Remissdebatt

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts om detta ärende samt ärende nr 1, komplettering av lagförslag 12a/2023-2024 och 24a/2024-2025. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Talmannens förslag är att bägge ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman!

I den ansvarige ministerns frånvaro, där kollegan, näringsministern Jesper Josefsson, uträttar sitt värv på annan ort, så har jag förmånen som hans ersättare att presentera dessa kompletteringar av tidigare remitterade lagstiftningar.

Den här frågan är självstyrelsepolitiskt högintressant, vågar jag hävda. Innehållet i lagframställningen och de pålagor som åläggs oss, samt finansieringen av dessa, berör självstyrelselagens stadganden om samråd för fördelning av intäkter. Detta är nödvändigt för att utföra de åtgärder som lagstiftningen föreskriver, och det berör också våra behörigheter, vilket detta lagförslag kommer att visa för er alla här i salen.

Inom ramen för dessa frågor finns det, som bekant, en diskussion mellan landets regering och landskapsregeringen om hur man ska lösa dessa frågor. Den är politiskt högintressant. Jag vågar hävda att vi spänner den självstyrelsepolitiska bågen när vi framför och föreslår vad vi föreslår här i dag. Det ska bli intressant att se lagtingets reaktion på lagförslagens effekt på de lösningar som ska uppnås i slutändan.

Jag tänker inleda med att säga att det faktum att utsläppshandelsdirektivet inte är implementerat i landet, eftersom lagtinget ännu inte har kunnat fastslå eller anta lagar som berör dessa frågor, har lett till att vi ständigt är under hot om att föras till EU-domstolen. Kommissionen har sedan tidigare inrättat ett överträdelseförfarande mot landet och indirekt mot Åland, eftersom lagarna inte är implementerade. Landskapsregeringen har hela tiden varit utsatt för press, med ett reellt hot om böter. Vi har med viss fasa kommit till onsdagen varje vecka, då vi vet att kommissionen fattar beslut om huruvida ärendet ska föras till domstol eller inte. Varje torsdag har vi konstaterat att vi klarar oss en vecka till, men det kan inte fortsätta hur länge som helst. Kommissionen för länder till domstol om man inte implementerar direktiv som är tvingande för medlemsländerna att anamma via nationell lagstiftning. Men så har inte skett ännu.

Vi har den uppfattningen att minimibötesbeloppet för icke-implementerade direktiv är 1,7 miljoner euro, och att bötesbeloppet sedan kommer att växa dag för dag tills något är implementerat. Det handlar om mycket pengar. Vi har haft som mål att undvika att råka ut för böter, men å andra sidan har vi inte kunnat rekommendera att lagarna ska antas eftersom vi inte har finansiering för att åtgärda detta.

Något om utsläppshandeln som anses vara ett beprövat och effektivt sätt att minska användningen av fossila bränslen och drivmedel, för att därigenom skapa en situation där samhället går mot en grön omställning och aktörerna börjar använda andra former av bränslen för att minska utsläppen. De båda lagförslag som ligger i lagtinget nu ska kompletteras. Genom lagtingets behandling är det ett led i det hela.

Systemet är sådant att aktörerna åläggs att för att kunna förbruka fossila bränslen, upphandla på en fri marknad och köpa utsläppsrätter. Utsläppsrätter ger aktören tillstånd att förbruka fossila bränslen, men det medför en kostnad för aktören, vilket ska locka aktören att övergå till andra bränsleformer. När aktören köper utsläppsrätter så medför det intäkter till det offentliga. Dessa intäkter ska sedan huvudsakligen användas för att hjälpa aktörerna och verksamheterna att övergå till en grön verksamhet med mindre utsläpp. Det här är ett system som fungerar och ska fungera, även om det förstås har sina brister.

Som lagförslaget ligger nu i lagtinget, innan dessa kompletteringar, är lagförslagen kopplade till att vi har en situation, den som rådde fram till för två månader sedan, att respektive land bara kan ha en myndighet som utför dessa aktioner av utsläppsrätter. Det betyder, så som det var skrivet förut, att Åland inte kunde ha en egen myndighet. Då blir det rikets myndighet som ska utföra auktionerna. Våra företag, särskilt inom sjöfarten, skulle köpa sina utsläppsrätter av den finska myndigheten och betala in pengarna dit. Då går pengarna in i statsekonomin, och frågan är vad som händer med dessa intäkter.

Självstyrelselagen stadgar via 59 § att samråda om fördelningen av dessa intäkter. Som jag var inne på förut, att det finns en pålaga från EU som genererar intäkter. Vi ska samråda om att fördela intäkterna.

Landskapsregeringen har, trots upprepade försök, inte lyckats övertyga landets regering om att vi ska gå in i regelrätta samråd. Situationen är den att Finlands regering har gjort bedömningen att när staten får dessa intäkter, och det blir en intäkt i statsbokslutet som genererar en avräkning via avräkningsgrunden 0,47 %, så skulle den finansieringen vara tillräcklig för Åland.

Vi har hela tiden hävdat att självstyrelsesystemet gällande ekonomin är uppbyggt så att vi får en avräkning på statens samtliga intäkter, men att 59 § ligger utanför det ekonomiska kapitlet. Intäkter via EU-pålagor med medföljande finansiering ligger utanför. Det är alltså naturligt att det blir en viss dubbel effekt. Ändringar i självstyrelsens finansiering kan inte, menar vi, genomföras genom en ensidig tolkning av systemet. Förändringar i finansieringen av självstyrelsen sker genom ändringar i självstyrelselagen, vilket förstås är något som vi behöver komma överens om med respektive part ifall ändringar ska göras.

Nåväl, nu är situationen något annorlunda i och med ett kommissionsbeslut om en delegerad förordning, alltså ett beslut som kommissionen kan fatta på eget bevåg inom ramen för det som utsläppshandelsdirektivet medger. För två månader sedan fattade kommissionen ett beslut. Förordningsändring innebär också andra saker, men det mest väsentliga för oss är att numera, när beslutet blir offentliggjort i en för ändamålet avsedd tidskrift så kan respektive land ha fler än en myndighet för att hantera auktioner gällande utsläppsrätter.

Landskapsregeringen föreslår, med detta som grund, att lagtinget skulle anta en komplettering av dessa båda lagar så att vi på Åland skulle utse vår egen energimyndighet till ansvarig myndighet för utsläppsrättshandeln. Det betyder att om lagtinget omfattar lagförslaget, och om lagförslaget passerar lagstiftningskontrollen på sedvanligt sätt, skulle våra rederier som vi pratar om här - det ena lagförslaget gäller mest sjöfart, medan det andra gäller privatbilism och bränslefrågor rörande privatbilismen - köpa sina utsläppsrätter av den åländska myndigheten, varvid intäkterna skulle överföras via den åländska myndigheten till Ålands budget på sedvanligt sätt. Detta är alltså, menar landskapsregeringen, en följd av kommissionens beslut om att möjliggöra flera myndigheter. Fördelen är att vi kan utnyttja vår behörighet, vilket ger oss den rätten, anser landskapsregeringen. Då kommer intäkterna från de på Åland belägna rederierna att komma in i Ålands budget.

Då blir det inte en fråga om fördelning av intäkterna utifrån 59 § om att samråda, som jag beskrev förut, utan då kommer intäkterna från de åländska rederierna och de blir en situation där direktivet och förordningen säger att små och medelstora företag ska behandlas på ett rättvist sätt, så att de har tillgång till utsläppsrätter på ett rättvist sätt. Det betyder att vår myndighet också ska ha utsläppsrätter att auktionera ut och sälja till åländska företag. Då slipper vi diskussionen om att hitta en gemensam lösning via 59 §.

Herr talman! Som jag inledde med att säga, vi spänner den självstyrelsepolitiska bågen. Vi utnyttjar vår behörighet. Vi ser här en möjlighet att lösa en tvist som har funnits mellan rikets regering och Åland. Lagtinget har den möjligheten just nu, och vi har informerat kommissionen om vår avsikt med detta, att vi har avsikten att implementera lagstiftningen gällande utsläppshandelsdirektivet. Därmed torde också hotet om böter sjunka betydligt och förmodligen desarmeras. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Jag tackar finansministern för presentationen, och jag vill gratulera landskapsregeringen för att omvärldsbevakningen har varit maximal i det här fallet. Det är också värt att lyfta fram ett tack till dem som har identifierat denna möjlighet, även om vi är medvetna om att det finns vissa utmaningar. Trots allt är det viktigt att gratulera landskapsregeringens insatser.

Min första fråga handlar om det som finansministern diskuterade, nämligen hur beroende vi är av en överenskommelseförordning för att få alla detaljer på plats. Finns det en hake i maskineriet som kan bli ett problem med tanke på ministeriernas inställning till detta?

Herr talman!

Det där är förstås en spekulativ fråga. Men vi har som ett förstahandsalternativ att vi skulle kunna komma till en överenskommelseförordning om att lagförslaget ska hanteras av en riksmyndighet som sköter administrationen för vår del. Detta skulle ske via en överenskommelse för att undvika att dubblera kompetenserna och skapa mer byråkrati.

Det är svårt att säga så mycket mer, eftersom det beror på om landet som helhet kommer att dela upp dessa myndigheter i flera. Vi har uppfattat att det finns skillnader mellan de olika ministerierna. Det är också intressant att se hur sjöfartsfrågan kommer att lösas. Det beror på vad som händer på den sidan och vilka ställningstaganden som görs.

Men nu kommer vi säkert att möta en del kommentarer om vår väg, såsom den läggs fram just nu.

Jag hoppas att ministeriet inser allvaret och det finns ju gränser. Vi har en paragraf som säger att man ska ge bistånd och handräckning som behövs till självstyrelsemyndigheter, om juridiken är på plats.

Sedan har vi den principiellt intressanta frågan när väl juridiken slutligen är avklarad, det vill säga lagstiftningskontrollen vad gäller de här två lagarna och de redan avsatta pengarna för perioden 2024-2026. Det handlar om inga små belopp i förhållande till Ålands totala budget.

Vad ska vi från lagtingets sida anse om detta, anser finansministern? Är det en fordran vi ska ställa på finska staten, eller är det något vi ska ha med i förhandlingarna? Jag tycker att det är en ganska intressant frågeställning.

Herr talman!

Det är intressant att diskutera frågan med ledamoten Jansson, som är välkänd för sitt intresse för dessa frågor.

Vi har valt att i första hand fokusera på att undvika böter och sikta framåt för att hitta en lösning. Men det finns en del oreglerade aspekter från tidigare. Eftersom vi för närvarande inte har en överenskommelseförordning för att hantera dessa frågor, innebär det också att det har förekommit ett flöde av betydande belopp till en myndighet som har tagit in pengar i statskassan, utan att egentligen ha lagstöd eller en överenskommelseförordning för detta.

Jag antar att, utifrån den diskussion vi har, utskottet lite kommer att fördjupa sig i denna fråga också. Den är intressant. Är det vi som ska ha en fordran eller (… taltiden slut).

Talman!

Jag tänkte fråga ministern, som ändå är insatt i området när det gäller utsläppshandeln för till exempel rederier och fartyg. Om vi tar ett exempel: ett fartyg som trafikerar från Åbo via Mariehamn till Stockholm. Det trafikerar inom olika jurisdiktioner, inklusive en del av Åland.

Är det då fartygets flaggstat som är avgörande i den här frågan, eller är det rederiet? Spelar ägarens hemort någon roll och var huvudkontoret ligger? Vad är det som avgör var de ska upphandla utsläppsrättigheterna?

Herr talman!

Det är min bestämda uppfattning och beredningen visar att det är rederiets hemort som avgör frågan. Det handlar om den trafik som utförs inom EU-området som helhet, inte om något som ligger utanför EU. Hemorten är den avgörande faktorn.

Tack finansministern. Vi tänker inte hålla några gruppanföranden i den här frågan. Givetvis har vi följt ärendet tillsammans med landskapsregeringen, och vi vet att det i det fördolda har pågått ett ganska stort och intensivt arbete som man inte har pratat så mycket om inom utskottet.

I utskottet så kommer vi att ta tag i den här frågan i morgon och diskutera den mer under de kommande veckorna. Jag vill bara säga att vi kämpar för att Åland ska få det som Ålandsdelegationen säger att vi har rätt till, och det tycker jag att landskapsregeringen har fullföljt.

Jag förväntar mig inget svar, men jag vill bara betona att vi är med i processen, även om vi inte håller gruppanföranden.

Herr talman!

Tack för det. Det är sant, kollegan och näringsministern har gjort ett utmärkt arbete. Jag, som ansvarig för sjöfarten, har givetvis stått bakom detta med all min kraft. Hela landskapsregeringen har stött våra strävanden. Vi hoppas att vi når vårt mål på detta sätt.

Jag vill också passa på att nämna en sak som kunde ha tagits med i presentationen. En aspekt som har stört oss lite grann är att vi inte har fått en tydlig signal från riksdagen om att de intäkter som kommer från utsläppshandeln ska återföras till rederierna för att möjliggöra en grön omställning. I den delen uppfattar jag att landskapsregeringen politiskt är betydligt tydligare. Vi säger att avsikten inte är att bara lappa vår egen budget, utan att också bistå i genomförandet av omställningen för vår så viktiga sjöfartssektor.

Tack så mycket, fru talman!

Vi brukar vanligtvis från Liberalerna inte ta replik på våra egna ministrar och ledamoten Ekström sade tidigare att vi inte håller gruppanförande för det räcker gott och väl med vår ministers presentation.

Jag tycker att det är ett bra exempel på hur landskapsregeringen har skött kommunikationen gentemot lagtingets grupper. Samtidigt visar man att lagtinget i sig är ett agilt parlament och en organisation som är att räkna med när det behövs självstyrelsepolitik.

Generellt har det varit så i den här mandatperioden att vi har varit ense i självstyrelsefrågorna. Vi har haft bra diskussioner och samarbeten över partigränser och blockgränser. Det visar att vi fortsätter att arbeta tillsammans även i denna fråga.

Jag vill också lyfta fram det mycket bra fotarbetet som landskapsregeringen har gjort när det gäller omvärldsbevakning och att man ser till att utnyttja de möjligheter som finns.

Landskapsregeringen har fått möjligheten att för lagtingets organ presentera hur arbetet framskrider, både uppgångar och nedgångar. Senast har landskapsregeringen fått en bild av att lagtinget enigt är berett att genomföra detta arbete i ganska rask ordning även fast vi närmar oss midsommar och högsommartider, vilket vi uppskattar.

Det är också viktigt att vi har ett gemensamt intresse av att undvika bötesbelopp, som kan bli betydande om vi skulle dömas att betala.

Tack, fru talman!

Precis som ministern säger, är det en nödvändighet att detta genomförs, och alla inser allvaret i situationen. Men förmågan att genomföra det får vi inte ta för given. Det krävs ett gediget fotarbete och kontakter inom EU.

Vi har ålänningar i EU som gör ett mycket bra jobb, både från lagtinget och på plats. Det är guld värt att kunna ha den relationen till EU direkt från självstyrelsen. Det är något vi gärna vill se mer av framöver också. Det är något vi har sagt tidigare, tycker jag i alla fall. En direkt omvärldsbevakning där man kan vara på tårna och säga att nu är något på gång. Nu kan vi agera som självstyrelse. Det är något som jag tycker att vi har sett mer av de senaste åren, och det är väldigt positivt.

Fru talman!

Så är det. I den här frågan är det väldigt många personer som arbetar på ett konstruktivt sätt. I slutändan fortsätter dock samma situation och läge här i lagtinget, och vi får se vilka ställningstaganden som kommer att göras här. Det finns en frihet för lagtinget att agera som man vill.

Jag vill också göra en komplettering till en tidigare replikväxling. I den här frågan, precis som med många andra frågor, har vi ett gediget tjänstemannaarbete i botten. Det finns personer som genom omvärldsbevakning har kunnat konstatera att den här möjligheten finns och som har fört fram det för politisk behandling.

Tyvärr kritiserar vi ofta tjänstemän och vårdpersonal, men det görs i det dolda ett mycket värdefullt arbete.

Tack, fru talman!

Vi är alla eniga om att detta är Ålands rättmätiga del till Åland. Det är vi som drabbas av extra skatter på bränslen när vi måste åka färjor och vi är helt beroende av färjetrafik som en ö-nation.

Jag vill betona att vi är eniga i den här processen också.

Jag tycker att det är bra att detta ärende har legat i utskottet så pass länge, och att man inte har varit livrädd för de EU-böter som man pratar om. Nu stöder vi förstås det förslag som kommer.

Men jag vill ändå påpeka att, så som jag har förstått det, även när ett ärende väcks hos EU-domstolen så har vi en process på ungefär ett och ett halvt år innan det kan komma att dömas till böter, om det går enligt det snabba förfarandet, vilket jag antar att det nu gör. Vi har inte införlivat ett direktiv, och därför kan man köra snabbspåret, och i en snabbare takt döma ut böter. Men vi har fortfarande ett par år på oss i teorin efter att ärendet har väckts i domstolen, om jag har förstått rätt.

Fru talman!

Jag vågar inte vara helt bestämd när det gäller den exakta processen kring hot om böter. Det kan också vara så att om talan väcks mot oss, även om det pågår ett arbete för att implementera direktivet, kan det vara ett val som någon gör huruvida man ändå för det till domstol för att få ett avgörande. Alternativt kan kommissionen dra tillbaka ärendet. Det går inte att veta säkert i förväg.

Om det skulle gå så långt att det blir en dom, är det sannolikt att ett minimibelopp kommer att utdömas, eftersom det är enkelt att påstå att vi inte har implementerat lagstiftningen inom den utsatta tiden. Sådana saker kan man aldrig riktigt veta på förhand.

Visst har det tagit tid. Det har gått ett tag, och det går inte från vecka till vecka.

Tack, fru talman!

Absolut, jag vill bara uttrycka mitt stöd för det här förfarandet. Vi kanske är lite dåliga ibland när vi får ett direktiv som vi inte riktigt tycker om här på Åland, och då finns det stora möjligheter för oss att inte ha så bråttom.

Det här är ett bra exempel på det; vi håller på det, vi pratar om det och vi försöker komma överens med Finland. Det skulle vara väldigt pinsamt för nationen om det här ärendet dras till domstol och det visar sig att Finland inte följer det här direktivet.

Det är bra att vi har hanterat det på det här sättet. Vi måste försöka komma överens. Det är viktigt att alla kan rädda sitt ansikte, så att vi får vår del och Finland kan behålla sitt anseende.

Fru talman!

Jag tror att det är viktigt att vara aktiv i alla skeden, även i sådana här situationer. Vi har som bekant en ålänning på plats inom ramen för Finlands representation i Bryssel. Vi har varit noga med att se till att kommissionen är informerad om hur ärendet framskrider.

Kommissionen har också känt till orsaken till varför lagen inte implementeras, det vill säga att pålagor läggs på oss, men vi har ingen finansiering för att verkställa det vi har. Vi har informerat kommissionen om varje steg i ärendet, att vi har begärt samråd och så vidare. Det gäller att vara aktiv på alla sätt.

Tack, fru talman!

Det ska kosta att släppa ut, och pengarna ska gå till verksamheterna för att påskynda omställningen. Jag tycker att landskapsregeringen har varit föredömligt tydlig med att det är så det ska gå till.

Landskapsregeringen har kämpat hårt för att Åland ska få sina rättmätiga pengar från utsläppshandeln, och jag vill ge erkänsla för det. Det är Åland som ska ha de pengarna.

Jag anser också att det är viktigt och intressant att utskottet skulle kunna titta närmare på hur vi upptäckte den här möjligheten. Vi har pratat i olika sammanhang om hur viktigt det är att vi har folk på plats i Bryssel, som på ett kompetent och bra sätt följer ärenden som är viktiga för Åland för att hitta dessa möjligheter.

Jag lyfter på hatten och ställer en fråga till ministern: Vad har responsen från rederierna varit när ni har fört dialog med dem om detta?

Fru talman!

Landskapsregeringen genomförde ett möte med alla de åländska rederierna som kommer att påverkas av det beslut som vi föreslår att lagtinget ska ta. Detta möte ägde rum innan landskapsregeringen fattade sitt beslut här igår.

Det finns en förståelse för landskapsregeringens svårigheter med att anta en lag utan finansiering. Kanske finns det en oro över eventuella reaktioner från riksdagen i denna fråga, och det återstår att se hur det utvecklar sig.

Det handlar om betydande belopp för rederierna, och de är medvetna om att de måste ställa om sin verksamhet. De har samma bekymmer över kostnaderna och tyvärr finns det ingen möjlighet till finansiering för att åtgärda omställningen.

Tack, fru talman!

Det är därför jag tycker att det är så bra att landskapsregeringen har varit tydlig med att pengarna som skulle komma till Åland från utsläppshandeln ska gå till omställningsarbete. Det borde vara betryggande för rederierna att det inte är, som det har kommit några signaler från rikshåll, att man vill använda de här pengarna till lite dit och datt, utan att de ska gå till omställningen. Det borde vara en bra signal till rederierna.

Nu ska man inte jinxa sådana här saker, som ministern sade. Det finns flera etapper kvar på den här sträckan, men jag tycker personligen att det här är ett bra sätt att använda självstyrelsen på, främst i ett sådant läge där den finska regeringen inte ens har kommit emot med samråd.

Jag vill igen understryka att det är viktigt att vi har kompetent folk på plats i Bryssel som hjälper oss att hitta de här fönstren när de kommer förbi.

Fru talman!

Som nämndes här har landskapsregeringen varit tydlig i sitt besked om att intäkterna från detta ska användas till omställning. Det är hela tanken bakom detta. Vi avser att följa utsläppshandelsdirektivet fullt ut.

Vi har haft en tillväxtdiskussion här, och det krävs också omställning för att vi ska kunna uppnå tillväxt. Ålands budget och dess möjliga intäkter kommer att ske senare, när våra rederier har lyckats ställa om och bedriver en framgångsrik verksamhet i trafiken till och från Åland. Detta kommer att generera vinst, vilket i sin tur möjliggör anställningar. Anställningar genererar skatt, och därmed kommer intäkterna att komma, förr eller senare.

Tack, talman!

Eftersom det här är en fråga där vi är rörande överens, vill jag bara konstatera att Socialdemokraterna stöder det här förslaget. Det är bra att man på ett smart sätt skapar ett handlingsutrymme för Åland i den här frågan.

Det är också bra att man utnyttjar den möjlighet som EU har skapat för att komma till rätta med problemen med de här pengarna. Som tidigare har konstaterats visar detta än en gång hur otroligt viktigt det är att vi är bra på omvärldsbevakning och att vi kan se möjligheterna när de uppenbarar sig.

Lagstiftningsmässigt är det här en väldigt enkel sak, så vi anser inte att vi behöver säga något mer i frågan.

Talman!

Det är bra att lagtinget ibland kan diskutera frågor i stor enighet. Vi får väl se om vi kan ägna den här dagen åt det. Men det återstår att se.

Talman!

Det gamla ordspråket "trägen vinner" kanske är lämpligt att föra fram här och nu. Jag minns att jag gjorde en avstämning med tidigare vicelantråd Jansson, och vi har arbetat med detta i flera år även i den förra regeringen. Det har verkligen tagit tid.

Det visar också att centrala frågor för landskapet Åland fortsätter att drivas framåt, så att säga, och att budkavlen går vidare till nästa regering.

Det som jag tycker är bekymmersamt i denna fråga är Finlands inställning att vägra ett samråd, vilket ju är en del av konstitutionen som finns i självstyrelselagen. Hur hanterar man egentligen en sådan fråga vidare? Jag vill inte säga att det är respektlöst, men det närmar sig den digniteten. Tyvärr.

Fru talman!

Vi har inte fått svar på begäran om formella samråd, men jag tror att vi bör passa på att lära oss av det som händer och sker. Eftersom jag också tillhör dem som har ett stort intresse för självstyrelsen, och det är många andra som har det också, tog jag mig friheten att översätta ordet "samråd" till finska. Det betyder "förhandling", och jag tror att vi måste lära oss den läxan för att bli tydliga med skillnaden mellan en vanlig diskussion, som när man nämner en fråga på en aftonskola, och ett formellt samråd. Ett samråd är stadgat i självstyrelselagen. Det är kanske något som protokollförs och då har man haft samråd. Vi måste lära oss att säkerställa oss att en vanlig diskussion och ett samråd är saker av olika dignitet.

Talman!

Det är en vacker tanke som jag naturligtvis kan stöda. Men samtidigt är det så att det är självstyrelselagen som ger oss ramen och möjligheterna att föra en diskussion.

Oavsett hur bra relation man har till den politiska regeringen på finska sidan så verkar det vara väldigt, väldigt svårt att få gehör för någonting som egentligen är grundat i lag och som inte borde vara några svårigheter överhuvudtaget. Det sätt som Finland i praktiken väljer att se på Åland och hantera Åland tycker jag faktiskt är lite beklämmande.

Det finns ingen anledning för Finland att vara sura på oss. Vi gör vad vi kan för att bidra till landets utveckling på alla möjliga sätt. Och lite respekt för självstyrelsen tycker jag faktiskt man kan kräva.

Fru talman!

Formella samråd har inte genomförts. Det är tydligt och klart och landskapsregeringens ståndpunkt. Man har inte uppfyllt självstyrelselagens stadganden.

Det finns mycket att diskutera, men jag ska försöka vara kortfattad. I förlängningen finns det en drivkraft från Finlands sida, från rikets regering, om att avräkningen ska täcka alla pålagor från EU. Det handlar om att 59 § med samråd för att fördela intäkter ska göras till en noll paragraf. Detta är något som vi inte kan acceptera.

Talman!

Det var nog så när jag såg framställningen av lagförslagen, som vi måste kalla dem, att jag måste säga några ord om detta paket av lagar som lagtinget ska ta ställning till.

Vi har redan använt ordet "genialt" när det gäller att beskriva den lösning som landskapsregeringen för fram.

Vi får hoppas att den här avvikande hanteringen från EU-kommissionens sida av ett rättsområde ska inspirera dem till att även i andra sammanhang tillåta flera förvaltningsmyndigheter på nationell nivå. Det som har varit ett problem för Åland under många tider och många gånger, det vill säga att vi är hänvisade till att gå in i det finska systemet oavsett. Men vi får tacka och ta emot den här gången. Vi har redan gratulerat regeringen Sjögren för bra omvärldsbevakning.

Det som gör mig särskilt glad att läsa är förstås att ju snabbare vi får bort den här typen av relationsproblem i Helsingfors, desto lättare ska vi tro att det blir att få igenom den stora frågan för mig och Centergruppen, nämligen förslaget till ny självstyrelselag för Åland. Den har väl legat som ett damoklessvärd över oss alla, så vi ska hoppas och tro att när det här är ur världen så är det dags för riksdagen att ta itu med självstyrelselagsförslaget.

Pengarna har vi redan snuddat vid. Det är helt klart att de är för oss oerhörda centrala inför den omställning som behövs. De som kanske inte brinner för klimatet och anser att vi måste satsa pengar för klimatets skull, så inser säkert att redan på grund av behovet av lönsamhet för de åländska rederierna, så behövs dessa pengar in i ett åländskt system.

Den oroväckande oviljan från berörda ministerier i Helsingfors är förstås bekymmersam. Finansministern tog redan ordet "samråd". Vi har språkliga problem, för finskan känner vi inte till ordet "självstyrelse" utan pratar om "självförvaltning". Där har jag alltid försökt, med de finska kollegerna, att vi måste börja på den nivån. Det handlar inte om självförvaltning som Ålands lagting och dess regering ägnar sig åt, utan det är i högsta grad en form av regeringsmakt, lagstiftningsmakt och budgetmakt. Men här har vi en tröskel i vardagen som tyvärr är påtaglig när de ska förstå vår ställning.

När vi tittar på det juridiska runt detta finns det en hel del man skulle kunna säga. Jag ska inte bli långrandig, jag kan bara konstatera att nu får vi en lagkontroll. Kommer Högsta domstolen att följa Ålandsdelegationens tydliga linjedragning från december 2024, att det här förslaget om att utvidga utsläppsrätterna även till sjöfart förändrar på inget sätt den rättspraxis som har varit rådande under lång tid? Det ska bli oerhört intressant att se. Man kan bara spekulera i vad som skulle hända om Högsta domstolen gör om det man provade en gång för över 20 år sedan, när det gällde offentlig upphandling och det ansågs att den rättsliga utvecklingen hade gjort att Åland plötsligt skulle vara med området för offentlig upphandling. Den gången grep president Halonen in och konstaterade mycket tydligt: Ändrar man på något av den kalibern, då förutsätter det också en ändring av självstyrelselagen. Det var första och enda gången en finsk president har gått emot sin högsta domstol på det viset. Vi får hoppas att sittande president också har en sådan moralisk ryggrad som skulle agera på samma sätt. Men detta är enbart spekulation från min sida. Vi måste påminna oss om att vi inte är säkra i båten för att den faktiskt är flytbar och har fart i motorn.

När det gäller det juridiska så är det ofrånkomligt att också titta på frågan om eventuella EU-böter. Finansministern nämnde 1,7 miljoner, troligen runt 40 000 euro per dag vad gäller löpande vitesbelopp. Det vill säga, det är fruktansvärt stora pengar för oss. Därför har den här frågan känts som ett påtagligt hot, i och med att man inte har kunnat komma vidare i diskussionerna med Helsingfors.

Ändå är det intressant att se vad som skulle hända om EU-kommissionen trots allt bestämmer sig för att Åland inte har följt bestämmelserna från Bryssel. Det skulle kunna leda till rättegång. EU-domstolen skulle därmed kunna ställa Finland till svars två gånger för samma sak. Har vi tänkt oss det i det här systemet, att både Finland och Åland skulle stå inför skranket och båda skulle svara inför EU-systemet med hela den ekonomiska grund som ligger till grund för böterna, det vill säga i förhållande till Finlands totala ekonomiska ram?

Jag tycker själv att det skulle vara ytterst ohemult att man skulle kunna stå till svars inför samma domstol två gånger, i och med att det trots allt är Finland som i första hand representerar oss inför EU-domstolen. Även om vi nu, tack vare ändringar i självstyrelselagen under tidernas lopp, har en möjlighet att medverka. Så den här biten blir också oerhört principiell. Men vi ska hoppas, som finansministern var inne på, att detta ska desarmera bomben i systemet, så att vi inte kommer att ha hotet om EU-böter framför oss.

Talman! Vi kan konstatera att vad gäller de redan uppbundna pengarna, så kommer det nog att bli en särskild juridisk analys av den biten. Är det någon gång som landskapsregeringen bör inhämta externa åsikter, så är det just om detta. Hur ska vi hantera det? Kanske vi också ska föra en diskussion med rederierna. Är det inte så att det egentligen är rederiernas pengar som inte har uppburits på ett korrekt sätt? Tack, talman!

Tack, talman!

Tack, ledamoten Jansson, för ett intressant resonemang. Det sistnämnda, med de redan uppburna pengarna, är ju väldigt intressant.

Jag tänkte dock stanna vid det som ledamoten inledde med, nämligen den kommande självstyrelselagen. Det är i grunden väldigt otillfredsställande, naturligtvis, att vi i en föränderlig värld och en föränderlig union ska hamna i situationer som vi har hamnat i när det gäller utsläppsrätterna. Det handlar om ett evigt tröskande och stångande mot ministerier.

Vi behöver hitta system för hur Åland och Finland hanterar sådana här frågor som kommer från EU, både skyldigheter och rättigheter. Hur ser ledamoten på att utveckla detta i det aktuella ärendet? Kan det öka förståelsen i Helsingfors för behovet av att lösa detta på längre sikt?

Det var kanske lite fel dag av ledamoten att ställa frågan till mig efter min förkylning, att jag skulle vara på topp att kunna formulera enbart positiva tankar kring den delen.

Jag är rädd att den här typen av intressekonflikter med Helsingfors alltid kommer att vara en del av vårt system.

Ledamoten nämnde förslaget till ny självstyrelselag. Där har vi i alla fall några ingredienser som ska bidra till att ett antal konfliktområden försvinner. Man kan nästan kalla det en decimering. Det är ett framsteg. Men vi får nog leva med att samhällsutvecklingen är brutal, eller hur? Det är svårt att ha ett självstyrelsesystem som hänger med, för det förutsätter en god vilja från två parter.

Tack, fru talman!

Då är det här ett bra exempel. Återigen, det som redan har nämnts, så är det ett bra exempel på när fönstren öppnas från EU-håll, där Åland direkt kan haka på och gå sin egen väg. Det här är verkligen ett bra exempel på det. Kanske är det ännu viktigare att vi är beredda att försöka göra det i framtiden.

Helt enig med ledamoten Röblom. Som jag har sagt tidigare så blir platsen i Europaparlamentet för Åland allt viktigare. Det handlar om den här typen av frågor. Genom en parlamentariker och den stab som denne har till förfogande kan man påverka i rätt tid. Tänk att ha en egen person som kan agera på Ålands vägnar. Med tanke på att detta parlament har avstått mer än hälften av sin behörighet till EU så är det verkligen befogat. Det är krav som vi fortfarande har.

Tack, talman!

Bästa lagting och övriga åhörare, som redan har framkommit här i en replikväxling, där lagtingsledamoten Wikström tog replik på finansministern, så stöder Obunden Samling det här.

Vi tycker att det är bra att vi visar att vi är kaptenen på den här skutan och att vi tar tag i rorkulten ordentligt och styr självstyrelseskeppet med stadig hand åt det håll det ska.

Det är synd att det inte har kunnat hållas ett ordentligt samråd, där man faktiskt har kunnat sätta sig ner och diskutera. Det som ingen tydligt har sagt här i salen ännu, men som alla säkert har klart för sig, så har landskapsregeringen kommit med helt rimliga förslag när det gäller fördelningen av auktionsintäkterna. Man har haft ett förslag som skulle vara ungefär 4 %, om jag inte missminner mig, och ett förslag handlade om att man ska titta på vad åländska rederier betalar och ta de pengarna. Det är också helt rimligt. Det är i varje fall rimliga utgångspunkter och sätt att börja på.

Vi från Obunden Samling tycker att man ska hålla fanan högt. Men man behöver alltid ha respekt för motparten och se till att det inte blir onödiga brösttoner, så att säga. Jag tror också att landskapsregeringen ska klara av att avhålla sig från sådana.

Hela den här problematiken har lyfts av andra regioner. Vi har det problemet, särskilt nu när biltrafiken kommer att drabbas av utsläppsrätterna och eftersom vi på Åland är bilburna i stor utsträckning, liksom i många andra glesbygder, drabbas vi redan nu på grund av sjöfarten och alla våra transporter som kommer på kölar. Vi drabbas av de kostnader som rederierna drabbas av och som de försöker lägga ut på sina kunder. Det är därför helt rimligt att man skulle kunna få en större kompensation.

Men som sagt, detta är en sak och det är inte bara Åland som drabbas; andra regioner påpekar också denna problematik. Centralstaten tar pengarna, men kostnaderna för den gröna omställningen hamnar på vissa regioner i mycket större omfattning än i andra. I grund och botten är vi skeptiska till detta system. Det handlar egentligen om en form av beskattning av koldioxid, och vi är skeptiska till det i grunden, men det är en annan sak. Tack, talman!

Talman!

Jag kommer att spara på talet idag. Jag vill bara säga, med tanke på de omständigheter som hittills har framkommit i remissdebatten, att det förefaller klokt att sända de kompletterande lagförslagen till utskottet. Tack.

Tack, fru talman!

Helt kort från Hållbart Initiativ, vi stöder det här lagförslaget. Som jag nämnde i ett replikskifte vill jag ge erkänsla till landskapsregeringen för det arbete man har gjort med detta. Det handlar både om politiskt arbete och arbete på tjänstemannanivå.

Som har konstaterats flera gånger är det helt rimligt att Åland får sin rättmätiga del av auktionsintäkterna. Det som också är positivt är att landskapsregeringen har varit väldigt tydlig med att pengarna i så fall ska användas till det som de är avsedda för. Detta är inte alltid fallet alltid rakt igenom t.ex. i den finska debatten, så där är landskapsregeringen en förebild.

Jag stöder detta. Tack, talman!

Tack, talman!

Bästa lagtingsåhörare och åhörare. Det här är ärenden som har legat i lagtinget, i finans- och näringsutskottet, i princip i två år. Utskottet har med jämna mellanrum fått information från landskapsregeringen, och det har varit en väldigt bra dialog.

Det här ärendet visar vilken bra fokus och vilken positiv energi vi kan ha i vår lilla självstyrelse när vi drar åt samma håll. Det är imponerande.

I morgon kommer vi i utskottet att behandla dessa kompletteringar, och vi har en mycket god beredskap för att kunna klubba det så fort det behövs. Om det blir nästa vecka eller om det blir någon gång i juli, det återstår att se. Men beredskapen finns, och tanken är att vi ska besvara de eventuella frågetecken som dyker upp här i morgon i samband med hörandet. Vi ska ta det så långt under morgondagen att vi kan vara beredda att klubba så fort tillfälle ges. Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.