Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, herr talman! Inledningsvis vill jag konstatera att social- och miljöutskottet föreslår att lagförslaget om miljöskadeavgifter antas utan ändringar men dock med följande resonemang som färdkost. Jag ser att ytterligare två ledamöter från utskottet kommer att föra ett resonemang som färdkost till det här. Det är bra.

Bakgrunden är oljeskyddsfonden som har gjorts om till miljöskadefonden vilket i sig är positivt då detta kan ses som ett steg i riktningen av PPP, Polluters Pays Principle, dvs. att förorenaren betalar för de skador som uppkommer på vår gemensamma miljö till följd av verksamheten som bedrivs. Om det uppkommer skador så ska förorenaren betala. Det är ett steg i den riktningen.

Det är en blankettlag vilket i detta fall är att föredra då vinsterna av att ingå i en betydligt större fond är till Ålands fördel då vi har stora havsområden som riskerar att förorenas av oljeutsläpp, men även för att våra havsområden övervägs som bäst att exploateras nu i närtid men även i framtiden.

Exploateringen av våra havsområden är det nu närmast frågan om. En storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft, vi vet inte på vilka sätt vindkraftsparken kan påverka vår miljö eller om bolagen som sådana i framtiden har ekonomi att reda upp den skada som de potentiellt åsamkar vår åländska miljö. Det kan dock i framtiden även handla om andra exploateringar som vi skriver också om i betänkandet, havsbaserade verksamheter tror jag att vi skriver. Vi vet också att det pågår diskussioner om underhavsgruvdrift. Det finns verksamheter som inte finns med som betalningsskyldiga i den här fonden men som ändå i framtiden kan komma att omfattas av den.

Summa summarum, det är helt enkelt bra att ingå i en fond som gör att vi åtminstone i teorin har möjlighet att erhålla ersättning ifall större miljöförstöring sker på de åländska havs- och landområdena.

Med tanke på att vi hade en diskussion om det här så vill jag betona också att även om den havsbaserade vindkraften inte är skyldig att betala ersättning i nuvarande fondsystem - vindkraft är inte med i den här fonden som betalningsskyldig - så finns det ändå möjlighet att erhålla ersättning ur den här fonden om aktören ifråga till exempel skulle vara insolvent, alltså om det saknas pengar.

Miljöskadefondens verksamhetsområde är i praktiken alla föroreningar eller miljöskador som kan tänkas uppstå där det inte finns en tydlig aktör att utkräva ekonomisk ersättning ifrån eller om det finns en aktör som är insolvent och inte har råd att betala helt enkelt. Det är alltså tal om en så kallad subsidiär ersättningsfond som endast träder in om man inte kan kräva pengar av en enskild aktör eller spåra det till en eller flera aktörer.

Det är specificerat vilka organisationer som ska betala ersättning samt hur stor ersättningen ska vara. I dessa fall har utskottet erfarit att summorna stundvis är oskäliga. Exempelvis har vi diskuterat att fiskodlingar ska ersätta fonden med en mindre engångssumma medan t.ex. skyttebanor ska ersätta fonden med en jämförbar storlek på summan. Skyttebanor, fiskodlingar - vad påverkar miljön mest? Det finns saker att förbättra. Det kan också sägas att den högsta avgiften som kan uppbäras är 30 000 euro som ska ersättas av t.ex. gruvdriftsbolag, vilket måste sägas vara en väldigt låg summa för ett gruvdriftsbolag. Så det finns saker att göra.

Ur ett självstyrelseperspektiv är den här lagstiftningen och fonden till vissa delar inte helt optimal. Det handlar om miljöskador. Sett till andelen vatten i förhållande till landmassor så har Åland en betydligt högre andel än Finland som helhet. Finland har betydligt högre andel landmassor medan Åland som region har betydligt högre andel havsmassor, om man jämför. Detta är en finsk fond vi pratar om. Hade vi skapat en egen fond för miljöskador så hade den troligtvis sett helt annorlunda ut vad gäller ersättningsnivåer till fonden, baserat endast på våra egna åländska utsläpp och miljörisker.

Vi har resonerat om det här. Orsaken till att vi tycker att det är bra är att den potentiella avkastningen från fonden, när omfattande miljöskador sker, är stor. Ur ett ekonomiskt hänseende så verkar det här vara det bästa.

Vi kommer dock alltid, så länge vi ingår i fonden, att vara i en finsk styrelses händer när det gäller ersättning för miljöskador och tappar också således möjligheten att åtgärda egna miljöskador med fondens medel. Alltså skulle detta helt vara i åländska händer så skulle det vara mycket mindre pengar förstås, men vi kunde då också åtgärda mindre skador som sker på Åland.

Fondens storlek ska variera mellan 15 miljoner och 30 miljoner euro. När vi pratar om stora miljöskador så är det inte jättemycket pengar. Så vi får hoppas att det finns pengar den dagen, om det sker en miljöskada.

Överlag så torde det vara så att Finland är benäget om att Åland ingår i den här fonden, troligtvis till följd av att de utsläpp som drabbar Ålands hav sprids österut med vattnet. Således torde det också finnas möjligheter för Åland att få igenom relevanta förändringar i fonden som rör avgifter och betalningsskyldighet för verksamheter som exempelvis havsbaserad vindkraft eller framtida underhavsgruvdrift. Vi vet inte riktigt vad det kommer bli.

Med tanke på det så avslutar jag det här anförandet med att å utskottets vägnar uppmana landskapsregeringen att inleda en dialog med de finska myndigheterna för att få till stånd relevanta förändringar av miljöskadeavgifter och de verksamheter som omfattas av avgiftsskyldigheten. Tack, herr talman!

Talman! Tack till ledamoten för presentationen. Jag läser i utskottets betänkande: "I praktiken är det inte möjligt att avvika från bestämmelserna om miljöskadeavgifter." Det oaktat så indikerar ju utskottet gemensamt att man är tveksam till fiskodlingarna till exempel. Läser man lite mellan raderna känns det som utskottet tycker att de betalar lite för lite. Man är ganska bred när man talar om havsbaserade verksamheter, jag utgår från att det är vindkraften som avses.

Min fråga är: Har utskottet fått några indikationer på att det finns möjlighet att påverka den här avgiftsstadgan så att också vissa verksamheter, som det finns mer av hos oss till exempel, har möjlighet att få en annan taxa?

Tack, herr talman! Det är en bra fråga. Vi ingår i den finska fonden och därför är vi helt reglerade av den. Finland är måna om att vi ska ingå i den här fonden. De perspektiv som vi lyfter upp med fiskodling och havsbaserad vindkraft så när vi har haft kommunikation så verkar det som att man inte riktigt har hunnit med alla delar. Det utvecklas ju ständigt vilka delar som ska anses vara miljöskadliga och hur mycket man ska ersätta. Samtidigt vet vi att Finland är måna om att vi ska ingå i fonden, och är man mån om att vi ska ingå i fonden då måste man ju lyssna på vad vi har att säga. Varför ska annars ingå i den här fonden? Så tycker jag i alla fall.

Talman! Skulle man vilja vara riktigt elak här så kunde man säga att nu har vi sålt självstyrelsen för lite pengar. Vi flyttar över all beslutandemakt till Helsingfors. Men det är kanske nog lite för enkelt i det här perspektivet, för vi vet att miljöskador kostar sådana enorma summor så vi skulle inte ha möjligheter själva att hantera det här. Så ser verkligheten ut. Vi är helt enkelt för små. Vi har varken material eller utrustning plus att miljöskador känner inga gränser. Så vi får nog tacksamt ta emot all den hjälp vi kan få den här gången. Men jag håller med ledamoten att självstyrelsepolitiskt så är det här ingen höjdardag i Ålands lagting.

Tack, herr talman! Det är precis som ledamot Thörnroos sade. Det är framförallt den internationella aspekten av dessa miljöskador som gör att vi mer eller mindre är nödgade att gå med. Vad gör vi om det blir ett stort oljeutsläpp i våra hav och vi inte har pengar och medel att reda upp det? Vi behöver ha hjälp med de här frågorna och jag tror att det är det som är i fokus här.

Ur ett självstyrelseperspektiv så är det här väldigt problematiskt. Men det finns alltid möjligheter att i framtiden, om vi anser att vi inte blir lyssnade på, att vi inte får med det som vi vill och att vi märker att vi inte får pengar i ur här fonden, ja, då kan vi utträda ur den och skapa vår egen.

Tack, talman! Miljöskador och miljöutsläpp känner ingen självstyrelsegränser och inga andra gränser heller utan det är gränsöverskridande problem. Det är med de glasögonen man måste se detta. Jag ser också fördelarna med att vi är del i ett större system. Det är precis som ledamoten sade. Skulle det uppstå problem till exempel med den havsbaserade vindkraften så har vi rätt att få pengar därifrån, även fast vi kan ställa oss frågande till varför den havsbaserade vindkraften inte är med och betalar till den här fonden.

Jag har lite samma fråga som tidigare. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en dialog för att få till stånd ändringar av miljöskadeavgifterna och de verksamheter som omfattas. Hur bedömer utskottsordförande att de möjligheterna är i verkligheten? Har man från rikshåll sagt att det här är någonting som man kommer att börja se över inom kort?

Tack, herr talman! När man studerar de här avgifterna och storleken på dem så är det ganska tydligt för alla och envar att detta är ett första försök att skapa någonting som inte existerar på det här viset. Det är ganska uppenbart att vissa avgifter är för låga. Fiskodlarna säger själva att det här är lite för litet, vi skulle kunna betala mera. Det var i tidningen för ett tag sedan, man uttryckte sig på det viset.

Jag tror nog att de förändringar som vi från Åland skulle vilja se inte är någonting som bara gynnar Åland utan det gynnar fonden som helhet. Vi måste väl ändå ha det tankesättet att Finland vill förbättra sin egen fond. Det tror jag i alla fall. Jag tror att genom dialog kan man uppmärksamma de här bristerna som finns och få igenom förändringar.

Tack, talman! Det resonemanget stöder jag till fullo. Ledamoten var inne på att det här är någonting nytt och kan och ska förbättras. Jag håller helt med om att det är absurt att en skjutbana måste betala mera pengar än fiskodlingar, med de risker som det innebär för miljön. Jag tror inte heller att den havsbaserade vindkraften ska gå helt kostnadsfritt ur det här heller. Det finns orsaker att se över om inte de också ska ingå och betala en viss del till den här fonden.

Jag understöder ordförandes och utskottets uppmaning till landskapsregeringen att på ett konstruktivt sätt komma med de förändringsförslag till den här fonden som vi från åländsk sida kan få ihop.

Tack, herr talman! Ja, det är väl så här på Åland att vi har fokus på havsområdena på ett helt annat sätt än vad man har från den finska sidan. Det förefaller helt naturligt att vi uppmärksammar de här frågorna på ett annat sätt och sätter mer fokus på det som berör vår vardag.

Jag håller med ledamoten om att den havsbaserade vindkraften behöver ingå i den här miljöskadefonden. Det som man också behöver fundera på förstås är summan. Det skulle antagligen handla om den högsta summan, dvs. 30 000 euro. Det är små avgifter för stora bolag, väldigt små avgifter. Så vi får se hur det utvecklas.

Talman! Tack till utskottsordförande. Vi har ju haft bra diskussioner. Det har ju varit mycket diskussioner kring de olika nivåerna och hur tokigt de faller när vissa har årliga avgifter och andra har avgifter av engångsnatur. Jag vill bara påpeka att jag håller med om att det är bra att vi nu lyfter den här frågan. Vi har ändå erfarit i utskottet att man har sagt att man ska titta på de här avgifterna och att man kanske har missat eller inte tänkt på vissa områden. Vi vet ju att även kustområdena runt omkring i Finland också har samma diskussioner som vi har när det gäller havsbaserad vindkraft. Jag tror nog att det kommer att hända någon förändring.

Tack, talman! Tack utskottsordförande. Jag tycker också att det är bra att man tar fasta på Polluters Pay. I remissdebatten för ett tag sedan så kunde jag också konstatera, liksom många andra här har gjort i salen, att gränser finns egentligen bara på kartan. Det är väldigt bra att det finns en sådan fond om man inte får reda på vem som har smutsat ner eller vem som ligger bakom de här sakerna.

Jag har en fråga som jag hoppas att jag hinner med, annars får du bara svara ja eller nej och så tar jag det i nästa replik. Jag undrar om man har tittat på remisserna, till exempel ÅMHM:s svar och om de kommer att få mera arbetsuppgifter och kostnader?

När det gäller ÅMHM så är tanken att vi ska ha en överenskommelseförordning. Hanteringen av den här fonden ska överföras till NTM-centralens Södra Österbottens distrikt, om jag inte missminner mig. Fram till att vi har en överenskommelseförordning så blir det ju en del uppgifter, om vi inte hinner i tid för det är ju ett tag kvar tills den här lagen ska träda i kraft. Under förutsättning att arbetet med överenskommelseförordningen går vidare och enligt plan så borde det här gå ganska smärtfritt.

Talman! Jag väljer att inleda med att citera landskapets oljeskyddsplan för bekämpning av oljeskador 2015-2019.

”Åland är en enda stor grynna - heter det bland sjöfolk och några av de värsta fartygsoljeolyckorna i vårt land har drabbat just Åland. Den åländska skärgården är en unik miljö med oersättliga kulturella, sociala, ekologiska och ekonomiska värden. I skärgårdsmiljö sprids utsläppen snabbt till oräkneliga känsliga stränder och grynnor som är svåra att nå med stora båtar och som ofta också är omöjliga att rengöra. Ett oljeutsläpp skulle inte bara förstöra miljön utan också ge negativa socioekonomiska effekter under lång tid framöver.”

Talman! Efter att ha tagit del av diskussionerna och höranden i utskottsarbetet, social- och miljöutskottet, så landar jag tveklöst i den gemensamma uppfattningen att det är ändamålsenligt och logiskt att samordna det åländska systemet med rikets system. Det är det bästa alternativet för Åland.

När det gäller beaktande av självstyrelsen så har jag noterat tydliga skrivningar i inrikesministeriets publikationer 2023:16 - Nationell strategi för bekämpning av miljöskador fram till 2035. Där framgår att de finländska myndigheterna är skyldiga att bistå de åländska myndigheterna på begäran av landskapsförvaltningen. Ålands demilitariserade status och Ålands lagstiftning ska beaktas när bistånd lämnas.

Jag vill hålla mig kvar lite vid det faktum att Östersjön är ett av de livligast trafikerade havsområdena i världen.
Så när olyckan och katastrofen, som inte ska få ske, tyvärr plötsligt oförhappandes ändå sker, då är tidsaspekten och handlingskraften av ytterst stor betydelse. Det behövs tillgång till snabbfotad lokal beredskap i kombination med en samordnad beredskap med tillgång till garanterade finansiella resurser.

Ett inträffat exempel på Ålands geografiskt utsatta läge i Östersjön var när tankfartyget Antonio Gramsci på vårvintern 1979 förorsakade ett stort oljeutsläpp. Fartyget grundstötte utanför Lettlands kust och 6 000 ton råolja läckte ut i havet. Oljan spreds i riktning mot Åland och svenska östkusten. På Åland plockade vi frivilliga och andra upp 650 ton olja, från Eckerö till Kökar. Den gången nådde mycket olja fram till stränderna på Åland där den förorsakade skador på natur och skärgårdsmiljö.

I det geografiskt utsatta läge som Åland är med hotbilder och scenarier som kan innebära förödande miljöskador - i det läget så är tillgången till gemensamma resurser avgörande för att begränsa och hantera utvecklingen av skadorna.

Många positiva och nödvändiga åtgärder görs och dit hör definitivt det här lagförslaget. Andra pågående förändringar väl värd att nämna i sammanhanget så är den förnyade överenskommelseförordningen mellan Åland och Finland där gränsbevakningen tar över oljeskyddet på Ålands yttre havsområden. Det är en klar förbättring.

Så med det sagt så vill jag ge mitt tydliga stöd för det föreslagna lagförslaget och till utskottets enhälliga betänkande. Tack, talman!

Talman! Det har varit mycket diskussioner här redan nu. Man kan få lite den här känslan att miljöskadefonden alltid ska vara den som man tar pengar av om det är en förorening. Men det är ju ändå Polluters Pay principen som gäller, den som förorenar ska betala. Men när man inte vet vem det är som har förorenat eller när den som förorenar har gått i konkurs, det är då den här fonden framförallt ska kicka in och finnas där. Jag tycker att vi i utskottet har haft en väldigt bra diskussion med både hörande och tillsammans. Vi kan inte stå utanför det här systemet.

Tack, talman! Jag håller helt med. Det handlar om en plötslig skada. Ofta handlar det om en plötslig skada och framförallt om det inte finns någon som kan betala så sitter vi risigt till. Men tidsaspekten som jag nämnde här, till exempel när det handlar om oljeskador och så vidare, då hinner man inte vänta utan man måste agera väldigt snabbt. Då behöver vi ha den här garantin så att arbetet kan påbörjas för att sedan kanske förhoppningsvis hitta Polluters Pay, det ska man alltid eftersträva så klart. Det handlar ju om att ha en garanti för att påbörja arbetet. I det utsatta läge som Åland är i Östersjön så drabbas vi väldigt tidigt av skadorna.

Talman! När det gäller de här olika taxorna så har vi också erfarit att det är NMT-centralen i Österbotten som ska ha hand om det här. Nu i lagen står det att det är ÅMHM, men sen när man får den här överenskommelseförordningen så blir det NTM-centralen som kommer att hand om det och sköta det för Åland. Därför är det så viktigt att vi har samma sorts avgifter för att det inte ska bli svårt.

Det som är bra ändå, när man inte är van med att det alltid funkar så bra, är att kommunerna faktiskt nämns här på Åland. Man har insett att vi har kommuner kvar på Åland, att det inte bara är välfärdsområden. Man har i alla fall tänkt lite grann hur det ser ut på Åland. Man har tänkt på våra förutsättningar och att det finns många kommuner som har det här ansvaret, alla frivilliga brandkårer och allt sådant. Det är viktigt att det finns system som funkar.

Tack, talman! Jag kan bara hålla med på alla punkter som nämndes.

Jag kan också tillägga det som har varit uppe här lite till diskussion. Vi har nya verksamheter, havsbaserade verksamheter, vindkraft och gruvdrift och så vidare. Det här är givetvis också en utmaning att hinna med i lagstiftningen. Det kommer väldigt stora nya aktiviteter som behöver tas höjd för. Som har nämnts av utskottsordförande tidigare här så är det oerhört viktigt nu att landskapsregeringen tar dialogen med riksmyndigheter vidare och att man tar med nya aktiviteter. Det handlar om gruvdrift, men också om havsbaserad vindkraft.

När det gäller havsbaserad vindkraft vill jag också poängtera att det är knappast vindkraftparken i sig som släpper ut så mycket utsläpp, utan det är aktiviteter i närheten av vindkraften, i sådana fall kan det handla om sjöfarten som kan vara en risk.

Talman! Det vi har att behandla handlar om den nya statliga miljöskadefonden som ersätter den tidigare oljeskyddsfonden. Man lyfter in även miljöskador i den nya fonden för att göra den mer heltäckande än bara oljeutsläpp. Avsikten är att medel ska finnas då exempelvis ett företag har blivit insolvent och dess verksamhet har medfört skador på miljön som måste hanteras.

Historiskt sett har vi haft ganska blygsamma depåer av utrustning och mindre båtar med utombordare samt oljeskyddsfartyget Svärtan. På senare år har det dock skett en rejäl modernisering av utrustning och resurser. Materielen är mycket mobil och kan snabbt förflyttas dit den behövs. Det är således lätt att inse att fonden har tjänat Åland väl.

För Ålands del medför inte den nya miljöskadefonden att våra möjligheter försämras varken att få ersättning eller vid investering i utrustning.

Talman! Åland har möjlighet att påverka de nationella målen gällande fondens beslut och ställningstaganden. Vi har på infrastrukturavdelningen en bra resurs som har jobbat länge med dessa frågor vilket borgar för att Ålands intressen kommer att bevakas på ett bra sätt. Det man kan överväga i en sådan dialog är preciseringar i vem som skall betala engångsavgift kontra årlig avgift. Det kan ofta bli lite trubbigt som exempelvis skjutbanor där man inte tar hänsyn till hur stor verksamhet den aktuella skjutbanan har. På Åland är det rätt stor skillnad i verksamhet mellan skjutbanor på fasta Åland och i skärgården men trots det är avgiften densamma.

En annan sak som jag personligen har funderat på om fondens samlade belopp är tillräckligt särskilt då med tanke på Rysslands skuggflotta som transporterar stora mängder oljeprodukter. Man har också rätt nyligen börjat med bunkring av fartyg ute i öppen sjö vilket kan ha sina risker. Verksamheten som sådan är vanlig runtom i världen men man väljer i mån av möjlighet mer skyddade platser att utföra bunkring än vad här har skett.

Sedan kan man också se det säkerhetspolitiska perspektivet. Att ställa till med miljöskador kan vara en form av hybridkrigföring. Här kommer vi att få hjälp av gränsbevakningen för att skydda våra yttre havsområden vad gäller oljeutsläpp och annat. De har resurser som vi inte har i form av båtar och fartyg.

Sammantaget är det mycket gynnsamt för Åland att vara en del av miljöskadefonden. Alternativet är att försöka få tillstånd en egen fond, vars resurser knappast kan komma ens i närheten av miljöskadefondens.

Liberalerna stöder således detta lagförslag. Tack!

Tack, herr talman! Ledamoten lyfte upp, är det här tillräckligt mycket pengar 15-30 30 miljoner euro? Hur lång tid tar det innan vi kommer upp till 15 miljoner euro? Det börjar på noll. Hur lång tid tar det innan vi kommer upp till 15 miljoner euro och vad ersätter det egentligen för typ av miljöskador?

Ledamoten var inne på en stor oljeolycka, jag vet inte vad det kostar, men det måste handla om miljontals euro. Det är just den här punkten som kanske är en liten svaghet i den här fonden. Det är också fondens avgiftsstorlek som avgör hur stor den kan bli. Jag tror inte att vi någonsin kommer komma upp i 30 miljoner euro om vi inte har väldigt mycket tur i Finland de kommande åren.

Ja, jag utgår ifrån att den här fonden bygger på den tidigare oljeskyddsfonden och den lär väl inte vara helt medellös heller. Men precis som du sade så tror jag nog att det är bra om landskapsregeringen och tjänstemän har det här i bagaget när man har för en dialog med miljöskadefonden i riket.

Tack, herr talman! Det är också bra att ledamoten lyfte upp Rysslands flotta, för där har vi aktörer som troligtvis inte kommer att vara särskilt villiga om det blir ett stort oljeutsläpp. Trots att vi vet vem det är som har orsakat det så tror jag inte att det bara är att skicka fakturan och förvänta sig att det kommer pengar.

Tack, talman! Ja, så är det absolut. Sen ska man komma ihåg att den här fonden reglerar utsläpp eller skador som sker på finländskt och åländskt vatten. Om det sker på internationellt vatten så då är det lite vart vindarna bär, vem som får jackpotten eller hur man nu ska uttrycka det.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av lagen om miljöskadefonden för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.