Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

    En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en
    minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Tack för det talman! Åland påverkar inte världsekonomin, men världsekonomin påverkar i allra högsta grad Åland. Vi ser nu ett läge där råvarubristen och därmed råvarupriserna skenar i höjden och energipriset lika så, både el och andra bränslen.

    Den expansiva globala finanspolitiken som har förts under coronatiden har lett till inflation som vi inte är vana att se. Den har ökat rejält inom EU-området och ännu högre i USA och vi vet att Europa följer efter i den finansiella utvecklingen.

    IMF har kommit ut med rapporter om att marknaderna -USA, Kina och Europa - kommer att få en svagare tillväxt än vad man har räknat med.

    Min fråga till finansminister är: Hur ser finansministern dels på den offentliga ekonomin, men också på hushållens likvider och ekonomin i stort med anledning av (… taltiden slut).


  • Tack för frågan ledamot Zetterman. Det är en ganska stor fråga.

    Jag hörde på radion i morse när jag for in till stan att finska bankväsendet ser positivt på den finska ekonomin för det här året. Man ser en avmattning år 2023. Hittills så ser ju sysselsättningen på det viset bra ut.

    Vi har ett ordentligt inflationshot här, det vet vi och det märker vi av förstås, eftersom energipriserna och bränslepriserna har stigit oerhört mycket. Var den nivån kommer att ligga framledes är avgörande och det är för tidigt att säga. Vi kommer troligtvis att få högre energipriser än vad vi är vana med. Men då ska vi också veta att elpriserna de senaste åren har varit ovanligt låga igen. Vi har också förstås ett hot med räntorna, man diskuterar i USA för tillfället, jag vet att de har tagit beslut där. Allt det här kommer förstås också att påverka vår ekonomi, allt annat vore märkligt. Vi vet att ett ökat ränteläge kommer förstås direkt att påverka hushållen, precis som hushållen i dag påverkas av elpriserna som har stigit väldigt mycket. Samtidigt vet vi att vårt näringsliv och våra industrier blir ju förstås drabbade också både av inflationen och den kommande risken för kommande räntehöjningar.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:04

    Talman! Det finns ju anledning att kanske inte nu i mycket rask takt men, så småningom fundera över budgeten som ligger för 2022. Nu är det oklart för mig huruvida finansministern tog någon som helst höjd för ökade energipriser i den budget som vi har klubbat i lagtinget. Men man kan också konstatera att investeringarna kan komma att påverkas. Att vänta betydligt högre anbud än vad man har planerat kommer inte att vara en överraskning för någon inom till exempel infrastruktursektorn, men också inom annan byggnation. Hur ser finansministern på den delen? Den här frågan kommer ju kraftigt att försvåra investeringar och annan verksamhet och också på sikt höja internhyrorna för de nyinvesteringar som görs under året.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:05

    Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan ledamot Zetterman. Det här är en diskussion som jag uppskattar väldigt mycket eftersom den berör hela det åländska samhället. Vi kan konstatera att när man börjar jobba med en budget tidigt på hösten och lägger fram den sedan betydligt senare till lagtinget för vidare behandling så hinner det ju förstås hända en hel del under den tiden, och sedan tiden efter att budgeten är klubbad här tills det nya året inträder med allt vad det innebär. Jag tror att man i dag helt enkelt måste vara beredd på att en budget också är ett levande instrument. Det är ju därför som det finns tilläggsbudgeter, helt enkelt för att man ska kunna anpassa siffrorna till verkligheten.

    Så helt klart, vad gäller bränslebunker så finns det medel upptaget förstås, men också en avisering i budgeten (… taltiden slut).


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 13:06

    Talman! Även hushållen drabbas ju förstås av det här läget. Vi från Liberalernas sida har anfört både en större kapitalisering av Kraftnät Åland, det är ingenting som påverkar spotpriserna, men det påverkar ändå de enskildas elräkning. Vi har också fört fram att man borde nyttja skatteinstrumentet i högre utsträckning med skatteavdrag. Majoriteten har sagt nej till de här förslagen. Men nu när vi ser att hushållens likviditet kraftigt minskar, vilket kommer att påverka hela näringslivet i stort, har då landskapsregeringen och i alla fall finansministern beredskap att ompröva sina tidigare uppfattningar i de här frågorna?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:07

    Tack, herr talman! Tack till ledamot Zetterman. Jag hann inte säga tidigare angående budgeten för 2022 att där finns det också sådant som kan gå åt rätt håll eftersom det är upptaget stöd för den nya kommande vindkraftsparken ute i havet där ett högt energipris leder till en minskad slant från landskapet.

    Vad gäller Kraftnät Åland så har ju det kapitaliserats under ett antal år, i en något fallande skala enligt en plan. Det var det som framfördes i budget 2022 och omfattades då av lagtinget.

    Men jag säger på nytt att den här regeringen har alltid tänkt och varit beredd när det behövs insatser och när läget är allvarligt och då är vi naturligtvis beredda att titta på de insatser som behövs.


  • Talman! Minister Wikström. Inledningsvis, en fungerande kollektivtrafik är en helåländsk fråga. Efter att man stiftat kollektivtrafiklagen har arbetet pågått i över två mandatperioder. Nu när landskapsregeringen tagit över kollektivtrafiken även i Mariehamn, vad man har för vidare tankar och visioner om hur man ska utveckla den, t.ex. med anropstrafik eller andra sorters bussar? Kommer man att kunna åka kollektivt med barnvagn och sådant ute på landet? Rullstol, rullator, har man tänkt ut någonting angående tillgänglighetsaspekten också för den framtida landsortstrafiken?


  • Tack, herr talman! Det är förstås en angelägen fråga eftersom den nya kollektivtrafiken nyss har påbörjats på den här sidan av året. ÅSUB kommer att genomföra en utvärdering av kollektivtrafiken till hösten för oss. Jag tänker att vi kommer att få en hel del vägkost från det arbetet. Med det sagt så har vi nyligen börjat med nästa kollektivtrafikförsörjningsprogram som kommer att belysa de här frågeställningarna vidare. Men man måste också ha i beaktande att kollektivtrafik är viktigt där det bor mera människor. Jag tror att man får räkna med att kollektivtrafiken kommer i huvudsak att gå längs huvudvägarna ute på landsbygden. Sedan har vi förstås matartrafik som idag och hur vi ska revidera detta så kommer vi att återkomma till.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:10

    Meningen med kollektivtrafiklagen var ju också att kommunerna ska ha inflytande över sin trafik på något sätt. Det var ett gemensamt åtagande för egentligen hela Åland. Jomala önskade att få sin kollektivtrafik att gå via Kyrkby.

    I Mariehamn har landskapsregeringen nu tydligen slopat den mycket uppskattade lördagstrafiken. Det fanns ju en överenskommelse med Mariehamn att man skulle ha minst samma service som innan. Att få åka två timmar på biljetten och lördagstrafiken var något som vi kämpade väldigt hårt för i Mariehamns stad och det är väldigt eftertraktat bland personer som bor lite utanför staden. Det är en stor besvikelse nu att man har tagit bort det här. Kommer lördagstrafiken att komma tillbaka?


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:11

    Tack för frågan! Det var en fråga som vi funderade hur man ska göra, när vi pratar om lördagstrafiken. Lördagstrafiken infördes ju i Mariehamns stad mitt under brinnande pandemin och redan då så ifrågasatte jag om det var då som man verkligen skulle införa lördagstrafik. Vi har sett på statistiken, den som har funnits, den är inte lika hög som övriga dagar, men den finns med som option i avtalet om situationen skulle förändras. Men i dag så finns det inga planer på att införa lördagstrafik i tätortstrafiken.

    När det gäller Kyrkby i Jomala så vet jag att det finns önskemål om att tätortstrafiken också ska gå dit. Här handlar det förstås också om att man måste prioritera resurserna. Hur ska den gå? En buss kan bara gå en viss sträcka innan man måste ha en buss till och dessutom så går det redan idag mycket kollektivtrafik den vägen via landsortstrafiken.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:12

    Det var ju tråkigt att landskapsregeringen inte håller de överenskommelser som man har ingått i Mariehamn. Jag undrar också hur landskapet kommer att främja nyttjande av kollektivtrafiken i framtiden? Man måste ju också ha ett ansvar att få ner koldioxidutsläppen på persontransporterna. Hur kommer man att driva den här kollektivtrafiken på Åland där det är el? Tänker man på pensionärsrabatter? Just nu så kan man ju till exempel inte, som jag sade, ta barnvagnen ut på landsbygden. I andra städer så åker man gratis om man har någon slags transportmedel som gör att man inte kan komma in via förardörren. Det finns väldigt mycket att göra.

    Jag vill också beklaga till alla mariehamnare som har blivit av med den här busstrafiken på lördagar, för jag vet att den är viktig för er, speciellt för pensionärer som bor utanför stan.


  • Minister Christian Wikström (Obs) Tilläggssvar | 13:13

    För det första så kan jag inte hålla med om att det finns en överenskommelse om att lördagstrafiken skulle ha ingått. Det är en missuppfattning.

    Systemet som helhet som vi har gått in för - det talades om rabatter - är ett enkelt system som är billigt och lika för alla. Man måste göra en sådan prioritering; ska man göra olika avvikelser för att ta hänsyn till alla olika grupper som finns i samhället? Eller ska man göra ett enkelt system som är lätt att förstå och där alla har samma förutsättningar? Det är den vägen som vi har gått in för. Vi kommer att främja kollektivtrafiken, mest här i närtid genom att Ålandstrafikens digitaliseringsresa pågår. Det kommer att göra det enklare att förstå hur man kan resa och hur man också kan nyttja landsortstrafikens bussar som i dag inte är det lättaste att förstå sig på.

    Sen vad gäller koldioxidfråga så pågår upphandlingen om elbuss.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Bästa lagting och åhörare. De budgeterade kommunala underskotten för 2022 ligger på ganska exakt 8 miljoner euro. Tittar vi mer specifikt så kan vi se att Kökar med sina 225 invånare har budgeterat ett minus på 377 000 euro, dvs. 10 675 euro per invånare. Sottunga med sina 101 invånare har budgeterat ett minus på 226 000 euro eller 2 237 euro per invånare. Tittar vi lite närmare på det och speglar till exempel Kökars underskott gentemot Mariehamn och tar underskottet gånger Mariehamns invånarantal, som är ungefär 11 700 personer, så skulle det ge ett underskott på 19,6 miljoner. Gör vi lika (… taltiden slut).


  • Min kommentar är inte runt den kommunala ekonomin. Vi vet att den nu planeras att få en dipp helt enkelt. Tittar man bakåt på den kommunala ekonomin så efter ett antal goda år så gick den 2019 ner rejält och man drog bort kommunalandelar då och ett antal miljoner. Sedan hade man stora farhågor för hur 2020 skulle falla ut. Det blev bättre, betydligt bättre. Man hade stora farhågor för 2021. År 2021 blev ett hyfsat år, tror vi, det är ju inte klart redovisat ännu men skatteintäkterna förefaller ju vara helt goda för 2021. Sen ska vi också veta att det skedde en omfördelning mellan landskap och kommuner, till kommunernas fördel om ungefär 3,5-3,6 miljoner. Vi följer med den kommunala ekonomiska utvecklingen. Vi har beredskap vilket har nämnts väldigt tydligt i budgetförslaget för 2022 år och sedan ytterligare mera i betänkandet från finans- och näringsutskottet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:17

    Tack, talman! Jag undrar vad planen egentligen är? Hur länge tänker landskapsregeringen se på denna utveckling? För det här är ju inte någonting som har råkat inträffa för 2022. När tänker landskapsregeringen ta rodret och säga att nu ändrar vi riktning? För det som händer parallellt med att underskotten blir fler - vi ska komma ihåg att alla kommuner budgeterar underskott - är att man drar ner på servicenivåer, man höjer skatten på sikt och man inför avgifter, men framförallt så försämrar man på servicenivåerna. Är det den vägen vi ska vandra? Hur långt är landskapsregeringen beredd på att detta underskottsspel ska kunna pågå? För visst är det iögonfallande när de mindre kommunerna skulle kunna ha ett underskott på drygt 20 miljoner euro relativt sätt till sitt invånarantal. Jag hoppas att landskapsregeringen och minister Höglund verkligen har satt sig in i den här problematiken.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:18

    Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan ledamot Holmberg. Det är ju så att man kan ju på intet vis jämföra en liten perifer kommun med en stor kommun. Man kan ju tänka sig vad en liten skola kostar per elev att driva jämfört med en skola med kanske 100-200 elever. Så det kan man inte jämföra. Vill man gör den jämförelsen, då kanske man också vill att den här lilla skolan ska försvinna från den mindre kommunen, helt enkelt för att den är för dyr. Är det detta man vill?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:18

    Tack, talman! Jag blev mycket, mycket förvånad över finansministerns svar. Vi vet väl alla hur landskapsandelssystemet är uppgjort. Givetvis får en liten kommun mer pengar för sin skolverksamhet än en större kommun, så är upplägget med landskapsandelarna. Men trots landskapsandelssystemet så ser verkligheten ut på det här sättet.

    Aktion 21 gruppen, med bland annat tidigare politikerna Roger Jansson, Mats Perämaa och många fler, har ju lyft den här problematiken. Jag hoppas att det här blir en del av det beting som måste komma till. Jag hoppas att den arbetsgrupp som minister Höglund har lovat tillsätta så fort som möjligt blir tillsatt här om någon vecka, för det här är ett problem som kommer att göra hela Åland ojämlikt beroende på var på Åland man bor. Vi ser också att man sparar ner på service till fromma för ålderdomliga strukturer.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:19

    Tack, herr talman! Det pratas ofta om ålderdomliga strukturer. Jag håller med, man kan alltid förbättra strukturer, inte bara inom den kommunala sektorn utan också inom landskapsförvaltningen, inom myndigheter och inom företag. Kanske till och med inom den egna familjen kan man förändra strukturer för att exempelvis spara pengar på något sätt och det kan gälla allt från att byta bil etc. Strukturförändringar får man aldrig vara rädd för. Jag är inte det minsta rädd för strukturförändringar, de behövs oftast och därför håller man exempelvis på att tittar över kommunernas kostnader. Det presenterades en rapport under fjolåret, den rapporten ska processas vidare och den tar upp de kommunala kostnaderna. Rapporten tar också upp tankar runt hur man kan råda på kostnaderna och få dem lägre helt enkelt. Det är ett arbete som pågår där tillsammans med att det pågår en översyn över den kommunala ekonomin, vilket är beskrivet i (… taltiden slut).


  • Talman! Mina frågor gäller utvecklingen av Högskolan på Åland. Ambitionsnivån i regeringsprogrammet var hög. Högskolan fick till och med en egen minister eller en minister med högskolan som sitt område. Det skulle ske en massa utveckling. Men ändå uppfattar jag att de här två åren som har gått har präglats av en ren stagnation. Det har inte hänt någonting, utom att en del av Ålands resilienspengar från EU ska bidra till digitaliseringen av högskolan.

    Min första fråga. Ett nytt kollektivavtal för lärarna på högskolan är en nödvändighet för att det ska ske någon utveckling och för att man ska komma vidare med arbetet. Det finns, som jag har uppfattat det, ett färdigt förslag, men finansministern har gett beskedet att det inte blir några tilläggsmedel, att det inte kommer pengar för att förverkliga den förnyelsen. Jag undrar, har högskoleministern andra besked eller när kan vi vänta en lösning?


  • Tack, talman! Tack för frågan. Det pågår ju väldigt mycket som är kopplat till Högskolan på Åland just nu. Högskolan befinner sig i en stor utvecklingsfas, bland annat med tanke på de resiliensmedel som ledamoten nämnde. Vi bedömer att högskolan har alla möjligheter när det gäller att göra Åland till ett centrum för förnybar energi i Norden kopplat till de satsningar på förnybar energi som vi ser att är på gång här i landskapet, både på landbacken men också då förstås till havs. Det är en stark utvecklingsfas för högskolan och det pågår många olika parallella processer.

    En av de viktigaste processerna kopplat till högskolan har ju varit att få till stånd ett nytt avtal för för lärarna på högskolan. Det har har varit en process som nu börjar närma sig slutet. Landskapsregeringen ska ta ställning till resultatet av det. Jag tror inte att det är läge att jag kommenterar det desto mera i nuläget innan den processen har rotts i land och behandlats i landskapsregeringen som helhet med allt på bordet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:23

    Jag kan konstatera då att det finns inte i närtid en lösning på frågan om kollektivavtal. Det finns inget färdigt avtal och det finns ingen enighet i landskapsregeringen om finansieringen av det.

    Min andra fråga. När kommer det en ny högskolelag? Den vi har är hopplöst föråldrad. En ny lagstiftning är också en förutsättning för högskolans utveckling. Det är en förutsättning för att bolagiseringen ska fungera om det alls ska göras, och till exempel att bedriva utbildning på engelska, som är en länge efterlängtad reform, är inte möjlig utan en ny lagstiftning. Hur ser tidtabellen ut för den nya lagstiftningen och finns det en politisk enighet i den frågan i landskapsregeringen?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 13:24

    För det första så jag ser positivt på kollektivavtalen och möjligheter att vi ska ro det i hamn inom en nära framtid. Jag vill verkligen inte gå med på den negativa beskrivning som ledamoten förde fram. Det finns finns en lösning vid horisonten där.

    Gällande högskolelagen så stämmer det, vi har arbetat och från utbildningsavdelningens sida så har man förberett ett väl utfört PM som vi har fört över till lagberedningen för fortsatt behandling. Det kommer att komma tilläggsuppdrag kopplat till det underlaget som är kopplat till bolagiseringen för att den processen ska gå vidare. Där finns det vissa frågeställningar som vi måste få på bordet och ta ställning till innan det kan fortsätta med full fart framåt. Men där finns ju tack och lov medel upptaget i årets budget för de eventuella expertiser som vi behöver konsultera i den fortsatta processen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:25

    Om jag uppfattade svaret rätt så finns det alltså ett lag-PM på lagberedningen och man avvaktar tilläggsutredningar innan man går vidare med den lagstiftningen. Med tanke på hur länge det tar att få fram lagstiftning så kan man nästan utgå ifrån att det kommer inte att vara färdigt under den här mandatperioden. Anser minister Röblom att det fortfarande är meningsfullt och aktuellt att jobba för en bolagisering av högskolan när vi också har sett att det ekonomiskt kanske inte är det vettiga att göra? Vilken är ambitionsnivån under mandatperioden? Vad behöver hända för att det ska på riktigt bli verklighet?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 13:26

    Landskapsregeringen jobbar vidare med bolagiseringen av Högskolan på Åland. Där har inte politiken ändrats. Jag kan bara beklaga att det har pågått under tio år av olika orsaker. Jag var inte med, jag vet inte alla detaljer kring varför det har gått långsamt. Jag tycker att det är lite beklagligt faktiskt, främst eftersom att när man sätter en organisation i någon slags förändringsläge som en bolagisering innebär och det läget bara fortsätter och fortsätter och fortsätter år efter år efter år så är det klart att det också påverkar stämningen och det kan påverka tron på att det ska bli någonting och så vidare. Jag ser det som absolut en jättehög prioriterad fråga att få till stånd de processer som behövs få till stånd gällande högskolans fortsatta organisering och att det måste ske så snabbt som möjligt. Det här är ingenting som regeringen drar i långbänk utan vi ska komma till skott så fort som möjligt.


  • Talman! Jag har en frågeställning till lantrådet i egenskap av lantrådets roll som ordförande i utvecklings- och hållbarhetsrådet. Åland står inför stora avgörande frågor, inte minst när det gäller hållbar ekonomi. Landskapet budgeterar underskott, samtliga kommuner budgeterar underskott och BNP- utvecklingen är svag. När det gäller den sociala hållbarheten har landskapsregeringen aviserat en översyn av servicenivåerna. Men när det gäller hållbarheten inom miljö- och klimatfrågan så fattade nyligen utvecklings- och hållbarhetsrådet den ambitiösa målsättningen att Åland ska vara klimatneutralt senast 2035 och växthusgaserna ska minska med 80 procent till 2030. Det är snart det. Så nu skulle jag gärna vilja höra hur landskapsregeringen ska konkretisera de här tydliga målsättningarna i landskapsregeringens arbete, i budget och i politiska beslut.


  • Talman! Tack för frågan. Jo, jag håller med om att det är en otroligt ambitiös målsättning som hållbarhetsrådet har tagit fram. Och det som ju är det intressanta i det arbetet är ju att det omspänner hela Åland, allt från civilsamhälle till storföretagen till jordbruksproducenter och till andra. Det här är den målbild och den målsättning som man nu helt enkelt har tagit fram. Nu är det ju inte bara landskapsregeringens ansvar att arbeta framåt. Det gäller också för civilsamhället, det gäller för företagen och det gäller för kommunerna. Det här är en gemensam målbild som vi har och det är också ett gemensamt ansvar för att vi ska ta det vidare. Jag tycker att landskapsregeringen redan tar steg i många av de beslut som man har tagit, allt från till exempel inom trafiken vad gäller kollektivtrafiken, att utveckla kollektivtrafiken för att minska det egna bilberoende och vi går över till elbussar i viss utsträckning, i den nya upphandlingen som finns. Vi har elbilsladdare. Det nya fartyget som är inköpt kommer att ha lägre utsläppsnivå än vad de tidigare har haft. Det är vad vi hittills har gjort, det är små steg som ska leda mot ett mer hållbart samhället än det vi kan presentera idag. Vi kommer naturligtvis i våra riktlinjer och i våra budgetar framledes att få återkomma med olika förslag. Tack.


  • Talman! Jag tror att alla är fullständigt medvetna om att det här är ett gediget och stort arbete för hela det åländska samhället, för hela Norden, Europa och för hela världen. Min uppfattning är den att storföretagargruppen och också rent generellt så går marknaden och framsynta företag i bräschen medan politikerna darrar på manschetten. Jag tycker att det är dags nu och jag tycker att landskapsregeringen behöver ta sin del av ansvaret och blir tydliga. Man säger här att man går ifrån den gällande energi- och klimatpolicyn, man ska minska från 60 procent till 80 procent av växthusgasutsläppen. Samtidigt så köper man dieselfärjor, det kommer en diskussion om offentlighetslagstiftning här senare i dag. Man agerar inte som att man slår fast målsättningar. När kan vi förvänta oss en revidering av energi- och klimatpolicyn och en ny klimatlag till lagtinget?


  • Talman! Jag tycker att den här landskapsregeringen verkligen har tagit en konkretitionsnivå när det gäller hållbar utveckling som man inte tidigare har sett, både inom den sociala sektorn, inom miljösektorn och inom den ekonomiska sektorn. Men jag tror inte att det är möjligt i dagsläget att ta alltför stora kliv samtidigt. Jag tror att ska vi nå klimatmålen så är det två saker som gäller. För det första, det gäller att få med alla på tåget och jag tycker att den målsättningen har man lyckats väldigt väl med, och då menar jag inte bara landskapsregeringen utan hela det åländska samhället. Det är punkt ett, alla måste med, alla kan göra någonting. Sen är det upp till var och en, utgående från den egna verksamheten och de ramar som finns, att försöka göra någonting.

    När det gäller klimatlagen så kan jag faktiskt tyvärr inte i dagsläget tala om exakt var den ligger i lagstiftningsröret. Men jag kan återkomma och ge ett exakt besked kring det.


  • Talman! Vi har förstås olika utgångspunkter. Lantrådet är en del av majoriteten och jag är en del av oppositionen. Jag måste säga att det som landskapsregeringen hittills har konkretiserat inom miljö- och klimatpolitiken imponerar inte. Det är ju på det viset att vi bestämmer inte ens det här själva mer. Nu kommer det förordningar på EU-nivå, fit for 55 och den gröna given. Det är det hårda bud nu. Det skulle gälla för Åland och det åländska samhället att vara lite proaktiv, analysera läget och sedan gå framåt så att vi inte blir reaktiva som vanligt. Det här var en stor del av Liberalernas inspel i budgetdebatten.

    Vi ska debattera det externpolitiska meddelandet här senare idag. Det finns nästan inget som helst spår av den gröna given och fit for 55 i det meddelandet. Det bekymrar Liberalerna oerhört mycket.


  • Talman! Jag delar helt den analysen som vicetalman Katrin Sjögren gör, det vill säga att klimatåtagandet och att försöka gemensamt förbättra klimatet är någonting som åligger oss alla. De direktiv som kommer från EU ska vi naturligtvis följa. Sen finns det ju, i alla fall oftast, en viss prutmån i dem och man kan också ha högre ambitioner än vad som där finns. Men det finns åtminstone en samsyn i västvärlden, hos en majoritet av befolkningen, att klimathotet är någonting som behöver tas på allvar. Vi försöker agera proaktivt från landskapsregeringens sida. Vi gör absolut så gott som vi bara kan med de resurser som vi har. Det här är ett gemensamt åtagande som vi har för hela Åland och vi ska försöka dra vårt strå till stacken.


  • Tack, herr talman! Det finns två inbesparingsåtgärder som bekymrar mig ganska mycket just nu med tanke på Covid-19 situationens tunga påfrestningar på både hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och den sociala sektorn i kommunerna. Dels så finns det ett ganska stort sparkrav som landskapsregeringen nu riktar mot ÅHS. ÅHS är en organisation som fortfarande är i beredskapsläge eftersom man har svårt att hinna med allt och få personalen att räcka till. Om vi börjar med ÅHS, anser landskapsregeringen fortfarande att tidpunkten för de här inbesparingarna i organisationen är de rätta, kommer man att behålla dem eller är man beredd att se över ramarna till ÅHS?


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för frågan som är väldigt bra.

    Tittar man lite tillbaka så gick vi in för inbesparingsmålen för åren 2023 till 2024. Det skulle sparas in på verksamhetskostnader 2 procent, sedan 1 procent och 1 procent. Där frågade ÅHS om de kunder få ändra på inbesparingsmålen på det viset att de skulle börja med 1 procent inbesparing år 2022 och 2 procent år 2023. Detta såg vi inga problem med, så det blev ju inbesparingsmålet som då gäller fortsättningsvis.

    Tittar man på landskapets kostnader så har landskapet en total kostnadsmassa på ungefär 350 miljoner, varav ÅHS kostnadsmassa är ungefär i storleksordningen 100 miljoner, alltså 30 procent. ÅHS står alltså för 30 procent av landskapets totala kostnad. Då frågar man sig förstås, är det rimligt med inbesparingskrav nu under en pandemi? ÅHS tog emot de här målsättningarna förstås och accepterade dem som alla andra gjorde. Vi har ju 50 miljoner back år 2020. År 2021 har vi ungefär 10 miljoner negativt underskott i budgeten, nu efter tilläggsbudgetar. Budgeten för 2022 är i samma storleksordning, 11 miljoner underskott, så det är klart att någonting måste göras. Gör vi inte någonting, vad gör vi då? Vi bygger upp underskott på underskott, vilket leder till låneupptagning, vilket sen leder till - när vi vet hur det diskuteras idag om ränteläget - till en kommande kostnad för nästa generation, om vi inte själva drabbas av den. Det kan vi inte tillåta.

    Så därför behöver vi helt enkelt följa de inbesparingsmål som vi har gått in för. Är det någon verksamhet som säger; "nej, det här klarar vi inte av, detta mäktar vi inte med under rådande förhållanden", då måste de förstås meddela det och vi måste ta det i beaktande.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:38

    Jag tror att vi närmar oss frågan på lite olika sätt. Alla stater i världen har drabbats av corona, vilket har lett till att man har varit tvungna att satsa extraordinära medel just på vården och särskilt äldreomsorgen.

    Vad jag förstår så går sparbetinget nu in för 2023, det vill säga det man nu inom ÅHS ska sätta fokus på det här året och hur man ska hitta inbesparingar för 2023. Anser ministern att det fortfarande är rätt fokus för hälso- och sjukvården i det här svåra läget att nu lägga sin energi och sitt fokus på att hitta dessa inbesparingar snarare än att arbeta bort den vårdskuld som som kommer att bli en följd av coronaepidemin? Med tanke på omständigheterna vore det inte klokt av landskapsregeringen att ompröva ramarna för ÅHS för åren 2023 och 2024?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:39

    Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan ledamot Gunell. ÅHS behöver ju kommunicera om de noterar problem och märker oöverstigliga problem med inbesparingsmålen. Är det så att det går ut över klienter, patienter och över vården så då måste man meddela det. Vi pratar i alla fall om en totalkostnad på 100 miljoner. Det är i regel så att när det är besparingstider så måste man se på verksamheter på ett litet annat sätt. Man hittar inbesparingar. Man hittar nya strukturer. Man hittar nya organisationsformer som förhoppningsvis leder till att man kan spara de här pengarna utan att det egentligen märks utåt.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 13:40

    Det betyder alltså att landskapsregeringen vidhåller sitt sparbeting på ÅHS. Enligt vad jag kan uppfatta det så är det någonting som organisationen kommer att finna otroligt svårt. Det kommer att betyda nedläggningar av vissa verksamheter. Det kommer att betyda kvalitetssänkningar i vården.

    Den andra frågan berör äldreomsorgen och den arbetsgrupp som landskapsregeringen i somras hade som föreslog indragningar på 11 miljoner inom omsorg och skola i de kommunala verksamheterna och där 1,7 miljoner berörde äldreomsorgen. Är det här inbesparingar som landskapsregeringen kommer att gå vidare med inom den kommunala sektorn?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 13:40

    Tack för tilläggsfrågan. Jag måste bara återknyta till ÅHS. Det är ju så att budgeten görs upp ett år i taget. Målsättningar kan man göra upp för ett, två, tio eller tjugo år. Den budget som gäller för 2022 ä lagd och tagen och sedan är det en ny budget för år 2023. Här litar jag helt på att ÅHS kommer att kommunicera om de märker problem med inbesparingsmålen och vad de märker för problem med inbesparingsmålen i så fall. Jag tror på kommunikationen här. Jag kan lova att den här regeringen kommer inte att bidra till att vården för våra åländska patienter försämras. Tack!

    Den andra frågan får jag återkomma till vid tillfälle.


  • Talman! Läget inom vården såväl inom äldreomsorgen är svår, både insjuknad personal samt insjuknade klienter. Att viruset förr eller senare skulle ta sig in på äldreboenden kanske tyvärr var väntat, men ändå tragiskt. Ansvaret att se till att klienterna får sina vaccindoser är delat, nu har några fallit mellan stolarna, vilket vi hoppas aldrig händer i fortsättningen. Hur tänker landskapsregeringen eller ministern agera så att detta inte upprepas?


  • Tack, talman! Jag kanske var lite ouppmärksam nu. Men när det gäller vaccinering av personal så är det ju företagshälsovården framförallt som ska se till att personalen har den vaccination som krävs.

    När det gäller de som bor på äldreboendena så är det ju först och främst personalen på äldreboendena så klart som ska se till att man får iväg och vaccinera klienterna som bor där.
    Sen är det ju också en ytterst operativ fråga från ÅHS. Det jag kan göra i egenskap av minister är att prata med styrelsen som är den som ska vara med i så fall och inte jag som minister, då blir det helt fel.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:44

    Talman! Det som inte underlättar den svåra personalsituationen i vården är den s.k. lagen om tvångsvaccinering som strax träder ikraft. Jag förstår att lagen bereddes under en tid då man trodde att vaccinerade personer inte smittar, vilket tyvärr inte visat sig stämma, men nu omplaceras och permitteras vårdpersonal. Landskapsregeringen förordade den här lagen, men då visste man inte hur svår personalsituationen skulle se ut nu när lagen träder ikraft. Den här lagen gäller ju inte bara ÅHS utan även kommunerna. Hur ser hälsoministern på lagen idag? Kommer man att se genom fingrarna?


  • Tack talman! Nej, man kommer inte att se mellan fingrarna, det är en lag och lag ska följas. Men däremot om man har åsikter om den här lagen så är det finsk behörighet. Vi följer det kravet från Finland. Det är ju ytterst olyckligt att det blir så här. Hur man löser det inom kommunerna och inom ÅHS så det på lite olika sätt faktiskt. ÅHS har en mycket större möjlighet att omplacera. Det är sist och slutligen inte så hemskt många inom den stora organisationen som är ovaccinerade.

    Inom äldreomsorgen så det är klart att man som minister är orolig för man vill ju så klart att det ska finnas tillräckligt många händer som tar hand om dem som behöver hjälp. Jag vet att man är orolig ute i kommunerna hur man ska lyckas med det. Men där väntar (… taltiden slut).


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:46

    Talman! Tillbaka till ÅHS personal igen. Runt om i Norden och i världen har personalen inom bl.a. covidvården fått olika ersättningar på grund av hård belastning. Det kan vara i form av generösare övertidsersättningar, olika tillägg eller möjlighet att ”sälja” sin semester eller någon annan s.k. ”coronabonus” på lönen. Detta har inte alls diskuterats eller införts på Åland. Hur ser ministern och landskapsregeringen på saken? Hur har man tänkt här?


  • Det här är också en fråga för ÅHS ledning och styrelse att diskutera. Är det så att man kommer fram till att det här är någonting man man ska göra och vill göra så får man ju återkomma till landskapsregeringen i så fall. Men det är ingenting som som vi på det sättet har diskuterat i landskapsregeringen. De har ju gjort ett fantastiskt arbete inom hälso- och sjukvården. Men det är precis på samma sätt när jag hör hur man nu pusslar, jobbar övertid och kämpar inom äldreomsorgen inom socialvården. Vi vet också att personer som jobbar inom skolan och skolans värld har haft tuffa veckor nu. Så det kommer att bli en svår gränsdragning om vi från landskapsregeringen ska gå in och säga att en grupp är mera värd det än andra när många har fått slita och gått lite längre än vad man ska göra och bör göra, men man har gjort det för att situationen så kräver. Det här är någonting som är upp till ÅHS-styrelse.