Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman! Vi har framför oss idag mycket tekniska ändringar av jordförvärvslagstiftningen.

Om vi först rekapitulerar lite. Näringsrättslagstiftningen och jordförvärvslagstiftning gick hand i hand och avsikten var att modernisera och också införa bestämmelser i lag istället för på praxisnivå som det tidigare har varit. Vi vet ju alla att den nya grundlagen från tidigt 2000-tal kräver just det, att det som berör enskildas rätt och skyldigheter ska befästas på lagnivå.

Efter att Ålandsdelegationen och Högsta domstolen har avgett sina utlåtanden så var det paragrafer som föll både i jordförvärvslagstiftningen och i näringsrättslagstiftning.

När det gäller jordlagstiftningen så gällde det just det som i den här lagen nu har korrigerats, det vill säga att man uppfattade att skyddet av hemfriden var för svagt. Man tilläts göra inspektioner för fastigheter som nyttjas för fast boende, och i näringsrätten så förföll paragrafer om språkskyddet.

När landskapsregeringen sedan fick de här svaren så konstaterade vi att vi sätter ingen av lagarna i kraft. Näringsrätten behöver en djupare analys och en djupare beredning och det är något som kommer att ta vid i höst. När det gäller jordförvärvslagstiftningen så blev det lite praktiskt problematiskt eftersom den nya jordlagstiftningen hänvisade till den nya näringsrätten som då alltså inte sattes i kraft.

Den här lagstiftningen innehåller två delar, dels är det pekande på rätt näringsrättslagstiftning och dels är det frågan kring inspektionsrätten.

I övrigt kan jag konstatera att behandlingen har förankrats över tid med självstyrelsepolitiska nämnden. Tack, talman!

Talman! Det här är ju följd i färg, precis som civilministern sade, att Högsta domstolen och Ålandsdelegationen hade andra synpunkter på saker och ting. Jag tycker att det är mycket bra att den har kommit hit till lagtinget nu. Jag ser det närmast som en teknisk justering.

När den nya näringsrättslagen kommer som civilministern tidigare aviserat, förhoppningsvis till hösten, så när den har trätt i kraft så gäller det ju att man kommer ihåg att korrigera så att jordförvärvslagstiftningen i framtiden att hänvisa till rätt lagstiftning.

Talman! Precis så är det. De här två lagstiftningarna måste hänga ihop.

Men jag måste också rätta till den delen. Vi avser inte avge näringsrättslagstiftning i höst, utan vi avser påbörja beredningen av densamma i höst.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Obunden Samling står bakom förändringen som nu görs av jordförvärvslagen. Det är tekniska ändringar som det här handlar, helt enkelt dessa saker som Högsta domstolen har ansett att inte står i samklang med grundlagens krav.

Vi vill ändå bara säga några ord om jordförvärvslagen, det är ett så pass viktigt område. Jag säger också några ord om näringsrättslagen som ändå tangerar det här ämnet.

Vi ska komma ihåg att varje gång vi håller på med den här lagstiftningen är vi liksom inne och justeringar på grundbultarna i självstyrelsebygget, vi är i de bärande konstruktioner som jordförvärvslagen är. Vi ska verkligen varje gång fundera på vad vi gör. Man kan väl ändå säga att den här förändringen som vi nu genomförde var till stora delar en kodifiering, alltså en nedskrivning av det som redan gällde i form av praxis. Den form av uppluckring, när vi går åt det hållet, så ska vi alltid ska fundera på om det är okej.

Näringsrättslagen säger jag kort några ord om med anledning av att den ändå tangerar det här ärendet, för det var på grund av att stora delar av den lagen föll i Högsta domstolen som gjorde att vi hamnade här nu och fatta ett nytt beslut om jordförvärvslagstiftningen.

Vi borde överväga politiskt väldigt noggrant och även juridiskt innan vi går vidare med något nytt förslag som igen blir förkastat av högre makter. Det låter ju väldigt gudomligt, men det är ändå de som sitter på veto i form av Högsta domstolen och presidenten. Min åsikt att göra det en tredje gång och springa in i betongväggen för att riktigt bildligt beskriva vad det handlar om, det tycker Obunden Samling att vi ska låta bli. Vi ska komma ihåg att näringsrättsreglerna och näringsrättslagstiftningen har fungerat väldigt bra väldigt länge. Man behöver inte reparera det som inte är särskilt söndrigt.

Med de orden så säger vi att det här lagförslaget om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd är helt okej från Obunden Samlings sida. Tack, talman!

Talman! Jag delar till stora delar det som vicetalman Måtar sade. Det viktiga är nu att få en lag som håller hela vägen och som är rätt. Det viktiga är inte att det går fort, utan att det blir en god helhet. Det finns ingenting som är akut i den frågan. Men det är förstås en fråga som måste framåt och inte minst i ljuset av det som jag också sade vid presentationen, att vi har en ny grundlag som kräver att de enskildas rättigheter och skyldigheter befästs i lag. Nu har vi ju, precis som tidigare med jordförvärvslagen, en hel del i praxis, så vi behöver få en god normativ nivå på det här. Men det är ingenting akut. Precis som jag uppfattade att vicetalman sade, så det viktiga är att det blir rätt.

Tack, talman! Civilministern Zetterman, jag tror att det här rättighetskapitlet i regeringsformen ändrades redan 1996. Sedan kom en helt ny grundlag den 1 mars 2000.

Näringsrättsreglerna, om vi nu talar om dem, och även jordförvärvsreglerna har därefter varit föremål för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen vid ett flertal tillfällen, och av den domstolen ändå tillämpats och, enligt min uppfattning, lett till sådana slutresultat som har varit helt godtagbara för självstyrelsen. Det är egentligen på basen av den erfarenheten och kunskapen som jag säger att näringsrättsreglerna har fungerat helt okej.

Jag delar den uppfattningen som ni framförde att det är inte är någon form av panik med det här.

Det verkar som vicetalmannen och jag har stor samsyn i ärendet. Jag vill ändå understryka vikten av att vi har de grundläggande rättigheterna och skyldigheterna i lag. Det är det som är ambitionen med det här projektet också, och så ska det bli. Men som sagt, det finns inga löften i dag när den lagen ligger på lagtingets bord, utan processen inleds i höst.

Tack, talman! Ja, civilminister Zetterman, det som lite bekymrar mig är att det förefaller inte vara möjligt att få språkbestämmelserna i den form som vi önskar införda i lag. Då är frågan hur mycket vi ska hålla på att stånga oss blodiga på den frågan. Vi kan ändå se till att det i praktiken fungerar.

Tack, herr talman! Jag instämmer med vicetalman Måtar, att man i många fall behöver hålla sig pragmatisk så klart i detta arbete.

Jag ställer mig lite emot att han betecknar arbetet med att utveckla jordförvärvslagstiftningen och näringsrätten som något typ av hastverk. I självstyrelsepolitiska nämnden under den förra mandatperioden så vände man nog på alla stenar i dessa frågor och arbetet utfördes med självstyrelsepolitiska förtecken hela vägen. Att beteckna det som att det inte har varit genomtänkt, det är nog lite övermaga kan jag säga. Vi ska komma ihåg att det är ganska mycket arbete bakom de här frågorna.

Tack, talman! Nu måste jag ta ur minne här, men jag tror inte att jag sade att det här var ett hastverk eller att det var ogenomtänkt, vilket lagtingsledamot Påvals sade att jag skulle ha sagt. Jag tror inte att jag beskrev något av de här lagförslagen på det här sättet.

Det jag säger är att vi ska inte nu snabbt skynda oss att göra några nya lagförslag som en tredje gång kommer att slås ner av Högsta domstolen. Det är det jag säger. Vi ska verkligen fundera innan vi gör det en tredje gång. Vi har gjort det två gånger nu med samma slutresultat och någonstans måste vi lära oss vad som går och vad som inte går.

Till den delen så instämmer jag helt och hållet med vicetalman Måtar.

Jag vill bara poängtera att de här frågorna är delikata. Det är som vicetalman sade, det är att skruva på grundfundament, självstyrelsen. Vi ska inte heller vara rädda för att göra det. Vi ska inte vara rädda för att driva självstyrelsepolitik. I det här ärendet kan jag nog hålla med om att man kanske börjar se vägs ände.

I allmänhet så behöver vi nog se till att uppmana framtida lagting och framtida självstyrelsepolitiska nämnder och regeringar att vi behöver ständigt arbeta med att utveckla självstyrelsen på alla dessa sätt och inte vara rädda för att ta tag i grundfundamenten. För det är det som har gjort att självstyrelsen har utvecklats, det är det som har gjort att vi är mitt i arbetat med en ny självstyrelselagsrevision. Det får inte vara någon slags rädsla för det, det behöver arbetas med och när det görs så behöver det göras väldigt noggrant och det behöver vändas på alla stenar i det arbetet.

Tack, talman! Generellt är Obunden Samlings linje när det gäller utvecklingen av självstyrelselagen, ja, egentligen handlar det här inte om utvecklingen av självstyrelselagen, men vi ser jordförvärvslagstiftningen och näringsrättslagen som en del av systemet som helhet. När det gäller det så ska vi gå väldigt långsamt. Det känns till viss del som att vi under många år har satsat väldigt mycket resurser på någonting som inte har fört oss framåt i praktiken, när vi samtidigt inte har lagt motsvarande resurser på att till exempel få bort skattegränsen. Det en sak som vi har reagerat på, att det har satts väldigt mycket resurser på den här saken som inte har lett till någonting.

Talman! Ja, det börjar bli lite sent på eftermiddagen. Jag tänker hålla mig kort.

Näringsrätts- och jordförvärvslagstiftning och alla de här andra frågorna som handlar om självstyrelsen är nog ganska rätt frekvent förekommande diskussioner både i lagtinget och i regeringen. Vi har diskuterat klumpsummor och ekonomiska förutsättningar. Det här är otroligt intressant och samtidigt väldigt komplext. Vi diskuterar och utreder lagstiftningsbehörigheter, ansvarsfrågor och andra behörigheter. Här bakom i utskotten så ligger det två lagböcker, en blå och en röd som man brukar säga här i huset.

Arbetet inom det självstyrelsepolitiska området går ibland hela vägen och ibland så får man helt enkelt göra om och göra på ett annat sätt.

Jag vill passa på att samtidigt tacka civilminister Zetterman för en bra beskrivning av ärendet. Jag personligen och den socialdemokratiska gruppen står bakom det här.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.