Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Talman! Fru lantråd, jag har en enkel men viktig fråga, det berör det interna arbete i lagtinget och i landskapsregeringen. Likt de övriga delarna i det åländska samhället så ska man som politiker vara något av en tusenkonstnär, inte minst om man är minister. Det är mycket arbete och tungt arbete många gånger. Men det finns också en dimension kring det i lagtinget och att andra parlament har tillgång till utredningstjänster och en hel stab av tjänstemän. Det är av en central betydelse för lagtinget att man kan orientera sig i olika frågor och också ha tillgång till förvaltningens tjänstemän. Hur ser lantrådet på den saken? Ska oppositionen också ha tillgång och kunna ge frågeställningar till tjänstemännen i förvaltningen?


  • Tack för frågan vicetalman Sjögren. Frågan är intressant ur flera olika perspektiv. Om vi börjar med att se hur vår förvaltning är organiserad i dag så saknar vi ju någonting som andra parlament och regeringar har, dvs. vi har inte specialsakkunniga som kan bistå varken ministrar eller lantråd med behövlig information. Vi har inte heller sekreterare som kan göra det dagliga arbetet. Det betyder att mycket av det som i andra parlament faller på just specialmedarbetare faller på våra tjänstemän. Så har det varit genom alla tider. Min bedömning är att tjänstemannakåren alltid noggrant och strävsamt har tjänat den landskapsregering som finns på plats oberoende av politisk tillhörighet.

    Jag har informerats om att Liberalerna, som ni är partiordförande för, har lämnat in en ansökan till en av våra avdelningar vid allmänna förvaltningen, där ni anhåller om att en av tjänstemännen eller tjänstemän ska komma till er lagtingsgrupp och på ett övergripande plan föra ett resonemang kring aktuella politiska frågeställningar som finns inom förvaltningen. Jag har haft frågan till en kort diskussion i landskapsregeringen och eftersom den är principiellt viktig så vill jag dels föra ett samråd med förvaltningschefen, men jag vill också involvera ledningsgruppen, alltså avdelningscheferna vid allmänna förvaltningen, för att se hur de ser på den här frågan. Därefter ska vi avge ett svar.


  • Talman! Jag har varit lagtingspolitiker och minister i snart 18 år. Jag får ju säga att det här blir en anmärkningsvärd kulturskillnad. Vi har små förvaltningar, vi är ett litet parlament. Men nog är det ju min uppfattning att vill man ha tilläggsinformation, så klart inga politiska förhandlingar eller överläggningar, men på ett övergripande plan, så ser vi från oppositionens sida nu ett mönster att man stänger dörren till landskapsförvaltningen. Det är jättesvårt att få information om hur vissa politiska saker framskrider. Nu måste ju lantrådet erkänna att det har ju varit regel också för Centerns lagtingsgrupp under många, många år att hålla sig informerade och kalla tjänstemän. Men överbyråkratiserar man det här nu så ska inte oppositionen få tillgång till relevant information?


  • Talman! Nej, tanken vore mig främmande att ytterligare överadministrera den förvaltning som vi redan har. Men jag vill också vara riktigt ärlig och tydlig när jag står här och säga att det finns tjänstemän inom förvaltningen som känner tveksamheter. Man vet inte riktigt hur mycket man kan tala om, hur mycket man kan berätta och det kommer detaljfrågor. Det märker jag ju också från höranden, till exempel i utskott som jag har varit i, att det kommer detaljfrågor om ärenden som överhuvudtaget inte berörs. Det är viktigt, tycker jag som ledare för landskapet Åland, att våra tjänstemän känner sig bekväma. Vi behöver inte ha ett rigoröst regelverk kring det här, men vi behöver föra ett resonemang. Hur mycket av tjänstemännens tid ska stå till förfogande för lagtingets vidkommande?


  • Talman! Jag tror nog att jag till den delen kan tala för alla i lagtingets plenisal att vi är slage bra och väluppfostrade. Ingen försöker sätta dit några tjänstemän eller vara besvärlig på något vis. Jag upplever det här som ett stort bekymmer. Ett stort bekymmer!

    Lantrådet har "tillsammans" som övergripande för sitt regeringsprogram och nu stänger man dörren. Man smäller fast dörren till landskapsförvaltningen. Jag tycker att det här är ett synnerligen graverande demokratiproblem. Jag önskar tydlighet från landskapsregeringens och lantrådets sida. Vi vill veta vad som händer i den här frågan. Man kringskär demokratin för parlamentet, det är min bestämda uppfattning.


  • Talman! Jag betvivlar inte att vicetalmannen är slage bra uppfostrad eller att det rör sig om något sådant.

    Det här har i första hand att göra med, som jag tidigare sade, att det finns en oro hos tjänstemannakåren - det är ju ingenting nytt, det har funnits tidigare också. Jag vill - när vi fattar ett beslut om det är riktgivande eller principbeslut eller om det så bara är en diskussion tillsammans med förvaltningen - att alla tjänstemän ska kunna känna sig bekväma i den roll som de har både mot landskapsregeringen och mot lagtinget. Jag tror att vi har en samsyn i den frågan. Tack!


  • Tack, herr talman. Frågan om skattegränsen har på många sätt nu kulminerat. Många företagare, både stora och små, sitter nu och kämpar många timmar per dag med att lösa skattegränsproblematik, varken export eller import är enkelt i dagsläget och innebär försämrad konkurrenskraft och svårare och dyrare system. Trots det har landskapsregeringen inte på de senaste 4-5 månaderna anställt någon att efterträda den tjänsteman som hade ansvar för skattegränsfrågorna. Varför prioriterar landskapsregeringen den här ödesfråga så lågt?


  • Tack, herr talman, för att jag fick taltur och tack för frågan ledamot Gunell. Nej, det är nog alldeles felaktigt om bedömningen i den här salen är att skattegränsproblematiken är lågt prioriterad. Jag vet att alla som sitter här vet att vi har ett nytt skattesystem som är i kraft nu, vilket gör att hela Ålands välfärd har ett större behov av att vi har ett fungerande näringsliv. Jag tror att till den delen finns det en samsyn.

    Om jag sedan går in explicit på frågan som fanns så är det alldeles sant att den tjänsteman som har varit ansvarig för beredningen har begärt tjänstledigt och arbetar nu i den privata sektorn. Men det betyder ju inte att hon alldeles allena har fört det här resonemanget. Mig veterligen så är det också avdelningschefen på finansavdelningen, finanschefen, som har varit involverad i det här. Det är också finanschefen som har tagit stafettpinnen vidare. Det är också finanschefen som har kallat till de möten som har varit sedan juni.

    Att vi nu av olika skäl har valt att ha en arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna lite vid sidan av, som leds av näringsminister Fredrik Karlström, har helt att göra med den arbetsbelastning som för tillfället finns på finansavdelningen - ingenting annat. Frågan är högt prioriterad. Alla har varit medvetna om att det är ett problem. Alla har varit medvetna om att det skulle bli ytterligare problem efter den 1 september, när det här regelverket träder i kraft. Men jag tror inte att någon kunde förutse hur mycket problem det skulle bli med inrikeshandeln de facto.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:10

    Jag tror nog inte att det bara är här i salen, utan det är en ganska bred uppfattning i näringslivet att landskapsregeringen faktiskt inte prioriterar skattegränsfrågan tillräckligt. Ett bevis på det är att man inte i skyndsam ordning tillsatte en tjänsteman att hantera det här. Att lägga också den här uppgiften på en redan överbelastad finanschef förstår vi alla vad det betyder, det vill säga att tiden inte räcker till hur duktig man än är.

    Det här innebär ju att tillväxtskurvan, som vi har, så fortsätter att gå ner och det gör inte heller Åland mer attraktivt för nya företagsetableringar. Man kan till och med i dagsläget säga att vi kanske har bland de sämsta förutsättningarna för näringsliv i Europa. Är det inte så att landskapsregeringen har underskattat kraften i den problematik som nu har uppstått? Vilka politiska ageranden (… taltiden slut).


  • Talman! Nej, jag delar inte den synen att landskapsregeringen har underskattat det här arbetet. Det har också funnits en politisk referensgrupp som har arbetat under hela sommaren där jag själv har varit delaktig i de politiska diskussionerna. Vi har hela tiden fört diskussioner gentemot Helsingfors, men Helsingfors önskar ju då förstås lite mera konkret; vad är det som är det faktiska problemet? Det fanns ju en uppskattning av hur problemställningen skulle se ut efter den 1 september, men det var väl ingen, tror jag, som hade räknat med till exempel att systemet då skulle innehålla typ 50 buggar, och de kommer x antal nya per vecka, som gör att ingenting rullar på såsom det är tänkt. Jag håller med om att det här är en synnerligen viktig fråga. Arbetet går vidare. Min bedömning är att vi kan inte sätta mera resurser, vi kan inte sätta mera kraft och vi kan inte sätta mera tid på den här frågan än vad vi gör nu. Däremot är ju hela den här situationen grundolycklig sedan åtminstone 10 år tillbaka.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:12

    Vilka lösningar ser lantrådet på den här ödesfrågan? Jag kan, men för min del, tänka mig att de både måste till väldigt aktiva politiska förhandlingar med rikets myndigheter, tull och skattemyndigheter samt regering. Vilka sådana kontakter har man tagit? Och det andra är också att man i skyndsam ordning agerar här lokalt och får till exempel sitt bolag Posten att kanske kunna vara en del av lösningen i förenklad hantering. Hur ser lösningarna ut för lantrådet framöver?


  • Talman! Tack för frågan! Jag kan meddela att i morgon är det sedan länge ett inplanerat möte mellan tullen, skattemyndigheten och finansministeriet. Även representanter ska vara med från Åland, från den nya arbetsgruppen som är tillsatt och som leds av Fredrik Karlström. Förvaltningschefen John Eriksson är viceordförande och också en jurist från finans ska vara med som är omflyttad - om kan säga så - till den här tjänsten och även Postens jurist finns med samt ett antal sakkunniga. Jag tycker att den här debatten går väldigt väl. Man hade senast igår igen ett möte i en annan grupp, som delvis ingår i den här, för att strukturerat kunna ta sig an de problemställningar som finns för att kunna föra fram dem. Det pågår ett intensivt arbete som jag bedömer det. Men det är ju ingenting som man dagligdags i tidningspressen står och berättar om vilka formella och informella möten som pågår.

    Min målsättning är att vi ska göra allt som står i vår makt för att lösa den här frågan, men vi behöver nog alla hjälpas åt. Det är ingen lätt sak att hantera det här. Tack!


  • Tack, herr talman! Ministern och jag, tillsammans med flera i denna sal och utanför denna sal, så har länge varit överens om att Åland behöver en lågtröskelmottagning av något slag för att förbättra förutsättningar för våra unga. Ministern tillsatte en arbetsgrupp den 9 november 2020 för att reda ut saken. Gruppens uppdrag var att reda ut hur en ungdomsmottagning kan etableras på Åland av något slag. Tidsfristen för gruppen var satt till den 31 mars och tiden fick påskjutning till den 30 juni 2021, men vi har ännu inte sett någon slutrapport. Jag undrar var det här ärendet ligger. När kan vi vänta oss en slutrapport?


  • Talman! Tack för frågan ledamot Påvals. Det stämmer att under förra året tillsatte jag en arbetsgrupp med uppdrag om hur en digital mottagning kan etableras och att införa en lågtröskelverksamhet som är öppen för alla ungdomar genom nya arbetssätt och med stöd av modern teknik. I uppdraget ingick att beskriva hur en digital ungdomsmottagning ska organiseras, utvecklas samt ta fram vilka ekonomiska konsekvenser som följer av en uppstart av en ungdomsmottagning. Det stämmer också att de fick förlängt till den 30 juni.

    Behovet är stort. Vi har diskuterat det här många gånger redan. Redan 2008 gjorde Folkhälsan en rapport där man gjorde en verksamhetsplan om Folkhälsans ungdomsmottagning 2009-2011. Genom ett PAF-finansierat projekt önskade man arbeta med förebyggande psykisk och mental hälsa hos barn och ungdomar, det kunde fungera som en öppenvårdsmottagning.

    Tio år senare tillsatte ÅHS en arbetsgrupp vars uppdrag var att göra ett förarbete om hur ÅHS kunde jobba med barns och ungas psykiska hälsa. I den utredningen berördes också ungdomsmottagningar och behovet av en ungdomsmottagning. Varför säger jag allt det här? Jo, för att ingenting har hänt. Det var därför som vi kände att vi behöver göra en mera grundlig utredning och det tar tid. Mitt mål är - vi har fått en första dragning av rapporten - att under det här året ska den bli offentlig. Men jag är medveten om att det har dragit ut på tiden. Jag fortsätter i nästa replik.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:17

    Tack, herr talman! Så är det. Fältet har efterfrågat det här under en lång tid, som ministern också är medveten om vilket hon redogjorde för. Det är en fråga som varit aktuell länge. Det är också en fråga som har fått lite extra blåslampa under corona, för att se till att vi på bästa sätt kan hantera de sociala konsekvenser som coronan kan tänkas ha och som också tidigare kriser har haft. Vi behöver se till att kratta manegen för det.

    Det finns också en annan tidsfrist som är mer konkret. Det är ju att vi har en budget som ska debatteras i november och vi är inne i halva mandatperioden. Jag kanske inte behöver påminna ministern om den saken. Men man börjar fundera, ska någonting konkret inledas under den här mandatperioden så börjar det bli dags snart att faktiskt få igång processerna. Jag tror kanske att vi delar den stressen.


  • Talman! Jag är medveten om att det har dragit ut på tiden. Det är frustrerande bitvis också för oss i landskapsregeringen att saker under det här senaste året har tagit tid.

    Jag vill med några siffror belysa den arbetsbelastning som har legat på hälso- och sjukvårdsbyrån det sista året. Ett normalt år har man från byrån ett ärende som går till plenum. Man har kanske än 50-60 brev. Under 2021, alltså i år fram till och med den 31 augusti så har man haft 59 föredragningar i plenum med 79 ärenden. Det är 79 ärenden mot 1 per år och det inser alla att det är en oerhörd arbetsbelastning. Ett normalt år skickas mellan 50 till 60 brev, 151 brev har skickats i år fram till (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:19

    Tack, herr talman! Jag har full förståelse för att förvaltningen haft en tuff tid. Nu är det också så att den största delen av den här arbetsgruppen så var ju inte inom förvaltningen, utan den var tillsatt av många externa experter. Vi har inte fått svar och kanske inte heller ställt frågan varför det har tagit så här lång tid. Vad är det som drar ut på saken? Frågan är då, har det att göra med att uppdraget var för otydligt? Har det att göra med att det finns problem i kommunikationen inom landskapsregeringen? Någonting är ju orsak till att det ännu inte har konkretiserats, tidsfristen gick ut den 30 juni. Det är också en kommunikationsfråga. Nu ställer jag frågan för att jag inte vet. Jag ställer också frågan för att jag själv får frågan en gång i veckan om vad som händer från sakkunniga, från experter, från dem på fältet som berörs av saken och också från ungdomar.


  • Tack, talman! Det är ett omfattande arbete att se hur man skulle kunna etablera en digital ungdomsmottagning, hur man skulle kunna koppla den till en fysisk mottagning och var den fysiska mottagningen ska vara. Hur ska den vara utformad? Hur ska man kunna få den så tillgänglig som möjligt? För det är oerhört viktigt.

    Jag måste säga så här; ha lite tålamod. Det kommer snart en budget för nästa år och där kommer det att presenteras hur vi har tänkt att det fortsatta arbetet ska vara framåt. Och, som sagt, inom det här året kommer rapporten, som jag ser som en delrapport, att presenteras. Så under det här året kommer ni att få se den, men jag tror att ni före det kommer att få se mycket mera under det kommande budgetförslaget. Tack!


  • Tack, talman! I tidningarna och i radion har man kunnat läsa och höra att Åland Radio och TV har anhållit om en höjning av medieavgiften till 125 euro för att komma upp till samma finansiering som det tidigare licenssystemet gav och att landskapsregeringen har sagt nej till det. När systemet infördes så jobbade den dåvarande regeringen med två utgångspunkter. Det ena var att det inte skulle innebära en skattehöjning och det andra var att det inte skulle vara en sänkning av finansieringen. Det var så som vi resonerade då, det var utgångspunkterna. Det här nya medieavgiftssystemet skulle trygga finansieringen för public service bortom politiskt godtycke, alltså att komma till ett system som i de andra nordiska länderna där det var säkert. Om systemet nu inte ger den utdelning som det var tänkt så borde man fatta ett nytt beslut. Hur har man tänkt?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Fellman. Redogörelsen från ledamoten är riktig. Landskapsregeringen under ledning av lantrådet Thörnroos har även ärvt effekterna av den medieavgift som lagtinget införde på dåvarande landskapsregeringens förslag. Det är ju nu först i år 2021 som medieavgiften uppbärs. Vi har en period av osäkerhet om hur totalekonomin kommer att se ut för samhället i stort. Det gäller såväl bolag som privatpersoner. Vi har idag en vag uppfattning om hur många ålänningar som de facto kommer att gå över inkomstgränsen 14 000 och därmed bidra med sina 110 euro till den kassa som samlas in till följd av medieavgiftens uppbörd. Vi vet ännu mindre om hur samfundens, dvs. bolagens, inkomster kommer att landa för skatteåret 2021. Det vet vi först om ett drygt år när beskattningen för 2021 är fastställd. Då först börjar vi få ett grepp om vad medieavgiften innebär i euro och cent. Det är som därför landskapsregeringen har valt i rådande läge att helt enkelt konstatera, utgående från dåvarande lagtings behandling av frågan, att när man vet effekterna av medieavgiften då kommer man också att analysera och se om den då behöver höjas och vilken nivå medieavgiften behöver ligga i framtiden. Vad vi gjort är att indexjustera medieavgiften så att den från och med skatteåret 2022 kommer att uppgå till 111 euro för privatpersoner.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:25

    Nu har man ju då kunnat läsa sig till att konsekvensen av det här beslutet är att public service bolaget finansierar löneutbetalningar med en check kredit, och man vet inte heller vad konsekvenserna blir för public service uppdraget. Jag hörde vicelantrådet säga nu att man dels på grund av osäkerhet och dels för att man vill vara sparsam med pengarna säger nej till den här förfrågan. Det finns ingen analys av konsekvenserna av vad det betyder för public service uppdraget. Har det förts någon diskussion inom landskapsregeringen hur man ställer sig till det? I en annan intervju så uppfattade jag att vicelantrådet tyckte att de privata mediebolagen kan sköta det här uppdraget lika väl. Är det i den riktningen som man resonerar?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:26

    Det sistnämnda uttalandet från ledamot Fellman ber jag att få ta avstånd ifrån. Jag har aldrig tagit den typen av ord i min mun, så vänligen felcitera mig inte i denna sal.

    Vi ärvde alltså detta ärende från förra regeringen. Vi måste vara klara med en sak, när dåvarande landskapsregering förde förslaget om medieavgift till lagtinget för behandling så visste inte ens regeringskretsarna tillräckligt mycket om medieavgiften. Därför att fokus i utskottsbehandlingen, som jag ledde, låg på varför samfundens bidrag då lades enbart på 3 000 euro maximum. En otroligt stor näringspolitisk insats naturligtvis, men det var väl det som kom som en överraskning för oss alla, att man då valde att ge en näringslivslättnad. Det är därför också som vi har den här osäkerheten, vad samfundsskatten kommer att inbringa. Vi talar i alla fall om ett par (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:27

    Tack, talman! Egentligen så tycker jag att den här frågan om vems fel det är och vad som har gjorts då är ointressant. Den här landskapsregeringen har ju suttit vid regeringsmakten i två år nu och måste rimligen ta ansvar för sina egna beslut. Det jag undrar över är om man i det här beslutet har funderat över konsekvenserna för public service bolaget och vad det betyder för bevakningen. Vad betyder det för de anställda? Är det rimligt att vårt public service bolag ska finansiera sin verksamhet genom att låna pengar till löneutbetalningar?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:27

    Det är mycket riktigt att vi har nåtts av signaler att radion har ett finansiellt problem inför kommande budgetår vad gäller budgeten. För att rädda radions verksamhet så har landskapsregeringen, med lagtingets bifall under mellanliggande perioder, skjutit till en halv miljon euro för att underlätta övergången till det nya systemet. Det var en halv miljon som vi inte hade utan det bidrog till ett underskott. Vi har också förskotterat årets samfundsskattepengar till radion, ungefär i storleksordning 170 000. Det är också ganska exceptionellt att landskapsregeringen ger pengar som man ännu får in under det här året och de har alltså förts över till radion. Jag anser nog att landskapsregeringen har tagit sitt ansvar. Nu får vi alla se var (… taltiden slut).


  • Talman! Jag hade egentligen tänkt att minister Wikström och jag skulle diskutera tunnelkommitténs sammansättning. Men minister Hambrudd, med ansvar för jämställdhetsfrågorna, kan säkert kanske vara bättre lämpad att svara på det här.

    Landskapsregeringen har ett stort ansvar för att följa lagar samt att se till att jämställdhetslagen följs. Det är inte första gången det händer, och nu ser det ut som om landskapsregeringen utser en tunnelkommitté som inte följer jämställdhetslagen. Hur avser minister Hambrudd och regeringen att se till att jämställdhetslagen följs även i tunnelkommittén?


  • Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. När den parlamentariska kommittén för fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö kommun tillsattes 2020 - nu kommer jag inte ihåg datumet - så bestod den av åtta medlemmar. När kommittén tillsattes så var den jämställd utifrån hur lagen ser ut. En ordinarie medlem har nu begärt att avgå från kommittén, varav det politiska partiet inkom med ett nytt namn. Regeringen förde faktiskt en diskussion om att kommittén var parlamentarisk. För att inte fördröja kommitténs arbete och att den medlemmen från partiet inte skulle gå miste om information och eftersom jämställdheten var precis på gränsen, 37,5 procent, så gjorde regeringen helt enkelt bedömningen att det kan accepteras.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:30

    Tack, talman! Nästan skjuter ingen hare. Syftet med jämställdhetslagen är att förhindra diskriminering av kvinnor. Lagen är tydlig; och där sägs: "Sammansättningen av kommittéer och andra motsvarande organ inom den offentliga förvaltningen, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera.
    Myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater ska föreslå både en man och en kvinna för varje post".

    Även i tunnelkommittén ska det alltså finnas en jämn representation av kvinnor och män. Men nu tänker landskapsregeringen alltså frångå detta och medvetet bryta mot lagen.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:31

    Tack, talman! Landskapsregeringen ser att det är av största vikt att jämställdhet och lagen följs gällande sammansättningen av organ inom den offentliga förvaltningen, organ som utövar offentlig makt. Du citerade lagen: "Med undantag ska ha kvinnor och män vara representerad till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda skäl". Så av den anledningen gjorde landskapsregeringen bedömningen att vi kunde acceptera det här mitt i arbetet. Men målsättningen är ju, och ska alltid vara, minst 40 procent oberoende av vardera.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:32

    Tack, talman! Jag tror att det blir svårt att hänvisa till särskilda skäl här. Det finns ju faktiskt kvinnor i politiken.

    Om jag minns rätt så har ombudsmannamyndigheten varit tvungen att påminna landskapsregeringen om denna kvotbestämmelse vid två tidigare tillfällen, i december 2017 och i september 2020. Vi får hoppas att det var sista gången. Jämställdhetslagen är ingen rekommendation, det är ju en lag.

    Tänker minister Hambrudd se till att regeringen ändrar sitt beslut så att jämställdhetslagen uppnås? Eller ska den som är missnöjd med landskapsregeringens tillsättande få överklaga till förvaltningsdomstolen?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:33

    Tack, talman! Landskapsregeringen ska naturligtvis följa gällande lag. Ombudsmannamyndigheten har tidigare påpekat detta. Jag vet att jag tidigare har varit här uppe och svarat på en fråga, det hade kommit in ett påpekande gällande en sakkunnig kommittén och där är det inte lika strikt.

    Nu är det så att landskapsregeringen har tagit det här gemensamma beslutet att ha den här sammansättningen i den här parlamentariska kommittén för fast förbindelsen mellan fasta Åland och Föglö. Vi gick in för att godkänna detta, trots att jämställdheten är uppfylld till 37,5 procent. Tack!


  • Tack, talman! Rapporter visar att barns och ungdomars psykiska hälsa, men också deras ekonomiska situation och familjernas situation, är ganska hårt drabbade av pandemin. Klyftorna har ökat i samhället.

    Landskapsregeringen har ett mycket viktigt ansvar att möta upp det kommande behovet av ett starkt socialt skyddsnät och att arbeta förebyggande med låg tröskel. Vid tidigare frågestunder har vi diskuterat om hälsovårdarnas situation, personalflykten på ÅHS och att barnrådgivningen och dess viktiga förebyggande arbete är drabbat. Jag önskar att ministern skulle kunna presentera några nyheter. Hur har det gått med det här arbetet?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Eckerman. När det kommer till det operativa arbetet inom ÅHS så är jag inte informerad om den processen och vad som sker där. Det borde egentligen vara en direkt fråga till styrelseordförande som i det här fallet inte kan svara på frågan.

    Jag vet så mycket att man för diskussioner om hur man kan stärka primärvården. Primärvården är ju A och O i mitt tycke. Det satsas och har satsas ända sedan de nya reformerna kom 2015 alldeles för lite på primärvården inom ÅHS, tycker jag. Det mesta satsar man inom specialsjukvården och det är olyckligt.

    Jag tycker att jag ser att vinden svänger lite just nu, för man inser och ser hur mycket de första insatserna gör i folkhälsoarbetet. Jag ser också stora synergier med den folkhälsostrategi som faktiskt nu har haft sina första möten och man har påbörjat arbetet. Jag tycker att det är mycket som händer inom det här just nu. Men jag kan tyvärr inte svara exakt på hur man inom ÅHS gör nu för att attrahera mera hälsovårdare. Jag vet att bara det att man har ändrar fokus från specialsjukvård till primärvård gör mycket.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:37

    Man kan ju läsa att ÅHS har haft lite inbesparingskrav på sig. Människor har ställt frågor till mig om inbesparingarna inom ÅHS kommer att ha konsekvenser för till exempel den här lågtröskel ungdomsmottagningen eller just hälsovården, barnmorskorna och barnrådgivningen och så vidare. Jag har inte kunnat svara på det. Jag önskar att ministern skulle kunna ge något förtydligande på det också.


  • Tack, talman! Det är nästan som att den här diskussionen förs lite för tidigt. Vi är precis mitt uppe i budgetarbetet just nu. Vi har just fått budgeten presenterad, det budgetförslag som kommer ifrån Ålands hälso- och sjukvård. Jag kan inte föregå den processen och berätta var och på vilket sätt man har gjort inbesparingskrav. Det har ju ändå framkommit en hel del i media om vad man föreslår. Om jag återkopplar till det som har stått i media så är det ju ingenting som drabbar just primärvården, utan snarare tvärsom, man satsar mera inom primärvården. I de kommande budgetdiskussionerna som vi har så måste jag säga lite liknande som jag sade till ledamot Påvals, att i de budgetförslag som kommer så kommer man att se mera satsningar inom det här området.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:39

    Ja, det är ju viktigt att man smider medan järnet är varmt, som man säger. Det är bra om man också prioriterar om nu inom verksamheten och satsar just på det här.

    Som jag sade också vid den tidigare frågeställningen när jag tog upp hälsovården och de som just jobbar inom barnrådgivningen och träffar familjerna i ett första skede, så de har ju en oerhört viktig roll i samhället just nu när till exempel skolor har varit stängda och folk har varit isolerade. Jag hoppas verkligen att det blir en prioriterad fråga, för nu börjar det också märkas ute bland familjer att man inte får tid till rådgivningen och många oroar sig över det.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamot Eckerman att det här är en prioriterad fråga. Barnkonventionspiloterna gjorde ett uppdrag för coronakommissionen. De frågade barn och ungdomar från åldern 5 till 20 om hur man har upplevt coronapandemin. Ni som inte sett har sett den, se den lilla filmsnutten som finns på Rädda Barnen! Den är väldigt belysande. Där framgår också hur viktigt det är att skolorna får hållas öppna, att ungdomsverksamheter får vara igång och att man inte stänger ner sportaktiviteter för barnen. Det var liksom det som alla barn och ungdomar framförallt tryckte på i den här rapporten som barnkonventionspiloterna tog fram åt oss. Tack!


  • Tack, talman! Är politiken på Åland verkligen den optimala grogrunden för entreprenörskap och nya företag? Vi är bra på att införa bidrag och diverse stöd, men när det kommer till att verkligen skapa förutsättningar till företagsamhet, släppa på det offentliga monopolet och öppna upp är det sämre ställt.

    Ett område där politiken verkligen bidragit till att stänga dörrar och cementera offentliga monopol är avfallshanteringen. Ett kommunalt ansvarsområde, men där de senaste årens politik stängt dörrar till näringsfrihet och skapat ett sopmonopol som snart är så starkt att en kubansk politiker skulle vara nöjd. Varför minister Röblom är det så viktigt att skapa ett offentligt sopmonopol? I början av september tillsatte minister Röblom en arbetsgrupp som ska revidera affärsplanen, men arbetsgruppen består enbart av tjänstemän och ingen från den privata sfären.


  • Tack, talman! Avfallsfrågorna väcker mycket känslor. Orsaken till det är väl delvis att vi alla är berörda av det och vi har alla kontakt med det på ett eller annat sätt.

    Jag vill nog inte riktigt kännas vid att landskapsregeringen vill skapa någon slags sopmonopol. Det som pågår just nu är ett arbete med att se över avfallslagstiftningen. Vi har ju en blankettlag här på Åland. Det har skett förändringar i avfallslagstiftningen i Finland och vi håller nu på att arbeta med vilka förändringar som vi då eventuellt behöver göra i den åländska lagstiftningen för att göra den anpassad till åländska förhållanden.
    Avfallsfrågorna är ju ständigt aktuella. Det finns väldigt mycket åsikter om detta och för landskapsregeringen så gäller det ju att hålla örat nära marken där.

    När det gäller sedan anfallsplanen, som är ett instrument i avfallshanteringen på Åland, så stämmer det att den arbetsgruppen består av tjänstemän, men det betyder ju inte att den bara talar inom sig, utan den lyssnar också till och efterfrågar åsikter från alla tänkbara håll.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:43

    Tack, talman! Skulle ministern verkligen vara genuint intresserad av att lyssna på den privata sektorn så skulle givetvis åtminstone en delegat i gruppen ha varit från den privata sfären. Mönstret är tydligt. Granskar man de senaste årens beslut gällande biogasanläggning till exempel så syns med tydlighet att det offentliga sopmonopolet ska stärkas och privata alternativ gör sig inget besvär. Det känns, när man granskar beslutet, som att det aldrig var aktuellt att ge ett investeringsstöd till ett privat alternativ när det gäller biogasanläggningen. Min bild är att det privata engagemang som funnits inte getts samma möjligheter. Ingen konkurrens på lika villkor. Granskar man besluten så känns det för mig nästan lite på gränsen till riggat. Det politiska målet har varit en offentlig verksamhet som ska cementeras. Det är det som gör mig frågande. Varför är det så viktigt? Vari ligger det positiva? (… taltiden slut).


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:44

    Tack, talman! Vi måste börja inse och förstå att avfall är och ska vara en resurs. Det är oerhört viktigt för ett fungerande samhälle år 2021 att avfallet omhändertas som den resurs det är och att hela kedjan i avfallsflödena fungerar. Det absolut viktigaste som ligger framför mina ögon är att vi måste försöka lösa de utmaningar som finns inom avfallspolitiken på Åland.

    Vad gäller biogasen så var det ett beslut som fattades före jag tillträdde som miljöminister. Men jag ser fram emot att se en biogasanläggning byggas här på Åland inom en kort framtid. Jag ser stora möjligheter och synergieffekter i det. Jag ser egentligen ingen orsak att uppröras över det så här långt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:45

    Tack, talman! Jag blir kanske inte upprörd men jag blir väldigt förvånad därför att jag ser ju, som sagt, ett mönster i hur hela processen har gått till. Jag öppnar gärna upp för privata initiativ som dels kan sätta in egna pengar och inte är beroende av skattepengar eller avgifter på motsvarande sätt som kommunala bolag och offentliga bolag. Du säger också att det kommer nya fräscha idéer som skapar nya arbetsplatser. Att se avfall som en resurs, det håller jag verkligen med om. Vi ser ju också utanför Åland hur företag, privata sådana, växer upp och hanterar sopor och avfall som en resurs.

    Jag tycker det märkligt att minister Röblom lite vill skylla ifrån sig när det gäller biogasanläggningen. Minister Röblom har själv varit med och tagit beslut som verkligen har gett särbehandling för det offentliga monopolet. Det är tydligt, det finns beslut på det. Jag är förvånad över att minister Röblom inte tar ansvar för det. Min grundfrågan var, varför är det så viktigt att offentligt (… taltiden slut).


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:46

    Tack, talman! Det finns delar i den åländska avfallshanteringskedjan som kan skötas av det privata, naturligtvis. Det är den här landskapsregeringen helt överens om.

    Men man måste liksom komma ihåg att som landskapsregering så måste vi ta det här helhetsansvaret för avfallsflödena och vi måste göra det så bra vi kan. Jag menar att de två sakerna inte behöver stå i kontrast med varandra. Vi måste ta det ansvaret. Det måste fungera. Det måste vara till rimliga kostnader och det finns öppningar för privata att fungera i de här kedjorna. Det är viktigaste är dock att man ser till helheten.


  • Talman! Finans- och näringsutskottet lämnade ett intressant betänkande över budget 2021 där också digitaliseringen kommenterades. Man konstaterade att digitaliseringen på Åland ligger efter. Man behöver göra ganska stora insatser. Man konstaterade också så här: "Vilket angreppssätt som landskapet väljer att ta sig an den digitala transformeringen är en fråga av sådan dignitet att landskapsregeringen, innan man skrider till verket, behöver återkomma till lagtinget med ett meddelande där man på basen av grundad sakkunskap redogör för behov, alternativ och strategi". Vad vi har förstått så har man nu börjat rekrytera och har anställt en IT-avdelning. Min fråga är; hur många jobbar nu på den här IT-avdelningen, vad jobbar de med och när kommer meddelandet?


  • Tack, talman! Exakt svar på antalet personer på digitaliseringsenheten borde jag förstås kunna i huvudet, men vi har just anställt en IT-chef som började för två-tre veckor sedan.

    Personligen, herr talman, så tycker jag att före man skriver en strategi så behöver man ha tjänstemän på plats som vet hur den strategin ska skrivas. Givetvis kunde näringsministern och digitaliseringsministern själv skriva den strategin för att uppfylla utskottets önskemål, men jag tror inte att det blir till fyllest vad lagting önskar. Sålunda kan man konstatera att det här arbetet har påbörjats redan under det här året, med starten av digitaliseringsenheten under regeringskansliet. Vi arbetar pågående med flera projekt, bland annat ett jaktförvaltningssystem och en digitaliseringens resa för skärgårdstrafiken. Vi håller också på att titta på de mera strategiska bilderna, vyerna och visionerna för framtiden. Det arbetet pågår kontinuerligt, även om det än så länge inte är i röret för att komma i ett meddelande till lagtinget inom de närmaste veckorna. Däremot så är det ett kontinuerligt arbete som pågår. Om jag ska säga ett antal, hur många som finns på digitaliseringsenheten så kan jag säga 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, vi är strax under 10 personer vill jag hävda.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:50

    Talman! Det är intressant hur landskapsregeringen beslutar att lagtingets beslut var korkade, så får man väl sammanfatta näringsministerns uttalande. Vore det inte på sin plats att landskapsregeringen då hade återkommit i en tilläggsbudget för att efterhöra ifall lagtinget kunde ompröva sitt tidigare beslut och beskriva hur man resonerar med digitaliseringsarbetet framåt, istället för att bara direkt gå emot det som lagtinget har beslutat?

    Jag har en annan fråga kopplad till det som ministern svarade. Nu sitter det alltså personer som, vad man kan förstå, knackar kod hos landskapsregeringen och tar fram jaktförvaltningsprogram och så vidare. Finns det ingen möjlighet att den här typen av tjänster skulle bjudas ut på den öppna marknaden istället för att införskaffa en hel del specialistkompetens som ska vara med i lönerullorna hos landskapet?


  • Talman! Till det första påståendet som ledamot Zetterman hade om hur lagtinget är begåvat eller inte, så det får stå för ledamot Zetterman.

    Sedan till det andra, om det borde upphandlas eller inte när man ska skapa ett förvaltningssystem för jakt, mitt svar är att jag tycker att den här är vägen som vi har valt den här gången kommer att få ge ett svar på den frågan. Man kunde givetvis ha upphandlat det via det gemensamma ägarbolaget som vi äger, ÅDA, eller så kan man utföra det här arbetet internt, likt det som man har gjort i lagtinget. Det är till och med samma kodare, som kodat lagtingets fantastiska parlamentariska system, som nu tittar på möjligheten att lansera ett jaktförvaltningssystem som då är anpassat för åländska förhållanden. Så låt mig återkomma om ett antal (… taltiden slut).


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:52

    Talman! Till först vill jag påminna ministern om att jag frågade när vi kan räkna med att ha det här meddelandet på bordet. Den frågan skulle jag gärna vilja ha svar på.

    Jag håller med om att det finns ytterst kompetenta kodare. Problemet med det är att det blir väldigt, väldigt personbundet. En av de stora risker som vi i lagtinget har kunnat konstatera med lagtingets system är att man blir personberoende. Köper man upp ett system som är från botten jämfört med att ta det från hyllan, så att säga - som man förstås måste bygga om och anpassa till den verklighet som man själv lever i - så finns det ändå personal som är anställda och en större personalmassa. Nu hänger ju saker och ting på enstaka personer. Huruvida det är hållbart på sikt, det kan man fråga sig.


  • Talman! Genom att upphandla något från hyllan, enligt Zetterman, så skulle då alla problem lösa sig. Vi har ganska många exempel på där det inte heller fungerar och det kanske blir utmaningar på sikt. Jag behöver inte säga så mycket mera än det.

    När det kommer till datumet som det här meddelandet kommer att levereras, så det tänker jag inte här säga. Ambitionen är att inom det här året så kanske vi har det på plats, förutsatt att vi har någonting konkret att leverera.

    Sedan då till att det skulle bli personberoende om man utför vissa kodningsprojekt in house, så att säga. Det handlar väldigt mycket om dokumentation och vilka rutiner man har därefter. Det är mycket som går att överföra till andra och ingenting ska vara helt personberoende, utan det behöver kunna fungera oberoende av var man är anställd någonstans. Tack!