Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, talman!

Ministern har i offentligheten sagt att landskapet blir återbetalningsskyldigt om vi inte lägger ut flera miljoner euro av skattebetalarnas pengar på att fortsätta anlita extremt dyra konsulter till Projekt Sunnanvind. Jag är själv bekant med ärendet och dess villkor.

Men jag vill ändå ge ministern en chans att förklara vad hon menar med att Åland skulle bli återbetalningsskyldigt om vi inte fortsätter att spendera pengar på till exempel affärsområdeskonsulter. Vad är det hon egentligen menar? Måste vi bjuda ut på den öppna marknaden för att undvika att bli återbetalningsskyldiga?

Tack! Det är mycket bra att ledamoten Wikström ställer den här frågan. Om mina svar har kunnat missförstås så ordentligt, så vill jag klargöra. Jag har nämligen sagt offentligt att en auktion inte är en förutsättning för att Åland ska kunna erhålla och redovisa de resiliensmedel som den förra regeringen såg till att landskapet Åland fick.

Tack, herr talman!

Ja, det är märkligt det här. Man får ändå intrycket när både lantrådet och ministern uttrycker sig som att om vi inte fortsätter sätta pengar på det här nu, så riskerar vi att bli återbetalningsskyldiga.

Min mening är att det inte ligger så mycket substans bakom det här i och med att det finns två krav, två EU-krav.

Det finns finansiella krav som syftar till att vi ska använda de pengar som vi faktiskt har fått, vilket vi har gjort.

Sedan finns det de substantiella kraven, det vill säga att vi ska använda de här pengarna till det här projektet och inte till något annat.

Detta måste slutredovisas den 30 juni 2026. Det är de kraven som finns, och de kan vi uppfylla. Vi behöver bara redovisa det vi har gjort och hur vi har använt pengarna. Så är det klart. Vi behöver alltså inte lägga mer pengar, som vi gjorde i årets budget, på det här projektet. Vi behöver inte använda upp de här miljonerna euro på till exempel affärsområdeskonsulter.

Jag vill bara få det här klart och tydligt, för det har varit otydligt i offentligheten.

Det är jättebra att ledamoten Wikström frågar om det är oklart.

De resiliensmedlen, totalt 2,7 miljoner, som den förra landskapsregeringen fick från EU, handlar om att förbereda inför en auktion. Denna förberedelseprocess, kallad Sunnanvind Alfa, den delen ska redovisas till EU i juni 2026.

Vid sidan av detta har landskapsregeringen inlett projektet Sunnanvind Beta, som är auktionsdelen. Dessa två projekt pågår just nu parallellt, där Alfa avslutas i juni och den övriga processen fortsätter.

Tack, talman!

Ja, det är beklagligt när det är många, inte bara jag, utan många ålänningar som har fått intrycket av att vi riskerar att bli återbetalningsskyldiga om vi inte fortsätter med det här projektet och spenderar mera pengar på det. I praktiken går det att slutredovisa det här projektet inom utsatt tidsram utan att till exempel anlita affärsområdeskonsulter för ungefär 1 miljon euro. Det är fullt möjligt att göra det, och det är bra att vi får det intygat här och nu.

Jag vill bara klargöra detta, eftersom jag tycker att det är beklagligt. Det blir vilseledande när man uttrycker sig på ett sådant sätt som jag uppfattar att ministern har gjort. Jag är tacksam för att vi nu får det klargjort.

Ja, jag tycker att vi har varit väldigt tydliga med att det är detta som gäller. Det hade varit extremt oklokt att avbryta projektet eller ta en paus när vi har ett halvt år kvar tills medlen ska redovisas. Om vi inte redovisar, om vi inte fullföljer målen både innehållsmässigt och finansiellt, då blir vi återbetalningsskyldiga.

Därför ska vi slutföra processen på det sätt som den tidigare regeringen har förutsatt EU att vi ska göra. Vi hedrar det beslutet och tar det i mål. Det är det klokaste att göra. Tack!

Tack, talman!

Lagtinget beslöt i budget 2026 att kapitalisera Kraftnät Åland med 40 miljoner euro för att betala av återstoden av Finlandskabeln.

Min fråga är följande: När kommer denna kapitalisering att märkas i ålänningarnas elräkningar?

Herr talman!

Det är en bra och viktig fråga. Den här åtgärden var säkerligen en av de stora åtgärderna som lagtinget hade möjlighet att besluta om i samband med årsbudgeten för detta år.

Beredningen pågår för närvarande och är tudelad. Landskapsregeringen berörs av frågan via ägandet av Kraftnät Åland, som är det bolag som ska förhoppningsvis ska kanalisera de blivande lägre överföringsavgifterna vidare till energimarknadsbolagen på Åland.

Dessutom berörs landskapsregeringen av sitt förvaltningsansvar över Penningautomatföreningen. Beredningen av båda delarna pågår för fullt.

Landskapsregeringen avser att göra det som vi sade under budgetdebatten, det vill säga säkerställa att nyttan av sänkta överföringskostnader kanaliseras ut till konsumenterna på Åland. Detta ska göras via den överenskommelse vi har. På styrelsenivå i energimarknadsbolagen ska det först verifieras att nyttan förs över.

När det gäller Penningautomatföreningen så placerar den sin rätt rikliga kassa enligt en överenskommen placeringsstrategi. De har fått i uppdrag att se till att frigöra medel relativt snart för den här åtgärden. Jag har inte exakt datum, vi ska komma överens och jag vet inte i vilken takt styrelserna i energimarknadsbolagen har beslutsmöten. Men när vintern övergår i vår, så ska säkerligen den här åtgärd vara gjord.

Fru talman!

Ministern var inne på att beredningen är tudelad. Frågan berör egentligen inte den andra delen, förvaltningens ansvar gentemot PAF. Jag utgår ifrån att detta kommer att fungera så som ministern beskrev, utan snarare handlar det om den första delen av frågan.

På vilket sätt säkerställer landskapsregeringen att den kapitalisering som lagtinget nu har beslutat om verkligen i praktiken leder till lägre elpriser för ålänningarna?

Herr talman!

Jag var redan inne på detta när förslaget bereddes inför årsbudgeten. Undertecknad och energimarknadsbolagen på Åland hade gemensamma möten där löften gavs från energimarknadsbolagen. De är villiga att på styrelsenivå konstatera att Kraftnät Åland, om denna åtgärd godkänns av lagtinget, kommer att kanalisera lägre kostnader för överföringarna. Dessa kostnader, enligt gängse praxis, kommer sedan att vidarebefordras till konsumenten.

Den beredning som pågår nu tar fasta på detta, så att vi kan räkna med att få besked från respektive bolag på styrelsenivå om att all nytta kommer att kanaliseras ut till konsumenten.

Talman!

Då återstår egentligen frågan om tidsplanen. När kan man utgå ifrån att nyttan kanaliseras ut till den åländska konsumenten och den åländska företagaren?

Om det är möjligt så skulle det också vara intressant att höra en preliminär uppskattning av hur mycket som elräkningen kan påverkas i procent.

Herr talman!

Den andra frågan är inte så lätt att svara på, eftersom det kan variera beroende på hur mycket el man konsumerar. Det kan skilja sig åt mellan olika ålänningar, beroende på vilket bolag de har avtal med.

Det handlar om att sänka elräkningen med några procentenheter.

Tidsaspekten handlar om att detta bör vara genomfört inom några veckor eller en månad. När vintern övergår i vår ska det vara klart.

Tack, herr talman!

Jag gick igenom vad som har hänt på olika håll under slutet av förra året. Jag kom över det faktum att EU-parlamentet har klubbat ett direktiv som innebär ett utvidgat producentansvar för textilier, kläder och skor. Senast i april 2028 ska detta vara fullt implementerat.

Detta betyder att producenter, det vill säga de som för in dessa produkter på marknaden, ska ha en tydligare roll i hur textilierna används i slutet av sin livscykel.

Min fråga till ministern är: Hur kommer dessa nya EU-regelverk att påverka Åland, och finns det något lagstiftningsarbete på gång inom landskapsregeringen?

Tack, talman!

Tack för frågan. Det stämmer mycket väl att producentansvaret håller på att utökas eller utvecklas på EU-nivå.

För att svara direkt på frågan: det pågår inget direkt lagstiftningsarbete just nu. Detta beror på att vi redan ligger efter med implementeringen av tidigare direktiv. Under våren kommer vi att se över det nuvarande producentansvaret och troligtvis göra några justeringar.

När det gäller förpackningar kommer det att bli verklighet nu, men vi tar ett steg i taget. Troligtvis börjar lagstiftningsarbetet i slutet av det här året, det är min uppskattning.

Tack, talman!

Det är oroväckande om det verkligen är så att Åland ligger efter när det gäller att hantera producentansvaret. Vi vet att detta har varit en historiskt krånglig fråga, och vi hoppas kunna hitta en lösning på det.

Nu läggs ytterligare textilier till. Jag tror att textilierna är en dold klimat- och miljöbov av rang. Siffror visar att det krävs mellan 7 000 och 29 000 liter vatten per kilo textil, och varje europé släpper ut cirka 10–40 kilo klimatutsläpp per år enbart genom tillverkningen av nya textilier. Dessutom, när dessa textilier är uttjänta och inte längre kan ges till Emmaus eller liknande, hamnar mycket av de åländska textilierna i blandat avfall. Detta är något som landskapsregeringen måste ta ansvar för, tänker jag.

Vi har, som tur är, en väldigt bra återvinning och retur av textilier genom aktörer som Emmaus och andra. Men, precis som ledamoten påpekar, finns det en viss problematik.

Kring producentansvaret, särskilt när det gäller näringslivet och de stora utsläppen så är det förpackningar som kommer på plats nu. Jag tror inte att det är en alltför komplicerad fråga sedan när vi har en producentsammanslutning på plats, vilket vi de facto har nu, att inkludera textilier när det är dags. Hur dessa sedan behandlas kan jag tyvärr inte svara på ännu.

Tack, talman!

Jag tolkar det som att landskapsregeringen är på god väg att hantera frågan om producentansvar, och att vi kan förvänta oss ytterligare klarhet under det kommande året.

Jag vill också förtydliga att när det gäller Emmaus, som jag nämner vid namn, så är de inte intresserade av att ta emot textilavfall i form av lump. Hanteringen av detta ska ske på annat sätt.

Det sistnämnda stämmer, men de gör ett mycket bra jobb för att se till att det inte hamnar som avfall.

Producentansvaret utvecklas, och vi försöker komma ikapp och få det på plats här på Åland.

Det mest krångliga och bökiga just nu handlar om förpackningsansvaret. Det kommer att bli smidigare, även om det blir utökat. Förhoppningsvis kan vi, i samband med att vi öppnar upp lagstiftningen, också hitta vissa förenklingar. Det fungerar inte fullt så bra som det borde just nu, mycket på grund av Ålands småskalighet.

Direktiven gäller för hela EU och är anpassade för stora länder, inte för en självstyrande liten ö mitt i Östersjön.

Talman!

Civilminister Zetterman är ansvarig för kommunerna. I samband med budgetpresentationen för budgeten 2026 nämnde ministern att kommunerna kan spara miljoner genom att omorganisera sin verksamhet. När vi nu ser på 2026 vet vi att 12 av 16 kommuner budgeterar med ett underskott.

Jag undrar om ministern kan utveckla sina tankegångar kring hur kommunerna kan spara miljoner genom att omorganisera sin verksamhet?

Talman!

Det här blir ett generellt svar, inte specifikt för någon kommun, utan en övergripande reflektion. Det handlar framförallt om strukturer, hur vi organiserar oss och hur vi producerar service. Jag kommer från ett parti och sitter i en landskapsregering som värnar om närservicen, men vi ser att vissa saker kanske skulle kunna skötas i högre grad gemensamt.

Jag vet att flera i landskapsregeringen ser mycket positivt på initiativet kring ett gemensamt demenscenter på Åland. Vi vet att grundskolorna i hög utsträckning har samordnats när det gäller fasta Åland. Där kanske det finns utrymme för ytterligare samordning och samarbeten.

Vi och jag ser, utifrån mitt ministerområde, en väldigt stor potential. Det handlar om betydande belopp, det kan röra sig om miljoner och det är digitaliseringen. Att göra samma sak 16 gånger om, i 16 olika processer, är en extremt dyr historia. Jag skulle säga att alternativet med en samordnad digitalisering för det offentliga Åland, och i synnerhet för kommunerna, skulle spara miljonbelopp jämfört med att göra det separat.

Talman!

Jag delar synen att vi bör samordna så mycket som möjligt när det gäller digitalisering.

Men om vi fokuserar på den faktiska produktionen av service som kommunerna erbjuder här och nu, till exempel inom skola och barnomsorg, hur kan vi spara miljoner genom att omorganisera verksamheten?

Skulle ministern kunna ge några konkreta förslag på ytterligare samarbeten som kan leda till besparingar? I dagsläget finns det över 150 kommunala samarbeten. Var ser ministern möjligheter till ytterligare utveckling?

Talman!

Jag sa just det att digitaliseringen är det viktigaste. Jag uppfattade också att ledamoten Thörnroos höll med om detta, att det finns väldigt stora belopp att spara på. Digitaliseringen är en del av all verksamhet, inklusive utvecklingen av skolverksamheten.
Digitaliseringen är också en del av utvecklingen av äldreomsorgen. Jag vet att ledamoten själv i flera sammanhang har lyft fram potentialerna kring starkare välfärdsteknik, både för att göra hemtjänsten mer spridd på Åland och för att skapa effektivare modeller. Det är ett annat område där digitaliseringen och den traditionella verksamheten går hand i hand.

Men jag vidhåller det jag har sagt. De miljoner som talades om i budgetdebatten går att få hem bara genom digitaliseringen.

Talman!

Det märks att kommunministern också är digitaliseringsansvarig. Det är svårt att komma bort från just det ämnet.

Men om jag säger så här: Större enheter är inte alltid effektivare. Om vi tittar på budgeten som kommunerna har lagt fram för år 2026, så är det tolv kommuner som kommer att ha ett negativt resultat. Den allra största kommunen, Mariehamns stad, kommer att ha det största negativa resultatet på över 1 miljon. Så större betyder inte per automatik att det är mer effektivt.

Men som sista fråga, om vi nu bortser från digitaliseringen: Vilka andra samarbetsmöjligheter ser ministern?

Talman!

Jag tycker att ledamoten Thörnroos kanske gör en logisk tankevurpa när man tittar på de absoluta beloppen. Vi behöver också se på beloppen per kommuninvånare. Vi har ju några kommuner som befinner sig i väldigt svåra ekonomiska tider, och att då se bara på de absoluta beloppen i euro och cent, det visar inte heller riktigt ärligt på de svårigheter som vissa av kommunerna har.

Jag menar att man kan finna kvalitetshöjningar och även ekonomiska besparingar inom de flesta områden. Allt från utvecklingen av äldreomsorgen, där vi har ett enormt tryck och där det kommer att finnas behov av olika typer av specialiseringar, till demensvården som jag nämnde inledningsvis. Psykogeriatrik är en annan specialisering där man mycket väl kan samordna sig, och där det är väldigt dyrt att upprätthålla specialistkompetensen var och en för sig.

Vi har även biblioteksväsendet, grundskolan och specialundervisning. Jag hoppas verkligen att det blir något av resursskolan som vicelantrådet Hambrudd driver, eftersom det både höjer kvaliteten (… taltiden slut).