Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Talman! Min fråga till finansminister Eliasson är; vilka ekonomiska ramar har gått ut till myndigheterna och verksamheterna inför budget 2021?


  • Herr talman! Vi har inte använt ramar.


  • Så finansministern menar på allvar att i det mycket svåra ekonomiska läget som landskapet befinner sig i har man inte valt att sätta begränsningar på de budgetäskanden som har gjorts och man har inte heller på förhand valt att prioritera verksamheter? Jag ser det här som mycket, mycket anmärkningsvärt. Vad är anledningen till det här?


  • Herr talman! Vi har gått ut med ett allmänt besparingskrav som syns i tilläggsbudget nr 4, där redovisar vi det. Det rör sig om ungefär 1,7 miljoner euro som vi har sparat på det sättet.


  • Talman! Det gäller ju år 2020, nu pratar vi år 2021.

    Enligt de uppgifter som vi har erhållit så finns det nu flera myndigheter som gör stora procentuella ökningar av verksamheten, förstås beroende på att man inte har fått någon prioriteringsordning från landskapsregering. Det här liknar ju faktiskt ingenting!

    I regeringsprogrammet sägs att man i tilläggsbudget 2020 kommer att presentera budgetramar för den kommande regeringsperioden. Hur kan man ha prioriterat bort det här?


  • Tack, herr talman! Vi har inte alls prioriterat bort det, vi har gått ut med budgetdirektiv till samtliga avdelningar och äskandena kommer ju in den 15 september. Vi utgår ifrån att alla har gjort sitt allra yttersta för att kunna spara.


  • Tack, herr talman! Min fråga var egentligen riktad till utbildningsminister Hambrudd men eftersom hon inte är här idag så ställer jag frågan i stället till lantrådet. Eftersom man i det finländska regeringsprogrammet har sagt att man kommer att göra en reform kring förlängd läroplikt redan från läsåret 2021. Det här är ju en väldigt stor förändring och frågan är väl den att vad kommer att hända på Åland? Kommer landskapet att gå in för förlängd läroplikt eller hur kommer man att förhålla sig till den här reformen så att utbildningen inte blir i ett sämre skede på Åland än den blir i riket.


  • Tack för frågan. Jag delar åsikten som lagtingsledamot Camilla Gunell har, att den åländska utbildningen måste alltid stå sig i konkurrensen både gentemot Finland och gentemot Sverige och gentemot övriga världen. Vad gäller diskussioner kring ett tionde obligatoriskt år så har inledande diskussioner förts. Det krävs ännu flera och många diskussioner och ett analysarbete och en förankring i det åländska samhället hos medborgarna innan landskapsregeringen kommer att ta ställning till huruvida vi är intresserade av ett tionde år.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:04

    Tack! Frågan handlar inte om ett tionde år utan det handlar om förlängd läroplikt. Det betyder att andra stadiets utbildning eller det som på Åland heter gymnasial utbildning blir obligatorisk. Det betyder också att den blir kostnadsfri. Alla de kostnader som i dag föräldrarna står för, i form av datorer, läromedel och praktiska saker inom yrkesutbildning som saxar, kockkläder och så vidare, skall då erbjudas de studerande gratis. Den här reformen har varit på remiss i riket i april och propositionen borde komma till riksdagen. Det vill säga att de som går i nian nu skall då antingen få eller inte få förlängd läroplikt. Det brinner verkligen i knutarna för landskapsregeringen att ta ställning till om man ska följa efter eller inte i den här frågan.


  • Talman! Utan att föregripa den kommande processen och de diskussioner som behöver höras så vågar jag nog säga här idag att vi kommer inte att införa förlängd läroplikt med början från hösten 2021. Det här är ett alldeles för omfattande och stort paket för att det ska kunna hastas igenom. För tillfället arbetar vi med förändrade läroplansgrunder vid Ålands gymnasieskola. Det har tagit en stor del av utbildningsavdelningens tid.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:06

    Det är väldigt viktigt att landskapsregering kommunicerar ut sitt besked till skolpersonal, till utbildningsavdelningen och till föräldrar. Jag har till och med exempel på föräldrar som har flyttat från Åland för att man vill ha den här förlängda läroplikten och den kostnadsfria utbildningen som man utgår ifrån att riket kommer att erbjuda för alla i årskurs 9 från 2021. Det vore nog väldigt intressant om landskapsregeringen kan ta ett grepp om det här och fundera över hur utbildningsstandarden på Åland ska vara lika god som på riks håll, ifall den här reformen träder i kraft.


  • Talman! Jag avslutar så såsom jag började. Det är landskapsregeringens yttersta målsättning att den utbildning som erbjuds våra åländska ungdomar skall vara på minst samma nivå som den är i riket. Det är oerhört viktigt att våra ungdomar har samma konkurrensmöjligheter till universitet och högskolor som andra ungdomar i omkringliggande områden har. Jag kan ge en garanti att landskapsregeringen och speciellt utbildningsminister Annika Hambrudd gör vad hon kan för att säkerställa den målsättningen.


  • Talman! Landskapsregeringen och lagtinget har många stora och svåra frågor på axeln Åland - Mariehamn. Landskapsregeringen arbetar mycket intensivt med de stängda gränserna och därmed de stora svårigheter för hela det åländska samhället. På agendan finns också självstyrelselagen, ekonomikapitlet i grundlagsutskottet, skattegränsen och tullkodexen. Dessutom och synnerligen angeläget ska nu EU:s återhämtningspaket, den så kallade Corona fonden fördelas nationellt. Som vi alla vet är Åland extremt drabbat och vi behöver medel för en omstart. Hur och på vilket sätt förhandlar landskapsregeringen med regeringen i Helsingfors för att Åland ska få sin rättmätiga del?


  • Tack för frågan. Inledningsvis förhandlade landskapsregeringen direkt med statsminister Sanna Marin och hennes stab. Det vill säga statsminister Sanna Marin som har utsett en arbetsgrupp som nu finns. Naturligtvis var vi också kanske till och med lite före i kontakt med Ålandsministern för att få in det på rätt bord till Helsingfors. Vi har kontinuerligt dialog med tjänstemännen och i det brev som statsminister Sanna Marin utfärdat så ingår också Åland och har möjlighet att ta del av det arbete som görs på ministerienivå. De indikationer som vi har fått nu, ger vid handen att man ganska snart i Finlands regering kommer att fatta ett avgörande beslut, ett inriktningsbeslut hur de här medlen ska fördelas. Trots att det, de facto, inte är färdigt på EU nivå, ska vi också komma ihåg. Från landskapsregeringens sida så gör vi den bedömningen att det vi här på Åland som själva beslutar om vilka projekt och inom vilka områden vi vill utveckla vidare. Men vi har en samsyn med Finlands regering också att det är fråga om grön omställning och effektiveringsåtgärder.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 13:10

    Talman! Det låter bra om landskapsregeringen har fått en försäkran att Åland kan få sin rättmätiga del, som man kan uppskatta till cirka 10 - 15 miljoner euro. Det är synnerligen välbehövligt. Det låter betryggande om Åland har fått sådana utfästelser och löften. Det som jag funderar vidare på är just den gröna given och de prioriteringarna man säger från kommissionens sida, grön omställning, digitalisering reformer, investeringar, incitament för privata investeringar och förebygga pandemier framöver. Då gäller det också att vi från Ålands sida har projekt som är i paritet med att vi ska kunna få till stånd de här medlen. Vad planerar landskapsregeringen för projekt? Det är helt rimligt att lagtinget informeras och är delaktiga när man tar fram de här (... taltiden slut).


  • Talman! Beredningstiden i Finlands regering och inom ministerierna är onaturligt kort. Det är bara en och en halv vecka sedan regeringen fick information om prioriteringar som då hade gjorts på tjänstemannanivå. Tanken är att fatta beslut redan nästa vecka. Den faktiska sanningen blir ju då att de projekt som förs fram från Finlands regering är de som har legat färdiga i byrålådan. Sådana som man dammar av och lyfter fram, till exempel revidering av apotekssystemet, man talar om delar av sote- reformen och så vidare. Det är en pågående process, vad jag har förstått från finskt håll. Från vår sida, landskapsregeringen, så har vi en överläggning igen inbokad i morgon. Vi kommer att ha en intern arbetsgrupp på tjänstemannanivå, i första hand, som tittar vad vi har färdigt som vi kan lyfta fram inom de politikområden där vi har eget beslutsfattande. Så att jag kan inte här och nu, jag ska inte här och nu, jag bör inte här och nu föra en dialog med lagtinget före tjänstemännen har haft möjlighet att göra sitt arbete även hos oss.


  • Ledamot Katrin Sjögren Tilläggsfråga | 13:12

    Talman! Det är snabba puckar som gäller nu och det är ju betryggande om vi som sagt har fått en utfästelse att vi kan räkna tillgodo tio till femton miljoner och det är ju inte så att det saknas projekt på Åland. Projekt som berör både grön omställning och digitalisering. Jag har respekt och förståelse för att det är inte Åland som styr agendan och tidsplanen, men jag tycker också att det är på sin plats att landskapsregeringen samråder med lagtinget. Där finns ju till exempel självstyrelsepolitiska nämnden eller finans- och näringsutskottet. Jag tycker att det är viktigt att det finns en enighet bakom de här projekten som berör grön omställning och digitalisering. Man ska i alla fall eftersträva det. Det kanske är att se alldeles för långt i framtiden men de här lånen ska ju också sedan betalas tillbaka. Har man haft någon diskussion om det? Jag menar nu ska vi skuldsätta oss själva. Vi ska betala på Finlands statsskuld och så ska (… taltiden slut).


  • Talman! Jag delar helt ledamoten Katrin Sjögrens åsikt att det är viktigt med en fungerande och bra dialog i stora övergripande frågor. Sist och slutligen så sitter vi alla i samma båt. Ibland sitter man i ena änden av båten och ibland är man i den andra. Jag tror ni alla förstår vad jag menar. När det gäller dialogen till självstyrelsepolitiska nämnden ska den självklart finnas. Som jag tidigare sa, så är det de facto på det viset, att EU inte ännu har satt ner foten och talat om exakt hur fördelningen kommer att bli mellan länder. Det måste göras innan Finland internt kan börja fördela sina resurser. Man har haft en avsiktsförklaring, men de facto är det så att beslutet ännu inte fattat. När det gäller själva lånen från EU, har vi inte fört diskussioner där ännu. Vi har fört diskussioner så till vida att det ter sig svårligen för Åland att eventuellt ta del av EU lånen eftersom det i så fall måste gå via finansministeriet i Helsingfors. Det är inte vår behörighet, eftersom det är bara stater som kan låna av EU. Jag misstänker att beredningsarbete för att klargöra det är en såpass omfattande och tidsmässigt så långrandigt att det här tåget hinner gå innan vi får det färdigt. Det vi har resonerat kring är stöd delen. Vi försöker få fram projekt som uppfyller alla de krav som vi hitintills känner vad gäller den delen, men som sagt ingenting är klart förrän allting är klart.


  • Talman! Min fråga till minister Karlström gäller en bransch, en samhällsbärande och demokratiskt nödvändig bransch som drabbats oerhört hårt av den ekonomiska krisen. Vi har till följd av pandemin nämligen media och reklambranschen. Vi har just fått en fjärde tilläggsbudget som inte heller den innehåller någon form av stöd eller ens någon skrivning kring den här hårt pressade branschen, som inte på något sätt är obetydlig på Åland. Det är många företag, många arbetsplatser och företag som var helt livskraftiga före den här pandemin kom, som nu riskerar att inte överleva trots att de på många sätt är både för demokratin och yttrandefriheten oerhört viktiga. Jag undrar hur avser landskapsregeringen jobba mot den här branschen, för att se till att vi inte står utan efteråt?


  • Tack, talman! Det här är ett område som i mitt tidigare värv förstås intresserar mig oerhört mycket. Jag skulle kunna prata länge om just mediafrågor och media utvecklingen på Åland. I rollen som näringsminister så är det givetvis en viktig bransch även som alla andra branscher. Många gånger har jag också blivit ifrågasatt om jag får uttrycka min åsikt kring de här frågorna. Det kan jag och jag delar ledamot Fellmans ståndpunkt i hur viktig den här branschen är, ur både ett kreativt och kulturellt perspektiv och också ur ett demokratiskt och samhällsbyggande perspektiv. Det som den här branschen kan ta del av, i alla fall när det gäller de journalistiska publikationer i form av tidningar, är ett stöd som finska staten har utsett att också gälla på Åland. Det har varit lite svårt för de två tidnings husen att få åtnjutande av just de här pengarna. Bland annat kommer en av direktörerna från mediehusen att träffa mig under morgondagen på lunch för att diskutera de här frågorna vidare. Annars behandlas givetvis de här företagarna på samma sätt som alla andra åländska företag. Man har möjlighet till likviditetslån, med det också ett tillhörande likviditetsbidrag på 20 procent om det gäller den ekonomiska biten.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:18

    Tack! Min följande fråga gällde egentligen i vilken grad landskapsregeringen och ministern har jobbat för att de åländska medierna ska komma i åtnjutande av de stöd som bereds i Finland. Jag drar slutsatsen att det inte har förekommit sådana kontakter eftersom, de facto är det så att kommunikationsministeriet och minister Timo Harakka bereder att sätta fram en lagstiftning om ett coronarelaterat presstöd på fem miljoner. Det är otroligt lite för hela Finland, där man har gett någon slags preliminärt löfte att de åländska tidningarna kan komma att åtnjuta en del av det. Ingen har sett det färdiga förslaget ännu. Det har varit ute på remiss. Är det så landskapsregeringen har gett ett remissutlåtande kring det här? Eller har man någon kännedom kring vad det innehåller?


  • Talman! Från första början när det här kom upp på agendan att det fanns en möjlighet för åländska medier att också ta del av det här stödet, har det varit påtryckningar från näringsavdelningen om vikten av att inkludera också de åländska tidningshusen framför allt, eller de publicistiska bolagen som har journalister anställda. Det har varit flera påtryckningar från näringsavdelningens sida att inkludera Åland i den. Något formellt remissutlåtande har landskapsregeringen inte gjort. Däremot som alla andra stöd som har kommit från finska staten det här senaste halvåret inkluderas också de åländska mediehusen i det här. Det enda stödet som vi vet att det var lite problem med i början var stöden via Business Finland. Återigen vill jag säga att det stöd som landskapsregeringen ger till åländska näringslivet inkluderar också de åländska mediabolagen att (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:19

    Tack, herr talman! Så som jag har förstått det av de åländska tidningshusen passar inte de stöd som finns nu. I Finland och Sverige har man sett det som en oerhört viktig fråga för yttrandefrihet, media mångfald och det fria ordet, att medierna överlever. I Finland, till exempel, handlar det inte om näringslivsstöd i första hand, utan det kommer under kommunikationsministeriet. Det handlar om en yttrandefrihetsfråga. Har man i landskapsregeringen diskuterat möjligheten att jobba på det sätt, att inte ta det som ett näringslivsstöd utan på något annat sätt ? Till slut, ett litet tips bara, om det är för svårt att få till ett stöd genom lagstiftning eller på något annat sätt. Det finns en bra sak som mediaföretag säljer: annonsutrymme och kampanjer, om landskapsregeringen har budskap som man behöver få ut.


  • Talman! Till det sista håller jag fullständigt med. Kanske till och med att det är det bästa sättet för landskapsregeringen att stöda de lokala mediebolagen. Är vi ärliga gör landskapsregeringen det också. Tittar vi på spaltmillimeterpriserna på kungörelser etc, så är det är betydligt mycket mera än vad en vanlig annons kostar per motsvarande millimeter. Det är någonting som man aldrig har ifrågasatt från landskapsregeringens sida. Man har sett det som ett sätt att kunna vara med och se till att säkerställa det fria ordet och att det finns ett stort utbud av mediatjänster på Åland. Tillbaka till första frågan, landskapsregeringen har inget speciellt mediestöd planerat. Vi jobbar vidare med likviditetslånet med det tillhörande bidraget som grund, samt att vi vill säkerställa att de åländska företagen kan komma i åtnjutande av det finska motsvarande.


  • Talman! Minister Wikström. Tunnelfrågan var kanske senaste valets största fråga. Flera partier var mycket tydliga i sina valkampanjer med att en röst på dem var en röst för en tunnel. Inte minst inframinister Wikströms eget parti, Obunden samling, och ett av partierna med en mycket tydlig åsikt i tunnelfrågan. På stora banderoller stod att läsa: en röst på Obundna, är en röst för en tunnel. Tio minuter till Föglö. Det var då det, efter att rösterna räknats och mandaten delats ut, och efter att obundna till och med fick infraministerposten eller tunnelministerposten var nog alla övertygade om att nu kommer tunnel att utredas ordentligt en gång för alla. Speciellt då Centern, Ålands största parti som bildade regering ställde sig mer än positiva till att ersätta kortruttsförslaget med en tunnel. En tunnel kommer att göra Åland mindre, hade präntat in sig i många väljares medvetande och det fyllde i sin val (… taltiden slut).


  • Det är bra synpunkter som ledamoten Holmberg har här. Jag fått frågan tidigare också, varför händer det inget med tunneln? Vi har liten situation som har kommit emellan här, och det är egentligen förklaringen till varför det inte hänt så mycket. Corona kom emellan och vi arbetar fortfarande med en gammal budget. Det är det som är huvudsakliga orsaken. Jag är övertygad att om man ska komma vidare med tunnelfrågan, behöver vi ha en parlamentarisk kommitté. Vi behöver ha en bred parlamentarisk förankring där också oppositionen ingår. Vi sitter här nu i precis slutrakan att tillsätta den. Inom oktober månad hoppas jag att vi är klara med det. Det är det första arbete som behöver göras i tunnelfrågan. Det man behöver vara eniga om, det som är de tre viktigaste punkterna är: säkerhetsstandarden, sträckan alltså var den ska gå och hur ska den finansieras. Det är politiska frågor. Det är förstås faktafrågor, men det är politiska frågor som påverkar kostnaden. Man bygger inte en tunnel på en mandatperiod, det gör man inte. De här sakerna behöver vara på plats, för att tunnelprojektet ska ha en möjlighet att förverkligas. Och som sagt det är på gång.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:24

    I regeringsprogrammet som författades, står att läsa: landskapsregeringen avser att bygga en tunnel till Föglö. En utredning som inleds tar särskilt i beaktande säkerhetsaspekter och finansieringsmöjligheter och som utgör beslutsunderlag för landskapsregeringen. Projektet för Föglö förbereds som en naturlig fortsättning på tunnelprojektet. Vi vet att det krävs en bred parlamentarisk majoritet för infrastruktur i alla frågor. Det visste landskapsregeringen som tillsattes. Tiden går, det har snart gått ett år av denna mandatperiod så frågan är, corona är ingen orsak. En tunnel är tänkt att spara pengar. Något man behöver göra i corontatider är att spara pengar och budgetslitage. Det finns EU-pengar för grön omställning att söka. Det finns mycket pengar och mer än någonsin. Men då krävs det att man har kommit någonstans med en tunnelutredning. Varför har man inte på snart ett år tagit ett enda litet kliv i det man lovade inför valet?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:25

    Herr talman! Det intressant är att Holmberg säger vi inte tagit någon kliv alls, det är snarare så att man har en relativt bra plan för hur man ska kunna förverkliga ett tunnelprojekt. Jag håller inte med om det. Det kommer att tillsättas en tunnelkommitté där man kan komma överens om de här frågorna. Varför jag hänvisar till budget, är för att det är viktigt att man håller sig inom de ramarna och de momenten som finns där. Jag kan inte ta pengar från färjupphandling. Vi kan inte ta pengar från färjupphandling och börja jobba med en tunnel. Det fungerar inte på det viset. Samtidigt har vi tagit tilläggsbudget. En tilläggsbudget för plötsliga oförutsedda kostnader, inte för långsiktiga projekt. Det borde du. Det borde man.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:26

    Tack talman! Jag köper inte riktigt det argumentet, minister Wikström. Har man en väldigt tydlig och lång skrivning i regeringsprogrammet om tunnelutredning, så borde man tagit höjd även ekonomiskt. Nu är det så att en tunnel är tänkt att spara pengar. Det ska minska budgetslitage. Visst, en utredning kostar pengar men även det kände man till långt före coronan. Nu känns det som att minister Wikström och landskapsregeringen söker orsaken till varför man inte politiskt inom landskapsregeringen har kommit längre än man har gjort. Finns det en politisk vilja inom landskapsregeringen att gå vidare med en tunnel? Nu är det tre år kvar av denna mandatperiod. En mandatperiod där man verkligen har chansen att driva igenom stora infrastrukturella projekt. Tiden går, och många väljare börjar känna sig rätt lurade.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:27

    Herr talman! Åland har en historia av att avbryta projekt. Jag vill inte säga att det händer igen. Då är det bättre att det tar lite längre tid och man får det ordentligt gjort, än att det inte blir av eller att det blir avbrutet på hälften. Det är så att vi kan inte hålla på och fortsätta på det viset som vi har gjort. Det är bara det senaste det här. Det har skett flera gånger under åren som har gått. Vi är kanske inte eniga om det, men vi får väl tillfälle att talas vid närmare.


  • Talman! Min fråga till minister Wikström handlar om kollektivtrafiken. Ett tag har nu gått, och du börjar säkert bli varm i kläderna och det måste vara ett toppenspännande uppdrag att vara infrastrukturminister i landskapsregeringen. Jag skulle gärna ha den posten själv. Jag undrar om ministern skulle kunna redogöra för hur arbetet med kollektivtrafiken, särskilt mellan tätorterna, fortskrider.


  • Herr talman! Vi arbetar på trafikförsörjningsprogrammet som bäst och vi närmar oss slutrakan på det. Det har skett flera tillfällen som tjänstemännen har varit i kontakt med varandra och jag har varit djupt involverad i det här projektet. Den politiska kontakten, som är på styrelsenivå, kommer sannolikt att ske inte nu på torsdag men därefter i Mariehamn och i Jomala. Exakt datum inte spikat. Vi arbetar vidare på frågan och som tidigare sagt att den första delen av det här är just tätortstrafiken. Samtidigt som man måste ha respekt för coronasituationen, och landskapets ekonomi är inte den bästa.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:29

    Tack minister Wikström. Det är så att i dessa tider har landskapet världens möjlighet att ställa om mot en grön värld och investeringar i både turism och tillgänglighet och att människor kan bo i tätorterna och arbetspendla och skolpendla. Det är viktigt och jag vet att det finns hugade kommunpolitiker i stan, Jomala och Godby som är beredda att sätta igång på det här. När och på vilket vis kommer kommunpolitikerna att bli involverade i det här jobbet och komma fram med sina åsikter i hur det ska fungera?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:30

    Herr talman! Som jag nyss sa, sker det här nästföljande torsdag i Mariehamn. Datum är inte spikat för Jomala kommunstyrelse. Sedan kommer trafikförsörjningsprogrammet att skickas ut på remiss och då får man också möjlighet att kommentera. På den vägen är det.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:30

    Tack för det. Jag undrar också om trafikförsörjningsprogrammet och den delen som ni nu har kommit fram till tar i beaktande att turister, speciellt de som kommer hit från fastlandet och förhoppningsvis i framtiden också från Sverige och andra länder, ska kunna ta sig mellan hamn och hamn. Eller satsar man nu bara på att fokusera på tätortstrafiken?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:31

    Tack, herr talman! Trafikförsörjningsprogrammet blir nu uppdelat i en tvåstegsraket. Den första delen behandlar tätorten och den andra delen behandlar landsbygden. Det är redan så i dag att sommarturlistan som gäller för bussarna är mer anpassat efter den typen av trafik som är på sommaren. Samtidigt är det viktigt att inte landskapet konkurrerar ut privata aktörer. Det finns ett bussbolag, som den här sommaren framför allt, har åkt mycket och kört mycket till olika turistattraktioner på norra Åland som en del av kryssningsupplevelsen. Det är helt enkelt viktigt att vi inte med samhällsmedel slår undan benen på de privata aktörer som finns, som kan erbjuda den här servicen.


  • Tack, herr talman! Barn och ungdomars sociala och psykiska hälsa är och kommer att vara under hård press i sviterna efter pandemin. Det är ännu viktigare än någonsin att samhället de kommande åren lyckas möta upp det kommande behovet av ett starkt socialt skyddsnät. Av de åtgärder som Liberalerna anser vara av störst vikt finns ungdomsmottagningen, som alla ungdomar kan besöka oavsett om de har studieplats eller ej. I och med en ungdomsmottagning under ÅHS finns även större samarbetsmöjligheter med enheter under kommande KST. Man kan knyta nätverk kring enskilda fall, i enlighet med nya socialvårdslagen. Sedan första diskussionen om ungdomsmottagningen har även minister Holmberg-Jansson menat att detta är en prioriterad social åtgärd och uttryckt att implementeringen av en sådan ska utföras under denna mandatperiod. Hur ser tidsplanen för påbörjandet av processen med ungdomsmottagningen? Vilka steg avser landskapsregeringen inleda processen med att implementera en fysisk ungdomsmottagning?


  • Tack för frågan. Det är precis som ledamoten säger en högt prioriterad fråga. Man behöver bara se hur det är ute på stan på fredag kvällar och lördag kvällar, så kan man någonstans känna att våra ungdomar mår inte bra i dag. Vi har diskuterat och kommer nu att tillsätta en arbetsgrupp under det här året, för att tillsammans med ÅHS se hur vi ska kunna få till den här ungdomsmottagningen. Programvaran finns, det innebär inte stora kostnader att implementera det. Man använder den här funktionen på ÅHS. Vi kommer högst troligt att införa den som en app i en telefon, där man får ha en kommunikation med ungdomarna den vägen, till att börja med. Det är första steget.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:34

    Tack så mycket! Det var förvånande att det var en virtuell tjänst som avsågs, jag hade förutsett att det var en fysisk ungdomsmottagning som man har tänkt sig. En virtuell tjänst kan kännas som ett komplement eller som ett bokningssystem för fysiska besök. I många fall är det inte ungdomen själv som initierats söka hjälp utan det sker i kontakt med övriga myndigheter eller kontaktpersoner i ungdomens närhet. Därför är det viktigt med personlig kontakt på en fysisk plats. Menar ministern att man i ett inledande skede ämnar använda en app för att sedan vidare under mandatperioden implementera detta fysiskt inom ÅHS? Vilket jag har förstått från första början var meningen vid en omstrukturering och där det finns en fysisk plats att komma till, en dörr in? Eller menar ministern att man ska skrota planerna på en fysisk ungdomsmottagning till förmån för en virtuell app?


  • Talman! Jag menar egentligen varken eller. Det här arbetet ska nu påbörjas. Vi har sagt att detta ska ske under mandatperioden. Det har en väldigt hög prioritet just nu, man kommer nu att inleda det här arbetet redan i höst. Den här arbetsgruppen kommer att titta på hur man ska kunna göra det här på bästa sätt. I vår omgivning, i Sverige, går man mer och mer till att använda det virtuella mottagningsrummet för ungdomar. Våra ungdomar lever och bor med sin telefon väldigt mycket. Att där kunna boka möten, att sitta i det virtuella väntrummet och vänta eller boka tider för att möta någon och då skulle det kunna vara hela spektrat. Här handlar det om att se det som en väg att göra det. Ingenting utesluter det andra. Det är en väldigt högt prioriterad fråga och jag tycker (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:36

    Tack så mycket. Jag ser fram emot det arbetet de kommande månaderna. Nu menar alltså ministern att landskapet inte har förankrat en ungdomsmottagning hos tjänstemän eller hos ÅHS, utan mera på ett politiskt plan? Det finns alltså inte en risk att man kommer att skrota en fysisk ungdomsmottagning? Vilka möjligheter har ministern sett att kanske pandemin medfört ytterligare? Eller hade varit mest hinder för att inleda den här processen att kunna få till en så viktig enhet i framtiden för åländska ungdomar?


  • Tack, herr talman! Tyvärr, det känns som att man upprepar det här hela tiden. Pandemin har tagit väldigt mycket tid av tjänstemännen på sociala och hälsovårds byrån och från sjukhusets tjänstemän. Så är det. Dock har vi haft diskussioner och diskussionerna inleddes redan med en första information i februari. Då var det en bred information på ÅHS som man hade om just den här virtuella appen, som jag pratar om och den virtuella mottagningen. Däremot har det lite stannat av, den fart som man kanske hade önskat att skulle vara. Nu när vi har haft diskussioner om budgeten för 2021 har vi haft det här som en högt prioriterad sak och arbetsgruppen ska tillsättas nu omgående.


  • Talman! Det är egentligen inget nytt men den senaste tiden har media rapporterat flitigt om hur den lätt tillgängliga internetporren inverkar på våra barn och ungdomar. Vi får en porrskadad generation. Vi hör om barnmorskor som ser tjejer, som blir skadade av killar som fått sin utbildning i sex och samlevnad från den våldsamma mainstreamporren med förnedring och våld som vanliga inslag. I Sverige ska nu alla lärare få utbildning i sexualkunskap och samlevnad. Min fråga till utbildningsministern skulle ha varit om hon ser samma behov av kunskaps lyft i dessa frågor, i våra skolor och bland våra lärare? Min fråga till ministern blir: finns det anledning att tro att det är likadant här på Åland?


  • Tack, herr talman! Tack för frågan. Ja tyvärr, så tror jag att situationen är likadan på Åland som den är i våra närområden. Varför skulle den inte vara det? Jag vet inte exakt vad utbildningsminister Annika Hambrudd skulle svara. Det är en högt prioriterad fråga. Vi har i regeringsprogrammet, när det gäller våra skolhälsovårdare, att vi ska titta på hur man kan stärka dem när det gäller psykisk ohälsa. Det här är också någonting som man på samma gång skulle kunna ha en diskussion om, hur man skulle kunna stärka våra lärare i att diskutera det här känsliga och svåra ämne. Jag tar med mig den här frågan, om inte utbildningsministern lyssnar på debatten, och ska föra en närmare diskussion med henne om hur vi ska kunna göra det. Det är ett bra förslag och en bra sak. Jag kan tyvärr inte säga om det kanske redan är på gång.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:41

    Vi kan konstatera att också åländska pojkar växer upp med lättillgänglig våldsporr och blir beroende. Vi kan också konstatera att den här undersökningen, Hälsa i skolan, visar att åländska ungdomar blir mer utsatta för sexuella trakasserier och ofredanden än sina vänner i Finland. Våra ungdomar på Åland mår även sämre. De rapporterar en högre grad av oro och ångest, och tjejer mer än killar. Vi kan konstatera att det finns mycket att göra inom detta område. För även kvinnors hälsa måste tas på allvar. Hur ser ministern på det?


  • Tack, herr talman! När det gäller undersökningen Hälsa i skolan, så görs det just nu en grundlig analys av ett bolag som tittar på just de frågor, de områden där vi stack ut, bland annat våld och sexuellt ofredande. Vi väntar på ett resultat av den genomborrande undersökningen av de resultaten. Sedan är tanken att vi ska ha ett seminarium, en uppföljning, där vi ska lyfta de här frågorna extra mycket.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:42

    Regeringen behöver ta den här frågan på det allvar som den förtjänar. Gör ni inte det så sviker ni ungdomarna. Vi behöver också få en jämställdhetschef på plats för att ta tag i de här frågorna. Helt klart finns det även annat att göra. Vilka övriga åtgärder ser ministern behov av?


  • Tack, herr talman! Att fortsätta med arbetet att göra vårt samhälle mera säkert för alla invånare som bor här, om man så är kvinna, man, ung, vuxen, är viktigt. Detta arbete är någonting som vi kommer att fortsätta med även i den här regeringen.