Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman!

Lagting, åhörare! Införandet av A-traktorn i det åländska trafiksystemet har varit en hjärtefråga för mig, längre än jag har suttit i lagtinget. Det har varit på tal några gånger, men aldrig kommit i hamn. Det nya körkortsdirektivet från EU öppnar upp för ett nytt körkort, kallat B1, som tillåter förare från 16 år att framföra en hastighetsbegränsad bil som går 45 kilometer i timmen. Nationellt kan man även tillåta 15-åringar att framföra dessa fordon om man ansöker om detta hos EU-kommissionen. Det här direktivet är grunden till att vi från Obunden Samling lyfter denna fråga igen.

Lite skämtsamt har vi valt att kalla detta fordon för "Å-traktorn", eftersom vi här i landskapet gillar att sätta vår egen prägel och en hjort på det mesta. Men även för att A-traktorn, som vi känner den, är en helt annan typ av fordon än vad man kan skapa inom ramen för det här direktivet. Inte minst för att det öppnar upp för att öka maxhastigheten för denna typ av ungdomsbil, från 30 till 45 kilometer i timmen.

EPA-traktorn, som man ofta kallar A-traktorn, var den första varianten som kom till. Den var tänkt som ett billigt sätt för lantbrukare att bygga om en gammal bil till traktor, för att ha till sin hjälp i lantbruket. Sedermera blev EPAN primärt en ungdomsbil. För det nya syftet hade regelverket både för- och nackdelar, så man tog bort det gamla regelverket och införde A-traktorn. Den hade en annan typ av hastighetsbegränsning som kanske var bättre på papper än i verkligheten. Utan att gå in på tekniska detaljer var den mekaniska strypningen i form av nedväxling kanske inte en helt optimal lösning, då fordonen blev ganska jobbiga att köra med även i den låga maxhastigheten på 30 kilometer i timmen. Detta var ett starkt incitament för att ta bort nedväxlingen som utgjorde strypning.

Men åter till det fordon som den här motionen handlar om. Den här typen av fordon skulle vara ett ypperligt sätt att öka rörligheten och friheten för våra ungdomar, särskilt med tanke på vår glesbygd och våra begränsningar när det kommer till lokaltrafiknät. Många ungdomar bor avsides på landsbygden och långt bort från lokaltrafiknätet. Detta blir extra tydligt när våra ungdomar börjar studera vid gymnasiet, dels blir man av med skolskjutsen, och ett annat problem är att skoldagarna vid gymnasiet ofta har väldigt varierande skoltid, ibland med endast en eller två lektioner mitt på dagen. Att då samåka med en förälder tidigt på morgonen och hämtas flera timmar efter skoltid är tämligen långt ifrån optimalt.

En moped löser såklart detta problem, men knappast under vintertid då det är både mörkt och, som det var häromveckan, både halt, spårigt och fullt av snö. Mopedbilen är då ett bättre alternativ, men inte heller den är speciellt säker i vinterväglag. Dess låga vikt gör den extremt spårkänslig vid dåligt väglag och omöjliggör ett krockskydd värt namnet. En annan stor nackdel är att den är förhållandevis dyr, både i inköp och i underhåll. Reservdelar håller ofta lägre kvalitet och kostar betydligt mer än motsvarande delar till en vanlig personbil. Lägg därtill att utsläppsnivåerna är betydligt högre än för motsvarande personbil. Gällande partikelutsläpp har man faktiskt uppmätt svindlande 162 gånger så höga partikelutsläpp som från en vanlig personbil. Det låter konstigt, jag vet, men det finns en förklaring: dessa fordon har väldigt enkla dieselmotorer utan vare sig sofistikerad motorstyrning eller avgasrening.

Den första jämförelsen som jag vill ta upp är den ekonomiska aspekten. Att bygga om en vanlig mindre bil är inte särskilt dyrt, vilket skulle ge ungdomar i mindre välbärgade familjer samma rörlighet som de med mer välavlönade föräldrar. Det tycker jag personligen är starkt, kanske till och med det starkaste argumentet för denna fordonstyp. Krocksäkerheten är en annan aspekt.

En gång i tiden hade vicetalman Måtars en mopedbil som han ville ha hjälp att laga handbromsen på. Han körde den alldeles själv till mitt garage i Hammarland för reparation, och när jag skulle kolla vad det var för fel på handbromsen, visade det sig att hela golvet som höll i handbromsspaken hade lossnat. Det var obeskrivligt skräp, med andra ord. Efter en av de reparationer som man kanske inte visar upp för den breda massan, skulle jag backa ut ur garaget. När jag startade den vibrerade hela bilen, eller vad man nu skulle kalla den, så till den milda grad att både världen inuti skapelsen och utanför blev suddig. Att vicetalman Måtar hade kört tingesten för egen maskin från stan till Hammarland såg jag då som en bedrift, fullt i klass med att Göran Kropp cyklade till Mount Everest, besteg detsamma utan skärpas och cyklade hem igen. Det blev en lång beskrivning av byggkvaliteten på dessa fordon, men min slutsats är i alla fall att det är ingenting man vill krocka med.

Därför ska man väl i ärlighetens namn nämna att den högre vikten inte är till fördel för Å-traktorn, om den skulle köra in i ett annat fordon eller en person. Det säger sig självt att man får mindre skador av att bli påkörd av 425 kilo pressade undulatfrön än av ett 1 425 kilo stål.

När vi ändå talar om den större massan hos detta fordon kan det nämnas att kommissionen godkänner en maxvikt på 2 500 kilo, dock är det fritt för lagstiftaren att sätta en lägre maxvikt om man så skulle önska.

Trafiksäkerhetsmässigt finns det både för- och nackdelar med att ha unga människor i trafiken i hastighetsbegränsade fordon, må det vara mopedbil eller Å-traktor. Nackdelen är så klart oerfarna förare i trafiken, men det är min fasta övertygelse att ungdomar som framfört ett fordon i trafik i låg hastighet under ett par år får en erfarenhet som gör dem till säkrare förare den dagen de får framföra en vanlig bil. Så det finns både fördelar och nackdelar med det ur trafiksäkerhetssynpunkt.

En sak som jag personligen tyckte var bra med den ursprungliga EPA-traktorn och den första varianten av A-traktorn i Sverige var att dessa enbart fick ha en hytt som rymde en passagerare och ett mindre flak. Fördelen med detta var att man enbart kunde få med sig en kompis. Som ny i trafiken kan jag absolut se fördelen med att inte ha fler hetsande kompisar med sig i fordonet under färd. Det fanns heller ingen möjlighet att "trunka" i ett sådant fordon eftersom platsen inte finns, och det är ju tyvärr något som förekommer i dagens mopedbilar. Det skulle få fruktansvärda konsekvenser om man till exempel blev påkörd bakifrån.

Nackdelen med det systemet är att det kräver en ombyggnad av bilens kaross, vilket ändå kräver ett visst mått av frihet och tillgång till såväl garage som verktyg. Det är väl inte särskilt troligt att man kommer att gå den vägen, men bilens innerutrymmen utöver förar- och främre passagerarplats kan och bör enligt min mening göras otillgängliga. Det var även så man lagstiftade i Sverige om den senaste varianten av A-traktor.

Det tjänar väl knappast något till att jag står här och fördjupar mig mer i tekniken och tillvägagångssättet, som skulle kunna göra detta till en bra och säker lösning. Vi har både bra och mindre bra lösningar från Sverige som vi kan dra lärdom av. Förslagsvis skapar man en grupp med den expertis som vi har att tillgå här på Åland, från motorfordonsbyrån, polisen, tjänstemän från landskapsregeringen och sist men inte minst eldsjälar från motorklubbar här på Åland. Det är absolut en kunskap som vi ska utnyttja. Sedan börjar man arbeta med ett förslag till hur man enklast, säkrast och förmånligast kan skapa ett bra regelverk för denna fordonstyp. Tack för ordet!

Tack, talman!

Tack ledamot Egeland. Det är roliga berättelser här från talarstolen.

Det kanske inte riktigt hör till ärendet, men jag tänkte fråga: Är det tänkt att det ska vara en helt egen, unik åländsk fordonskategori? Hur blir det för mina barn, som kanske gärna skulle vilja ha en sådan här och sedan åka över en sväng till Finland och Sverige? Ska de parkera den kvar i hamnen, eller hur är det tänkt att fungera?

Jag undrar också vilken typ av körkort det är meningen att jag som förälder ska betala för, så att barnen kan köra? Först ska man ha ett mopedkort, sedan ska man ha ett särskilt kort för en moppebil och dessutom behövs ytterligare ett kort om man ska köra en fyrhjuling. Jag är inte emot det här, men berätta gärna hur ni har tänkt att det ska fungera.

Tack, talman!

Tack för frågan ledamot Eckerman. Det blir en helt ny fordonstyp för alla länder som väljer att implementera den här typen av fordon i sitt trafiksystem. Man kan välja att gå en helt egen väg på Åland och göra det som man anser är säkrast och som passar våra förhållanden bäst, eller så kan man titta på hur Finland och Sverige gör. Det är inte ens säkert att Finland kommer att göra det. Det står inte i min makt att avgöra det i det här läget, men personligen skulle jag tycka att vi borde ta fram ett säkert regelverk och utveckla den modell och den tekniska lösning som vi anser är lämpligast, säkrast och mest pragmatisk. Och så får vi se vad som händer i våra närområden.

Jag är inte emot tanken och idén, men jag tänker att det också kommer en byråkratisk och ekonomisk verklighet med det här förslaget. Jag skulle vilja veta hur man har resonerat kring detta.

Är det då landskapsregeringens prototypmodell som vi ska ta fram, eller är det Ålands lagting som ska ge sig in i den här branschen? Vem är det som ska göra det? Är det ledamoten Egeland själv som ska se till att det blir av, eller är det någon annan som är ansvarig?

Jag förstår inte riktigt varför man lyfter frågan på det här sättet. Jag respekterar att ledamoten brinner för den här frågan och har en enorm kunskap. Men jag tänker att vi behöver svar på frågor som gör att vi överhuvudtaget kan veta om det går att förverkliga det här. Kanske borde man ha tänkt på detta innan man började lyfta frågan på bordet. Hur har ni tänkt? Jag vill veta ärligt.

Tack, talman!

Vi har tänkt att landskapsregeringen tillsätter en grupp med expertis som tar fram ett förslag till hur regelverket ska se ut. Sedan lagstiftar vi om det regelverket. Det är inte svårare än så. Landskapet behöver inte vara mer inblandat än så. Jag behöver definitivt inte vara inblandad i det.

Jag hann inte med att svara på kostnaderna i förra replikskiftet när ledamoten nämnde att det först blir ett mopedkort, sedan det här kortet och till sist ett körkort. Jag skulle säga att mopedkortet kan vi skippa helt, eftersom det här fordonet knappast kommer att kombineras med en moped. Man lär nog nöja sig med att använda just det här fordonet, och då blir ni av med några tvåtaktare också, vilket är populärt.

Tack, herr talman!

Tack ledamot Egeland för ett färgstarkt anförande.

Det är värt att se på den situation vi har just nu på Åland när det handlar om mopedbilar. Jag tycker att det är ett mellansteg som vi behöver fasa ut så fort som möjligt, eftersom det handlar om livsfarliga fordon som inte bör köras på vägarna.

Jag har själv kört moped, och det är ett ganska smidigt sätt att ta sig fram på. Men jag anser att det finns underlag här på Åland för att kunna se på den här frågan seriöst. Vi hade en väldigt bra diskussion i radion också, jag, ledamot Egeland och ledamoten Thörnroos, om detta ämne. Jag tycker att den här diskussionen är både praktisk och konstruktiv på ett bra sätt.

Jag tror att vi har goda förutsättningar för att undersöka detta närmare. Vi har också ett starkt motorintresse på Åland och mycket kunskap inom området. Jag är övertygad om att vi har underlag för att kunna arbeta fram de tekniska aspekterna på ett bra sätt.

Tack, talman!

Tack ledamot Påvals. Det är glädjande att höra, och jag märkte också att vi verkar vara ganska samspelta i det här. Vi kommer säkert att komma fram till en bra lösning. Det är bra. Många av mopedbilarna är i ett ganska dåligt skick. Den här typen av fordon bör ha en årsbesiktning, vilket ytterligare ökar trafiksäkerheten.

Tack, herr talman!

De tekniska aspekterna är avgörande för förverkligandet. Dessa detaljer är avgörande för huruvida dessa farkoster eller fordon ska kunna framföras säkert på vägarna av minderåriga. Det handlar om ungdomens egen säkerhet, men också om omgivningens säkerhet.

Vi har tunga fordon som kan nå en relativt hög hastighet, 45 kilometer i timmen. Det kan låta lågt, men en kollision i 45 km/h kan orsaka betydande skador. Det handlar om mycket energi som frigörs vid en sådan smäll. Säkerhetsaspekterna är därför mycket viktiga, även för andra trafikanter. Jag tänker särskilt på rusningstrafiken på morgonen och kvällen på huvudlederna. Hur hanterar vi den situationen när vi har bredare bilar?

En annan sak som jag vill betona är vikten. Vi behöver ta kontroll över situationen och förstå villkoren själva. Vi på Åland kan hantera detta på ett bra sätt.

Tack, talman!

Det är helt riktigt som ledamoten säger. Vi måste vara noggranna och titta på vilken typ av utförande vi har tänkt oss. Det handlar inte bara om att det ska bli säkert, praktiskt och billigt för ungdomar och familjer att genomföra det här. Vi måste också skapa en förståelse bland andra trafikanter. Om vi släpper regelverket fritt kommer det att störa andra trafikanter, och det kan vi inte bortse ifrån. Jag tror att vi måste vara noga när vi arbetar med detta.

Tack, talman!

Jag vill komplementera ledamot Egeland till en motion som faktiskt inte är särskilt ideologisk, utan saklig, genomtänkt och har sakkunskap inom ett område som åtminstone jag inte vet nästan någonting om. Det tycker jag är bra när man lyfter frågor som man har både kunskap och passion för.

Jag är inte säker på att behörigheten inom det här området faktiskt ligger i våra händer, men för Socialdemokraternas del ser vi ingen anledning att inte titta på frågan. Jag tror dock inte att det kommer att bli verklighet under den här mandatperioden.

Tack, talman!

Jag tackar ledamot Fellman för en positiv kommentar. Plötsligt händer det, det är glädjande.

Tack, talman!

Jag vill också sälla mig till kören som tycker att det här är ett alldeles utmärkt förslag som Obunden Samling framfört. Det är precis så här vi ska använda vår självstyrelse. Vi ska fundera på vilka behov vi har.

Vi vet att vi har ett spritt boende, att mopedbilarna är dyra och att de inte är särskilt säkra. Det som ledamoten berättade om tidigare rör inte bara vicetalman Marcus Måtars färd, utan även andra. Därför ger jag fullt stöd till Obunden Samling i denna fråga.

Talman!

Tack för den här motionen. För en gångs skull har jag lyckats få min 14-åring att tycka att politik är jätteintressant, och hans kompisar är också väldigt engagerade i vad som händer kring den här frågan. Bara det är en vinst.

Vi kunde också höra det när vi träffade högstadiegrupperna förra veckan och veckan före det. Det här var en av de frågor som de lyfte fram: När får vi köra Å-traktor eller EPA-traktor på Åland? Varför får vi köra traktorer utan att ens veta hur vi beter oss i stan? Man måste ha specialkörkort för att köra mopedbil, men vi vill ha riktiga bilar som vi kan använda.

Tack så mycket, det var roligt att höra. Kul att det är så många positiva reaktioner; det är jag inte bortskämd med. Men jag har väl mig själv att skylla, kanske.

Just den aspekten att man skulle få bort stora traktorer är också viktig. Nu är det ju faktiskt unga människor som kör väldigt stora traktorer, även i stadstrafik. Det går inte att komma ifrån att vikten och alla de döda vinklar som finns på ett sådant fordon känns inte riktigt bra alla gånger.

Tack, herr talman!

Jag ställer mig också till dem som är positiva. Jag tycker att det är absolut lysande att titta vidare på. Jag har själv erfarenhet av moppebilar. Man kan säga att buntband och tålamod är två saker som behövs.

Det enda negativa jag kan tänka mig är att man ibland har moppebilar framför sig, ibland en, ibland två. De går inte så snabbt, men de är hyfsat enkla att köra om eftersom de är så pass smala. En vanlig bil är lite bredare men kommer också att gå långsamt.

Det är egentligen den enda nackdelen jag kan komma på och det är inte oöverstigligt. Synpunkt på det?

Tack, talman!

Jag har också funderat på detta, och det är just det som jag var inne på i replikskiftet med ledamot Påvals. Det handlar om att få acceptans bland övriga trafikanter.

Om man skulle införa en lägre viktbegränsning, skulle det innebära att man främst håller sig till mindre bilar. Skillnaden i storlek mellan att köra om min Ford Fiesta på väg till lagtinget och att köra om en mopedbil är kanske bara 30 centimeter, vilket knappast är märkbar för den som ska passera.
Lite så har jag funderat.

Det är klokt funderat, det är trots allt säkerheten och omtanken om kidsen som är det viktiga här. Vi är på rätt väg.

Tack, talman!

Redan förra veckan då vi diskuterade motionen om sänkt körkortsålder så sade jag att när jag var 17 år och bodde på landsbygden skulle jag ha älskat att ha en körkortsålder. Men som 37-åring tycker jag inte att man ska ha det.

Däremot anser jag, som 37-åring, att det alternativ som Obunden Samling presenterar idag är ett bra förslag med A-traktorer. Jag tror att vi kan göra något positivt av det, för på Åland finns det många ungdomar som väntar på detta.

Jag ställer mig också i skaran av dem som anser att A-traktorer på de åländska vägarna skulle vara bättre än moppebilar och de stora traktorer som kör på landsbygden.

En annan aspekt är när man är ute och rider med häst och ser dessa traktorer komma med många ungdomar, då tycker jag att det skulle vara mycket trevligare att möta A-traktorer.

Det är viktigt att ungdomar har möjlighet att röra sig.

Tack, talman!

Tack ledamot Egeland. Ledamoten och jag har haft diskussioner tidigare om långsamtgående fordon, och vi har haft en stor samsyn. Jag tycker att det här förslaget är mycket intressant, och det är glädjande att höra att salen i övrigt har varit positiv till det hela.

Men när det gäller de långsamtgående fordonen som har diskuterats, handlar det om fordon som kan köra i 45 kilometer i timmen. Det handlar om bilar som kan bli breda, liknande en traktor och så vidare. Det betyder att vi kommer att ha en hel del fordon på våra vägar, både moppebilar och den här typen av fordon, vilket i sig är en trafiksäkerhetsfråga som helhet.

Jag undrar hur Obunden Samling har resonerat kring detta. Ska moppebilen finnas kvar i vår lagstiftning efter detta?

Tack, talman!

Vi har inte haft några funderingar på att förbjuda mopedbilen. Jag är osäker på om vi ens kan göra det med de EU-direktiv som finns. Jag tvivlar på att vi kan förbjuda den, men det är möjligt att vi kan. Det har i alla fall aldrig varit vår avsikt.

Däremot tror jag absolut att om det här faller väl ut, så kommer mopedbilen att fasas ut av de skäl som vi har nämnt. Den är inte speciellt bekväm, den är dyr i inköp, den har höga utsläpp och dyra reservdelar. Så jag tror att den kommer att avveckla sig själv och dö sotdöden bara.

Tack, talman!

Det får vi väl hoppas att det går den vägen. Det här handlar faktiskt om ett mycket säkrare fordon för våra ungdomar att köra runt med, jämfört med en moppebil. Jag hör också till den skaran som har skruvat en hel del med mopedbilar.

Men jag har också sett nyttan av att kunna röra sig runtom på Åland inne i ett fordon, till skillnad från att vara ute i kylan på en moppe, vilket jag själv har upplevt. Det är en otrolig frihet och möjlighet för våra ungdomar.

Så tack för ett gott förslag!

Talman!

När EU:s körkortsdirektiv öppnar upp för A-traktorer, är det en mycket bra åtgärdsmotion som har lagts fram av Obunden Samling. Helt rätt, vi ska agera när möjligheten ges. Absolut, det är bra. Vi har en egen självstyrelse, och jag gillar tanken med en arbetsgrupp som ledamoten lyfter fram. Det gäller att vidga sina vyer.

Men frågan är nu om landskapsregeringen och regeringspartierna är av samma åsikt när det är ett oppositionsparti som har lagt fram åtgärdsmotionen. Vi hör fantastiskt mycket hyllningar här i salen, men nu är det upp till bevis. Det verkar finnas väldigt lite motstånd mot den här motionen.

Det är en fantastisk eftermiddag här i plenisalen, ledamot Egeland.

Tack, talman!

Det är en ny erfarenhet för mig det här måste jag säga.

Men en liten rättelse. A-traktor kommer att vara fel begrepp. Det blir inte en A-traktor. Den här har egentligen inget eget namn ännu och det var väl en av anledningarna till att jag lite skämtsamt kallade den för Å-traktorn, så att det blir någon form av ungdomsbil, eftersom det blir en helt ny form av körkort och en ny form av fordon.

Jag är inte jag speciellt orolig för att någon skulle bry sig om att det var jag som hade lämnat in motionen. Det är ju ett EU-direktiv som lämnar en helt ny öppning. Det låter ju positivt. De flesta är positiva. Jag har goda förhoppningar om att det här kommer att hända nu.

Tack, talman!

Det här anförandet innehåller ingenting om undulatfrön eller Göran Kropp, men förhoppningsvis en del matnyttigt för den vidare hanteringen av motionen.

Efter att EU slutligen fattat ett beslut om ett nytt körkortsdirektiv har en motion inkommit till Ålands lagting om att införa A-traktorer på Åland i en form som skulle svara upp mot det nya direktivets behörighet B1. B1 införlivades i EU:s körkortsdirektiv redan 2006 och har alltså nu förnyats.

Jag vill inleda med att säga att Liberalerna i grunden är positivt inställd till ambitionen att möjliggöra ungas rörlighet och tillgänglighet. Frågan om ungdomars mobilitet, särskilt på landsbygden, är viktig och aktuell. Samtidigt finns det skäl att skynda långsamt och problematisera ett sådant införande, inte minst genom att dra lärdom av de erfarenheter man gjort i Sverige. Därtill finns en del juridiska frågor som vore lämpliga för utskottet att reda i.

I Sverige har A-traktorer blivit mycket vanliga, framför allt bland 15–17-åringar. Regelverket är gammalt och Sverige är ensamma i EU om ett nationellt regelverk för ombyggda personbilar. Detta regelverk har gett unga möjlighet till ett självständigt mobilt personfordon anpassade att framföras i låg hastighet. Men utvecklingen har visat att verkligheten ofta blivit mer komplex. En kritik mot A-traktorer, eller EPA, som de fortfarande också kallas, har handlat om trafiksäkerheten. A-traktorer framförs av unga förare, ofta med begränsad trafikutbildning, i fordon som till det yttre liknar vanliga personbilar men som i praktiken är kraftigt hastighetsbegränsade. Detta har skapat en blandtrafik som inte alltid fungerar väl.

Ett återkommande problem i Sverige har varit manipulation av just de åtgärder som stryper hastigheten i fordonet. Trots tydliga hastighetsgränser på 30 km/h har många A-traktorer manipulerats om för att kunna köras betydligt fortare. Olyckor med svåra personskador och dödsfall förekommer i en högre grad bland A-traktorförare per fordon och per förare än i genomsnittlig biltrafik och enligt försäkringsdata handlar det om att det i 77 % av fallen är A-traktorernas förare som orsakat olyckan. Detta har lett till att Transportstyrelsen i Sverige föreslagit skärpta tekniska regler för att göra manipulation av hastigheten svårare. Det är viktigt att notera att dessa problem inte uppstått på grund av enskilda förare, utan på grund av ett regelverk som i praktiken varit svårt att kontrollera och upprätthålla.

Talman! Liberalerna vill att utskottet lägger stor vikt vid dessa frågeställningar som rör själva regelverk och kopplingen till olycksrisk.

Här vill vi också nämna att det i Finland har det historiskt förekommit enstaka ombyggda fordon som registrerats som traktorer, men då just främst för arbetsbruk och innan den fulla EU-harmoniseringen av fordonsregler. Detta var dock aldrig ett nationellt regelverk för ungdomars persontransport, utan individuella undantag som senare upphörde i takt med harmoniserad fordonslagstiftning.

Om vi vänder blicken mot Åland finns det flera särskilda omständigheter som måste vägas in. För det första har vi ett vägnät som till stor del består av smala landsvägar, ofta utan vägren, med begränsad sikt och låg tolerans för långsamma fordon. På dessa vägar samsas redan idag personbilar, tung trafik, mopedister, mopedbilar, jordbruksmaskiner och den lätta trafiken med gångtrafikanter och cyklister. Införandet av en ny fordonskategori som håller låg hastighet riskerar att ytterligare öka friktionen i den lätta trafiken.

Detta gäller särskilt under sommarhalvåret, då trafikmängden på Åland ökar markant genom turism. Köbildning bakom långsamtgående fordon på smala vägar kan leda till stress, riskfyllda omkörningar och ökad olycksrisk. Det här upplever vi redan idag med mopedbilarna. Och ser vi till Sverige återigen så har just kombinationen av låg hastighet och bilens storlek pekats ut som en faktor som bidrar till farliga trafiksituationer.

Gällande våra huvudvägar, finns det en möjlighet att förbjuda dessa långsamma fordon, i alla fall sträckvis, på de vägar där trafiken behöver få löpa friktionsfritt?

Liberalerna har också vissa betänkligheter kring benämningen Å-traktor. Risken i att använda begreppet ”A-traktor” i samband med ett åländskt B1-körkort. A-traktor är starkt förknippat med den svenska modellen, med specifika nationella regler, erfarenheter och problem. Att använda samma begrepp på Åland riskerar att skapa missförstånd om vilka fordon, hastigheter och behörigheter som faktiskt avses. För tydlighetens skull är det därför viktigt att skilja mellan ett åländskt B1-körkort och den svenska A-traktorlösningen, så att både förare, myndigheter och allmänhet förstår vad som gäller.

Nu till de juridiska frågeställningar vi ännu ser som obesvarade och nu finns det en risk att det kan uppfattas som att Liberalerna nu är de som stänger av musiken och tänder lampan innan festen ens kommit igång, men vill förtydliga att dessa frågor är för utskottet att utreda:

1) Åland har som bekant behörighet över körkorten. Men Finland har behörighet över fordonsklasser. Så, ponera att Åland inför den uppdaterade B1 så är vi ändå beroende av att Finland inför en passande fordonstyp. En fordonstyp måste också vara EU-typgodkänd och EU godkänner inte ombyggda personbilar. Det är något Sverige fått behålla för A-traktorer eftersom den fordonstypen funnits nationellt sedan tidigare.

2) När man läser det nya direktivet och tillhörande bilagor efter var det skulle framkomma att en ombyggd personbil är tilltänkt för B1, men det finns ingenstans utan B1 handlar endast om tung fyrhjuling som, om man läser vidare i bilagor, ska typgodkänd av EU. Jag har tagit del av sakkunniga i Bryssel och i Sverige och har ännu inte fått svar. Utskottet får gärna utreda vidare.

3) En annan fråga som behöver klargöras är hur ett åländskt B1-körkort skulle erkännas utanför Åland. Körkort erkänns i regel mellan länder enligt internationella och EU-rättsliga regler, men detta förutsätter att körkortet avser en harmoniserad behörighet och fordonstyp. Om B1 kopplas till nationella eller territoriellt begränsade lösningar, såsom fordonstyper som inte erkänns i Finland eller övriga EU, kan erkännandet utanför Åland bli begränsat. För att undvika rättsosäkerhet för unga förare som rör sig över gränser behöver dessa frågor klargöras i förväg.

Talman! Vår poäng är inte att avfärda motionen eller idén om A-traktorer på Åland. Vi ser väldigt många fördelar med ett sådant här införande, men om vi väljer att gå denna väg så finns det en del frågor som behöver få svar.

För Åland krävs dessutom en särskild analys av hur våra vägar, vår trafikstruktur och vår skala påverkar trafiksäkerheten. Ett införande får inte bli ett experiment som vi i efterhand tvingas korrigera. Det måste vara genomtänkt, anpassat till åländska förhållanden och utformat med trafiksäkerheten som tydlig utgångspunkt – för alla som rör sig på våra vägar.

Talman, jag vill avsluta detta anförande på samma sätt som det inleddes. Trots de många öppna frågor så är Liberalerna positivt inställda till den nya körkortsbehörighet EU nu möjliggjort. Tack talman!

Tack, talman!

Tack ledamot Listherby. Jag har också tänkt "gud vad roligt!" Jag har också suttit med i paneler och fått höra att skulle den här oppositionen vara med i landskapsregeringen så skulle vi ha den här fordonskategorin i morgon. Det är bara och....så det var kul att det var du som var den tråkiga på festen den här gången. Tack för ett jättebra och nyanserat anförande.

Tack, talman!

För historiebeskrivningen vill jag ändå vidhålla att Liberalerna hoppas att det ska finnas kryphål och möjligheter att kringgå de här försvårande omständigheterna som jag tog upp i mitt anförande.

Jag tycker också att det här låter bra. Det är ett bra sätt att använda vår självstyrelse. Men jag fick inte heller något svar på att det här känns extremt.

Ledamoten Listherbys redogörelse, vilken jag tror att den är sann och riktig, så har jag hört den men inte kollat upp saker. Det låter extremt dyrt och byråkratiskt, och det kräver extremt mycket utredningar och tjänstemannatimmar, och så vidare. Jag vet inte om jag tycker att det här är något som vi ska lägga vårt självstyrelsekrut på att göra, utan vi kanske har andra saker som är viktigare. Jag vet inte. Det är intressant, men jag är inte heller emot idén.

Det finns nog en viss ekonomisk rimlighet för mig när det gäller hur mycket vi kan lägga på den här byråkratin.

Tack, talman!

Det här är väl ett typexempel på när man blir lite bedrövad över behörighetsgränsdragningen, där vi har möjlighet att bestämma över körkort, men inte över vad som får framföras med körkort. Om det nu stämmer att det inte finns något kryphål, vilket jag tyvärr inte har lyckats identifiera själv, och det är inte så att jag eller Liberalerna ska ersätta ett utskottsarbete i det här anförandet.

Tack, talman!

Jag funderade på det som ledamoten nämnde kring manipulation. Jag trodde att det skulle komma upp i varenda replikskifte som jag deltog i, men det dröjde ända tills nu. Det är ju trots allt en viktig fråga, och det är det stora problemet med både EPA-traktorer och A-traktorer, och det handlar just om manipulation.

n sak som man bör ha i åtanke är att A-traktorn är begränsad till 30 kilometer i timmen, vilket är en väldigt låg hastighet. Därför finns det naturligtvis ett högre incitament att manipulera fartspärren.

Det finns olika sätt att utföra manipulationen av fartspärren, men de metoderna är alldeles för tekniska för att diskutera här. Det får en arbetsgrupp ta hand om. Men det finns absolut idéer kring detta.

Tack, talman!

Jag är väldigt glad att ledamoten Egeland inte går in på de tekniska detaljerna, för där hade jag inte kunnat hänga med.

Som sagt, Transportstyrelsen har kommit med förslag på nya regler. Tanken var att de skulle ha varit klara i slutet av 2025, men de ännu ute på remiss och behandlas fortfarande. Det finns säkert mycket matnyttigt att ta fasta på i dessa förslag, eftersom man anser sig kunna komma till rätta med de problem som har identifierats.

Tack, talman!

Sedan reflekterade jag över behörighetsfrågan som ledamoten nämnde. Vi har redan idag avsteg gällande till exempel ombyggda fordon på Åland, och vi har även avsteg från den blankettlagstiftningen. Det innebär att vi har lite andra regler än i Finland. Jag förmodar att Christian Wikström kommer att ta upp detta i sitt replikskifte.

Jag ska säga så här: När jag först fick lära mig om B1 blev jag jätteglad. Sedan har entusiasmen dämpats lite, eftersom det hela tiden handlar om EU-harmonisering. Det innebär att vi också behöver ha EU-klassificerade regler som ska kopplas till de här körkorten.

Så vitt jag har uppfattat det hittills är det upp till Finland att införliva dessa regler i sin trafiklag och fordonslag. Jag hoppas att det finns möjligheter för oss att navigera genom eventuella hinder.

Tack, talman!

Vi har blankettlagstiftning på fordonslagen, där vi redan i dag har avvikelser som rör de olika klasserna av fordon. Vi behöver en blankettlagstiftning, och på den punkten har ledamoten delvis rätt. Den stora massan av fordon skulle vi aldrig kunna administrera helt och hållet här på Åland.

Men om vi pratar om en specifik fordonsklass som vi anser är värd att hantera, så borde vi kunna göra det. Det handlar mycket om tekniska detaljer: hur de ska utformas, hur de ska se ut och så vidare. Nog har vi möjligheterna. I teorin har vi även möjlighet att ha en helt egen fordonslag.

Vi har redan avvikelser i dag, bland annat det som ledamot Egeland nämnde, nämligen att vi har en förordning som tillåter ombyggnation av fordon. Dessutom har vi andra korrekta namn på våra fordon här på Åland som är på svenska namn. Till exempel använder vi termen "veteranbilar" eller "veteranfordon" istället för "museifordon".

Talman!

Om man läser EU-direktivet och fördjupar sig i B1, står det väldigt tydligt att det handlar om en tung fyrhjuling. Det finns också en klassificering som jag inte har skrivit ned eller memorerat, men det är just den tunga fyrhjulingen som avses. För att ett fordon ska klassificeras som en tung fyrhjuling behöver det uppfylla specifika krav från början, har jag uppfattat. Det går inte att omvandla en personbil till att bli en sådan fyrhjuling som skulle omfattas av B1-körkortet.

Tack, herr talman!

Under förra mandatperioden så tittade vi på frågan om A-traktorer, går de att införa dem på Åland också? Hur skulle det se ut? Då föll det på EU-direktiv och förordningar. Med de senaste uppdateringarna så måste väl ledamoten ändå hålla med om att det är värt att återigen titta på denna fråga.

Det är en sak som utskottet kanske kan specialisera sig på, om man har tid att behandla denna motion. Att undersöka den här delen borde man kunna klara av inom ramen för utskottsbehandlingen, särskilt med tanke på det, vad jag uppfattar som, ganska breda stödet för att utreda frågan.

Jag tycker också att ledamoten radar upp en mängd problem som inte är relevanta i detta sammanhang, till exempel att köra på 90-väg. Vi kan inte begränsa fordon så att de inte får köra på 90-väg. Det var också en frågeställning som vi behandlade i samband med revideringen av EU-trafiklagen under förra mandatperioden. Jag tror inte att det var möjligt, och jag vet inte hur en sådan lagstiftning skulle se ut.

Tack, talman!

Jag uppfattar att det finns en ganska bred samsyn kring att vi behöver identifiera problem och att vi måste skynda långsamt. Vi kan inte bara "tuta och köra" och tro att det inte finns några problem som vi behöver lösa, eller att det inte finns några möjligheter att uppnå genom att ändra en sådan här lag.

Jag skulle också vilja påpeka att Sverige har haft B1 sedan 2023. Det har omfattat en annan typ av fyrhjuling. Men har dock på inget sätt kunnat ersätta A-traktorn. Nu säger Transportstyrelsen att deras preliminära bedömning är att man inte kan använda B1 till den nuvarande A-traktorn, utan att man istället måste införa en ny fordonstyp.

Tack till ledamoten Listherby för ett väldigt välinformerat och bra anförande. Det märks att ledamoten har satt sig väl in i frågan. Jag tycker att det är viktigt för landskapsregeringen att överväga detta intressanta alternativ istället för moppebilar. Åtminstone måste vi införa besiktningskrav för moppebilar, inte bara för ledamoten Måtars utan för alla andras också.

Det är dock viktigt att vi är medvetna om den tid som detta kommer att kräva. Jag anser att ledamoten Listherby indikerar att det är avgörande att utreda saker i god tid, att titta på juridiska aspekter, trafiksäkerhetsaspekter och så vidare.

Min bedömning är att vi har tid, eftersom det kommer att ta tid att implementera det här nya körkortsdirektivet.

Tack, talman!

Jag tror att jag behöver upprepa mig själv för att det inte ska bli något party pooper anförande.

Anförandet handlar om att Liberalerna är positivt inställda. Vi hoppas att det ska vara möjligt. Men i och med fördjupningen av det här ärendet har vissa frågetecken dykt upp. Också när man återigen läser vad Transportstyrelsen skriver, framkommer det otydligheter.

Landskapsregeringen har precis börjat analysera det nya körkortsdirektivet och vad vi i så fall behöver göra på Åland för att vara i takt med det. Detta är en fråga, men det finns många andra som också behöver vår tid och uppmärksamhet.

Jag anser att det finns ett flertal frågor som berör ungdomars rörlighet och frihet. Det handlar om allt från kollektivtrafik och moppebilar till elsparkcyklar och EPA-traktorer.

Därför föreslår vi i landskapsregeringen att sätta igång ett ungdomsforum eller något liknande, där vi kan diskutera dessa frågor med ungdomar i högstadiet och första året på gymnasiet samt inom yrkesutbildning. Vi vill gärna höra deras synpunkter kring dessa frågor. Det skulle vara ett bra första steg.

Tack, talman!

Det här är verkligen en fråga som berör många av oss, särskilt med tanke på att vi har ungdomar i vår närhet, men också för dem som faktiskt är unga.

I dag ser vi mopedbilar. Vi har nyligen hört ett väldigt målande exempel på hur en färd kan se ut. Men mopedbilarna är kanske inte riktigt så trafiksäkra som vi skulle önska.

Det verkar som om traktorer har blivit en ny företeelse som har dykt upp, och de medför en stor risk för den lätta trafiken. Traktordäck är lika stora som jag är lång, och det är klart att den skada de kan åsamka är betydande.

Tack, talman!

Jag tror att lagtingsledamoten Listherby och Liberalerna kanske läser lagen på ett sätt som en viss potentat läser Bibeln. Man ser hellre att glaset är halvtomt än halvfullt. Det är kanske inte så förvånande. En av dem som har sagt att det här förslaget kom lite för snabbt och från fel håll, annars hade det varit trevligt om ni hade kommit först med det här. Det hade sannolikt resulterat i en hårdare drivkraft framåt från regeringshåll än vad vi kanske kommer att få se här nu.

Men hur som helst, vi har en landskapslag om besiktning och registrering av fordon som faller inom vår behörighet. Fordonslagen, som är en finsk lag, gäller på Åland med stöd av en blankettlag, och resten bestäms av EU. Det finns nog alla möjligheter att få den här fordonstypen att rulla på åländska vägar utan några större hinder. Bara det finns en vilja, så finns det en väg.

Talman!

Jag känner inte till några konspiratoriska aningar om vem som var först hit och dit. Jag tycker att vi från liberalt håll har varit tydliga här idag. Vi anser att det är positivt och bra. Lagtingsledamot Påvals har tidigare uttryckt detta i Ålands Radio, och vi välkomnar det här initiativet.

Jag upprepar vad jag har sagt tidigare: De här frågetecknen har dykt upp när jag har fördjupat mig i det här ärendet. Jag hoppas att det är fel. Men EU nämner ingenstans att man skulle omfatta någon typ av nationellt undantag som klassificering för att anpassas till B1. Det står ingenstans.

Tack, talman!

Som sagt, detta är något som historien kommer att få utvisa. Det intressanta är hur denna åtgärdsmotion kommer att behandlas i verkligheten. Kommer den att ligga på ett skrivbord, få belysning utan att hanteras överhuvudtaget och samla damm? Om så är fallet, så vet vi och kommer det att hända något så vet vi att ni var för det. Historien kommer att visa vem som har rätt i denna fråga.

Talman!

Jag tycker att vicetalman Måtar misstänkliggör lag- och kulturutskottet på ett mycket oriktigt sätt. Vi är det utskott som har behandlat oppositionens motioner. Vi har behandlat dem och debatterat dem här i salen. Vi har gjort det tydligt att vi föredrar att ha den här byrålådan tom. Den enda motion som inte har behandlats handlar om lagtingsledamöternas reseersättningar. Den vill man tydligen inte enhälligt i utskottet ta sig an.

Talman!

Jag börjar med att säga att vi i Centern tycker att det är en intressant åtgärdsmotion som bör utskottsbehandlas, för att närmare analysera vilket regelverk som skulle behövas och se över för- och nackdelarna med motionen.

Som skrivs i motionen så skapar EU:s nya körkortsdirektiv möjlighet att införa personbilar med fartbegränsning i vårt trafiksystem, vilket måste utredas om det är möjligt. Det kan ge en ny möjlighet från 15-16 års ålder att framföra en ny typ av fordon. Idag är det möjligt att från 15-års ålder att framföra traktor, moppebil, moped mm.

Eftersom vi i Centern vill att det ska gå att bo och vistas i alla delar på Åland, ser vi A-traktorn som en ny variant av fordon som kan göra det möjligt att transportera sig från A-B. Den kan underlätta vardagen för den som bor på en plats där det inte finns eller är långt till kollektivtrafik. Eftersom kollektrafiken också går bara vissa tider där den går, kan en A-traktor medföra ett tidsmässigt flexiblare liv.

Spontant ser vi i Centern dessa fördelar med en A-traktor eller om vi kallar den Å-traktor, gentemot moppebil eller traktor.

-En A-traktor är troligtvis billigare i inköp än en moppebil eller traktor.

-I en A-traktor är personerna i fordonet mera skyddade vid trafikolycka än i en moppebil.

-En A-traktor blir förmodligen lättare och mindre än en traktor, vilket torde göra det säkrare för medtrafikanterna.

Men som med mycket annat finns det två sidor av myntet och en nackdel kan vara att antalet långsamma fordon på vägarna ökar och flera omkörningar krävs, vilket påverkar medtrafikanterna.

Om vi väljer att gå in för fordonstypen A-traktorer behöver ett klokt regelverk tas fram, vilket framgår även i motionen.

Som sagt, vi i Centern tycker det är en intressant åtgärdsmotion, som behöver jobbas vidare med. Tack, talman!

Talman!

Jag tror de flesta av oss vet hur det ser ut en vanlig vardagsmorgon på Åland. Ungdomar ska till skolan, till praktik, till sommarjobb eller kanske på morgonträning till simhallen. Bor man i Mariehamn så löser det sig oftast. Bor man i Geta, Eckerö eller Vårdö så är det en helt annan verklighet.

Och då handlar den här åtgärdsmotionen egentligen inte om ett fordon. Den handlar om hur vi ger våra unga rimliga möjligheter att ta sig runt i sitt eget samhälle.

Vi i Moderaterna har länge lyft behovet av A-traktor även på Åland. När ledamot Mika Nordberg var minister så försökte han införa en åländsk variant, men det var inte då möjligt. EU:s regelverk satte stopp.

Nu har dörren öppnats genom det uppdaterade körkortsdirektivet, och plötsligt finns det faktiskt ett handlingsutrymme. Det här är alltså inte en idé som råkar dyka upp nu. Det är en möjlighet som äntligen blivit juridiskt möjlig. Och då är frågan ganska enkel: ska vi ta den möjligheten på allvar?

Under tidigare plenum, när vi debatterade körkort från 17 år, pratade många av oss om att ungas rörlighet måste kombineras med trafiksäkerhet och ansvar.
Det är exakt samma mål vi står inför här i dag. Men nu med fokus på ett fordon som faktiskt ger bäst skydd när unga ändå är ute i trafiken. För mig är den viktigaste frågan trafiksäkerheten.

Åland har redan relativt få allvarliga trafikolyckor. Våra unga förare sticker inte ut på något dramatiskt sätt. Det är en styrka vi ska bygga vidare på, inte äventyra. Men just därför är det också rimligt att titta på hur vi kan göra vardagstrafiken ännu säkrare för dem som i dag kör mopedbil.

Tittar man på den åländska olycksstatistiken så ser man något ganska tydligt. De allra flesta olyckorna sker med personbilar, paketbilar, traktorer och ibland med lastbilar. Det är den trafik våra ungdomar faktiskt möter på vägarna. Mopedbilar är få i statistiken. Men när de väl är inblandade leder olyckorna oproportionerligt ofta till personskador. Det är egentligen inte konstigt, i alla fall om man har med sig ledamot Egelands beskrivning med sig. En mopedbil är ett mycket lätt fordon i en tung trafikmiljö. När den möter en vanlig bil eller en lastbil så förlorar den alltid i fysik. Det är ju ingen raketforskning. Hur mycket skydd man har runt sig när det smäller är ändå det som avgör hur utfallet blir.

Och här tycker jag att det är viktigt att säga en sak. Ungdomar är inte en homogen grupp, det vet vi. Vissa är väldigt mogna och ansvarstagande, andra behöver mer stöd och tydligare ramar.

Det var precis det vi pratade om i tidigare debatt, att vi behöver lösningar som tar hänsyn till individen, inte bara till födelseåret i passet. Men oavsett hur mogen eller omogen en förare är, så gäller en sak för alla. Hur mycket skydd man har runt sig när det smäller är avgörande för hur det går. Och där är en vanlig bilkonstruktion, i låg hastighet, helt enkelt ett bättre skydd än en lätt mopedbil.

En Å-traktor bygger på en vanlig personbil. Det betyder att man sitter i en riktig bil, med stabil kaross, krockzoner, bälten och airbags. En mopedbil är i praktiken ett mycket lätt skrangligt fordon, ofta utan det skydd som vi vuxna tar för givet när vi sätter oss i bilen.

Vid en kollision mot en vanlig bil eller lastbil, vilket är precis den trafik våra ungdomar rör sig i, är skillnaden i skyddsnivå alltför stor. Dessutom håller en Å-traktor en något högre och jämnare fart än en mopedbil. Det betyder mindre hastighetsskillnader mot övrig trafik, färre stressiga omkörningar och ett lugnare trafikflöde på våra landsvägar. I ett åländskt perspektiv, med långa avstånd, smala vägar och blandad trafik, är det faktiskt inte en oviktig detalj.

Talman! Men det här handlar inte bara om säkerhet. Det handlar också om miljö och utsläpp. Dagens mopedbilar drivs ofta med små, äldre bensinmotorer och enkel reningsteknik. Även detta beskrev ledamot Egeland mycket tydligt. De är lätta fordon, men de är inte särskilt rena fordon.

En Å-traktor kan byggas på en modern bil, till och med en hybrid eller elbil, som stryps till låg hastighet. Det betyder modern avgasrening, lägre utsläpp per kilometer och betydligt bättre miljöprestanda än många av dagens mopedbilar.

Det är också lite märkligt att vi i dag uppmuntrar till att köpa nya små specialfordon, när vi samtidigt säger att vi ska återbruka mer och släppa ut mindre.

Med Å-traktorn kan vi använda befintliga bilar och ge dem ett nytt liv. Det blir återbruk i vardagen.

Talman! Det finns också en väldigt praktisk sida av det här som man inte ska underskatta. Det är den att man i praktiken kan köpa en vanlig bil när ungdomen blir 15 år, strypa den till Å-traktor, använda den mellan 15 och 18 år och sedan ta bort strypningen när man får vanligt körkort. I stället för att köpa ett fordon som bara duger i tre år, så köper man en bil som kan följa med ungdomen vidare i livet. Det är både billigare, mer hållbart och ja, sunt bondförnuft.

Talman! Det finns också en tydlig jämlikhetsdimension här. En ny mopedbil kostar rätt mycket. En begagnad bil som konverteras till Å-traktor kan bli betydligt billigare.

För familjer i till exempel Eckerö, Geta eller Vårdö kan det vara skillnaden mellan att ungdomarna får egen rörlighet, eller att de blir beroende av gles busstrafik och skjuts i vardagen. Det här är en fråga om lika möjligheter, oavsett var på Åland man råkar bo.

Motionen föreslår inte ett snabbt ja eller nej, utan ett seriöst förarbete. Vi kan ställa krav på vilka bilar som får användas. Vi kan ställa krav på säkerhetsutrustning. Vi kan ställa krav på teknisk kontroll och på utbildning. Vi kan utforma ett åländskt regelverk som maximerar nyttan och minimerar riskerna. Det här är helt enkelt ett bättre alternativ än det vi har i dag.

Sammanfattningsvis, vi har byggt ett system där vi sätter våra yngsta förare i de lättaste, svagaste och smutsigaste fordonen och skickar ut dem i samma trafik, där vi sitter skyddade med airbags med mera, för att möta lastbilar och traktorer som är betydligt tyngre. Det är svårt att se logiken i det systemet.

Med Å-traktorn flyttar vi unga till bättre skydd, lägre utsläpp och rimligare kostnader. Vi stärker deras frihet, utan att tumma på vårt ansvar för trafiksäkerheten.

Vi i Moderaterna har länge drivit den här frågan. Nu finns möjligheten och då vore det märkligt om vi inte tog den.

Låt oss ge landskapsregeringen i uppdrag att göra detta ordentligt. Låt oss ge våra ungdomar mer rörlighet, bättre säkerhet
och ett mer hållbart, mer jämlikt Åland.

Vi i Moderaterna stöder givetvis motionen och den föreslagna arbetsgruppen. Tack, talman!

Ledamot Annette Holmberg-Jansson höll ett mycket engagerat och entusiastiskt anförande. Jag tror faktiskt inte att det är så många här i salen som behöver övertygas när det gäller frågan om A-traktorer kontra trafiksäkerheten i en moppebil.

Däremot behöver man kanske beakta omkörningsfrekvensen. Alla långsamt körande fordon på våra huvudvägar, särskilt om de är större och bredare, påverkar situationen. Beroende på vilken tillåten hastighet man bestämmer för dessa fordon, kan det leda till fler omkörningar – högst troligen.

Om vi ska kunna övertyga EU om att Åland ska få denna möjlighet, behöver vi också kunna bevisa att det inte äventyrar trafiksäkerheten.

Talman!

Det här blir säkert en väldigt intressant diskussion när vi diskuterar detta i utskottet. Jag föredrar att köra bakom en större och bredare bil istället för att köra om ifall jag vet att ungdomen som sitter i bilen känner sig trygg. Jag tror också att detta kommer att lösa sig av sig självt.

Jag kan tänka mig att om det nu i Finland ska införas ett B1-körkort, så undrar jag: Tror ni verkligen att det finns någon enda riksdagsledamot som kommer att vara emot det? Jag kommer i alla fall att ta kontakt med Lulu Ranne, som är minister och som jag känner. Jag kommer definitivt att diskutera detta med varenda en från Samlingspartiet för att lyfta fram frågan.

Jag tror att centerpartister och socialdemokrater, som har ungdomar som bor långt ut på landet, kommer att varmt att förespråka att B1 införs.

Det är ett bra sätt att ta upp frågan. Det är jättebra för Åland om våra regler är harmoniserade, särskilt med våra kringliggande regioner. Men hur ser ledamoten Holmberg-Jansson på tidsaspekten? Tror man att detta kan lösas inom en månad, eller bedömer man att det kommer att ta lite längre tid innan man når målet?

Talman!

Jag vill gärna att det hade skett i går. Jag inser att det kanske inte gör det, särskilt när jag har hört de diskussioner och problemställningar som har lyfts.

Jag vet också att eftersom det är ett direktiv från EU som fortfarande är under behandling, kommer det att ta tid. Det är inte klart än, och det kan säkert dröja till 2028 innan allt är på plats.

Men jag hoppas verkligen att man kan hitta möjligheter så att detta kan bli verklighet på Åland, så att vi slipper sätta våra ungdomar i dessa osäkra mopedbilar. Jag vill ingenting annat.

Jag vill börja med att tacka för ett bra anförande, ledamoten.

Jag tänkte att jag skulle prata lite om återbruksaspekten. En tanke som framfördes var att man skulle kunna köpa ett fordon som man stryper, och sedan ta bort strypningen den dag man fyller 18. Det är såklart fullt möjligt, men jag tycker att man också bör tänka på vissa aspekter.

Om man ska använda fordonet som traktor, borde man ta bort lastutrymmena så att det inte finns något baksäte eller lastutrymme. Det är viktigt att man inte kan använda det som man gör idag. I den här åldern bör man helst inte ha fler kompisar med sig än en passagerare. Det är nog inte alls lämpligt, och definitivt ska man inte kunna ha någon i bagageutrymmet.

Talman!

Det är en bra aspekt som ledamoten lyfter. Kanske man kan kanske hitta lösningar kring detta också, att göra det på ett smidigt sätt, om det är det som är avgörande.

Ledamoten har säkert mött moppebilar och sett mopedbilar där det bara väller ut folk. Där får man inte heller vara hur många som helst, men det struntar man ofta i. Man behöver få med sig kompisarna.

Så ja, jag hoppas att vi kan hitta en lösning på det. Jag håller med ledamoten om att vi i så fall behöver se till att man inte får åka fler än vad som är nödvändigt.

Tack, talman!

De lösningarna är väldigt enkla. Man behöver inte vara speciellt händig för att få till en sådan lösning. Den går dessutom att demontera den dagen man eventuellt skulle vilja det.

Jag tror att merparten av de här fordonen kommer att byggas av lite äldre bilar som inte kostar så mycket. Om du tittar på en avgasrenad hyfsat modern småbil så kan du få en sådan för runt tusenlappen. Själva fartbegränsningen kostar i storleksordningen några hundra euro, och då är du på banan. Då har du ett fordon som är dimensionerat för en mycket högre hastighet än vad du faktiskt använder, vilket betyder att slitaget kommer att bli betydligt mindre än på motsvarande mopedbil. En mopedbil får nämligen inte ens vara grovt dimensionerad, eftersom den då väger för mycket.

Talman!

Bilarna är billigare, de är säkrare och de är renare. I Sverige ser jag inte många mopedbilar, en orsak till det är nog att man väljer en säkrare variant. Senast i går såg jag en av min sons kompisar som stolt hade skickat en bild på sin nya A-traktor, som han nu ska börja köra.

Jag tror att här har vi inget alternativ, så vi köper mopedbilar, om inte barnen nöjer sig med att åka moped, eller om de bor så pass bra att de lätt kan ta sig fram med cykel och buss.

Men bor du i Hammarland, Eckerö, Saltvik, Vårdö eller någon annanstans, så behöver du ha någon möjlighet att ta dig någonstans. Antingen har du föräldrar som har mycket tid och möjlighet att skjutsa dig, eller så vill du ha ett sätt att ta dig fram själv.

Talman!

Ledamöter, vi borde börja med orden: Hast du mir geshen?

Vi torde alla vara eniga om att det är viktigt för våra ungdomar med sociala kontakter, möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, att ha socialt umgänge. Människor behöver möta varandra IRL och inte bara på skärmar. Så frågan är hur vi kan underlätta det för ungdomar.

I en ideal demokrati skulle vi diskutera olika möjligheter. Men redan nu vet vi utfallet. Men kanske det inte är så? Jag hänvisar till de olika inlägg som finns här.

Jag ska ta upp fyra aspekter. Det finns olika möjligheter, kraftigt utveckla kollektivtrafik och olika typer av samåkning. I sig lovvärt men knappast tillfyllest.

”När jag var ung så cyklade vi eller åkte moped, var det kallt tog man på sig overallen och regnade det så tog man på sig regnkläder. Risken är nog att ”skärmen” här återigen vinner.

Kanske kan vi sänka åldersgränsen till sjutton för körkort? Möjligen – men hur då hantera sexton-, femton- och fjortonåringar? Vi vet att i vissa delstater i USA får man körkort redan vid 16 år. Vad säger forskningen? Är låg ålder kopplade till mer olyckor?

Och så frågan om A-traktor. Ingen enkel fråga. De vanliga mopedbilarna har nog en avsevärt mindre säkerhet. Vore A-traktorer ett säkrare alternativ? Det tror jag.

Vi vet att en hel del olyckor rapporterats från Sverige – vad står dessa för? Det måste man i utskottsbehandlingen ta reda på.

Min åsikt är inte huggen i sten, som vanligt förhåller jag mig till sakfrågan. Jag hoppas få mer kunskap efter plenidebatt och utskotts behandling. Jag lyssnar och tar intryck av goda argument.

Men som vi alla vet antas aldrig motioner. Att få ett positivt förkastande är så långt som man kan komma, om man inte hör regeringsblocket. Det tycker jag är ovärdigt en demokrati. Det är ju sakfrågan. Är det någonting som är intressant och förnuftigt så ska man kunna diskutera det. Annars blir motionen bara så att säga politisk marknadsföring.

Jag kan berätta att jag väntar ännu på ett regelverk för lätta elfordon, som jag skrev i en motion för över ett och ett halvt år sedan Ingenting har hänt. Jag har fått höra att det kommer inte heller att hinnas med till sommaren. Vi hade många allvarliga olyckor förra sommaren. Landskapsregeringen lär ha det här på gång, men motionen är inte behandlat. Motionen har man inte tagit upp. Det finns den logiken att är det inte en proposition utan en motion, då antas den aldrig, och det tycker jag att det är olyckligt.

Sedan har jag också skrivit en annan motion som handlar om promillegränsen för roderfylla, där man får köra i 30 knop med en flera tons båt berusad. Det är helt obegripligt. I Sverige är det 0,2 promille, här är det 1 promille.

Vi har det här med de här fiskebåtarna, där det redan 2012 sades från landskapsregeringens sida att det här skulle försvinna. Det har inte gjort det. Ska vi vänta ett decennium ännu?

Ungdomar på Åland måste få träffas och delta i sociala aktiviteter. Det psykiska illamåendet har sannolikt en koppling till skärmberoende. Jag hoppas att den här motionen, helt oberoende vem som har skrivit att den, tas till seriös behandling. Det här hänger ihop med den här diskussionen om den polariserande parlamentarismen som har varit aktuell. Jag tycker att det är väldigt tråkigt. Jag tycker att det är sakfrågan som ska vara intressant. Jag tycker att det här är intressant. Jag har ingen klar åsikt och jag hoppas att utskottet bereder ärendet grundligt och ordentligt. Tack!

Ledamoten Lindéns syn på parlamentarismen har vi hört tidigare. Och vill man jobba på det sätt som ledamoten Lindén så borde man kanske vara i ett fullmäktige. Där är spelreglerna precis så som ledamoten Lindén önskar.

Men kring de aktuella frågorna så lagstiftningen om elsparkcyklar är under beredning. Vi håller också på med en barnkonsekvensbedömning utgående från det.

När det gäller den här frågan om promillegränsen så är den också under beredning, och där har rättsläget inte på något sätt ändrats. Det är ingen akut situation på något sätt, utan vi ändrar det när vi får lagstiftningen aktuell.

Tack minister Gunell. Det är glädjande att höra att de är på gång.

Det har ju varit en minister som har uttalat sig i insändare om att den här parlamentarismen kanske är dysfunktionell på Åland. Är Åland för litet, skrev en ledarskribent. Det är en väldigt viktig principiell fråga, för annars blir dessa ändlösa diskussioner som vi har här i plenum ganska meningslösa. 56 budgetmotioner och alla förkastas. Varför ska vi stå här och debattera dem när vi vet utfallet?

Jag tror kanske mera på den här kommunalfullmäktigemodellen. Det blir ju lite löjligt att vi liksom framhäver oss själva och kommer med långa haranger när vi vet alltid utfallet. Vi ska inte veta utfallet innan diskussionen är slutförd och innan vederbörande motion eller proposition har handlagts i utskottet. Det är min absoluta åsikt.

Vi kommer inte att bli överens med ledamoten Lindén. Självstyrelsen och Åland behöver ett parlament som fungerar enligt de parlamentariska reglerna. Diskussioner förekommer kontinuerligt inom regeringsblocket, även om A-traktorer, trots att de inte är kopplade till en specifik motion.

Jag tycker att det är mycket intressant att den här motionen finns. Jag ser fram emot att följa behandlingen av den i utskottet. Jag hoppas att landskapsregeringen också blir hörda i den här frågan.

Arbetet pågår redan med att analysera körkortsdirektivet, där den här optionen existerar. Karavanen går vidare, och oppositionen kommer med initiativ som fångas upp eller inte vid olika tidpunkter. Det här systemet har fungerat i många decennier, och det är inget man ändrar på under en kafferast.

Tack minister Gunell. Det är ett stort problem i vår värld; polariseringen. I USA har vi demokrater och republikaner, och i England finns Tories och Labour. Denna polarisering blir alltmer oförsonlig, vilket jag tror är skadligt för politikerförtroendet och förtroendet för våra institutioner. Det är därför ingen slump att den här diskussionen kommer upp.

Min åsikt är att jag inte har något bra system för att hantera detta. Men jag tycker att det är problematiskt om det alltid är så att motioner aldrig kan antas, medan propositioner alltid godkänns. Det här har jag sagt tusen gånger.

Tack, talman!

Det är något som ledamoten brukar prata om, och som även tas upp här och det gäller motioner. Det längsta man kan komma är ett positivt förkastande, påstår han. Egentligen spelar det ingen roll för mig, om jag har skrivit en motion som regeringen anser att andemeningen är bra, men inte så klokt formulerat och att det är inte så man vill lägga upp det, då får de gärna göra ett positivt förkastande och ta tag i sakfrågan för att lösa problemet. Det skulle ju vara win-win.

Samma sak gäller den motion som Mogens brinner mest för, nämligen frågan om alkohol på sjön. Den innehöll ju sakfel, och det längsta man kunde komma då, när det handlade om faktafel, var ett förkastande. Men minister Gunell har ju ändå sagt att hon ska ta tag i frågan nästa gång den lyfts upp på bordet. Då var det väl också win-win.

Tack ledamot Egeland. Jag har inga illusioner om att situationen skulle se annorlunda ut om till exempel Moderaterna och Obunden Samling skulle sitta i landskapsregeringen. Det handlar inte om socialdemokrater, liberaler eller centerpartister, utan snarare om att en av ledamöterna i Obunden Samling sade att det här kommer säkert att gå igenom, men det sker efter att vi har haft ett val. Så kan man ju se det.

Det blir lite trist att alla de reella politiska diskussionerna sker i landskapsregeringen, där strikt sett ingen minister behöver ha något väljarmandat överhuvudtaget.

Lagtinget är landskapsregeringens uppdragsgivare, och så ska det vara. Därför bör man kunna ge uppdraget i form av en motion.

Tack, talman!

Åter till rörlighet för våra ungdomar. Jag tänkte på det som ledamoten tog upp: på min tid cyklade man minsann, eller så satte man på sig en overall och tog mopeden.

Det ligger något i att man faktiskt borde jämföra lite med mopeden också, och inte bara med mopedbilen. Vi pratar om ungefär samma pengar här. Att bygga en så kallad Å-traktor skulle faktiskt kunna göras för samma kostnad som en moped.

Om man jämför en vanlig tvåhjulig moped med en Å-traktor ur säkerhetssynpunkt, är det främst på vintern som skillnaderna blir tydliga. Men även på sommaren, när det börjar bli mörkt på kvällarna, har en moped inte speciellt bra belysning. Dessutom är man en helt oskyddad trafikant. Det var bra att vi fick lyfta fram den jämförelsen också, tycker jag.

Tack ledamot Egeland. Jag tycker att det som ledamot Holmberg-Jansson lyfter fram är väldigt viktigt. För mig handlar det om säkerhet. Jag har varit inblandad i olyckor med mopedbilar som kunde ha slutat mycket allvarligt. Det är fullkomligt alarmerande att man tillåter dessa mopedbilar att köra omkring. En A-traktor är alltid mycket säkrare. Så för mig handlar det om säkerheten.

Talman!

Klockan har passerat 17. 00. Jag har kortat ner mitt anförande här så att vi får avsluta den här dagen.

Obunden Samlings Stellan Egeland har genom denna åtgärdsmotion lyft en fråga som i grunden handlar om något mycket större än ett enskilt fordon eller en viss åldersgräns. Det handlar om hur vi på Åland väljer att använda vårt handlingsutrymme, vår självstyrelse och vår förmåga att anpassa regelverket till våra egna förhållanden.

I mitt anförande kring körkortsåldern 17 år berörde jag flera av de utmaningar som unga möter i vardagen, särskilt i glesbygden. Mycket av det resonemanget är lika relevant här. För många ungdomar är mobiliteten i dag inte en fråga om bekvämlighet, utan om möjligheten att delta i samhällslivet; att ta sig till skola, arbete, praktik eller fritidsaktiviteter utan att vara helt beroende av föräldrar eller bristfällig kollektivtrafik.

När detta EU-körkortsdirektiv nu öppnas upp skapas också ett nytt utrymme för oss lokalt. Det är inte ett tvång, utan en möjlighet. Frågan är då hur vi väljer att förhålla oss till den. Direktivet ger oss möjligheter. Vi behöver inte tillåta fordon med en maxvikt på till exempel 2 500 kilo. Vi kan anpassa det till våra åländska förhållanden.

Här finns också en viktig jämlikhetsaspekt. I dag blir ungas rörlighet i högre grad en klassfråga. Alla familjer har inte möjlighet att köpa dyra specialfordon eller köra långa sträckor flera gånger om dagen. Om vi menar allvar med att hela Åland ska leva, då måste vi också våga se över hur unga faktiskt kan ta sig fram.

Det handlar inte om att släppa på ansvar eller sänka säkerhetskrav. Tvärtom. Precis som i tidigare diskussioner om körkortsålder behöver frågor om utbildning, regler, begränsningar, säkerhet och uppföljning stå i centrum. Självstyrelsen finns till för att vi ska kunna fatta beslut som är bättre anpassade till åländska förhållanden än generella lösningar.

När nya möjligheter öppnas på EU-nivå borde vår inställning vara att undersöka hur det kan fungera här på Åland, inte varför det inte ska göra det.

Jag ser därför denna motion som ett viktigt första steg, inte som ett färdigt svar, utan som en inbjudan till ett fortsatt arbete. Ett arbete där vi ser helheten, där ungas vardag tas på allvar och där trafiksäkerheten och tillgängligheten inte ställs mot varandra utan utvecklas tillsammans för ungdomarna och Åland.

Därför var det positivt förra veckan och i dag när infrastrukturministern berättade att landskapsregeringen har för avsikt att se över körkortsdirektivet. Det är jättepositivt. Frågor som rör unga, trafik och mobilitet handlar ytterst om framtidstro. Om vi vill att unga ska kunna bo här, engagera sig och bygga sin framtid här på Åland, då måste vi, som politiker, också ge dem förutsättningar att leva här. Så låt oss använda självstyrelsen till just detta.

Jag hoppas att vi i lag- och kulturutskottet får tid och möjlighet att ta upp denna motion till behandling, speciellt nu när vi nyss har behandlat en åtgärdsmotion om körkort vid 17 års ålder. Vi hade väldigt bra höranden och fick värdefull information.

Avslutningsvis har det varit en intressant debatt när vi har behandlat de här två motionerna, även den förra. Jag uppfattar att det i denna diskussion finns en bred majoritet för att se över körkortslagstiftningen och öppna upp för detta. I debatten har även tankar om en arbetsgrupp förts fram, och det stöder vi i Moderat Samling. Det är bra att vidga våra vyer lite. Tack!

Tack ledamot Holmberg. Jag anser att det är en bra aspekt som han lyfter fram, nämligen att man nyligen har behandlat körkortslagen för 17-åringar. Det skulle vara bra om vi kunde hitta tid att behandla den här motionen ganska snart, eftersom vi då har färska minnen av höranden gällande unga människor och trafiksäkerhet. Det var bara det jag ville säga.

Talman!

När vi hade det hörande så hade vi flera aspekter som vi kanske missade att höra. Nu ser jag det som en självklarhet att vi ska ta del av detta, som vi kan komplettera med tidigare höranden och tankar. Det kommer att bli jättebra. Jag hoppas att vi får tid till det, även om vi just nu har en hel del saker i vårt utskott.

För övrigt har vi just nu sex åtgärdsmotioner som ligger på kö. Men jag tycker att den här motionen är prioriterad, efter den här lotterilagstiftningen förstås.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.