Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Fru talman! Ärade lagtingsledamöter. Landskapsregeringen föreslår att arbets- och pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen avskaffas från och med skatteåret 2021. Samtidigt höjs grundavdragets maxbelopp från 3 100 euro till 3 500 euro.

    Med anledning av att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas upphävs också landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget. Avräkningen av kompensationen för skatteåren 2019 och 2020 ska dock genomföras enligt lagens bestämmelser.

    Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för den sänkning av skatteintäkterna som höjningen av grundavdragets maxbelopp innebär.

    Förslaget om ändring av kommunalskattelagen och förslaget om upphävande av landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget hänger samman med varandra. De sammanhänger också med landskapsregeringens förslag till budget för år 2021 på ett sådant sätt att de bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen, dvs. det handlar om en budgetlag.

    Fru talman! Skattelagar är inte helt okomplicerade. Det är både matematik och politik. Men jag ska försöka att kort redogöra för de mest väsentliga effekterna av det här lagförslaget.

    De båda avdragen fungerar olika och har därför olika effekter beroende på inkomstnivå och inkomstslag. Arbets- och pensionsinkomstavdraget gäller för dem som har löneinkomster och pensionsinkomster. Grundavdraget gäller också för dem som har dagpenninginkomster till exempel arbetslösa. Effekten av arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas. När det avskaffas så blir det ingen effekt alls för personer med dagpenninginkomster eller för personer med löne- och pensionsinkomster som överstiger 55 000 euro för de får ändå inte göra avdraget.

    Negativ effekt är det för personer med löneinkomster på cirka 14 500 till 55 000 euro. Det är negativ effekt också för personer med pensionsinkomster från 11 1600 till 55 000 euro. Skattehöjningen när det gäller arbets- och pensionsinkomstavdraget blir max 100 euro.

    Så tittar vi på grundavdraget, vad finns det för effekter med det, fru talman? Jo, det är en positiv effekt för personer med dagpenningsinkomster upp till cirka 23 200 euro. Det är också en positiv effekt för personer med löneinkomster upp till 29 600 euro. Det är en positiv effekt för personer med pensionsinkomster upp till cirka 24 500 euro. Skattesänkningen är beroende av skattesatsen, vid fullt grundavdrag blir den i snitt 70,40 euro. Genomsnittlig skattesats på Åland är 17,60 %. Den varierar mellan 79 euro på Kökar med högst skattesats och 66 euro i Jomala med lägst skattesats.

    Sammanfattningsvis kan man säga att för personer med enbart dagpenningsinkomster har förslaget bara positiva effekter. För alla inkomstslag gäller att effekten av det höjda grundavdraget är störst vid lägre inkomst och minskar när inkomsten ökar. För dem med riktigt låga inkomster tar alltså höjningen av grundavdraget i stort sett ut effekten av det slopade arbets- och pensionsinkomstavdraget. Förslaget gynnar således i första hand arbetslösa och andra med dagpenningsinkomster, men också andra låginkomsttagare. Det här var ju precis idén med varför landskapsregeringen föreslog de här två sakerna. Det var för att vi befinner oss mitt i en pandemi och vi anser att vi i första hand måste hjälpa dem som har det allra svårast. De som är permitterade och de som är arbetslösa och det är just den målgruppen som vi fokuserar på.

    Det blir inga ekonomiska konsekvenser för kommunerna, de kommer vi att kompensera fullt ut. Det beloppet beräknas till cirka 725 000 euro som landskapsregering betalar ut till kommunerna. Då kan man fråga sig, på vilket sätt kommer man att fördela de pengarna mellan våra 16 kommuner? Det är ju alltid ett litet frågetecken och ett litet problem. Det finns alltid olika tankar och idéer om hur man gör det. Men i det här fallet så har vi då tillsammans med kommunförbundet kommit fram till en lösning. Den går ut på, nyckeln är att 50 procent av det här så fördelar man på befolkningen, antal invånare i kommunerna, och 50 procent på hur grundavdraget såg ut år 2019. Vi vet inte idag, vi har inte fått det ännu så det kommer småningom.

    Konsekvenser för landskapsregeringen då, blir det konsekvenser för oss? Jo, det blir det. Om man då räknar in både borttagande av arbets- och pensionsinkomstavdraget och inför höjningen av grundavdraget så blir det en positiv nettoeffekt för landskapet på uppskattningsvis 1,25 miljoner euro. För arbets- och pensionsinkomstavdraget kostar ju då, det vill säga kompensationen till kommunerna, cirka 2 miljoner euro och höjningen av grundavdraget innebär 725 000 euro som landskapet ska betalas ut till kommunerna.

    Om någon undrar vad sådana här operationer kostar rent tekniskt att utföra så beror det på vad man gör. Skatteförvaltningen ska ju ha betalt för allting, exempelvis medieavgiften var en ganska dyr historia. Den är lite komplicerad. Det här att ändra beloppet för grundavdraget och att slopa arbets- och pensionsinkomstavdraget så hittills har vi inte fått några indikationer på att det ska kosta någonting. Man räknar med att det ingår i det årliga beloppet som vi betalar till skatteförvaltningen. Tack, fru talman.


  • Tack, fru talman! Tack till finansministern för presentationen av förslaget. Det är väl så att varje tid kräver sin typ av skattepolitik för att så bra som möjligt hantera situationen i samhället. Men kan man säga någonting mera och närmare kring hur många ålänningar som gynnas eller missgynnas av den här förändringen?


  • Tack, fru talman! Jo, jag hade gärna givit de siffrorna, men de har jag faktiskt inte plockat fram. Jag kan inte gissa här. Men det kan vi ta fram och leverera till finans- och näringsutskottet, så de uppgifterna kommer, men jag har dem inte idag.


  • Tack. Det skulle vara intressant om utskottet kanske kunde titta på det och kanske också kring den här gruppen, eftersom man nu vill rikta sig till dem med dagpenning, och att de som nu har förlorat sitt arbete kan nås av en skattelättnad. Träffar den här åtgärden rätt målgrupp och på vilket sätt? De som inte har löneinkomster eller andra typer av inkomster under 14 500 euro har ju egentligen ingenting att dra av. De med de allra, allra minsta inkomsterna så får kanske inte heller någon större glädje av det här förslaget.


  • Tack, fru talman! När vi gjorde det här så var vår grundtanke att vi ska försöka se till att de här skatteeffekterna nås av de som har det sämst i dagens läge eftersom vi har en pandemi, de som blir permitterade, de som är arbetslösa. Nu är jag ingen skatteexpert om jag säger så. Men det var det här vi kom fram till att var det bästa vi kunde göra. Säkert kan det finnas något som är ännu bättre men det här är i varje fall vårt försök att nå de här grupperna.


  • Tack, talman! Tack minister Eliasson får en tydlig beskrivning. Det är ju ganska tydligt att man nu går ifrån ett arbets- och pensionsinkomstavdrag vars syfte var att stimulera arbetslinjen. Det skulle löna sig att arbeta, det skulle löna sig att ha arbetat. De stora vinnarna som ofta är de stora förlorarna är medelklassen, medelinkomsttagarna upp till 55 000 euro. Nu går man då mot ett grundbidrag och det är ju det som ofta har varit problematiken i den här debatten. Man pratar om någonting som ska främja arbetslinjen, tillföra tillväxt mot att föra en socialpolitisk debatt och det är där vi landar även idag. Summa summarum är att ålänningarna kommer att beskattas med drygt 1 miljon mer under nästa år. Frågan är om det är den rätta vägen ut ur krisen?


  • Tack, fru talman! Det är inget grundbidrag utan ett grundavdrag. Jag tyckte att det framgick ganska tydligt av min presentation och av den tidigare repliken med ledamot Gunilla Camell, förlåt Camilla Gunell - jag har sagt detta en gång förut, jag vet det. Men det är lite kul, lite kul är också kul. Förlåt, jag kom lite av mig.

    Vi försöker uppnå en effekt. Vi anser att det är viktigare att de som har det sämst får det lite bättre än en att maximera den här arbetslinjen som ledamot Holmberg pratade om.


  • Tack, talman! Det är nog omöjligt, tror jag, att bedriva både en tillväxtpolitik parallellt som man försöker ha en socialpolitik. Jag tror att alla mår bättre av att vi har en god arbetslinje och att vi har en hög skattebas, maximalt god skattebas, ute i kommunerna. Den bästa medicinen mot utanförskap, arbetslöshet och socioekonomisk utsatthet är ju att ha ett arbete. Jag tror att det här är lite fel väg att gå eller jag vet att det är fel väg att gå. Jag kommer att ta upp lite mer i mitt anförande.


  • Tack, fru talman! Jag accepterar att ledamot John Holmberg och jag kanske har lite divergerande åsikter här just nu, vilket kanske också har hänt förut, men ofta har vi också samma åsikter. Men det är fritt så låt höra!


  • Ledamot Roger Höglund Gruppanförande | 14:01

    Tack, fru talman! Ärade lagting. Landskapsregeringens förslag till avskaffande av arbets- och pensionsinkomstavdraget består egentligen av två delar som vi har fått beskrivet här av finansminister. Det ena är arbets- och pensionsinkomstavdraget som innebär att de med löne- eller pensionsinkomster i ett visst inkomstintervall har fått max 100 euro mera i handen per år. Eftersom detta lett till att kommunerna fått mindre skatteintäkter så har landskapet kompenserat kommunerna med cirka 2 miljoner. Förutom kompensationen till kommunerna har detta inneburit en ökad administration för landskapsförvaltningen. Det blir det när pengar ska fördelas ut. Det är även värt att notera att skattemyndigheten tar betalt för avvikelser i beskattningen, så detta för Åland unika avdrag medför en årlig avgift till skattemyndigheten.

    Kommunerna har fått en kalkylerad kompensation i förskott, men eftersom en slutreglering sker först när beskattningen slutförts så finns en viss fördröjning vilket leder till att en mindre summa reserverats i budgetförslag 2021 för slutkompensationen.

    Landskapsregeringen förslår att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas från och med skatteåret 2021. Det var den ena delen.

    Den andra delen är att höja grundavdraget från 3 100 till 3 500. Det innebär i praktiken att de med lägre inkomster - lön, pension, dagpenning och utkomststöd - gynnas. Grundavdraget fungerar så att det minskar i takt med att inkomsten ökar. Vid t.ex. en löneinkomst på mot 30 000 så har grundavdraget fasats ut. Det är värt att notera att det är de mest behövande som nu får en större lättnad. Ökningen av grundavdraget innebär att kommunerna drabbas av cirka 725 000 i minskade skatteintäkter. Förslaget är att landskapet kompenserar kommunerna fullt ut för detta.

    Konsekvensen av dessa förslag är att de med en årsinkomst mellan cirka 30 000 till 55 000 betalar 100 euro mera per år i kommunalskatt, 8-10 euro per månad, inte så jättestora pengar. Landskapets kompensation till kommunerna sjunker från nuvarande 2 miljoner till cirka 725000, dvs. en minskning med ungefär 1,3 miljoner.
    Centern stöder landskapsregeringens lagförslag till avskaffande av arbets- och pensionsinkomstavdraget. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag är förvånad av flera orsaker. Den här mandatperioden har vi ju vant oss med blankettlagstiftning och det har vi från Liberalernas håll en väldigt stor förståelse för. Men det jag inte förstår är att man nu går ifrån arbets- och pensionsinkomstavdraget, ett av de få skatteverktygen som vi har haft här i lagtinget på Åland. Nu väljer vi i stället att slopa det och så går vi på grundavdraget som inte direkt är någon åländsk uppfinning. Det förvånar mig. Jag har också uppfattat ledamot Höglund som en sådan som främjar arbetslinjen och som tycker att arbete och utbildning är vägen framåt, men jag har lite misstagit mig för jag förstår inte riktigt ledamot Höglund nu. Jag förstår också att det finns en viss administration när man ska hantera kompensation till 16 olika kommuner. Det är förknippat med mycket administration, det håller jag med om, men det var det värt.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:05

    För ett tag sedan förstod jag att ledamot Holmberg skulle tona ner kommunfrågan en aning och jag hoppades att det skulle vara så. Men det är inte det som vi diskuterar nu. Det vi diskuterar nu är ungefär 8-9 euro per månad för dem som är inom det här intervallet att man kommer åt max 100 euro per år. Jag tror inte att samhället står och faller med det. Däremot är 1,3 miljoner i en landskapsbudget just nu väldigt mycket pengar eftersom vi lånar för driften. Vi vet att det pratas om 60, 70 och 77 miljoner i lån som är på kommande. Det betyder att det här i så fall är med lånade pengar. Det må vara sin sak men arbetssituationen runt det hela är inte att det ska administreras här i huset. Det ska administreras av skattemyndigheten i Finland, alltså vi ska betala dit en peng. (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag ställde frågan en gång till ledamot Höglund vad alternativet till en samhällsreform, kommunreform var. Var det banklån, skattehöjningar, avgiftshöjningar eller nya avgifter? Men jag fick aldrig ett svar. Men nu vet jag vad svaret är, det är skattehöjningar. Det här som ledamot Höglund nu är med och driver igenom betyder att ålänningarna får drygt 1 miljon mera i skatt under nästa år. Det är betydelsen. Sedan kan man ju tycka att det är belånade pengar. Men det liksom på något sätt signalpolitiken. Vem är det som ska vara med och betala det som inte landskapsregering lyckas åstadkomma i form av reformer och nya strukturer och en annan ekonomisk kultur än man har haft? Jo, det är skattebetalarna. Det kom som ett brev på posten.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:07

    Tack, fru talman! Det är så att jag kommer ihåg när den här frågan runt det här avdraget dök upp under den förra mandatperioden. Det är ju inte en skatteförhöjning utan det är ett avdrag som har en skattekonsekvens. Så är det. Men när den här frågan dök upp för ett antal år sedan så blev jag väldigt förvånad och förstod inte riktigt tanken med den. Är det så att 100 euro är så fantastiskt betydande? Varför nöjde man sig med 100? Varför tog man inte 200, 500 eller kanske 1 000? Tänk vad det skulle sätta sprätt på samhället! Men någonstans så tänkte man att 8-9 euro per månad räddar samhället.


  • Talman! Under förra mandatperioden infördes det här avdraget som förstås hade som avsikt att vara en grundplåt och sedan skulle systemet laddas med mera medel. Jag kan konstatera att också på andra ställen har man sett avdrag i den här storleksklassen som faktiskt betydande. Till exempel det svenska Centerpartiet drev igenom en skattesänkning för arbetstagarna i samma storleksnivå nu under pandemiåret, vilket man nog såg som en betydande politisk vinning för det partiet och för den politiken. Det är förstås så att sådana system behöver byggas ut och fyllas på. Men det som är intressant tycker jag är att Centern, som annars håller den självstyrelsepolitiska fanan högt, för det första har gått in för regimen med blankettlagstiftning i många, många olika fält och också nu. Det enda skattepolitiska instrument vi har är kommunal beskattningen. Hur vill Centern utnyttja det för att stärka rikspolitiken?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:09

    Tack, fru talman! Den här frågan börjar på något sätt växa och handla om blankettlagstiftning. Där kan vi säkert tycka, både inom partier och utanför partier, olika. Det är en fara med blankettlagstiftning, det håller jag med om. Men sedan att Åland har en möjlighet till egen skattelagstiftning på vissa områden är en styrka som vi säkert kan använda när vi tycker att det behövs. I det här fallet, när man tittar lite mera uppifrån på samhället och ser hur 8-9 euro slår per månad och hur det slår på landskapsbudgeten, så tyckte vi i alla fall från Centerpartiet att det här är ett jättebra förslag.


  • Talman! Nog börjar det bli lite tröttsamt när man får höra att den förra landskapsregeringen hade fel men man har inga egna förslag. I fråga efter fråga så hör vi det mantrat. Man säger att det förra var fel, men vi bara lägger ner och vi har ingen ny förklaring.

    Alltså om man vill idka en riktig näringspolitik så kan vi göra en hel del saker inom samhället. Men ändå, det absolut viktigaste instrumentet är skattepolitiken och vi har inte statsbeskattningen. Det instrumentet vi har, den skärva av skattepolitik vi kan föra, är i kommunalbeskattningen. Och vad jag kan förstå så har Centern, genom Höglunds gruppanförande, ingen som helst tanke på hur man kan utveckla det systemet. Det enda man vet är att man vill säga nej till det som den förra landskapsregeringen genomförde. Var är visionerna, var är det strategiska tänket och var är långsiktigheten? Hur ska vi kunna använda vår självstyrelse? Det är frågor jag ställer mig när jag hört (… taltiden slut).


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:10

    Jag tycker att ledamot Zetterman ställer relevanta frågor. Jag hoppas att det är det som ledamoten nämnde här, linjen framåt och den har jag också väntar på. Den kommer nu i första tilläggsbudgeten för nästa år. Där finns kanske ett krav också från regeringen och regeringspartierna att man på något sätt gör en typ av avstamp inför framtiden. Det trycket tror jag att vi har på oss, både från oss själva, från opposition och från allmänheten.

    Att man sedan går och ändrar något som den förra majoriteten tyckte att var bra men som den nuvarande majoriteten inte tycker att är bra, så det är väl den rätten man har när man byter majoritet.


  • Fru talman! Man kan väl säga att det tidigare arbets- och pensionsinkomstavdraget fanns mera av tillväxtpolitiska skäl. Höjningen av grundavdraget är mera av socialpolitiska skäl och tiden kanske är sådan att det är en riktig bedömning. Men det allra bästa för att lyfta dem med små inkomster är ju trots allt från samhällets sida att hålla låga avgifter. Orkar Centern hålla ut sedan med den linjen och också hålla avgifterna låga särskilt inom hälso- och sjukvården? För det är precis samma målgrupp som vi då talar om.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:12

    Tack, fru talman! Det är min förhoppning. Nog förstår jag och nog förstår alla i Centern vikten av att hålla kostnaderna på en sådan nivå så att folk klarar av dem. Jag upplever att vi har ett tankesätt där. Sedan kan det ju finnas fall där man helt enkelt är tvungen av en viss orsak att höja avgiften. Men det är väl lite från fall till fall och vilken bransch eller gebit man pratar om.


  • Jag tänker bara att eftersom ambitionen med det här avdraget och syftet, i likhet med det som finansministern sade, är att stöda dem med små inkomster då är det min förhoppning att Centern tar med sig också det sättet att tänka när vi sedan kommer till finansieringen av hälso- och sjukvården. Att man håller egenavgifterna på en så låg nivå som möjligt så att ingen behöver avstå från vård på grund av avgifter.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:13

    Tack ledamot Gunell. Vi är överens där och jag har inte uppfattat någon annan signal från centerfältet eller från något annat fält. Det är ju lite samma sak som man tänker inom kommunerna också, inte ska man där heller börja höja avgifter för man vet att det slår tillbaka på andra sätt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 14:14

    Tack, talman! Bästa lagting. Avskaffandet av arbets- och pensionsinkomstavdraget är, kan man tycka, en fråga som borde skära rakt igenom regeringsblocket. Men det verkar gå lika harmlöst förbi som upprivandet av landskapslagen om kommunreform på Åland.

    Att inte fortsätta med arbets- och pensionsinkomstavdraget är för mig en svag arbetsmarknadspolitik. Signalen som ljuder är att arbete och att ha arbetat inte lönar sig. Det är helt fel väg att gå, speciellt då vi har en arbetslöshet som ligger kring 10 %, massiv långtidsarbetslöshet och ett färdigt embryo till långvarigt och kostsamt utanförskap. Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att ha arbetat. Arbetslinjen är den effektivaste, mänskligaste och bästa socialpolitiken. Arbete är det bästa vaccinet mot bidragsberoende. Arbete skapar kreativitet och föder engagemang. Arbete minskar alla de socioekonomiska utmaningar vi idag ser i allt från fritidsverksamhet, utbildning och god hälsa.

    Att nu ta bort arbets- och pensionsinkomstavdraget signalerar mindre uppmuntran till arbete. När vi inför åtgärder som ska stimulera arbetslinjen får detta inte blandas ihop med socialpolitik. Så görs och så har hittills gjorts, varje gång vi har debatterat det här.

    Den långsiktiga vinsten från offentligt håll ligger givetvis i en allt arbetslöshet medför, men även att den kommunala skattesatsen breddas och växer. Då gäller det givetvis att ha tålamod att se ett arbets- och pensionsinkomstavdrag som någonting som ska ge resultat över tid och som givetvis ska laddas på ett sätt som verkligen får effekt. Det går att raljera om att det är 8-9 euro per dag. Men man kan också konstatera att det betyder drygt en miljon euro mer i kommunalskatt för ålänningen.

    Vi har nu vant oss med blankettlagstiftning och den har sina stora fördelar. Absolut. Jag tycker det ändå är synd att lagtinget nu ska ge upp en av få verktyg vi har gällande skattepolitik till förmån för ett grundavdrag.

    Notan för att ta bort pensions- och inkomstavdraget blir för alla ålänningar med en årsinkomst mellan 29 600 och 55 000 euro att kommunalskatten höjs med 100 euro. Motsvarande blir kommunalskattehöjningen för pensionsinkomsttagare som ligger i intervallet 24 500 och 55 000 euro. För mig skickar det helt fel signaler och jag tycker att det är långtifrån den politik som vi idag måste föra. Det är ett långsiktigt arbete och i det ligger inte att väga upp behovet av att stötta socialpolitiskt alla de arbetslösa och ekonomiskt utsatta. Det viktiga är ändå, och det är där intäkter genereras, arbetslinjen. Det ska stimulera till arbete. Det är det som är vägen framåt och det är också det som är basen i att kunna ge alla den välfärd de är förtjänta av. Tack, talman.


  • Herr talman! Det var ett av de bättre anföranden vi hört ledamot Holmberg framföra i det här. Jag delar till fullo Holmbergs tankar i den här frågan och kommer också att stöda den i den fortsatta behandlingen i lagtinget. Så jag ser fram emot att vi i utskottet ska kunna titta på hur man kan utveckla arbetslinjen i stället för att avveckla arbetslinjen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:18

    Tack, talman! Det var en av de bästa replikerna som ledamot Strand har tagit den här mandatperioden, men jag håller med. Jag hoppas att vi kan lägga den tid som behövs för att verkligen se vad arbets- och pensionsinkomstavdraget skulle kunna ge Åland och ålänningarna.


  • Herr talman! Jag har en gång i tiden varit med och infört ett femprocentigt avdrag, ett allmänt avdrag som jag tycker att i grunden var lite bättre än det som infördes under den senaste perioden. Men det viktiga för mig är att man skulle våga ladda, föra den här arbetslinjen och inte hålla på att hoppa och ta bort ena året och så sätter man dit avdraget nästa år när man får lite kort om pengar kortsiktigt. Man borde ha en arbetslinje som håller långsiktigt för att man ska kunna få den här breddningen i skattebasen och göra Åland attraktivt igen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:19

    Arbetslinjen behövs ju som allra mest när det är ekonomiskt mest svåra tider. Jag håller helt med ledamot Strand om att det behöver finnas ett tålamod och det behöver också finnas en prioritering där man där man verkligen ser nyttan med detta. Det kan vara svårt om man då räknar ut att det blir 8-9 euro per ålänning som kommer till godo av det. Man måste titta långsiktigt och se vad det kan ge om vi höjer det med det dubbla till exempel.

    Sedan är det synd att man alltid ska blanda ihop tillväxt och socialpolitik. Det är omöjligt. Man måste ha en tillväxtpolitik för att kunna bedriva socialpolitik. Det är svårt att mixa de två, då blir oftast ingenting.


  • Tack, herr talman! Ledamot Holmberg pratade om arbetslinjen. Nu är vi mitt inne i en jättesvår pandemi, som vi kanske bara har upplevt hälften av ännu, vad vet jag. Att prata om arbetslinjen då kanske inte är det viktigaste. Ledamot Holmberg sade att det ska löna sig att arbeta, man ska stimulera till arbete. Jag skulle säga så här, det ska gå att hitta ett arbete och det ska gå att klara sig utan ett arbete. Det är mera de två sakerna det handlar om nu när det är många människor som har det jättesvårt. Man måste kunna hitta ett arbete, de finns inte för tillfället och man måste klara sig utan. Det är så vi i regeringen tänker.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:21

    Tack, talman! Minister Eliasson, jag förstår hur ni i landskapsregeringen tänker, men jag tycker att det är fel. Precis som jag sade i min förra replik så ska arbetslinjen inte bara finnas till när det är goda tider. Arbetslinjen ska finnas till oavsett konjunktur. Det är arbetslinjen som gör att vi får den ekonomiska bas och trygghet så att vi under svåra tider kan bedriva en god socialpolitik. Jag förstår mycket väl att vi nu måste stötta ålänningar som aldrig förr. Det har aldrig funnits så många ålänningar som har varit beroende av socialbidrag och ekonomisk stöttning. Aldrig! Men för den skull kan vi inte glömma bort tillväxtpolitiken, utan en tillväxtpolitik så kan vi heller inte långsiktigt bedriva en socialpolitik och det märker vi av i dag. När vi gick in i den här krisen så hade vi faktiskt inte så stor kista att ösa ur så vi är faktiskt tvungna att gå till banken just nu. Det ena kan inte utesluta det andra. Jag tror att minister Eliasson håller med mig om det.


  • Tack, herr talman! Jo, vi har gemensamma åsikter också ledamot Holmberg och jag. Men i dagens läge när man säger att det ska löna sig att arbeta, det är inte det som det handlar om. Jag tror inte att de som sitter hemma och är permitterade nu eller arbetslösa, att de på något sätt stimuleras på det sättet som ledamot Holmberg tänker. Nu är det viktiga att se till att vi får igång arbetsplatserna på nytt och att de som är permitterade eller arbetslösa nu får en lite större möjlighet att klara vardagen. Så det är ett annorlunda tänk när man befinner sig mitt inne i en pandemi jämfört med när vi är ur den och vi ska skapa tillväxt. Det är svårt att skapa tillväxt just nu.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Jag ska inte upprepa mig. Men, som sagt, arbetslinjen kan inte ta time out när det blir sämre tider. Jag håller helt med minister Eliasson, ett arbets- och pensionsinkomstavdrag går många ålänningar förbi på grund av att de är arbetslösa, men samtidigt stimulerar de ålänningarna som har ett arbete på ett sätt som gör att det främjar ekonomin och tillväxten. Det är jag helt övertygad om att det gör. Det är synd att man plockar bort detta självstyrda skatteverktyg för det skulle ha behövts. Sedan om man inte laddar det så mycket något år på grund av olika orsaker, men det behövs. Det är en signalpolitik som är viktig. Det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att studera. Det ska löna sig att ha arbetat och studerat.


  • Tack, herr talman! Avdrag brukar ju användas för att lindra beskattningen. Det är ju så som det egentligen är tänkt från första början. Arbets- och pensionsinkomstavdraget har egentligen inte det som fokus som bekant. Till exempel om en person har höga kapitalinkomster så spelar det egentligen inte så stor roll, utan det är förvärvsinkomsterna som räknas när taket ligger på 55 000 i årsinkomst. Som effekt blir att det är höginkomsttagare som kan få det här i åtnjutande.

    Sedan behöver vi också tänka på att vi ligger i ett sådant läge just nu på Åland att vi till och med behöver gå till banken och låna väldigt mycket. Detta är något som ledamoten Holmberg har påtalat väldigt, väldigt många gånger i den här salen. Så den ena sekunden är ledamoten Holmberg beredd att strössla pengar till dem som redan har och den andra sekunden så ska vi verkligen strama åt. Jag förstår inte det här resonemanget?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:24

    Tack, talman! Ledamot Holmström, arbets- och pensionsinkomstavdraget är ju i grunden ingen åländsk uppfinning. Regeringen Reinfeldt, under de svåra tider som fanns i Sverige när han tillträdde, så startade jobbskatteavdraget. Det har haft olika namn, många olika skepnader och har utvecklats i olika riktningar, men grunden är densamma. Grunden är att stärka arbetslinjen, höja skattebasen och på det sättet också säkra välfärden. Det här argumentet nu att nu måste vi finansiera detta via banklån, det är nytt på grund av tiderna. Men ledamot Holmström fanns inte med under förra perioden i den här salen, men jag kan lova dig att argumenten är ungefär de samma förutom banklån. Det är nog bara en liten ursäkt nu i det hela att man inte skulle fortsätta med det här. Jag tror att det blir väldigt svårt att klara sig utan banklån om vi inte har en god arbetslinje. Det är nog en förutsättning att vi har en dynamisk arbetsmarknad och en befolkning som både kan och vill arbeta. (… taltiden slut).


  • Talman! Det som arbets- och pensionsinkomstavdraget kostar för oss är ungefär 1,8 miljoner årligen så som det är designat. Det som också föreslås här är att grundavdraget ska höjas på ett tak från 3 100 till 3 500 för att närma sig det som finns i riket som är lite, lite högre. Men likväl det är en väldigt väl motiverad satsning enligt mig. Jag hör ingenting av just den delen i ledamoten Holmbergs resonemang. Anser ledamoten Holmberg att det är bra att vi nu tar hand om de som behöver pengar allra mest för att få vardagen att fungera? Eller ska vi strunta i den gruppen och strössla pengar på de som verkligen redan har pengar?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Jag har sagt både i repliker och i mitt anförande att vi inte ska blanda ihop socialpolitik med tillväxtpolitik. Det är jättesvårt att kombinera det. Det blir oftast något som inte riktigt är varken banan eller tomat. De måste vara åtskilda. Givetvis så ska vi ta hand om alla de ålänningar som behöver tas om hand på grund av pandemin och som har ekonomisk utsatthet och svårigheter, absolut. Men vi måste också främja en tillväxt. Vad ska vi annars betala den sociala välfärden med? Det går inte i det långa loppet att betala den via banklån.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg för ett intressant anförande. Ni betonar mycket den här signalpolitiken. Ni säger att det ska vara en signal för att folk ska förstå att det är bra att studera och för att folk ska förstå att det är bra att jobba. Men 100 euro per år och satsa 2 miljoner på det för att få folk att förstå att det är bra att studera. Tror ni inte att folk förstår det utan den hundralappen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:27

    Tack, talman! Gör man en liten omvärldsanalys så ser vi att ganska snabbt så generade jobbskatteavdraget i Sverige ungefär 100 000 nya arbetstillfällen eller färre arbetslösa som man ganska tydligt kan koppla till just jobbskatteavdraget. Det är klart att det är en morot. Man kan raljera kring mängden pengar som man laddar systemet med. Men målsättningen ska vara att ladda det mycket mera, att det blir betydligt större skillnad att arbeta och att ha arbetat. Jag vet inte vad alternativet är. Det blir oftast så här att man får stå till svars, men väldigt få gånger kommer det alternativ till hur vi ska främja tillväxten som speciellt under svåra tider behöver någon form av åtgärd. Har ledamot Toivonen någon sådan åtgärd?


  • Tack, herr talman! Nu är det jag som har repliken. Det här avdraget kostar nu ungefär 2 miljoner. Ni säger att vi ska satsa mer än det. Ena dagen säger ni att vi ska inte ta lån, vi ska inte ta lån, men nu tycker ni att det är bra att ta 2 miljoner i lån eller 4, 6 eller 10 för att ge 100, 200 eller 300 euro åt personer som har mellan 15 000 och 64 000 i inkomster. Tycker ni att det är en vettig politik?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:29

    Tack, talman! Ledamot Toivonen frågade mig om det är en vettig politik att bedriva en arbetslinje. Svar ja! Jag har inte sagt att Åland ska gå till banken och ta banklån på x antal miljoner för att kunna ladda ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Det handlar om prioriteringar. Långsiktiga prioriteringar. Jag har sagt flera gånger att det här avdraget inte ger frukt och ändrar omställningen på ett eller två budgetår. Absolut inte. Precis som ledamot Strand sade så gäller det att ha tålamod och långsiktighet. Ett liknande avdrag som detta ska inte finnas med i budgeten beroende på konjunktur heller. Det behövs under lågkonjunktur absolut och det ska buffras medel för det under högkonjunkturer, men oberoende årstid, oberoende konjunktur så behövs det.


  • Tack, herr talman! Jag är lite fundersam över den här arbetslinjen. Jag antar att det är den moderata politiken. Det är jobbskatteavdragen, enligt svensk modell, som man kallar för arbetslinjen och där skatteavdrag av olika slag ska stimulera folk att jobba mer. Det är detta som det handlar om. Är det rätt instrument i ett skede när människor inte har något arbete att gå till? Det handlar inte om ovilja att arbeta, utan de är tvungna till att för tillfället vara permitterade. Ska man inte då anpassa skattepolitiken till de rådande omständigheterna?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:31

    Tack, talman! Tillväxtpolitik och de åtgärderna behövs nog oberoende konjunktur. Socialpolitiken måste givetvis byta skepnad beroende på antal ålänningar och vilka åtgärder som krävs för att alla ska ha en bra och trygg vardag, absolut. Problemet blir när man blandar ihop socialpolitik med tillväxtpolitik. Jag säger det för femte gången, då blir det varken eller. Jag tror inte heller att ledamot Gunell tycker att den här grundavdragsvarianten kommer att träffa riktigt rätt som man avser. Därför behöver det vara en tydlig socialpolitik och en tydlig tillväxtpolitik, ingenting mittemellan då blir ingen nöjd.


  • Arbetslinjen, i alla fall i Moderat Samlings logik, är att skatteavdrag på olika sätt ska stimulera till arbete så att man frångår den så kallade bidragslinjen med alla stigmatiserande människor. Anser ledamoten Holmberg när samhället nu ger stöd och bidrag till företag, är det arbetslinjen eller är det bidragslinjen?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:32

    Tack, talman! Oberoende om vi skulle haft pandemin idag eller inte och vi skulle ha debatterat arbets- och pensionsinkomstavdraget så tror jag att retoriken hade varit den samma. Givetvis kan vi inte i dag säga hur vi skulle ha behandlat eller tagit hand om våra företag på ett annat sätt än vad vi gör. Givetvis måste de ju stöttas. Vi har välfungerande företag som över en natt fick hela sin verksamhet tillintetgjord egentligen. Givetvis måste samhället stötta.

    Det jag tycker att är problematiskt är retoriken att det inte ska löna sig att arbeta. Givetvis ska det ju löna sig. Det ska absolut löna sig, lite mer åtminstone beroende på vilket arbete du har, att gå till ett arbete, må bra, ha en egen inkomst och klara sig själv än att vara bidragsberoende. Det är det som skapar utanförskap och det är också det som skapar klyftor.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 14:33

    Talman! Tack till finansministern Eliasson för en god redogörelse av skatterockadens konsekvenser för arbetande ålänningar. Den är garanterat av intresse för en bredare allmänhet.

    Låt oss denna gång börja med att blicka bakåt på vad vi har haft. Det vi har haft kan knappast kallas för en god arbetslinje, snarare partiell arbetslinje. För av någon obestämd anledning har vi i detta rum valt att inte värdesätta det arbete som görs av dem med en högre inkomst än 55 000. Vi moderater värdesätter allas arbete, allas arbete bygger vårt samhälle, inte bara de som tjänar mindre än 55 000 genom arbete eller pension, allas arbete. Vi var alltså inte särdeles nöjda med det vi hade. Vi är inte heller helt nöjda med det vi får.

    Talman! Just idag går det knappast att stå här, slå sig för bröstet och säga att detta är god moderat politik, men denna åtgärd går att förstå i en bredare kontext såsom den beskrivs i budget 2021. Slopandet är nämligen en enskild ingrediens i en cocktail av åtgärder som beskrivs i budget 2021. Åtgärden går att förstå i en kraftig förändrad kontext; landskapets accelererande skuldsättning, arbetslöshetsgrad på 10 procent, pandemin med all osäkerhet det medför för ålänningarna och behovet att i detta akuta läge kunna prioritera upp andra saker långsiktigt, att vår sjukvård fungerar och att de kommuner som förlorar mycket samfundsskatteintäkter kan kompenseras på ett eller annat sätt. Det är i denna bredare kontext som detta förslag läggs.

    Inte heller hade vi varit tillfreds med att fortsätta med arbets- och pensionsinkomstavdraget. Vi hade ursprungligen en gräns på 35 000. Vi moderater drev på för att det skulle omfatta alla. Det blev 55 000. Vi var således inte nöjda. Vi ville att det skulle komma alla arbetande och pensionslyftande ålänningar till godo.

    Blickar vi fem kilometer norrut på min hemkommun Jomala, där vi just i pandemitider låter alla hushåll oavsett inkomst ha lite mer pengar i plånboken under beskattning året 2021, så kan vi se den visionen som vi eftersträvar.

    Talman! Vår självstyrelsepolitiska behörighet gör det faktiskt möjligt att inrätta, förändra och upphäva kommunala avdrag i beskattningen. Det här är ett av de mest värdefulla redskapen vi har idag. Låt vara att det är lite omständligt. Det är det mest värdefulla redskapet vi har för att kunna forma världens bästa vardag. Bara tänk på vilken skillnad vi skulle kunna göra i den här salen till exempel för bygget av ett hållbart Åland om vi hade hela beskattningsbehörigheten att förfoga över i denna sal.

    De kommunala avdrag vi har idag enligt dagens behörighetsfördelning bör förstås präglas av någon slags långsiktighet över tid, det har sagts i flera anföranden och repliker idag och det får gärna vara föremål för bredare överenskommelser. Då kanske vi också undviker detta med att gasa i nedförsbacke och bromsa i uppförsbacke, vilket en del debattörer har lyft idag.

    Jag vill dock be finans- och näringsutskottet att särskilt titta närmare på i vilken utsträckning vi själva bestämmer över avdragen egentligen. För ändringar i avdragen är alltid en jättemanöver där kommunförbunden och skattebyrån är med. Minister Eliassons anförande var nog bara toppen på ett isberg av hela denna manöver. Det kostar dessutom att införa avdraget. Jag har själv suttit i situationer där jag tyckt att till exempel skattebyråns åsikt vägt oproportionerligt tungt kring vad som är praktiskt möjligt att genomföra eller inte. Och förstås bör skattebyråns och andra relevanta myndigheters synpunkter på avdragseffekter alltid vägas in. Men det måste alltid vara så att det är vi själva som styr vårt öde. Det får aldrig vara så att det är någon annan som styr de rockader vi gör.

    Talman! Det är viktigt att se framåt, att försöka se de långsiktiga åtgärder som vårt Åland är i behov av. Det finns ibland en tendens att överskatta förändring på kort sikt och underskatta förändring på lång sikt. Jag vill därför avsluta med ett citat av Tage Danielsson: "Den som varken vill se bakåt eller framåt måste se upp". Tack för ordet!


  • Talman! Jag vill ställa samma fråga till ledamot Valve som jag ställde till ledamoten Höglund när han höll Centerns gruppanförande. Ledamot Valve delar min syn att den kommunala beskattningen är ett av våra viktigaste redskap och det uppfattar jag också. Då ställer man sig frågande, Moderaterna har jobbat för att vidga det här skatteavdraget och att gå från det till att slopa det, varför har man inte i stället försökt utveckla det? Det var ett nytt system som förstås hade sina barnsjukdomar och sina brister men som har ett jättestort utvecklingspotential.

    Den andra delen som jag också vill lyfta är att det verkar vara ett väldigt fokus på nuläget hos regeringsblocket, alltså den akuta situation som vi befinner i oss nu. Ska inte lagstiftningen vara mera hållbar än att bara titta till nuläget? Vad händer om ett halvår, ett år eller två år? Vad är Moderaternas analys av det?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:39

    Att vi nu har fokus på nuläget och att detta också beskrivs i budget 2021, det är naturligt. Vi kan inte bortse ifrån att vi befinner oss inne i en pandemi med allt vad det innebär i form av arbetslöshet och liknande.

    Jag menar att ledamoten Zettermans resonemang hade hållit ifall utgångspunkten idag hade varit att vi hade haft ett avdrag som gäller alla arbetande åldringar eller 5 procent av inkomsterna eller hur det hade varit formulerat. Men det vi går ifrån idag, det är faktiskt ett partiellt avdrag som bara gällde dem som hade under 55 000 euro i årsinkomst och angick inte dem som hade mera än så eller de som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är en väsentlig skillnad. Det är i ljuset av det som vi också ska analysera effekterna av det här avdraget, alltså att det delvis berör samma målgrupp.


  • Talman! Jag hänger inte riktigt med i resonemanget. Om man tycker att det är viktigt med ett skatteavdrag, varför är det bättre att slopade det istället för att utveckla ett befintligt som finns även om det är partiellt idag? Varför har man inte gått in för den här linjen?

    Visst förstår jag också nuläget. Men det är ändå anmärkningsvärt att man ser till den rådande stund vi nu har. Lagstiftning ska ju aldrig, i alla fall inte den här typen av lagstiftning, bara läggas fram för att fungera ett eller två år, sedan byter man och sedan byter man tillbaka. En sådan typ av lagstiftning måste vara förutsägbar och uthållig för att den ska kunna ge effekter, bland annat de effekter som kollegan John Holmberg lyfte fram. Om man en gång från moderat sida har varit med och verkat för att ta fram den här typen av lagstiftning, och man ville till och med göra den ännu bredare än vad den är nu, hur kan man då två år senare vara med på att ta bort den? Om man pratar samtidigt om att vi kanske inför den sedan i framtiden igen (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:42

    Det är ju så, ledamot Zetterman, att vi har slut på pengar. Vi tar lån på 55 miljoner uppskattningsvis. Vi måste ställa oss frågan, vad är viktigt i detta läge? Är det viktigt att vi behåller ett partiellt avdrag eller är det viktigare att vi kan ta så lite lån som möjligt? Ja, det tycker jag. Är det är viktigt att vår sjukvård fungerar i detta läge? Ja, det tycker jag. Är det viktigt att vi tar hand om de svagaste medborgarna i just exakt detta läge när det inte finns något arbete att tillgå? Ja, det tycker jag också.

    Jag håller med om ledamotens grundprincip om långsiktighet, men ingen hade kunnat förutspå den här pandemin med dess effekter som det har idag. Det kommer också att ha effekter på den kommunala ekonomin om vi bara blickar framåt ett till två år och förutspår vad det innebär i bortfall av samfundsskatten får våra kommuner. Det är ett helt nytt läge vi befinner oss i.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Det var ett uppriktigt anförande som jag uppskattar. Jag var lite orolig över att moderaterna helt övergett tanken på ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Jag sållar mig till den liberala skaran som faktiskt är förvånade över att man inte i stället tog lite strid och valde att utveckla arbets- och pensionsinkomstavdraget. För det är ju faktiskt så att vi har en potential om vi tittar på arbetslinjen idag som är 10 procent, alltså 10 procent arbetslösa ålänningar. Det är nog liksom fog för att verkligen ha åtgärder som främjar tillväxt och som främjar arbetslinjen. Jag betonar det än en gång. Jag funderar, varför tog ni inte mera strid? Ni skulle nog ha fått stöd i salen. Jag tror nog att alla inser vad en arbetslinje innebär och vikten av en arbetslinje, speciellt i svåra ekonomiska situationer och speciellt på det kommunala fältet där man går mot ett underskott på 15 miljoner. Givetvis behöver vi bedriva en politik här i salen som gynnar skattebasen ute i kommunerna.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:44

    Det var en intressant reflektion från ledamoten Holmberg om att ta strider. Visst för all del, man kan ju, om ledamoten Holmberg så vill, lägga ett lagförslag i lagtinget om ett allmänt avdrag för alla ålänningar på 100 euro och testa hur understödet är för det i denna sal i det läge vi befinner oss i just nu. Jag tror att vi alla måste vara så ärliga att vi säger att det finns andra saker som just nu är viktigare, bland annat ålänningarna liv och hälsa.

    Arbete ska alltid löna sig. Vi moderater kommer att titta på sätt att se till att arbete alltid lönar sig. Jag vet att min moderata kollega Holmberg-Jansson nyligen har antagit en ny ÅMHM-taxa. De ändringar som har gjorts där kan också vara värda att studera närmare. Den strävar också till att arbete ska löna sig.


  • Tack, talman! Det gamla ordspråket: "Välfärd måste skapas innan det fördelas" och här finns det en tydlig skiljelinje mellan oss liberaler och regeringsblocket. Ska vi kunna bedriva en god välfärd, även under svåra tider som just nu, så behöver vi faktiskt ha en tillväxtpolitik värd namnet. Det var det jag menade med att det skulle ha varit värt att ledamot Valve med kollegor verkligen skulle ha försökt få fram en utveckling, om det är detta man är ute efter, av arbets- och pensionsinkomstavdraget. För vad är alternativet? Vi kan inte heller förvänta oss en bra och snabb omställning genom att enbart bara bedriva socialpolitik.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:45

    Ledamoten Holmberg och undertecknad är överens om att det viktiga i samhället är hur kakan skapas, inte hur den fördelas. Hur ser vi till att det verkligen bakas en kaka? Men vad gör vi om kakan möglar? Då är det helt andra åtgärder som behövs.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 14:46

    Herr talman, tack för ordet! Ja, det har varit en intressant diskussion om arbets- och pensionsinkomstavdraget kontra ett höjt grundavdrag. Jag tycker att det kanske är klokt av både moderaterna, som i många frågor visar stor flexibilitet kan man väl säga, men också av den borgerliga majoriteten att faktiskt inte vara så kraftigt ideologiska i denna tid av kraftsamling när man behöver se till samhällets olika behov.

    Vi socialdemokrater har varit med i arbets- och pensionsinkomstavdraget, för oss var det viktigt att avdraget också beaktar pensionerna. Upp till 35 000 så tyckte vi att det var ett bra avdrag. Det gav många låg- och medelinkomsttagare möjlighet att få en hundring extra och det unnar vi dem verkligen. Men hela syftet med avdraget kom ju till i en kontext när Åland försökte möta den långvariga låga tillväxten med något slags redskap och då tog man till det här instrumentet med det här avdraget. Jag tycker att det är bra att göra försök och jag tycker också det är bra att använda de redskap i den skattepolitiska verktygsboxen som landskapsregeringen och självstyrelsen har. Det här var ett av dem. Nu har vi testat det.

    Det jag däremot har varit tveksam till, jag var redan då men är det också fortfarande, det är vilken effekt olika typer av skatteavdrag de facto får på sysselsättning och att få människor i arbete. Hur stor morot är det? Hur mycket hjälper det de facto till? Om det är en ideologisk fråga eller om det går att få någon slags evidens i det här så vore det ju bra.

    Jag vet att VTT, Statens ekonomiska forskningsanstalt, har gjort en utredning på det här. Olika typer av skattelättnader och avdragspolitik särskilt så får inte några större effekter på sysselsättningen. Man har snarare bedömt att det både är en dyr och ineffektiv metod. Så om avdragen ska vara som ett smörjmedel för ökad sysselsättning så tycker jag nog att man behöver titta närmare på om det faktiskt får sådana konsekvenser.

    Retoriken om den här arbetslinjen kom ju till med Nya Moderaterna i Sverige 2006 när man ville sätta någon slags arbetslinje i kontrast till dem som gick på bidrag. Då menade man ungefär att de som lyfte arbetslöshetsersättning var människor som var ovilliga att arbeta. Dels så kanske det inte riktigt var hela sanningen i Sverige då och dels så tycker jag att situationen nu är tvärtom, vi människor vill jobba. Vi skulle helst vilja att allt var precis som det var innan coronasituationen. Det handlar inte om att stimulera människor till att jobba mera, för det finns inget jobb att gå till och det är huvudproblemet just nu. Då måste man ju förstås som ansvarsfull politiker försöka anpassa politiken till den situationen. Därför stöder den socialdemokratiska gruppen det här förslaget om ett höjt grundavdrag.

    Det som vi däremot skulle vilja veta, och som utskottet kanske kunde titta närmare på, är vem som får nytta av det här höjda grundavdraget. Vill man hjälpa dem med låga inkomster och dem som går på dagpenning, eftersom det är de som inte har ett arbete att gå till, så hur många hjälper det? Man borde få en bild av det. De som tjänar under 14 500 har ju inte någon nytta alls av grundavdraget. Då vill jag påminna om att det är väldigt viktigt att övrig politik också drar åt samma håll under dessa svåra tider, dvs. avgifter, särskilt inom sjukvården och inom socialvården och att man är uppmärksam på dolda kostnader i grundskola och gymnasieskola samt i övrigt när det gäller transfereringar till människor som har det svårt. Det är detta som nu måste hålla människor flytande under den här tiden. Jag hoppas att utskottet kan titta lite närmare på detta när man behandlar det här lagförslaget. Tack, fru talman.


  • Talman! Ledamoten Gunell resonerade kring huruvida ett jobbskatteavdrag har någon effekt eller inte. Det är ju inte första gången den frågan lyfts. Läser man artiklar i mer vänsterorienterade debattsidor som ETC så har det absolut ingen effekt. Läser man på artiklar på Timbro så har det jättestora effekter. Ser man vad nationalekonomer säger så säger de rent ut i många sammanhang att det är väldigt svårbedömt. Så det är, precis som så ledamoten Gunell säger, också en ideologisk fråga och vad det är som man vill stöda.

    Ledamoten Gunell resonerar som majoritetsblocket, nu har vi en hög arbetslöshet så nu ska vi inte ha det här jobbskatteavdraget. Det tycker jag däremot är bakvänt. Alla borde kunna vara överens om att om vi i princip har en praktisk nollarbetslöshet som vi hade tidigare, då kunde man ifrågasätta det. Men är det någon gång man ska ha ett jobbskatteavdrag (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:52

    Men man måste också titta på orsakerna till varför det är som det är. Förhoppningsvis är det en tillfällig hög arbetslöshet vi har. Vi vet inte. Mycket av den kan ju förstås följa med oss in i framtiden. Jag utesluter inte heller att man återkommer till olika typer av avdrag. Men jag tycker att man måste veta vad de får för konkret effekt. Ledamoten Zetterman måste ju hålla med om att vi har inga studier på vad arbets- och pensionsinkomstavdraget har gett. Har det öka sysselsättningen? Har det gett några konsekvenser på riktigt på den åländska arbetsmarknaden? Jag tycker att man kanske behöver ge ett uppdrag till någon att utreda.


  • Talman! Det kommer vi säkert aldrig att få veta eftersom man nu rycker fram och tillbaka i den här landskapsregeringen och drar bort det som är nyinfört och inte slutför någonting av det som tidigare landskapsregering har infört. Så det är ju svårt att mäta det. Samtidigt så var ju alla som stödde det här jobbskatteavdraget medvetna om att man behöver så småningom ladda systemet med mera pengar för att det skulle ge önskvärd effekt. Min poäng är att vill man ha ett jobbskatteavdrag så är det ju för att hindra långvarig arbetslöshet, det är liksom grundtanken och den idén tror jag på. Jag tror att det har en effekt.

    Den andra tanken med ett jobbskatteavdrag på Åland är att vi vet att kostnadsläget på Åland är dyrt. Det är inte särskilt billigt med hus varken i Mariehamn eller i Jomala. Det är dyrt att leva och bo på Åland. Man får ganska lite pengar över i plånboken. Det här är en attraktionskraftsfråga, alltså näringsliv och tillväxtpolitik. Det är ju inte meningen som ett socialpolitiskt inslag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:54

    Jag bedömer nog att grundavdraget är ett socialpolitiskt redskap, medan det instrument som fanns tidigare hade ett annat syfte nämligen att öka tillväxten. Nu har man bytt spår. Jag tycker att det är rätt att göra det i den här tiden och i den här kontexten. Det är också bra att Åland inte blir efter på nivån på grundavdraget, att det blir väldigt mycket lägre på Åland än vad det är i riket.

    Jag vill ändå påminna om att det som jag hänförde till var inte några ledarsidor i någon vänster- eller högerorienterad skrift, utan till Statens ekonomiska forskningsinstitut, VTT, som har sagt att skatteavdrag inte har någon större effekt på tillväxt och sysselsättning. Det är en dyr och ineffektiv metod. Med tanke på att vi har så lite pengar just nu så tycker jag att vi verkligen ser till att de sätts in på rätt åtgärder.


  • Tack, talman! Tack Gunell. Jag håller med ditt anförande. Jag vill också understryka att det är viktigt att man alltid tänker på dem med de allra lägsta inkomsterna. Det var ganska sorgligt när jag pratade med en av mina vänner, som har ett bidrag och som aldrig kommer att kunna få ett avdrag för den personen kan inte arbeta, som sade "för första gången i mitt liv så har jag det ganska tryggt. Det här påverkar inte mig men jag kommer aldrig att få det bättre".


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:56

    Jag tror att det är viktigt att fortsätta arbeta med att stävja fattigdomen. Den här krisen i samhället kommer inte att leda till att den problematiken på Åland blir bättre. Snarare så kämpar vi med samma utmaningar för att lyfta den gruppen. Den gruppen hoppas jag också att landskapsregering har i åtanke.


  • Tack, talman! Jag tycker att ledamot Gunell avslutar klokt genom att säga att grundavdraget och arbets- och pensionsinkomstavdraget är två helt olika saker. Där är vi helt överens och det är det som har varit problemet när det har debatteras genom tiderna, vi har blandat ihop de här två olika sakerna; tillväxt och socialpolitik.

    Jag tror också att det är olyckligt för Åland överlag men den hattande intervallpolitiken som vi har, on-off. Det är nog väldigt viktigt att man står på en kurs som man tror på och så gör man det oberoende tider. Jag tänker att arbets- och pensionsinkomstavdraget faktiskt är något som behövs som allra mest ju högre arbetslöshet vi har. All respekt till ledamot Gunells forskning kring den finska varianten, men det finns nog såpass klara belägg från den svenska sidan på hur man har lyckats stävja både arbetslöshet och mindre bidragsberoende via ett jobbskatteavdrag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:58

    Ja, det finns säkert mycket att säga om den här jobbskatteavdragspolitiken. Men man ska komma ihåg att också den svenska regeringen, under ledning av Reinfeldt, lånade mycket pengar i syfte att ge den här typen av jobbskatteavdrag.

    Nu lånar också landskapet. Är det för att sänka skatter i dagsläget som man ska låna pengar? Jag tycker att den ekvationen inte riktigt håller i nuvarande situation. Vi kan säkert återkomma till den här diskussionen. Jag tycker att det är klokt att inte i det här skedet vara så ideologisk, envis, åt något håll utan försöka hjälpa till att få samhället på fötter med olika typer av redskap. Jag bedömer att det här ändå är en helt vettig väg att gå vidare.


  • Tack, talman! Den liberala gruppen har alltid sagt att det är klokt att ta banklån om det krävs för kloka investeringar som främjar tillväxt, som främjar omställning och som främjar utveckling. Det samma må jag säga gäller faktiskt tillväxt överlag. Nu kan man lite raljerande säga att man måste gå till banken för att kunna bedriva en tillväxtpolitik via ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Men jag må säga, det är nog okej, men att ta banklån för att klara driften långsiktigt utan andra åtgärder, det är inte okej. För det är faktiskt så skattebasen grundas via en god arbetsmarknad och en god arbetsmarknadspolitik. Det sker via tillväxt. Den tillväxten har varit dålig på Åland under åratal. Den är urusel nu av givna orsaker. Men vi kan inte bara sätta pausknappen på och tro att allting ska lösa sig och gå till det normala, för vi kommer aldrig att komma till det normala. Tyvärr var det normala före pandemin inte heller gott nog för Åland.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:00

    Det där kan vi återkomma till. Men som sagt, om man ska bedriva tillväxtpolitik så måste man ju dels göra det när det är möjligt och när det faktiskt får effekt. Sedan måste man ju veta om skatteavdrag har den effekten. Om jag har förstått det hela rätt så är det också så med hushållsavdraget, det sätter fokus på vissa tjänster som man då konsumerar, men det tar kanske bort fokus från andra som minskar i omsättning. Avdragspolitiken har också sina sidor. Med tanke på landskapets situation, med många stora utgifter och upptagande av lån, så tycker jag man ska veta vad det får för konsekvenser. Lägger man in pengar i ett system så ska man också veta att det bidrar till det man önskar.


  • Tack, fru talman! För det första så vill jag tacka för stödet. Tack så mycket!

    Sedan diskuteras det mycket ideologi här. För mig personligen, och jag tror att det också gäller för partier, så behöver vi inte göra avkall på några ideologier för att göra den här skatteväxlingen. Vi vill ju alla se till att de människor som har det dåligt ställt och som behöver hjälp ska få det. Det ingår också i vår ideologi. Det ska bli intressant att se hur många som blir hjälpta av det här och jag hoppas att vi kan ta fram de siffrorna så att finans- och näringsutskottet kan få dem.

    Sedan en sak, egentligen borde man ha tid att låta ÅSUB räkna på sådana här avdrag. Om vi gör en växling och vi tar bort det, vi höjer det och vi gör så, hur funkar det? Men den tiden fanns inte tyvärr nu.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:02

    Det tiden har aldrig riktigt funnits. Vill man veta hur olika skatteredskap de facto slår och vilka vi kan använda i det åländska samhället så kanske man skulle utreda det. Det kanske man kan sätta igång från finansavdelningens sida.

    Det här med arbetslinjen, som socialdemokrat och representant för arbetarrörelsen så har jag alltid stått för arbetslinjen. Människor mår bra av att arbeta och människor vill ha ett jobb och en egen försörjning. Arbetslinjen är också att hjälpa folk in i arbete och det är väl det som vi precis nu måste göra. Vi måste stöda företagen så att arbetsplatserna finns kvar så att det imorgon också finns ett jobb att gå till.


  • Jag håller helt med. Jag stöder också arbetslinjen. I det här läget så kanske man stöder arbetslinjen bäst genom att se till att arbetsplatserna kommer tillbaka igen. Tack för stödet!


  • Talman! När det gäller forskningen kring vad avdragen har givit för effekt så har ledamoten Gunell fel. Arbetskraftsavdragen, de fem olika som infördes under den moderata regeringen, så har givit sådan effekt att man har skapat flera hundra tusen arbeten. Däremot visade forskningsinstitutet att arbetsgivaravgifterna, när man drog ner på dem för restauranganställda så gav det ingen effekt. Medan arbetsavdragen har givit enorma effekter. Det är bara att läsa på lite mera i den frågan.

    Sedan är det också ganska intressant att efterkommande socialdemokratiska regeringar har behållit alla arbetslinjeavdrag som moderaterna införde.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:04

    Ja, det skulle vara väldigt intressant att ta del av de rapporter som ledamoten Strand hänvisade till. Han kan säkert skicka länkar till mig så ska jag med glädje läsa dem.

    Att regeringar går vidare med förmåner som redan är beviljade är ganska förståeligt, eftersom det är väldigt lätt att sätta in nya åtgärder, särskilt positiva, för befolkningen som ger mer i plånboken. Men det är jätte jättesvårt att återta. Sverige är ett land som har den bästa tillväxten av många länder i världen och har oavsett regim ändå lyckats väl i sin politik.


  • Fru talman! Man kan ju då fråga sig; varför har Sverige lyckas i sin tillväxtpolitik? Jo, för att både moderata och socialdemokratiska regeringar har vågat driva arbetslinjen. Sedan fanns det sådana som ifrågasatte att man skulle ha det här avdraget på Åland. Men jag ser det inte som bara en inspiration för den som jobbar att tjäna mer, för om varje individ får mer pengar i plånboken så den individen köpa tjänster och bestämmer själv vad man gör med sina pengar. Det skapar också nya arbetsplatser när man upphandlar renoveringar, städtjänster eller vad det än må vara. Så arbetsavdragen har egentligen en dubbel effekt. Det är ännu sämre då att plocka bort dem och göra socialpolitik av de här pengarna. För till socialpolitik måste man ha inkomster och det får man av en breddad arbetslinje och de här avdragen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:06

    Man måste också komma ihåg att de här avdragen urholkar samtidigt skattebasen och de urholkar också den kommunala skattebasen. Sedan måste landskapet in med mera landskapsandelar. Man måste titta på hela bilden. Som sagt, om man vet att ett väl riktat avdrag är till nytta, så har inte vi någonting emot det.

    Under hela den moderata eran fanns det också en tid när 590 miljarder gick till jobbskatteavdrag, det var delvis lånade pengar och det var också en förtäckt skattesänkning åt många rika och där går min gräns i alla fall.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 15:07

    Talman! Förra torsdagen presenterades slutsatserna av de medborgarsamtal som genomförts tidigare under hösten av nätverket Bärkraft.ax tillsammans med landskapsregeringen.

    Av alla negativa aspekter som framfördes där och som pandemin fört med sig är det mänskliga lidandet nog det som bekymrar mig allra mest. De som redan haft det tufft har troligtvis fått det ännu tuffare. Snuttjobb, vikarier och jobb för ungdomar är ofta de anställningar som försvinner först. Frånvaron av arbete eller utbildning kan beröva människan mål, mening och grundtrygghet - och då behöver samhället finnas där. Vi alla delar utvecklings- och hållbarhetsagendans mål om att inga hushåll ska leva i en ekonomiskt utsatt position. Kris eller inte spelar ingen roll.

    Redan innan pandemin, år 2018, befann sig uppemot 1 200 personer i ekonomisk utsatthet enligt ÅSUB. Hur mycket detta ökat efter krisen vet vi ännu inte. Vår roll som makthavare är att inge trygghet för alla som bor och verkar på Åland. Vi behöver en sansad fördelningspolitik där våra gemensamma finansiella resurser går till dem som behöver det allra mest. Vi ska ge alla rimliga förutsättningar att få vardagen att funka.

    Talman! Det är mycket positivt att både Finland och Åland snabbt lyckats hantera situationen rätt väl. Landskapsregeringen har under pandemin genomfört flera viktiga insatser för att lindra de allra värsta ekonomiska effekterna. Den temporärt höjda dagpenningen, utökade utbildningsplatser, ungdomssommarjobben och återanställningsstödet är alla viktiga spelbrickor. Att den finländska temporära pandemiersättningen fortsätter fram till mars är också väldigt välkommet.

    För ungdomar är studiestödet en betydelsefull transferering. Landskapsregeringen avser att göra det möjligt för studerande under 18 år vars föräldrar har låga inkomster att få ett extra tillskott. Det kommer att innebära, om det här går vägen, ungefär 100 € mer per år för dessa studerande.

    Men vi skulle vara naiva om vi slutade här. Det finns fortfarande många grupper såsom pensionärer, snuttanställda och ensamförsörjare som kanske inte alls får ta del av de särskilda transfereringarna. För dem - och för många andra - är det höjda grundavdraget välkommet. Förslaget är nämligen att höja taket på grundavdraget från 3 100 € till 3 500 € som motsvarar avdraget i Finland. Avdraget fungerar så att den som under året haft en nettoförvärvsinkomst som inte överstiger 3 500 euro får dra av hela det beloppet. Om inkomsten är högre minskas avdraget ju högre inkomsten är för att sedan upphöra helt vid en viss inkomstnivå. Avdraget bedöms ha effekt för den med enbart dagpenninginkomster till en inkomst på max 23 200 euro per år. För dem med en löneinkomst gäller avdraget till max 29 600 euro per år. Och för de med pensionsinkomst enbart till max 24 500 euro per år. Effektens toppnivå ökar från tidigare med några tusenlappar vardera.

    Talman! Samtidigt vill regeringen slopa ett annat avdrag - arbets- och pensionsinkomstavdraget. Motiveringen är för mig ganska självklar: I finansiellt ansträngda tider ska vi vända på alla stenar. Vi behöver kanalisera medlen till dem som behöver det allra mest. Arbets- och pensionsinkomstavdraget infördes för några år sedan som ett led i att öka tillväxten, som det har sagts många gånger i debatten. Kungstanken var att mer pengar skulle komma i omlopp för konsumtion. Därför sattes taket för avdraget om 100 € till hela 55 000 € i nettoförvärsinkomst. Kapitalinkomsterna beaktas inte, så i verkligheten har utfallet blivit att höginkomsttagare också kommit avdraget i åtnjutande. Mycket besynnerligt kan man tycka, avdrag som dessa finns ofta till för att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Men det här avdraget blev designat även som ett medelinkomst- och ett höginkomstavdrag. Det faktum att arbetssökande med enbart dagpenningsinkomster inte har någon nytta av avdraget alls talar sitt tydliga språk.

    Att rikta avdraget på det här sättet till de som redan har det gott ställt lämnar mycket att önska. Det är nämligen belagt i forskning att personer som har det bra materiellt sett och sett till disponibel inkomst tenderar att spara pengar på hög, mera än d som inte har det. Vi kan därför inte tala om att alla de offentliga medel som gått till detta avdrag stimulerat en BNP-tillväxt till avdragets hela kostnadsbelopp på drygt 2 miljoner €.

    Låginkomsttagare, däremot, tenderar att konsumera nödvändiga varor och artiklar för sitt uppehälle, enligt forskning: Livsmedel, kläder, läromedel till barnen, hyra och lokala transporter. Att istället höja ett grundavdrag till dem som behöver pengarna allra mest gynnar rent av BNP mer än om pengarna gick till höginkomsttagare. Om man nu anser att BNP är en så relevant indikator för samhällets framgång är ju en sak som vi kan diskutera en annan gång.

    Talman! Landskapsregeringen vill alltså spara knappt 2 miljoner € genom att dra tillbaka ett missriktat och ohållbart ekonomiskt verktyg för att kanalisera en del av resurserna till ett ökat grundavdrag som kommer att göra skillnad för de som behöver det allra mest. Det tar så klart inte slut här. Under nästa år tas en ny utredning fram om ekonomisk utsatthet, för att följa upp utvecklingen. Vi i Hållbart Initiativ är så klart beredda att öppna de verktygslådor som behövs för att alla ska kunna få vardagen att gå ihop. Det som står klart för oss är att nästa år inte alls är en läglig tidpunkt för att höja avgifter för låginkomsttagare inom social- och äldrevård, barnomsorg och hälso- och sjukvård. Vi ska, som det sades här tidigare i debatten, vara uppmärksamma på dolda avgifter i utbildningen. Vi ska inte göra det svårare än vad det redan är.

    I en nordisk välfärdsstat, som aktivt arbetar för ett socialt hållbart samhälle, ska ekonomin vara ett medel för människan, inte tvärtom. Vi måste alltid tänka på de mest sårbara på vägen mot en rättvis omställning. Tack.


  • Talman! Det är inte ett dugg förvånande att Hållbart Initiativ gläds åt det här eftersom det här förslaget är emot tillväxt, någonting som Hållbart Initiativ ofta säger att man inte vill ha. Det är inte ett mått på hur vi ska ta samhället framåt.

    Samtidigt lyfte Hållbart Initiativ och ledamot Holmström det mänskliga lidande som har konstaterats. Alltså det material som jag har tagit del av i den här pandemin är ju det mänskliga lidandet direkt kopplat till arbetsmarknaden och till ekonomin. Man är utan jobb och man man är oroad för hur det ska gå för sitt företag. Det är den typen av lidande vi har. Det är reflektioner som i alla fall för mig gör det absolut krävande att satsa aktivt på tillväxtpolitik. Det är ju tillväxtpolitiken som behövs mer än någonsin nu. Den här politiken som majoriteten för är ju helt bakvänd. (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:15

    Tack, talman! Orsaken till att taket för grundavdraget höjs från 3 100 till 3500 så är att det ger ett nödvändigt tillskott till dem som behöver det allra mest. Enligt forskning så om man ger pengar till de som redan är lågbemedlade så tenderar de pengarna i högre grad att gå till konsumtion som stimulerar ekonomisk tillväxt, än om man skulle ge dem till höginkomsttagare som tenderar att till en viss del spara de pengarna på hög. De medför att pengarna inte kommer i omlopp och inte registreras i BNP. Så till den delen så har den här typen av socialpolitik faktiskt också tillväxtekonomiska förtecken, men det är som en effekt av att vi försöker göra någonting för dem som verkligen har det svårt.


  • Inget ljud (mikrofonen ej påslagen).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:17

    Tack, talman! Jag konstaterar att liberalerna under budgetdebatten har ondgjort sig över den stora negativa ekonomiska situationen som vi befinner oss i just nu och den lånebörda som vi trots allt kommer att befinna oss i också under nästa år. Och samtidigt så vill man då strössla pengar till dem som också har pengar idag och som egentligen inte behöver de pengarna. I finansiellt strama tider så ska vi vända på alla stenar, vi ska ta bort de missriktade ekonomiska verktygen som finns och försöka spara där det verkligen går. Genom att ge mer pengar till dem som verkligen behöver det så ser vi också till på kuppen att vi ökar den ekonomiska tillväxten och får saker och ting i rullning.


  • Tack, talman! Det är helt tydligt att vi inte kommer så långt, ledamot Holmström och undertecknad, i denna fråga heller. Det strandar till att börja med på fördelningspolitik. Ska vi börja med att fördela innan vi jobbar ihop det som vi ska fördela? Ledamot Holmström tycker att nu ska vi fördela och sedan kommer resten på något sätt. Det fungerar inte. Det blir någon sorts värkmedicinpolitik där vi bara ska hoppas att allting kommer att ordna sig på något sätt. Men det gör det ju inte. Klart det inte gör. Det är klart att vi måste ha en arbetslinje, en tillväxtpolitik när det svåra tider. Vi måste ha det när det är goda tider. Det är helt givet.

    En av de långsiktiga positiva effekterna av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag är att det på sikt höjer skattebasen för våra kommuner. Fler människor i arbete ger högre skatteintäkter. Det är en av de positiva åtgärderna. Det är någonting som på sikt skulle kunna minimera (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:19

    Tack, talman! Effekterna av arbets- och pensionsinkomstavdraget har mig veterligen inte studerats. Vi kan inte med största sannolikhet säga att någon typ av skattebas faktiskt har ökat eller minskat. Men det som kan sägas är att ingen här i salen är emot någon typ av arbetslinje. Så klart att arbetslösa ska komma in i jobb, så klart att permitterade ska komma in i jobb. Så klart att vi ska stävja den utvecklingen, men vi gör det inte genom att skrika; arbetslinjen, arbetslinjen för de som inte kan få ett jobb i dag för att arbetslösheten är så pass stor. Jag ser inte hur ett tillskott till dem som verkligen har pengar idag på något sätt kan lösa den problematiken, utan det löses genom att vi ger mer till dem som verkligen behöver det allra mest.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är på gränsen till lite gement av ledamot Holmström som i sitt anförande pratade om att strössla pengar till dem som redan har. Titta på intervallet på inkomsterna, titta på de barnfamiljer som kommer i det intervallet, tror du att de pengarna strösslas ut och samlas på hög? Klart de inte gör! Vilken värld lever ledamot Holmström i?

    Om arbets- och pensionsinkomstavdraget hade fått fortsätta, så vem vet hur tusans stora effekter det skulle bli till våren när förhoppningsvis allting börjar komma igång? Inte kan man titta här och nu i politiken, man måste titta lite längre framåt än så. Det som ledamot Holmström nu är med och tar, det är en socialpolitisk åtgärd, det är inte tillväxtpolitik. Jag tror att det är tillväxtpolitiken som kommer att gynna socialpolitiken bara vi kommer förbi den här pandemin som vi förhoppningsvis gör om några månader.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:21

    Talman! Jag upplever att de här argumenten går i cirkel. Oavsett vad jag säger så lyssnar inte ledamoten Holmberg eller någon annan som är mig belackare. Jag tror att det är viktigt här att verkligen se till de effekter som forskningen visar. Vad händer om man ger personer som redan har pengar mer pengar? Vad händer om man ger dem som inte har så mycket pengar mera pengar? Vad ger det för effekter i samhällsekonomin? Vad ger det för effekter för skattebasen? Jag tror att vi har läst olika forskningsrapporter, ledamot Holmberg.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jättebra! Jag blir glad av att lyssna på dig och ditt resonemang om avdragen, hur konsumtionen sker, köpkraft och sådana här saker. Vi brukar prata om att när man ger pengar till dem som redan har så hamnar de på banken eller så kanske man investerar i en pool eller något annat fint på sin gård. Jag tänker att det är nog ganska viktigt att man har ett långsiktigt perspektiv även för ett hållbart arbetsliv och även för dem som inte har en möjlighet att skaffa ett arbete. Jag tycker du har ett bra resonemang.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:23

    Tack, talman! Tack också till ledamot Eckerman för den repliken som också belyser en annan aspekt. Vad konsumerar de som får lite mer pengar? Swimmingpoolsyndromet kanske ledamot Eckerman skulle prata om. Men ja, det finns också belagt i forskning. Inom min bakgrund inom miljöpsykologi så finns det faktiskt forskning som visar på att de som har det materiellt gott ställt tenderar att köpa lyxprylar så att säga, sådant som egentligen inte skulle behövas för att tillfredsställa mänskliga behov i övrigt och ett lyckligt liv. Så ja, det finns en koppling mellan överexploatering av naturens resurser och just den här typen av bidragspolitik.


  • Trevligt att det också finns ett hållbarhetsperspektiv i regeringsblocket på den ena lilla kanten. Duktigt jobbat!

    Vi socialdemokrater har ju länge jobbat med konkreta åtgärder för personer med låga inkomster, till exempel tandvårdsreformen och sådant. Finns det några förslag som Hållbart Initiativ tänker lägga fram, lite kraftigare skrivningar och tag som visar på någon effekt hur man ska hjälpa dem med lägst inkomst?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 15:24

    Tack, talman! Detta tangerar lite det som jag sade i mitt anförande om höjda avgifter som ibland kommer upp som ett förslag för att få den offentliga ekonomin att balanseras lite mer. Men det är faktiskt inte lägligt nästa år och under den tid som vi har den allra värsta krisen att höja avgifterna inom social- och äldrevård, hälso- och sjukvård och barnomsorg osv. Vad gäller just tandvårdsfrågorna så är jag inte jätteinsatt, men jag lovar att sätta mig in i dem lite mer.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 15:25

    Tack, fru talman! Bästa lagting. Äntligen! Äntligen, vill jag utbrista, efter tre år! Jag har väntat i tre år.

    Den 15 november 2017 inledde jag mitt anförande angående en budgetmotion på följande sätt: "I mitt andra anförande vill jag ta upp det viktigaste i budgeten. Jag valde att granska det som fick de största rubrikerna "Skatteavdrag ger 100 euro mer i plånboken". I artikeln om budgetförslaget kunde vi läsa; "I ett försök att öka tillväxten inför man ett skatteavdrag som ger alla med en årsinkomst på max 35 000 euro 100 tillbaka." En annan skrev "budget med avdragsknorr" och man skrev "skatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare är det mest nydanande i budgeten". En tredje skrev "sänkt skatt i budget" och "låg- och medelinkomsttagare ska alltså få 100 euro i skattesänkning".

    Jag fortsatte med att säga att det här kändes nog som ett ganska populistiskt utspel minst sagt. Men, fru talman, det var fake news. Den dåvarande regeringen lyckades vilseleda alla medier på Åland. Den lyckades vilseleda alla de tre regeringspartierna och den lyckades vilseleda nästan hela lagtinget. Alla utom en, ni kan gissa vem.

    Jag visade sedan i mitt anförande att inkomstgränsen för avdraget skulle bli cirka 63 000 euro. Jag ställde frågan till dåvarande finansministern. Är den som har en inkomst på 64 000 euro faktiskt en medelinkomsttagare? Jag har noterat ledamot Holmström har sett skillnaden mellan inkomst och nettoinkomst.

    Jag visade också att personer med en inkomst under 13 900 inte kunde få någon skatteåterbäring, av den enkla orsaken att de betalar ju ingen skatt. Ändå kallar regeringen det här för ett låg- och medelinkomstavdrag. Som en parentes, ledamot Silander, så var det 800 personer som inte fick avdraget för att de hade för stora inkomster.

    Men jag hade lämnat in en budgetmotion där jag helt enkelt föreslog att det här avdraget skulle strykas. Så, fru talman, äntligen efter tre års väntan så har vi det här lagförslaget framför oss. Att avskaffa arbetsinkomstavdraget och det här stöder vi från Åländsk Demokrati. Även om vi faktiskt sitter i opposition så kan vi stöda ett bra förslag från regeringen.

    Man får ofta höra att det går långsamt framåt i politiken. Jag har också någon gång fått höra att jag är ensam i lagtinget och då går det kanske ännu långsammare. Jag var den enda som opponerade mig mot det här lagförslaget då det kom, jag var den enda som motsatte mig när det höjdes och jag fick aldrig något understöd för mina motioner i ämnet. Jag citerade en gång Henning Sjöström som i tiden sade "det är en sak att ha rätt, det är en annan sak att få rätt". Det gäller i juridiken, i politiken tror jag nog att det är ännu svårare. Även om jag ju oftast vet att jag har rätt så är det svårt att få personer från andra partier att understöda de goda förslagen här i salen, i korridoren kan det gå ibland men sedan kommer den beryktade partipiskan fram.

    Fru talman! Jag var också den enda som ifrågasatte kalkylerna om att vi skulle tjäna 250 miljoner på att bygga en bro till en ö som ingen hade hört talas om. Jag frågade i den här talarstolen; varför bygger vi inte två broar? Men nu har både broavtal och färjeavtal upphävts så nu har vi det här lagförslaget på vårt bord, avdragsknorren ska avskaffas. Vinden har svängt.

    Efter den här segern så blir det naturligtvis enklare att kämpa vidare i andra frågor där Åländsk Demokrati ännu inte har fått understöd från de andra partierna.

    Men, fru talman, att avskaffa ett arbetsinkomstavdrag har även en negativ sida. Avdraget utgör mycket riktigt en generell stimulans av samhället och Ålands ekonomi om cirka 2 miljoner euro. Det här är mycket viktigt i det här läget. Men ekonomin kan också stimuleras på andra sätt. Åländsk Demokrati föredrar andra alternativ. Vi har ju idag ett alternativ, ett annat lagförslag på vårt bord. Det gäller höjningen av grundavdraget från 3 100 euro till 3 500 euro. Det här kommer att ge en liten, liten skattesänkning upp till 23 000 som jag kunde se, det vill säga för låginkomsttagare. Tidigare var gränsen ungefär 20 000. Den här skatteffekten kommer för de här personerna att vara ungefär 100 euro per person.

    Det här betyder att höjningen av grundavdraget kommer att ge en effekt på ungefär 700 000 euro, vilket då kan och bör ses som en stimulans av den åländska ekonomin.

    Bästa lagting. Jag blev lite tveksam när jag såg de här siffrorna, jag försökte räkna igår kväll och jag tror att det kanske är lite för stort. Men vi återkommer till det i utskottet för vi skulle få siffrorna där.

    Men hur som helst, vi säger att de är det, och de ska vi ta i relation till arbets- och pensionsinkomstavdraget som ju har en effekt på 2 miljoner. Det betyder alltså att vi stimulerar ekonomin med 1,3 miljoner mindre, tyvärr.

    Fru talman! Jag vill se det, som vissa andra också har sett, i ett lite större perspektiv. Åländsk Demokrati har ju faktiskt föreslagit i en budgetmotion ett coronastöd på 2,5 miljoner för personer som lyfter folkpension, sjukpension eller som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte får den här inkomstrelaterade ersättningen. I utskottsarbetet så har jag ytterligare lagt till utkomststöd för ensamförsörjare för att få med ytterligare en grupp som vi vet från ÅSUB:s undersökning att har små inkomster. Man kunde kanske också minska det här beloppet till 1,3 miljoner för i så fall skulle det bli ett neutralt paket. Det vill säga om man avskaffar arbetsinkomstavdraget med en effekt på 2 miljoner, man inför ett grundavdrag på 725 000 och ett coronastöd på 1,3 miljoner. Effekterna blir neutrala.

    Men nu idag så stöder i alla fall Åländsk Demokrati de två aktuella lagförslagen. Jag hoppas att vi sedan kan få ett stöd för det förslag som jag nämnde här också i anförandet. Tack för ordet, fru talman!


  • Tack, talman! Ledamot Toivonen, nu vill jag inte förstöra den här segerdansen som ledamot Toivonen står och har i talarstolen. Men det verkar i alla fall under eftermiddagsdebatt som om orsaken till att landskapsregeringen väljer att ta bort arbets- och pensionsinkomstavdraget är ekonomiska orsaker. Man anser att det inte är motiverat att ladda systemet på det sätt som man har gjort tidigare. Därför väljer man att ta bort det. Det handlar väl kanske inte om att man inte tror på systemet i sig, utan grundtanken tror jag nog att finansminister Eliasson har. Den tyckte jag att fanns. Moderaterna har definitivt visat att de vill utveckla det här avdragssystemet.

    Det skulle vara intressant, ledamot Toivonen tar i sitt anförande upp olika sätt som man kan bedriva tillväxtpolitik på. Men om vi isolerar tillväxtsätt till en arbetslinje, alltså hur främjar vi arbetslinjen, hur får vi fler ålänningar i arbete, så vad har då ledamot Toivonen i sin verktygslåda?


  • Tack, fru talman! På basen av ÅSUB-rapporten så finns det grupper med små inkomster som vi väl är rätt överens om att vi kanske borde göra någonting åt, så det är ju ett sätt att satsa. Ni vill inte blanda socialpolitik och tillväxtpolitik, men jag kan mycket väl göra det. Och vi fick också höra en mycket bra analys av ledamot Holmström att effekterna är bättre om man ger till personer med lägre inkomster. Detta diskuterade vi också för tre år sedan. Jag sade att pengarna kanske far bort från Åland, men ger man dem till dem som har små inkomster så som läget är nu så far de inte bort från Åland. Det är ett alternativ, ja.


  • Tack, talman! Jag talar för hela den liberala gruppen. Vår inriktning är att Ålands attraktionskraft, Ålands totala skattebas bygger på att ålänningen är i arbete. Arbete är bästa socialpolitiken. Arbete främjar integration, det främjar minskat utanförskap och det främjar också hela den sociala utsattheten med alla de socioekonomiska fällorna som finns i dagens värld och samhälle. På det sättet så ser vi att socialpolitik och tillväxtpolitik är två helt olika saker. Jag vågar säga att de är i princip omöjliga att på ett enda bräde med en enda åtgärd bedriva båda sakerna samtidigt. Det ska skötas parallellt.


  • Tack, fru talman! Ja, att arbeta är viktigt och att studera är viktigt osv. det är vi helt överens om. Just nu så har vi problem med arbetslösheten, då är det ju tillväxten som kommer in och då ser jag att det här är ett alternativ. Jag ser det absolut inte som något problem att både tänka på socialpolitiken och tillväxtpolitiken samtidigt. Men ni vill hellre ge dessa 1,3 miljonerna till personer som ligger i klasen 65 000 i årsinkomst, men då kanske man inte är medelinkomsttagare. Varför är det bättre att kasta hundralappar dit eller strössla pengar dit - som man inte får säga -istället för att ge åt dem som har det lite kämpigare?


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:36

    Talman! Tack för ett intressant anförande av ledamot Toivonen. För min del är det av avgörande betydelse att vi nu tar lån för första gången i Ålands historia. Det är en ganska stor lånebörda som vi håller på att ta oss an. Det är verkligt svårt för mig att i ett sådant läge ta lån för att kunna utvidga avdrag eller för den delen ta lån för att kunna ge mera pengar till kommunen. Det är ett ganska kärvt läge som vi befinner oss i. Det är tuffa tider. Vi har ännu flera tuffa prioriteringar framför oss än detta, vill jag hävda. Det finns en risk för att Toivonens segerdans kan vara krigsdans nästa gång som vi diskuterar en annan åtgärd.


  • Tack, fru talman! Ja, ni säger att vi har det läget nu att vi måste ta lån, men jag ser det faktiskt inte som någon skillnad överhuvudtaget. Vi hade ett stort underskott i budgeten förra året, året före och året före det och då ville den regeringen ge det här stödet på 2 miljoner. Vi har ett underskott och okej att vi nu måste ta lån men det är ingen skillnad. Ni hade underskott då och valde att dela ut pengar på det här sättet. Min segerdans ska självfallet förändras till en krigsdans från och med nu, så det är inget problem.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:38

    Då kan jag bara konstatera att vi har olika syner i den här frågan. För undertecknad är det av avgörande betydelse mellan ett läge där vi lyfter lån och ett läge där vi inte lyfter råd.


  • Tack, fru talman! Jag vill tacka för stödet ledamot Toivonen. Jag sade faktiskt ingenting i mitt anförande om stimulansen. Men det är ju helt rätt som ledamot Toivonen sade, att även detta blir en stimulans fast den är mindre då, den är inte 2 miljoner utan den är 725 000 euro. Det som man kan säga om skillnaden mellan de två stimulanserna så är att den här kommer garanterat att användas till konsumtion och gå ut i handeln och till företagen.


  • Jag håller naturligtvis med om det. Men som jag sade, när jag diskuterade budgetförslaget här tidigare, så jag gav inte fulla poäng där för jag tycker att ni borde ha haft mera stimulansåtgärder. Här drog ni ner 1,3 miljoner och därför hade jag en motion - och det finns också andra alternativ - för att öka den här stimulansen vilket ni har chans också i tilläggsbudgeten, men det var budgeten då som diskuterades.


  • Tack, fru talman! Jovisst, vem skulle inte vilja göra det? Men det handlar alltid om en balans. På något sätt så måste man få budgeten att gå ihop så bra som möjligt. Nu lyckades vi inte bättre än att det blev minus 20 miljoner. Alla åtgärder som man gör så påverkar sist och slutligen budgetunderskottet. Det är ju en prioritering och en balans, vad man tror att är den bästa mixen helt enkelt. Då tror regeringen att det här är det bästa.


  • Tack, fru talman! Jo, vi har lite olika åsikter. Jag kanske är en av dem som tycker att man kunde ha satsat lite mer. Sedan finns det också andra som har kritiserat att det borde ha varit ett större underskott. Och ni har något där som kanske ligger mittemellan.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 15:40

    Bästa lagting och övriga åhörare. För Obunden Samlings del så börjar det egentligen ganska bra, för nu för tiden måste man två sina händer innan man ställer sig i talarstolen, för lite så känns det. Man måste två sina händer. Det kanske låter lite gapigt detta att använda på Pontius Pilatus uttryck.

    Inte jublar Obunden Samling åt att vi tar bort skatteavdraget, så är det. Vi tycker att det här skatteavdraget fick ett för kort liv. Det är svårt att säga egentligen vad det hade för effekt. En hundring som totalt sett blir 2 miljoner i kostnad för landskapet, det är det som handlar om. Den här hundringen gäller ganska många människor förstås för att det ska bli 2 miljoner.

    Inte gillar vi egentligen att man sätter ut den här kostnaden på 2 miljoner och pulveriserar ut den så att säga på en massa skattebetalare, inte är det vår politik. Men inte är vi heller helt övertygade om att det här är världens bästa tillväxtkrut som man sätter in i maskineriet eller drivmedel som man sätter in i maskineriet för att få tillväxten att köra igång. Inte är vi heller övertygade om det.

    Men det här har nu blivit resultatet av en kompromiss. Jag skulle kalla det realpolitik. Vi har inga pengar, vi behöver spara och vi tyckte att okej vi kan köpa det här med att vi sparar 2 miljoner på att ta bort det här avdraget. Så har vi resonerat. Det var det från Obunden Samling. Tack, fru talman.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.