Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Tack, herr talman!

Det handlar om ett EU-direktiv som vi behöver införa, med bestämmelser om främjande av energi från förnybara energikällor. Denna gång vill EU påskynda utbyggnaden av förnybar energi såsom vindkraft, solkraft och olika industrier kopplade till dessa produktionskällor, exempelvis vätgasproduktion.

En del av lagförslaget syftar till att skapa så kallade kontaktpunkter för att snabba på tillståndsprocesserna för dem som avser att bygga förnybar energiproduktion eller industrier kopplade till detta.

Landskapsregeringen ska, enligt EU, hantera detta och vägleda aktörerna som vill bygga förnybar energi via kontaktpunkterna. Det ska också upprättas en webbplats för detta syfte.

Det ställs krav på offentlig sektor angående hur lång tid en aktör har på sig innan ett beslut ska fattas av offentlig sektor, vilket inte tidigare har funnits på samma sätt. Hur själva förfarandet ska gå till regleras för att underlätta etableringen av förnybar energi.

Dessa kontaktpunkter och reglerna kring handläggningstid är saker som landskapsregeringen måste genomföra. De medel som nämns i lagförslaget, som jag nu inte minns exakt men nästan 100 000, ska användas för att skapa kontaktpunkter och webbplatser. Detta är ytterligare pålagor från EU som inte är direkt anpassade för våra åländska förhållanden.

Utskottet har erfarit en konsensus, eller åtminstone en stor enighet, om att dagens tillståndsprocesser för industrier som arbetar med förnybar energi fungerar bra. Näringslivet anser att det fungerar bra som det är idag.

Min uppfattning är att detta egentligen inte behövs, men vi måste genomföra det eftersom det är ett direktiv som vi är försenade med.

För näringslivet verkar det inte finnas några vinster med detta, men det kostar pengar för det offentliga Åland att införa dessa bestämmelser. Till den delen är det helt bra.

Den andra delen, som är stor, av lagförslaget, handlar om så kallade accelerationsområden. Det var en del förvirring när vi diskuterade detta senast. Vad innebär det? Vi har gått in i detta ganska mycket i utskottet för att reda ut frågorna. Accelerationsområden är helt enkelt platser, landområden eller vattenområden, där offentlig sektor har möjlighet att utmärka områden för att påskynda processen med att exploatera större markområden i syfte att bygga förnybar energi eller industrier kopplade till förnybar energi.

I korta ordalag kan man säga att det är platser som EU har gett viss möjlighet att kompromissa med miljökraven för att det ska gå fortare att anlägga denna typ av energi. Det ska också nämnas att detta lagförslag är en del som kommer från den förra EU-kommissionen och som först nu är här.

Som jag har förstått det så har vi inget krav från EU att faktiskt utmärka dessa områden, utan vi behöver införa möjligheten i lagstiftningen. Således kan vi här på Åland bestämma att vi inte använder accelerationsområden om vi anser att miljövärdena är viktigare än att utbyggnaden av förnybar energi går snabbare. Dessutom finns det inga anmärkningar från näringslivet på att detta skulle vara ett problem, så vet jag inte varför vi skulle etablera accelerationsområden. Det har intygats av representanter från regeringen att det inte är aktuellt med accelerationsområden i närtid. Det ska också sägas att det krävs ett relativt omfattande förberedande arbete innan man kan anlägga dessa accelerationsområden. När vi pratar om storskalig energiproduktion behöver accelerationsområden ligga i nära anslutning till överföringsnät, det vill säga starka elkablar som stamnät eller gasrör. De praktiska omständigheter gör att man inte kan anlägga dessa områden hur som helst och var som helst.

Men nu kommer vi till den lite tråkigare delen av historien. När detta betänkande klubbades var jag och utskottet övertygade om att accelerationsområden inte är aktuella just nu. Men ett par dagar efter att betänkandet klubbades skickades dock ett lag-PM ut på remiss till kommunerna, där regeringen meddelade att man planerar att frångå kommunernas planeringsmonopol när det gäller att etablera accelerationsområden. Detta kändes för mig väldigt besynnerligt.

Kort och gott känner jag mig personligen grundlurad. Jag undertecknade ett betänkande med information om att accelerationsområden inte är aktuella, och ett par dagar senare ser jag ett utskick där man föreslår ett väldigt betydande ingrepp i det kommunala planeringsmonopolet. Kommunerna föreslås fråntas möjligheten att påverka processen och att det istället ska det styras från landskapsregeringen.

Detta hör ihop, och jag är just klar, herr talman. Det här är en ganska allvarlig fråga. Jag undrar helt enkelt: Varför vill man inskränka kommunernas planeringsmonopol när det gäller accelerationsområden, om det inte är aktuellt med accelerationsområden eller ens finns ett behov av dem?

Vårt arbete här i lagtinget och som politiker bygger på förtroende. Men det är väldigt svårt att känna förtroende för regeringen när man gång på gång beter sig på detta sätt och säger en sak men gör en annan.

Jag är precis klar, herr talman. Vi inom Obunden Samling ser inget behov av accelerationsområden på Åland, då allt fungerar bra som det är idag. Vi vill inte att man ska offra vår unika miljö för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi.

Med anledning av detta, som ändå måste ses som en slags nyhet, föreslår jag att ärendet bordläggs så att vi kan fundera på om betänkandet är något som vi kan omfatta och att andra också kanske kan omfatta det, eller om det behöver justeras. Tack, herr talman!

Bordläggning föreslås till nästa plenum.

Tack!

Jag tänkte begära replik och tacka utskottet för en saklig bedömning, men jag ångrar mig efter den senaste kommentaren som kom.

Det är ju naturligtvis otroligt viktigt att påtala att innan man utser ett accelerationsområde, så görs ju naturligtvis miljöbedömningar. Ingenting i den här lagstiftningen eller landskapsregeringens ambitioner syftar till att på något sätt utradera unik miljö. Absolut inte. Det skulle inte ske varken under denna regering eller i framtida regeringar.

När det gäller accelerationsområden ska det, som ledamoten själv sa, kopplas till praktiska omständigheter, annan infrastruktur och att området kanske redan är exploaterat.

Den här frågan till kommunerna om att landskapsregeringen har konstaterat att nuvarande plan- och bygglag reglerar översiktsplaner, och det funkar inte för ingen kommun (… taltiden slut).

Tack, herr talman!

Hela avsikten med accelerationsområdena är att underlätta, främja och påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Det framgår tydligt i lagförslaget vad dessa områden kan användas till, och det specificeras ytterligare i själva direktivet. Så till den delen är det klart vad det handlar om.

Men varför är det så? Det är jättebra att ministern tar replik här. Men varför skickar man då ut ett PM där man uttryckligen i paragraf 11 i det här förslaget till plan- och bygglagen säger att när det gäller accelerationsområden, då ska landskapet bestämma och inte kommunerna? Det går inte ihop i min värld.

Det är landskapsregeringens ansvar att arbeta med de här accelerationsområdena och se hela Åland som en resurs när det gäller att bygga gränsöverskridande energilösningar.

När det gäller planläggning har vi konstaterat att det i plan- och bygglagen från 2008 finns en bestämmelse om att kommunerna ska ha översiktsplaner. Den enda kommunen som har lämnat in en sådan plan är Jomala, och den är inte fullständig.

Detta innebär att vi har en död bokstav i lagen. Vi behöver hitta ett annat system. Därför går vi nu ut till kommunerna och frågar hur de ser på möjligheten att överge det nuvarande systemet och istället gå in för något nytt. Det är det som frågan handlar om.

Tack, herr talman!

I lag-PM:et pratar man om de frågor som ministern nämner, såsom vägar och hamnar, och hur viktigt det är att landskapet kan planera för dem. Men varför har man inkluderat accelerationsområden om det inte är något man arbetar med för tillfället? Det är den frågan jag vill ha svar på, och det är det som gör situationen väldigt beklämmande.

Om man säger att detta inte är aktuellt, men ändå skickar ut lagförslag på remiss som fråntar kommunernas planeringsmonopol när det gäller accelerationsområden, då ser det ut som att man faktiskt arbetar med att implementera accelerationsområden just nu. Detta står i strid med vad utskottet har fått erfara, och det är allvarligt.

Jag måste säga att jag blev lite förvånad över utskottets ordförandes agerande. Ordföranden ska presentera vårt betänkande, som var enigt. Det här var något annat som kom efter det, och det är säkert flera som kommer att återkomma till det.

När det gäller de här accelerationsområdena har vi lärt oss att om man ska ha sådana, så bör de vara i områden där man redan har exploaterat, där man redan har påverkat naturen. Ett sådant område bör alltså vara ett där det inte finns några höga naturvärden.

Tack, herr talman!

Jag vill säga att utskottet är enigt i det här betänkandet, som helhet. I det som har presenterats så försökte jag dela upp det som vi var eniga om. Vi har en mening där det står att det inte är aktuellt i närtid att etablera accelerationsområden. Men landskapsregeringen agerar på ett annat sätt och det är det som är problemet.

När vi pratar om accelerationsområden och tittar på vad som står i direktivet, framgår det att det handlar om att kompromissa med naturvärden. Det är just detta som är hela syftet med det här, även om det inte är helt och hållet fritt fram. Man måste fortfarande göra undersökningar och bedömningar. Det är därför EU har gått in för detta; annars skulle det inte finnas något behov om man måste ta hänsyn till miljön på precis samma sätt som tidigare.

Ja, jag tycker att det blir ganska förvirrande det här.

I sådana fall, om utskottsordföranden har behov av att framföra en stark åsikt, så har han kunnat begära ett separat anförande för den sakens skull.

Vad gäller accelerationsområden så finns det en hel del information på nätet att läsa om detta. Det är ganska tydligt att det handlar om områden med låga naturvärden.

Tack, herr talman!

Det bästa sättet att förstå frågan är att läsa direktivet. I slutändan handlar det om bedömningsfrågor: Vad bedömer man som höga naturvärden, och vem ska göra den bedömningen?

Jag vill ändå ta upp den fråga som ledamoten var inne på, nämligen vilka områden som ska exploateras. Jag missade det i mitt anförande här, men vi diskuterade i debatten när detta presenterades, att det kunde handla om takytor osv. Men det är större områden som kräver elnätsanslutningar eller gasanslutningar. Det handlar inte om små områden.

Talman!

Jag håller med ledamoten om att det tydligt framkom under våra höranden att accelerationsområden inte var aktuella överhuvudtaget på Åland. Det framfördes även åsikter om att Åland kanske är för litet för detta.

Det som också framkom var hur viktigt det är att involvera kommunerna i beslutet om var platserna ska placeras, men även att förstå elproducenternas perspektiv. Det är avgörande att det finns en utbyggnad som fungerar för dessa accelerationsplatser. Så i detta avseende kan jag hålla med ledamoten.

Tack, herr talman!

Det är bra att ledamoten lyfter just den här aspekten. Det är viktigt att alla parter är involverade när man ska genomföra något så stort. Just poängen om att involvera kommunerna är särskilt viktig. Jag kanske missade något i mitt anförande, men när man föreslår att frångå kommunernas planeringsmonopol så faller den argumentationen platt. Man säger att det är något som landskapet ska bestämma. Det är just dessa frågor som gör det besvärligt för mig att stå här nu och föreslå en bordläggning av ärendet. Men jag ser mig nödgad att göra detta, för jag vet inte hur jag annars ska hantera situationen.

Talman!

Det var väldigt tydligt under våra höranden och jag är noga med att skriva ner vad som sägs och inte sägs för att komma ihåg, annars glömmer jag. Och det var stort fokus på att involvera så många som möjligt när ett accelerationsområde bestäms.

Finns det en oro för att det här enbart skulle bli landskapsregeringens ansvar? Det tror jag egentligen inte, men det väcker ändå frågan om vad det egentligen innebär. Jag har inte läst utskicket kring plan- och bygglagen, och det hör egentligen inte hit.

Faktum är att ordföranden för utskottet presenterar betänkandet, så det är lite både och, men jag förstår ändå vad ledamoten försöker föra fram och att det finns frågetecken.

Tack, herr talman!

När vi klubbade det här betänkandet så var jag med på det. Jag litade på det som sägs om att man inte ska driva på i någon annan riktning än den information man får.

Problemet här är att jag ser bevis på motsatsen, och då blir det väldigt svårt att stå bakom ett sådant betänkande som jag själv har undertecknat. När man får bevis på att något annat sker i motsatt riktning, hur ska man agera? Det här är det sättet som jag har valt.

Tack, talman.

Jag har också ingått i utskottet och varit delaktig i behandlingen av det här ärendet. Jag såg personligen inte några problem med de accelerationsområden och jag blev lite förvånad över slutklämmen som ledamoten framförde i sitt anförande.

Vi har också fått höra om dessa accelerationsområden och de ska inte placeras på områden med höga naturvärden, men jag anser att detta kanske inte riktigt hör hemma i utskottets betänkande.

I övrigt tyckte jag att ledamoten gjorde en mycket bra presentation av utskottets betänkande, men den här slutklämmen kom som en överraskning för mig, eftersom jag inte tycker att det är något som vi i utskottet har diskuterat överhuvudtaget.

Tack, herr talman!

Man blir ju förvånad. Jag menar, det borde också röra en centerpolitiker ganska mycket när man från landskapet föreslår att just accelerationsområden är något som kommunerna inte ska lägga sig i. Man föreslår att det är landskapet som ska bestämma och det är något som man uttryckligen skriver i remissförslaget. Förslaget som nu ligger hos kommunerna innebär att accelerationen ska planeras centralt. Det är något som inte bara borde uppröra mig, utan flera i den här salen.

Ja, det här förslaget har, som vi tidigare har talat om, kommit från EU, och vi måste implementera det här på Åland.

Jag tycker att det vi har hört i utskottet inte har oroat mig. Vi har fått den information vi har fått, och de här accelerationsområdena verkar bara vara ett sätt att påskynda processen för förnybar energi. Det är ingenting jag känner mig särskilt oroad över.

Tack, talman!

Ledamot Wikström är ordförande i social- och miljöutskottet och ska presentera utskottets betänkande, vilket han gjorde inledningsvis. Jag måste nog sälla mig till skaran av medlemmar i utskottet som är mycket förvånade över att ordföranden inte tog tillfället i akt att ha ett separat anförande och framföra sina åsikter. Det som ledamoten framförde i slutet av sitt anförande är långt ifrån den konsensus och samstämmighet som fanns i utskottets arbete.

Jag vill också tillägga att det var ett mycket grundligt arbete när vi diskuterade detta ingående. Så jag är mycket förvånad över den här presentationen av ordförande i utskottet.

Tack, herr talman!

Det finns väl fog för att man skulle kunna ha tagit ett separat anförande och föreslagit bordläggning. Men det berör ju själva betänkandet. Om man agerar i god tro och undertecknar det. Sedan framkommer det information som visar att det här verkar inte stämma. Var ska man lyfta upp den frågeställningen?

Jag kan tycka att det är min uppgift som ordförande att betona att så här beter sig nu landskapsregeringen. Ja, det där är väl en bedömningsfråga.

Tack, talman!

Det är helt klart att utskottets ordförande inte på något sätt företräder utskottets majoritet i det här ärendet. Jag hoppas att alla som lyssnar förstår detta. Utskottet s majoritet har en annan åsikt.

När det gäller accelerationsområdena så håller jag med flera av de talare som har varit uppe tidigare, bland annat Benny Pettersson, som i replikskiftet beskrev accelerationsområden gäller områden som redan har påverkats av aktivitet. Det är mycket riktigt. Det är också något som vi grundligt gick igenom i utskottet, där vi definierade vad accelerationsområdet verkligen innebär, alltså områden med låga naturvärden. Därför blev det mycket förvånande för mig att presentationen grumlade denna fråga.

Tack, herr talman!

Det är väldigt konstigt att man inte ser problematiken i det här. Det här lagförslaget, som har gått ut på remiss, har ju alla kommuner fått del av. Jag rekommenderar er som sitter här inne att höra med era kommuner om vad det är vi talar om, om ni inte är bekanta med det.

Det är problematiskt om man undertecknar ett betänkande i god tro, och sedan framkommer det underlag som visar att så här går det inte till nu. Det borde vara väldigt anmärkningsvärt från Centerns håll, som brukar värna om landsbygdens och skärgårdens intressen, för det är ju där som accelerationsområdena blir aktuella. Det är troligtvis inte i Mariehamn som det blir aktuellt, utan i andra områden med större landområden. Det borde vara en fråga som övriga medlemmar, framför allt centerpolitiker i utskottet, skulle finna fog för oro här.

Tack, talman!

Tack till ledamoten Wikström för presentationen till den del av utskottets betänkande som han presenterade.

Jag har också deltagit som ersättare i utskottet och varit närvarande vid nästan varje behandling i det här ärendet.

Jag vill också rikta mig till dem som står här med förvåning över att utskottsordföranden valde att först presentera utskottets samlade åsikter, men mitt i allt ett personligt anförande samt, som jag uppfattar det, Obunden Samlings gruppanförande i samma anförande. Jag tycker att detta var väldigt oklädsamt. Ni hade kunnat hålla ett eget gruppanförande. Anförandet blev förvirrande för dem som lyssnar på debatten och de åsikter som framförs. Dessutom står inte hela utskottet bakom de synpunkter som presenterades. Det var jätte oklädsamt. Jag ville bara framföra detta.

Tack, herr talman!

Jag tror att det framgår väldigt tydligt vad ledamöterna här inne anser om detta. Jag gjorde bedömningen att det är min uppgift som ordförande att ta upp annan information när den kommer fram. Alla i utskottet hade den här tron när vi klubbade betänkandet. Det var inte bara jag, troligtvis.

Om det är så att flera medlemmar i utskottet också kände till att det skulle gå ut ett sådant här lagförslag på remiss, där man föreslår att frångå kommunernas planeringsmonopol när det gäller accelerationsområden, så finns det bara två alternativ här. Antingen finns det ingen i utskottet som känner till detta, eller så finns det några i utskottet som kände till det men valde att inte säga någonting. Vilket är det ledamoten?

Tack, talman!

Jag måste säga så här: för oss seriösa politiker som gör vårt jobb och följer de uttalade reglerna om hur det här lagtinget ska fungera, så vet vi alla att det kan hända mycket från dag 1 till dag 2. Samhället utvecklas ständigt.

När vi diskuterade de frågor som vi hade i utskottet så var det ingen av oss som kände till något sådant vid den tiden. Jag tycker därför att de anklagelser och insinuationer som utskottets ordförande försöker rikta mot utskottets medlemmar under den här debatten är under all kritik.

Och sluta skratta!

Tack, herr talman!

Det verkar som att hela utskottet inte var medvetet om att landskapsregeringen planerar att fortsätta utveckla accelerationsområden och skapa möjligheter för att snabbare införa dessa områden i lagstiftningen. Om ingen i utskottet visste om detta, så innebär det att ni borde känna som jag gör – att det är mycket konstigt att landskapsregeringens representanter säger en sak och sedan agerar på ett helt annat sätt. Det är upprörande.

Jag vill att ni funderar på detta. Jag tycker att det är mycket besvärande. Jag känner mig lurad, och ni borde vara fler som känner likadant, även om vi sitter här i denna sal och tillhör olika partier och majoriteter.

Tack, talman!

Flera ledamöter har påpekat att accelerationsområden är områden med låga naturvärden, och att man kan hitta information på nätet som säger att det ska vara områden med höga naturvärden som inte bör bli accelerationsområden. Men det stämmer ju inte.

Om man läser EU-direktivet framgår det att man bör undvika områden med höga naturvärden. Det betyder, för att tala klarspråk, att man kan utse Norrhavet till ett accelerationsområde. Med hjälp av det här lagförslaget och den planerade ändringen av plan- och bygglagen kan man köra över kommunerna i den frågan. Det här är en jättestor fråga.

Tack, herr talman!

Om inte det här lagförslaget om plan- och bygglagen hade kommit så skulle jag inte ha varit orolig. Det var också anledningen till varför jag undertecknade betänkandet. Men i kombination med andra faktorer betyder det något mycket mer, precis det som ledamoten är inne på.

Vad händer då om man om Norrhavet säger att "nej, här finns det inga naturvärden"? Kan man då införa en accelerationsområde där? Det blir väldigt svårt att lita på något som sägs när det framkommer på det här sättet. Det finns en diskrepans mellan vad man säger idag och vad man gör en annan dag.

Tack, herr talman!

Vi har regler och gemensamma överenskommelser i den här salen och i det här lagtinget, även om de kanske inte alltid är nedskrivna i detalj. Det verkar som att med Obunden Samlings politik här inne kommer vi snart att behöva skriva en lika omfattande arbetsordning som vi har i självstyrelselagen.

Man skulle kunna tro att ordförande Wikström var helt ny här i lagtinget och det borde finnas en översikt över när man ska presentera ett utskottsbetänkande och när man ska hålla ett gruppanförande för Obunden Samling. Det minsta ordförande kunde ha gjort var att förankra att detta skulle kommuniceras till resten av utskottet, där jag även är ersättare. Det är viktigt att säga att man kommer att kritisera detta och driva oppositionspolitik i en utskottspresentation, för då kanske utskottets hade haft andra tankar på vem som ska göra denna presentation.

et här var inte en presentation av ett utskottsbetänkande; det var Wikströms egna anförande. Han blandar ihop allting. Vi har en stenografi som kommer att hjälpa oss att se tillbaka på vad utskottet faktiskt sade.

Tack, herr talman!

Jag har redan förklarat hur jag resonerar som utskottsordförande. Precis som har intygats här, så är det alla vi som satt i utskottet som levde i god tro att detta inte skulle ske i närtid.

Trots detta skickar man ut ett annat lagförslag där man pratar specifikt om accelerationsområden. Man säger att detta är något som vi föreslår att landskapet ska ta över från kommunerna. Det är inte något som kommunerna behöver bry sig om. Planeringsmonopolet ska inte gälla, paragraf 11 i lag-PM:et för nya plan- och bygglagen. Det är ett problem och därför lyfter jag upp det. Det är ett allvarligt problem.

Det finns inget lagförslag idag. Vi har inte sett något sådant, och majoriteten har inte godkänt det. Det som Wikström gör nu är att driva oppositionspolitik från talarstolen i en presentation över ett utskottsbetänkande. Det är totalt utanför alla gränser.

Vi kommer att behöva skriva en arbetsordning som är tjockare än Bibeln om vi ska få det att fungera i den här salen. Det här är Obunden Samlings sätt att hantera det. Man går utöver alla ramar. Vi håller på att göra den här salen till en cirkus, och vi blir alla clowner när vi går med på det.

Nu vill talmannen påminna om hyfs och vett i den fortsatta debatten. De anföranden som kommer att följa, ska vi diskutera betänkandet i sig. Betänkandet – det är vad det handlar om.

Ledamot Wikström föreslår bordläggning. Repliksvar först.

Tack, herr talman!

Väldigt kort. Mariehamns stad lämnade remissvar på just detta ärende i förra veckan. Det här är något som har gått ut från landskapet. Det är ett lag-PM som kommunerna förväntas svara på.

Därmed är replikskiftena avslutade.

Ledamot Wikström föreslog bordläggning till nästa plenum. Som ledamoten vet så är nästa plenum ett tekniskt plenum, fredag 25.4, och därför vill jag förtydliga, menade han fredag eller menade ledamoten till följande plenum som är måndag den 28 april?

Tack för klargörandet.

Då fortsätter diskussionen. Talmannen påminner om att det handlar om betänkandet från social- och miljöutskottet.

Talman!

Social- och miljöutskottet har behandlat ett lagförslag som har konsekvenser för Ålands framtida energiförsörjning. Förslaget är en del av vår anpassning till EU:s RED III-direktiv och den gemensamma strävan efter en snabbare övergång till förnybar energi. Det är ett steg som både är nödvändigt och positivt – men som också medför vissa utmaningar.

Under hörandena har det framkommit ett brett stöd för en snabbare och tydligare process, inte minst genom införandet av en kontaktpunkt. Flera kommuner saknar idag både kunskap och kapacitet att hantera denna nya typ av projekt. Det leder till osäkerhet, långa väntetider, och ibland även omotiverat byråkratiska krav. Bland annat upplevs skillnader i kraven på bygglov för solceller på tak. I vissa fall räcker det med en bygganmälan och ibland krävs bygglov, lite beroende på kommun som tar beslut. Rätt eller fel? Jag lämnar det osagt. Men det upplevs som väldigt luddigt och godtyckligt och uppfattas som att det inte är i linje med lagstiftningens syfte. Det är givetvis inte bra ifall kraven t.o.m. upplevs som att de ändras under processens gång.

Åland har i sin klimat- och energistrategi från 2017 målet att uppnå 17 MW solcellsproduktion till 2030. Det målet är i praktiken redan uppnått. Det visar på både viljan och potentialen, men också på det tryck på kapacitetskrav som nu finns på elnätet. Vårt elnät (eldistributionsnät) är byggt för elkonsumtion, inte egen elproduktion, och flaskhalsarna börjar bli tydliga. Under utskottsbehandlingen framkom skillnader i beräkningsgrunder hos de båda elnätsbolagen. Det är skillnader som direkt inverkar på vilken anslutningseffekt man tillåter för två likadana solcellsanläggningar, lite beroende på var de placeras på Åland.

Det finns alltså ett växande behov av harmoniserade och rättvisa bedömningar oavsett var på Åland man bor. Därför är det viktigt att arbetet med kontaktpunkten inte bara fokuserar på samordning av tillstånd – utan också på vägledning, standardisering och dialog med nätägarna.

Talman! Samtidigt står Åland inför projekt som Sunnanvind – med en potential på flera GW och 20 TWh per år. Det är uppenbart att den typen av projekt inte är avsedda för det åländska elnätet utan kräver förbindelser till det nordiska stamnätet. Det är också tydligt att det norra havsområdet, där Sunnanvind är planerat, inte är aktuellt som accelerationsområde, bland annat på grund av ekologiska och juridiska kriterier.

Detta visar hur viktigt det är att accelerationsområden planeras klokt. De bör ligga nära starkt elnät, ha låg ekologisk känslighet, och kunna ge effektiva tillståndsprocesser utan att tumma på miljöskydd. Här kan solkraft spela en nyckelroll. Den är tyst, lågmäld i landskapet, och kan placeras på befintliga strukturer – som tak på butiker, industribyggnader och lagerhallar med mera. Här finns stor potential. Vi måste kunna nyttja dessa ytor bättre.

Det framkom också att projektägarna är nöjda med ÅMHM:s arbete. En eloge till dem. Myndigheten har lyckats kombinera effektivitet och rättssäkerhet – vilket visar att det går att göra bra tillståndsprocesser även för komplexa projekt. Snyggt jobbat. Den resursbalansen måste upprätthållas.

Slutligen vill jag lyfta en tankeställare som också hördes i utskottet: Om vi bara fokuserar på att bygga ut produktionen, men glömmer att minska förbrukningen – då tappar vi en viktig del av omställningen. Energieffektivisering får inte glömmas bort i omställningspolitiken.

Med det sagt, talman, så vill jag även tacka mina kollegor i utskottet för ett konstruktivt utskottsarbete. Trots det vi just hörde vill jag verkligen betona att utskottsarbetet med alla höranden var mycket konstruktivt. Jag upplevde att vi nådde en väldigt stor konsensus. Jag tror vi alla lärde oss något nytt för framtiden. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamot Mansén för en mycket bra genomgång av utskottets behandling och betänkande, precis som det ska vara.

Det var en utmärkt och pedagogisk presentation av framtiden och olika tankar. Ledamoten Mansén och jag brukar ha goda diskussioner och ett bra samarbete i dessa energifrågor. Jag vill verkligen tacka för att ledamoten tog till orda och presenterade fakta. Min uppfattning speglar också utskottets tankar och diskussioner samt vad som skedde på plats. Tack för det!

Tack, talman!

Jag vill prata lite om accelerationsområden. Ledamoten säger här att man inte kan utse platser med höga naturvärden till accelerationsområden. Norrhavet kommer inte att bli ett accelerationsområde just för att det finns naturvärden där, vilket inte stämmer överens med ledamotens bild av vad ett accelerationsområde är.

Men det här EU-direktivet sätter ju inga hinder för att Norrhavet ska bli ett accelerationsområde. Det finns ingenting som hindrar det. Så varifrån kommer den uppgiften?

Tack, talman!

Det var egentligen i samband med utskottets arbete som det framkom att Norrhavet per automatik inte är ett lämpligt accelerationsområde. När vi ser på lämpliga framtida accelerationsområden bör vi betrakta en bredare aspekt som har beskrivits här. Vi bör ta hänsyn till industri, byggnaders tak för solcellsanläggningar med mera. Att identifiera vilka områden som lämpar sig för att utses, om det blir accelerationsområden här på Åland, så det får framtiden utvisa.

Tack, talman!

Jag tänker på det som ledamoten nämnde här, att det var en konstruktiv utskottsbehandling med stor konsensus, och det har jag också förstått att det var. Men då är det kanske inte så konstigt att ledamoten Wikström känner sig aningen lurad när det här lag-PM:et går ut bara två dagar senare. Det handlar om ganska viktiga frågor. Känner inte ledamoten Mansén också att detta var något han hade velat veta om i samband med behandlingen i utskottet?

Tack, talman!

Jag vill också påpeka att det som tas upp i repliken här egentligen inte hör till det här ärendet och sådant som jag har tagit upp i mitt anförande, vilket gör det hela lite märkligt.

(Talman Måtar: Talmannen konstaterar att ledamoten själv gick in på det här ärendet i slutet av sitt anförande, och av den anledningen öppnade han möjligheten. Så varsågod och fortsätt!)

Okej, då vill jag svara på det.

Ordförande presenterade till en början utskottets betänkande, precis som det var. Det håller jag med om. Men han övergick sedan till ett mycket personligt och kanske också ett gruppanförande som har nämnts här. Då börjar det likna mer och mer Obunden Samlings åsikter, till skillnad från utskottsordförandes presentation av utskottets betänkande. Och det tycker jag att var mycket märkligt. Det brukar man normalt inte göra.

Tack, herr talman.

Jag vill instämma i det som sagts. Vi har haft ett mycket bra arbete i utskottet, och samarbetet fungerar väl som helhet. Jag beklagar att det blev på det här viset, men jag såg inget annat val än att agera som jag gjorde.

Jag vill ändå prata lite om accelerationsområdena. Min uppfattning är att det inte handlar om tak, utan om större sammanhängande områden som landskapet planerar för att underlätta produktionen av förnybar energi. Det är därför viktigt att de områdena ligger i närheten av stamnätet eller gasledningar.
Jag vet inte riktigt vad ledamoten Mansén avser med sitt uttalande om hustak. Kan han förtydliga det?

Tack, talman!

Ja, visst kan jag det. Orsaken till att jag nämnde hustak är främst kopplad till exemplet med solceller, att ladda solceller som är kopplade till elnätet. Har man en fastighet med ett stort tak så har man troligtvis också en stark nätanslutning. Denna kombination med att ha en stark nätanslutning gör att du kan ha en rätt stor effekt på taket, dvs. antal solceller som kan laddas in på nätet, vilket skapar en synergi i form av att använda takytan för solceller.

Jag håller också med om att det finns anledning att titta på andra områden, som till exempel vindkraft och biogas, när det gäller accelerationsområden. Dessa är helt andra typer av områden som kommer att bli aktuella.

Tack, herr talman!

Jag har personligen väldigt svårt att se nyttan med de här accelerationsområdena. När det gäller solenergi så är det vår målsättning med hur mycket solenergi vi ska producera. Vi har tre stora solenergiprojekt på Åland idag, varav ett är i Hammarland och de andra ligger utanför Holmbergs.

Enligt vad jag har förstått så har dessa processer gått smidigt och allt har fungerat helt smärtfritt, utan att vi har behövt ta fram accelerationsområden. Vi har inget tak på hela Åland som är lika stort som de här områdena, så jag har svårt att förstå varför vi behöver den här typen av lagstiftning, eller varför vi faktiskt ska gå vidare med den. Det är kanske det som är frågan. Lagstiftningen måste vi implementera, men varför ska vi gå vidare och skapa ytterligare förutsättningar för accelerationsområden på Åland?

Tack, talman!

Tack ledamot Wikström för den andra frågan. Den klarlägger lite det hela.

Som har hörts tidigare, i replikskiften och anföranden, att accelerationsområden för Åland inte är särskilt aktuella. Just den typen av områden verkar kanske inte passa bäst in inom EU. Vi har haft en ganska organisk utveckling när det gäller utbyggnaden av solceller och vindkraft, vilket inte har krävt behovet av accelerationsområden.

Att rusa in i möjligheten att etablera accelerationsområden som det första alternativet är därför inte något vi ser som nödvändigt i nuläget. Utskottet har också diskuterat detta, och vi är överens om att behovet av att ta det steget inte finns just nu.

Talman!

Inledningsvis vill jag nämna att jag tänker ära den tidigare talmannens uppmaning att hålla mig till betänkandet, och jag ska försöka göra det så gott jag kan.

Den liberala lagtingsgruppen har i den tidigare remissdebatten i detta ärende framfört våra synpunkter på regeringens förslag om implementeringen av RED III direktivet. Nu har vi utskottets eniga betänkande att ta ställning till.

RED III direktivet är en central del av EU:s gröna omställning och innebär skärpta krav på medlemsstaterna vad gäller andelen förnybar energi samt snabbare processer kring tillståndsgivning.

För Åland är själva direktivets centrala delar av mindre betydelse eftersom vi redan har snabba processer för tillståndsgivning. Utskottet har i hörandet fått beröm för dessa snabba processer på Åland, vilket givetvis är upplyftande att höra.

Under utskottets hörande har vi fått inspel från näringsliv, miljöorganisationer och experter. Det lyftes fram att kontaktpunktens infrastruktur också riktar sig till mindre producenter, och att tillståndsprocesserna för småskalig produktion bör vara smidiga.

Utskottet har erfarit att solenergianläggningar på detaljplanerade områden i vissa kommuner klassas som fasadändringar, vilket kan skapa förvirring för den enskilda fastighetsägaren.

Vidare har utskottet erfarit att accelerationsområden för förnybar energi i första hand är avsedda för landbaserade anläggningar, och att havsplaneringen inte omfattar dessa accelerationsområden. Om sådana områden ska inrättas, bör det ske i områden som redan är exploaterade. Norrhavet är ett område som inte är exploaterat.

Den liberala lagtingsgruppen är eniga om utskottets bedömning att implementeringen av direktivet bör inskränka sig till de delar vi är tvungna att införa, vilket i första hand handlar om den så kallade kontaktpunkten.

I likhet med utskottet anser Liberalerna att eventuella accelerationsområden ska inrättas i begränsad omfattning för att hushålla med de ekonomiska resurserna. Om man väljer att inrätta accelerationsområden bör man hålla sig till platser som är realistiska att bygga på.

Utskottet har erfarit att närheten till stamnätet, både vad gäller 110 kV och 45 kV-nätet, är avgörande för att kunna få ekonomi i exempelvis en solenergianläggning. Det är ingen idé att inrätta områden som inte är gångbara.

Under hörandet av miljökunniga personer har vi inte hört ett enda knyst om att Norrhavet skulle kunna vara ett accelerationsområde; snarare tvärtom.

Åland har redan idag en mycket hög andel förnybar energi, så man kan lite förenklat säga att vi redan uppfyller det som övriga EU strävar efter. Red III direktivet handlar i grunden om att öka andelen förnybar energi, medan REPowerEU fokuserar på mer inhemsk produktion. Dessa båda strategier behöver gå hand i hand för att säkra en långsiktigt hållbar energiförsörjning.

Den liberala lagtingsgruppen stöder utskottets betänkande och lagförslaget som helhet. Tack!

Tack, herr talman!

Eftersom det har varit lite hätsk diskussion här så vill jag säga att det har varit en bra diskussion i utskottet. Ledamoten har bidragit mycket.

När det gäller den här punkten och vad vi har erfarit i utskottet, så det är just den biten som naggas lite i kanten när vi ser bevis på motsatsen. Problemet är att vi måste kunna lita på det som sägs när vi undertecknar ett betänkande. Håller inte ledamoten med om det?

(Talman Måtar: Här blir talmannen något osäker på huruvida ledamoten Pettersson har berört detta i sitt anförande, men han får själv välja om han ska svara. Varsågod!)

Tack, talman!

Jag väljer att svara att jag följer uppmaningen som tidigare sades, att diskutera utskottets betänkande.

Tack, talman!

Vi har hamnat i en situation där utskottet har behandlat ett ärende, där man trodde att man hade vissa förutsättningar. Man har också hört regeringen i frågan, som har bedyrat att det inte är aktuellt med några accelerationsområden. Sedan har man klubbat betänkandet. Det var inget konstigt att man nådde konsensus, eftersom det inte fanns något som tyder på att det skulle vara ett problem med accelerationsområden.

Men två dagar efter att betänkandet har klubbats, skickas det ut ett lag-PM till kommunerna där man föreslår en ändring i plan- och bygglagen, som innebär att man ska ta bort kommunernas planeringsmonopol för just accelerationsområden.

Detta lagförslag och EU-direktivet utgör inga hinder för att till exempel utse Norrhavet till ett accelerationsområde. Oavsett att folk säger här att det bara handlar om hustak och så vidare, för det har vi pratat om i utskottet. Ja, det är mycket möjligt att det var det ni pratade om i utskottet, men som jag ser det finns det inget hinder. Det står ju svart på vitt, både i lagförslaget och i EU-direktivet, att det inte finns något hinder för att utse Norrhavet till ett accelerationsområde.

När man då kommer med detta lag-PM som handlar om att ta bort kommunens planeringsmonopol, så betyder det att man kan köra över kommunerna i frågan om Norrhavet. Och det är en väldigt stor sak. När ledamot Wikström, i egenskap av ordförande i social- och miljöutskottet, får reda på detta lag-PM efter att man har nått konsensus i utskottet och klubbat betänkandet, så är det väl inte speciellt konstigt att han vill lyfta den här problematiken när han presenterar utskottets betänkande. Det handlar definitivt inte om en cirkus.

Avslutningsvis, talman, vill jag stöda ledamot Wikströms förslag om bordläggning.

Talmannen konstaterar att ärendet kommer att bordläggas, eftersom lagtingsledamot Christian Wikström, understödd av lagtingsledamot Stellan Egeland, har föreslagit att ärendet ska bordläggas. Jag antar att det handlar om den 28 april, som ledamoten Egeland avser.

Önskar någon uttala sig om bordläggningen? Då konstaterar jag att ärendet bordläggs till plenum den 28 april 2025.

Tack, talman!

Jag kan inte låta bli att ställa frågan, eftersom Stellan Egeland framhåller det så dramatiskt. Han menar att landskapsregeringen skulle vara inne på att nagga det kommunala planeringsmonopolet. Men enligt det här brevet, som jag tolkar det för det är ju inte ett lag-PM, som landskapsregeringen har skickat ut och där man i tidigt i revideringen av plan- och bygglagen vill få in åsikter från kommunerna om olika delar.

Det handlar om att införa accelerationsområden under paragraf elva. Paragraf elva är redan i sig själv en möjlighet för landskapsregeringen att gå över kommunernas planeringsmonopol. Det finns redan i dagens lag. Det handlar bara om att man ska sätta in begreppet accelerationsområden i en redan existerande paragraf.

Jag förstår inte varför det är så stort drama kring att detta skulle ta bort planeringsmonopolet, som ju redan finns.

Tack, talman!

Självklart vet jag att det finns accelerationsområden. Det är inget konstigt med det; de har alltid funnits. Man måste kunna dra elkablar eller anlägga vägar.

Det som är anmärkningsvärt är att accelerationsområdena, som man inte tänker utse, plötsligt ska lyftas in i paragraf 11. Det är den stora frågan. Man nämner att man inte kommer att utse accelerationsområden, och om man skulle göra det handlar det bara om hustak. Men det är inte det som står. Om man lägger ihop summan av de punkter som jag har tagit upp, det här lagförslaget och det jag uppfattar som ett lag-PM men låt vara att jag hade fel där, det kanske bara är ett brev – men det visar ändå att man planerar för accelerationsområden, eller hur?

Det finns, herr talman, annan lagstiftning med bestämmelser som inte är aktuella eller som inte implementeras idag eller som inte har implementerats på länge och kanske aldrig kommer att implementeras. Men de finns där ändå.

När det kommer till EU-direktiv så handlar det om att saker ska implementeras i vår lagstiftning. Var ska då dessa accelerationsområden för förnybar energi placeras? Ska vi stifta en plan- och bygglag här som inte tar hänsyn till det direktivkravet från EU att vi behöver finnas med i lagen? Att det finns med i revideringen av plan- och bygglagen betyder ju inte att det kommer att ske i morgon. Eller vill ledamoten Englund att vi ska sätta in i detaljmotiveringarna, nu när vi reviderar plan- och bygglagen, exakt vad alla dessa punkter ska och inte ska eller kan och inte kan användas till?

Tack, talman!

Att man tar med accelerationsområdena i paragraf 11 behöver naturligtvis inte betyda att man kommer att använda sig av dem. Det förstår jag också. Men bara för att man säger att detta inte är något vi tänker använda oss av nu, så tycker jag inte att det är en bra idé. Om det skulle hända om fem år, då står jag här och har varit med och klubbat ett beslut som blir jättedåligt och får jättestora konsekvenser för naturen, som för övrigt ledamot Röblom borde bry sig lite mer om, tycker jag.

Tack, herr talman!

Eftersom talmannen har varit mycket generös med att låta ämnet övergå till att handla om plan- och bygglagstiftning, hoppas jag att talmannen också tolererar att jag tar några minuter för att bemöta de något märkliga påståenden som har framförts.

Jag vill börja med att tacka ledamoten Röblom, som på ett klargörande sätt förklarade en stor del av vad detta handlar om.

Tar vi ett EU-direktiv, vilket vi är tvungna att göra som medlemmar i EU, så implementerar vi det i vår nationella lagstiftning. Det innebär att det är plan- och bygglagen som är föremål för införande av en artikel som handlar om accelerationsområden och att dessa kan vi också använda oss av på Åland. Det klargjordes redan efter utskottets utmärkta behandling att det handlar inte om miljöförstöring eller miljöexploatering, utan om att utse områden som är lämpliga och har en lämplig infrastruktur för att i framtiden exempelvis etablera en vätgasanläggning. Det är sådant som vi borde planlägga kring.

Här finns absolut ingen anledning till misstänkliggörande. Regeringen har en och samma linje i dessa frågor, och precis som vi har lärt oss från tidigare med obundnas uttalanden så behöver man kanske läsa hela brevet som ledamoten Wikström hänvisar till i denna diskussion. Brevet har skickats ut efter ett beslut om enskild föredragning den 26 mars, där landskapsregeringen kontaktar samtliga kommuner för att höra deras åsikter om föreslagna ändringar i plan- och bygglagen för landskapet Åland.

Landskapsregeringen önskar ta del av kommunernas synpunkter om de föreslagna ändringarna i plan- och bygglagen för att landskapet Åland bättre ska kunna beakta dem redan i början av lagberedningsprocessen. Därför har detta brev skickats ut. Det är det andra brevet till kommunerna. Det första brevet syftade till att klargöra hur kommunerna ser på den nya plan- och bygglagen för Åland, som antogs 2008. Jag satt också i den regeringen och var med om den processen. I lagen stadgas att kommunerna ska ta fram översiktsplaner. Endast Jomala kommun har, sedan 2008, tagit fram en översiktsplan, och även den är inte helt komplett. Det innebär att översiktsplanerna i praktiken har blivit en död bokstav. De fungerar inte överhuvudtaget för vår planeringsprocess på Åland.

Därför har tjänstemännen tagit fram ett förslag om hur man kan ändra plan- och bygglagen på Åland. Förslaget innebär att de nuvarande landskapsöversikterna slopas, och istället ska en strategisk utvecklingsplan för Åland tas fram, med en GIS-plan som har rättslig verkan. Man föreslår alltså en övergång till ett nytt koncept för markplanering, och nu frågar man kommunerna: Vad tycker ni om detta? Vad anser ni att vi borde ändra i plan- och bygglagen om vi ändå går in i den? Hur ser behoven ut?

När det kommer till förslagen finns det en revidering av paragraf 11. Den paragrafen reglerar redan idag vad landskapet kan markplanera kring, och det finns redan, sedan 2008, också möjlighet för landskapet att göra planer för energiproduktion och energiöverföring.

Enligt den tidiga utfästelsen om vilka ändringar som kan göras i plan- och bygglagen så införs också en punkt som handlar om accelerationsområden för förnybar energi, beslutade enligt 5 § landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi. Den lagstiftning som utskottet just nu har behandlat.

Det är alltså helt följd i färg på det som har hänt. Det innebär inte att accelerationsområden kommer att tas i bruk i morgon. En lagstiftningsprocess har inletts, och detta är en lång resa vi har framför oss. Accelerationsområden kommer att bli en del av den åländska lagstiftningen och hur de kommer att användas får framtiden utvisa. Tack!

Tack, herr talman!

Tack minister Gunell för att ni klargör processen och de olika breven.

Det här är ett ärende som vi har behandlat inom ramen för Mariehamns stad, och det är också så som ärendet delvis har kommit till min kännedom.

Men det här med att införa accelerationsområden i plan- och bygglagen, som är hela ursprunget till min frustration, om vi kallar det så, så finns det inget krav i det här EU-direktivet på att det måste införas i plan- och bygglagen. Vi skulle kunna behålla den tidigare skrivningen i plan- och bygglagen.

Så jag förstår inte vad syftet är med att införa just bestämmelser specifikt om accelerationsområden i plan- och bygglagen, om det inte är så att man tänker göra det i framtiden. Vad är syftet med det här?

Syftet är att införa EU-direktiven i substanslagarna. Först då blir de verktyg som kan användas i praktiken. Jag menar att vi inte implementerar det här direktivet utan bara halvvägs med den lagstiftning som vi tar här nu. Nästa steg är att få in dessa EU-regleringar i substanslagarna. Det är först då som de verkligen kan bli verktyg som kan nyttjas.

Så vad är egentligen steget från att landskapet redan idag, enligt plan- och bygglagen, har rätt att planlägga för energiproduktion och energiöverföring? Nu kompletteras detta enligt förslaget, som ännu politiskt inte har behandlats men som har skickats ut till kommunerna som en förfrågan, att också införa accelerationsområden för förnybar energi.

Tack, herr talman!

Jag är inte personligen någon jurist, men ju tydligare lagstiftningen är, desto lättare är det att tillämpa den.

Om kommunerna vill hävda sitt planeringsmonopol blir det förstås svårare ju tydligare lagstiftningen är. Det är precis det jag befarar, som ministern talade om – att det handlar om ett verktyg i praktiken. Detta verktyg bedöms vara nödvändigt att ha på Åland, annars skulle det inte finnas något behov av att göra den här justeringen.

Det är väl lite av problemet här, det huvudsakliga problemet.

Jag hör är att ministern säger att det inte var så här det var tänkt, på substanslagar hit och dit, men det blir svårt. Detta är något som borde ha nämnts i samband med utskottets behandling av ärendet, att detta var aktuellt.

Jag var själv hörd i utskottet, liksom relevanta tjänstemän. Att försöka indikera att vi inte skulle ha talat sanning eller sagt vad som är på gång och vilka intentionerna är, det är en allvarlig anklagelse. Som politiker är man van vid sådana påståenden, men när det gäller tjänstemännen vill jag verkligen markera att så gör man inte.

Tack, talman!

För det första vill jag erkänna att jag hade fel. Det här är inget lag-PM som jag påstod, utan det står att infrastrukturavdelningen har påbörjat arbetet med en lagstiftningspromemoria gällande plan- och bygglagen. Så jag får ge minister Gunnel rätt i detta.

Om jag har förstått det rätt, menar alltså minister Gunell att hon upplyste utskottet om att man också kommer att ändra i plan- och bygglagen för att införa accelerationsområden i paragraf elva? Det var alltså hela utskottet införstått med då?

Ja, om inte utskottet har uppfattat att de har fått den informationen, så har väl frågan kanske inte ställts på precis det specificerade sättet att det har framgått. Men för oss som arbetar med det här är det ingen överraskning.

Nästa steg i processen är att integrera detta i substanslag, och plan- och bygglagen är i så fall är det rätta instrumentet.

Plan- och bygglagen är en omfattande lag som omfattar både byggdelar och markplanering. Vi arbetar med båda dessa aspekter, och det är ett stort projekt. Förra gången lagen togs fram tog det många år, och det här är också ett ganska långvarigt arbete. Det betyder inte att vi kommer att utse ett accelerationsområde redan nästa vecka; det kommer att ta tid.

Tack, talman!

När utskottet hörde ministern om just accelerationsområden, hade det inte varit rimligt att ministern nämnde att vi kommer att ändra paragraf 11 i plan- och bygglagen för att ta upp accelerationsområden, istället för att bara säga att det inte är aktuellt nu?

Man arbetar ju parallellt med att ändra paragraf 11 i plan- och bygglagen, samtidigt som man säger att det inte är aktuellt. Hade det inte varit rimligt att nämna detta för utskottet? Jag tror att det hade varit en ganska viktig beståndsdel när de skulle författa sitt betänkande.

Jag är säker på att om frågan hade uppkommit på det specifika sättet, så hade både tjänstemän och jag som minister sagt att det kan vara en del av den kommande revideringen av plan- och bygglagen. Jag undrar om det till och med inte blev sagt. Men jag kan inte svära på varje ord.

Det här är ingen domstol. Det här är ingen rättegång. Det här är ett sätt som vi vill gå vidare på. Det är fullt rimligt att denna reglering hör hemma i plan- och bygglagen, om den ska komma.

Därför ber vi nu kommunerna att inkomma med sina synpunkter i det här tidiga skedet av lagstiftningsprocessen.

Talman!

Jag vill tacka ministern för en bra och tydlig redogörelse. Landskapsregeringens ambitioner är att ha en dialog med kommunerna.

Jag kan bara beklaga att det finns en politisk idé om att skapa split och misstro i hela parlamentet. Det tycker jag är tråkigt. Tack för en klar och pedagogisk redogörelse, ministern!

Tack, talman!

Tack, minister Gunell. Det var ett intressant anförande om plan- och bygglagen. Jag hoppas att ministern fortsätter sin strävan att stärka Ålands resiliens, med fokus på ett starkt vatten- och avloppsnät. Allt detta syftar till att skapa en mer sammanhållen struktur.

Jag tycker att ministern har gjort ett jättebra jobb i denna fråga. Det här var ett mycket bra och förtydligande anförande.

Jag tror att ålänningarna kan dra viktiga slutsatser efter att ha lyssnat på ministerns förklaringar om vilka som läser och jobbar i parlamentet.

Jag vill verkligen understryka att hela den här frågan handlar om att inhämta information och, i dialog med kommunerna, genomföra dessa förändringar. Det handlar inte om något annat, och det är därför man nu väldigt konkret efterlyser detta.
Det står också här: "Landskapsplan skall utarbetas i samarbete med landskapets kommuner." Det är hela upptakten.

Ärendet bordläggs till plenum 28 april 2025.