Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Den här ändringen av studiestödslagen handlar om att förändra och förbättra en lag som har hängt med rätt länge. Det handlar om olika ändringar på olika områden, vissa uppdateringar och en anpassning till nya tider. En av de större frågorna kanske kan vara att man uppmuntrat till ett livslångt lärande med innebörden att all satsning på utbildning är kloka investeringar. Av det skälet så tillstyrker utskottet att man ska göra det möjligt att tjäna extra samtidigt som man studerar. Detta prövades under pandemiåret och man gick inte riktigt ut lika långt som då. Man höjer det månatliga beloppet med 50 %, vilket utskottet tycker att kan räcka till för ögonblicket.

Meningen med det här är att man ska göra det möjligt för alla att kunna byta perspektiv, bransch, vidareutbilda sig och växa. Samtidigt så framhåller vi också att det här ska utvärderas allt eftersom.

Utskottet noterar att den sökandes inkomster igen ska beaktas i bedömningen vid beviljandet av studiestödet. Det övre månatliga beloppet för sökandens inkomst har höjts med 50 % från 939 till 1 410 euro per månad. Det här är viktigt, för systemet för studiestöd måste utvecklas och hållas i takt med tiden. På ett övergripande plan står utskottet bakom detta.

Sedan konstaterar vi också i behandlingen att man gör det här som en anpassning av stöden till den planerade avgiftsfria gymnasieutbildningen, dessvärre och tyvärr än så länge utan stöd i lag. Men vi har blivit försäkrade om att en sådan snabb produktion så den bör komma inom kort.

För de studerande som omfattas av de kostnadsfria gymnasiestudierna så sänks studiestödet, vilket då bör medföra sänkta kostnader om 113 000 år 2023 och 255 000 under år 2024 och framåt. De ökade kostnaderna därmed, som ett kostnadsfritt gymnasium förorsakar, är åtminstone delvis finansierade av sänkta studiestödsbelopp när det gäller Ålands lyceum i sin helhet.
När det handlar om yrkesgymnasiet så har man än så länge infört kostnadsfritt gymnasium för årskurs 1, men inte för 2 och 3, vilket man så klart kan ha synpunkter på, men utskottet valde ändå att stå bakom förslaget av det skälet att det är bättre att göra något än att göra inget i detta läge.

Vi framhåller ändå vikten av att gymnasielagen ändras så fort som möjligt så att det föreligger ett tydligt lagstöd för detta helt och hållet kostnadsfria gymnasium. Vi ber och uppmanar, kan man säga, landskapsregeringen att överväga hur dessa kostnadsökningar ska finansieras framöver.

För ordningens skull, det har uppstått ett korrekturfel i den allmänna motiveringen, vilket vi påpekar i betänkandet. I övrigt så finns en reservation mot betänkandet, men den kommer reservanten att presentera är jag övertygad om.

Mot den här bakgrunden, talman, så föreslår utskottet att lagförslaget antages i den här lydande meningen. Tack!

Talman! Jag vidhåller ändå att det är otroligt politiskt oskickligt av landskapsregeringen och majoriteten att göra på det här viset. Det fanns en chans att göra en reform som skulle bli bättre för alla, men också att finansiera den. I lagframställningen så kommer det inte heller fram vad hela reformen kommer att kosta för gymnasiet. Det är liksom betydligt mer än vad man tar fasta på här i lagframställningen. Dessutom säger man att man inte kan sänka studiestödet så länge man inte har lagstöd, men det är ju de facto det man har gjort.

Så man får leta efter ett ärende med mera krumbukter och kullerbyttor i, jag kan nästan inte komma på något alls som har varit lika fullt av krumbukter och kullerbyttor som det här.

Tack, talman! Från utskottets sida så har vi ändå ställt oss bakom detta lagförslag eftersom det blir bättre än vad det har varit. Att man alltid kan göra saker ännu bättre, det är ett faktum. Det finns nog inte ett lagförslag som inte har drabbats av det genom åren. Vi anser från utskottsmajoritetens sida att det här blir bra för de studerande, det blir bra för de vuxna som vill vidareutbilda sig och det skapar utrymme för tillväxt på väldigt många plan. Vi nöjer oss med det.

Talman! Ja, man ska väl inte gråta ut i repliker, men jag har nog gett upp hoppet om att finans- och näringsutskottets majoritet skulle ha någon slags ekonomisk sinnelag överhuvudtaget, så det får man väl bara ge upp helt enkelt. Och skulle det vara så att det skulle finnas utrymme och pengar att satsa på gymnasiet så skulle jag personligen föredra att man skulle satsa på stödinsatser, till exempel inom den yrkesinriktade utbildningen. Det gäller att försöka se helheter. Jag tycker att argumentationen haltar, men det är väl bara att bita i det sura äpplet, så är det.

Tack, talman! Det är ett väldigt stort steg framåt att införa ett i praktiken kostnadsfritt gymnasium i form av Ålands lyceum och ett kostnadsfritt yrkesgymnasium. Man tar ett steg i taget. Yrkesgymnasiet liksom det som hände inom Ålands lyceum så där blir slutresultatet att studierna inte längre behöver bekostas av eleverna. Det kommer att sätta fart på tillväxten på olika sätt och det skapar en större rättvisa.

På samma höjer man inkomstgränserna för rätten till studiestöd. Det är också sådant som bidrar till att folk kan arbeta vid sidan av sina studier. Det är något som gynnar den enskilde och det gynnar samhället.

Tack, talman! Ja, ofrånkomligen blir det ju en kostnadsökning när man å ena sidan gör gymnasiet kostnadsfritt och å andra sidan inte sänker studiestödet i motsvarande grad. Här skriver utskottet, som jag tycker att är välformulerat, att man ber landskapsregeringen överväga möjligheten att finansiera den här kostnadsökningen med sänkningar i studiestödet framöver. Nu är ju också utskottsordförande gruppledare för lantrådspartiet. Hur ser han på möjligheten att det också blir så framöver?

Det kommer att bli på det sättet framöver. Det kommer att tas fram en gymnasielag och man kommer att se till att vi kan finansiera eventuella merkostnader med att man ger ut ett mindre studiestöd. Det är så som resonemanget har varit i utskottet sedan allra första början. Och på samma sätt så har vi diskuterat i Centerns lagtingsgrupp.

Talman! Det hade varit bra om landskapsregeringen i så fall ger det beskedet så att inte nästa landskapsregeringen behöver ge ett chockbesked som inte kommer att tas så positivt för de studeranden som kanske har planerat sin ekonomi. Just i dagens läge med kostnadsökningarna så behöver man ju hålla i pengarna på ett helt annat sätt än tidigare och då kan det vara bra att förbereda sig för en sådan neddragning. Om det är så att utskottet nu har kommit fram till det här så hade följd i färg varit att landskapsregeringen skulle kunna kommunicera detta framöver.

Tack, talman! Den diskussionen fördes delvis i utskottet, men man landade i slutsatsen att det finns ingenting som man kan göra idag för att påverka nästa landskapsregering. De måste få fatta sina egna beslut. Av det skälet så stannade vi vid den formulering som är, att man ska överväga hur man ska gå till väga för att förverkliga de planerna.

Sedan att folk måste hålla i pengarna bättre idag än tidigare, det tror jag inte att stämmer. Jag tror att man alltid har tvingats hålla i pengarna väldigt hårt som studerande.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Det är synd att det här med finanspolitiskt ramverk och en ekonomi i balans bara blir en offentlig teater från de flesta partier. Ekonomi verkar vara lite som skärgårdstrafiken, något man kan tycka kring, men omöjlig att överföra till konkret handling, speciellt under ett valår. Det är frestande för många politiker att låtsas göra något åt saken, men när verkligheten kräver politiskt mod, då är det lätt att man vänder man sida och fortsätter som det alltid har varit och låter någon annan ta hand om bekymren.

Studiestödslagen är en bra lag på alla sätt, tack för det landskapsregeringen, förutom ett litet "aber" kring finansieringen av den. Finansieringen tycks alltid vara oväsentlig när det kommer till nya lagförslag nuförtiden. Det här bevisar Liberalernas poäng från remissdebatten, det finanspolitiska ramverket kommer falla sönder i atomer om inte lagförslag finansieras innan de sjösätts.

Därför valde jag att lämna in en reservation mot betänkandet med motiveringen: "Revideringen av studiestödslagen behöver synkroniseras i reformen kostnadsfri gymnasieutbildning för att finansieringen ska bli ekonomiskt hållbar över tid. Reformen kostnadsfri gymnasieutbildning behöver dessutom implementeras på ett jämlikt och rättvist sätt för alla studerande vid Ålands gymnasium. Hanteras inte detta parallellt riskerar reformen få kraftigt kostnadsdrivande effekter."

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att följande text ersätter styckena fyra, fem och sex under rubriken utskottets synpunkter i betänkandet: ”Utskottet konstaterar att Ålands gymnasium för höstterminen 2023 budgeterats medel för införandet av kostnadsfri gymnasieutbildning vid Ålands lyceums samtliga årskurser och för Ålands yrkesgymnasiums årskurs ett. Reformen kostnadsfri gymnasieutbildning behöver implementeras på ett jämlikt och rättvist sätt för alla studerande vid Ålands gymnasium. Utskottet anser därför det är av största vikt att samtliga årskurser, parallellt och oberoende studieinriktning, får ta del av reformen. Bara så erhålls en jämlik utbildning."

Utskottet vill betona att revideringen av studiestödslagen behöver synkroniseras i reformen kostnadsfri gymnasieutbildning för att finansieringen ska bli ekonomiskt hållbar över tid. Utskottet har erfarit att införandet av kostnadsfri gymnasieutbildning för årskurserna två och tre vid Ålands yrkesgymnasium innebär en kostnad om ca 260 000 euro för läsåret 2023/2024. Utskottet ser justeringsbehov av stödnivåerna för följande kategorier med syftet att uppnå en bättre balans mellan studiestöd och förmånen kostnadsfri gymnasieutbildning, men även för att uppnå en bättre kostnadstäckning för reformen.

Jag vill poängtera att dessa förslag på nivåer är indikativa och exemplifierar på vilket sätt kostnadstäckning kunde hittas.

Sänkning av studiepenning för 17 år som deltar i kostnadsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet och bor hos föräldrarna från 137 euro till 43 euro.

Sänkning av studiepenning för +18 år som deltar i kostnadsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet och bor hos föräldrarna från 222 euro till 45 euro.

De exemplifierade nya stödnivåerna ligger i linje med motsvarande studiestöd i riket, speciellt när man ser på helheten och det möjligheter som det ökande inkomsttaket också ger. Det skulle innebära för höstterminen 2023 ca 260 000 euro och för helåret 2024 ca 570 000 euro i minskade kostnader.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återta lagförslaget och återkomma till lagtinget i skyndsam ordning med ett reviderat förslag anpassat efter utskottets synpunkter gällande studiestödsnivåer samt med tilläggsmedel för kostnadsfri gymnasieutbildning 2023 för Ålands yrkesgymnasium årskurs två och tre.

Handen på hjärtat, tror faktiskt någon här i salen att studiestödsnivåerna kommer att justeras nedåt nästa år? Det kommer inget parti att göra, därför behöver det ske nu, parallellt med att det kostnadsfria gymnasiet införs, i samtliga årskurser i Ålands gymnasium. Varför avsiktligt skapa ett dike och klyftor bland våra ungdomar? Självklart ska alla erhålla samma förmåner oberoende om man går i lyceet eller i Åland yrkesgymnasium. Ändringen av studiestödslagen rimmar illa med ekonomiskt ansvar, men rimmar även illa med det vi politiskt förmedlar till våra gymnasiestuderanden. Det är lite som att det skillnad på folk och folk, vi särskiljer de studerande beroende på vilken linje de valt, teoretiskt eller yrkes. Det här kan lagtinget ännu rätta till och Liberalerna hoppas på stöd i frågan. Jag önskar föra reservationen till omröstning. Tack, talman!

Tack, talman! Jag förstår precis att ledamoten Holmberg för fram det här eftersom det är dit man vill komma. Men det som gör mig tveksam är tidtabellen i förslaget. Det skulle betyda att landskapsregeringen skulle återta lagförslaget och komma tillbaka med en tilläggsbudget och ett nytt lagförslag som ska hinna behandlas så att den skulle förverkligas till höstterminen 2023. Min fråga är, tror ledamoten Holmberg, utöver den symboliken i att lägga förslaget, att det här är realistiskt?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det finns ett ärende idag, tillfällig skatt på vinster inom elbranschen, och där tog landskapsregeringen fram i väldigt snabb takt ett lagförslag som kom till lagtinget i skyndsam ordning. Vill man så fungerar det. Vi fick under utskottsbehandlingen veta att tidsplanen är tajt men att om man kan göra det i skyndsam ordning så är det möjligt att införa det vid Ålands gymnasium.

Ändå har ju både ledamoten Holmberg och jag upprepade gånger kritiserat landskapsregeringen för att man för fram lagförslag som ska behandlas i skyndsam ordning där beredningen är bristfällig just för att man har haft så bråttom. Så bara av den orsaken så har jag fått den uppfattningen att det kanske skulle gå att praktiskt genomföra det när vi i utskottet har diskuterat den här frågan. Men det är tveksamt när man tänker på arbetsbördan i yrkesgymnasiet för att i praktiken hinna genomföra de här förändringarna som skulle komma någon gång under sommaren.

Tack, talman! Grundproblemen som det här bottnar i är ju vår lagstiftningsapparat. Vi borde ju ha haft en reviderad gymnasielag på bordet för länge sedan egentligen.

Sedan ser jag inte problem eller någon risk med att göra det här utan en reviderad gymnasielag. Är det så att det av någon anledning inte skulle bli en kostnadsfri gymnasieutbildning till hösten, då blir det ju inte heller de nya studiestödsformerna utan då bibehålls ju de nuvarande. Så vill man så fungerar det. Jag förstår heller inte logiken, landskapsregeringen har ju ändå sänkt en del på nivåerna utan lagstöd. Jag förstår inte varför man inte kan gå hela vägen? Det kan jag enbart sätta på det faktum att det är ett någorlunda obekvämt förslag och det är ett valår, tyvärr.

Talman! Vi socialdemokrater har inte reserverat oss mot utskottets betänkande. Vi tycker att de ändringar som föreslås är rimliga och har framfört och fått gehör för våra synpunkter i utskottets betänkande.

Men det har blivit klart i utskottet att den föreslagna sänkningen av studiestödet för studerande i det kostnadsfria gymnasiet är en helt och hållet politisk markering av en avsikt att finansiera reformen genom att se över studiestödet. Därför får jag ge ledamoten Holmberg rätt. Det finns en valpropaganda i en del av det här som kanske inte helt hedrar landskapsregeringen.

Det är rimligt att genomföra den här lagen som den nu ligger. Men vi tycker inte att man utan beredning och utan lagstöd kan sänka studiestödet ytterligare. Särskilt inte som hela gymnasiet de facto inte är kostnadsfritt idag. Vi ser det kostnadsfria gymnasiet som en samhällsinvestering både i utbildning och i en jämlik tillgång till utbildning. Det är ju det som är utgångspunkten, att det blir bättre för våra studerande och att gymnasieutbildning är kostnadsfri för att vi vill ha studerande och att våra ungdomar har genomgått gymnasiet. Finansieringen är ett medel för att uppnå ett mål att så många som möjligt av våra studerande ska genomgå och få en gymnasieutbildning.

Vi tycker inte att den här processen har drivits på ett optimalt sätt. Självklart borde det kostnadsfria gymnasiet och en förlängd läroplikt ha gått hand i hand. Självklart borde en revidering av gymnasielagen ha föregått de här ändringarna. Nu går man liksom med rumpan före igen och i en väldig hast på slutet. Det negativa är att det kommer att väcka känslor och besvikelse hos föräldrar och studerande att en kostnadsreform genomförs stegvis så att vissa har del kostnadsfritt och andra inte, även om en sådan brytpunkt förstås alltid kommer någonstans.

Vad gäller den höjda inkomstgränsen för studiestödet tycker vi att man något sånär har placerat kyrkan mitt i byn så att det är möjligt för studerande att dryga ut inkomsterna på ett sådant sätt att det inte stör eller omöjliggör studier och så att samhället inte i alltför hög grad betalar där det verkligen inte behövs. Det här är dock en förändring som rimligen behöver utvärderas av kommande landskapsregering så att den träffar rätt.

Vår grundinställning är att vi aldrig blir färdiga med att utveckla välfärden. Därför kommer vi bland annat att gå vidare med det som tyvärr inte fanns med i det här lagförslaget i form av en åtgärdsmotion där vi föreslår att man ska titta på bostadstillägget kopplat till studerandes inkomster och möjligheten att få bostadstillägg även på sommaren.

Förstås vill vi också gå vidare med det som har varit vår utgångspunkt hela tiden, att den kostnadsfria gymnasieskolan bör hänga ihop med en utvidgad läroplikt som ger de studerande både rättigheter till hjälp och stöd och skyldigheten att skaffa sig en grundläggande utbildning som man behöver ha i dag, precis som läroplikten i övrigt är till för.

Jag har noterat att ledamoten Holmström har en kläm med ett liknande innehåll som vår åtgärdsmotion och det är ju fint att vi kan dra åt samma håll i en så här viktig fråga. Tack, talman!

Tack, talman! Jag har sagt det någon gång förut här i salen men jag säger det igen, när ledamot Fellman och ledamot Holmberg tycker likadant om någonting, då måste det ju faktiskt stämma. Då måste vi ha rätt.

Ser man på sidan 9 i lagförslaget och den tabell som finns där så kan man nog med lite insyn konstatera att för 2024 så kommer hela det här paketet, inklusive kostnadsfri gymnasieutbildning, att kosta cirka 1 miljon. Sätter man då det i relation till att vi ska införa ett finanspolitiskt ramverk så tycker jag att det är av vikt att landskapsregeringen faktiskt tar det ansvaret och justerar studiestödsnivåerna.

Ja, naturligtvis är det så. Vi menar att ett första något otillfredsställande steg har tagits på den vägen. Vi poängterar igen det som jag sade i mitt anförande. Vi ser det kostnadsfria gymnasiet som en investering i våra ungdomars utbildning och en investering i att det är en jämlik tillgång till utbildning, att det inte är så att någon låter bli att skaffa sig en gymnasieutbildning för att de inte har råd med den och den reformen kommer först för oss.

Tack, talman! Jag tycker att det är bra att man ser på helheter, det borde man alltid ha som målbild när man ska genomföra reformer. Men på Åland verkar det här med reformer vara ett självändamål att det ska bli dyrare. Det ska bli lite bättre, men det ska också bli mycket dyrare. Jag kan inte fatta varför det måste gå hand i hand?

Det här borde ju ha kopplats ihop också med Ålands folkhögskola. Folkhögskolan borde ju vara en del av Ålands gymnasium där man kan landa, där man kan starta upp på nytt, där man kan förkovra sig i svenska och läsa upp sina betyg och allt möjligt. Då skulle man kunnat få en riktigt bra reform av alltihopa. Nu blir det fragmenterat och det blir tyvärr mycket, mycket dyrare. För år 2024 är det 1 miljon.

Tack, talman! Ledamoten Holmberg gör bedömningen att det finns ett självändamål att det ska bli dyrare, jag kan inte uttala mig om det är så för landskapsregeringen. Det är inte så för Socialdemokraterna. Vi tycker inte att den här reformen har genomförts på ett bra sätt. Vi hade gärna sett att man för två år sedan, när man började diskuterade den här reformen, skulle ha tagit helheten både när det gäller finansieringen, hur den ska genomföras och den förlängda läroplikten som en helhet, där också folkhögskolan skulle ha ingått som ett alternativ. Det skulle ha varit det bästa. Nu blev det inte så och det kan knappast Socialdemokraterna lastas för.

Talman! Ja, jag delar den uppfattningen som ledamot Fellman redogjorde för. Det hade varit skäl att ta ett helhetsgrepp. För förutom inkomstgränsen så har det dykt upp bland åländska föräldrar och studerande den här saken med bostadsstöd, men också det faktum att det skulle behövas mera resurser till den yrkesinriktade utbildningen. Så det finns ett stort helhetsgrepp som man borde ha tagit här. Jag beklagar igen att man inte tar ett helhetsgrepp och att man allra minst tar ett helhetsgrepp när det gäller ekonomin. Nog måste det ju vara relevant i åländsk politik att man funderar vad man har för reformutrymme. Har man råd med kostnadsdrivande reformer eller kan man göra det på något annorlunda sätt? Tyvärr så existerar inte de tankegångarna i majoriteten.

Tack, talman! Jag tror att det var så, när den här reformen med den förlängda läroplikten och det kostnadsfria gymnasiet först kom upp, att det inte fanns en tillräcklig kunskap eller beredskap i landskapsregeringen och majoriteten att på allvar diskutera frågan, utan man reagerade med ryggmärgen och trodde att det handlade om frihet och att någon skulle tvingas göra någonting som de inte vill. Vi har diskuterat den här frågan många gånger, att det inte är så utan det handlar om en reform som ska se till att alla våra ungdomar får en tillräcklig utbildning för att klara sig och att det kan ske på många olika sätt. Jag håller med. Det som är bristen här är inte det som vi har framför oss nu, utan det som man lät bli att göra för två år sedan när man kunde ha valt en annan väg.

Precis och avsaknad av helhetsgrepp och helhetssyn. Vi vet ju också att det har varit på gång väldigt länge under hela den här mandatperioden att revidera hela högskolelagen som helhet och hela gymnasielagen. Nu får vi lite bitar och det kommer att bli svårt att få en helhet av det här, tyvärr.

Tack, talman! Jag kan bara konstatera att det är tur att det är som med tiden också i politiken. Det kommer alltid nya mandatperioder när man kan försöka göra bättre i nya konstellationer.

Talman! Snart ska Åland få en moderniserad studiestödslag som lämpar sig bättre till dagens förhållanden. Finans- och näringsutskottet skriver i sitt betänkande att lagen nu i större utsträckning anpassas till principen om livslångt lärande men utskottet befattar sig tråkigt nog inte alls med frågan om bostadsbidraget under sommarmånaderna, trots att jag tog upp frågan i remissdebatten.

År efter år nås AMS av missnöjda och besvikna studerande som anser att det är rent ut sagt orättvist att deras finländska studiekamrat, som rentav kan bo i lägenheten bredvid, får ett högre bostadsbidrag än vad de själva får från Åland.

Vi tar ett vanligt exempel. En åländsk studerande i Sverige har ett hyreskontrakt där hyra också ska betalas under sommarmånaderna. Personen får inte hyra ut i andra hand. Personen får inget åländskt bostadstillägg eftersom hen inte får studiestöd under sommarmånaderna. I dagsläget har man däremot som finländsk studerande rätt till ett allmänt bostadsbidrag från Folkpensionsanstalten som uppgår till 210 euro. Detta eftersom bidraget inte är direkt kopplat till studiestödslagen i Finland.

Det finns dessvärre ingen öppning i den finländska lagen idag för ålänningar som studerar utanför Åland att få det finska stödet under sommarmånaderna. Detta behöver ändras. Flera olika lösningsförslag har lyfts, men det verkar som att landskapsregeringen inte längre tar frågan på så stort allvar.

Därför lämnar vi i Hållbart Initiativ ett klämförslag som uppmanar landskapsregeringen att återigen föra upp frågan om åländska studerandens bostadsbidrag under sommarmånaderna på den politiska dagordningen. Klämmen lyder så här: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda lösningar för att komma till rätta med den ojämlika situation som åländska studeranden utanför Åland befinner sig då de inte har rätt till bostadsbidrag under de studiefria sommarmånaderna."

Jag noterar att Socialdemokraterna har lämnat in en separat motion i bostadsbidragsfrågan också, med en liten twist kan man väl säga, och det är positivt. Det stöder vi, men den frågan behandlas då inte inom ramen för detta ärende, utan det kommer först senare. Då kan vi återkomma till detaljerna. Då kanske vi också får utbildningsministern på plats och kan svara på frågor om inte hon deltar i klämförslagets sista behandling.

Talman! Finans- och näringsutskottet behandlar ytterst ytligt frågan om samspelet mellan studiestödet och ett kostnadsfritt gymnasium. Landskapsregeringen vill alltså minska något på studiestödets belopp för de studeranden som kommer att ha ett kostnadsfritt gymnasium. De som inte kommer att ha det, vilket troligtvis blir yrkesgymnasiet förutom årskurs ett, får samma studiestödsbelopp som tidigare. Orsakerna till varför man valt att gå in för ett kostnadsfritt gymnasium är att minska de ekonomiska hindren för att utbilda sig och att inte försätta åländska studeranden i en sämre position än studeranden i vårt närområde. Dessutom är förändringen totalekonomiskt lönsam eftersom Ålands gymnasium kan få ner priserna med större upphandlingar och återbruk av läromedel istället för att alla studeranden ska betala allt själva. Kostnaderna för studiematerial har nämligen på senare tid redan ökat, delvis på grund av att de förlag som säljer studiematerial mer riktar sig till upphandlingsenheterna direkt eftersom skolorna i Finland upphandlar allt material. Det här har alltså lett till att det blir dyrare för åländska studerande när de köper studiematerial från Finland.

Landskapsregeringen föreslår inte att kostnadsökningen för gymnasiet kompenseras med neddragning av studiestödet i motsvarande grad såsom man gjort i Finland. Det finns fortfarande ett finansieringsglapp vilket är olyckligt. Hur ska kostnadsökningen finansieras? Det framgår inte. Det framgår inte heller om landskapsregeringen ser detta som en temporär lösning som senare ska åtgärdas eller inte.

Det är därför utskottet uttryckligen ber landskapsregeringen överväga möjligheten att finansiera kostnadsökningarna för det kostnadsfria gymnasiet med sänkningar i studiestödet. Hållbart Initiativ stöder det, men konstaterar att det pedagogiskt blir svårt att förklara för våra ungdomar varför samhället först senare ska sänka studiestödet och inte under tiden reformen genomförs. Det hade varit fint om landskapsregeringen faktiskt redan nu kunde avisera att kostnadssänkningar kommer med anledning av reformen, istället för att senare ge chockbesked om sänkta studiestöd. Trots att det kanske inte låter så roligt så är det viktigt att landskapsregeringen visar handlingskraft i frågan. Visst, det är upp till den nya regeringen att göra det, men en intentionsförklaring hade i alla fall gjort det enklare och minimerat risker för olika typer av negativa skriverier och hätsk debatt.

För Hållbart Initiativ är det viktigt att vi får på plats ändringar i gymnasielagstiftningen vilket ger studeranden en lagstadgad rätt att få ett kostnadsfritt gymnasium. Vi ser också att omställningen måste ske genom alla nivåer och årskurser i gymnasiet så att reformen blir rättvis och jämlik.

Talman! Hållbart Initiativ väljer att inte stöda ledamoten John Holmbergs reservation av ett viktigt skäl: Att förkasta lagförslaget skulle innebära att alla andra förändringar i lagförslaget inte kunde gå igenom till hösten, eller att det skulle bli extremt praktiskt och knöligt och svårt att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget och sedan genom en snabb behandling och försätta personalen på Ålands gymnasium men också på utbildningsavdelningen med extra sommarjobb då man egentligen ska vara ledig. Det hade varit bättre att göra de här förändringarna i ett senare skede, även om det här så klart inte är ett perfekt förslag på något sätt.

För Hållbart Initiativ har studiestödet varit och är fortfarande en mycket viktig fråga. I de finansiellt oroliga tider vi levt i sedan pandemin och lever i just idag, så är det otroligt viktigt för hela samhället att vi hjälper folk att komma ut i utbildning och förhindra att de tvingas avbryta sin utbildning på grund av ekonomiska svårigheter. Plånboken ska inte få styra vem som får studera vad. En högt utbildad befolkning har så många positiva fördelar, inte minst i utvecklingen av nya affärsmöjligheter och innovation. Utan utbildning, ingen ordentlig hållbar samhällsutveckling. Tack, talman!

Tack, talman! Jag tycker att det är bra att ledamoten Holmström lyfte fram det här med bostadsbidraget under sommaren. Vi kommer att stöda förslaget med ett väldigt litet hopp om framgång, men skam den som ger sig. Det är ju så att också på det här området så är det här lagförslaget en försutten chans. Man hade kunnat ta med också den här frågan. I utskottet fick vi den informationen att man av olika orsaker, framförallt ekonomiska, inte tyckte att det var möjligt, så det kan ju ha med den här finansieringsfrågan att göra också. Men vi får jobba vidare med det.

Talman! Den här frågan har ju varit i debatt och i diskussion sedan 2017 tror jag då Finland förändrade sin lagstiftning. Det har lyfts fram olika typer av lösningsförslag. En skulle ju vara att vi ändrar vår lagstiftning, men det visar sig ha sådana konsekvenser som blir att slå dåligt ur ett rättviseperspektiv. Därför har landskapsregeringen, vad jag har förstått, inte kommit med ändringar inom ramen för den här lagstiftningen. Det här är kanske en fråga som mer handlar om samarbete med finska myndigheter och hur man kan anpassa den finska lagstiftningen så att ålänningarna också kan ta del av de stödsystem som finns där. Så jag har förståelse för att landskapsregeringen inte har fört in det ärendet som en bestämmelse. Däremot kunde man ha skrivit det i framställningen i övrigt eller haft en diskussion eller gett något typ av besked om hur den här frågan avancerar.

Det är ju så, som vi har konstaterat i tidigare debatter, att det alltid är krångligt att hitta de där sätten att förändra bidragssystemen så att de inte slår fel. Men det är olyckligt om det är så, vilket vi kommer att diskutera vidare sen när vi tar upp vår åtgärdsmotion, att självstyrelsen försätter åländska ungdomar i en sämre situation än ungdomar i riket. Det är inte det som är meningen med självstyrelsen att vi ska ha det sämre här för att vi inte hänger med i lagstiftningen.

Talman! Jag tror att det inte är något som bara Hållbart Initiativ och Socialdemokraterna tycker, utan det finns nog en gemensam idé och en gemensam problembeskrivning. Däremot så handlar det här klämförslaget mer om på vilket sätt vi avancerar och hur vi försöker hitta lösningar tillsammans med riksmyndigheterna. Det verkar som om det just nu har fokuserats på andra saker. Jag förstår att det finns mycket annat också att göra. Men den här frågan är inte en petitess i dag när vi ser de ökade levnadskostnaderna och när studeranden håller i pengarna på ett helt annat sätt än tidigare. Ibland också tvingas man också att ta pauser i studierna för att få pengarna att räcka till och så ska vi inte ha det om vi ska vara ett land och en region som satsar på utbildning och satsar på framtidens affärsmöjligheter som kompetens kan ge.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Ledamot Holmströms anförande går det ut på våra åländska studerandes problematik med bostäder på studieorten under sommarmånaderna. Det ska vi också koppla till att man på Åland har möjlighet att jobba mer, inkomstgränsen är högre. Det är ju ett argument till att det är som det är och att man höjer den möjligheten. Men det visar också behovet av att man ser på helheten. Allt hänger ihop, så det kanske borde ha varit lite större fokus också på bostadsbidraget i den här helheten. Det som bekymrar lite är egentligen att studiestödslagen skulle ha vunnit på att ha haft en kolumn till som också beskriver den kostnadsfria gymnasieutbildningens kostnader. Om man bara halv läser det här så kan man nog lätt tro att det ingår i det här. Men det är 600 000 till ungefär som ska till. Vi pratar om 1 miljon. Så min fråga till ledamot Holmström är, vill ledamot Holmström (… taltiden slut).

Talman! Jag tror att det är viktigt att vi alltid tittar på totalekonomin, att vi inte har liksom lagförslag i silos. Det har lite varit en sådan tendens tidigare, vi har tittat på vissa bestämmelser och sedan har man sett på konsekvenserna utifrån det istället för att se på större helheter. Här har vi debatterat den stora helheten i att gymnasiet ska bli kostnadsfritt. Det är inte helt kostnadsfritt idag, utan då måste man göra vissa anpassningar för de studeranden som inte har det kostnadsfritt, de får ett annat studiestöd. Det blir lite krångligt, det blir administrativt och det är tråkigt att vi är i den situationen. Det är tråkigt att vi inte har en gymnasielag som ger alla rätt enligt lag att ha ett kostnadsfritt gymnasium. Men vad jag har förstått så är det på gång. Det är väl lika bra då att vi väntar in den reformen och ser att vi kan göra allt för att göra det rättvist och att ingen då känner att det finns en ojämlikhet i det här systemet innan vi sen också minskar på studiestödet. Det vi säger är att man också måste (… taltiden slut).

Tack, talman! Det som jag inte hann med i den förra repliken är; skulle ledamot Holmström och Hållbart Initiativ hellre sänka inkomstgränsen och höja bostadsbidraget? Att finansiera ett höjt eller ett förlängt bostadsbidrag via en sänkt inkomstskatt.

Talman! Om jag minns rätt så slår den ökade inkomstgränsen på det sättet att det belastar skattebetalare med 450 000 euro årligen. Jag vet inte vad kostnaderna skulle vara för att ge ett åländskt bostadsbidrag till de studeranden som finns utanför Finland. De beräkningarna har inte gjorts, men däremot så om man gör en förändring i det finska lagförslaget så är det ju på den finska statskassan i sådana fall som det skulle gå på. Sedan kan man ha olika typer av överenskommelser om finansiering hit eller dit.

Frågan är lite för svår att svara på eftersom det inte finns utredningsmaterial. Det är också en brist att landskapsregeringen inte har tittat på det överhuvudtaget, även om det har tagits upp i olika arbetsgrupper, bland annat den som jag har suttit i och också i övrigt sedan 2017.

En större handlingskraft skulle ha behövts för att vi också här i den här salen ska veta vart vi ska sätta pengarna och var de gör nytta mest.

Talman! Tack för stödet för betänkandet, det är både klokt och ansvarsfullt att hellre göra något än att göra inget i detta läge. Avsikten med den förnyade lagstiftningen är att göra det lättare att studera för så många som någonsin är möjligt.

När det handlar om behovet av ett förändrat bostadstillägg så fördes en diskussion i utskottet kring det. Det är väl kanske inte alldeles klarlagt varför det har blivit som det har blivit, men mycket tyder på att det beror på vår situation och att vi har haft större delen av våra studerande i Sverige tidigare. Det där har fluktuerat lite över tid, ibland går det åt ena hållet och ibland åt det andra. Det här medför vissa utmaningar som jag tror att jag återkommer till i nästa replik.

Talman! Det är lagstiftningsförändringen i riket 2016-2017 som har gjort att anpassningar har behövs göras i den åländska lagstiftningen och sedan några rättelser därefter. Men man har ändå inte kommit till bukt med problemet att åländska studeranden utanför Finland inte kan få ett bostadsbidrag under sommarmånaderna, som här på Åland då är kopplat till studiestödet. Om man inte får studiestöd så får man inte heller bostadstillägg. Man kan inte heller då ansöka om ett bostadstillägg från de finländska myndigheterna. Så det är ett lagstiftningsproblem ursprungligen och inte någon tolkning eller praxis, utan det är med lag som man kan förändra detta. Sedan exakt hur samarbetet ser ut med riksmyndigheten, det har vi inte hört från minister Hambrudd i den här debatten. Förhoppningsvis skulle hon kunna komma i nästa debatt då när lagen ska antas.

Tack, talman! Jag tror att man också ska väga in i ekvationen varför det inte har uppfattats som jättebråttom för ögonblicket och det är att man har lite olika sätt att betrakta studiestödet på Åland jämfört med i Finland. Vi har ett lite högre studiestöd generellt sett. Man räknar inte juni, juli och augusti och inkomster då påverkar inte studiestödet. Med det sagt så behöver inte de heller kanske ha så hemskt stor påverkan. Jag tror nog att man på avdelningen ser mycket noga på det här för ögonblicket med avsikten att komma med någon form av analys kring situationen. För ledamoten Holmström har helt rätt, vi ska inte göra så att våra studeranden uppfattar att de är i en mycket sämre situation än sina kompisar och det behöver man väl åtgärda. Men det är rätt klokt att göra det med en ordentlig beredning snarare än ad hoc.

Talman! Det är som ledamoten Pettersson sade, man behöver utreda de här lösningarna som finns och det är det som klämförslaget också går ut på.

Vad gäller stödsummorna så är ju det allmänna bostadsbidraget i Finland 210 euro. På Åland är det för de studiestödsberättigade månaderna 80 % av hyreskostnaderna med max 240 eller liknande. Detta höjs ju också. Det är ju en bättre situation som ålänningarna befinner sig i under de studiestödsberättigade månaderna i alla fall. Sedan också det faktum att nu vill man då också öka inkomsttaket i studiestödet, vilket gör att man också kan arbeta ytterligare och det har också en effekt som inte har utretts i och med det här lagförslaget. Det finns ju också goda skäl utifrån det här nya lagförslaget att göra den analysen och inte utifrån så som det ser ut idag utan det här lagförslaget. Så därför finns den här klämmen för behandling.

Tack, fru talman! Jag håller mig kort. Jag vill understöda lagtingsledamot Simon Holmströms klämförslag.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring och temporär av landskapslagen om studiestöd om för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Förslag till ändring av motivering tas upp i samband med ärendets andra behandling.

Lagtingsledamoten Simon Holmström, understödd av lagtingsledamoten Alfons Röblom, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda lösningar för att komma till rätta med den ojämlika situation som åländska studeranden utanför Åland befinner sig då de inte har rätt till bostadsbidrag under de studiefria sommarmånaderna."

Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 73 § i arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

Lagtingsledamoten Simon Holmströms klämförslag bordläggs därför till lagtingets till plenum den 5 maj 2023.