Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag, där rikets lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland.

Det övergripande syftet med lagförslaget är att förenhetliga den nuvarande fragmenterade och sektorspecifika lagstiftningen om behandling av klient- och patientuppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården.

Genom den föreslagna blankettlagen sammanförs bestämmelserna om bland annat rätten att ta del av uppgifter, utlämnande av uppgifter och yrkesutbildade personers skyldighet att anteckna kunduppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården.

Detta medför ett behov av tekniska följdändringar i ett antal landskapslagar. Det föreslås bland annat att landskapslagen om klienthandlingar inom socialvården ska upphävas i sin helhet.

Utskottet omfattar förslaget som helhet. Vi kan kalla denna lag för Kantalagen då det övergripande syftet är att ansluta Åland till de digitala systemen i Finland. Det är med andra ord en förutsättning för att så ska ske.

Genom lagen uppfyller även Åland de krav på samordning av hälsodata som följer av EU:s regelverk, direktiv och förordningar.

Avsikten är att lagstiftningen ska träda ikraft redan till årsskiftet, dvs. den 1 januari 2026. Således har utskottet behandlat ärendet prioriterat men, även om det har skett i brådskande ordning, har utskottet haft en mängd höranden och fördjupat sig i lagens konsekvenser och därigenom fått svar på de frågor som ännu var obesvarade vid tidpunkten för debatten.

Det är av vikt att denna lagstiftning träder ikraft vid årsskiftet för att undvika tilläggskostnader till följd av digitaliseringsinvesteringarna vid ÅHS. Att lagstiftningen är försenad är något som utskottet inte tar ansvar för då det handlar om att landskapsregeringen inte levererat den i tid. Vi hoppas förstås att det går att undvika tilläggskostnader till följd av en eventuell försening, vad den än beror på.

För kommunernas del ges en större tidsram för implementering av lagstiftningen och de har på sig till oktober 2029 innan lagstiftningen ska vara implementerad också för socialvården på Åland. Det är en tidsram som kommunerna ställer sig positiva till.

Kostnaderna för införandet av Kantasystemet på Åland kan sägas i huvudsak indelas i olika typer av kostnader. Den så kallade enhetskostnaden per invånare ligger på ca 3 euro per invånare på Åland och då ÅHS är den organisation som ansluts först är det naturligt att landskapet och ÅHS bär denna kostnad.

För socialvården och därigenom kommunerna på Åland krävs det även investeringar i digitala system för att ha möjlighet att ansluta sig till Kantatjänsterna och uppfylla lagen. Utskottet har erfarit att kommunerna redan idag påbörjat en gemensam upphandling av digitala system för socialvården och att detta är något som mer eller mindre hade behövt göras även utan denna lagstiftning. Totalkostnaden för investeringar i digitala system för kommunerna är i dagsläget okänd.

För kommunerna och för ÅHS kommer kravet på strukturerad dokumentation även att innebära en inlärningsprocess för de som använder systemen. Strukturerad dokumentation är en förutsättning för att använda Kantasystemen och kräver att personalen lär sig hur detta går till. Inlärningsinsatser kommer troligtvis att behövas för att de anställda inom socialvården och eventuellt inom sjukvården i framtiden ska dokumentera på samma sätt i enlighet med de mallar som finns framtagna för dokumentation. Det är ganska lång tid för kommunerna att implementera lagstiftningen så vi ser med tillförsikt på att det är en överkomlig tidsram.

Det är i utskottets mening viktigt att kommunerna ges stöd i form av samordning, vägledning, utbildning och även ekonomiskt stöd från landskapet för att undvika att kommunerna ska drabbas av oskäliga kostnader i samband med övergången. Detta stöd ska även gälla investeringar som kommunerna behöver vidta för implementeringen av lagstiftningen.

I samband med behandlingen har det framkommit att handboken för Kantatjänster i huvudsak finns på finska och att den svenska versionen av Kantahandboken ligger på version 4.0, medan den finska versionen redan är framme vid 4.4. Det är åter igen tydligt att det svenska språket är nedprioriterat i Finland vilket vi ser här, men även när det gäller handboken för utkomststöd som vi behandlade tidigare detta år.

Det är viktigt att landskapsregeringen kontinuerligt arbetar för att dessa handböcker inom socialvården alltid finns tillgängliga på svenska och att frågan lyfts med Finland. Denna fråga får inte glömmas bort då vårt svenska språk är själva grundorsaken till att Åland existerar som ett självstyrande område. När handböcker och liknande dokument inte översätts till svenska så försätts Åland i en sämre situation än övriga Finland vilket vi alla hela tiden bär ett ansvar för att motarbeta.

En praktisk fråga lyftes under debatten. Hur ska dokumentationen gå till? Ska det ske retroaktivt? Tanken är att vid införandet av Kantasystemen kommer gammal dokumentation inte per automatik att införas i Kantasystemen. Det går även att införa äldre dokumentation i Kantasystemen, men det är upp till organisationerna vilken typ av dokumentation som ska införas. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Tack till utskottets ordförande. Vi i salen får lyfta på hatten för social- och miljöutskottet, som har lyckats hantera en så pass komplicerad lagstiftning på så kort tid.

Jag har en fråga som kopplar till utskottets betänkande. Det står: "Vårdpersonalen gör en individuell prövning utifrån barnets mognad." Detta handlar alltså om journalanteckningar och vilken information barnen ska få. Har ni diskuterat huruvida detta kommer att hålla i förhållande till grundlagen, där individens rättigheter och skyldigheter ska beaktas? Nu blir det en subjektiv bedömning från en enskild sjuksköterska eller läkare, huruvida barnet ska få tillgång till den här informationen eller inte.

Tack, herr talman!

Vi har diskuterat frågan om åldersgränser och hur de ser ut i olika delar av Norden. Vi har kommit fram till att det här bör fungera såsom det är skrivet, med individuella bedömningar.

Talman!

Jag noterar också att Rädda Barnen inte fanns med på hörandelistan, vilket kanske beror på den korta tidsram ni hade.

I samband med att lagförslaget presenterades hade jag ett citat som jag tog direkt ur lagförslaget. "Ibruktagandet av Kanta-tjänsterna torde således leda till att såväl socialvården som hälso- och sjukvården i ännu större utsträckning än tidigare inordnas under rikets serviceprocesser och strategier."

Jag hörde ett önskemål i samband med remissen om att man kanske kunde ha hört självstyrelsepolitiska nämnden. Jag undrar har ni alls diskuterat vad detta betyder ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv?

Jag vill också ge cred till hela utskottet för att ni lyfter det svenska språket, vilket är oerhört viktigt.

Tack, herr talman! Det är en mycket aktuell och viktig fråga som ledamoten lyfter.

Om man sammanfattar det handlar det om hur de digitala systemen påverkar oss. När vi agerar på det här sättet inom digitaliseringen, kan man nästan säga att vi ger ifrån oss en del av vår behörighet. Det är ett återkommande problem. Kan vi göra det här på egen hand? Kan vi genomföra detta utan att införliva oss i de finska systemen? Vår bedömning är att vi inte klarar av det. Det finns många fördelar med att införliva oss i de finska systemen, trots att det förstås naggar vårt självbestämmande i kanten. Så är det.

Men det är en utmaning vi står inför när det gäller alla digitala system. Vi har helt enkelt väldigt svårt att ha råd med det och kompetens att klara av detta på egen hand.

Tack, talman!

Jag vill rikta ett stort tack till utskottet för det seriösa arbetet som ni har gjort med den här lagstiftningen. Samtidigt anser jag att detta är ett styrkebesked för vår församling, lagtinget, att vi snabbt kan hantera en så seriös och omfattande lagpaket. Jag vill särskilt nämna det arbete som ni har lagt ner på detta.

Tack, talman!

Ja, vi har gjort vårt bästa med den tid som vi har haft till vårt förfogande. Det är förstås allt annat än optimalt att lagstiftningen kommer hit till lagtinget så här sent. Man behöver ha ordentligt med tid på sig för att kunna gå igenom lagstiftningen och kontrollera den, vilket är vår uppgift.

Men vi har gjort det bästa vi kan, och vi är alla medvetna om den tidspress som föreligger samt de ekonomiska konsekvenser som kan åläggas Åland som helhet om vi inte agerar. Det har varit vägande till att processen har gått så fort.

Talman!

Man får konstatera att det har varit ett konstruktivt och raskt arbete i social- och miljöutskottet. Jag tror att detta har varit otroligt viktigt för Åland här och nu att utskottet tog denna roll, och kvaliteten på betänkandet har inte lidit på något vis av den snabba processen.

Så ett enkelt tack till utskottsordförande för det. Det är handlingarna som räknas i politiken.

Tack, talman!

Jag instämmer i hyllningskören. Utskottet har gjort ett hästjobb på bara några dagar, och det är imponerande att se.

Utskottets ordförande nämner i sitt anförande att det är viktigt att landskapet ger ekonomiskt stöd för flera punkter i det här arbetet mot kommunerna.

Jag tycker dock att formuleringen i betänkandet är ganska vag när det gäller detta. Man konstaterar bara att det finns ett behov. Finns det någon anledning till detta?

Tack, herr talman!

Det hade säkert gått att formulera tydligare att kostnaderna som uppstår i samband med implementeringen av den här lagstiftningen inte ska drabba kommunerna överhuvudtaget. Det hade säkert kunnat skrivas mer klart. Men dessa enhetskostnader kommer att påverka ÅHS, landskapet. Investeringarna som ska göras i de digitala systemen är något som kommunerna redan arbetar med.

Den vaga formuleringen är en fråga om hur man uttrycker sig. Det står också på sidan 29 i lagförslaget att det finns möjlighet att erhålla stöd från landskapet för dessa kostnader. Så det är nog en sammantagen bedömning att den här texten är tillräcklig.

Vi är emotser att landskapsregeringen erbjuder ekonomiskt stöd, som jag nämnde tidigare, om det behövs.

Tack, talman!

Jag kommer inte riktigt ihåg varför jag tog replik, men i ett tidigare replikskifte diskuterade vi barnens konsekvenser och åldersgränser, samt hur det ser ut i andra nordiska länder. Det vi fick reda på i utskottet var att detta inte alls berör den aktuella lagen. Det faller under annan lagstiftning som styr detta, även om jag inte minns exakt vilken lag det handlar om.

Därför har vi valt att inte lägga ner mer kraft på just den frågan, eftersom det redan idag finns riktlinjer inom hälso- och sjukvården som hanterar detta. Jag vet inte om utskottsordförande vill tillägga något där.

Tack, herr talman!

Nej, det är bra att vi hjälps åt att förtydliga vad som gäller. Det här är ett ganska omfattande lagstiftningspaket, så det är jättebra att utskottsmedlemmarna hjälper till att klargöra de punkter som blev oklara.

Tack, talman!

Jag har en fråga angående de äldre patientuppgifterna, som utskottet konstaterar kan föras in retroaktivt i den mån de anses nödvändiga. Kan ordförande utveckla hur diskussionerna och informationen som kom till utskottet belyste den delen? Som en person som inte deltog i dessa diskussioner, får jag intrycket att patienternas gamla information riskerar att försvinna. Kan ordförande förtydliga resonemanget kring detta?

Tack, herr talman!

Nej, de försvinner inte. Pågående ärenden och där den här äldre dokumentationen har bedömts vara av vikt för ärendet, så ser det ut som att informationen förs in om det är av betydelse för att behandla patienterna.

Det finns också en aspekt som jag inte lyfte upp i mitt anförande, men som kanske någon av mina kollegor kommer att ta upp. Det handlar just om slutförvaring av patientuppgifter. Var ska dessa uppgifter ska bevaras? Det är fortfarande en öppen fråga i lagstiftningen och i praktiken. Vem ska hantera slutförvaringen? Det finns skäl att fördjupa sig mer i den här frågan. Jag valde dock att inte gå djupare i mitt anförande för att hålla mig till ämnet.

Talman!

Det var i maj 2010 som Kanta såg dagens ljus i Finland och nu, äntligen, är det Ålands tur att fullt ut få ta del av Kantatjänsterna, som är en del av e-hälsosystemet i Finland. Som ålänning kan du redan idag se vissa uppgifter i Kanta, men nu får hälso- och sjukvården, och senare även socialvården, möjlighet att ansluta uppgifter om din vård. Den som fått vård i Finland har redan sett hur Kanta fungerar – och kan också konstatera att det fungerar bra på svenska, även i den nya Kanta-appen som nyligen lanserats.

Nationella webbtjänster för vård, som Kanta, är här för att stanna och har redan blivit en naturlig del av vardagen för medborgare också i andra nordiska länder. I en jämförelse erbjuder faktiskt MittKanta mer omfattande patientuppgifter än motsvarande tjänster i övriga Norden. Har du ännu inte provat att förnya recept via Kanta, rekommenderar jag varmt att göra det nästa gång – det är enkelt! Genom denna lagstiftning tar vi viktiga steg mot ökad delaktighet och bättre insyn i den egna vården. Ökat patientinflytande, helt enkelt!

I Kanta finns även möjlighet att upprätta ett livstestamente, att en person kan uttrycka sina önskemål om vård och behandling om hen i framtiden inte kan delta i vårdbeslut, vilket underlättar för både anhöriga och vårdpersonal. På samma sätt kan en person uttrycka sin donationsvilja för organ, vävnader och celler efter döden.

Talman! Lagförslaget innebär att sjukvården på Åland nu får lagstöd och kan ansluta sig till Kanta vilket bidrar till:
· effektivare vård,
· ökad rättssäkerhet,
· bättre samordning mellan vårdens olika aktörer. Kanske vi minskar på riktigt att ingen faller mellan stolarna.

Samtidigt ser vi nu till att Åland uppfyller de krav på hälsodata som följer av EU:s regelverk, den så kallade EHDS-förordningen kommer att ge både patienter och forskningen nya möjligheter och samtidigt underlätta gränsöverskridande vård.

När uppgifter sparas i Kanta kan de delas mellan vårdaktörer vilket leder till bättre vård, färre dubbelundersökningar och en tydligare helhetsbild av patientens situation.

Talman! Jag vill särskilt lyfta några viktiga delar ur betänkandet:

Språkfrågan: Kanta fungerar bra på svenska, men handböcker och anvisningar uppdateras ofta långsammare än på finska. Regeringen måste säkerställa att svenskspråkiga versioner finns tillgängliga i tid och fungerar i en åländsk kontext.

Digitalt utanförskap: Alla kan inte eller vill inte använda digitala tjänster. Därför är det viktigt att man i MittKanta har möjlighet att ge fullmakter, så att en närstående kan sköta ärenden. Men här behövs också andra insatser.

Informationssäkerhet och sekretess: En ökad informationsdelning kräver tydliga behörighetsregler och fungerande tillsyn. Granskning av åtkomstloggar är avgörande, både slumpmässigt och vid misstanke. Vi noterar också att både offentliga och privata vårdgivare redan idag arbetar med strikt åtkomstkontroll. Det här måste bibehållas och utvecklas i Kanta-miljön, för det är alltid känsliga uppgifter.

En central fråga gäller barns självbestämmande. Vi vill betona behovet av tydliga rutiner, särskilt för barn i utsatta situationer, där insyn från vårdnadshavare kan vara skadlig eller icke önskvärd.

Äldre uppgifter kan föras in retroaktivt om de är nödvändiga för vården. Här ska prioriteringen ligga på grundläggande vårddata.

Kostnaderna: Kostnadsbilden är ännu oklar särskilt för socialvården, men utskottet ser att gemensamma upphandlingar kan ge betydande besparingar. Trots osäkerheten har remissvaren varit positiva – Kanta är efterlängtat.

Talman! Sammanfattningsvis: Med Kanta får vi en modern digital infrastruktur för vården och omsorgen på Åland. Vi stärker patienternas rättigheter, underlättar för vårdpersonalen och lägger grunden för en mer rättssäker och effektiv vård.

Jag vill avsluta med att tacka utskottets medlemmar för ett snabbt och konstruktivt arbete, även ett tack till vår utskottssekreterare som verkligen visat att han kan leverera, och alla höranden som prioriterade detta ärende. Tack, talman!

Tack så mycket, talman!

Jag vill gärna ansluta mig till den här tacksamma kören och framföra ett stort tack till hela utskottet för den skyndsamma, men ändå mycket noggranna behandlingen av det här ärendet.

Jag vill också nämna utskottets sekreterare, som har arbetat hårt och flitigt för att säkerställa kvaliteten i detta arbete. Dessutom vill jag ge ett särskilt tack till viceordförande Söderlund, som jag har förstått har lett arbetet i stor utsträckning av förklarliga skäl.

Tack, talman!

Tack till Listherby för berömmet. Jag ska komma ihåg det de dagar då berömmet inte haglar tätt.

Jag förstår att detta också är en efterlängtad lagstiftning för ÅHS och som styrelseledamot i ÅHS har det hade säkert varit intressant att följa detta ärende, som tyvärr fick en något brådskande slutbehandling. Men vi är nöjda med att vi hann med det, och vi fick höra de personer vi ansåg behövde höras, så vi är nöjda.

Talman!

Med risk för att lyssnarna börjar få ont i öronen av alla "tack" så vill jag också rikta ett tack till viceordförande Söderlund. I sin roll som viceordförande i utskottet har hon haft en viktig betydelse i framtagandet av detta betänkande. Tack!

Talman!

Nu kanske de som lyssnar undrar varför jag har fått en roll i det här arbetet. Just på grund av ärendets brådskande behandling behövde vi sätta in möten på obekväma och udda tider, vilket ledde till att en del hade förhinder. Så kan det bli ibland när det är lite bråttom med behandlingen. Jag tackar för det berömmet också. Tack!

Tack, talman!

Jag har fastnat lite i frågan om överföringen av gamla uppgifter till det nya systemet. Min uppfattning är att det kan det finnas mycket viktig information från tidigare vård, behandlingar och besök som är avgörande för framtida behandlingar. Jag blev därför nyfiken på vilken information utskottet har fått om hur denna överföring kommer att gå till i praktiken.

Som det ser ut nu verkar det som att det är upp till vårdpersonalen att avgöra vad som är lämpligt att flytta över i stunden. Jag undrar också hur vicetalman ser på detta. Kommer det att bli en sömlös överföring av gammal information till det nya systemet?

Talman!

Utskottet har fått information om att vissa uppgifter kommer att flyttas över. Precis som när uppgifter en gång i tiden överfördes från pappersjournaler till den nuvarande digitala formen, så kommer inte allt att följa med. Jag har ingen större oro för detta, eftersom jag tror att det som är viktigt kommer att finnas kvar.

Det handlar om barnens tillväxtkurvor, vaccinationer och sådant som vi kallar för kritiska data, alltså allvarliga allergier och liknande, det kommer att läggas fokus på dessa aspekter.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi en gång hade pappersjournaler, och den informationen finns också fortfarande kvar där.

Det låter som att detta kommer att integreras i det normala arbetet, vilket är bra.

Från min sida vill jag flagga för att om det skulle uppstå några kostnader kopplade till att överföra gamla uppgifter till ett nytt system, så finns det nog en förståelse för dessa kostnader. Gamla uppgifter kan fortfarande spela en mycket stor roll i framtida vård. Det bör inte stå och falla på att det finns uppgifter som av någon anledning inte har tillgängliggjorts.

Tack, talman!

Jag tänker att mycket av den här viktiga informationen, som grundsjukdomar eller allvarliga allergier, kommer att framkomma automatiskt vid det första besöket. Det kommer att finnas en slags grunduppgifter med där.

Om någon sedan behöver föra över vaccinationsdata manuellt, kan jag tyvärr inte ge ett exakt svar på det. Men det är ju viktigt att ha sina vaccinationer uppdaterade och att ha aktuella uppgifter om dem.

Talman!

Det betänkande vi diskuterar idag handlar om hur vår vård och omsorg ska fungera framöver. Det handlar om trygghet, tillgänglighet och kvalitet, men också om hur vi hanterar ålänningarnas mest känsliga uppgifter på ett säkert och rättssäkert sätt. För mig är detta inte bara ännu ett lagförslag bland många; det är en fråga som jag har följt väldigt nära och som jag faktiskt var med och satte i rullning redan när jag var minister under förra mandatperioden. Jag vill understryka att jag inte var ensam om det arbetet. Redan från början fanns ett nära samarbete inom hela regeringen, och utbildnings- och kulturministern Annika Hambrudd, som ansvarar för Landskapsarkivet, hade en viktig roll i de tidiga diskussionerna om hur vi kunde gå vidare med frågan. Tillsammans började vi söka vägar framåt. Ur dessa diskussioner föddes beslutet att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdraget att utreda hur Åland kunde ta steget in i det nationella informationssystemet på ett sätt som fungerar för oss på Åland.

Arbetsgruppen tillsattes i januari 2021 och levererade sin slutrapport i december samma år. Den överfördes till lagberedningen sommaren 2022 och är i praktiken grunden till de diskussioner vi har här idag, 2025. Att det arbetet drogs igång visade sig vara helt nödvändigt. Pandemin gjorde det tydligt vad det innebär att stå utanför nationella digitala lösningar. Jag minns hur frustrationen växte när EU:s digitala Covidintyg infördes via Kanta och vi här på Åland stod först utan tillgång. ÅHS och förvaltningen fick lägga mycket tid och energi på att hitta tillfälliga lösningar så att ålänningarna överhuvudtaget skulle kunna få ut sina vaccinationsintyg. Det här var en tydlig och viktig väckarklocka. Vi kan helt enkelt inte stå vid sidan av utvecklingen.

Under utskottets behandling har jag flera gånger tänkt tillbaka på det arbete som inleddes då. Mycket av det som arbetsgruppen slog fast redan 2021 är lika relevant idag. De såg tre vägar framåt: att stå utanför Kanta helt och hållet, att ansluta oss delvis, eller att fullt ut integrera både social- och hälso- och sjukvården. Vi landade då i det sista alternativet, eftersom det är det enda som ger oss en hållbar lösning framåt.

Vi satte fem grundläggande krav: att tjänsterna ska vara tillgängliga på svenska, att de inte får stå i konflikt med självstyrelsens grundprinciper, att kostnaden måste vara rimlig och förutsägbar, att informationssäkerheten ska vara hög, och att lagstiftningen ska vara enkel och fungera i praktiken. Den tanken lever fortfarande kvar, och det kan man se i lagförslaget och i utskottets betänkande.

En fråga vi lyfte i utskottet är just språket. Lagförslaget är tydligt, och det självklara är att Kanta ska fungera på svenska. Det finns där, men vi måste också våga säga att det inte alltid fungerar helt smärtfritt i praktiken. Handböcker och anvisningar dröjer ofta innan de finns översatta till svenska, och det är ett stort problem. Här har landskapsregeringen ett enormt ansvar att se till att både personal och patienter faktiskt kan använda tjänsterna fullt ut på svenska.

En fråga som blev extra tydlig under våra höranden är hur vården nu kommer att bli mer sömlös med det här systemet. Idag ser det nämligen ut så här: när en patient söker sig till den privata vården kan vårdgivaren inte se journalanteckningar från ÅHS. Det innebär att viktig information saknas, till exempel en röntgenbild eller ett provsvar, vilket försvårar vården och ibland till och med gör att man måste börja om från början.

Om vi konkretiserar det så måste till exempel företagshälsovården först beställa handlingarna manuellt från ÅHS. Det tar tid, kostar pengar, och under tiden måste den anställde komma på ett nytt uppföljande besök, vilket blir en ytterligare kostnad för företaget, både i forma av besöksavgifter, förlorad arbetstid och kanske kostnader för onödiga röntgenbilder som redan finns, men som var okända för företagsläkaren. Ja, ni förstår. Det här är ett konkret exempel på hur dagens system skapar onödiga hinder och merkostnader för många. Men med Kanta blir vården mer sammanhållen och smidig. Det gynnar patienten, vårdgivaren och i det här fallet även arbetsgivaren.

Så vad vill jag få fram med det här? Jo, samarbete kan faktiskt spara pengar.

Talman! En annan fråga som vi ägnat tid åt i utskottet är kommunernas situation. För socialvårdens del kommer det att krävas både teknisk anpassning och upphandling av nya system för journalföring. Alla kommuner står inte idag på samma startlinje. Vissa har fortfarande ingen elektronisk journalföring alls, medan andra har välfungerande digitala lösningar. Det här är inte en liten utmaning vi har framför oss, om vi ska vara säkra på att alla på Åland får samma goda tillgång till digitala system. Det är även lätt att bli entusiastisk inför digitala lösningar, men vi får inte glömma att alla inte är lika vana vid dem. Äldre personer eller personer med funktionsvariationer riskerar att hamna utanför om vi inte tänker till från början. Här behöver individperspektivet vara med i varje steg.

Det är mycket att ta med in i det stora digitala pusslet, och det är precis det som lyfts i de allmänna motiveringarna till lagförslaget. Det är helt väsentligt att det finns samarbetsunderstöd och tydliga möjligheter för kommunerna att söka stöd för att kunna ansluta sig till Kanta när socialvården ska kopplas på.

Det har framkommit i utskottet att ÅDA kommer att ha en viktig roll i det här arbetet. För det behövs en gemensam upphandling av ett modernt och kompatibelt journalsystem så att alla, oavsett storlek och resurser, har möjlighet att ansluta sig på ett smidigt sätt. Detta för att hela Åland ska kunna ta det här steget tillsammans.

Vi måste också beakta informationssäkerhetens perspektiv och sekretess, som vi har belyst mycket i utskottet. När flera aktörer får tillgång till känsliga uppgifter måste vi ha tydliga regler för åtkomst, logg, kontroller och tillsyn. Det här gäller både offentlig och privat vård, och det är avgörande för att skapa tillit till systemet.

Talman! Jag är nästan klar, men jag tänker ta det snabbt för att slippa ta två anföranden.

Samtidigt måste vi också lyfta blicken. Inom EU pågår ett stort arbete med att bygga upp en gemensam hälsodata-infrastruktur. De krav som kommer därifrån kommer att påverka oss på Åland. Att vi nu tar det här steget och ansluter oss till Kanta gör att vi står betydligt bättre rustade att möta de krav som kommer. Vi skulle helt enkelt inte klara det annars.

En annan central fråga är arkiveringen. Jag kan lova er att vi har haft många långa diskussioner kring detta under förra mandatperioden, men vi kom ändå fram till att Kanta är ett mellanarkiv, inte ett slutarkiv. Ansvaret för slutarkiveringen av våra handlingar ligger kvar inom vår egen behörighet. Därför behöver landskapsregeringen ta fram en långsiktig plan som säkerställer att vi fortsatt styr den här delen själva. Slutarkiveringen är inte heller något man har löst på den finska sidan. Vi är inte ensamma kring den här biten, men vi kan inte släppa den, för den är så väsentlig ur ett självstyrelseperspektiv.

Talman! Det känns bra att stå här idag och se att arbetet som startades för många år sedan nu äntligen bär frukt. Det är också viktigt att komma ihåg att detta inte är slutpunkten. Nu handlar det om att genomföra reformen klokt och ansvarsfullt. Det betyder att kostnader måste hanteras på ett sätt som gör att kommunerna klarar av sin del, att språket måste fungera i praktiken, att ingen lämnas utanför, och att vi hela tiden värnar vår självstyrelse.

Jag sa i början av mitt anförande att detta är en reform som lägger grunden för framtidens vård och omsorg på Åland. Den gör vården mer rättssäker och framförallt tillgänglig och effektiv. Jag hoppas att oavsett vilken partifärg vi har och vilket parti vi tillhör, kan vi se detta som ett steg framåt för hela det åländska samhället. Tack!

Tack, talman!

Jag tycker att inledningen av ledamotens tal illustrerar hur lång tid lagstiftning kan ta, men att det ändå på slutrakan kan bli bråttom. Jag vill väl passa på att i egenskap av utskottsmedlem också ställa mig till alla tack. Och ett särskilt tack också till ledamot Holmberg-Jansson. Man märker att hon har ett stort engagemang och hade mycket kunskap inom det här ämnet redan när vi började. Hon ställde väldigt konstruktiva frågor i utskottet också. Så jag vill passa på att lyfta det och säga tack även i det här sammanhanget.

Talman!

Det har varit ett intressant arbete i utskottet. Jag känner att även om vi har haft tidspress, så har vi inte slarvat. Vi har verkligen ställt frågor och genomfört de höranden som har behövts. Jag känner mig trygg med det.

Tack, talman.

Jag instämmer. Även om min bakgrund i det här ärendet inte är lika gedigen, känner jag ändå att jag har fått möjlighet att verkligen behandla ärendet. Därför kan jag med trygghet föra det vidare till lagkontroll.

Talman!

Det som man också får komma ihåg är att Kanta inte är en vårdjournal. Vi har haft många frågor här om vad som förs över och vad som inte förs över. När vi nu pratar om den stora reformen av vårdinformationssystemet som genomförs på ÅHS idag - det börjar väl idag - så där finns journalanteckningar. I Kanta handlar det mer om en nationell nivå, medan ett vårdinformationssystem är på en lokal nivå.

Det är viktigt att förstå att all information kommer att finnas kvar; ingenting raderas. På sjukhuset kommer man högst troligt att arbeta med två skärmar. Det som är bra är att även om jag i framtiden skulle bli sjuk och befinna mig i Spanien, så kommer de att kunna se vilka sjukdomar jag har och vad jag behöver.

Tack, talman!

Bästa lagtingsledamöter! Jag vill också sälla mig till den här skaran som riktar ett stort tack. Först ett tack till David, vår sekreterare i social- och miljöutskottet, som har gjort ett imponerande jobb. Tack också till hela utskottet och till alla sakkunniga som ställde upp på hörande med kort varsel.

Jag tycker att det var ett väldigt bra sätt att arbeta när man hade lite tidspress, för alla var väldigt fokuserade. Det var raka svar, bra frågor och ett bra flyt. Ett fantastiskt teamwork när det verkligen behövs. Så här borde Åland fungera hela tiden: samarbeta med saklighet, respekt och med ett gemensamt tydligt mål.

Det är också viktigt att påpeka att alla höranden och utskottet var eniga om att detta är en jättebra sak som vi behöver få igenom. Det kan faktiskt vara så i politiken att vi kan vara eniga allihop.

Jag har varit ersättare i utskottet och deltagit i hela behandlingen, men mitt namn syns inte med i det här betänkandet, för så fungerar det inte.

Jag vill också lyfta fram att den här typen av lagstiftning kanske inte är sådan som skapar stora rubriker eller känslosamma insändare, men det betyder inte att det är oviktigt. "Nä du gosse", som min farfar brukar säga, oavsett vem han pratade med och med vilket kön, det här är jätteviktigt. Men det blir inte så mycket timslånga debatter, insändare och allmän debatt. Sådana här politiskt tråkiga nödvändigheter måste ständigt vara på gång i bakgrunden.

Jag vill säga tack till regeringen, minister Zekaj och alla andra inblandade tjänstemän som har varit delaktiga i lagberedningen. Ni vågade ta det här steget, även när det kanske känns lite läskigt att gå från post-it-lappar, gamla datorsystem med Windows 98, cirkulationsvagnar och fax osv. till att faktiskt komma hit.

Talman! Det här gör att vården blir tryggare, mer rättssäker och mer fungerande för både professionella och för medborgarna. Men varför har det tagit så här länge, undrar jag? Och varför har ni så bråttom, undrar de andra? Egentligen har det inte varit någon brådska, för det här är något som har pågått under en längre tid. Precis som ledamoten Holmberg-Jansson förklarade i sitt anförande, fattades ett principbeslut under förra perioden om att Åland ska in i den digitala samtiden.

Det här är i princip en sammanfattning av en mängd olika lagar som legat under behandling. Alla är sammanvävda på ett eller annat sätt för att kunna förverkliga Ålands kanske största digitala kliv någonsin. Vi borde faktiskt ha varit här redan för 15 år sedan. Att Åland ska ansluta till Kanta har varit ett principbeslut som nu också träder i kraft.

Under hörandet i utskottet har jag lärt mig och fått många nya infallsvinklar, till exempel att företagshälsovården inte alltid får tillgång till olika provsvar och intyg. Det leder till onödiga kostnader och sjukskrivningar som kanske kunde undvikas. Tänk vad mycket kommuner och företag kan spara på det här i framtiden, folk behöver inte vara sjukskrivna för saker när ingen har del av deras sjukdomshistoria.

En annan sak. Intyg från privat vård är också väldigt viktiga, till exempel för sjöfarten. Sjötjänstintyg har inte alltid varit kända mellan olika instanser, och det kan skapa stora problem inom sjöfarten om det blir fel. Det är alltid den mänskliga faktorn som ställer till det när det blir olyckor.

Inom äldreomsorgen har det länge visat sig att det behövs ett samarbete mellan KST, ÅHS-hemtjänst, psykiatri, missbrukarvård, rehabilitering och så vidare. Många äldre faller mellan stolarna när deras sjukdomar och behov inte alltid hänger ihop. Trots att man är en äldre person är man inte bara det; man är en människa med många olika svårigheter som kanske inte bara har med åldern att göra.

När vi pratar om de tekniska systemen är det viktigt att förstå att det finns en grund. Alla de åländska systemen, eller de system som kan klassas för att ansluta sig till Kanta, måste vara av en viss klass. Den heter klass A och godkännas genom auditering och den måste uppfylla alla väsentliga krav i kunduppgiftslagen till exempel.

Socialvårdssystem kommer att upphandlas i framtiden tillsammans med Ålands alla kommuner, jag hoppas att vi får vår första digitala kommun, så att vi kan få en kommunsammanslagning på ett eller annat sätt och det är positivt. Det kommer också att öka rättigheterna och tryggheten för alla inom socialvården och äldreomsorgen ute i kommunerna.

Vi har också diskuterat frågan om sekretess i utskottet. Vi ska komma ihåg att de tekniska rättigheterna redan finns i patientlagstiftningen, kunduppgiftslagen och vi har till exempel GDPR. De som arbetar i verksamheterna får heller inte idag lämna ut uppgifter hur som helst mellan varandra, och det är reglerat på flera nivåer. Så jag tror inte att det kommer att bli någon större skillnad i det här.

Sedan 2018 har vi också en dataskyddslagstiftning som reglerar användarrättigheterna för olika personer. Den finns alltså redan på plats. Med den här lagen kan man tydliggöra det ytterligare och se till att det fungerar i praktiken.

Men är det bara guld och gröna skogar? Nej, det är det inte riktigt. Vad krävs för framtiden? Det krävs ett tydligt ansvar från finska staten och THL och vägledning för hur man ska göra det här och hur Ålands situation i systemet ska vara. Det behövs också ekonomiskt stöd, en gemensam upphandling och att alla kommuner samarbetar. Vi behöver en digital kommunreform. Det fungerar inte att alla gör sitt eget.

Det handlar också om svenskspråkigt stödmaterial och utbildningar. Många ser det som ett stort problem, men jag försöker se möjligheterna. Åland är faktiskt Finlands bästa vän när det gäller det svenska språket. Vi har en trygghet i lagen på ett helt annat sätt, och här kan vi vara medhjälpare till våra svensktalande kamrater i Finland.

Vi behöver också stärka vårt dataskydd med tillräckliga resurser och sätta realistiska tidsramar. Det här är en fråga för framtiden. Lagändringar för ett rättssäkert informationsutbyte och en kommande arkivlag är också något som behövs längre fram. Men det är kanske inte en fråga som skapar stora debatter. Så vi får väl jobba på med det här i smyg och tystnad här i lagtinget under tiden.

Herr talman! Det här har kanske inte varit en fråga för mycket politiskt käbbel, och det tycker jag är bra. Det handlar om samarbete och praktiska lösningar och det är precis vad utskottet, regeringen och alla inblandade har visat i detta arbete utifrån de förutsättningar man har haft.

Låt oss ge regeringen och de inblandade de verktyg som behövs för att kunna gå vidare. För i slutändan handlar det om att åländska människor ska få rätt till vård och stöd i rätt tid, och ett system som är säkert, modernt och absolut rättssäkert. Tack!

Talman!

Jag vill tacka ledamoten och säga att det finns en stark samsyn här i hela lagtinget kring behovet av Kanta.

Men jag vill ändå lyfta upp två frågor här. Den första handlar om det digitala utanförskapet. Vi vet att det redan finns en ganska stor andel av befolkningen som har svårigheter att hantera den digitala världen. Min fråga är om ni har resonerat kring detta inom den socialdemokratiska gruppen?

Min andra fråga är ett påpekande. Jag måste ärligt talat säga att jag tycker att ledamotens inlägg, till vissa delar, var något skruvat när hon raljerade över post-it-lappar, fax och cirkulationsvagnar. Det låter som om det är helt Oklahoma fritt på ÅHS och ingen har journaler någonstans och så vidare. Det stämmer ju inte. Kanta är bra, men det är inget "halleluja moment" för alla.

När det gäller den första frågan vill jag påpeka att det idag finns ett utanförskap kopplat till att fylla i blanketter, skicka och skriva. Denna problematik har funnits länge och är ständigt närvarande. Det finns alltid personer och individer som har svårt att formulera sig i text, och som kanske inte ens vågar ringa ett telefonsamtal. Det är helt enkelt så att det ser ut.

Det finns dock möjlighet för dem som har svårigheter att sköta sina ärenden att ha t.ex. en intressebevakare eller någon annan person som hjälper till med sådana uppgifter. Man kan också ange i Kanta vem som får sköta ens ärenden, och det finns professionell hjälp att få för att fylla i dessa uppgifter på ett korrekt och vettigt sätt.

Jag vill bara förtydliga en sak. Jag känner att jag måste stiga upp och försvara ÅHS. Visserligen var det ett antal år sedan jag jobbade där själv, men jag vet att man har gjort så gott man kan, både när det gäller säkerhet och allt annat kring de system som finns.

Att raljera kring post-it-lappar, fax, cirkulationsvagnar och liknande känns för mig väldigt främmande.

Jag tror inte att någon på ÅHS känner sig träffad av den repliken eller det jag skrev eller sa om cirkulationsvagnar och post-it-lappar. Men det har faktiskt framkommit under lagtingets debatter att folk på olika sätt har fått hemskick från olika kommuner, med sina privata angelägenheter, tider, provsvar och så vidare. Dessa har kommit från olika instanser på Åland med posten och har ibland hamnat hos till exempel grannen, vilket inte är bra.

Alla dessa steg framåt är viktiga. Jag tänker att de som är rädda för att det här systemet ska vara osäkert och att deras uppgifter kan hamna på fel ställe, kanske bör tänka på hur osäkert det har varit tidigare, med så många personer som hanterar olika saker.

Tack, talman!

Ledamot Eckerman och jag är helt överens om att detta är ett kliv i rätt riktning och att det är något som har varit efterlängtat både bland ålänningar och vårdpersonal i hela kedjan.

Jag hoppas att ledamoten ursäktar, men jag kommer att rikta mig till något som hon inte nämnde i sitt anförande. Jag erkänner det själv.

Detta var något jag lyfte i remissdebatten. Under konsekvensanalysen nämns digitalt utanförskap, och det står att handläggningstiderna ska vara samma både digitalt och på papper. Det finns dock inga skrivningar om detta i betänkandet. Jag vet att allt inte får plats i ett betänkande. Därför tänkte jag efterhöra om det är något som utskottet har diskuterat. Vad betyder den här formuleringen rent praktiskt sett?

Jag har inget minne av att vi har diskuterat detta i sak. Ledamoten sitter bänkgranne med utskottets ordförande, så kanske frågan är lättare att rikta till din bänkkamrat.

Tack, talman!

Det är som vanligt, minnet är kort, men det är bra och därför kom jag inte ihåg det. Men när utskottets ordförande stod i talarstolen, så tänkte jag ta tillfället i akt.

Replik.

Det är okej. Eftersom vi har haft så många intensiva och ganska långa dagar här i utskotten och alla har gjort sitt yttersta för att vi ska nå ett resultat så var det möjligt att gå in på alla små frågeställningar som egentligen borde ha kommit upp. Vi försökte fokusera på det som var viktigast och sträva efter att nå ett resultat. Om det sedan är bra eller dåligt vet jag inte, men jag känner att jag är lite mer finsk i mitt sätt att närvara under mötena. Jag gillar att vi kommer fram till resultat och diskuterar igen det som är relevant.

Talman, ledamöter!

Jag vill ansluta mig till alla som har hyllat den konstruktiva diskussionen i social- och miljöutskottet, ordförande Wikström, viceordförande Söderlund och alla ledamöter. Det har varit konstruktiva diskussioner och höranden. Jag kan inte låta bli att vara lite provokativ och säga: Tänk om vi skulle ha samma konstruktiva anda när vi diskuterar här i plenum. Det var retoriskt. Debatten påverkar sällan utfallet, nämligen. Här handlar det mer om verbal armbrytning.

Ett särskilt tack vill jag också rikta till avgående utskottssekreterare David Ståhlman. Att extrahera en så här koncis text ur våra spretiga diskussioner kräver en mycket stor kompetens och uppmärksamhet. Jag skulle aldrig klara av denna uppgift. Jag är mycket imponerad.

Själva lagen är närmast en blankettlag, som är absolut nödvändig. För patientsäkerhetens skull måste vi ha den här lagen på plats. Jag ser det nästan som lite proforma, det är bara att klubba igenom, men det var ändå viktiga frågor som lyftes fram i diskussionerna.

Min slutsats är att brådska aldrig är bra. Det var bråttom när vi antog denna tilläggsbudget och när det gällde VIS så var det väldigt bråttom. Vi vet, om det nu stämmer, att de här 4,7–4,8 miljoner som är resilienspengar förutsätter att det nya VIS-systemet är implementerat under 2025. Här är det väldigt bråttom. Vi vet att styrelsen har möte idag med anledning av bland annat Datainspektionens frågeställningar.

Jag vill också beröra det som ledamoten Röblom lyfte fram, det som kallas migrering, det vill säga överföring av viktiga uppgifter från det gamla systemet till det nya och till Kanta. Jo, det finns vaccinationer och kritiska data om allergier. Men den stora utmaningen är förstås att överföra den relevanta medicinska informationen ur patienternas journaler, vilket är väldigt komplext. Jag kan inte se annat än att det måste göras i hög grad manuellt.

Det finns ju andra kopplingar än bara till Kanta, det finns kopplingar till receptcentralen. Vi vet att det inte finns i det nya VIS-systemet, utan det är en särskild modul. Det har till och med talats om att man på vissa mottagningspunkter måste ha två skärmar, så att man kan fortlöpande dels titta i det gamla journalsystemet, vilket man kommer att vara hänvisad till under en lång tid, och framförallt utförda recept som sedan också måste dokumenteras i det nya journalsystemet. Så det finns många utmaningar.

Jag vill understryka att om någon kan tro att jag är kritisk till det här nya journalsystemet, så vet jag ingenting om det, annat än vad jag har läst. Vad jag är kritisk till är upphandlingen och den ständiga brådskan. Alltid när man har bråttom kan det gå fel, och konsekvent har det varit väldigt bråttom. Det finns ju receptcentralen, FPA:s blanketter, intyg och rehabiliteringsplaner som kommer att förändras, vi har HILMO-statistik och så vidare. Den stora utmaningen, där denna lag är en förutsättning, är kopplingen till de nödvändiga finska systemen, precis som ledamoten Röblom lyfte fram.

Jag kan inte låta bli att uttrycka min stora förvåning över att just i denna period, när denna oerhört utmanande implementering av ett komplext nytt journalsystem ska äga rum, så har man dragit in ungefär hälften av duktiga ordinarie sekreterare på ÅHS och upphandlat denna transkribering från riket. Vi vet inte alls hur det kommer att gå. Dataombudsmannen har också ställt frågor i Ålands Radio kring detta.

Jag önskar styrelsen lycka till. Vi har några ledamöter som sitter i styrelsen. Jag hoppas, med beaktande av den avsevärda prislappen, att implementeringen av det nya journalsystemet fungerar väl. Det är många pusselbitar som måste fungera.

Men, som sagt, nu är jag i alla fall Kantalagen på plats. Utskottet har gjort ett fint arbete, och sekreteraren har gjort ett utomordentligt arbete. Så jag tackar alla som har deltagit i processen. Tack!

Talman!

Mycket har redan sagts och många tack har givits, men jag har också några punkter från behandlingen som jag vill ta upp i ett kort anförande.

Till att börja med har utskottet vid upprepade tillfällen fått bekräftat att detta är en mycket efterlängtad lagstiftning. Den kommer att utgöra ett stort och viktigt steg i Ålands digitaliseringsresa. Jag är övertygad om – efter utskottets behandling – att lagen kommer att samordna och effektivisera vården på ett helt nytt sätt, med positiva effekter för varje ålänning. Till exempel kan privatsjukvården snabbt få reda på vad ditt blodsockervärde var när du senast mätte det på ÅHS och därmed göra en effektiv bedömning av vårdinsatsen.

Tidsramen för lagtingets behandling har varit snäv – det kan man inte hymla med, och det framgår också i betänkandet. Trots detta har utskottets ledamöter visat stor samarbetsvilja för att processen skulle löpa så smidigt som möjligt. Jag vill i detta sammanhang särskilt rikta ett tack till vår utskottssekreterare David Ståhlman som har gjort ett fantastiskt arbete med betänkandet och trots tidspressen har han varit både noggrann och flexibel.

Här är några punkter jag särskilt vill lyfta fram från vår utskottsbehandling:

Utskottet har fått erfara att det kommer att krävas ett betydande arbete för personalen inom socialvården att anpassa sin dokumentation så att informationen kan läsas in i Kanta på ett oproblematiskt sätt. Det står klart att utbildning i dokumentationsföring blir nödvändig, och det kommer givetvis att ta resurser i form av tid. Om vi ser till erfarenheterna från den finska sidan har införandet skett etappvis – och inte helt utan utmaningar. På Åland är det av ekonomisk betydelse att samordna resurser, till exempel för utbildning av personal inom kommunerna för implementeringen.

Utskottet har också betonat att tillgången till uppdaterade instruktioner på svenska är mycket viktig. Vi har fått erfara att den svenska uppdateringen av Handboken för Kanta alltid ligger steget efter. Jag vill betona att det måste finnas en aktuell version på svenska för att på bästa sätt stöda de åländska aktörerna.

Vidare har utskottet framhållit att kostnadsbilden ännu är något oklar för socialvårdens investeringar. Kostnaden per invånare för systemet är tydlig, men övriga kostnader – i form av utbildning och uppdatering av socialvårdens egna vårdsystem – är svåra att exakt förutspå. Utskottet konstaterade därmed att införandet av uppgifter i Kanta behöver stöd i form av samordning, vägledning, utbildning och vid behov samarbetsstöd eller annan finansiering till kommunerna.

Självstyrelsefrågan har också behandlats. Här är det tydligt att ålänningarna inte behöver oroa sig för att behöva hantera uppgifter på finska i samband med användningen av Kanta. Däremot innebär systemet att personuppgifter delvis lagras nationellt i Finland. Alternativet skulle ha varit att bygga ett eget Kanta-system, men det är inte realistiskt. Det skulle bli både alltför kostsamt och ineffektivt – särskilt eftersom registret måste fungera på både nationell och internationell nivå.

En annan fråga som kvarstår är slutarkiveringen – alltså var gamla uppgifter ska lagras över tid.

Avslutningsvis, talman, vill jag rikta ett varmt tack till utskottets ledamöter för konstruktiva diskussioner, intressanta höranden och en god behandling trots den pressade tidsplanen. Tack!

Talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. När det gäller Kantalagen vill jag påminna om något som jag har nämnt vid flera tillfällen, kanske inte så mycket här i plenum, men i andra sammanhang. Det skulle vara bra om vi hade en tydligare lagstiftningsplan, liknande den som andra parlament har. En sådan plan skulle innehålla datum och en närmare beskrivning av hur vi tänker hantera kommande lagstiftningar. Vi borde veta mer om vad som ligger i röret än vad vi nu normalt vet. Genom att arbeta på det sättet skulle vi kunna undvika att få bråttom, som vi ibland får, och som jag upplever att vi har gjort i det här ärendet.

Vi vet ju inte ens om den här lagen kommer att träda i kraft så snabbt som den skulle behöva för att undvika problem för Ålands hälso- och sjukvård och deras implementering av det nya datasystemet. Det är en brasklapp jag vill skicka med.

Jag vill också vara tydlig med att jag tycker att det hade känts bra om man är kommunmedlem eller kommunföreträdare och det fanns fler försäkringar i betänkandet om att vi kommer att hjälpa till med de kostnader som socialvården och framförallt äldreomsorgen kommer att behöva ha när de implementerar det här systemet.

När det gäller äldrevården så har vi landskapslagen om landskapsandelar, som säger att kommunerna får 12,5 % av sina kostnader. Det riskerar att bli en kostnad för äldreomsorgen när Kantasystemet ska införas. Man får 12,5 % från landskapet, det är inte mer som utgångspunkt. Jag tycker att det skulle vara bra och jag efterlyser att landskapsregeringen skulle vara tydligare med att de tänker hjälpa till med dessa kostnader. Med tanke på den övergångstid som finns nu innan kommunerna behöver införa systemet så kanske vi också har en ny landskapsregering vid det laget, vilket gör att det svårt att ge för mycket löften. Men jag anser att det skulle vara bra att vara tydlig på den punkten.

Avslutningsvis vill jag hänvisa till några utredningar. Det har pratats mycket om att det här kommer att spara kostnader.

Det finns en utredning, "Case Kanta Services 2003-2024", av en forskare vid namn V. Jormanainen. I utredningen konstateras att man har lagt ut ungefär 415 miljoner euro under perioden 2003 till 2024 för det här systemet, mätt i 2023 års penningvärde. Man säger att det inte går att dra några direkta empiriska slutsatser om att det här har sparat pengar, men man betonar att det ger indirekta besparingar. Det kan undvika dubbelarbete och ge bättre service med detta system.

Vi ska ändå komma ihåg att införandet av nya system inte automatiskt innebär att det blir billigare. Men det verkar som att det blir bättre, och det finns stöd för detta i rapporten.

Det finns även en annan rapport från Social- och hälsovårdsministeriet från 2024, där man går igenom situationen 2003 till 2010 isolerat och drar samma slutsatser. Man kan inte empiriskt säga att det direkt har sparat pengar för välfärdsområden eller kommuner, men instinktivt anser man att det troligen sparar pengar totalt sett.

Vi behöver också ta höjd för att systemet kommer att vidareutvecklas. Det kommer hela tiden nya krav, man måste få arkivfunktionen att fungera och det kommer att kosta pengar. Man vill börja hantera mer data och kanske även bilder och filmer. Sådana aspekter lyfts fram i rapporterna, vilket innebär att det blir bara dyrare och dyrare. Vi behöver ta höjd för detta.

När vi har det fina samhälle som vi har här på Åland, med små kommuner och småskalighet, måste vi komma ihåg att vi samarbetar och hjälper varandra för att införa det här systemet. Särskilt inom äldreomsorgen måste vi kunna bidra med resurser från centralt håll, från landskapet.

Med de orden avslutar jag. Tack, talman!

Talman!

Jag kan hålla med vicetalman Måtar om att det blev lite bråttom på slutet. En lagstiftningsplan skulle jag också välkomna mycket så att utskottet inte behöver lägga i högsta växeln så här på slutrakan. Det var en bra poäng där.

När det gäller hur och om kommunerna har varit involverade tänkte jag egentligen svara lite på. Det finns många remissvar som jag förstår att vicetalman Måtar kanske inte har satt sig in i så noga, eftersom han inte var med i behandlingen i utskottet. Men det är många kommuner som har gett remissvar, och jag skulle spontant säga att alla var positiva. De ser den här minskningen av dubbelarbete och hur de kan spara pengar när de enkelt kan få och dela information om gemensamma klienter och patienter.

Tack, talman!

Vicetalman Söderlund har helt rätt i att kommunerna själva välkomnar det här, åtminstone till den del man har hört från dem. Det är också anledningen till att vi inte har gjort något större nummer av det här, eller krävt tydligare skrivningar i betänkandet eller gjort en avvikande åsikt i betänkandet.

Vi har uppfattat att det nog finns någon form av underförstådd överenskommelse om att kommunerna ska få hjälp med de kostnader som kommer att uppstå. För det är ju en sak att tycka att det är jättebra att få ett nytt system som kommer att hjälpa mig och göra saker bättre. Men om det blir hemskt dyrt och man måste lägga ut mycket pengar för det, så blir det ändå ett problem.

Det att spara kostnader eftersom patienterna blir delaktiga på ett helt annat sätt. De kan själva kontrollera när det är dags för olika åtgärder, vilket också är en faktor som sparar pengar.

Om kommunerna kan samarbeta när det är dags för dem att upphandla och implementera sina socialvårdssystem, samt få utbildning och annat, så ser jag stora samarbetsvinster, om kommunerna kan arbeta tillsammans.

Kanta utvecklas ju hela tiden, och inom bara några år kommer det säkert att vara möjligt att koppla upp egen monitorerade uppgifter. Detta kommer att underlätta för våra vårdaktörer i systemet.

Tack, talman!

Vicetalman framför kloka synpunkter som jag verkligen delar. Syftet med mitt anförande var att ge en brasklapp och att dela med mig av en observation.

Jag ogillar när någon kommer med piskan, så att säga, att nu är det bråttom. Lagstiftning brukar normalt inte tillkomma på det här sättet. Det har gått för snabbt, och det var ändå mitt huvudpoäng.

Talman!

Vicetalman Måtar lyfter upp de här kostnaderna och jämför med de undersökningar som har gjorts på finska sidan. Jag tror att man måste komma ihåg att vi ser annorlunda ut än Finland. Vi har inte ett välfärdsområde där det fungerar som en myndighet, utan vi har socialvård och hälso- och sjukvård splittrat. Det gör att det genast blir mer kostnader, eftersom man inte vet vad den ena och den andra gör.

Det som har framkommit i våra höranden är att de stora kostnader kommer att bli journalföringen som kommunerna måste ta ansvar för, vilket också har lyfts upp på sidan 29 i lagförslaget. De flesta betalar för det redan idag, men vissa har inte gjort det här. Det kräver det här EU-direktivet som ligger till grund för det, och som vi måste koppla upp oss för att komma dit.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Holmberg-Jansson har helt rätt. I social- och hälsovårdsministeriets rapport lyfts det fram att detta är en grundläggande digital infrastruktur. Det är lite som att vi har asfalterade vägar runt om på holmen, och det är absolut så som det är.

Vad kostnaderna blir är en annan fråga. Jag tror att det har varit en fördel att vi har behövt vänta och se. Det här har arbetats fram under en lång tid i riket, och det förenklar för oss nu.

Talman!

När det kommer till de ekonomiska konsekvenserna och vad det kan innebära för kommunerna så är det väldigt tydligt beskrivet under avsnittet om ekonomiska konsekvenser i lagförslaget. Jag känner mig trygg med att landskapsregeringen har identifierat dessa kostnader och är beredd att se över möjligheterna till samarbetsunderstöd och liknande åtgärder.

Jag kan inte låta bli att tänka på de 45 miljoner som vi fick tillbaka som en klumpsumma. Tänk om en del av dessa medel verkligen hade öronmärkts för kommunernas digitala transformation. Den kommer att kosta, och kommunerna har inte de resurser som krävs. Därför behövs det stöd från samhället.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Holmberg-Jansson tog upp en intressant punkt angående behovet av att öronmärka medel för de digitala kostnaderna. Jag tror att dessa kostnader kommer att förvåna oss och visa sig vara större än vad vi tror. Det är inte billigt med sådana här saker.

Det är därför viktigt att vi öronmärker en viss del av den extra summa som tilldelades förra året. Vi får trösta oss med att pengarna finns ju i behåll.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 och 2 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om upphävande av 8 § landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 17 § landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 40 och 41 §§ landskapslagen om socialvård för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.