Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och
    näringsutskottet.


  • Tack, fru talman! Det är ovanligt att presentera en tilläggsbudget bara några veckor efter starten. Orsaken är att vi i brådskande ordning ville göra en insats för att torskfisket, som stoppades under hösten, skulle kunna bedrivas i någon form. Med ett tilläggsanslag om 50 000 € så kan de åländska torskfiskarna beredas möjlighet att delta i en vetenskaplig studie av torskfiskebeståndet runt Åland. Det innebär också att torsk kommer att kunna säljas och ätas lokalt till nytta för handel och restauranger.

    Dessutom ingår ett tilläggsanslag om 67 000 € för en tillfällig anställning av en veterinär på ÅMHM. För att slutföra utrotningsprogrammet för fisksjukdomen VHS, som måste bekämpas enligt lag. Det handlar egentligen om en korrigering av en miss från förra regeringen som hade tydliga skrivningar med grundbudgeten 2020, men av någon anledning inte satte in tillräckligt med pengar. Det gör vi nu. Enligt avdelningen har vi goda möjligheter att få detta finansierat med EU-medel. De jobbar på det spåret, så blir det förhoppningsvis ett positivt besked till andra tilläggsbudgeten 2020. Så att vi åtminstone kan få en stor del av det här beloppet finansierat med EU-medel. Förslaget i första tilläggsbudget så inverkar därmed negativt på resultatet 2020 med minus 117 000 € totalt.

    Sedan vill jag säga några ord om den nya regeringens ekonomiska politik. Vi har ett ambitiöst regeringsprogram som vi ska genomföra trots att förutsättningarna är besvärliga. Vi har inte kommit till ett dukat bord. Den finanspolitik som nu håller på att utformas påverkas historiskt av flera ekonomiskt betungade beslut, som gjordes strax innan vi tillträdde och som vi antingen är bundna att följa eller tvingade att förändra. Oberoende hur vi gör medför besluten tunga ekonomiska konsekvenser. Generellt, som vi säger i vårt regeringsprogram, tyder många tecken på att vi går mot en ekonomiskt kärvare period som strukturellt kräver mycket klok och återhållsam finanspolitik. På plussidan räknar vi med att återföringen av åländska skattemedel kommer till en rättvisare nivå. Emellertid förutsätter det att den utlovade regeringspropositionen, med 047 avräkningsgrund infrias och antas, och från 2021 öka våra inkomster i storleksordningen 10 miljoner euro per år. Det är landskapsregeringens målsättning att ha en ekonomi i balans år 2023. För att undvika upplåning, som är ganska hotande nära, så avser vi för en finanspolitik som gör det möjligt att på sikt bygga upp reserver med tillräckligt likviditet för att hantera nedgångar och genomföra nödvändiga satsningar i framtiden. Som sagt, så kommer utrymmet för reformer som innebär merkostnader att vara mycket begränsat de närmaste åren. Budgetekonomin måste trimmas strukturellt och offentliga sektorn får inte fortsätta att växa snabbare än den privata. Vår målsättning är alltså att under regeringsperioden nå break even, så att års bidraget täcker avskrivningar enligt plan. Den nya regeringens politik kommer att innebära ändringar i 2020 budgeten, de kommer vi att beskriva i tilläggsbudget nummer 2 2020. Beroende på tid och kapacitet kommer ramar att införas i en kommande tilläggsbudget, eller i ordinarie budgeten 2021. Ramarna är viktiga för att kunna styra ekonomin mot balans. För att undvika tvära kast i verksamheterna så kommer vi att söka brett parlamentarisk stöd för stora beslut och framtidssatsningar. De utmaningar som vi har framför oss är av den kalibern att beslutade projekt måste leva vidare, även fast regeringar byts ut.

    Fru talman! Sammantaget betyder detta att landskapsregeringen måste föra en restriktiv finanspolitik och kontinuerligt söka effektiviseringar inom alla förvaltningsområden. Förändringarna i åldersstrukturerna har redan ökat bland annat pensionsutgifterna och kommer även att öka hälsovårds- och omsorgsutgifterna. Det finns ett hållbarhets gap som vi måste finna lösningar på. Här har den utlovade utökningen av skatteräkningen en avgörande betydelse. Hela förändringen av inkomstsystemet i självstyrelselagen beräknas teoretiskt tillföra Åland cirka 10 miljoner euro mer per år. En bra nyhet är då att vid beräkningen av avräkningsbeloppet tas det hänsyn till befolkningsutvecklingen. Med det nya systemet återförs i skatteavräkningen förvärvsinkomstskatterna, samfundsskatterna, kapitalskatterna, lotteriskatterna, tonnageskatterna och källskatt för begränsat skattskyldiga, exakt som det inbetalats från den åländska skattebasen. Istället för nuvarande skattegottgörelse, eller flitpeng, så tar vi hem nämnda skatter oavkortat, så att säga. På dessa pengar blir försäkringsbolaget, om ni förstår vad jag menar, betydligt mindre. Risken blir högre, men möjligheterna också större. Ansvaret på lagting och landskapsregering ökar och kravet att politiken levererar konkurrenskraftiga förutsättningar för det åländska näringslivet blir självklart större. Framtiden får utvisa hur det nya systemet i praktiken kommer att slå ut.

    Fru talman! I vårt arbete med ekonomin så ser vi hela offentliga Åland som en helhet. Inom denna helhet ska kommunerna ha förutsättningar att ge kommuninvånarna den basservice som gällande lagstiftning förutsätter. Även om flera ansvarsområden lyfts bort från de enskilda kommunernas nivå, som exempelvis KST, så har våra självständiga kommuner fortsättningsvis en mycket stor betydelse för att hela Åland ska kunna utvecklas i framtiden. Inte minst för hur väl vi tar hand om de yngsta och de äldsta i vårt samhälle. Ny lagstiftning som påför kommunerna nya uppgifter och påverkar deras ekonomi, ska på ett rättvist sätt kunna implementeras inom de strukturer som kommunerna självständigt utvecklar. Vi kommer att ta ett totalgrepp över kommunernas finansiering, se över landskapsandelssystemet och även komma med förslag om hur vi hanterar kommuner med allvarliga ekonomiska problem. Regeringen kommer att hålla kontinuerliga samråd med kommunerna så att kunskapen om lagstiftningen, behov och resurser hela tiden är aktuell för alla inblandade parter. Exempelvis imorgon inleds regeringens besöksrunda till samtliga kommuner med ett besök till Brändö. Nästa fredag träffar vi kommunförbundens styrelse i Jomala etc.

    Till sist, några ord om två andra möjliga finansieringsformer. Beträffande förvaltningen av det av föregående regering aviserade stora uttagen i PAF: s kassa, ser vi inget behov av en fond. Utan avser istället att reservera sådana medel i balansen. En ny parlamentarisk kommitté ska utses i dagarna, och får i uppdrag att föreslå riktlinjer för framtida användning av PAF- medel. Tredje sektorns behov ska tryggas och det är viktigt att en gång för alla reglera hur PAF-medel i övrigt kan användas. Till sist vill jag betona att landskapsregeringen vill undvika upplåning, med undantag av lån för investeringar som långsiktigt sänker driftskostnaderna. Helst så att hållbarheten och omställningstakten samtidigt ökas. Tack.


  • Det var många deklaratoriska uttalanden kring framtiden och på något vis bli man lite förvånad över att det är väl ingen nyhet. Varje regering måste utöva en sparsam finanspolitik, men det låter på finansminister Eliasson som att man nu har måste ompröva den ekonomiska situationen. Man trodde när man gick till val att man hade en stor kassa att hantera, sedan har man nu upptäckt att det kanske inte fanns någon guldkista undangömd någonstans. Vilka är de stora besluten som finansministern åsyftar som nu sätter det här på skam att man har insett att medlen är begränsade och kanske inte så rikliga som man hade trott?


  • Det jag beskrev här är väl bara för att jag tycker att hela lagtinget bör informeras om hur vi tänker och hur vi arbetar nu. Resultatet kan vi inte redovisa just nu, det sade jag. En stor del av det kommer att presenteras i nästa tilläggsbudget, då kan vi komma med resultatet. Att kistan inte är så välfylld nu känner vi ju alla till, det känner den avgående regeringen också till. Jag förstår inte riktigt frågan, vad ledamot Gunell ville komma fram till.


  • Finansminister Eliasson sade ungefär att stora beslut har fattats av regeringen Sjögren som nu sätter ekonomin i en svår situation. Vilka är dessa beslut? Kan det inte vara så att tidigare opposition har stirrat väldigt mycket på den ökade klumpsumman och tänkt att "Oj, vad mycket pengar det finns i regeringen", men så har man inte kalkylerat med alla de kontinuerliga ökningen av kostnader inom pensioner, löner, arbetsvärdering, avskaffande av PAF snurran osv. Att man har gått till val med tron att det finns mer pengar än vad det finns.

    Min konkreta fråga är vilka beslut är det som man åsyftar med att den förra regeringen har fattat som nu sätter den här regeringen i en svår ekonomisk situation?


  • Nog har vi känt till ganska väl hur det politiska läget är, självklart. Inte har vi haft några överdrivna förväntningar på att det ska komma pengar ner från himlen. Det som jag sade i mitt anförande, och som jag står fast vid, är att man fattade några beslut här under hösten som har ekonomiska konsekvenser för framtiden. Det återstår att se hur stora de blir.


  • Det är mycket retorik och det är många ord, meningar som säkert kan jämföras med tidigare finansministrar som har stått under åren inför en ny mandatperiod. Det är budget i balans och det är års bidrag som ska täcka avskrivningar, vi ska undvika belåning och vi ska använda ramar. För övrigt hoppas jag verkligen att ramarna kommer så fort som möjligt att man inte väntar ett år med att verkställa dem, det är viktigt.

    Det jag lite reagerar på här, som jag ska ta upp i mitt anförande strax också, är att under den allmänna motiveringen, näst sista raden, står tydligt att huvudprincipen är att nya kostnader av verksamheter bör finansieras inom det givna ramarna. Motsvarande text skrev utskottet i samband med betänkandet för budget 2020. Tittar vi då på tilläggsbudgeten så går det inte riktigt i färg här på något sätt. De här 67 000 € som ska gå till ÅMHM (… taltiden slut).


  • Ramar borde redan ha funnits, men vi kommer att sätta ramar. Jag vill inte lova exakt när vi har resurser att ta fram dem. Det ska ju också hanteras på avdelningarna. Därför säger vi att så fort vi har dem klara så kommer vi med dem. Det kan bli under våren, men det kan också bli under hösten. Jag vill inte ge något definitivt detaljerat löfte om det. Som sagt var, ramar borde redan funnits.


  • Jag ska försöka klara minuten nu. Under momentet Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är det 67 000 € upptaget för VHS utrotningen. Det är väl ett typiskt exempel på det där, jag tycker att man har kunnat sett att vi inte klarar av det här inom befintlig ram. Direkt, första tilläggsbudgeten, vid första momentet, tilläggsbudget 67 000 € till. Jag förstår, man är ny på jobbet och det kan vara svårt att sätta sig in i allting. På något sätt blir det lite signifikativt, jag hoppas att det här inte är en trend som fortsätter. Att man hela tiden hittar ett alibi till att inte just här och hålla sig inom ram. Rambudgetering är väl för övrigt något som har funnits under flera år och borde egentligen inte vara någon hokus pokus för den nya regeringen.


  • Visst är jag ny på jobbet, men jag har ju varit med lite förr iallafall. Det är klart att det inte är skojigt när man pratar om ramar och att man ska vara försiktigt med kostnaderna, om det första man gör är att behöva gå ut med en sådan här sak. Nu är det faktiskt på det sättet, och det har jag blivit övertygad om av avdelningen, det här måste göras. Vi är ett smittat område. Man har jobbat med det i fyra år, nu ska man göra det klart under två år. Då är det intensiva provtagningar och då behöver man en veterinär till. Vi måste komma bort från det här, för det kan ha allvarliga konsekvenser både för vår fiskodling, Guttorp och alltihop annars. Även om det tar emot att öppna på det här sättet så är vi tvingade att göra det.


  • Det var länge sedan det var dukat bord i lagtinget och landskapsregeringen, det här är det nya svarta. Vi behöver göra strukturella förändringar, och det var bland annat därför förra landskapsregeringen ville göra stora investeringar i kortrutten och förändra kommunstrukturreformen. Så jag ser väldigt mycket fram emot vad den nya landskapsregeringen tänker göra för att minska strukturella kostnader och effektivisera hela det åländska samhället. Jag tänker inte nöja mig med att man tecknar in 10 miljoner euro som ska förhöja klumpsumman. Det är under all kritik om man tänker föra en sådan finanspolitik.

    Det jag är intresserad av är när finansministern, jag har också hört flera ministrar, talar om ett brett parlamentariskt stöd. Är det majoriteten man pratar om? För det är ett parlamentarisk stöd, eller räknas (… taltiden slut).


  • Det var väldigt många frågor på en gång det där, jag vet inte om jag kan hålla reda på alla. Om vi tittar på kommunerna och infrastrukturen så har vi olika åsikter, det torde alla känna till. Vi har en annan syn på hur man ska hantera den kommunala frågan. Viktigt för oss är frivilligheten och att hålla så djupa och nära kontakter det bara går med kommunerna. Eftersom vi ser hela Åland som en helhet där kommunerna har en viktig betydelse. Och så måste man försöka stämma av hela det här paketet, det är det vi tror på. Var och en har rätt att tro på sitt. Ni tror på ert, vi tror på vårt.


  • Det är heller ingenting nytt med varken rambudgetering eller budgetdirektiv. Det har funnits under hela förra mandatperioden. Det är heller ingenting att man behöver uppfinna hjulet på nytt. Det är bra med rambudgetering.

    När det gäller investeringar, om vi då pratar genom kortrutten, så accepterar jag det att det finns en annan majoritet nu. Men jag vill se förlag på hur man kan göra de inbesparingarna som var tänkta. Både i rena euro och cent, men också i koldioxidutsläpp. Tanken med kortrutten var att spara tre miljoner euro i driftbudgeten på årsbasis. Tre miljoner som kan gå till kommunerna och ÅHS, det var tanken. Så jag ser väldigt mycket fram emot den här omställningsbudgeten som ska komma. Och sedan brett parlamentariskt stöd, kommer oppositionen att räknas överhuvudtaget om finansministern får bestämma?


  • Svaret på den sista frågan är ja, självklart.

    Sedan beträffande ramarna. Det är bra att vi har en samsyn att det behövs ramar, men det hanterade man ju inte i den här 2020 budgeten. Det fanns ju inte tid för det. Jag har diskuterat med personalen på avdelningen så jag vet det. Jag vet också att de var väldigt involverade i arbetet med det nya ekonomiska systemet, som vi inte har tecknat in. Utan det här tog jag upp bara för att förklara att det är väldigt viktigt att vi kommer i åtnjutande av det. För den ekonomiska framtiden så är tuff och allt behövs.


  • Det står ju helt klart av finansminister Eliassons anförande att man tänker på hela Åland, men i delar, och frivilligheten betonas väldigt starkt. Jag skulle vilja höra när det gäller den restriktiva finanspolitiken, i vilken mån påverkar det de löften man gett till kommunerna om ökade landskapsandelar och att öka på det som tidigare landskapsregering drog ner på? Betyder det att man frångår de löftena? Är det en del av den restriktiva finanspolitiken eller ska kommunerna på alla de här områdena få mera pengar, och i så fall på bekostnad av vad? Eftersom att det är ett nollsummespel. Det finns inte obegränsat med pengar. Om man ger med en hand måste man ta med den andra, så varifrån kommer kommer pengarna i sådana fall?


  • Det får vi faktiskt återkomma till. Vi måste se var det finns resurser, var man kan få pengar. Vi måste se hur man ska prioritera. Att vi ser hela Åland som en helhet och att kommunerna finns med i det betyder att vi ska vara som kommunicerande kärl och vi måste hantera kommunerna att de klarar sin ekonomi. Om de får ny lagstiftning, att de ska utföra nya uppgifter, så måste vi se att de kan hantera det ekonomiskt. Det är vad det handlar om. Som jag sade, vi kommer Att berätta mera om det här i nästa tilläggsbudget. Ni skrattar men ni kan inte begära av oss efter några veckor att vi ska kunna komma med svar på de här frågorna.


  • Jag uppfattar svaret som att finansminister Eliasson säger att kommunerna ska få mera pengar, men det är oklart på bekostnad av vilka andra av landskapets verksamheter som det ska ske. Samtidigt säger man att de typer att strukturella reformer som den förra landskapsregeringen jobbade med ska man inte göra, utan man ska låta kommunerna fundera själva på hur man vill göra. Samtidigt som vi alla i det här rummet vet att det finns kommuner som inte klarar sin ekonomi om man tittar fem år framåt. Någonstans finns det ett minus som ingen har svar på och landskapsregeringen har deklarerat att man inte tänker genomföra några strukturella reformer på det här området. Så min fråga kvarstår, varifrån ska pengarna komma?


  • När det gäller de här strukturella reformerna så har vi en annan uppfattning än vad den tidigare regeringen hade. Jag anser och tror att den tidigare regeringen hade en övertro på att det fanns pengar att tjäna på att slå ihop kommunerna till så få som möjligt. Det kan faktiskt vara tvärt om, att det skulle kosta mera. Vi kommer att försöka på vårat sätt nu och vi återkommer i tilläggsbudgeten om hur det kommer att gå till.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:42

    Tack, talman! Fisket i alla dess former är ett viktigt ben för Åland. Givetvis ska fisksjukdomen VHS utrotas och hanteras på ett sätt så att gängse standarder följs. Blir Åland officiellt VHS fritt öppnar affärsmöjligheter upp sig, bl.a. via export av fiskyngel. Det jag alltid reagerar på är när så fort något som sticker utanför den givna arbetsramen måste leda till nyanställningar. Varför är det så? Kan vi aldrig prioritera? Jag förstår att det inte alltid går, men det måste vara möjligt i större utsträckning än idag. Jag tog det i en replik nyss, man jag säger det igen. Under den allmänna motiveringen, näst sista raden står tydligt att huvudprincipen är att nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom de givna ramarna. Precis samma resonemang hade vi i utskottet när vi skrev betänkandet för budget 2020. Det är viktigt och får inte bara bli en tom klyscha, som det alltid går att hitta en motivering till för att bryta. Det här blev ingen riktigt bra början för den nya regeringen när detta bryts omgående och i första tilläggsbudgeten.

    Minister Eliasson hoppas att det ska finnas en bred förankring när det gäller att få en budget i balans. Minister Eliasson, jag kan lova att jag är med på allt som skapar kostnadseffektivitet och en budget i balans. Det jag vänder mig emot är att man nu helt plötsligt ska vänta "vi får se", "vi återkommer i april". Det har gått fyra år med konstanta nej till varenda inbesparing eller kostnadseffektivisering som har lagts fram under fyra år. Det tycker jag skulle skapa en grovgrund till att hitta sina egna varianter på att kostnadseffektivera. Nu fick jag känslan av finansminister Eliasson att nu ska det ta kanske upp till ett år innan vi har budgetramar. Då är målsättningen väldigt tuff att vi ska ha en budget i balans innanför den här mandatperioden, det vågar jag lova.

    En vetenskaplig studie av tillståndet hos torskbeståndet runt Åland ska göras. Det är givetvis bra långsiktigt, men även kortsiktigt då det ger våra åländska fiskare vissa möjligheter att bedriva sitt yrke. Att detta skulle kunna vara en möjlighet flaggades från ministeriets sida i samband med förbudet och det är finfint att det nu genomförs och förverkligas. Vi kan hoppas att den bidragspott som regeringen tänkt anslå för skrotning av torskfiskebåtar istället kan täcka upp denna tilläggskostnad, om det är så att EU-medlen inte räcker till.

    Jag känner mig tjatig, vilket jag säkert även är när det gäller att belysa den ekonomiska situationen vi befinner oss i när det gäller våra offentliga finanser, men även sättet hur vi antar utmaningen. Jag är bekymrad då vi enligt mig inte ser situationen med öppna ögon. Varför fortsätter vi annars i samma spår? Vi ska vara positiva till att den årliga grundfinansieringen ser ut att öka med ca 10 miljoner per år från och med 2021. Dessa 10 miljoner får inte ge utrymme minskad budgetdisciplin, tvärtom. Denna finansieringsökning ska täcka upp det strukturella underskott vi idag dras med. Vi får inte invagga oss själva i att vi nu inte behöver lägga samma tyngd, kraft och fokus i arbetet med att sanera ekonomin.

    När det gäller kommunreformen som minister Eliasson tar stor tonvikt på. Så ja, vi har väldigt olika åsikter i frågan. Jag är övertygad om att det finns kostnadseffektiviseringar att hitta per automatik. Tittar vi i Sverige så vågar jag lova att det tar inte många år innan man gör en rätt rejäl kommunstruktur även där. Jag såg ett förslag till Sveriges kommuner och landsting där tanken är att svenska staten ska ta kostnaderna för alla de kommuner som är skuldsatta vid sammanslagningen. Det kommer att hända mycket på kommunfronten även i Sverige. Där har man verkliga utmaningar med tanke på alla de flyktingar och asylsökande som kommit till de svenska kommunerna de senaste åren. När det gäller kommunstrukturen i stort så jämfördes det tidigare med Sverige, men vi kan väl konstatera att vår storlek på våra kommuner inte ens är i närheten av vad de minsta kommunerna i Sverige är. Att jämföra de svenska kommunerna med det åländska fungerar inte i min värld, det är äpple och päron. Jag hoppas att den tilläggsbudget vi alla med spänning väntar på, förhoppningsvis i mars men förmodligen i april, verkligen ger svar på frågor och tydliga riktlinjer för hur vi ska uppnå en ekonomi i balans. En budget i balans. Tack.


  • Jag delar den frustration som ledamot John Holmberg har över ett tilläggsanslag på 67 000 € till en underlydande myndighet. Jag förvånas över att man på sju ställen i grundbudgeten skriver hur oerhört viktigt det är att vi kan förhindra en spridning eller att vi kan få Åland rent från VHS, men man ger inte myndigheten möjlighet att förverkliga det. Man ger inget direktiv till myndigheten för hur de ska prioritera, utan man lämnar det öppet. Istället är det den som tar vid som ska kompensera upp det. Vi var alla i landskapsregeringen precis lika irriterade, och jag var kanske ytterligare irriterad, över att något sådant här kommer på bordet. Det finns en karta och det finns en verklighet. Verkligheten säger att vi bör agera nu ganska snabbt och målmedvetet om vi vill befrämja möjligheterna för utveckling av försäljning av fiskyngel etc. Då måste vi göra det här, så enkelt är det. Min frustration delar jag.

    När det sedan gäller omställningsbudgeten så har nog praxis varit, sedan jag kom in i lagtinget iallafall, att när det tillträtt en ny regering brukar den komma under våren.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:49

    Ett av grundorden för mig när det gäller rambudgetering är ordet prioritera. Jag är helt övertygad om, med tanke på hur rambudgeteringen fungerade de senaste fyra åren under förra mandatperioden, att en rambudgetering är en form av frihet under ansvar. Givetvis där man ska klara av de driftsmålsättningar som finns, men det är en frihet under ansvar att hantera driften i ram.

    När det gäller de här 67 000 € för att utrota VHS. Har man överhuvudtaget från denna landskapsregering ställt frågan om det finns möjlighet att bedriva det här arbetet under 10 månader? Jag är övertygad om att om man har gjort det så har man säkert fått ett nej. Det är så det brukar vara, man får ett nej, och så måste man projektanställa eller nyanställa. Det är väl det som är lite i grunden till det budgetunderskott vi har dragits med nu.


  • Jag kan svårligen uttala mig om hur tidigare landskapsregeringen har resonerat. Man har tyckt att det här har varit viktigt. På sju ställen i grundbudgeten talar man om vikten av att utrota VHS, men det kommer inte några direktiv till underliggande myndigheter. Vi försökte inledningsvis fråga om det var möjligt att delegera till annan veterinär eller på annat vis hantera det, och svaret var nej. Jag håller också med det som ledamot Holmberg säger, det här är symptomatiskt många gånger och det är något som vi gemensamt behöver arbeta vidare med.

    När det sedan gäller rambudgetering så är det oerhört viktigt. Vi vet ju nu att det budgetförslag som kom in från avdelningarna inför budgeten 2020 var ett underskott på 26,2 miljoner euro, där då sittande landskapsregering tvingades till ganska brutala inskärnings åtgärder för att få ner det till 14 miljoner euro iallafall. Visst finns det i förvaltningar och underlydande myndigheter ett behov av rambudgetering, jag stöder det också.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:52

    Vi har en viss samsyn i den frågan. Det jag glömde bort att ta i repliken med minister Eliasson var just den här så kallade fonden som ska bli en del i balansen, PAF-medlen. Jag hoppas verkligen att den parlamentariska gruppen och sist och slutligen landskapsregeringen tar beslut om de riktlinjer som ska ligga till grund för dessa pengar. Att det inte blir en form av brunn där man kan ösa ur pengar för att hantera drift som särskilda störd, bidrag eller andra former som inte är framåtsyftande, utvecklande och inte genererar nya intäkter eller affärsmöjligheter på Åland.


  • Nej det blir det inte. Ledamot Holmberg och jag har en samsyn i mycket. Jag tycker att ledamot Holmberg borde vara glad för att vi nu tänker införa ramar som inte finns i 2020 budgeten. Vi försöker göra det så fort som möjligt. Jag har inte sagt att vi ska dröja med det här, utan så fort vi bara kan hantera det. Det måste ju också finnas resurser att göra det. Budgetdisciplin är jätteviktigt, det delar vi till 100 %.

    När det gäller veterinären, så försökte vi också se om det skulle gå att åstadkomma med köptjänster. Att man inte skulle behöva anställa, men svaret var nej.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:53

    Det är bra om man har försökt. Jag tror att vi behöver försöka flera gånger. Det kommer att komma många "nej" och "det går inte", men ska vi lyckas med det måste man ändå försöka hitta vägar. Jag ser inte annars möjligheter till att vi ska få, det som undertecknad, hela salen och hela regeringen önskar, en budget i balans med ett överskott. Jag ser inte det. Det kommer alltid att finnas ett "nej" och "det går inte", och så ska det projektanställas eller så ska det vara en ny tjänst. På något sätt, som jag tagit upp flera gånger redan idag, måste vi förändra den här budgetkulturen. Det går inte med osthyvel längre. Det måste vara tydligare direktiv och linjer. Jag hoppas ännu en gång verkligen att budgetramarna kommer snabbt. Jag trodde att den nya regeringen skulle ha dem startklara när den tillträdde.


  • Svaret är ja. Jag tycker att ledamot Holmberg verkar lite uppgiven, men det är inte vi. Utan vi ska jobba på det här.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:54

    Nej, ledamot Holmberg är verkligen inte uppgiven. Däremot blev jag till viss del frustrerad när det första man möts av är en tilläggsanställning på 10 månader för en veterinär i den första lilla tilläggsbudgeten. När det i samma tilläggsbudget under allmänna motiveringar står att man ska hålla sig inom givna ramar. När också regeringsmajoriteten i finans- och näringsutskottet i behandlingen av betänkandet av budget 2020, var tydlig med att allt ska hållas inom en given ram och inom verksamhetsmedlen. På det sättet är jag frustrerad, som kanske kan spilla över i en viss negativism, men det är jag absolut inte.


  • I budgeten 2020 så har det blivit en miss. Man borde där ha fört in medlen för den är tjänsten, för man har redan skrivit om att den här tjänsten ska inrättas. Det är en tjänst som är för två år, det är ett intensifierat arbete. Man kommer att besöka varje fiskodling två gånger per år. Man tar upp 75 fiskar istället för 30 fiskar som idag. Det kommer att tas prov på 3-4 olika organ på varje fisk, det ska skrivas ett noggrant protokoll för varje fisk. Varje kasse som fisken är i ska också tas prov på, alla andra attiraljer ska också tas prov på. Plus att det också föregås av en viss karantän mellan varje gång du besöker en fiskodling. Det låter enkelt och jag lovar att vi var många som ifrågasatte om den här tjänsten verkligen behövdes, men efter att jag hört avdelningen är jag helt övertygad om (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:56

    Jag tänker inte gå i polemik kring det längre, det har jag gjort tillräckligt. Det spelar egentligen ingen roll om man skulle fått in det i årsbudgeten för 2020 istället för i en tilläggsbudget, principen är den samma. Den kostar lika mycket ändå, den har motsvarande budgetslitage sista december. Jag får väl acceptera att det inte går att lösa på ett annat sätt, men jag tror verkligen att vi måste kavla upp ärmarna och få alla med oss och inse att vi måste kunna hantera saker utanför det vardagliga på ett sätt. Vi måste kunna börja prioritera. Jag tänker inte diskutera veterinärtjänsten mera. Jag tycker däremot att det är väldigt viktigt att vi utrotar VHS, för det kommer i sista ändan att betyda affärsmöjligheter och nya intäkter till Åland.


  • Vi vet att det är svårt att hitta veterinärer och det är en stor risk, eftersom det inte går att göra med befintlig personal. Vi har kontrollerat upp det väldigt noga, precis som finansministern var inne på, att det inte går att göra en köptjänst utav det här. Det kommer bli väldigt krångligt eftersom att det är en myndighet som gör det. Vi vågar inte heller ta chansen att Åland framledes inte skulle kunna exportera fisk. Vad innebär det ekonomiskt för Åland om det skulle vara så att vi nu inte klarar av den här två års intensifierade perioden som EU kräver att vi ska göra. Den risken är jag iallafall inte beredd att ta. Jag anser att det här är något som är viktigt att det görs. Sverige och Finland är redan godkända som VHS fria områden, på grund av att de redan har gjort det här. Där ligger vi lite efter. Nu ser vi till att få det gjort även på Åland.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:58

    Det är precis som jag sade i mitt anförande och i repliker, att det är en väldigt viktigt fråga som behöver lösas. Inget uttalande om det.

    Däremot, jag säger det tolfte gången här i talarstolen, måste vi börja kunna titta på prioriteringar. Jag säger inte att det just här fanns möjlighet att ta av ordinarie personal. Det står i regeringsprogrammet, har gjort det under flera år och mandatperioder, att vi ska byråkratisera och förenkla för våra företag. Så det kanske på sikt finns möjligheter att ta bort sysslor inom ÅMHM, som kunde ha medfört att man hade resurser till det här istället.


  • Lagtingsledamot Holmberg ondgör sig över tillskottet till ÅMHM och säger att satsningar ska hålla sig inom befintlig ramar. Vad händer om man har utrett saken och man konstaterar att satsningar inte kommer att rymmas inom existerande ramar? Vad ska vi göra då? Om vi också har avsikten att hålla Åland fritt från VHS, ska vi då belasta ÅMHM till knäna, som vi redan vet att är belastat till knäna, och riskera långa handläggningstider för veterinärer? Det är väl ändå så att politik är prioriteringar och prioriteringar handlar om avsikter. Visst vill väl ledamot Holmberg dela den avsikten att Åland ska vara ett VHS-fritt område?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:00

    Jag har svarat på den frågan tror jag tre gånger här nyligen, jag tog även upp det i mitt anförande. Dit jag vill komma med det som ledamot Simon Holmström för fram är att om ÅMHM är överbelastade till knäna, jag känner inte till det till 100%, så behöver man ju titta på vad det är vi kan ta bort. Vad är det vi inte behöver göra? Prioritera. Annars hamnar vi i en helt orimlig situation där vi varje år i princip ska belasta våra underliggande myndigheter med nya pålagor, lagar, förordningar och vad innebär det? Nya tjänster, projektanställningar, mer pengar osv. Det är ingen väg att få en budget i balans. Då måste man börja strukturellt och se vad är det vi vill att ÅMHM ska göra, vad är det de måste göra?


  • Då skulle jag gärna se från ledamot Holmberg ett förslag på vilka lagar och förordningar vi på Åland ska skära ner i. Jag kan notera att liberalerna har fört fram en förbättrad djurskyddslagstiftning till exempel, vilket kommer att kräva mer resurser också från ÅMHM: s veterinärer. Jag tror det vore viktigt att se ÅMHM: s roll i det hela. Att vi faktiskt har en miljö- och djurskyddslagstiftning som håller måttet, för det krävs tillsynsverksamhet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:01

    Det blir alltid vulgärt när man pratar om effektiviseringar och inbesparingar. Den som var på studie turen i fredags, som bland annat besökte åländska företag inom jordbruksbranschen, noterade att flera av dessa företag och personal konstaterade att vårt ÅMHM agerar många gånger till ett pris på ett helt annat sätt än i våra närregioner. Vi lyder många gånger under EU lagstiftning, men det gör också länderna i södra Europa. Vi, av någon anledning, har valt att ha en mycket strängare lagstiftning här uppe. Vi skruvar alltid till det för att var bäst i klassen. Jag pratar inte om att vi ska försämra djurskyddshållning eller barnskydd etc. Jag pratar om prioriteringar som gör att vi kan få resurser utan att vi behöver lägga 67 000 € i en tid då vi har ett enormt strukturellt budgetunderskott. Var har ledamot Simon Holmström (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 15:03

    Herr talman! Torskfrågan är uppe i den här tilläggsbudget. Som vi vet är torsken i Östersjön allvarligt hotad och EU beslöt därför att stoppa torskfisket under 2020. Beslutet blev klart ganska sent i höstas. Alternativet, som plåster på såren, att få fiska i forskningssyfte var ett förslag som vi laborerade med redan under hösten och som också diskuterades med jord- och skogsbruksministeriet. Vi vet alla att det här inte var Ålands första alternativ. Vi skulle gärna ha fortsatt fiska med torsken som biinkomst som tidigare, men det här är nu det alternativ som Åland har fått. Det är ingen långsiktig lösning utan det är något vi kan hålla på med under 2020, sedan måste man invänta EU:s kvotbeslut om vad som kommer att hända med torskkvoten framöver. Jag hoppas att landskapsregeringen fortsättningsvis är väldigt aktiv i frågan om torskens tillstånd i Östersjön och går till botten, tillsammans med EU förstås, kring problematiken varför torsken mår så dåligt. Att vi gör allt vi kan för att förbättra levnadsvillkoren för torsken som är en viktig art i Östersjön. Det är väldigt viktigt att man är aktiv både från näringssidan men också från miljösidan och använder alla sina påtryckningsmedel för att arbeta både för en renare miljö i Östersjön, men också att stoppa rovfiske och fiskens möjligheter till överlevnad trots att klimatet och temperaturförhöjningen troligen påverkar haven på ett, i det här skedet, lite osäkert sätt. Vi vet åtminstone att varmare vatten och sötare hav hotar att slå ut viktiga nyckel arter i Östersjön som blåmussla och tång, och därmed allvarligt förändra ekosystemen. Vilket jag betraktar som ett av de största hoten för morgondagens Åland. Att få bibehålla torskfisket för Åland är viktigt för fiskerinäringen. Om det här projektet nu med forskningssyfte också kan bidra till ökad kunskap om torskstammen och kunna förbättra helheten så tycker jag att det är mycket bra och väl värt ett försök.

    Fisk i all ära, men var är människorna i den här tilläggsbudget? Jag saknar ett moment som jag vet att är väldigt viktigt. Kommunernas socialtjänst är den största reform som vi på Åland har gjort sedan ÅHS bildades. Nu finns det ett år kvar att sätta alla pusselbitar på plats. När man nu i ett såhär tidigt skede gav en tilläggsbudget, så har det varit väldigt viktigt att uppta redan nu de medel som vi vet att Ålands omsorgsförbund behöver och har äskat om till landskapsregeringen för att sätta KST på plats. Vi vet att de har sökt om 520 000 €. De här medlen borde upptas omedelbart för att komma till nytta och faktiskt göra ett bra arbete med alla arbetstagare och alla processer som nu ska till för att KST från 01.01.2021 ska kunna fungera som en fullödig nu organisation. Åtminstone måste landskapsregeringen, om man nu har missat den här gyllene chansen att ta upp de här medlen i den här tilläggsbudgeten, ge besked till omsorgsförbundet vilka pengar man kan förvänta sig att få för att sätta det här på plats, och när ska man få besked. Den här osäkerheten är inte bra.

    Landskapsregeringen inleder budgeten med en diskussion, eller ett förhållningssätt till en återhållsam finanspolitik. Sådana här meningar, skrivningar och ambitioner har vi sett i lagtinget åtminstone sedan efter finanskrisen och den så kallade utjämningsfonden försvann. Jag är nog ändå lite förvånad över att den nya regeringen förefaller så tagen på sängen av det ekonomiska läget. Många av er har suttit här i lagtinget och i finans- och näringsutskottet och följt ekonomin mycket noga. Det är nästan som att man har trott att finansminister Perämaa har haft någon hemlig kista med guldpengar någonstans, som man skulle få använda sedan när man kom innanför kulisserna. I regeringsprogrammet, där det ser ut som att pengarna är närmaste obegränsade, så hade man kanske främst ögonen på den ökade klumpsumman. Man måste också minnas att kostnaderna har ökat i form av pensioner, arbetsvärdering, jämställda löner, avskaffande av PAF-snurran och att skattegottgörelsen har minskat. Som ni nu uppenbarligen har upptäckt så existerar det inte någon kista med guldpengar bakom kulissen, utan sparsamhet i alldaglighet gäller för alla regeringar. Jag hoppas att man sedan väljer att spara med en ideologisk utgångspunkt. För socialdemokraternas del är det viktigt att man inte tar av dem som har minst och ger till dem som har mest, och att man för en ekonomisk politik som bygger på rättvisa och jämlika ideal. Jag hoppas verkligen inte att man bromsar in med investeringarna för att ställa om Åland till ett hållbart samhälle och fortsätter att bekämpa klimatutsläppen. Att lova tunnlar, broar, flera färjor, andra investeringar och ökade anslag till kommuner och näringsgrenar, så kanske man måste hejda sig lite grann. Några stora utgifter för upprivna kontrakt för färjor och entreprenader tror jag inte heller är något som är bra för landskapets ekonomi. Än så länge finns det ett beslut som Ålands lagting har fattat kring det här kortruttsprojektet. Jag utgår ifrån, eftersom att landskapsregeringen söker brett parlamentarisk stöd i det man gör, att lagtinget måste få ta ställning till eventuella upprivna kontrakt och de skadeståndskostnader som det innebär. Jag utgår ifrån och kanske inte ens behöver kräva det, med tanke på att man vill ha en bred opinion, att man kommer till lagtinget först och meddela vilken typ utav förändringar och omförhandlingar man gör i avtalen och vilka kostnader det innebär förs skattebetalarna, så att lagtinget kan ta ställning till det. För säkerhets skull kanske jag ändå ska ställa frågan till landskapsregeringen. Eftersom lantrådet inte är här så kanske infrastrukturminister Wikström kan svara på frågan. Kommer man att komma till lagtinget först med en förändring av ingångna kontrakt och dess kostnader innan landskapsregeringen går in för några förändringar? Tack.


  • Det är nog undertecknad som är orsak till att den här första tilläggsbudgeten kommer såhär tidigt i den här regeringens skede. Jag hade hoppats att inte behöva begära de här medlen för att äska om det här området. Det borde ha gjorts i tredje tilläggsbudgeten förra året, eller framförallt i huvudbudgeten för 2020. Eftersom det inte var löst så var det här enda orsaken att hastigt lösa problematiken, så att säga, eftersom de åländska yrkesfiskarna annars inte skulle få bedriva sin näring från den 1 januari 2020. Däremot så uppskattas det från min sida att det finns stor förståelse för och att man accepterar det här sättet att göra och att man är villig att gå vidare med att satsa på forskningen kring torsken på Åland. Också då med den andemeningen att åländska yrkesfiskare får en möjlighet att bedriva sin näring.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:12

    När det gäller torskfisket tycker jag det är alldeles utmärkt att landskapsregeringen kommer med en tilläggsbudget och när det nu är klart, man har fått alla besked från ministeriet och också vet att det här är en möjlighet som man kan gå vidare på. Om man nu har fått klarhet och avtal med olika forskningsinstitut om att det här kan sjösättas, så är det ju alldeles lysande att man går vidare. Det stöder jag fullt ut, det har jag själv mycket intensivt arbetat för. Kommer vi inte att få fortsätta med torskfisket på Åland måste vi hitta en alternativ lösning och den här var den enda man kunde se.


  • Det här var en möjlighet lite tidigare än att börja första veckan i januari att reda upp, ärligt talat, men jag är glad att vi kan komma med den här tilläggsbudgeten nu för att reda upp den här problematiken. Det är de facto inte så att det är det småskaliga yrkesfisket som är det stora hotet för torsken i Östersjön, utan det finns andra utmaningar som den torskstammen har. Nu handlar det om att lösa en akut situation på ett sätt som gynnar både fiskerinäringen, forskningen kring den torskstammen som finns i östra Östersjön och kanske titta på också hur det kommer sig att den åländska torskstammen är livskraftigare än övrig torskstam i östra Östersjön. Det finns mycket vinna på det här forskningsprojektet och jag hade kanske önskat att man kunde börjat lite tidigare, nu blir väl kontentan att våra yrkesfiskare kan komma ut i början av mars, och sålunda tappar vi två månader i januari och februari.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:13

    Skulle läget varit klart i samband med ordinarie budget så skulle ingen minister varit gladare än jag att få lägga med de här pengarna i budgeten, men det var det inte. Sedan var det val och så blev det förändringar här. Ibland måste man använda tilläggsbudget instrumentet och det är väl ingen större fara i det. Vad jag vet finns det ingen begränsning ens på hur många budgetar regeringen kan komma med till Ålands lagting. Så okej med det, sedan tycker jag att det kunde varit med annat också som jag här påtalade.


  • Jag tycker att det är viktigt att belysa och jag är tacksam för att ledamoten har samma syn som jag och regeringsblocket, att det är väldigt viktigt att torskfiskarna får fortsätta här. Det viktiga är ju det, som även näringsministern var inne på i sin replikväxling, att det finns en väldigt intressant sak att utreda och det är varför torskstammen i Ålands hav mår så pass mycket bättre än den som är i södra Östersjön. Jag läste nyligen att det var upp till 75 % av den torskstammen som led av tiamin brist.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:15

    Jag håller helt med och det här kan göras till något riktigt bra. Åland kan i bästa fall vara med att bidra till att man lär sig något nytt om torsken och dess levnadsförhållanden här i våra vatten, respektive i södra Östersjön. Att man kan hitta lösningar för att stärka hela torskstammen i Östersjön och om Åland kan vara med och bidra till det så är en jättebra möjlighet. Låt oss betrakta det här som något positivt och något som kan leda framåt på ett bra sätt.


  • Absolut. Det som ledamot Gunell sade om att det skulle vara bara för 2020. Jag kan svårligen tänka mig att forskningen kan slutföras under det här året. Det måste finnas alla möjligheter att forskningsprojektet kan pågå även 2021 och 2022 i den mån det anses nödvändigt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:16

    Det brukar sällan vara så att forskningsprojekt är väldigt kortsiktiga. Vad jag förstår så gäller det här beslutet, den här tilläggsbudgeten 2020. Man kan inte heller säga att det här är något som kan trygga det åländska torskfisket för framtiden, utan det här är en tillfällig lösning nu gällande för 2020. Kampen är inte över för landskapsregeringen när det gäller frågan om fiskeriet.


  • Jag håller med om mycket som ledamoten tar upp i sitt anförande men definitivt inte Ålands omsorgsförbund och det extra anslaget. Där stödjer jag nog regeringen med att man inte ska betala ut ett sådant extra anslag som det har kommit förfrågan kring. Jag tog upp detta tidigare idag, varför ska det alltid komma till extra kostnader när man gör t.ex. en reform som man nu gör inom KST till exempel. Man har befintliga resurser och ett plus ett blir tre. När man börjar samarbete skapas det friutrymme för att göra nya satsningar, flera satsningar eller ett ekonomiskt utrymme. Att per automatik hela tiden äska om medel för att ha råd att göra en sådan här typ av reform är inte hållbart.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:17

    Jag måste nu säga att i alla reformer och processer som jag har varit med i och sett genom åren så är det initialt en kostnad för förändring. Jag ser att ledamot Gyrid Högman nickar, hon var med liksom jag när gymnasieskolan förändrades. Samma var det antagligen när ÅHS bildades. Det blir en puckel först, en kostnad för omställningen. Det skulle förvåna mig mycket om landskapsregeringen övergav KST i det här skedet, i den här sista slutfasen. Nu tittar jag på minister Hambrudd för jag vet att hon har haft sitt hjärta med i det här. Jag ställer min förhoppning till att man åtminstone nu ger besked till omsorgsförbundet hur mycket medel de kan förvänta sig för att gå vidare med det här viktiga arbetet, och sedan att man antingen kommer med en ny tilläggsbudget i snar takt för att uppta de nödvändiga pengar som måste till för att ge den här sista knuffen (… taltiden slut).


  • Givetvis ska KST genomföras, sjösättas och det ska bli väldigt bra, men för den skulle behöver KST inte bli onödigt dyrt. Må hända att det betalats ut puckelpengar vid reformer som tidigare gjorts, men varför ska det per automatik göras varje gång, bara för att man någon gång har gjort det för att kunna sjösätta nya reformer? Vad jag förstått så handlar den här ansökan om extra medel till att få en symbios mellan de kommuner som ska samverka. Det finns idag redan personal, den personalen måste kunna hantera de här framtidsfrågorna och redan nu ta tag i det. Varför ska det komma in extra medel i en tid då vi har ett så pass stort budgetunderskott? Pengar som istället kunde läggas inom annan social välfärd. Det finns personella resurser inom omsorgsförbundet redan idag som har, tycker jag, en väldigt bra lön och som måste kunna hantera de här frågorna på ett sättet utan tilläggsanslag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:19

    Jag rekommenderar att ledamot Holmberg gör ett besök på omsorgsförbundet och diskuterar med de som arbetar med den här processen. Jag tror inte att deras äskanden är tagna ur luften utan det finns en väldigt konkret anhållan inne hos landskapsregeringen med vad de här pengarna ska gå till. Jag tror nog att ledamot Holmberg också vet att inte heller en kommunreform skulle genomföras utan ett visst puckelinvestering inledningsvis, för att sedan kunna plana ut kostnaderna på lång sikt. Det är "the long game" som gäller i de flesta frågor och man måste vara lite långsiktig här.


  • Som jag sade tidigare, inte blev vi tagna på sängen av den ekonomiska situationen. Det är klart att vi känner till den. Vi måste kunna få konstatera det iallafall, precis som säkert ni också gjorde i er regering. Man ser vad man har för förutsättningar. Vi känner också till den här kistan som förra finansministern hittade med 50 miljoner euro plus 15 miljoner euro, PAF pengar. De kan ju inte användas hur som helst, där tillsätter vi nu en parlamentarisk kommitté som ska utarbeta riktlinjer och regler för hur man kan använda de pengarna. Jag tycker att ledamot Gunell raljerar lite med vårt regeringsprogram. Säger att det finns en massa som vi har lovat, vad är det som ledamot Gunell tycker att vi har lovat?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:21

    Om man börjar på infrastruktursidan så finns det ju en tunnel, två färjor och en bro över Prästö sund. Det finns andra investeringar, på flera platser i regeringsprogrammet finns det ökade anslag till kommunerna. Det finns ökande anslag till näringslivet och primärnäringarna på flera ställen. Har minister Eliasson alls gjort en ekonomisk kalkyl och bedömning av vad regeringsprogrammet kommer att kosta?


  • Det håller vi på med nu, så får vi se. Vi måste också jämföra det med vad förra regeringens program skulle ha kostat. Sedan måste programmen fungera, man måste göra sådana åtgärder som verkligen ger effekt för framtiden. Vi har olika uppfattningar när det gäller hanteringen av kommunerna exempelvis. Det är så, men nu ska vi pröva med vårt sätt och återkommer med hur.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:22

    Som jag gissade så kommer de flesta svar idag att säga "Det där får ni veta om några månader". Det är okej, man kan inte ha alla svar direkt. Det förstår vi alla och vi ska vänta med spänning, men vi kan ju ställa frågorna iallafall. Så vet regeringen vilka svar som förväntas när den här omställningsbudgeten kommer.


  • Innan talmannen ger ordet till nästa replikställare så uppmanar jag ledamöterna att hålla sig till ämnena på föredragningslistan, annars måste vi ta upp en ny diskussion.


  • Talman! Jag kan väl inleda med att säga att så inleddes debatten. I presentationen av finansministern var det en allmän ekonomisk politisk debatt, så det är det som vi håller på med nu.

    Till ledamot Gunell tänkte jag säga att jag delar ledamotens uppfattning och uppmaning när det gäller de vidare äventyren för kortrutten och infrastrukturavdelningen. Lagtinget behöver hållas informerad om hur och på vilket sätt man tänker hantera det här. Är det så att man estimerar eventuella skadestånd så behöver lagtinget informeras i ett tidigt skede och förstås behöver det i så fall också tas upp pengar för en sådan affär.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:24

    Jag får tacka för det stödet. Eftersom man från regeringens sida har påtalat flera gånger att man önskar brett parlamentariskt stöd för sina åtgärder så kanske vi inte ens behöver begära det, utan det här är något man vill från regeringens sida. Man kommer till lagtinget och förankrar och beslutar på ett nytt sätt. Har man fattat beslut är det vad som gäller fram tills samma organ fattar ett nytt beslut i samma fråga. Man behöver nog komma till lagtinget innan man river upp kontrakt och med dess kostnader. Tack för det.


  • Ledamot Gunell nämner kortrutten och frågar efter parlamentarisk förankring. Det som jag kan säga är att den här regeringen, som tidigare sagts också, kommer att söka bred parlamentarisk förankring för stora infrastrukturella satsningar. Jag har inget mer att tillägga.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:26

    Det låter mycket bra. Kanske minister Wikström kan säga något mer om hur själva proceduren ska gå till. I vilket skede kommer lagtinget att inkopplas när det gäller de här förhandlingarna med entreprenörerna, och i vilket skede kommer frågan att dyka upp här för diskussion?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 15:26

    Herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och i den här debatten lyfta småskaliga fiskets betydelse för ett växande och attraktivt mat Åland. Vi har redan diskuterat torsken, som är väldigt aktuell just nu. För flera åländska restauranger har torsken kommit att bli en viktig råvara som de småskaliga yrkesfiskarna dagligen levererar. På vissa restauranger här på Åland är hela 30 % av den totala fisken i serveringen lokal fångad torsk och efterfrågan verkar öka hela tiden. Enligt rapporter mår torsken dåligt i södra Östersjön, därför är det givetvis bra att åtgärder där har vidtagits. Situationen för torsken i de åländska vattnen verkar däremot se annorlunda ut och därför hade man ju då önskat att en politik fördes som var mer anpassad till de lokala förhållandena som råder. Vad det gäller beslutet kring torsken är det beklagligt att Finlands regering valde att inte försvara de småskaliga och kustnära fisket under förhandlingarna om torskkvoterna i EU:s råd, och drog då alla under samma kam. Trots att det till viss del funnits resurser på plats i Bryssel har det ändå inte gått att stoppa beslutet. Stoppet som nu infördes blev förödande för både det småskaliga torskfiskarna och för hela mat Åland. Därför tycker jag nu i den här tilläggsbudgeten som har kommit att det är väldigt bra att det finns extra resurser. Jag vill passa på att berömma minister Karlström för hans snabba agerande i frågan. Jag vet att det har varit betydelsefullt för många aktörer där ute. Det vetenskapliga fisket kommer nu att ge Åland goda forskningsunderlag rörande torskens hälsa, vilket är jättebra. Samtidigt som vi fortfarande kan erbjuda lokal fångad torsk i de lokala restaurangerna runt om på Åland. För yrkesfiskarnas del kanske det inte var det mest önskvärda beslutet, men faktum är att denna åtgärd är väl det enda sättet som vi genom självstyrelsen kunde hjälpa det lokala fisket. Jag hoppas att vi får in mycket bra forskningsresultat och där få veta hur det ser ut med den lokala torsken runt Åland och få förståelsen kring hur deras hälsa verkligen är.


  • Ledamot Liz Mattsson pratade om torskens betydelse för restaurangnäringen och det har ni säkert jättemycket kunskap om. Själv skulle jag aldrig från en meny välja torsk, eftersom det innehåller för mycket gifter. Gravida kvinnor och små barn rekommenderas att inte äta lokalt fångad fisk. Jag funderar bara hur ni tänker kring det?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 15:30

    Jag tänker att det är väl upp till var och en konsument att välja varifrån man köper, eller vad man vill äta på restaurang. Det finns en stor efterfrågan på Åland för lokalproducerad fisk och lokal fångad torsk.


  • Så är det säkert. Lokalproducerat ska vi ju stöda har vi sagt tidigare, men det finns ju fiskar som innehåller mindre gifter än torsk.

    Annars stödjer jag det här med forskning, att vi får koll på torsken och hur den mår och får en ordentlig överblick över det.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 15:31

    I den här forskningen kommer vi säkert få reda på också vad fisken innehåller osv. Vi får se, men jag tycker att det här en god lösning i nuläget som vi måste fortsätt jobba med såklart. Faktum är att det är viktigt för hela mat Åland. Om man ska satsa på lokala produkter så är fisken en del i det.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är
    avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet
    omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och
    näringsutskottet.