Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Det är i egenskap av viceordförande i social- och miljöutskottet som jag presenterar vårt betänkande. Direkt efter mig kommer ordförande Christian Wikström att presentera sin reservation.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration. Den 25 maj begärde lagtinget social- och miljöutskottets yttrande över detta lagförslag.

Genom lagförslaget ges kommunerna, och därmed kommunernas socialtjänst (KST), tydliga grunder för beslut om ensamkommande barn och unga. Lagförslaget handlar om ordnandet av boende, omvårdnad, omsorg och fostran för ensamkommande barn och unga som har hemkommun på Åland.

Den finska lagstiftningen om främjande av integration har förnyats och innehåller nya bestämmelser om ordnande av boende och stöd för barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare. Därför behöver landskapslagen om främjande av integration, som är en blankettlag, anpassas så att reglerna för ensamkommande barn och unga motsvarar den nya ordningen.

Talman! På Åland vistas redan idag ett mindre antal ensamkommande barn, och för varje barn görs en individuell bedömning av barnets situation och behov. Barnets bästa står i centrum när boende och stöd ordnas. Kommunerna ansvarar för flera integrationsfrämjande åtgärder, medan kommunernas socialtjänst (KST) ansvarar för den socialvård som barnen behöver.

Det nuvarande regelverket ger inte våra myndigheter samma verktyg att ordna stöd för ensamkommande barn på Åland som i Finland. Behovet av lagstiftning har aktualiserats i situationer där ett barn, efter en individuell bedömning, kan bo hos en släkting eller annan närstående vuxen på Åland. I sådana fall kan det behövas beslut om boende, socialt stöd och ekonomiskt stöd till det hem där barnet bor. Om en sådan boendelösning inte bedöms vara lämplig kan andra boendeformer, som familjehem eller stödboende, bli aktuella.

Utskottet konstaterar att det är ändamålsenligt att åländska myndigheter, i det här fallet KST, får utökade grunder för att kunna ordna boende för ensamkommande barn och unga i boendeformer som uppfyller kraven på barnets bästa. Utskottet understryker samtidigt att det bästa för många barn är möjligheten att växa upp i en familj, hos en släkting eller annan närstående vuxen som är lämplig för familjevård för barnet.

I samband med välfärdsområdesreformen i Finland överfördes ansvaret för social- och hälsovården från kommunerna till välfärdsområdena. Eftersom Åland inte omfattas av den reformen, skiljer sig ansvarsfördelningen och den organisatoriska strukturen på Åland från den nationella.

Den nya lagen om främjande av integration har samtidigt anpassats till den nya ansvarsfördelningen i riket och innehåller bestämmelser om statlig ersättning för vissa kostnader som uppkommer för ordnande av boende och stöd för ensamkommande barn och unga. Ersättning kan bland annat omfatta kostnader för familjevård och andra boendeformer samt socialt arbete och stödinsatser. Utskottet konstaterar att för Ålands del innebär detta att ersättningssystemet behöver tillämpas med beaktande av att motsvarande uppgifter fortfarande ligger på kommunal nivå. Enligt det nya systemet ska kostnaderna för de tjänster som ordnas för ensamkommande barn och unga kunna ersättas av staten.

Detta är enligt utskottet ett välkommet förtydligande, eftersom ansvarsfördelningen mellan Åland och Finland inte ska påverkas av nationella reformer.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.

Som jag tidigare nämnde, har ordförande Christian Wikström inte omfattat utskottets betänkande och fogar sin reservation till betänkandet. Tack, talman!

Talman!

Jag vill tacka utskottsordförande Söderlund för ett bra anförande, särskilt för den självstyrelsepolitiska poängen om att ansvarssystemet inte ska förändras av nationella reformer.

Det är också ett utmärkt kort och kompakt betänkande som rimligtvis borde kunna lägga grunden för en civiliserad debatt om en väldigt liten fråga.

Talman!

Jag vill tacka ledamot Valve. För tydlighetens skull så har vi haft ett moderat deltagande även i social- och miljöutskottet, men hon kan tyvärr inte delta idag. Vi har haft ett riktigt bra samarbete och enighet, förutom reservationen.

Talman!

Tack för det. Vår moderata ledamot har varit aktiv och har också förankrat jämtemot gruppen, så vår ståndpunkt i den här frågan torde vara ganska klar.

Tack, talman!

Jag vill ta tillfället i akt att tacka utskottet för det arbete som har gjorts. Jag är helt medveten om att utskottet har haft ganska många höranden och har gjort ett grundligt arbete. Stort tack för det!

Talman!

Även här tackar jag för de orden. Nu är det upp till regeringen att sjösätta arbetet så att berörda myndigheter kan börja tillämpa lagen.

Tack, talman!

Från Pro Ålands sida vill jag också ge vårt stöd till den här lagstiftningen.

Jag måste dock erkänna att jag har vissa svårigheter att förstå den, eftersom jag inte sitter med i social- och miljöutskottet.

Det handlar alltså inte om de som söker internationellt skydd. Omfattas de personer som vistas på Åland med rätt enligt massflyktsdirektivet av den här lagstiftningen?

Talman!

Jag tackar ledamoten Thörnroos för frågan. Jag hade tänkt att vi inte skulle gå in på exakt vilka grupper det här gäller, eftersom det handlar om en ganska liten grupp, och jag vill inte att någon ska känna sig utpekad.

Vem som söker nationellt skydd och vem som får det är rikets behörighet. Det handlar inte om vem som får skyddet, utan om barn som redan har hemkommun i Finland.

Jag håller också med om att integrationslagstiftningen är komplicerad. Jag nämnde i mitt remissanförande att utskottet gärna skulle kunna avsätta en dag för att förkovra sig, kanske genom studiebesök, för att lära sig mer om den här lagstiftningen och de olika aktörer och myndigheter som är involverade i integrationsområdet.

Talman!

Från min tid som lantråd vet jag att det här är oerhört komplext.

Som jag sade, jag stöder det fullt ut, och det gör mitt parti också. Men jag har faktiskt lite svårt att förstå vem som egentligen berörs av det här på Åland. Det måste jag i ärlighetens namn säga. Vi har också haft en diskussion, vicetalmannen och jag, innan detta tillfälle för att försöka reda ut det. Men det kändes inte riktigt klart för mig heller.

Självklart är det så att vi på Åland ska ha en lagstiftning som stöder ensamkommande barn, och att de har rätt att vara här. Det beslutar inte vi utan riket. De har rätt till mat och få bli omhändertagna, precis som barn ska bli.

Talman!

Jag kan tänka mig att tidigare lantråd har stor erfarenhet av de här frågorna och vet att de är komplexa.

Men det ändrar inte på vem som berörs; gruppen är ganska klar, och vi behöver få ett tydliggörande. De barn som bor här ska ha samma möjligheter som de i Finland. Jag tror också att vår nivå nu motsvarar resten av Norden när vi sjösätter det här.

Tack, talman!

Jag vill bara kommentera det här. Vi har inte haft någon omfattande behandling av ärendet. Vi har haft två höranden i frågan.

Till exempel kostnaderna för att ta hand om ett barn är inte ens klara. Det har vi fått veta genom ett av våra höranden. Exakt hur man ska stöda de ensamkommande barnen är fortfarande oklart, trots att lagstiftningen handlar om familjehem. Det är otydligt hur stödet ska utformas.

Vad vi talar om för summor är inte klart, och det har vi inte tagit reda på. Det finns inte med här.

Men jag frågar ledamoten ändå för ett förtydligande: Om vi inte antar den här lagstiftningen i praktiken, vad innebär det?

Tack, talman!

Tack, ledamoten Wikström, för frågorna. Nej, vi vet inte exakt vilka kostnaderna kommer att bli, och vi vet inte heller exakt hur mycket den finska staten kommer att ersätta. Men vi vet att det handlar om ett mycket litet antal personer.

Sedan den andra frågan. Om vi inte antar den här lagen just nu, så tar vi bort ett verktyg från KST:s verktygslåda som de behöver för att kunna hjälpa de barn som är i behov av stöd. I stället skulle man behöva göra en mer omfattande och grundlig utredning med barnskyddet inkopplat. Det här blir ett enklare, effektivare och snabbare spår.

Tack, talman!

Det blir helt enkelt lättare att familjehemsplacera och ge stöd till de ensamkommande flyktingbarnen, så ska man sammanfatta det som ledamoten säger. Du får gärna rätta mig om jag har fel. Jag vill bara få det förtydligat, eftersom jag själv kommer att prata om det här.

Det är bra om viceordförande som presenterade detta kan vara tydligt på den här punkten. På så sätt får vi åtminstone det klarlagt när vi ska diskutera denna känsliga fråga.

Tack, talman!

Ledamot Wikström nämnde just ordet "familjehemsplacering", som vi har haft ganska mycket diskussioner om i utskottet. Vi vet alla här i salen att det finns familjehem på Åland. För dessa familjehem finns det vissa krav på utbildning, inkomster och språk.

Det handlar dock inte om ett sådant familjehem, utan om vad vi lite skämtsamt har kallat "familjehem light". Dessa familjehem omfattas inte av den stora utredningen om de passar som familjehem eller inte. De har inte krav på utbildning; istället handlar det om en närstående eller bekant till familjen.

Vi anser att detta är barnets bästa. Det handlar om barnens bästa. Om de kan bli placerade i ett hem där de redan känner familjen sedan tidigare, så (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det här ärendet har varit föremål för debatt här tidigare, och en hel del osakligheter har framkommit. Jag bemöter en del av dessa i min reservation, men också i mitt anförande idag.

Detta lagförslag innebär utökade möjligheter för kommunerna att bevilja olika typer av familjehemsplaceringar och diverse stödinsatser till ensamkommande flyktingar upp till 23 års ålder. Det handlar alltså inte bara om barn, utan om personer upp till 23 år. Jag menar att det här lagförslaget i huvudsak berör vuxna, myndiga människor.

Det har varit diskussioner om varifrån dessa människor kommer, och ministern har uttalat sig om detta. Det är dock ganska dåligt belyst. Det handlar om ett fåtal individer på Åland, men vi kan diskutera var de här människorna kommer ifrån, både i Sverige och i Finland. Hur ser statistiken ut? Ensamkommande flyktingbarn är i överväldigande majoritet män eller pojkar som kommer från Mellanöstern och Afrika. Det är därifrån de huvudsakligen har kommit till Finland och Sverige. Denna statistik finns på Migrationsverkets hemsida; det är inget jag hittar på. Så ser det ut.

Nu har vi en annan situation med krig i Ukraina och så vidare, men historiskt sett är det så. Det är inte heller konstigt att det är pojkar som kommer, eftersom det är mycket besvärligt att vara på flykt, särskilt om man är kvinna eller ett litet barn. Det är helt naturligt att det ser ut på det här viset. Jag tycker det är tråkigt att när den här frågan diskuterades, så fick man ibland en bild från lokalmedia som handlade om små barn. Det är absolut inte så; det handlar om människor i äldre tonåren, i huvudsak.

Jag vill också påpeka att ensamkommande flyktingbarn även tidigare har kommit till Åland. Den lagstiftning vi diskuterar nu är från 2013, ett lagförslag från regeringen Marins regering. Så det här är inte något nytt; vi har stöttat ensamkommande här på Åland under dessa år.

Min uppfattning är att om vi inte antar det här lagförslaget, så kommer en större andel av kostnaderna att landa på värdfamiljerna och individerna själva, jämfört med om vi antar det. Lagförslaget innebär utökade stödmöjligheter, precis som har nämnts här idag. Det betyder mer stöd. Vill man ha en sådan situation, då är man positiv till det här lagförslaget. Jag är inte det.

Sedan vill jag diskutera kostnadsersättningar. Det står ju här att kostnadsersättningar kan erhållas från staten, och idag går det att få en del av dessa kostnadsersättningar. Ersättningarna är dock beroende av ett positivt beslut från Livskraftcentralen. Det är inte så att det per automatik fungerar på det här viset, att vi får ersättning för dessa placeringar. Under den här mandatperioden har vi sett hur den finska staten successivt har minskat ersättningarna för flyktingmottagande till kommunerna. Idag är det obefintligt. Det finns ingenting som säger att just den här gruppen av människor ska gå samma väg till mötes. Det är en risk att kommunerna kommer att bära kostnadsansvar i framtiden för den här gruppen av människor. Dessutom omfattas vi inte av alla dessa kostnadsersättningar idag. Framförallt skola och vård finns inte med här. Historiskt sett är det människor med mycket låg utbildningsgrad som kommer som ensamkommande flyktingbarn. Det är klart att det blir en ökad kostnad för samhället; det torde vara helt självklart.

Det är ganska svårt att diskutera de olika asylskälen när man har uppehållstillstånd. Det vi diskuterar idag handlar om placeringar för personer med uppehållstillstånd. När en individ är asylsökande kan den i teorin bosätta sig var den vill i landet, om det finns en villig värdfamilj. Om den bosätter sig i en kommun, så är kommunen skyldig att ordna skola för den asylsökande. Vårt landskapsandelssystem baseras på bosatta människor med uppehållstillstånd, så då får inte kommunen landskapsandel, som exempel.

Jag var tydlig i förra debatten, och ledamoten Egeland var tydlig med det, att om den här lagstiftningen antas, så har vi aldrig sagt att detta kommer att leda till en massiv flyktinginvandring till Åland. Det är något ni har hittat på och får det att framstå som om det vore fallet. Det har vi aldrig sagt. Media hakar på, och tråkigt nog har även en av våra myndigheter, KST, hakat på den här villfarelsen och fortsätter att upprepa att Obunden Samling sysslar med skrämselpropaganda. Det gör vi inte. Vi har sagt att ett litet antal människor kan få en väldigt stor effekt på vårt samhälle, eftersom vi är ett litet samhälle. Jag tror inte att den här lagstiftningen kommer att leda till en enorm flyktinginvandring till Åland, men den är ett steg i fel riktning.

Vi brukar prata om halmdockor, och nu är det en ganska stor halmdocka här som jag beskriver, att vi skulle ha sagt att detta leder till enorm flyktinginvandring till Åland. När man bygger sådana halmdockor, så betyder det att alla som ser på debatten, och som har följt den förra debatten, uppfattar att det som sägs nu inte stämmer. Hur tror ni att de människor som följer debatten och läser tidningarna uppfattar det som framförs? Tror ni att det är bra eller dåligt för demokratin? Jag tror att det är väldigt dåligt. Det är bra att vi försöker hålla oss till vad som faktiskt sägs här, och inte lägga för mycket epitet på varandra. Det är som med alla frågor som inte kan diskuteras öppet; de skadar demokratin. Det här är en sådan fråga som är så känslig att det verkar vara nästan omöjligt att diskutera.

På tal om att vi är ett litet samhälle där få individer kan få stor inverkan, så har vi sett två exempel på detta den här sommaren. Det här är bra exempel. I början av sommaren blev en ung man dömd för grov våldtäkt mot barn här i Mariehamn, en man från Kenya. Under Rockoff blev en åländsk pojke misshandlad av en vuxen man från Mellanöstern på öppen gata. Det handlade om någon slags familjeuppgörelse.

Detta är viktiga exempel, för de visar hur små saker eller få individer kan ha stor inverkan på tryggheten här på Åland, vilket är något vi måste värna om. Framförallt när det kommer människor som har helt andra grundläggande värderingar än våra västerländska värderingar, så ökar dessa problem.

Jag har personligen aldrig upplevt den typen av incidenter som vi har sett den gångna sommaren på Åland. Jag har aldrig hört talas om någon annan på Åland som har upplevt det heller. Men nu har vi två sådana incidenter det här året. Man borde fundera på vad som händer i världen och vad som händer här på Åland.

Jag ska avsluta, herr talman. Vi kan använda självstyrelsen för att göra det mindre gynnsamt att komma till Åland som ensamkommande flyktingbarn eller som flykting. Att förkasta det här lagförslaget är ett exempel på det. Det blir helt enkelt mindre gynnsamt. Det är därför jag lämnar in reservationen. Jag vill göra det mindre gynnsamt att komma hit.

Jag vill också påpeka att de ensamkommande är en brokig skara människor, och hur väl man kan integreras i samhället beror helt avgörande på ens bakgrund. Kommer man från ett västerländskt land, som Ukraina, så kommer det att vara mycket lättare än om man kommer från Afghanistan, Somalia eller något annat land som inte alls delar våra värderingar. Det är därför jag lämnar in den här reservationen, och jag föreslår också att ta den till omröstning. Tack!

Tack, talman!

Jag måste säga att det är en ganska sorglig debatt. Jag hör ledamoten tala och jag har hört detta förut, så det förvånar mig inte. Samtidigt uppfattar jag att den här reservationen och det som ledamoten pratar om kanske mer är riktat till den egna obundna publiken än till själva regleringen i denna lag.

Förslaget ändrar definitivt ingenting som har att göra med tillståndsgrunder eller inresa. Det finns ingen tillståndsgrund på Åland som skulle innebära att man måste ha en anhörig här.

Men samtidigt undrar jag också vilken bestämmelse ledamoten syftar på som skulle göra att vi plötsligt skulle få en oreglerad invandring hit till Åland. På vilket sätt finns det i denna bestämmelse något som utgör (… taltiden slut).

Tack, talman!

Vi är oense om det här. Det krävs en värdfamilj för att ett ensamkommande barn ska kunna komma till Åland och ha någonstans att bo. Under asylprocessen har vi fri bosättning i Finland. Det innebär att man kan bosätta sig hos en familj och inte nödvändigtvis på ett boende. Man kan bo hos en frivillig familj, trots att man är anknuten till ett specifik boende.

Om vi skapar incitament, det vill säga högre stöd - det här lagförslaget handlar om att ge mer stöd till de ensamkommande som har uppehållstillstånd, så då uppmuntrar man till det. Eller så kan man säga att man inte uppmuntrar det, utan istället missgynnar man den gruppen ekonomiskt stöd i förhållande till det stöd man får i riket.

Tack, talman!

Den gemensamma bedömningen är att detta dels är mer samhällsekonomiskt fördelaktigt, dels bättre för de barn som berörs. På alla sätt och vis ger det en bättre grund för integrationen. Det handlar om en grupp som redan befinner sig här på Åland.

Det finns inga incitament som plötsligt skulle öppna upp en möjlighet att komma hit. Den reglerade processen, asylprocessen och mottagningssystemet är fortsatt intakta. Det handlar om en harmonisering av vår lagstiftning med rikets lagstiftning.

Riket har definitivt ingen liberal migrationspolitik. Eller är det detta som ledamoten påstår, att vi på något sätt skulle ha en mer liberal politik?

Tack, talman!

Det är just det jag säger, vi kan ha ett mindre ekonomiskt gynnsamt stödsystem än vad riket har. . Om vi inte antar den här lagstiftningen kommer det att leda till en situation där det blir ett incitament för att stanna kvar i Finland.

För en värdfamilj innebär det en högre ekonomisk belastning om man väljer att ta hand om och uppfostra ett ensamkommande flyktingbarn. Det är kärnan i hela lagstiftningen. Ni pratar om det själva, och jag förstår inte hur man ens kan ifrågasätta detta. Det står klart och tydligt i betänkandet och i lagstiftningen. Det är väldigt konstigt.

När vi diskuterar stöd och hjälp för att uppnå en bra integration, så är det exakt så som Sverige har arbetat under en lång tid: mer stöd och mer hjälp leder till att det ordnar sig.

Jag tror att det är viktigt att vi fokuserar på oss som bor här.

Tack, talman!

Ledamoten Wikström var inledningsvis inne på att det här stödet kan och får ges upp till 23 års ålder, att de vuxna borde klara sig själva och att det här blir jättedyrt. Jag vill påminna om att vi fick höra i utskottet att det alltid handlar om en individuell bedömning. 23-årsgränsen gäller ju också alla barn i de här situationerna som har behov av stöd. Det handlar om att bedöma vilket och vilka stöd barnen och ungdomarna behöver.

Tanken är ju att stödbehovet minskar ju äldre de blir. Men initialt behövs det ett stöd, absolut. Alternativet att placera i gruppboenden är ju betydligt kostsammare.

Tack, talman!

Precis, det här innebär att vi kan ge mer stöd. Som ministern också nämnde, om vi gör på det här viset så blir det bättre integration och hela den biten.

Min argumentation går ut på att om vi inte har de här möjligheterna, så blir det inte lika attraktivt att bosätta sig på Åland. Det är inte lika attraktivt för en värdfamilj att ta emot en klient om de inte får lika mycket ekonomiskt stöd som de kan få i Finland, där familjen måste bära en större del av kostnaden själv.

Jag håller med om det som ledamoten säger, absolut, men min erfarenhet är att när man ser på hela gruppen som helhet, så är det väldigt svårt att integrera dem i samhället. Jag ser inte så stora fördelar för Åland med att de kommer hit.

Talman!

Jag vill också säga några ord om det som ledamoten Wikström lyfte fram. Detta kommer inte att leda till några flyktingvågor eller massinflyttning. Det är viktigt att påpeka att denna lag inte reglerar vem som får komma till Åland, utan hur man hanterar situationen när de har en hemkommun här.

För att förtydliga: den här lagen möjliggör inte någon slags flyktingvåg eller liknande. Utskottets bedömning är att denna lag är bättre för de barn som den berör. Det handlar om barnets bästa. Barnen har en person utsedd som stöder dem. Utskottets majoritet anser att detta handlar om barn.

Tack, talman!

Jag förstår ditt resonemang. Det handlar om barnets bästa, och därför har KST också lämnat in förslag om att vi ska göra detta, eftersom det skulle stöda dessa barn mer än vad som är möjligt idag. Det är kärnan i lagförslaget.

Mitt resonemang bygger på att vi inte ska skapa förutsättningar för då blir det mindre attraktivt att komma hit. Vår ingångspunkt i detta ärende är därför något annorlunda. Jag har aldrig argumenterat för att det skulle vara barnets sämsta alternativ, eller att det skulle vara dåligt för barnen om denna lagstiftning antas. Men om vi inte antar lagstiftningen, så finns det inte samma stödmöjligheter, och då finns det inte heller samma incitament för att komma hit.

Redan idag är det möjligt att bosätta sig hos en privat familj, vilket jag också nämnde i mitt anförande. Det kan göras om det finns en villig familj som accepterar det.

Det är klart att vi har olika åsikter om det här. Jag tycker att ledamoten Wikström har en annan syn på livet.

Det jag undrar över, precis som ledamot vicetalman Söderlund var inne på, är att när man tittar på de här reglerna så är det Finland som styr vilka som får komma hit. Det handlar mer om att Finland har bestämt att det finns skäl för vissa att stanna och att de ska bosätta sig här.

Detta är ett sätt att ta hand om folk och integrera dem bättre i samhället. Men det verkar som om ledamot Wikström anser att vi bara ska släppa det. Dessa barn är redan här, och vi ska ändå inte ta hand om dem, utan de ska lämnas vind för våg.

Klämmen i reservationen föreslår att vi ska förkasta lagen i sin helhet. Anser ledamoten Wikström på riktigt att det är bättre att lämna dem vind för våg än att försöka hjälpa dem att integreras i samhället?

Tack, talman!

Som jag har sagt idag så finns det redan en så kallad privat inkvartering, vilket innebär att du kan välja var du ska bo i landet. En finsk myndighet kan bestämma att du tillhör en viss flyktinganläggning. Men om du har en värdfamilj som kan ta emot dig, så kan du bo där också. Jag har personligen följt två sådana fall här på Åland, så det är inte särskilt obekant för mig.

Vi ska komma ihåg att detta ärende inte bara handlar om de som bor här nu, utan det är lagstiftning som ska gälla för framtiden också, eller kanske inte för all framtid, men i alla fall under en överskådlig framtid ska det här lagförslaget gälla. Därför kan vi inte stirra oss blinda på de människor som bor här idag. Och om det är som ministern säger, att det handlar om ukrainska barn, så torde de redan vara myndiga idag.

Det är alltid så när man pratar om att det finns redan idag, men myndigheterna har begärt att få den här lagstiftningen. Man upplever att det finns en lucka i systemet och att man inte kan ge ordentligt stöd utan denna lag. Därför är det väl anledningen till att den nu kommer fram.

Ledamoten skriver också i sin reservation att det är en för stor andel som inte klarar av att anpassa sig till det västerländska samhället. Du har nämnt några grupper som tydligt hör till den kategorin. Borde man säga att det bara är vissa grupper som ska få stöd, medan andra inte ska omfattas av det?

Tack, talman!

KST:s perspektiv måste man respektera, även om jag respekterar dem mycket mindre nu, efter att de gett sig in i en politisk debatt och hjälpt till att bygga denna halmdocka. Men KST har ändå det här perspektivet och de ska fokusera på de barn som är deras klienter. De ser brister som de upplever. Vi kan inte ge samma stöd till dessa människor som man kan i riket. Då kommer de att påtala det, och det vill de göra. Det är deras arbetsuppgift.

Jag menar att vi har ett större samhällsansvar här, särskilt när vi diskuterar flyktingmottagande och ensamkommande flyktingar. Som jag har sagt tidigare, så fokuserar man först på sig själv och sitt eget samhälle, sedan på grannländer, därefter på Europa och till sist på resten av världen. Jag tycker absolut att vi i huvudsak borde fokusera på Europa. Jag anser inte att det är fel att göra skillnad mellan Europa och resten av världen. Jag står för det.

Tack, talman!

Jag har mycket jag skulle vilja kommentera, men det finns andra som har uttryckt sig ganska bra tidigare.

Det jag vill lyfta fram är att det är väldigt lätt att skylla på KST och media. Det framstår som om de skulle ha gett sig in i debatten på något sätt, men texten i reservationen är väldigt osympatisk.

Tack, talman!

Var och en får väl bedöma själv hur sympatisk frågan är. Jag tycker att den är sympatisk med vårt eget landskap och där vi bor. Men det beror helt på hur man lägger upp det där. Det jag kritiserar är just påståendet om att denna lagstiftning skulle leda till en massiv flyktinginvandring, och att detta sedan framställs som en sanning. Ledamoten själv och stora delar av oppositionen har varit delaktiga i detta.

Våra lokaltidningar sätter en bild på detta ärende med ett barn i kanske femårsåldern som tittar ut mot vattnet och det visar på en väldigt stor okunskap om vad vi pratar om här. Jag anser att det är att förleda befolkningen på ett allvarligt sätt.

Det är bra att fler ålänningar hela tiden läser och inte bara i våra lokala medier.

Jag tror att majoriteten av alla som är inne i det här rummet just nu också tittar på den här debatten, eller följer den i efterhand. De läser ledamotens reservation och lagförslaget, som handlar om att vi har barn på Åland där ledamoten anser nu att dessa barn inte ska ha samma lagliga rättigheter som andra. De ska inte ha samma stöd som alla andra barn. Men varför ska de inte ha det? Jo, för att de kommer från ett annat land.

Är det ett vettigt sätt att motverka segregation och utanförskap i ett samhälle? Kanske är det just det man vill. Det här är Christian Wikströms politik, att ställa människor mot varandra och försöka få stora tidningsrubriker, samtidigt som man pratar om olika händelser som inte ens har med lagförslaget att göra.

Men grattis! Vi ser vad det är för politik som Obunden Samling driver.

Tack, talman!

Det här är inte en ny fråga. Jag har alltid varit kritisk i alla frågor som rör flyktingar sedan jag började med politiska engagemang. Det är helt i linje med hur jag tänker, och det borde inte vara förvånande för någon.

Det går redan i dag att stöda de barn eller vuxna som vi pratar om, som gäller till 23 års ålder. Det handlar inte bara om små barn. En vanlig ålänning kan också bo hemma hos sina föräldrar och sakna jobb, och då kan man få utkomststöd, till exempel. Man får en del av utkomststödet.

Här pratar vi om att skapa ett stödsystem som liknar det vi har för barn som är placerade enligt barnskyddslagen, med hela processen. När det gäller eftervård ger det betydligt högre stödinsatser än vad en vanlig vuxen individ som befinner sig i en utsatt situation får.

Talman!

Mycket har sagts i tidigare replikskiften, men jag noterar att lagförslaget motiveras med att det kan främja tillgången till stöd vid rätt tidpunkt för barn. Detta kan i sin tur stärka barnets välfärd och förebygga situationer där barnets behov annars skulle leda till ingripande barnskyddsåtgärder. Det är det som de här två paragraferna handlar om. Är inte det här bra, ledamoten Wikström?

Fru talman!

Man resonerar så, som jag försöker göra här i dag, att om man inte erbjuder stöd så blir det mindre intressant att agera värdfamilj, speciellt inte om familjen har en dålig ekonomi.

Men med det här lagförslaget utvidgar vi möjligheterna till stöd som KST kan bevilja, både till individen själv och till värdfamiljen där personen bor.

Om vi inte antar det här lagförslaget, kan det leda till att det blir mindre attraktivt att komma till Åland, vilket i sin tur innebär att färre personer behöver stöd. Så resonerar jag.

Men om man istället säger att det finns en befintlig grupp människor som måste stödas på bästa sätt, och vi ska behandla dem precis som de som bor här, då stämmer den argumentation som ledamoten framför.

Jag tror att det är här som förvirringen kring detta existerar. Om det nu ens finns en förvirring, eller om den är inbillad, det vet jag inte.

Talman!

Ledamoten Wikström aviserade också att reservationen kommer att föras till omröstning. Eftersom vi nu ska ta ställning till att faktiskt förkasta hela lagförslaget, undrar jag vad Obunden Samling ser som alternativ till detta lagförslag. Finns det något bättre alternativ än att placera ensamkommande barn hos familjer och bekanta? Hur borde det se ut istället?

Tack, talman!

Utifrån det jag har sagt, vill jag påpeka att majoriteten av de individer som har kommit hit har en mycket dålig bakgrund. Många har en dålig skolutbildning, en helt annan kulturell bakgrund och många delar inte våra grundläggande värderingar. Dessa värderingar är redan befästa innan de kommer hit, med tanke på deras ålder. Jag har sett det med egna ögon; det går inte att förändra detta hur som helst.

Alternativet är att inte anta detta lagförslag. Jag tror att sannolikheten då ökar för att dessa individer befinner sig i Finland, alltså på fastlandet, snarare än på Åland. Jag ser detta som något positivt.

Tack, talman!

Jag tycker att vi ska hålla isär två saker. Den här lagen handlar inte om att lagtinget beslutar vem som får asyl eller vem som får komma till Åland. Det handlar om vad vi gör när ett ensamkommande barn redan har en hemkommun här. Varför blandar ledamoten ihop de här frågorna? Dessa personer försvinner inte någonstans bara för att ledamoten vill sätta dem på färjan till Åbo, som någon form av tonårsutvisning, eller vad man nu ska kalla det. När de är myndiga kan de ändå välja var de vill bo här i landet, och då kan de olämpliga personerna, enligt Wikström, komma tillbaka och bosätta sig här.

Jag tänker att få växa upp någonstans där man har en familj och en anknytning borde vara bättre än att bo i ett gruppboende.

Tack, talman!

Det verkar som att nästan hela salen fokuserar enbart på de enskilda barnen. Hur kan vi stöda dem så mycket som möjligt, de som redan befinner sig här? Jag försöker prata om hur vi kan minska antalet som kommer hit till Åland, och jag anser att det är något positivt.

Jag vet inte om ledamoten gör sig dum med flit, för det har varit så tydligt när jag har framfört det flera gånger, så det kan inte missförstås. Jag har upprepat det så många gånger, det handlar inte om de barn som redan är här. Visst berör det dem också, men det handlar framförallt om framtiden och hur vi hanterar alla framtida fall.

Talman!

Ledamoten Wikström säger att dessa fall kan hanteras redan i dag. Då vill jag ställa en enkel fråga: Om KST i dag saknar tydligt lagstöd för vissa beslut om boende, familjevård och stöd, varför ska vi som lagstiftare välja att inte ge myndigheten det lagstöd som de efterfrågar?

Jag tycker att vi måste skilja mellan att en myndighet kan vara pragmatisk och hitta en praktisk lösning, därför att den tvingas till det, och att en myndighet har ett tydligt lagstöd för att fatta beslutet. Vi lagstiftar väl inte i den här salen för att myndigheterna ska behöva hitta kreativa lösningar när lagen är otydlig?

Tack, talman!

Det är en ganska bra kommentar egentligen. Uppenbarligen går det att stöda dem redan i dag. Den här lagen är från 2023, så det har fungerat de här åren som har varit, vilket vi också ser i lagframställan.

Men om det finns otydligheter i det här, vad är det som gäller egentligen? Nu har jag föreslagit att lagen ska förkastas och jag tycker att det är rätt beslut med tanke på vad vi ser i lagförslaget. Men om det finns otydligheter så skulle man också kunna ta tillbaka eller göra om det här lagförslaget med samma premisser som jag försöker framföra, det vill säga att vi har lägre stöd här på Åland än vad man har i Finland, och betydligt lägre.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Wikström, för att du beskriver din människosyn så pass väl och syn på hur vi ska se på barn i världen. För min del så är barn, oavsett var de kommer och bor, viktiga att bry sig om. Det verkar som att vi har en ganska skild syn på dem.

Men i vilket fall, du pratar om äldre tonåringar, är inte de barn?

Tack, talman!

Människosyn och hur man ser på människor så uppenbarligen skiljer sig åsikterna åt. Som jag har sagt flera gånger, brukar jag fokusera på det som alla människor gör. Jag tror att även ledamoten själv fokuserar på sin familj och sina vänner, samt på samhället Åland som helhet. Sedan kanske man även tänker på grannländerna, på Europa, och i sista hand på resten av världen. Jag betraktar också det här ärendet utifrån den synvinkeln.

Jag tycker inte att det är något fel på den människosynen. Jag anser att det är helt rätt och riktigt. Jag tror att en majoritet av alla människor resonerar på samma sätt, även om det kanske inte är politiskt korrekt att säga så.

Märker ni inte vad som händer i övriga världen och hur våra samhällen destabiliseras av en invandring av människor som inte delar våra västerländska värderingar? Märker ni inte det? Det här är därför ett steg i fel riktning, även om det inte kommer att innebära en massinvandring till Åland.

Tack, talman!

Som sagt, vi har en väldigt olika syn på det här.

Det som är intressant i nästa fråga är: Jag utgår från att det är socialdemokrater som är nästa grupp som inte ska få flytta till Åland. Vilka grupper ska vi stoppa? Nu pratar vi om de hemska afrikanerna och de hemska personerna från öster. Var drar Wikström gränsen för att laga sitt fantastiska boende? Låter det inte lite som 1939 ungefär?

Tack, talman!

Ska vi börja med epitet nu igen? Jag har sagt vad jag tänker om de här frågorna.

Jag har tidigare nämnt frågor om europeisk politik och hur man resonerar kring dem. De yttre gränserna ut mot Europa har stärkts mycket de senaste åren. Gränserna har verkligen stärkts. Det är ungefär så jag tänker.

Självklart ska vi hjälpa Ukraina, absolut. Men jag drar en gräns någonstans vid Europas gränser. Där går gränsen, det är bra så när det gäller flyktinginvandring.

Vi har tillräckligt med problem både i Finland, på Åland och i Europa som helhet, för att inte göra situationen ännu värre med oreglerad invandring utifrån. Det är ur ett europeiskt perspektiv inte att förväxla med här lagförslaget.

Talman!

Jag vill tydligt klargöra att när ledamoten Wikström nämnder personer som inte delar våra grundläggande värderingar, så vill jag vara mycket tydlig. Jag delar inte ledamoten Wikströms grundläggande värderingar. Min grundläggande värdering, vilket jag gissar att de flesta här i salen också delar, är att alla människor har ett lika värde.

Jag tycker dessutom att det är genant att man använder något som kan kallas anekdotisk bevisföring. Man tar upp ett enskilt brott och applicerar det på en hel grupp. Då kan vi tala om Epstein eller vad som helst. Den typen av argumentation är ovärdig i detta lagting.

Tack, talman!

Jag tog upp två exempel. Det är exempel på saker som jag aldrig har upplevt på Åland tidigare, och som allvarligt skadar vår trygghet och som ingen som jag har pratat med här på Åland heller någonsin har hört talas om. Jag tycker att det passar ganska bra när vi diskuterar de här frågorna.

Men vi kan också prata om statistik. Det är ingen hemlighet att om man tittar på svensk statistik, så är det tydligt vilka som är överrepresenterade i olika brottskategorier. Det handlar i alla fall inte om inhemskt födda svenskar. Så är det.

Tack, talman!

Ledamot Wikström, om jag inte tar fel så är misshandel som leder till dödsfall av kvinnor inom äktenskapet högst i Finland när det gäller Norden. Borde finnar förbjudas att komma till Åland?

Tack, talman!

Det är en helt absurd fråga. Vi har resonerat om detta flera gånger, om hur jag personligen ser på den här frågan: Familjen, Åland, landet och Europa. Någonstans i den ordningen.

Det är klart att finnar får komma till Åland. De är välkomna!

Tack, herr talman!

Lagförslaget handlar om är att skapa tydlighet där det i dag finns en lucka i lagstiftningen. KST vill ha de verktyg som behövs för att utföra sitt arbete. Framförallt handlar det om att säkerställa att barn och unga som befinner sig på Åland får det stöd de behöver på ett rättssäkert, förutsägbart och likvärdigt sätt. Det är ganska konkret.

Det finns redan i dag ensamkommande minderåriga utan vårdnadshavare på Åland, även om de är få. Det är KST som har uppmärksammat att det saknas ett uttryckligt stöd och lagstöd, speciellt för vissa av de åtgärder som kan behövas i ett tidigt skede. Myndigheter som möter detta i praktiken upplever att det finns ett bekymmer kring den bristfälliga lagstiftningen, och de vill ha tydligare verktyg.

Social- och miljöutskottet har gjort ett bra arbete med lagförslaget, tycker jag. Utskottet har fört en diskussion om socialvård, rättssäkerhet och barnets bästa. Om ett barn saknar sina föräldrar, eller om föräldrarna av andra orsaker inte kan fullgöra sitt ansvar, så finns det någon annan som måste ta ansvar. Det är ytterst det som ett fungerande välfärdssamhälle ska göra.

De stödinsatser som nu regleras ska bygga på en individuell bedömning av barnets behov. Vi skapar inte parallella system för en viss grupp. Vi ger socialvården verktyg att utreda, bedöma och besluta utifrån den enskilda människans behov. Genom lagstiftningen får KST tydliga rättsliga grunder för att ordna omvårdnad, omsorg och fostran för barn utan vårdnadshavare som har hemkommun på Åland. Det handlar inte om mängden stöd vi pratar om i det här skedet.

Herr talman! Det handlar om tajmningen, som alltid rör barnets rätt. En socialarbetare ska inte behöva stå inför ett barn som behöver snabba hjälpinsatser och samtidigt fundera över om lagstiftningen ger tillräckligt stöd för den åtgärd som bedöms vara bäst. Här är en viktig markering. KST får genom lagändringen motsvarande verktyg som myndigheterna i riket har. Varför ska vi då ha sämre möjligheter på Åland att hjälpa ett barn än i resten av Finland?

Talman! Utskottet betonar också vikten av kontinuitet och samordning. Barnet ska ha en ansvarig socialarbetare, och det ska finnas ett tydligt ansvar för att servicehelheten fungerar. För ett barn som befinner sig i ett nytt samhälle utan sina föräldrar kan den kontinuiteten vara avgörande. Tidiga insatser är bättre än sena. Ju tidigare vi identifierar behov och ger rätt stöd, desto större är möjligheterna att undvika socialt utanförskap och betydligt tyngre problem i ett senare skede. Detsamma gäller möjligheten att ordna omvårdnad hos en släkting eller annan närstående vuxen. När en professionell bedömning visar att det är den bästa lösningen kan ett barn erbjudas en trygg familjemiljö. Då ska vår lagstiftning kunna stöda det och den lösningen under socialvårdens ansvar och uppföljning. Det är mänskligt klokt och socialpolitiskt klokt, och det kan dessutom vara ekonomiskt klokt.

Talman! Det finns också en integrationspolitisk dimension i det här. En ung människa som får trygghet och rätt stöd har bättre förutsättningar att klara skolan, lära sig svenska, komma vidare i sin utbildning och arbeta, och så småningom försörja sig själv. Riskerna i det här sammanhanget handlar om socialt utanförskap, inte om ursprung, religion eller hudfärg.

Mot den bakgrunden, herr talman, tycker jag att ledamoten Christian Wikströms reservation är problematisk. Reservationen ger intryck av att vi genom lagen skulle skapa någon typ av ny väg för ensamkommande barn att komma till Åland, att det skulle vara lättare att flytta hit. Det stämmer inte. KST har varit väldigt tydliga, ett ensamkommande barn kan inte oreglerat flytta till Åland och bosätta sig hos en släkting. Den här lagstiftningen ändrar inte migrationslagstiftningen. Det vi bestämmer över är vår socialvård och hur vi hanterar situationen när den unga väl befinner sig här.

Utifrån min erfarenhet från det sociala fältet och de personer inom området som jag talat med så sent som i förrgår, känner jag inte igen verklighetsbeskrivningen i reservationen. Socialt arbete fungerar inte så att människor automatiskt får en viss insats därför att de hör till en viss grupp. Man utreder behov, man bedömer barnets situation, man följer upp och fattar professionella beslut utifrån individen och barnets bästa. Det förtroendet måste vi ha för kompetensen i vår socialvård.

Talman! Tyvärr ligger reservationen i linje med den människosyn som vi återkommande får se från Obunden Samling. Återigen fiskar man i grumliga vatten. Det är bedrövligt. Genom utskottets ordförande Christian Wikström för Obunden framförs ett resonemang om att Åland inte ska göra det gynnsammare för flyktingar att komma hit. Det finns en principiell skiljelinje här. Ett barns grundläggande sociala trygghet ska inte användas som migrationspolitiska styrmedel. Vi ska inte medvetet skapa sämre förutsättningar för ett barn eller en ungdom i förhoppningen om att Åland därmed blir mindre attraktivt. Ett barn är ett barn och en ungdom är en ungdom, oavsett var man kommer ifrån.

När det gäller eftervården är det viktigt att komma ihåg att barnskyddslagens regler gäller alla. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga fyller 23 år. Det är i linje med det här lagförslaget. Det gäller även unga som är födda och uppvuxna på Åland, har man problematik som kräver eftervård efter 18 års ålder ska man få det. Det är också en insats som är en investering socialt för Ålands bästa och individen.

God integration handlar både om rättigheter och skyldigheter. Det gäller utbildning, språk, deltagande i samhälle, arbete och att så småningom kunna försörja sig själv och bidra till samhället. Men för att ställa krav måste vi också ge människor rimliga förutsättningar att lyckas.

Talman! Därför tycker jag att social- och miljöutskottets betänkande landar rätt. Det utgår från den verklighet som KST möter. Man värnar barnets bästa och rättssäkerheten och ger professionen tydliga verktyg. Det handlar inte om att vara naiv. Det handlar om att ha en fungerande lagstiftning.

För Liberalerna och för mig är det självklart att socialpolitiken ska ha människan i centrum, inte människors ursprung eller generaliseringar om folkgrupper, utan den enskilda människans behov, möjligheter och ansvar. Det är en liberal princip. Det är god socialpolitik och därför stöder vi socialutskottets betänkande. Tack!

Tack ledamot Påvals. Jag tycker att vi ska klargöra vad vi pratar om, bara för sakens skull. Du sällar dig till resten av skaran. Mer än 90 % av gångerna när någon nämner lagstiftningen handlar det om barn. Jag tycker att vi har hört detta i den svenska debatten tidigare. Det handlar om barn, skriker man. Men jag kan notera att du nämnde "unga" tre gånger och "barn" säkert 30 gånger i ditt anförande.

Vi ska komma ihåg att 18-23 inte är barn. Det verkar som att ni medvetet exkluderar unga människor i det här, men jag vet inte av vilken anledning ni gör det. Är det av gammal vana eller finns det en tanke bakom det?

Herr talman!

Jag betackar mig för Obunden Samlings försök att importera en svensk politisk kontext till de här frågorna. Det görs kontinuerligt. Det är klart att om man fiskar i de vattnen så är det för att ålänningarna lyssnar på svensk media och följer den debatt och den problematik som finns i segregerade områden i Sverige.

Vi pratar om barn och unga, och precis som jag nämnde tidigare så gäller eftervården inom barnskyddslagen till 23 års ålder. Man har beslutat om detta eftersom det finns grundläggande problematik som behöver hanteras. Efter 18 års ålder ska man ha eftervård till 23 år. Jag utgår från att de personer som kommer hit, och som är under 18, har en ganska tung bakgrund bakom sig. Om man är ett ensamkommande barn i ett nytt samhälle, finns det skäl att ha en eftervård till 23 år. Därför anser jag att det är rimligt i det här fallet.

Tack, talman!

Jag är ändå glad över att ledamoten förtydligar sin ståndpunkt. Jag vill säga att vi inte håller med varandra, men ledamoten visar ändå att han förstår poängen som jag försöker framföra. Det vill jag tacka ledamoten för.

När vi pratar om de svenska problemen, tycker jag att de två exemplen jag lyfter fram i mitt anförande är tydliga bevis på att de svenska problemen också finns på Åland nu. Tycker inte ledamoten det? Är det sådant han upplevt tidigare?

Nej, jag delar inte den bilden överhuvudtaget. Vi har många fall av misshandel och sexuella övergrepp som också förekommer här, och som är helt "axganska" inhemska. Dessa brott begås av ålänningar, liksom av personer från Sverige eller Finland. Jag anser inte att det finns någon koppling till ursprung på Åland. Det handlar om en kontext och en politisk situation som har importerats från Sverige. Vi vill inte ha det kulturkriget här på Åland, och vi betackar oss från det. Att lyfta fram dessa exempel är rent av att peka ut vissa folkgrupper. Det visar också att man överhuvudtaget inte har insikt i hur det sociala läget ser ut på Åland just nu.

Tack, talman!

Det var exakt så här debatten lät i Sverige för kanske tio år sedan. Men vi har konkreta exempel. Jag har aldrig i mitt liv hört talas om att det förekommit överfallsvåldtäkter av barn på lekplatser i Mariehamn tidigare. Jag har aldrig heller hört talas om att vuxna män misshandlar småpojkar på Torggatan mitt på dagen. Aldrig.

Någonstans måste man också tänka: Kan det vara så att det här är något som börjar komma till Åland? Eller är det inte så? Vi har en väldigt stor inflyttning. Flyktinginvandringen är begränsad på Åland, men vi har många som flyttar från Sverige till Åland.

Jag tror att det finns fog för att fundera mer över det här, och inte bara slentrianmässigt förkasta det som ledamoten står här och gör. Det är problem, och vi behöver möta dem.

Tack, herr talman!

Sociala problem är sociala problem. Jag kan säga så här: Det har funnits andra slagsmål i sommar på Åland som kanske inte har uppmärksammats så mycket. Det har förekommit slagsmål mellan ålänningar också, och det vet jag eftersom jag har sett det.

Jag tycker dock att den anekdotiska bevisföringen är ganska svag, och vi bör se till att inte skrämma upp folk.

Det här handlar om ensamkommande barn och unga. Ledamoten Wikström har genomgående pratat om flyktingar, flyktingar och åter flyktingar, med fokus på flykten från problematiska områden i Afrika och Mellanöstern.

Men det handlar om ensamkommande barn och unga. De sociala bekymren, oavsett var man kommer ifrån, handlar om att få tidigt stöd, att integreras i samhället och att ha en chans att förbättra sin situation. Det är det som är centralt, och ingenting annat.

Tack, talman!

Jag hade väl aldrig trott att vi skulle behöva försvara grundläggande humanistiska värderingar i den här talarstolen. Ålands lagting styrs av ålänningar som i sin tur är en minoritet i Finland, är beroende av humanistiska värderingar för vår existens. Vårt Åland vars välstånd avgörs helt av framgången för våra exporterande företag på andra marknader. Ett Åland som finns tack vare alla inflyttade och alla turister som väljer att besöka oss varje år.
Nu hörs åsikter från framförallt Obunden Samling om mångkulturens och humanismens faror. Det tycker jag är en farlig väg att gå in på.

Låt mig inleda med det självklara: trygghet och humanism är kolleger. Det finns inga motpoler. En humanistisk människosyn har varit grunden i västvärldens utveckling under de senaste århundradena. Att påstå motsatsen är att försöka skapa mer otrygghet och rädsla.

Det stämmer att vissa brott har ökat i vissa delar av Europa, men man kan inte koppla dessa brott till hela grupper av människor. De flesta invandrare, oavsett bakgrund, är laglydiga medborgare som bidrar till samhället. Åland har haft en kraftig inflyttning i decennier. Därför blir det både populism och en missvisande bild av verkligheten när man antyder att detta är ett stort problem i landskapet. Åland har en befolkning som kommer från 110 födelseländer och det talas officiellt 42 språk. Vi har inga enorma problem med bilbränder eller gruppvåldtäkter. Det är att fara ovarsamt med sanningen att påstå att vår inflyttning har skapat problem på Åland, när det i själva verket är precis tvärtom. Den här arbetskraftsinvandringen är grunden till att våra exportföretag har kunnat vara kvar på Åland. Utan inflyttning hade de flyttat bort till andra orter.

Talman! I remissdebatten sade Obunden Samling att det mångkulturella experimentet har misslyckats. Men mångkulturalism är ingen ideologi; det är en beskrivning av våra samhällen idag. I Sverige, Finland och på Åland så lever vi redan i mångkulturella samhällen. Vi äter utländsk mat, och våra barn umgås med andra barn som är uppfostrade av föräldrar som är uppvuxna i helt andra kulturer. Mångkulturen är redan här, och vi lever med den varje dag. Trots detta har vi på Åland hög tillit för varandra. Vi känner oss generellt trygga här. Det är fakta.

Självklart har dagens samhälle både utmaningar och möjligheter. Vi har precis behandlat tillväxtmeddelandet i finans- och näringsutskottet, och vikten av innovation är otvistlig. Hur får man dessa innovationer? Jo, genom att acceptera olika kulturer och nya synsätt. Studier visar att mångkulturella samhällen kan vara mer innovativa och dynamiska. Där föds nya idéer och samhällen utvecklas. Mångkultur ger större innovation, vilket i sin tur ger tillväxt. Det är ingen automatik, utan det behöver hanteras rätt. Som alltid finns det utmaningar. Vi är inte naiva; om inflyttningen leder till bristande integration, ojämlikhet och social uteslutning då får vi fler problem än möjligheter.

Generellt sett kan man säga att Åland har lyckats okej med integrationen, men vi behöver hela tiden arbeta med den i form av språkundervisning och arbetsmarknadsåtgärder. Vi måste också lära våra ungdomar om vad som är högerextrema diskussionsteser och vad som är fakta. Där börjar det tyvärr komma en del missförstånd.

Talman! I remissdebatten sades det att humanism kostar tryggheten. Men det är ett motsatsförhållande som inte finns. Vi kan vara både humana och säkra. Till exempel har Kanada lyckats väldigt bra med sin integration. De har lyckats kombinera humanism med tydliga regler i samhället. Där har man höga invandringsnivåer, men också låg brottslighet och högre social sammanhållning än många europeiska länder. Varför? Jo, för att man i Kanada inte har låtit invandrarna bli en marginaliserad underklass, utan de har integrerats i det kanadensiska samhället.

Talman! Det här förslaget om ensamkommande barn och unga handlar om hur vi ska integrera dem på bästa sätt. Ärligt talat handlar det inte om jättemånga personer, men det handlar främst om individer som är under 18 år och som behöver hitta en bra grund inför sina vuxna liv. Beslutet att de kan bli en del av samhället fattas av finska myndigheter och enligt finsk lag. Åland har inte behörighet att säga något om det, oavsett vad som sägs i det här lagtinget. Däremot, om de får invandringsskälen beviljade, så är det upp till åländska myndigheter att ta hand om dem som finns här. Därför behövs den här lagen. Den här lagen förbättrar integrationen och ger Åland möjligheter till ökad innovation i framtiden och den fortsätter att visa varför vi kan vara ett lyckat mångkulturellt samhälle.

Talman! Ledamoten Wikströms reservation mot den här ganska tekniska lagen har tydligt visat vad de vill göra. Man försöker skapa otrygghet och rädsla – rädsla för det okända. Men rädsla är en dålig vägvisare. Rädsla leder till stängda gränser, misstro och polarisering. Rädsla leder till handelstullar och merkostnader för alla människor. Längs med den vägen finns det bara förlorare.

Vi måste istället välja en framtid som bygger på den fakta som finns. En framtid där de allra flesta människor har tilltro till att en absolut majoritet försöker göra sitt bästa. Sådana människor bygger trygga samhällen. Sådana människor talar med andra kloka människor och får ibland nya perspektiv, och plötsligt så har nya idéer fötts och samhället har fått en liten innovation. Plötsligt har vi en grund för tillväxt och framtida välfärd på Åland.

Vi liberaler tror på ett Åland som är öppet och inkluderande, ett Åland där alla har möjligheter att göra vad de vill med sina liv. Jag tror på ett Åland där vi välkomnar individer som vill utveckla samhället de bor i, oavsett om de är infödda, återvändare, inflyttade eller flyende. Eftersom några av dem råkar vara barn och unga, välkomnar jag den här lagen så att de också kan bygga sina framtida liv på bästa sätt. Det gör att de också kan bidra till Ålands framtida utveckling.

Talman! Jag stöder naturligtvis social- och miljöutskottets betänkande och det här lagförslaget. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamoten, för att du är så tydlig med Liberalernas ståndpunkt om det mångkulturella samhället och hur det aldrig blir något problem med invandring. Jag tror att en stor del av Europa inte kommer att hålla med dig. Vi ser i Europa vad det har lett till på många platser: stor oro. Vi ser hur samhällen verkligen, verkligen inte mår bra på grund av att det finns människor med vitt skilda grundläggande värderingar som bor där.

När man tar det åländska exemplet, och säger att här har vi så många olika nationaliteter och se hur bra det går. Det åländska samhället fungerar, och jag hoppas att ledamoten håller med mig här, men för mig, i alla fall, är det åländska samhället ett exempel på att även om det kommer invandrare hit, assimileras de till vårt sätt att tänka. Våra grundläggande värderingar tas till sig, och då fungerar samhället.

Men när ledamoten pratar om mångkultur, brukar man tala om att det ska finnas olika typer av värderingar, grundläggande värderingar, och att de ska vara lika giltiga. Det är så jag definierar mångkultur, och så som jag förstår att det definieras.

Jag sade inte att det aldrig är något problem. Det är klart att all inflyttning och invandring kräver integrationsåtgärder. Man behöver lära sig språket, och det måste finnas en tydlighet i vad som förväntas av en.

Som jag nämnde tidigare, har man i Kanada lyckats väldigt bra med att ha den här tydligheten. Bara för att det finns delar av Europa där integrationen inte har lyckats bra, som vi har gjort här, så det finns andra utmaningar.

Hela tiden försöker ledamot Wikström lyfta fram de olika områdena i de olika delarna och peka på problemen. Man tar anekdotiska exempel som hände här i somras och glömmer att det ofta har förekommit slagsmål på Åland i många år. Det har ingenting med just den här lagen att göra, utan det beskriver snarare en människosyn.

Jag tycker att vi måste ha klart för oss att integration kommer att ge oss fördelar, och vi behöver ha den här på Åland.

Tack, talman!

Jag hör vad ledamoten säger. Jag tror att vi har ett bra samhälle eftersom vi delar grundläggande värderingar här. Det får man inte om man importerar människor med väldigt olika grundläggande värderingar, vilket kan förändra samhället i grunden. Vi ser exempel på detta i Sverige och i andra delar av Europa, även i Finland.

Ett av de svåraste exemplen för en liberal talare att diskutera är synen på kvinnan. I stora delar av världen finns det en helt förkastlig kvinnosyn. Men i mångkulturens namn ska de förstås få ha sina egna värderingar och behandla kvinnor hur de vill, även om det innebär att kvinnor stannar hemma och föder barn. Det anses helt okej, och vi ska acceptera det. Det är mångkultur.

Detta är kanske det starkaste argumentet mot det som ledamoten säger. Det passar helt enkelt inte ihop med vårt samhälle. Det är ett problem

Vi pratade lite om halmdockor här, och det tycker jag är ett ganska bra exempel på det. Det är klart att vi har regler för hur man ska behandla människor, och man får inte behandla folk hur som helst. Det står ganska tydligt hur det är.

Det är snarare så att om vi inte har invandring, så kommer det att drabba jämställdheten väldigt hårt. Vad betyder det då? Det betyder att vi måste föda flera barn här, annars kommer inte vårt samhälle att klara sig. Och vem får stå för det? Jo, oftast kvinnorna.

Att inte tycka att man vill ha mer invandring innebär också att man säger att kvinnorna ska stanna hemma mer, arbeta hemma och föda upp barnen. Det blir helt bakvänt i resonemanget.

Återigen, integrationen är central här. Det är klart att det är viktigt att vi har koll på det här, annars kommer det inte att sluta bra. Men det har vi lyckats med här på Åland. Alla antydningar till att vi inte skulle ha gjort det tycker jag inte stämmer med sanningen.

Tack, talman!

Liberalernas Ekström säger att det är en farlig väg att gå in på och drar den gamla vänsterliberala floskeln om att man inte får koppla en viss grupp av människor till ett visst beteende. Det gör man ju hela tiden i feminismens namn, om inte annat. Men när man kan se att ett visst beteende är överrepresenterat i en viss grupp så måste man väl kunna prata om det problemet.

Ledamoten skrev tidigare i sitt liv en insändare där han hävdade att Åland behövde en bred invandring från Mellanöstern. Här säger han att vi inte kan särskilja grupper. Skulle ledamoten kunna tänka sig att skriva en insändare om att vi behöver en bred invandring särskilt från Ryssland idag?

Det här visar ganska naturligt hur Obunden Samling ser på det här. Jag tycker att det är bra att ni är tydliga med det.

När vi pratar om en bred invandring så för Ålands del har det varit centralt att alla får arbete här, eller många av dem som kommer hit lyckas faktiskt få jobb. Det är självklart att det är grunden för oss att vi har människor som kommer hit och arbetar. Det är det som har bidragit till det välstånd vi har i dag. Enligt de senaste siffrorna är det någonstans runt 40 % av ålänningarna som är födda någon annanstans och har flyttat hit. Det är viktigt att konstatera i det här sammanhanget.

Jag står absolut bakom de tidigare orden om att vi behöver ha en bred invandring. Jag tycker inte att vi ska särskilja oss utifrån var människor kommer ifrån, eller att vi ska sitta här och bedöma dem utifrån att "det här är nog ett land som vi inte gillar". Det tycker jag är en förkastlig människosyn som jag inte står bakom.

Tack, talman!

Det var glädjande att höra det klargörandet.

Samtidigt är det så att när man skriver att vi behöver en bred invandring, och särskilt nämner en region som vi behöver invandring ifrån, då handlar det också om specifika grupper. Annars kan man ju nöja sig med att säga att vi bara behöver en bred invandring. Jag tycker att Liberalerna också särskiljer grupper.

Jag vill också lägga till att vi vet att det har förekommit misshandel på Åland tidigare. När det gäller den anekdotiska bevisföringen som ledamoten Wikström tog upp, kan man inte påstå att vi har sett exempel på en far som misshandlar sin sons antagonist eller ovän, för att sedan låta sonen ta över misshandeln. Det tror jag inte att folk har bevittnat på Torggatan särskilt många gånger.

Jag tycker att den enda som särskiljer grupper här i lagtinget idag är Obunden Samling. De framför idéer som ligger väldigt långt ut på ytterkanten. Det är tydligt att de vill framstå på det sättet.

När det gäller anekdotisk bevisföring vill jag också påpeka att man kan plocka fram enskilda exempel som passar in i den bilden. Man påstår att vi har haft en katastrofal mångkulturell utveckling och stöder detta med ett fall som enligt Obunden Samlings utsaga. Man glömmer dock bort att det förekommer en hel del misshandelsfall överlag på Åland, vilket också har funnits tidigare.

Jag anser inte att man kan dra sådana slutsatser bara för att man lyfter fram ett exempel. Vi måste komma ihåg grunden i detta, nämligen människovärdet.

Tack, talman!

Bästa lagting! Vi debatterar idag lagförslaget och utskottets betänkande. Lagförslaget i sig är ganska enkelt. Det anpassar vår åländska blankettlagstiftning efter den finska integrationslagen, så att KST på Åland får tydliga verktyg och lagstöd för att ordna boende och stöd för barn som just nu är skrivna på Åland, men saknar lagstöd för familjehemsplaceringar. Dessa barn behöver inte nödvändigtvis vara sådana som har behov av stödinsatser från socialtjänsten. Det handlar inte om några problem, utan om barn som redan finns här, vars vårdnadshavare inte är närvarande. Jag vill bara klargöra att det är det här det handlar om.

Vi har också en reservation på bordet från Obunden Samling, representerad av Christian Wikström. Jag har försökt gå igenom hans huvudsakliga argument. För det första påstår reservanten att lagen berör vuxna, eftersom barnen ofta är i äldre tonåren. Han vill alltså neka unga vuxna eftervård upp till 23 års ålder. Men enligt barnkonventionen är ett barn ett barn fram till 18 års ålder, och eftervården gäller samma principer som för alla andra barn i åländska familjehem.

Man försöker här dra paralleller till den tidigare debatten om ensamkommande barn i Sverige, för att skapa splittring och oro. Man påstår också att man inte vet var de barnen kommer ifrån som redan är på Åland. Men vi som följer debatten förstår ju vart det barkar. Reservanten hävdar också att värdfamiljer och individer själva ska stå för kostnaderna, och att statens ersättningar är oklara. Det här är helt felaktigt. Det nya systemet säkerställer att staten ersätter de faktiska kostnaderna.

Min uppfattning är att reservantens uttalade mål med att förkasta den här lagen syftar till att göra det så svårt som möjligt för åländska familjer att behålla de barn som redan bor i kommunen, och att man vill tvinga dem att placera dem i Finland för att det passar hans värdegrund bättre. Jag tror att det var ledamoten Pettersson som nämnde detta. Det här är alltså en förlängd arm av en vilja att utvisa tonårsbarn som redan bor på Åland. Jag vill bara att ni ska veta detta, kära ålänningar.

För det tredje påstår han också att ensamkommande barn inte klarar av att anpassa sig till västerländska samhällen, och att självstyrelsen ska användas för att göra Åland mindre gynnsamt för flyktingar. Många har pratat om den här retoriken från Sverige. Jag kan säga att resten av utskottet, som inte blev så triggade av rubrikerna om ensamkommande barn, faktiskt tittade på sakfrågan och vad lagförslaget egentligen handlar om.

Talman! Det här handlar inte om ekonomi eller kommunalt självstyrelse, utan om retorik och att man vill nå ut till en viss målgrupp. Jag undrar en sak. Jag har själv varit medlem i partiet Obunden Samling, och det är ingenting jag skäms för. Det var något helt annat på den tiden. Vi hade ett mål, och det var oss väl och ingen annan illa. Vad är det som har hänt? Kanborg? Står du för det här? Alla andra, vad är det här? Ursäkta att jag säger detta, men jag känner inte alls igen mig i det här. Det här tycker jag är jättekonstigt.

Åland har redan barn som bor i en åländsk kommun, och vi har alla förutsättningar att ge dessa barn en trygg framtid. Självstyrelsen ska vara ett verktyg för att vi ska ha ett rättssäkert samhälle, när Finland ändrar lagstiftning, inte för att skapa en mur mot barn som redan bor här.

Jag vill igen påminna ledamoten Wikström och andra om att det 2017 fanns ett omfattande upprop. Jag kommer inte ihåg hur många tusentals berättelser det var av åländska kvinnor i Metoo-rörelsen. Men alla dessa vittnesmål kanske också bara är någon slags fjantig feminism, och övergreppen kanske är en del av vårt kulturella åländska arv och kanske är det anekdotisk bevisföring. Eller hur är det?

Jag kan säga att Socialdemokraterna stöder utskottets betänkande och att lagförslaget ska omfattas. Tack!

Tack, talman!

När jag nu håller anföranden försöker jag framföra mina åsikter utan att förlöjliga mina motståndare. Det är dock något som skiljer oss åt i hur vi tänker kring dessa frågor i debatten.

Jag kan konstatera att det inte är konstigt att Socialdemokraterna har de åsikter de har. Tillsammans med Liberalerna i Mariehamns stad har de konsekvent röstat för ökad invandring. Senast röstade de för att införa så kallade bönerum i staden. Detta går helt i linje med deras politik. De vill ha fler flyktingar, de vill ha bönerum, och nu vill de ha stöd.

Det är bra att de är tydliga i sin politik, och det försöker vi också vara.

Hej hopp lagtinget!

Wikström står alltså och beskyller mig i talarstolen för att prata om vad Obunden Samling eller vad Wikström gör. Samtidigt gör han samma sak tillbaka. Det är ingen idé att vi står här och argumenterar. Du och jag, vi delar överhuvudtaget inte samma människosyn. Vi har helt olika syn på jämställdhet och på många andra frågor. Det betyder att vår ideologiska värdegrund ligger så långt ifrån varandra som den gör.

Därför undrar jag också: Är det här det nya Obunden Samling? Står de bakom Wikströms ideologiska värdegrund? Är det detta parti vi har på Åland nu?

Tack, talman!

Det är väl inte fel att vi har olika åsikter om saker och ting. Kanske har det länge varit så att allt här på Åland ska vara enhetligt, att alla måste hålla med varandra. Dessa åsikter är helt naturliga när man ser på utvecklingen i Europa.

Ledamoten pratar om 2017 och vad som hände då. Om man ser på hela flyktingvågen och hur det såg ut här på Åland då, så är vi inte där nu. Nu har vi sett hur det mångkulturella experimentet har utvecklats i Europa och vad som har hänt. Det har inte varit bra. Det har inte varit bra för den sociala sammanhållningen, och det har inte varit bra för samhällena här på Åland.

För att vara tydlig i våra skilda åsikter är det väldigt viktigt för mig att våra grundläggande värderingar och våra västerländska värderingar är ganska homogena. Att vi tycker ungefär lika när det gäller grundläggande frågor.

Jag har inte pratat om någon flyktingvåg förut. Jag nämnde 2017 på Åland, där tusentals vittnesmål om övergrepp och kränkande beteende från åländska män har framkommit. Vi har ingen flyktingvåg här. Men som jag sa, kanske är det inte så jätteviktigt att diskutera det, problem som redan finns här. Det handlar kanske om vanliga åländska karlar. Enligt Obunden Samling verkar det vara helt okej att behandla kvinnor på det här viset. Är det verkligen en del av vårt vita kulturarv? Eller vad handlar det om?

Ursäkta, jag är lite sur.

Herr talman!

Jag tror att jag inte var den enda i salen som blev obekväm av Obunden Samlings resonemang här i inledningen av debatten. Jag ville bara ta tillfället i akt att för Hållbart Initiativ säga att människor är individer. Människor är inte kategorier. Människor är inte hotbilder.

En politisk spaning är att Obunden Samling brukar tala om individens rätt och individens frihet. Men det ter sig mer och mer som ett tomt prat, eftersom det i fråga efter fråga är Obunden Samling som ska bestämma vad som är rätt och riktigt. I den här debatten talar man om ensamkommande barn och unga som om de vore grupper från långt bort, med andra värderingar som aldrig kan anpassa sig till ett liv på Åland. Det är så långt ifrån en individuell människosyn som man kan komma. Med denna retorik så bygger man motsättningar. Man skapar rädsla. Man försöker importera debatten från Sverige.

I Europa, och även här, pratar partier som Obunden Samling om rädsla och rasism, men de gör det också iklädda något slags byråkratisk mumbojumbo.

Det här förslaget handlar, som nämnts, inte om att öppna några dörrar eller uppmuntra att fler flyktingar ska komma till Åland. Det handlar om barn och unga som redan finns här, och om att myndigheterna ska ha tydliga regler för deras boende, omsorg och stöd. I sak är det ingenting konstigt.

Men jag tror, precis som ledamoten Ekström var inne på tidigare, att vi också i lagtinget måste vara beredda att säga högt när grumliga teorier uttalas, oavsett om det handlar om konspirationer från olika delar av det politiska fältet eller något annat. Vi måste stå upp för det. Annars blir vi som grodan som befinner sig i kokande vatten utan att riktigt märka det. Jag tycker att det var bra gjort av ledamoten Ekström, och jag anser att det är viktigt att vi andra gör det också.

Jag vänder mig starkt mot generaliserande misstänkliggörande av grupper och antydningar om att grundläggande trygghet fungerar som något slags lockbete. Varje människa ska bedömas utifrån sin situation, inte utifrån sitt ursprung eller vilken grupp andra placerar personen i.

Politikens uppgift är inte att ställa människor mot varandra. Vår uppgift är att skapa tydliga regler, ta ansvar och försvara principen om alla människors lika värde i alla väder. Tack!

Tack, talman!

Jag vill ta upp det som flera har antytt, nämligen att man fiskar i grumliga vatten och att det här handlar enbart om politiska motiv. Det är anmärkningsvärt hur man inte kan respektera att det finns människor som inte delar åsikter med majoriteten här. Varför kan man inte respektera det?

Det finns människor som ser detta som ett faktiskt och konkret problem, ett problem som breder ut sig i Europa och som också kommer att påverka oss här. Vi behöver agera på detta. Vi måste förstå att det här händer. Åland är ofta tio år efter, som man brukar säga, när det gäller den politiska utvecklingen. Ingenting gör det mer tydligt än den här debatten idag.

Jag skulle vilja påstå att om den politiska centern i Europa som helhet hade reagerat på de problem som den stora invandringen har fört med sig, skulle vi inte ha haft den uppslitande diskussionen. Istället skulle man ha kunnat agera på dessa problem, istället för att blunda för dem.

Först och främst, herr talman, tycker jag att det är lite underhållande att ledamoten Wikström inleder sin replik med att säga att det finns olika åsikter i den här frågan. Nyss stod han här och sade hur otroligt homogena vi är, och att vi tycker lika i dessa frågor. Vi har samma värderingar. Nu suckar Obunden Samling. Men jag tycker att det är ni som säger så. Vi har samma värderingar här på Åland och därför ska människor med andra värderingar inte få komma hit för då blir det problem.

Men här har vi ett tydligt exempel. Jag håller med Wikström; vi har olika åsikter.

När det gäller grundfrågan, både i den europeiska kontexten och i våra nationella sammanhang. Det handlar om folks ilska och rädsla för invandring och de problem som man identifierar.

Därtill tycker jag att det är viktigt att vi måste kunna tala om ojämlikheten och de ökade klassklyftorna i samhället. Folk upplever att framtiden ser mörkare ut än vad den gjorde tidigare. Det är problem vi ska diskutera, inte generalisera och ställa grupper mot varandra.

Tack, talman!

Eftersom det är otydligt med grundläggande värderingar, så är jag fortfarande övertygad om att ledamoten och jag delar nästan 100 % dessa värderingar. Vi är uppvuxna på Åland och har i grunden kristna värderingar, även om man inte behöver vara troende. Det är därifrån vår historia kommer.

Ett exempel på dessa värderingar är kvinnosynen, som tydligt visar hur olika värderingar kan se ut i olika delar av världen. Vi ser positivt på jämställdhet och anser att kvinnor och män är lika mycket värda. Alla ska kunna göra vad de vill, oavsett om de är kvinnor eller män.

Tyvärr ser vi att i stora delar av världen, inklusive folk från områden som har kommit hit, är kvinnan ofta tvungen att täcka sig. Hon får bara visa ögonen, hålls hemma och får inte gå ut utan en man. Dessa saker sker i Europa, i Sverige idag, och säkert också på Åland. Många är inte medvetna om det, eftersom det ofta sker i hemmen.

Tack, talman!

Jag vill ge en eloge till ledamoten Röblom som lyfter fram dessa frågor när de dyker upp och sätter ljus på dem.

Ledamoten Röblom har erfarenhet, han har bott i Europa och sett mycket av vad som pågår där. Hur upplever ledamot Röblom att bilden av ett Europa i lågor stämmer?

Tack, herr talman!

Jag brukar försöka undvika att ta personliga erfarenheter i debatten. Men man kan konstatera, och det kan vi säkert alla som har besökt europeiska länder, att det finns människor av alla de slag. Så ska det vara i stadsbilden och i samhället i stort.

Däremot, som en politisk reflektion, när man ser på den europeiska nivån, kan man inte undvika att prata om integration. Vi måste våga diskutera att det är en social grundtrygghet som måste finnas i ett samhälle. Utan denna trygghet finns det en risk för ökad rasism, polarisering och att olika grupper ställs mot varandra. Jag tycker att detta ibland försvinner i skuggan av debatterna, och det blir lätt så att man pratar om fel saker.

Grundtrygga människor blir inte rasister.

Ledamoten lyfte fram något väldigt centralt, nämligen vikten av att se till att alla grupper, oavsett om de är invandrare eller infödda, inte blir marginaliserade och saknar en framtid.

Vi diskuterade näringsutskottet under våren och de utmaningar vi står inför när det gäller sysselsättningsåtgärder. Det handlar om personer som befinner sig mellan stolarna och som inte får den hjälp de behöver för att komma igång. Jag anser att just denna fråga är kanske den mest centrala. Det har väldigt liten betydelse varifrån man kommer eller vilken bakgrund man har. Det viktiga är att få en bra start i livet, kunna utveckla sig själv och ta ansvar för sitt liv. Det är av stor vikt.

Tack, talman!

Till dem som följer den här debatten och sedan läser om den, eller hör den nu: Jag vill rikta mig till alla som känner sig illa berörda av detta. Det handlar om de som har kommit till Åland under olika omständigheter och som gör sitt bästa för att skapa sig en framtid och ett arbete, för att bidra till det åländska samhället. Jag hoppas att ni hör att här i salen finns en majoritet som står för sunda mänskliga värderingar och för människors rättigheter.

Talman!

Jag är ingen varm anhängare av ledamöter som står i talarstolen och berättar självupplevda anekdoter. Men nu ska jag för en gångs skull göra det själv. Jag lovar att det inte ska bli en vana.

Jag har nämligen själv varit flykting en gång i tiden, eller ensamkommande, möjligen. Jag vet inte exakt hur jag klassificerades. Det var för länge sedan och det skedde av orsaker som jag själv inte kunde kontrollera.

Det hände i ett land beläget vid Svarta havet. Då var jag just och just myndig, men dock under de 23 år som nämns här i det här lagförslaget, så jag kunde hantera min situation efter bästa förmåga. I det aktuella landet kunde regler böjas åt alla möjliga håll. Jag lyckades få dem böjda åt mitt håll, vilket gjorde att jag fick nödvändiga stämplar i mitt pass och därmed en gynnsammare status. Jag kände mig inte särskilt varm inombords under den där processen. Men reglerna kunde lika gärna ha böjts i en riktning som hade skapat allvarliga problem för mig.

Det är därför vi behöver en tydlig lagstiftning för att hantera dessa frågor. En handläggare som arbetar med detta måste kunna ange vilken lag och vilka bestämmelser som gäller för att fatta beslut. Det är viktigt. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.