För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Andra behandling. 2

    1    Elektronisk förvaltning

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

    Enda behandling. 4

    2    Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    För kännedom.. 20

    3    Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

    Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

    4    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete med Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    5    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    6    Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    7    Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    8    Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    9    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    10  Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    11  Skogsprogram för Åland för åren 2018-2027

    Landskapsregeringens meddelande M 5/2016-2017

    12  Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

    Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

    13  Narkotikasituationen bland ålänningar

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 15/2016-2017

    14  Cancerscreening, en vinst för alla

    Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

    Plenum slutar 21

     

    Plenum börjar

    Upprop. 28 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Ingrid Johansson anmäler om ledighet från dagens plenum samt från plenum den 4 september på grund av andra uppdrag.

    Lagtingsledamoten Stephan Toivonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Lars Häggblom anmäler om ledighet från plenum den 11 september 2017 på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Elektronisk förvaltning

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling.  Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion? Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9b § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om motorfordonsbyrån för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Datainspektionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 50 och 114 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 25 och 41 §§ landskapslagen om fiske i landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    2        Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! Det är nästan ett halvår sedan vi behandlade förslaget till en hållbar livsmedelsstrategi i utskottet, men frågorna om ett livskraftigt jordbruk, tillgången på säker mat, arbetet med att stävja klimatförändringen, minska förlusten av biologisk mångfald är ständigt aktuella.

    Därför är förslaget till strategi en mycket bra början på det som ska styra den åländska jordbrukspolitiken fram till 2030. Den beskriver väl de förändringar som måste till inom jordbruket, matproduktionen och fiskerisektorn för att vi ska kunna bli helt hållbara också inom denna sektor till år 2051. Om någon har möjlighet att bryta ny mark inom denna sektor så är vi på Åland som kan göra det med vår självstyrelse och ett avgränsat område att arbeta inom. Vi har också behov av att gå vår egen väg eftersom vi lever mitt i Östersjön, mitt i havet. Det vi gör eller inte gör har betydelse.

    Utskottet har hört ett stort antal aktörer från olika delar av livsmedelsklustret. Vi har varit på studiebesök och träffat flera företagare inom primärnäringarna och även besökt ett företag som använder till största del åländska råvaror i sin restaurang. Vi har erfarit att det finns en stark vilja och ett gediget engagemang på Åland att utveckla livsmedelssektorn i en mera bärkraftig och hållbar riktning.

    Det finns en framtidstro i branschen idag och en ökad lönsamhet samtidigt som det finns en stor osäkerhet om framtiden och en större skörhet, i synnerhet hos primärproducenterna, då man till mycket stor del är beroende av faktorer som man inte kan styra över.

    Därför är det mycket positivt att Ålands Producentförbund i brett samarbete med största aktörerna inom livsmedelskedjan har satt sig ner kring ett gemensamt bord och börjat diskutera med varandra. Det här menar utskottet att utgör en god plattform från vilken det fortsatta arbetet med att ta fram konkreta mål och åtgärder kan ske. 

    Det har under utskottsbehandlingen framkommit en hel del kritik mot denna strategi. Man menar att det mer är en omvärldsanalys som kunde gälla för vilket område som helst kring Östersjön. Strategier ska vara mer konkreta. Här saknas både delmål, nivåer, tidsplaner och vem som ska göra vad. Vem ska göra vad med vilka resurser och inom vilken tidsplan?

    Andra har lyft avsaknaden av att den ekologiska odlingen nästan helt har osynliggjorts, vilket är mycket anmärkningsvärt eftersom det finns en stark efterfrågan på giftfria livsmedel idag.

    Tydlighet har också efterfrågats och en rejäl nulägesanalys av hur läget är idag. Hur mår våra jordar, hur självförsörjande är man inom jordbruket, hur stor andel av insatsvarorna är importerade, hur är nuläget för den biologiska mångfalden och så vidare.

    Varför är det viktigt med en nulägesanalys? Jag säger som en av våra hörande: ”Det är svårt att veta i vilket lopp man ska ställa upp i om man inte vet i vilken form man är.” Hur är formen för livsmedelssektorn och primärnäringarna idag? När vi vet hur läget är och vi vet vad vi vill uppnå så kan man börja göra upp delmål och tidsplaner för att nå konkreta resultat.

    Ålands Producentförbund ansökte år 2015 om PAF-medel för att ta fram en hållbar livsmedelsstrategi för Åland var avsikten att strategin skulle tas fram i enlighet med regeringens ”Omställning Åland - strategisk planering för en hållbar framtid” och den skulle genomföras i linje med det ramverk som valts till landskapets strategi för hållbarhetsarbetet. Det som tillämpas i den metoden är backcasting utgående från de fyra hållbarhetsprinciperna. I sin projektansökan säger ÅPF att den hållbara livsmedelsstrategin ska resultera i målsättningar och konkreta åtgärder som beskriver hur resan till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelssektor på Åland kan se ut samt en prioritering av de olika åtgärderna, en tidsplan och behov av resurser för att komma vidare med åtgärderna.

    Utskottet konstatera att den livsmedelsstrategi som tagits fram har bra målsättningar och relevanta fördjupningsområden, så kallade spjutspetsar, men att den saknar de konkreta åtgärder som omnämns i ÅPF´s projektansökan. ÅPF kommer därför att under detta år ta fram ett konkret aktivitetsprogram med prioriterade åtgärder och utskottet anser att det bör göras i enlighet med den metodik som Ålands lagting tidigare har beslutat att ska följas.

    Här vill utskottet särskilt lyfta fram Ålands Vattens handlingsplan ”Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland” som ett riktigt gott exempel på hur man kan jobba för att få fram en konkret och tydlig handlingsplan. För er i Ålands lagting som inte minns eller som inte känner till vad metoden går ut på så finns en övergripande beskrivning av detta i utskottets betänkande.

    Utskottet anser också att är det viktigt att man regelbundet gör ändamålsenliga uppföljningar och utvärderingar av strategin. Det för att säkerställa att de åtgärder som man avser att genomföra får de effekter som man vill uppnå.

    Landskapsregeringen har ett övergripande politiskt ansvar för att bedriva en långsiktigt hållbar utveckling inom det åländska livsmedelssystemet men utskottet menar att det som är helt avgörande för att nå framgång är de insatser och åtgärder som görs av livsmedelskedjans aktörer, de som dagligen kämpar och som sliter med både att upprätthålla och med att utveckla branschen. Det är inte alltid en lätt ekvation. Det måste finnas ett starkt engagemang hos och en god dialog mellan å ena sidan landskapsregeringen och aktörerna inom livsmedelskedjan och å andra sidan mellan de centrala aktörerna inom livsmedelskedjan. 

    Vi ser också gärna att regeringen agerar som en god förebild genom exempelvis att verka för att ekologiska och närproducerade livsmedel serveras vid landskapets underlydande myndigheter, i landskapets skolor och när landskapsregeringen är värd för inbjudna gäster, såsom idag kanske. Det här görs delvis idag, men här kan vi själva från offentlig sektor bli mycket bättre. I vissa kommuner har man höga målsättningar om att köpa in och servera sina invånare ekologisk och närproducerad mat. I andra har man det inte. Hur ser landskapsregeringens målsättning ut?  

    Men, slutligen, framtiden ser ljus ut. Samarbete är nödvändigt och om man kan förverkliga de målsättningar i strategin, då ligger det åländska livsmedelsklustret helt rätt i tiden. Mat som produceras nära, med omtanke om djuren, jorden, vattnet, miljön och energi- och resursanvändningen, den maten har kommer man att efterfråga och både betala bra för.

    Herr talman! Avslutningsvis vill jag lyfta upp två unga kvinnor i Sund som jag ser som föregångare och förebilder i framtidens jordbruk och livsmedelsförädling. Det är Jennifer och Ronja som går helt sin egen väg och som istället för storskaligt och industriellt har gått in för småskaligt och ekologiskt. De bjuder också in kunderna i sin verksamhet genom att ordna aktiviteter på gårdarna och genom att vara med i Reko-ringarna på Åland. Vi kunder och konsumenter blir delaktiga på ett helt annat sätt. Dessa två kvinnliga företagarna samarbetar också sinsemellan. Det som skulle ha varit ett problemavfall hos Jennifer, vasslen, det ges som föda till Ronjas skogsgrisar. De utvecklar nya produkter och de tar väl hand om djuren. Vi som kunder både kan se och smaka hur bra kossorna och grisarna har det och vi – åtminstone jag – vill givetvis stöda en sådan utveckling genom att handla deras produkter.

    Jag tror att vi i framtiden kommer att få se fler företag som Jennifers och Ronjas. Det är väl egentligen detta som ”spjutspetsarna” i Producentförbundets livsmedelsstrategi handlar om. Att göra som de gör. Gå mot strömmen. Våga tänka nytt. Samarbeta. Förädla och utveckla verksamheten. Ha namn på kossorna. Låta företaget vara som en livsstil, mer än som ett sätt att tjäna stora pengar. Ha roligt!

    Att bli hållbar inom livsmedelssektorn innebär de facto att fokus måste finnas på att minska CO2- utsläppen, att öka mullhalten i jordarna, att öka den biologiska mångfalden och att upphöra med att sprida gifter. Men det här kommer vi säkert att få veta mer om när del två av Producentförbundets hållbara livsmedelsstrategi presenteras och när landskapsregeringen antar den som underlag för livsmedelspolitiken på Åland fram till 2030.

    Med hänvisning, herr talman, till det anförda föreslår utskottet att lagtinget ska antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 1/2016-2017 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. Tack, herr talman.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Regeringen säger ju i sitt meddelande att utgående från Producentförbundets livsmedelsstrategi ska man utforma ytterligare en strategi som man kallar Ålands hållbara livsmedelsstrategi. Utgående från strategin på strategin så ska man göra någon form av livsmedelspolitik. Det låter och är jätteflummigt och det framkom av utskottsordförandes presentation, men hon nämnde i och för sig konkretisering. Det är mycket vackra ord. När förväntas det komma konkreta förslag och beslut om att möta upp den stora händelse som nu sker runt omkring oss, dvs. efterfrågan och ekologisk och närproducerad mat och även veganmat? När kommer landskapsregeringen och regeringsblocket att hoppa på det tåget?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Tack, herr talman! Ja, under det här året pågår arbetet med att ta fram konkreta handlingsplaner. Om jag har förstått saken rätt så kommer landskapsregeringen, efter diskussion här i lagtinget, att fastställa en hållbar livsmedelsstrategi som sedan ska ligga till grund för det nya landsbygds- och stödprogrammet som ska tas fram under de kommande åren. Jag är övertygad om att landskapsregeringen är mycket lyhörd och har god kännedom om vad som är aktuellt och relevant, bl.a. den stora fokuseringen och efterfrågan idag på ekologisk mat, grönsaker och veganmat och annat. Sedan är det en sak vad landskapsregeringen vill och säger, för det måste finnas aktörer ute på fältet som verkligen vill jobba med de här frågorna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Ja, det är klart att det måste finnas det. Men som sagt så sker det stora dramatiska förändringar runt omkring oss när det gäller ekologisk mat. Det är här som programmet borde förändras vad gäller ekologisk odling och också främja en renare produktion. Att odla honung är en sak som borde främjas. Tyvärr är det just nu egentligen lite det motsatta. Jag antar väl då att regeringen kommer att komma med ett nytt förslag ganska snabbt här som visar hur man kommer att göra så att den ekologiska odlingen får en större möjlighet att utvecklas.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Jag menar också att landskapsregeringen har den lyhördheten och den önskan att gå i den riktningen. Nu ska vi komma ihåg att det ofta blir konflikter när det gäller konventionell odling och ekologisk odling och dessa måste vi komma ifrån. Jag tycker att den här strategin visar att vi ska gå mot begreppen klimatsmart och framtidsanpassat, men jag räknar också in giftfri mat i de begreppen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag vill tacka för presentationen. Jag har några frågor.

    Ordförande nämnde väldigt mycket småskalighet och nämnde överhuvudtaget inte den rationella konventionella odlingen som egentligen är den som ger pengar och ekonomi för det åländska jordbruket. Ordförande nämnde också här i slutet att man inte ska bli i konflikt när det gäller ekologiskt och konventionellt jordbruk. Jag tycker därför att några vokabulärer användes på fel sätt. Man nämner ”sprida gifter” men det använder man inte. Man använder bekämpningsmedel, det fick jag lära mig när jag gick i lantmannaskolan en gång i tiden. Allt är gift i tillräckliga mängder. Varför har man den här inställningen att man hela tiden lyfter småskaligheten? Det är inte något fel i det men man måste också tänka på dem som bedriver ett rationellt och stort jordbruk och som förser industrin med råvaror idag. 

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ltl Brage Eklund kan mycket väl sitt jordbruk. Jag förstår att han lyfte den här frågan om ett rationellt jordbruk. Men å andra sidan kan man också säga att man blir mera skör och sårbar ju större enheter man har. Jag skulle gärna se att Åland hade en mängd mindre små företag som samarbetar så att man får ut maximala effekter som många små tillsammans kan utgöra.

    Det kan hända något på den internationella eller nationella marknaden, priset på någon insatsvara kan stiga eller bränslepriset kan öka med det dubbla och då blir det väldigt svårt att få lönsamhet i de stora rationella jordbruken. Jag vill att vi ska rusta för ett jordbruk som kan ha beredskap också för framtiden.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman!  Ofta är det så när man antar sådana här strategier att man målar upp väldigt fina och mjuka ord och vackra bedömningar ungefär som en liten roman.

    Jag kan också konstatera att det i utskottet inte finns en enda person som har bedrivit ett jordbruk och som i princip vet hur det fungerar, så det går lätt att måla upp bilder på hur man vill ha det inför framtiden. Jag är inte emot att det sker förändringar men en förändring måste anpassas till efterfrågan. Efterfrågan kommer när konsumenterna begär det.

    I det program som vi har idag för ekologisk odling så går det inte för en konventionell odlare att övergå till ekologisk odling med mindre än att han måste övergå med 50 procent. Det har inte underlättat för jordbruket att man kan gå över i små steg till ekologisk odling och där har landskapsregeringen en stor sak att göra.

    Talmannen

    Tiden är ute!

     Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag vill med bestämdhet krossa den myten att det inte skulle finnas en efterfrågan på ekologiska produkter. Det finns det! De största uppköparna av grönsaker på Åland efterfrågar bl.a. åländsk ekologisk rödlök. De skulle kunna sälja mycket som helst, men det går inte att få tag i odlare. Detta med att det bara ska vara konsumentstyrt, vi har kommit förbi den punkten idag. Det finns en marknad men det måste finnas odlare som tar fram de här produkterna. Jag förstår att det inte är enkelt att bara ställa om från konventionellt jordbruk från den ena dagen till den andra. Jag förstår mycket väl ltl Brage Eklunds frustration här att man i så fall måste ställa om 50 procent av gården, men det är tyvärr EU-bestämmelser.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Pernilla Söderlund

    Talman! Som ny politiker är det mycket nytt att sätta sig in i och många är de olika program, planer, rapporter och policydokument som tidigare skrivits och skrivs nu och som jag fått sätta mig in i.

    Man märker snabbt att alla dessa har väldigt olika abstraktionsnivå. En del är väldigt abstrakta och övergripande, mera som visioner, medan andra är väldigt konkreta och detaljerade, nästan som check-listor.

    Livsmedelsstrategin som vi nu har framför oss är kanske mera en vision. Nu gäller det att omsätta orden i konkret handling!

    Utskottet har i behandlingen av det här ärendet däremot varit väldigt detaljerade och konkreta. Vi har haft flera intressanta höranden men vi har även bl.a. besökt en kvarn, en ekologisk mjölk-gård och där fick vi också bekanta oss närmare med verksamheterna. Vi har sett framtidstro, kunskap och vilja, det kan vi i utskottet konstatera!

    Strategins nulägesanalys är klart och bra definierad och även hur det var ”förr it iden” kan man läsa om på flera ställen. Men är målet riktigt klart definierat? Vem ska göra vad och hur ska det göras? Det saknar jag lite från strategin. Det kommer att behövas ett metodiskt och systematiskt arbete för att framtidsanpassa matproduktionen. Och vilka är riskerna, möjligheterna och utmaningarna? Var är vi, hur långt har vi kommit och vart vill vi? Det är några av de frågor som blir obesvarade i strategin.

    Vi kan säkert alla vara överens om att vi ska producera mat på ett hållbart sätt – men hur ska vi göra det? Inte heller det framkommer i strategin.

    Det som är riktigt bra med den här strategin är att man tagit de berörda aktörerna med sig i arbetet. Jag kan också sakna det unikt åländska i strategin.

    Jag upplever att det finns en stor medvetenhet och en riktigt god vilja bland producenterna, men de behöver spela i samma lag för att nå fram till vårt gemensamma mål; hållbar matproduktion.

    Vi alla har en konsumentmakt – låt oss utnyttja den! Det är stor skillnad på mat och mat men gör det enklare för oss alla att göra medvetna val! Vi sitter många kommunpolitiker här i salen. Har era kommuner koststrategier? Min nyfikenhet fick mig att efterfråga koststrategi för Mariehamns stad, där jag sitter med i fullmäktige, som jag förstås fick och har läst. Jag tycker att strategin ser riktigt bra ut; vegetarisk såväl som vegansk mat erbjuds. Men vad kan landskapsregeringen med sina underlydande myndigheter mera göra i den här frågan?

    Livsmedelssektorn har en stor påverkan på hållbarheten; socialt, ekonomiskt och förstås även på miljön. Vi ska ställa om till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi ska ställa om för vår egen skull men även för våra barns och barnbarns skull.

    Till sist vill jag säga några ord om användningen av antibiotika. I mitt anförande hade jag velat ha med uppgifter om antibiotika användning hos djur och då speciellt livsmedelsproducerande djur, samt den därpå följande antibiotikaresistensen. Men var det omöjligt att få tag på statistik och uppgifter specifikt för Åland om detta. I alla fall kan jag berätta att Finland ligger bra till här, men statistik om Åland har jag inte lyckats få tag i.

    I ett europeiskt perspektiv så ligger Finland bra till både vad gäller antibiotika användningen och i antibiotikaresistensläget. Men, det här är ett ekologiskt fotavtryck och det är ett problem att ta på allvar.

    En sak är i alla fall säker; vi blir snart hungriga igen och i morgon och i övermorgon och alla dagar efter det! Tack, fru talman!

    Ltl Torsten Sundblom

    Talman! Bra och hälsosam mat, då tänker jag på fisk. Skärgården har en betydande fiskindustri som är mycket betydelsefull för några kommuner. Dessa fiskföretag tillför skärgårdskommunerna många arbetsplatser och betydande skatteinkomster samt producerar livsmedel som är hälsosamt och efterfrågat på marknaden.

    För några veckor sedan var skatterna som fiskindustrin genererar förstasidesnyhet i lokalpressen och det var goda siffror som presenterades.

    Under hörandet i utskottet lade jag några saker bakom örat inför debatten om betänkandet över Ålands hållbara livsmedelsstrategi.

    Fiskodlingsverksamheten har genom åren blivit miljömässigt mycket bättre jämfört med uppstartsperioden på 1980-talet. Foderkoefficienten, dvs. fodermängd i förhållande till producerad fisk, har sjunkit till ett medeltal för branschen som är under 1,2 och det finns företag som redovisar 1,15 vilket är ett mycket bra resultat.

    Utskottet fick höra om en enstaka odling som uppvisar rentav 1,03 med ett nytt foder och det är ett resultat som visar att ytterligare förbättringar kan göras.

    Användningen av fiskmjöl från närregionen i fodret minskar också nettobelastningen från fiskodlingarna i våra kringliggande vattenområden.

    Talman! Med detta vill jag lyfta fiskindustrins betydelse som producent av livsmedel i framtiden.

    Tillgången till odlingsplatser i havsbandet efterfrågas. Jag hoppas att vattenlagen, som har arbetats med en längre tid, görs klar och kommer till lagtinget. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Tack, fru talman! Tack till utskottet som har behandlat livsmedelsstrategin. Jag uppskattar att utskottet har gjort ett gediget hörande kring det här angelägna ämnet och även har kommit med relevanta och bra synpunkter.

    Det här är strategins underlag. Efter att nu har hört lagtinget och inhämtat era synpunkter så ämnar landskapsregeringen lyssna på det och införa de synpunkter som lagtinget har kommit med. Så tycker jag att ett bra demokratiskt arbete ska göras. Detta är en strategi som sträcker sig över många mandatperioder och då är det bra om det finns ett brett parlamentariskt stöd för att gå vidare så att man inte i de här frågorna rycker och knycker och har olika målsättningar för varje mandatperiod för då uppnår vi inte våra målsättningar. Här är det minsann långsiktiga perspektiv som gäller om vi uthålligt ska komma i mål särskilt med koldioxidutsläppen och de målsättningar som finns i den här strategin.

    Huvudtanke i strategin är ju kretsloppet. Jorden fungerar i enlighet med kretslopp, så bedrev man jordbruksnäring förr. Man använde avfall och förde in tillbaka i systemet, så fungerar naturen. Någonstans i hela industrialiseringen av jordbruket tappar vi bort det perspektivet. Istället kom det in bekämpningsmedel, det kom in problem med jordhälsa, det kom in bortfall av biologisk mångfald och det kom in bekämpningsmedel i vårt system. Det är detta som vi nu måste arbeta oss bort ifrån och återgå till ett kretslopp som är naturnära. För att få till stånd det så måste vi också få ett kretslopp som är industriellt och där aktörerna i livsmedelskedjan arbetar tillsammans. Det som är den enes avfall blir den andres näringsämnen och kan återföras till jordarna. Därför är det så viktigt med olika typer av biogasanläggningar, komposteringssystem som kan ta tillvara spillet från jordbruket och återföra in det i kretsloppet och få näringsämnena att cirkulera. Därför sätter jag ett stort värde på att alla aktörer är med i den här strategin, dvs. producenterna själva - primärnäringens första skede - men också industrin, försäljarna och även samhället, som har en viktig roll att förstås gå i bräschen och leda det här arbetet.

    Det nämndes här att det är otroligt viktigt att en strategi inte bara blir ett dött dokument. Vi har, tyvärr, alldeles för många sådana erfarenheter. I den tankesmedja som vi hade bestämdes bl.a. att Åland ska vara en grön ö i ett blått hav. Redan år 2017 skulle vi inte längre ha någon försäljning av fossildrivna bilar. Det var en hög och ambitiös målsättning och sådana ska man ha men man ska uppnå dem också. Man brukar säga i de här sammanhangen; “you can talk the talk, but can you walk the walk?” Det är detta som är utmaningen inte att skriva de fina orden utan att faktiskt få det gjort.

    För att få det här arbetet gjort så behövs ett brett samspel där alla involverade är med och förstår sin roll och sin uppgift i det här arbetet.

    Jag tycker att utskottet har rätt i att man behöver veta formen idag för att veta hur man ska klara loppet. Där har vi också en hel del att göra och det gäller inte bara för livsmedelssektorn, det gäller för energisektorn och det gäller för bostadssektorn dvs. de mest koldioxidproducerade områdena; biffen, bostaden och bilen. Det är inom de här områdena som vi måste arbeta vidare. För att förstå hur konditionen är i det åländska samhället så behöver vi veta läget idag. Därför är arbetet med förverkligandet av hållbarhetsagendan väldigt viktigt.

    Den här veckan redan presenteras den första statusrapporten. Vad är statusen på Åland idag? Hurdan är formen? Även mätetal presenterats i statusrapporten. Hur kommer vi till nästa steg och hur vet vi att vi kommer till nästa steg? Ja, för att vi mäter upp det enligt de här premisserna. Jag ser fram emot att få presentera det för er och för den åländska befolkningen.

    Hur tar strategin vara på trender i samhället kring mera vegetarisk mat, mera veganmat osv.? Det är ingenting som vi ändrar bara med politiska beslut. Konsumenterna, ungdomarna framförallt, håller på att ändra på detta redan. I skolornas kosthåll måste man redan nu ha en annan meny. Idag är det så pass många unga människor som är både vegetarianer och veganer så att skolan måste erbjuda den kosten. Så småningom kanske det blir huvudmålet och sedan är det kanske några som vill ha kött. Man vet inte hur det utvecklar sig. Detta pågår och förändras i detta nu hela tiden.

    När det gäller den ekologiska odlingens roll i arbetet med ökade kretslopp så vill jag säga att livsmedelsstrategin och det är nya tänkesättet innebär att den ekologiska odlingens principer måste tillämpas i allt högre grad också på det konventionella jordbruket. Jag tror att de flesta inser att det från EU inte kommer att komma flera LBU-program, landsbygdsutvecklingsprogram innehållande pengar, som inte i allt högre grad kräver klimatanpassningar. Ju mer alarmrapporter vi får, om vad som håller på att hända med jordklotet, desto mera koldioxidmedvetna måste man bli inom alla sektorer. Det här kommer att ske inom jordbruket också. Det kommer inga pengar om man inte också gör de här miljöåtgärderna. Det här ska vi prata mera om idag med Mia Petra som också hanterar energifrågor inom Europeiska Unionen och i Europaparlamentet.

    Jag tycker att den här livsmedelsstrategin är på rätt väg. Vi har enormt mycket jobb att göra. Det offentliga har också mycket att göra. Det finns visst många kommuner och offentliga kök som kan ta mycket skarpare beslut om att upphandla lokalt, bara vi har råvaror som räcker till.

    Jag besökte en eko-gård i helgen. Problemet är egentligen att livsmedelsprodukter inte räcker till. Skulle t.ex. alla offentliga kök bara köpa ekologiskt så skulle inte de åländska råvarorna räcka till. Här gäller det att producera ökade volymer.

    Sedan handlar det också om hur vi använder den mat som produceras, om vi faktiskt äter upp den eller om vi bara kastar bort den.

    Talmannen

    Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Jag var på en konferens förra veckan; World Food summit, som handlade om matförsörjningen globalt. I Indien t.ex. blir 40 procent av maten sopor fast befolkningen i delar av landet svälter. Man har inte tillräcklig infrastruktur för att se till att maten når dem som behöver äta den. Man har inte möjlighet till lagring, man har inte möjligheter till industrier som processar maten, fryser in eller förädlar på olika sätt. Så vi har enorma saker att göra globalt när det gäller matförsörjningen. Mat finns bara vi får fram den till människor som har behov av att konsumera den.

    Jag fick också erfara att av 100 potatisar som jordbrukaren tar ur jorden så är det bara 10 som kommer in i munnen på en människa. Resten försvinner, de sorteras efter skörden, de sorteras efter transporten, de sorteras igen efter lagring och de sorteras när de kommer till köket. Sedan sorteras potatisen när de kommer på tallriken och då äter människorna bara hälften. Matspill är en enorm global fråga. Maten skulle väl räcka bara vi fick det här att fungera på ett bra sätt.

    Fru talman! Jag vill bara dela med mig av en nyhet. Den byrå som arbetar med att sätta igång förverkligandet av den åländska livsmedelsstrategin fick också i uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet att utveckla en pilotmodell för ett hållbart matsystem. Det projektet tillföll nu också Åland. Det betyder att Åland blir ett pilotområde också när det gäller rikssystem och hur man skapar det industriella kretsloppet. Hur får vi cirkulationen av näringsämnen att fungera här? Får vi det att fungera bra här så blir det ett gott exempel för andra regioner i landet. Det ser jag som en stor fördel och en stor framgång. Det betyder att man nu börjar använda ön Åland som ett slutet system, ett samhälle där man kan pröva ut både ny teknik inom energi men också inom livsmedelsförsörjningen. Det här tycker jag är bra. Det gör att vi kan gå i bräschen för en positiv utveckling inom det här området. Vi ska komma ihåg att alla svar inte är givna direkt för vi är pionjärer nu. Vi gör nya saker och vi bryter ny mark. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Talmannen vill ånyo påminna er alla om den rekommenderade taltiden. Det finns en tanke med att vi försöker hålla oss inom de rekommenderade taltiderna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Hållbar livsmedelsstrategi, vad anser ministern om de åländska sjöbaserade fiskodlingarna som idag släpper ut 36 000 kilo fosfor i vårt vatten? De utgör 80 procent av allt utsläpp som kommer från Åland. Anser ministern att det är hållbar framställning av livsmedel? Eller anser ministern att man borde få upp fiskodlingarna på land och är beredd att ge investeringsstöd för dem?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack för den frågan, den är ytterst bra och ytterst relevant och också ytterst svår som ltl Runar Karlsson vet. Hållbar fiskodling innebär för mig att man mycket väl kan expandera fiskodling men man får inte längre expandera utsläppen från fiskodling. Redan de nivåer som ltl Karlsson nämnde är ett stort problem och har under många, många årtionden varit ett stort problem för Östersjön och våra nära vatten.

    Jag menar att man måste ha tydliga kretsloppsystem som fungerar där Östersjöfisken cirkulerar, men man måste också utveckla tekniken på hur man fångar upp fekalier och överbliven mat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag tolkar miljöministerns svar som att hon accepterar att vi fortsättningsvis ska släppa ut 36 000 kilo fosfor per år. Det finns ju inte någon annan metodik när man har kassarna i vattnet. Det betyder i praktiken att fast vi också skulle släppa ut noll av allt annat så kommer det ändå betyda att Åland skulle släppa ut mest fosfor per person av alla Östersjöländer. Det är detta som miljöministern accepterar, vilket jag verkligen tycker att är märkligt.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, skulle socialdemokraterna ha fått besluta ensam i den här frågan så kanske det skulle ha sett annorlunda ut för länge sedan, men det har inte funnits mycket stöd i det här parlamentet tidigare för en mera tydlig politik när det gäller den här frågan.

    Jag ser också att det här är en näring som bedrivs i vissa kommuner och som är väldigt viktig för de kommunerna. Jag ser också att man måste utveckla metoderna för den här odlingen. Att ta upp dem på land är ett system. Nu har vi en odling som vi ska följa noga och se hur den utvecklas och om den fungerar bra. Jag hoppas att den gör det, i så fall finns det en väg framåt.

    Om centerns åsikt idag är att stoppa fiskodlingarna så är det faktiskt en radikal nyhet som jag tar emot med intresse.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Det senaste påståendet har jag inte sagt. Jag sitter inte själv med i regeringen så jag har ingen möjlighet att vara med i det beslutet. Jag försöker bara få fram problemet. Det är lätt att stå här och säga vackra ord och att vi ska göra det ena och det andra. Men sedan när det blir konkret när vi kommer till pudelns kärna, hållbar livsmedelsstrategi, så måste det ju betyda att man framställer livsmedel så att naturen klarar av att ta hand om det avfall som framställningen ger.

    Här på Åland har vi fiskodlingar som naturen inte kan ta hand om, dessa 36 000 kilo fosfor. Forskningen säger att Östersjön klarar av 0,4 kilo fosfor per person och år och Åland släpper ut 2 kilo. Om vi ska ta vår del av växthusgaserna så måste vi också kunna göra det här. Men här säger miljöministern att det är okej att fortsätta.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är helt fel av ltl Runar Karlsson att dra de slutsatserna. De är alldeles felaktiga och förhastade. I livsmedelsstrategin har vi också fisknäringen med som en näring, lika som alla näringar som kostar på naturen och det gör också jordbruket, ltl Runar Karlsson. Allt producerande av proteiner, fisk och kött som inte är vilt levande, så kostar på i naturvärden och det är ett bekymmer som vi hela tiden strukturellt måste arbeta med. Tekniken inom fiskodlingen måste förbättras annars kommer det förr eller senare en signal på att man tolkar det här strikt inom EU idag, som t.ex. den här Weserdomen som togs i tolkningen av vattendirektivet. Därför har vi också en ny vattenlagstiftning på gång inom landskapet.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det finns mycket matnyttigt, mycket information och en stor och bred kartläggning som vi ser i den här strategin.

    Det som man eventuellt kan invända emot är att det är de största livsmedelsjättarna som till största delen har hållit i den här pennan och gjort penseldragen. Men å andra sidan så tycker jag att det är jätteviktiga, som näringsministern lyfte upp, att vi har sett väldigt många hyllvärmare genom åren, jag tänker t.ex. på vattenvårdsprogrammet och vattenprogrammet som inte alls nådde ens i närheten dit man ville nå. Det kan hända att det inte är helt fel tänkt att vara med på samma tåg och jobba framåt, eftersom man också lyfter upp den här frågan på bordet och det blir någonting som alla gladeligen jobbar tillsammans framåt med.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag ser det som en absolut förutsättning att det inte blir ett dokument på en hylla, utan att det blir ett levande dokument där alla är med och jobbar för samma målsättningar annars når vi ingenstans. Tidigare erfarenheter har visat att det är de konkreta åtgärderna som vi kan åstadkomma som är av betydelse, inte vad vi står här säger utan vad vi gör.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Därför är det glädjande att också höra att man kommer att använda backcasting metoden och få se de mera konkreta åtgärderna lite senare i samband med strategin.

    Jag skulle ändå önska att näringsministern sade några ord om hur den här strategin faller samman med lagtingets beslut om att vara hållbara år 2051. Är det ett motsatsförhållande där eller jobbar vi framåt så att det här kommer att ingå som hand i handske i just den målsättningen?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Arbetet med Ålands hållbarhetsagenda är ju ett övergripande arbete och det måste tas sektoriellt. Jordbruk och livsmedel i en gren, energiförsörjningen i en annan, bostäder och bostadsbyggande och energieffektivering i en tredje gren. Man måste jobba sektoriellt med dessa och med samma målsättning att ta kampen mot koldioxidutsläppen och faktiskt komma i mål med ett mera klimatanpassat Åland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Det är absolut livsviktigt för Åland att få mera konkreta handlingar vad gäller hållbara livsmedel.

    Åland har endast 14 000 hektar åkermark och med de arealerna har vi svårt att konkurrera när det gäller mängder. Man måste nischa sig på ett sådant sätt att man kan få ut mera betalt för råvarorna. För att få ut mera betalt för råvarorna så måste man ju förstås ha en sådan råvara så att efterfrågan är större än tillgången. Detta har vi lite redan på Åland, efterfrågan är större än tillgången när det gäller de ekologiska grönsakerna och andra ekologiska produkter. På sikt kommer det här att betyda att priserna kommer att pressas upp i sakta mak. Lite på samma sätt har det skett i Sverige när det gäller konventionellt kött och mjölk. I Sverige har man kommit underfund med att den svenska mjölken och köttet är mycket renare än den som kommer ifrån Europa och det har i alla fall svenskarna anammat. Därför får jordbruket i Sverige också bättre betalt för mjölken och även köttproducenter får bättre betalt för köttet. I Sverige ser man med tillförsikt på framtiden.

    Vi på Åland har inte riktigt kommit dit ännu, men förhoppningsvis så kommer vi dit, framförallt när det gäller ekologiskt. Men som miljöministern sade här; en renare konventionell odling och det tror jag på.

    Man säger ofta att med ekologisk odling kommer man inte att mätta munnar med i världen, det kommer att bli för låga skördar, men det är inte riktigt sant för man får nästan lika bra skördar.

    Framförallt finns det en trend nu när det gäller veganmat, säg att alla i hela världen skulle äta vegetarisk mat då skulle man kunna försörja 30 miljarder människor. Det är så kostsamt att framställa foder för kött, mjölk och ägg. Det blir förstås inte så, men det var ett exempel på att om vi har allt flera veganer i världen så kommer man att kunna producera allt mera mat till världens befolkning.

    Fru talman! Jag tog upp fiskodlingen i min fråga till miljöministern och jag fick egentligen inte något svar. Det är inte lätta frågor, men det är i alla fall en fråga som vi måste sätta på bordet och den har varit upp tidigare.

    Ett miljöhandlingsprogram gjordes upp här i början på 2000-talet och där sades att utsläppen från fiskodlingarna måste minska med 80 procent. Det i sin tur skulle betyda landbaserade fiskodlingar. Det fanns inte mod och styrka för att lagstifta om det här. Tvärtom, det har fortsatt precis som nu. Nu finns det landbaserad fiskodling som vi verkligen hoppas att ska komma på fötter och få ordning.

    Det här är ett problem, det måste vi alla erkänna. Sedan att fiskodlingen är viktig för skärgården och för arbetsplatser är fullständigt klart. Så kan man se med allt, vilken fabrik som helst är viktig. Om man inte behöver bry sig om att rena sitt vatten så kan ju företagen själv blir lönsamma och arbetsplatserna säkrade. Det här är nog stort problem som man i alla fall måste fundera på. Jag tror att man måste komma dit att fiskodlingen måste bli på land om man ska kunna säga att det är en hållbar livsmedelsproduktion.

    Fru talman! Jag ska lite kort försöka måla upp en färdplan på hur man kan göra i praktiken och som också praktiskt skulle kunna hålla när det gäller en hållbar livsmedelsstrategi på Åland.

    Vi kan till exempel börja med mjölk. Det är inget som helst problem att all åländsk mjölkproduktion skulle vara ekologisk, inte imorgon men fram till år 2030 som regeringen skriver. Man ska inte göra allt sista året, med successivt skulle gård efter gård fram till 2030 konvertera till ekologiskt. Om det finns 30 gårdar så två, tre gårdar per år skulle konvertera till ekologiskt. Det är inget som helst problem. Det är lätt att odla ekologisk mjölk, det är inget problem på det sättet att det måste rensa ogräs för hand osv. Skörden är ganska lätt. Det är inte speciellt svårt. Sedan är det avsättningen av de ekologiska produkterna som är lite problematisk i och med att ÅCA har börjat alldeles för sent med den grenen.

    Men genom investeringsstöd som behövs så kan nog Åland bli hundra procentigt ekologiskt när det gäller mjölkproduktionen.

    När det gäller potatisen finns det förstås större problem eftersom vi har en chipsfabrik som behöver potatis. I praktiken är det jättesvårt att konvertera den potatisen till ekologiska chips. Jag antar i alla fall att Orkla inte är intresserade av det. Där måste man lite minimera bekämpningsmedel, som miljöminister sade, och försöka få den produktionen mera miljövänlig. Kan hända att en större del idag skulle kunna vara ekologisk, åtminstone när Åland ägde Chips så odlade man potatis för ekologiskt potatismos. Jag är lite osäker på hur man gör idag, men där finns det en nisch men den är svårare.

    Det är inte heller några problem att göra kött hundra procentigt ekologiskt. Köttet är nästan det idag lika som mjölken, inte långt ifrån. Steget är inte långt att köttet skulle kunna vara ekologiskt.

    Äpplen är redan idag under integrerad produktion, som det hette förr, det heter någonting annat idag. Man har lyckats minimera bekämpningsmedlen så att de åländska äpplena är betydligt renare än de som kommer ifrån Europa. Man har provat med ekologiskt, det har hittills inte lyckats. Man har i alla fall kommit 80 procent av 100 på väg i alla fall eftersom man har en ren produktion. Konsumenterna har också visat att de är beredda att betala betydligt mera för de åländska äpplena.

    Det är också lite problem med grönsakerna eftersom ogräsbekämpningen kräver stora personella resurser. Jag tippar på att hälften av den åländska grönsaksproduktionen skulle kunna vara ekologisk år 2030 och 50 procent kanske fortsättningsvis är konventionell men ändå har kommit ner vad gäller bekämpningsmedel.

    Så där ser i alla fall min färdplan ut på ett konkret sätt. Jag hoppas verkligen att regeringen försöker hitta en liknande konkret plan, den behöver förstås inte se ut så där men att det blir en mera konkret plan som visar på vilket sätt vi ska komma dit.

    Om det nu ska göras en strategi på den här strategin, och sedan efter den andra strategin så ska det göras ett politiskt program på hur den första strategin och andra strategin menade, då kommer vi nog att vara framme vid år 2030 innan strategin ens är klar och då har man inte ens påbörjat jobbet. Tack.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson tar upp frågan huruvida världens jordar kan försörja en växande befolkning. Jag tycker att det är en relevant fråga, men kanske inte detta om maten räcker till, för det gör den. Om vi bara tar vårt eget område runt Östersjön så odlas det djurfoder idag på 70-75 procent av all jordbruksareal. Vi tar alltså helt enkelt en stor omväg och odlar mat åt kossor, svin och kycklingar istället för att odla grönsaker som vi direkt kunde äta. Odlingsmarkerna, arealerna, räcker nog till. Den stora frågan är; i hur bra skick är våra jordar?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! De åländska jordarna är antagligen bland världens bästa odlingsmark när det gäller skicket. De har verkligen skötts väl om av de åländska jordbrukarna. Det har man kunnat göra och det har man gjort tack vare det traditionella och känslomässiga för sin mark samt att jorden har gett bra avkastning och bra priser tidigare. De åländska jordarna är nog i utmärkt skick, sedan går allting att göra bättre genom forskning osv. Det som man vet idag så är jordarna i toppskick.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, jag skulle hoppas att det är så. Jag vet inte om det är så? I Sverige säger man i alla fall att jordarna inte är i toppskick på grund av att man inte längre för ut dynga blandat med halm på åkrarna som generationer före oss gjorde tidigare. Jag hoppas att det inte är så att den åländska jorden innehåller alltför mycket bekämpningsmedel som nog används i det väldigt intensiva odlandet av chipspotatisen. Jag hoppas att det inte är så att vi någon dag kommer att få läsa sådana rubriker som vi fick göra när det gällde de åländska koldioxidutsläppen, att vi har de högsta koldioxidutsläppen per capita när det gäller hushållen.

    Det finns en väldigt bra film att se på Sveriges TV-Play som heter ”Den sista skörden” som är en dokumentär av en gotländsk journalist. Den är väldigt tankeväckande. Jag rekommenderar den filmen åt oss alla så att vi inte går och invaggar oss i alltför stora förhoppningar om att det är bäst här på Åland, för vi är inte alltid världens bästa.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ja, vi är bäst när det gäller utsläppen, vi släpper väl ut mest.

    De åländska jordarna när det gäller potatisodlingen så är den i och för sig kanske inte så stort problem. Tidigare hade vi sockerbetsodlingen som inte var bra för jordarna för den förde bort mycket matjord, men den odlingen finns inte mera.

    Åland har förhållandevis mera köttdjur och mjölkdjur än andra regioner och det har återförts till våra jordar. Med detta så ser man också vad de åländska jordarna ger och vad jordbrukarna får fram och då kan man också se att vi har riktigt bra jordar. Men det finns säkert undersökningar och kanske framtida doktorsavhandlingar som säger att man borde förändra en del. De åländska jordarna har väl gett mat i 200-300 år, samma åkrar år efter år efter år och det bevisar väl att de är i bra skick och att vi har bra jordar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, herr talman! Bara för att det inte ska uppstå något missförstånd, att jag skulle motverka en sådan här hållbar livsmedelsstrategi, så vill jag lite förtydliga och förklara varför jag i vissa frågor är lite skeptisk.

    I det senaste LBU-programmet sades att jordbruket måste bli effektivare och mer rationellt. Det byggde på det, produktionen var det viktiga målet när man antog det sista LBU-programmet.

    Samtidigt står vi nu här och pratar om att vi ska gå in i ett kretslopp där vi ska föra in småskaligheten och värna om jorden, kretsloppet och växtföljden. Jag kallar kretsloppet för växtföljd, man odlar en jord och så gör man en tioårig plan på en växtföljd för att man inte ska utarma jorden, det är det som det bygger på.

    Mycket av det som sägs, att jordbruket måste bli effektivare och mer rationellt, bygger på att jordbrukarna kanske måste stressa marken för att få ut mera av jorden. Priserna ska ner och maten ska inte få kosta idag. Den strategin har förekommit länge från konsumenterna, att maten är för dyr. Av en lön idag, jag kommer inte ihåg procenttalet, så har utgifterna för maten blivit bara lägre och lägre hela tiden. Det bygger på att jordbrukarna har blivit pressade på att få fram billiga produkter. Billiga produkter får man inte fram med mindre än att man måste odla rationellt och produktivt.

    Här går hållbarhetsstrategin in i lite motsatsförhållande. Man börjar prata om att bli småskalig och återgå till ett jordbruk som man kanske hade för 20, 30 eller 40 år sedan. Det var små gårdar och djur på varenda gård. Dyngan återgick till marken. Det finns inte så många djurgårdar idag att man skulle kunna få dynga till all den mark som behövs idag. Jag vet att gödseln från djuren idag används väl. Många jordbrukare utnyttjar möjligheterna och kör ut dynga på jorden där man kanske har odlat för intensivt.

    Jag brukar säga att konsumenterna egentligen har makten, det har jag hävdat många gånger i anföranden här i lagtinget, framförallt när vi diskuterade förpackningar och plastmaterial. All förpackning idag är i hård plast och i mjuk plast. Men vad gör konsumenterna som väljer? Det är konsumenten som kan styra och inte välja de produkterna och då faller det emballaget och produkten bort. Konsumenten har absolut en stor roll när man vill värna om jordbruket och hur man vill ha jordbruksprodukterna framställda.

    Ministern berättade förtjänstfullt här om matspillet och hur mycket vi använder av det som vi producerar. Vad beror det på? Ja, det beror på att konsumenten och de stora kedjorna idag som säljer våra livsmedel ställer sådana krav på jordbrukarna så för att uppnå dem så måste man använda någon typ av bekämpningsmedel, annars får man acceptera att produkterna har defekter. En morot ska ha en viss form, den får inte vara krokig. Är det någon prick på bladet på en purjolök så bort med den. Samma sak med äpplen, det är samma äppel fast det är två-tre prickar. Om det är en prick på purjobladet så är det samma purjo ändå, man kan skala bort den, purjolöken har inga fel.

    För att uppnå en hållbarhetsstrategi så har konsumenterna lika stort ansvar att nå fram till detta som producenterna har, och kanske större.

    När det gäller själva programmet och uppföljningen så vad tänker landskapsregeringen göra i framtiden? Vilka mål har man? Nu har man målat upp en strategi på ett papper. Men rent konkret, hur tänker man uppnå detta? Stöder man på något vis eller premierar dem som går över eller vad tänker man göra?

    Överhuvudtaget när det gäller hållbarhet och hållbarhetsmål så tror jag att landskapsregeringen själv måste ställa sig framför spegeln och titta hur man gör idag. Vad har landskapsregeringen sagt att skolor ska köpa in? Man har närproducerat, men vill man gå över till ekologiskt så måste man ju ställa krav likaväl som inom biltrafiken, färjtrafiken och inom allt annat.

    Jag tror att det var ltl Runar Karlsson som nämnde hur man använder bekämpningsmedel i jordbruket. Det är en ständig kamp för jordbrukare idag som odlar konventionellt att anpassa sig till bekämpningsmedel, det kommer nya hela tiden som är mera anpassade och bra för jorden och miljön. Det kommer hela tiden nytt. Många odlare använder idag också mekanisk bekämpning där det går.

    Om vi ska hålla den industri vi har idag med mat så kommer det under en lång, lång tid att fortsätta med konventionellt jordbruk, som ltl Runar Karlsson sade här. I största möjliga mån jobbar man hela tiden med att anpassa sig i samklang med miljön och naturen.

    Jag tror att tiden börjar rinna ut, 20 sekunder kvar. Jag vill till sist säga att för att verkställa de här målsättningarna så borde man rent konkret tillsätta en kommitté, arbetsgrupp eller kalla det vad ni vill med berörda producenter, livsmedelsindustrin och alla. Producentförbundet har ju varit den största aktören i det här. Man skulle jobba fram en strategi som faktiskt är hållbar på längre sikt så att också jordbruket och producenterna kan leva vidare och veta att det finns en möjlighet att existera. De ska inte hela tiden vara jagade att leverera och producera billiga produkter. Tack.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Den här debatten har inte gett mycket svar på vad landskapsregeringen avser att vidta för åtgärder och vad de som jobbar inom näringen har att förvänta sig inom den här perioden.

    Det skulle ha varit intressant att få veta av ansvariga ministern vad landskapsregeringen kommer att göra under de kommande åren. Det skulle ha varit intressant att veta, så att det inte blir som utskottsordförande sade att det finns en luddighet i det här strategiprogrammet. Det är ansvariga ministern som ska stiga upp och svara på det, hon gav också hård kritik mot fiskodlingen. Vad har de olika näringarna att förvänta sig av en ansvarig landskapsregering? Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    3        Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

    Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 30.8.2017.

    4        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete med Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    5        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända de två ärendena till landskapsregeringen för yttrande. Ärendena upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

    6        Ändring av marknadskontrollagstiftningen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 30.8.2017.

    7        Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 4.9.2017.

    8        Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 30.8.2017.

    9        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 6.9.2017.

    10      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 4.9.2017.

    11      Skogsprogram för Åland för åren 2018-2027

    Landskapsregeringens meddelande M 5/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 6.9.2017. 

    12      Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

    Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 6.9.2017.

    13      Narkotikasituationen bland ålänningar

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 15/2016-2017

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    14      Cancerscreening, en vinst för alla

    Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 6.9.2017.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 30.8 kl.13.00. Plenum är avslutat.