Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om vattenskyddsområde i vattenlagen för landskapet Åland förtydligas och utvidgas. Dessutom föreslås att ersättningsbestämmelserna i lagen ska gälla för skada eller olägenhet som uppstår till följd av skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde. Landskapsregeringen föreslår även att tydligare bestämmelser införs för inrättande, ändring och indragning av grunda farleder och även kompletterande bestämmelser om vattenuttag vid vattenbrist föreslås.

Eftersom många sjöar och havsvikar på Åland inte uppnår god status som e borde så behöver en bred palett av åtgärder vidtas för att skydda våra vatten och förbättra vattenkvaliteten. Utskottet hade föredragit den planerade totalrevideringen av vattenlagen, men konstaterar att det här ändå är ett steg i rätt riktning.

Inom ramen för projektet ”Vattenförbättrande åtgärder” kommer landskapsregeringen att genomföra ett antal konkreta vattenförbättrande åtgärder, men landskapsregeringen bör samtidigt fortsätta beredningen av totalrevisionen av vattenlagen.

Det saknas inte styrdokument för skydd av vatten. Vi har från utskottets sida efterlyst ytterligare politiska åtgärder för att uppnå målet om att allt vatten ska ha god kvalitet senast år 2030 och konstaterade att det finns ett behov av att förstärka skyddsföreskrifterna för dricksvattentäkter.

Lagförslaget förtydligar och utvidgas så att det blir klart att landskapsregeringen ska inrätta ett vattenskyddsområde för att skydda en vattenförekomst om det används eller kan komma att användas som en vattentäkt för hushållsvatten. Landskapsregeringen ska även kunna inrätta ett vattenskyddsområde för att hindra förorening av vatten. Eftersom flera dricksvattentäkter uppvisar en otillfredsställande ekologisk status och det på sikt finns behov av ytterligare dricksvattentäkter är det här särskilt viktigt.

Enligt lagförslaget ska skyddsföreskrifter intas i ett beslut om inrättande av ett vattenskyddsområde. Genom skyddsföreskrifterna kan vattenverksamheter i vattenskyddsområdet förbjudas, begränsas eller påföras tillståndsplikt. Ett förslag till skyddsföreskrifter ska vara utställt på landskapsregeringens webbplats under minst trettio dagar innan skyddsföreskrifterna för ett vattenskyddsområde fastställs.

Dessa skyddsföreskrifterna kan således innebära omfattande inskränkningar i berörda fastighetsägares nyttjande av sina fastigheter. Utskottet anser därför att det inte är tillräckligt att ett förslag till skyddsföreskrifter endast behöver vara utställt på landskapsregeringens webbplats under minst trettio dagar. Utskottet anser att utöver annonsering i åtminstone en åländsk tidning med allmän spridning och dessutom behöver information ges till och samråd hållas med berörda fastighetsägare.

Eftersom avloppsvatten som leds till sötvattentäkt kan medföra betydande skada föreslås det intas ett förbud mot att leda avloppsvatten till sötvattentäkt. Utskottets tolkning är att även avloppsvatten som leds till sötvattentäkt på grund av breddning av pumpstationer omfattas av förbudet. Men vi anser också att det finns behov av en tydligare och mer heltäckande reglering på området. Vi önskar att en sådan reglering intas i vattenlagstiftningen i samband med totalrevisionen av vattenlagen.

För att trygga långsiktigt hållbara och säkra vattentäkter är det givetvis viktigt att inget avloppsvatten leds till vattentäkterna. För att kommunerna ska kunna utöva tillsyn behövs kunskap om hur avloppslösningarna ser ut i kommunerna. En sådan inventering kan vara både arbetsdryg och kostsam och anser därför att det exempelvis skulle vara bra om landskapsregeringen med medel från projektet ”Vattenförbättrande åtgärder” genomför en samordnad, gemensam inventering av läget i kommunerna.

Bestämmelser som klargör vad som gäller om det finns en överhängande risk att samhällets vattenförsörjning äventyras intas i lagförslaget. ÅMHM kan enligt lagförslaget i ett sådant läge tillåta, begränsa eller förbjuda uttag av vatten. I en dylik situation kan till exempel tillåtelse ges för ett högre uttag av dricksvatten än vad gällande tillstånd medger.

Och för att under exceptionella, tvingande omständigheter trygga vattenförsörjningen föreslås att ett enskilt vattenverk som har tillstånd för uttag av vatten för samhällets vattenförsörjning undantagsvis har rätt att för avvärjande eller hindrande av överhängande skada på samhällets funktionalitet, tillfälligt avvika från bestämmelserna i tillståndet.

Till sist, talman, med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagförslaget antas med några mindre ändringar av språklig karaktär. Tack, talman!

Tack, herr talman! Det är roligt, ledamoten, att utskottet har hittat en samsyn i de här frågorna. De är verkligt glädjande.

Jag tänker först beröra frågan om kontakter med markägare och tidningen, det är säkert en god ide. I praktiken så tror jag att det här kommer att gå till ungefär så att man kartlägger vem som berörs av det här och så tar man kontakt direkt med den personen och diskuterar det. För det är ändå inte så många så att man inte kan ha den här kontakten. Det blir fortfarande effektivt att göra på det viset. Det är väldigt viktigt att de som berörs också känner att de är delaktiga i det här beslutet och förstår varför det sker.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Absolut, det var ungefär så som utskottet tänkte. Man behöver vara delaktig i de här besluten. Säkert vet markägarna om det för det pratas och ryktas och så, men man behöver vara tydlig med vad man tänker göra. Att det bara skulle finnas på landskapsregeringens hemsida tyckte vi att inte var tillräckligt, eftersom alla kanske inte har en vana att gå in där. Så lite tydligare vill vi ha.

Tack, herr talman! Vad gäller samordning mellan kommunerna så är det helt rätt spår tycker jag att man utvecklar VA-samarbete som det är idag. Jag vet att kommunerna i dag börjar ställa sig positiva till vattenmätare som exempel. Att fortsätta samordna vatten och kanske i framtiden också avlopp via Ålands Vatten tror jag att vore en väldigt bra utveckling på det här området. Kommunerna uttalar själva en utmaning med att hantera de här frågorna på egen hand och det kan man också se som ett alternativ till att slå ihop kommunerna. Det är ett annat sätt att arbeta framåt med mer samordning mellan kommunerna.

Tack, talman! Jag delar den uppfattningen att detta är utmanande för kommunerna och alla gör lite på sitt sätt. Just samordning mellan kommunerna tyckte vi också i utskottet att det är jättebra om det görs, men vi vet ju att samordning mellan kommunerna också är svårt. Men vi önskar lycka till.

Tack, herr talman! Tack till ledamoten Söderlund för en bra behandling av det här förslaget. Det var många goda iakttagelser som utskottet gjorde.

Nog måste man ju i förlängningen också vara lite bekymrad över kommunernas förmåga och resurser att hantera de här frågorna kring breddning, dvs. när avloppen svämmar över så att vattnet når sjöar.

I somras när det skedde och en invånare ringde för att upplysa kommunen om att avloppet hade breddats så fick man svaret att man svarar om två veckor. Jag menar att det är akuta kriser som händer här och nu, man måste rycka ut och man måste åtgärda omgående. Men vi har en väldigt, väldigt svår situation på det här området och i praktiken är det svårt att efterleva.

Talman! Absolut, jag håller med om att det här med breddning är ett otyg kan man säga.

Vi har haft flera ärenden i utskottet som har handlat om vatten. Jag vet inte om det var just i samband med den här behandlingen eller någon annan som någon pekade på svårigheterna för kommunerna. För när det är något problem i avloppsvattnet eller dricksvattnet så de har ju ingen jour eller någonting, utan det ska ske på kontorstid om det sker någon olycka. Som jag sade i ett tidigare replikskifte, samarbete är svårt.

Ja, men i en allt svårare situation med det som klimatförändringarna och annat leder till så blir det alltmer akuta frågor och att man kan stoppa breddningen omgående. Avlopp är ju är saker med fekalier, bakterier och sådant som ska hållas så långt som det bara går från vattentäkter och dricksvatten, det är liksom helt två olika saker. Vi har ju fortfarande stora risker, bland annat löper ju en av de här större pumpledningarna som pumpar avlopp från norra Åland till Lotsbroverket precis invid Dalkarbyträsk, vilket förstås är någonting som man borde ändra på, i diskussion med Jomala kommun främst. Så det är nog mycket viktigt att de här resurserna som landskapet sätter går till att se över de här situationerna.

Talman! Precis, så är det. Utskottet har bekantat sig med det här problemet. Det ser nu ut som att ett samarbete är på gång. Det största vattenbolaget går i bräschen, tar på sig mycket uppgifter och ansvar för det här. Vi hoppas att vi får ett rent och friskt dricksvatten i fortsättningen.

Tack, talman! Ledamoten Söderlund presenterade betänkandet på ett bra och informativt sätt. Tack för det!

Vi är väl alla överens om att det inte ska komma avloppsvatten in i våra dricksvatten eller i något annat vatten överhuvudtaget där det inte hör hemma så att säga.

Man talade också om samordningen mellan kommunerna, men också om ÅMHM:s övervakande roll i samhället. Jag tycker att ÅMHM ska övervaka å ena sidan här, å ena sidan där och så vidare. Har man i utskottet diskuterat om ÅMHM har tillräckliga resurser för att faktiskt uppfylla de här övervakningsåtagandena med enskilda avlopp och breddning? Kommunernas olika pumpstationer kanske inte heller alltid fungerar helt optimalt.

Tack, talman! Tack för det ledamot Eckerman. Fördelningen mellan ÅMHM och kommunernas tillsynsansvar så har vi försökt förtydliga, dvs. hur ansvarsfördelningen och uppgifterna fördelas. ÅMHM:s resurser har vi kanske inte i det här ärendet pratat så mycket om eller skrivit så mycket om heller, men det är ju en fråga som ständigt kommer upp. ÅMHM är ju nästan den viktigaste myndigheten som har att göra med att vi har ett rent vatten, ren miljö och rena livsmedel. Det är nog en viktigare myndighet kanske än vad vi inser.

Jag undrar också om utskottet och ledamoten Söderlund har kännedom om en sak som jag började fundera på lite här. Man har hört talas om olika pumpstationer där en röd lampa har lyst i flera veckor, att nu är det något problem, precis som min kollega ledamoten Gunell tog upp i sitt replikskifte, och att det är svårt att komma fram. Finns det något slags register över incidentrapporter så att man faktiskt har en faktabas över vilka stationer som inte fungerar och som man måste göra någonting åt. Eller är det liksom lite godtyckligt? Jag tror att man kanske också gömmer bort mycket av de här incidenterna bara för att det blir en mycket stor ekonomisk fråga och det kanske är lite skämmigt att man inte klarar av att sköta sina åtaganden. Det var bara en sådan spontan tanke.

Tack, talman! Utskottet har tyvärr inte bekantat sig med några sådana siffror. Absolut så skulle det vara jätte intressant att göra det. Jag upplever lite att det blir så att alla tror att någon annan vet om att den här nu är breddad eller att det lyser och det ses ofta som någon annans uppgift. Men här behöver ju kommunerna vara tydliga. Hur rapporterar man? Till vem rapporterar man? När kan det göras? Här finns nog ett viktigt jobb att göra.

Tack, herr talman! Vi från Liberalerna tycker att det här är en av de viktigaste sakerna som vi kan diskutera. Vattenlagen gäller ju många av våra näringsidkare, det gäller många av våra kommuner och det gäller alla. Alla dricker vatten. Hur vi hanterar vårt vatten idag tycker åtminstone jag att är ett gammalmodigt sätt att se på vatten. Jag tycker att vi behöver respektera våra vatten, vårt dricksvatten och våra innervikar på ett helt annat sätt än vad vi har gjort hittills.

Vi från Liberalerna hade ju föredragit en totalrevidering av vattenlagen och det har vi varit väldigt tydliga med från första början. Även en ny VA-lagstiftning har efterfrågats från fältet ganska länge för att reda ut hur vi ska ta ett helhetsgrepp på Ålands vattenförsörjning. Det gäller även avlopp och hur vi ska utveckla sammanhängande avloppsnät och komma åt andra frågor som gäller utsläpp och speciellt vårt gravt eftersatt underhåll av enskilda avlopp.

Precis som utskottet så konstaterar Liberalerna att de föreslagna ändringarna är ett steg i rätt riktning. Med tanke på att arbetet kanske har påbörjats ganska sent på mandatperioden så är det bra att de mest akuta punkterna har framställts som ett gott steg framåt.

Utskottet inleder betänkande, herr talman, med att nämna landskapsregeringens projekt, vattenförbättrande åtgärder. Där strävar man efter att förbättra statusen i speciellt utsatta och viktiga vattenförekomster, både när det gäller dricksvattentäkter och havsvikar. Det här gör man genom en rad konkreta åtgärdsförslag som nämns i betänkandet. Det här är mycket bra. Det är bra att involvera organisationer och det bra att göra detta i samarbete med mark- och vattenägare, de som faktiskt berörs i första hand av de här åtgärderna.

Det är viktigt att vi skapar en ägandekänsla hos alla parter när vi ska göra de åtgärderna och att de här insatserna blir hållbara och genomförs i samarbete. Det är ju viktigt för att det inte ska kännas som påtvingade propåer från högre ort som bara blir luftslott i slutändan och som ingen tycker att är viktigt för att någon ovanifrån som har sagt det.

Man ska såklart kunna kräva att samtliga tar ett ansvar och tar sitt likvärdiga ansvar för vårt gemensamma vatten. Det måste göras så att alla upplever att man är en del av lösningen och under schyssta villkor. Vi får inte glömma att alla tre hållbarhetsben ska med i den här processen, även det sociala och det ekonomiska.

Till rubrikerna i betänkandet från social- och miljöutskottet. För det första så finns det väldigt mycket styrdokument som vi kan läsa under rubriken Inrättande av vattenskyddsområde. Det är flera olika styrdokument som vi har fått bekanta oss med. Det som också är bra med inrättandet av vattenskyddsområdena är att man även nämner förebyggande vattenskydd. Man menar att skyddade vattentäkter kan användas i framtiden och inte sådana som används just nu enbart. Det här är viktigt tycker jag. Det är proaktivt. Det är ett bra sätt att se till att vi sätter på oss bälte och hängslen för framtiden.

Sedan vidare till rubriken Skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden. Det nämns i betänkandet att utskottet tycker att landskapsregeringen behöver göra mera än bara lägga ut de här skyddsföreskrifterna på hemsidan. Vi behöver ha en riktad information och riktad kommunikation gentemot dem som det berör. Vad är syftet med den här kommunikationen? Det är ju ändå att involvera mark- och vattenägarna. Det är ju inte att du har ryggen fri och att säga "ja, men vi har satt ut det på hemsidan och anslagstavlan och det är fritt för vem som helst att gå dit och läsa." Det är viktigt med aktiv kommunikation, tror jag, så att vi faktiskt involverar de berörda. Sätt ut det i tidningarna eller bjud in till samråd med berörda mark- och vattenägare. Det borde inte vara en jättestor insats att göra beroende på att det kanske inte är jättemånga tillfällen per år.

Sedan kring ersättning. Det går lite i samma linje som tankegången att man ska involvera och se till att allt görs på schyssta villkor. Det är bra att det klargörs vad som gäller för berörda parter, att man ska kunna ersättas för ekonomisk skada, kunna inrätta skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden och att tillräckligt meddela ändamålet.

Tankemönster och målsättningen som jag nämnde i början också kring projektet vattenförbättrande åtgärder så det är bra att alla nödvändiga åtgärder görs i samarbete. Jag kan inte trycka nog på den saken, för det har tidigare inte funnits den känslan i detta arbete. Det har även från fältet uttryckts att man tycker att det kommer uppifrån och att man inte involveras på rätt sätt.

Jag märker också bland näringsidkarna och bland jordbrukarna att man faktiskt involverar dem. Vi har också en yngre generation jordbrukare nu som har ett stort intresse av de här sakerna och är högst involverade i här åtgärderna.

Sen har vi då en sak som utskottet stack ut hakan lite grann kring, eller åtminstone var väldigt eniga om, och tyckte att var ett viktigt ämne och det är avledande av avloppsvatten. Det finns ett gammalt skämt som brukar dras om Jomala vattnet. Det bytte smak när man bytte präst i kommunen. Det känns som att vi fortfarande 2023 har detta problem att vi faktiskt har avloppsvatten som leds ut i dricksvattentäkt, senast i somras. Det här är ett otyg som vi måste ta itu med. Det ska inte handla om att man kan skylla på att man antingen säger att det inte var meningen och att breddningar skedde oavsiktligt. En ledning av avloppsvatten enligt utskottets tolkning är alltså avsiktlig om konstruktionen på ett eller annat sätt har tillåtit att så sker.

Så det ställer ändå skarpare krav på säkerhetsanordningar kring pumpstationer så att inte oavsiktlig avledning av avloppsvatten ska ske till dricksvatten. Det här anser vi Liberaler att är bra. Det kräver en modernisering av våra pumpstationer och hela vårt avloppssystem. Det här ska förpassas till historieskrivningen, tycker åtminstone jag. Kanske vi kan förpassa skämtet om Jomalas dricksvatten också då samtidigt.

Det är ljuv musik för liberala öron när man kan läsa att utskottet vill ha samordnad gemensam inventering av läget i kommunerna. Mera sådana saker! Mera samordnat, mera gemensamt och mera inventeringar. Det är tre rätt i en mening där.

Slutligen vill jag nämna begränsning av vattenuttag från en vattentäkt. Det är bra att det i detta lagförslag klargörs vad som gäller när det finns en risk för att samhällets vattenförsörjning ska äventyras. Det är bra att det även klargörs vad som gäller när ett vattenverk vid exceptionella tvingande omständigheter ändå får ta ut vatten för att avvärja eller hindra en överhängande skada på samhällets funktionalitet.

Nu ger man rätt till ÅMHM, enligt lagförslagets tolfte kapitel, att besluta om det ena och det andra. Det här är bra. Nu får vi lite ordning och reda här, det ska ministern ha tummen upp för.

Den sista rubriken som jag vill beröra är dikningen och att man även tar in att man ska skydda olika fiskarters lekplatser när det gäller dikning. Sista åren har det visat sig att det effektivaste sättet att faktiskt gynna våra bestånd främst är att återinrätta och vårda de naturliga lekplatserna som finns. Där spelar dikning en stor roll. En dikning kan antingen gynna eller totalt förstöra en lekplats. Det är något som också fiskevårdsorganisationerna har jobbat med att återupprätta och se till att få tillbaka gölarna där gäddan går upp för lek och då har diken en avgörande roll. Jag stannar där. Tack så mycket, herr talman!

Tack, herr talman! Jag instämmer mycket i det som ledamoten sade och med tanke på tidigare replikskiften också. Ledamoten tog också upp breddningar och avledande av avloppsvatten. Det kan vara viktig här att också betona att vårt nuvarande avloppsnät är gjort för att breddas. Tanken är att det ska bredda när det regnar för mycket för annars blir vårt reningsverk alldeles för överbelastat så det funkar inte. Men däremot så är ju breddningarna inte anpassade så att de går till vattenförekomster där det kan spädas ut tillräckligt mycket. Så ser det ut idag. Jag säger inte att det är bra, men det är så som det ser ut. Jag tror att när man ska jobba med att förbättra avloppsnätet och hela systemet så behöver man börja med att leda breddningarna till vattenförekomster där det kan spädas ut i en större mängd.

Tack, herr talman! Jag håller helt och hållet med. Det är precis just det som jag menar med hela den här konstruktionen, att man ser till att man förbereder så att breddningarna inte går ut i tilltänkta vattentäkter. Det är därför som det är jätteviktigt också det här som finns med, att man pratar om förebyggande vattenskydd och att man funderar vilka täkter som vi kan tänkas behöva använda i framtiden och vilka som är utsatta för det här. Det är viktigt, tycker jag, att vi gör en inventering som utskottet trycker på. Vi ska göra en inventering på hur läget ser ut och hur vi kan åtgärda där som det finns problem. Uppenbarligen finns det ju bekymmer, det vet vi ju båda två.

Det finns absolut bekymmer. Jag tror också att det här är en fråga som berör hela Åland och att det också skulle vara rimligt att landskapet är med och finansierar den här typen av lösningar eftersom vattenledningarna går över kommungränserna fram och tillbaka. Det finns ju andra lösningar. I Mariehamns stad, när det gäller exploateringen och utbyggnaden av södra Lillängen, så har man byggt bassänger för att hantera en viss mängd av avloppsvattnet. Det är en lösning.

Vi går vidare från det här med breddning. När man pratar om nya vattenlagen och att Liberalerna gärna hade sett den så blir det inte trovärdigt när åtminstone två ledamöter har uttalat sig väldigt kritisk till hanteringen av vattnet och framförallt när det gäller kopplingen till fiskodlingarna. Jag vet inte riktigt, vilka förändringar hade man velat se i vattenlagen som låg framme? Det skulle vara väldigt intressant att höra det.

Tack, fru talman! Nej, jag tänker inte här från stolen redogöra i detalj för vilka förändringar vi vill se i vattenlagen.

Om vi pratar nu om fiskodlingar så anser vi från Liberalerna att fiskodlingar är ett viktigt inslag i vårt näringsliv. Vi ska se till att det funkar och att det behöver göras på rätt sätt.

Men när vi pratar om våra innervikar och vårt dricksvatten så finns det ju många åtgärder som vi hade velat se och det redogör vi ju för.

Speciellt det som kommer från VA-lagen och VA-samarbetet som faktiskt fältet har efterfrågat, det är något som jag tror att skulle vara ännu viktigare. Det kräver ju verkligen samarbete mellan kommunerna och landskapet.

Jag vill faktiskt berömma ministern och trycka på att projektet vattenförbättrande åtgärder har potential. Vi skulle genom det också stöda kommunerna och delta i den gemensamma inventering som krävs för både (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag tycker att ledamoten Påvals ringade in flera viktiga frågor som vi från Hållbart Initiativ håller med om, främst egentligen att vattenfrågorna diskuteras på det sättet som de görs. Det är ju hemska saker att se här bilderna från utsläppet i somras, Jomala utsläppet. Jag tror att det för många ålänningar också var ett uppvaknande. Alltså, så där kan det ju för tusan inte få se ut så. Det får inte gå till på det där viset.

När det gäller breddning och sådant så är det ju viktigt att det breddningsvatten som i så fall ska komma ut ska ledas via naturlig filtrering och sådant, så att man verkligen har kontroll över vad som sen rinner vidare. Som ledamoten var inne på så ska man inte släppa ut det i känsliga sjöar. Det finns ju åtgärder man kan göra just vid breddningsplatser men också digitalt för att ha en bättre koll på hur detta går till i vårt nät.

Tack, fru talman! Precis så det. Just med avloppsvatten så kan man ju välja att se det som ett problem eller som en resurs. Är vi lite kreativa så samlar vi en sådan breddningen i bassäng där vi har olika vattenlevande växter som fångar upp det och vi kan använda det liksom på annat sätt. Eller så kan man ta vara på det som någon typ av bas för gödsling och sådana saker. Det här behöver ju finnas med hela vägen. Det här är ju en del av en cirkulär ekonomi som man behöver se till att ta tag i. Den dagen som vi inte längre ser avloppsvatten som smuts och så länge vi inte ser sopor som avfall så då vi är på rätt väg. Det är precis just där här som jag lite menar, att vi låter det ske och ser det som en plump i protokollet. Utskottet trycker ju på, man lägger krav på att det ska inte ske. Punkt! Det ska inte ske! Ledande avloppsvatten leds, om det tillåter det, genom konsumtion eller genom grävningen du har gjort.

Tack, fru talman! Det ser vi från Hållbart Initiativ som en bra förstärkning i utskottets betänkande. Därför tycker vi också att nästa mandatperiods frågor skulle behöva vara att se över huvudmannaskapet över vatten- och avloppsfrågor på Åland. När det gäller utvecklingsarbetet, som ledamoten var inne på, och att nå den cirkulära ekonomin också när det gäller avloppsvatten. Det gäller att samla in gråvatten på ett annat sätt och kanske använda regnvatten på ett annat sätt och då behöver vi samla våra krafter för att uppnå detta utvecklingsarbete. Det vore intressant att under nästa mandatperiod kunna samla den här sektorn under ett gemensamt tak på något sätt.

Tack, fru talman! Där instämmer jag och när man samlar det så gäller det att göra det på rätt sätt. Det gäller att se till att man inte fråntar ansvarskänslan, inte fråntar känslan av att vara en del av lösningen hos alla. Samtliga parter behöver se till att man är med på ett likvärdigt sätt. Det är absolut bra tankar som ledamoten Röblom har kring de samlade insatserna. Jag tycker att det här projektet som landskapsregeringen har startat igång har potential att kunna vara början på något sådant.

Vi har ju massa styrdokument att följa. Vi kan ju läsa oss fram till lösningen med det vi redan har. Om alla här inne och förvaltning läser igenom alla styrdokument så kunde vi lägga upp en ganska bra "mindmap" för hur vi ska göra den här lösningen. Vi tar med oss den till nästa mandatperiod och så hoppas vi att vi har den på bordet. Vi lägger lite krav här på kommande regering.

Tack, talman! Tack ledamoten för anförandet. Du lyfte en total revidering av vattenlagen. Jag satt själv med i en arbetsgrupp för den som viceordförande. Det här lagförslaget är oerhört stort och komplext. Vi har ju bara en lång diskussion nu om avlopp, men det innefattar ju också fiskodling och jordbruksproduktion och så vidare. Vi hade många goda dialoger i den här arbetsgruppen. Jag tycker nog egentligen att det som kom nu, att vi gjorde en delrevidering var det allra bästa för att det är ett så stort och komplext lagförslag att man behöver ta det i delar.

Jag undrar lite vad ledamotens syn är just på både vattenbruket och på livsmedelsproduktionen när det gäller utsläpp? Ledamoten nämnde i början av anförandet övergödning i inre vikar och så vidare. Personligen tycker jag att det är så svårt att veta exakt var allting kommer ifrån, därför tycker jag också det är bra att man tar det i delar och jobbar långsiktigt med de här frågorna.

Tack, fru talman! Tack ledamot Mattsson. Jag är själv en vurmare av det lokala jordbruket. Vi ska se till att vi har en lokal livsmedelsproduktion så att vi håller vår självförsörjning på Åland.

Jag tycker - ja, hur ska jag formulera det här - att det är en ganska gedigen uppgift att hitta den balansen och den ligger på oss alla. Den ligger på oss beslutsfattare, det ligger också på vattenbrukarna och det ligger också på jordbrukarna. Vi måste se till att det blir en bra styrning på det här arbetet så att vi kan arbeta oss sakta men säkert mot ett bättre läge på våra vatten. Göra vattenförbättrande åtgärder som gör nytta men samtidigt inte äventyrar vår lokala livsmedelsproduktion. Jag tror nog att det är en ganska gedigen process. Det kanske borde tas fram någon åländsk typ av Nobelpris för den som kommer fram till den lösningen.

Tack, talman! Det är lite det som jag är inne på i det här replikskiftet också, att det här är en otroligt gedigen uppgift. Man behöver ta det över tid och ta det i dialog. Det som man har kommit fram till nu, att markägarna ska få ersättning för den mark som man måste lösa in, om det är så att man bör göra det, så är ett steg i rätt riktning. Här har vi nog en stor fråga för kommande regeringsperioder att ta tag i. Alla vill ju ha rent vatten i grund och botten, men sedan är det en stor och komplex fråga, vilket också det totala lagförslaget som vi hade att utgå ifrån visade. Jag tycker att det var riktigt bra att vi kom så här långt nu och så får man fortsätta senare.

Tack, fru talman! Det är lite så även i politiken att det går bra att prata sig varm och vara överens i salen, men sen är det lite lurigt att komma överens om hur man ska göra i praktiken.

Jag nämnde det i början av mitt anförande också att det är ett gott steg framåt det här. När det blev så sent i mandatperioden och man inte lyckades komma fram med en bra vattenlag så är det här ändå viktiga punkter som är bra att vi har med oss.

Jag ser fram emot att det här arbetet i den kommande mandatperioden. Jag hoppas att vi får vara med och göra det. Vi har nog väldigt mycket ändå i ryggen med oss från de diskussioner som vi har haft. Vi vet också hur vi ska göra och inte ska göra. Det ska bli intressant att se hur processen går framåt. Hoppas den är färdig nästa mandatperiod.

Jag tycker att det har varit en bra debatt om ett viktigt ämne. Tar jag fasta på det som sades i det sista replikskiftet så är det ju så att alla vill ju ha ett rent och friskt vatten. Men det har varit många gånger så att det bara är vissa som får betala för det. Det här är ju en viktig fråga för oss alla.

Många vill ju också ha rena och lokalproducerade livsmedel och ett mynt har som känt två olika sidor. Det kan uppstå olika intressen mellan företagare och tillsynsmyndighet och båda sidor är viktiga och behöver belysas.

Som sagt, alla vill ha ett rent och friskt vatten. Ålands Framtid stöder också detta betänkande. Det finns flera intressanta resonemang, bland annat om avledande av avloppsvatten.

Men personligen tycker jag att det är lite ensidigt på myndigheternas sida. Jag hittar inget riktigt resonemang om företagsamhet och näringslivets villkor. Men minister Wikströms replik var bra och jag tycker också att anförandet som ledamoten Påvals hade var bra när det gäller den delen.

Men tittar man på utskottets betänkande så det enda som egentligen lite tangerar den här frågan är följande formulering: "Utskottet har i sammanhanget även erfarit att landskapsregeringen inom ramen för projektet vattenförbättrande åtgärder kommer att genomföra ett antal delprojekt i samarbete med olika organisationer samt mark- och vattenägare." Det är givetvis bra, men resonemanget och förutsättningarna för företagande visavi skyddsföreskrifter saknas ganska långt. Det blir ensidigt.

Fru talman! Skördarna i år höll ju igen på att torka bort och det blev ganska stor förskräckelse i lantbruksbranschen. Dagens odlare behöver ha bevattning och bevattningsbassänger för att säkra sin skörd. Anläggande av dammar, rörledningar med mera så medför stora kostnader, och som i all näringsverksamhet behöver också en lantbruksföretagare ha långsiktiga verksamhetsförutsättningar innan man gör en investering. Man behöver veta spelreglerna, man behöver veta vad som gäller.

Jag har tyvärr inte hunnit sätta mig in i det här fullt ut. Men flera odlare har varit i kontakt med mig och undrat varför ÅMHM har en roll när det gäller anläggande och skötsel av bevattningsbassänger som fylls via direkt tillrinning, för det är ingen uppdämning som görs i enlighet med vattenlagen. Jag fick bland annat ett påstående om att uttag ur egna bevattningsanläggningar skulle behöva rapporteras in till ÅMHM. Det här verkar dock inte stämma. Som jag sade, jag har inte hunnit sätta mig in ordentligt i det här. Men det finns en oro ute hos företagarna och den oro behöver man ta på allvar.

Vi ser alla nu i valreklamen att alla jobbar för företagande och tjosan hejsan vad det går både till höger och till vänster. Men den här typen av oro måste man ta på allvar och göra någonting åt.

Jag tycker att det var bra, som jag redan sade, minister Wikströms replik och Påvals resonemang. Men jag hade gärna önskat att man från utskottets sida lite mera också hade belyst den här sidan, för nu är det ändå en mera saklig diskussion när vi pratar om vattenskydd. Tidigare var det bara miljöbovar och de skulle stå för kostnaderna själva, punkt slut. Men nu ser jag och hör jag att det finns en annan balans i resonemanget. Det är bra, men jag hade önskat lite mera i betänkandet. Tack!

Tack, fru talman! Ledamoten lyfte viktiga frågor här. Jag tänker beröra frågan om bevattningsbassänger. Efter de senaste åren och den senaste torkan så har det etablerats många bevattningsbassänger på Åland. När man etablerar bevattningsbassänger just i tillrinningsområden så innebär det att en del av vattenmassan, som kommer ner, inte kommer till en vattentäkt. Jag tänkte bara beröra den här frågan. Det blir ju så att vattentäkten får mindre vatten och det vattnet kommer istället i bevattningsbassängen, vilket förstås är bra för lantbruket och jordbruket. Men det är fortfarande en problematik om det blir för många bevattningsbassänger inom ett tillämpningsområde, för då minskar tillflödet till vattentäkten och då har vi svårare att förse Åland med vatten så att säga.

Det där har jag givetvis en viss förståelse för. De frågor som jag har fått så gäller ju områden som tar vara på vårflödet, ett vårflöde som överhuvudtaget inte går till några vattentäkter eller någonting sådant.

Grävda bassänger mitt uppe på torra land ska man tydligen eventuellt börja mäta hur mycket man tar ur dem. Det är bra att man har fokus på ett friskt och rent vatten, men som så ofta, en pendel stannar ju sällan i mitten, den slår från ena sidan till den andra. Det jag försökte säga med mitt anförande var att det är viktigt att inte detta går ytterligheter och orimligheter.

Tack, fru talman! Jag håller helt med. Det är viktigt att man tänker på alla aspekter av samhället när man håller på med den här typen av miljöåtgärder.

Jag tänker också säga att projektet vattenförbättrande åtgärder så inom kort här så kommer vi att anta en projektplan så att man får se lite mera detaljer vad det handlar om. Men dessa aspekter som har berörts här idag under debatten finns definitivt med i den projektplanen.

Jag vill ge en eloge till minister Wikström som fick ett stort ansvarsområde i sin famn. Han har visat, när det gäller miljöministerposten, att man också måste ha ett ben i verkligheten så att man förstår vad konsekvenserna blir för dem som är på andra sidan om man säger så. All verksamhet, all näringsverksamhet har givetvis en viss påverkan på miljön, men jag tror inte att någon av oss, när man tänker tanken fullt ut, vill stoppa all näringsverksamhet. Men man behöver ju se till att man har ett ben i verkligheten, som sagt var, och få den anpassad till de regler som gäller nuförtiden.

Tack, fru talman! När det gäller vattenresurser så måste man ju se till se det som en resurs där inte enskilda bassänger nödvändigtvis är isolerade, vilket miljöministern var inne på. Jag tycker att det var ett bra resonemang. Man måste se hur de här bassängerna kan påverka längre ner i kedjan och hela vattentillförseln, så det var en bra upplysning. Just dessa dammarna, som flera jordbrukare har byggt för att tillförsäkra sig en egen bevattningsmöjlighet i händelse av torka, så är ju väldig viktiga. Det är ju en viktig utveckling så att man inte är helt beroende av det som kommer ur kranen, om man uttrycker sig så, utan att man också på andra sätt tillser att man har vatten när det behövs. Har ledamoten Eriksson någon känsla av hur vanligt det här är ute på fältet att man vidtar de här åtgärderna?

Om jag förstod den sista frågan rätt, hur vanligt är det att man bygger bevattningsdammar? Nå, vädret blir mer och extremt. Tar vi årets sommarsäsong så var det en torka som riskerade att allt skulle torka bort helt plötsligt och all vårsäd som såddes hade egentligen inte gett någonting. Men helt plötsligt började det regna och då regnade det hur mycket som helst och det tar aldrig slut. Så nog upplever jag framförallt att yngre jordbrukare satsar ganska mycket på bevattning. Det blir mer och mer nödvändigt och så är det överallt runtom i världen. Men det är stora investeringar och ska man göra stora investeringar så måste man veta att det finns långsiktiga spelregler. Det är det som är det viktiga. Därför tycker jag att minister Wikströms resonemang var balanserat och bra.

Fru talman! Det är ju som ledamoten nämnde, det är klart att allt näringsliv på Åland har ju intresse av att vi har tillgång till bra vatten, för det finns inget näringsliv utan det. Det är därför som det är bra med de här insatserna i bevattningsdammar att man skördar regnvatten, som man brukar uttrycka det, och det vatten som man har tillgång till. Det är ju en del i att se det som ett större system. Var kan vi hanterar våra vattenresurser på bästa sätt så att det inte spills? Eller att man vid uttag från en vattentäkt riskerar vattentäktens biologiska mående till exempel om man tar ut för mycket vatten därifrån och så vidare. Man måste se det som en helhet där näringsliv och vattnets hälsa verkligen inte är motpoler.

Tack för det goda resonemanget. Jag har nämnt det någon gång förut, men småningom har jag inte tillfälle att nämna det flera gånger i det här forumet. Jag var med i en tankesmedja, jag tror det hette Tankesmedja 96, där det var toppar från näringslivet och ledande politiker från de olika partierna med. Vi blev sittande i fem olika arbetsgrupper och skulle jobba med vad som var det bästa och vad som var det sämsta som kunde hända för Åland. Alla kom ovetande om varandra fram till samma slutsats. Det värsta som skulle hända är om Östersjön kollapsade och att vi inte skulle ha rent friskt vatten. Så det här berör ju alla människor, det är oavsett så. Men det är viktigt att man tar ansvar kollektivt så att det inte blir enskilda näringsidkare som får bära hundhuvudet i debatten och som också får bära kostnaderna, för då fungerar det inte.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande.

Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.