Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.
En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Till skillnad från vad som tidigare meddelats är minister Zekaj närvarande och minister Gunell frånvarande från dagens frågestund på grund av sjukdom.

Första frågan går till lagtingsledamoten Stellan Egeland som ställer sin fråga till minister Jesper Josefsson

Tack talman! Jag läser i Europaparlamentet och rådets direktiv om främjande av energi från förnybara energikällor. Där står följande att läsa om områden för förnybar energi. "Man ska utse tillräckligt homogena land, inlands och havsområden där utbyggnaden av en eller flera specifika typer av förnybara energikällor inte förväntas ha några betydande miljöeffekter, med hänsyn till det valda områdets särdrag".

Min fråga till ministern är således, anser minister Josefsson att Norrhavet stämmer in väl på den beskrivningen?

Tack för frågan. I hela planläggningsprocessen med den havsbaserade vindkraften håller man på att göra
en miljöbedömning, även företagen gör en grundlig miljökonsekvensbedömning. På vissa platser kommer det av miljöskäl att inte kunna bebyggas, det här är en faktor som man tittar på.
De område som finns nu och alla de hundratals möllor som är utplacerade det är bara teoretiska siffror. Det man håller på att utreda nu är att var kan man bygga och hur kan man bygga av tekniska-, ekonomiska- och av miljöskäl, allt går i linje med det.

Tack för svaret minister Josefsson. Man skulle egentligen inte behöva speciellt mycket utredningar för att se att Norrhavet är en sådan plats där man inte kan ställa upp hundratals vindkraftverk utan att det förväntas ha några betydande miljöeffekter. Det är precis så ordalydelsen är från Eu. Det står istället att man ska prioritera konstgjorda och bebyggda ytor. Man ska utesluta Natura 2000 områden och områden som utsätts inom ramen för nationella skyddssystem för bevarande av natur och biologisk mångfald, viktiga flyttvägar för fåglar och marina däggdjur.

Menar ministern att han i dagsläget inte vet om Norrhavet är en lämplig plats sett till det som anges här?

All exploatering har en påverkan på miljön, det ska man absolut inte sticka under stolen. Det är inte bara på Åland och i Norrhavet som det planeras och för den delen redan byggts eller kommer att byggas havsbaserad vindkraft inom EU. Det är en standard process och EU uppmuntrar också till förnyelsebar energi och specifikt också havsbaserad vindkraft. Men definitivt, det påverkar miljön och därför görs det grundliga miljökonsekvensbedömningar för att se hur det eventuellt kan påverka miljön.

Tack, talman! Tack ministern för svaret. EU vill absolut se mer av förnyelsebar energi, det är helt sant. Men EU:s revisorer nämner ju för övrigt att gällande havsbaserad vindkraft så vet man inte idag vad det kan ha för långtgående konsekvenser för ekosystem och för det marina livet.
Man anser att det är för tidigt, tekniken har funnits för kort tid för att man ska kunna säga med säkerhet vad det har för påverkan.

Anser ministern att det ändå är en bra idé att göra Åland till ett försöksområde givet att vi vet att man ännu inte har all kunskap som man skulle behöva?

Det är väldigt märkligt att om man saknar så pass mycket kunskap om den här frågan att man har ett EU direktiv samtidigt som EU vill se mer av den här varan, att strida emot sitt egna direktiv, det blir väldigt märkligt om så skulle vara fallet.

Det sista jag vill nämna att Åland är definitivt inget försöksområde, den här verksamheten finns över hela Europa. Vi är definitivt inte först i världen med att ha havsbaserad vindkraft. Det finns inom Finland i dagens läge och det planeras för fullt runt hela Europa och även på finskt vatten.

Talman! Landskapsregeringen och ministern Perämaa har vi flera tillfällen talat om hur viktigt det är jobba med skattegränsfrågorna.
Under vintern och våren kom uppgifter om att landskapsregeringen ville tillsätta en referensgrupp med parlamentariker och sakkunniga för arbetet med skattegränsen. Den 5 april skickade finansavdelningen ut ett mail till lagtingsgrupperna där de ville att man skulle meddela vilka ledamöter som skulle vara med i referensgruppen.
Svaren skulle lämnas in senast den 19 april.
Min fråga till minister Perämaa är hur går det riktigt med refernsgruppen och är den tillsatt?

Herr talman! Beslutsförslaget finns på mitt bord och jag har bett tjänstemannen komplettera uppdraget lite grann så bara vi hinner träffas, tjänstemannen och jag så kommer vi att fatta beslutet.

Talman! Det är bra att finansminister kommer med den informationen. Syftet med referensgruppen var ju enligt landskapsregeringen att skapa ett forum för att diskutera sakfrågor och strategier som rör just skatteundantaget. Jag och Moderat samling har uppfattat att skattegränsen är en prioriterad fråga för landskapsregeringen.

Det är många företagare och privatpersoner runt om på Åland som kämpar med skattgränsproblematiken som blir glada att höra det här meddelandet från finansministern. Jag ber att få tacka för det här svaret.

Herr talman! Beslutet hade säkert kunnat fattats för en vecka sedan eller två veckor sedan. Men eftersom själva sakfrågan ändå är det mest prioriterade av allting så visar det sig att arbetet i Bryssel i förhållande till det nya drivande tullkodexen tog ett steg till så att det är viss forcering där. Samma tjänsteman som kommer att föredra det här beslutet åkte ner till Bryssel för en vecka sedan för att delta i den första tänkta genomläsningarna av de artiklar som berör den nya tullkodexen. Jag tvingades prioritera om och fokusera på sakfrågan, beslutet kommer att fattas den här veckan.

Gällande referensgruppen har jag informerar den blivande ordförande om det så jag räknar med att referensgruppen träffas för sitt första möte innan midsommar.

Tack, herr talman! Min fråga rör Lemströms kanal som är en viktig transportled för både små fritidsbåtar men även för större färjor som transporterar människor ut över åländska skärgården. En väldigt viktig transportled framför allt under sommarmånaderna. Det är många turistföretagare och gästhamnar o.s.v. som är beroende av en fungerande småbåtstrafik för att kunna skapa sig ett välstånd här på Åland. Också fritidsbåtasägare nyttjar den för att kunna uppleva skärgården.

Nu har landskapet bestämt att på grund av renovering ska bron hållas stängd från och med augusti månad. Skulle det inte vara möjligt att förlänga öppethållningstiden, kunna öppna bron två veckor till så att vi får den högsäsong som faktiskt är på Åland så att våra företagare faktiskt kan dra nytta av den.

Tack, talman! Jag önskar att jag kunde svara på frågan, det är en väldigt bra fråga och det påverkar ju definitivt det åländska näringslivet och det är många turister som åker den sträckan.
Frågan ligger inte under mig som minister utan infrastrukturministern. Jag har ingen insyn i frågan i sig tyvärr, men jag kan ta den med mig.

Tack, herr talman! Det här är inte en ny sak, utan det här är någonting som har synts i medierna för flera veckor sedan. Det är ganska gammal fråga som jag tänkte att näringsministern borde reagerat på. Det är ganska konstigt att det är först nu i den här frågestunden som det uppmärksammas till ministerns kännedom. Jag är i alla fall glad att ministern visar så välvilligt bemötande och kan ta upp den här frågan.
Jag tror inte att en förlängning på ett par veckor med öppethållningstider påverkar renoveringstakten av kanalen.

I all välmening hoppas jag att näringsministern kan tala med sin kollega och att man kanske diskuterar frågan i landskapsregeringen för att förlänga öppethållningstiden och se om det är möjligt. Jag tror inte heller att det är omöjligt sett till avtal, vi har gjort liknande saker tidigare i landskapet. Turistnäringen drabbas hårt av inflationen och den svaga svenska kronan, det här är ytterligare ett slag mot näringen.

Absolut. Jag ska ta den frågan med min kollega, jag behöver inte säga så mycket mer än så.

Tack, herr talman! Om det är så att det visar sig omöjligt, eller att detta inte genomförs så ber jag om en liten sak till som jag hoppas att ministern kan ta med sig. Det handlar om informationsskyltar. Nu när man kommer till Lemströms kanal så observerar man det först när man kommer dit. Man är van att köra den här vägen och mitt i allt när man kommer dit så är det stängt och så kommer man inte igenom. Det blir en väldigt lång omväg. Lite informationsskyltar på strategiska platser längs med våra farleder skulle också hjälpa. Men det bästa är förstås att vi får en förlängning med ett par veckor.

Tack! Bra input. Generellt skulle vi behöva bli bättre på att ha information för turister. Man blir hemmablind här på Åland och tar saker för givet. En generell översyn för var vi behöver mer information på Åland skulle definitivt inte skada.

Talman! En fråga som inte nämns i rambudgeten för de kommande tre åren är minskning av näringsutsläpp i Östersjön och hur landskapsregeringen avser eller inte avser arbeta med frågan. Frågan nämns också ytterst sparsamt i regeringsprogrammet. Jag vill därför ställa frågan, avser landskapsregeringen arbeta för att minska näringsutsläppen i Östersjön under mandatperioden och i sådana fall på vilka sätt?

Tack talman! Tack för en bra fråga, en väldigt viktig fråga och också prioriterad. Jag kan rada upp ganska många initiativ som är på gång och igångsatta redan nu. Det vi nämner specifikt i regeringsprogrammet, man kan utveckla hur mycket som helst kring det här, det är att satsa på våtmarker och också bevattningsdammar i kombination med jordbruket. Att dels ha bättre bevattningsmöjligheter, men också att fånga upp näringsämnena så att det inte åker ut i sjöarna och Östersjön.

Gällande våtmarkerna där ser vi också en kombination med fiskevården, om man restaurerar våtmarker så skapar de samtidigt lekplatser för fiskar men det fångar också upp näringsutsläpp. Det är något som är prioriterat, också nu med det nya leaderprogrammet så är det ett fokusområde.
Sedan har vi för ungefär en månad sedan satt igång ett projekt som heter vattenförbättrande åtgärder inom jordbruket där man karterar tillrinningsområden för att sedan ta fram åtgärder för att fånga upp utsläppen mycket bättre.

Den här veckan har vi ett norskt besök där de kommer och tittar på fiskodlingar för att förbereda en ny teknik för att fånga upp slammet från fiskodlingar och också ta vara på slammet på ett hållbart sätt. Det är ett projekt som landskapsregeringen precis i början av den här mandatperioden blev en partner i tillsammans med fiskodlingsföretagen.

Tack, talman! Tack för svaret, också för den detaljrika beskrivningen av några av de initiativen som har kommit till under de senaste veckorna, det var mycket bra. Jag har egentligen två följdfrågor på det, Den ena är att ska jag tolka näringsministerns uttalande att fler våtmarker är ett mål och också önskvärt för landskapsregeringen. Den sista frågan kan jag ta i nästa runda.

Tack! Ja, definitivt, det är en målsättning för landskapsregeringen. Vi ser ett starkt samband med att också förbättra fiskbeståndet, det finns många vinster med att anlägga våtmarker. Där uppmanar jag kommunaktiva att se över vad det finns för potential inom kommunerna. Det finns mycket extern finansiering för sådant också, men landskapsregeringen vill också vara med på olika sätt.

Talman! I augusti 2025 samlas ett hundratal Östersjöparlamentariker på Åland vore det inte då toppen att ha som mål att samla de åtgärder som minister Josefsson beskriver. Visa upp lokala framgångsexempel på hur vi tillsammans har lyckats minska näringsutsläppen och kanske också skapa ett moraliskt tryck på större aktörer så att de gör sin del.

Tack talman! Det är ett ypperligt läge att lyfta alla goda exempel vi har på Åland och det breda engagemang vi har. Vi har många aktörer som bryr sig väldigt mycket om vårt vatten och det är det som skapar den största attraktionskraften vi har på Åland. Vårt vatten är rent och friskt.

Herr talman! Då infrastrukturministern är sjuk väljer jag att vända sig till näringsministern i stället. Landskapsregeringen tillsammans med minister Gunell i spetsen har informerat allmänheten om att man kommer att genomföra en uppdatering av taxilagstiftningen. Den här veckan bjuder man in till ett informationstillfälle där man ska redogöra för dessa förändringar.

Däremot säger man i detta att man bara ger möjlighet för näringen som sådan att ställa frågor om lagstiftningen. Är det så att man inte tänker höra den här näringen överhuvudtaget? Det är en stor och viktig yrkeskår vi talar om. Är det faktiskt så att landskapsregeringen har huggit väggen i sten att man inte tänker ge näringen någon möjlighet att få sin åsikt hörd innan man lagstiftar på detta område?

Tack, talman! Även i den här frågan har jag inte så mycket insyn i själva processen, men det som har nämnts kring frågan är att lagstiftningen kommer var positiv för näringen. Vid ett infotillfälle ser jag nog att det är ett sätt att kunna vara med och påverka kommande lagstiftning, det är också tanken.
Men som sagt, jag vet inte hur själva processen går. Vid alla lagstiftningar hör man de berörda till så stor grad som möjligt. Om det är ett tillfälle för att ställa frågor så ser jag det som lika med tecken på att också kunna ge input.

Tack, talman! Jag ser det som lite oroande att näringsministern inte är helt insatt i den här lagstiftningen som berör en hel näringsgren som är viktig för Åland. Taxinäringen är hårt reglerad och i promemorian så kan jag åtminstone för min egen del se flera problem i den lagstiftning man har lyft fram att man ska göra.

Jag skulle vilja uppmana landskapsregeringen att bekanta sig med lagstiftningen i våra närliggande regioner och ta reda på vad som har fungerat bra och vad som fungerar mindre bra. Känner ministern till om man redan har bekantat sig med lagstiftningen och haft kontakt för att ta del av de lärdomar som finns att dra där? Vad har fungerat bra, vad fungerar mindre bra?

Nej, jag vet inte på den nivån. Så som prosessgången ser ut, en näringsminister är ju lite här och där och all lagstiftning påverkar i princip näringslivet. Att man tar fram först ett PM och så hör man berörda och så kanske man formar ett lagförslag och skickat ut på remiss. Däremellan sker den politiska förankringen. Den här frågan har inte varit upp på den nivån ännu. Det är inte så konstigt att jag i form av näringsminister ännu inte har insyn i den här frågan. Men definitivt så kommer jag hålla ögonen öppna och se till att det är så gynnsamt för näringen som möjligt.

Tack talman! Vidare, om man läser den här lagstiftningens PM så kan man konstatera att man vill möjliggöra för det kommunala att själv agera skoltransport i en bransch som är hårt reglerad med stationsområden, trafiktillstånd och obligatoriska utbildningar som genomförs halvhjärtat, åtminstone om man frågar branschen själv, och en reglerad taxa så känns det motsägelsefullt att gå in för det här. Jag förstår syftet, men jag anser att man tänker fel. Om anbud inte kommer in till de här kommunerna så tyder det på att lagstiftningen är ett problem och att man borde fundera på att skapa möjligheter i stället.

Anser näringsministern att man borde verka för att förbättra villkoren och på så vis få in fler anbud i stället för att slå undan benen för de småföretagare som det berör?

Om så är fallet hoppas jag att de synpunkterna kommer fram och att de lyfter det vid de tillfällen som ges. Sedan får man förstås se till helheten. Som sagt, jag är inte insatt i lagstiftningen hur den är utformad nu, men allt som är positivt för näringslivet så kommer självklart näringsministern att stöda.

Jag hade först tänkt ställa frågan till infrastrukturministern men eftersom hon inte är på plats så tänkte jag att det här också berör turism- och näringsministern.

Vi är flera på Åland som nu och då behöver ta flyget till Sverige och Finland och transporterna till Sverige har fungerat bra. Fler och fler tar flyget till Sverige i och med att det inte alltid går att kombinera affärsresor med de färjförbindelser som finns och operatören som nu skött det har ofta gått och de inställda turerna känns det som att har varit färre. Man måste också åka via Sverige för att lätt komma till Helsingfors.
Något som dock är frustrerande är att i dagsläget inte kan checka in ditt bagage hela vägen utan behöver gå ut ur ankomsthallen och sedan igen checka in ditt bagage och gå igenom säkerhetskontrollen igen. Visserligen inte hela världen men lite frustrerande är det. I den tidigare upphandlingen fanns det ett krav, som tyvärr kunde tolkas olika (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack för frågan. Transporter hit och härifrån är otroligt viktigt för Ålands attraktionskraft, men definitivt för näringslivet också. Ja, vi hade en upphandling ute på linjen Stockholm Mariehamn för flyg och där tog vi också lite höjd och satt 40 platser. Vi skulle kunna ha tagit 30 platser för att vara lite säkrare. Men vi har sett att antal resor med flyg har ökat och det är också en osäkerhet med flyget till Helsingfors att många flyger via Stockholm, vilken vi kan ta en annan dag för så ska det inte fungera. Men just gällande incheckningen, jag minns inte på stående fot tyvärr, jag vågar inte uttala mig här ifall att jag skulle säga fel.

Jag kom aldrig till sak jag var lite för långsam. Det fanns ett krav i tidigare upphandling om att man skulle ha ett interlineavtal och nu har man teckna ett nytt avtal.
Min fråga är om man kommer ha ett interlineavtal i kraft och på plats eller om vi ska vänja oss vid den här möjligheten att vi måste gå ut och checka in eller resa lätt? I och med att interlineavtal kommer Åland och Mariehamn att synas när man söker på olika bokningssajter. Det här borde vara av största vikt för en närings- och turismminister att man ser Åland när man söker hur man ska ta sig hit.

Som sagt, jag minns inte exakt och därför vågar jag inte uttala mig ifall det skulle bli felaktigheter i media. Men jag vet att det var en viktig punkt som vi diskuterade när vi gick ut med upphandlingen och det fanns en viss problematik, och en risk att vi inte skulle få anbud helt enkelt. Jag kommer som sagt inte ihåg hur det slutligen blev och det var ett tag sedan. Det var en brant inlärningskurva som ny minister därför minns jag inte allt med spontana frågeställningar.

En sista sak. Avtal inom skärgårdstrafiken är väldigt snäva och det har visat sig att det är mycket dyrt om det handlar om att man ska tidigarelägga en tur med 15 minuter, som var fallet när Eckerölinjen ställde om sin turlista och vi ville göra det möjligt för Föglö att kunna åka med första färjan.

Har man tittat på det och tillåter avtalen mera avgångar om det skulle visa sig att det finns ett behov om vi nu ser att det är så många som vill komma till Åland att man vill ha en tur mitt på dagen också med flyget. Vet ministern om det fanns en sådan möjlighet, eller var det en elak fråga att ställa till en minister vars ansvarsområde det egentligen inte är?

Tack, talman! Lite elakt, om jag bara hade fått lite försprång här så hade jag kunnat tagit reda på svaren och gett exakta svar. Men alla dessa frågeställningar diskuterades, men jag vågar inte säga här i talarstolen. Vissa saker blir kan bli en rubrik och då blir det sanningen och det kanske inte alltid stämmer, i det här fallet vill jag inte bidra med det. Men vi kan titta på det i alla frågeställningar här i soffan över en kopp kaffe så ska vi reda ut det.

Talman! Finansminister. Frågan kommer att handla om förutsägbarhet och vad som egentligen är på gång med de åländska avdragen och då särskilt reseavdraget. Vi har bevittnat en vinter och en vår som kommer att gå så åtminstone i närhistorien är den historisk. Den kommer att gå till historien som den mest råddiga och omvälvande perioden i det här lagtingets historia där regeringsmandatet drastiskt har minskat. Vi har fått två enmansgrupper i det här lagtinget och vi har fått vårt första rambudgetförslag från finansministern. I det här rambudgetförslaget, som har tagits fram av landskapsregeringen, inklusive två stycken ministrar (… taltiden slut).

Jag ger ett svar på den frågan som aldrig kom för att fortsätta diskussionen. Jag säger det i varje fall att jag inte tycker att den här perioden har varit särdeles råddig, det har hänt några saker några personer har valt att bilda egna grupper och så kan det vara i politiken. Men jag uppfattar att regeringssamarbetet fungerar ytterst väl och att kompositioner av ledamöter i landskapsregeringen är konstruktiv. Arbetet fungerar mycket bra och stabilt.

Jag beklagar den dåliga tidsdispositionen. Dit frågan skulle gå handlade om att vi har ett budgetförslag från en regering innehållande två centerministrar där man säger att ersättningen till kommunerna för resekostnadsavdragskostnaderna ska bort. I salen får vi höra av centerföreträdare att det här är inte aktuellt och även på åländsk centers sociala media står det att det här kommer inte att ske.

Nu undrar vi som gillar förutsägbarhet vad är det som händer? Är den här regeringen faktiskt så regeringsduglig som finansministern låter förstå?

Herr talman! Det känns som att vi kom tillbaka till samma fråga som i första replikväxlingen. Svaret igen är att den här regeringen är regeringsduglig. Diskussionen går väldigt bra.

Men om vi går till sakfrågan så kommer jag inte exakt ihåg hur det var formulerat i vårbudgeten, men i förhållande till sjukdomskostnadsavdraget som landskapsregeringen har nämnt som ett alternativ och ett trovärdigt alternativ för att nå de ekonomiska målsättningar som kostnadstaken förutsätter, så skulle vi minska kompensationen till kommunerna med motsvarande belopp cirka 1 miljon euro. Då finns det två saker som är föremål för kompensation till kommunerna, grundavdraget och resekostnadsavdraget. Men det gör det inte omöjligt att ändå stuva om i systemet så att man får något som uppfattas som en rättvis borttagande av kompensation, och det är målet.

På centerns sociala medier står det att resekostnadsavdrag inte ska röras, det kan väl inte bli tydligare än så? Det är ändå inte det budskapet som kommer i det här rambudgetförslaget. Det måste väl ändå finansministern hålla med om?

Herr talman! Beskedet gällande själva avdraget som i nuläget gynnar individer som har kostnader för att ta sig till arbete där är beskedet kristallklart, också för min del och uppenbarligen på centerns sociala medier.
Själva resekostnadsavdraget avser landskapsregeringen inte att röra. Men sedan är det en skild manöver hur man via det sammanlagda kompensationsmomentet och lagstiftningen gällande grundavdrag och resekostnadsavdrag ska ta tillbaks den förmån som kommunerna i första skedet uppnår via att man slopar sjukdomskostnadsavdraget, ungefär 1 miljon euro, det ska tas tillbaks som en fördel till landskapets ekonomi så som förslaget ligger. Det är den mekanismen vi avser att genomföra så rättvist som möjligt.

Tack talman! I likhet med många andra här så hade jag tänkt ställa min fråga till infrastrukturministern, men jag vet att ledamot Perämaa är första ersättare, så det går säkert bra.

I samband med Sjöfartens dag, en förträfflig sammankomst för övrigt, så presenterar landskapsregeringen en video kring en ny elektrifierad färja över Prästösund som rullar på skärmen. Samtidigt har man kunnat läsa i media att man den 23 maj detta år beställt en utredning om man ska bygga en ny linfärja eller en fast förbindelse. En förstudie på 60 000 euro. Samtidigt har vi en budget som vi ska diskutera senare där man äskar om 1 miljon för att konvertera från dieseldrift till elhybriddrift på den aktuella färjan.
Vad är det egentligen landskapsregeringen vill göra?

Herr talman! Landskapsregeringen har en klar målsättning att skapa en mer hållbar skärgårdstrafik och trafik överhuvudtaget. Min uppfattning utifrån den information i andra hand jag av infrastrukturministern så torde det vara en lätt åtgärd att fattat beslut om att elektrifiera ett dieseldrivet vajerfärjefartyg för det skapar ekonomiska vinster och det skapar minskade utsläpp. Ekonomin i det torde vara ganska självklar, det är min uppfattning.

Sedan vad gäller kopplingen till eventuella broar och den utredning som ska göras är också min uppfattning att i fall man skulle komma till det beslutet att man bygger en bro, det tar förstås ett antal år innan det är verkställt, i så fall kan säkerligen det fartyg som nu planeras i ändringsbudgeten kunna trafikera någon annan stans. Som helhetsplan fungerar det ganska väl.

Talman! Jag ville först uttala mitt stöd för den progressivitet som den här regeringen visar i skärgårdstrafiken. Man tar verkligen skärgårdens frågor på allvar och det ska ni ha all kredd för. Det känns lite underligt att man beställer en utredning för 60 000 euro samtidigt som man med andra handen vill ha 1 miljon euro för att konvertera en färja. Skulle det inte, i mitt tycke vara förnuftigast både ekonomiskt och smartast på alla sätt och vis om man avvaktar den här utredningen först, huruvida man ska bygga en bro eller huruvida man ska konvertera en färja. För i sanningens namn är ju Töftölinjen en del av huvudvägnätet om man säger så, och färjans kapacitet torde överstiga behovet som finns på de andra linfärjelinjerna. Man borde kanske först bestämma vad man vill göra innan man går till verkställighet. Nu jobbar man parallellt på två olika spår.

Herr talman! Den andra frågan är att alltid när man står i beråd att göra någonting på riktigt, alltså verkställa någonting för att uppnå en förändring, så finns det alltid möjlighet att man hänvisar till någon eventuell ny plan, någon eventuell ny teknik som kunde komma istället, som skulle rucka om alltihopa så att det blir ännu bättre.
Jag tror ju att den åländska politiken har fastnat i det här tänkandet genom åren och ledamoten själv har varit lite delaktig i de diskussionerna. Det har säkerligen jag också varit. Ingen av oss har varit felfri förmodligen, men det är dags att också fatta konkreta beslut för att skärgårdsborna ska känna att de finns till i våra tankar också. Gör någonting, inte bara pratar. Så det är på sin plats med konkreta åtgärder.

Talman! Jag delar helt den analysen att det är dags för konkreta åtgärder. I sanningens namn så har vår geografi inte förändrats speciellt mycket de senaste 20 åren i alla fall. Därför är det lite förvånande att man från landskapsregeringens sida inte har tagit någon hänsyn till den rapport, som visserligen kom 2013 som är en delrapport, kortruttsförstudie delrapport DP-tio över Prästö och Prästösund, med otroligt mycket information som enligt mitt sätt att se det fortsättningsvis borde kunna användas och vara aktuell eftersom geografin så att säga är samma såsom den har varit tidigare.
Jag vill i ärlighetens namn säga att det är bra om man kommer med konkreta saker, men man borde ha tagit ställning först om man har vågat politiskt, det kanske är där man inte riktigt vågar besluta om man ska bygga en bro eller ha en linfärja.

Herr talman! Jag tror nog att modet finns hos hela landskapsregeringen och hos de individer som finns där. Jag vet om det att flera av de som sitter där nu har varit med tidigare och faktiskt fattat konkreta beslut om att skapa förbättringar också i skärgårdstrafiken. Det kommer inte att brista på mod i alla fall.

Herr talman! Under den senaste tiden har vi kunnat följa med häpnad och förskräckelse en debatt i vårt västra grannland Sverige om trollfabriker. De organiserade trollfabriksarbetet som har varit i gång under ett av de större riksdagspartiernas ledning. Trollfabriker är en fara för demokratin. Det handlar om att man låter systemet vittra sönder inifrån när man sprider falsk information och skräckpropaganda och så vidare. Där kan man säga att Åland inte är förskonat.

Min första fråga är, vilket nämns i utkastet till demokratistrategi om problemen med desinformation. Hur bedömer ministern att Åland är motståndskraftigt mot trollverksamhet?

Talman. Jag tackar ledamoten Röblom för den viktiga och angelägna frågan. Det är oerhört centralt att vi alla stärker vår egen resiliens när det gäller mottagandet av den här typen av desinformation, trollfabriker och annat. Vi måste också förstå vilken nivå de som har falska konton på sociala medier ligger på. Att man förstår att man ska skriva att hemorten är Emkarby eller Mariehamn och att man har bilder och profilbilder som ser åländska ut. Jag noterar över tid att politiker exempelvis är väldigt frikostiga med att acceptera vänförfrågningar som ger mera tillgång till de egna kontona, vilket sedan kan användas vidare.

Det är en väldigt viktig och angelägen fråga som ledamoten Röblom lyfter. Jag är inte sakkunnig att göra någon egen bedömning i det här sammanhanget och det finns inte heller, såvitt jag vet en saklig bedömning gjord på den här tematiken. Men jag konstaterar att det är vanligt att man tänker att i ett litet samhälle så är vi ointressanta för olika typer av attacker, cyberattacker etc. medans verkligheten kanske är snarare tvärtom. Alltså de som vill göra illa vet att det i sådana här små samhällen är tilliten hög. Vi har nu sett att bedragare har tränade AI-röster som pratar åländska. Vi måste förstå att vi också är utsatta och att vår litenhet kanske till vissa delar är en styrka för att man känner igen olika profiler. Men det kanske också föder en otillräcklig försiktighet.

Tack, talman! Tack för det svaret. Intressant exempel med att man blir vänner med folk som man tror att är legitima ålänningar, men så kanske de inte är det. Det gäller för oss alla politiker och andra offentliga personer att tänka på det, för det ger legitimiteten sedan i den vidare jakten för det här trollet och vidare diskussioner på nätet om man har gemensamma vänner.

Det här är en jättesvår fråga och det finns olika aspekter i det. För Ålands del kan jag tänka mig att å ena sidan handlar det om att via utbildningssystemet, där vi har full behörighet, stärka ålänningar och åländska ungdomar främst att känna igen och att ställa sig kritisk till påståenden om olika saker om källkritik etc. Men också för Åland som helhet när det börjar spridas felaktigheter om Åland i medier borde vi kanske ha en strategi på plats. Vad tänker ministern om det?

Talman! Jag tror definitivt man behöver stärka kompetensen i det här fallet. I den första frågeställningen så nämnde också ledamoten Röblom demokratistrategin. Den berör landskapsregeringens egna arbete, men är ut på bred remiss just för att få input till åtgärdsplaner och annat.

Här finns också en fråga när det gäller demokratiaspekterna, vem som nomineras i val, hur man för fram sina olika kandidater, där har partierna en jätteviktig roll. I det här sammanhanget skulle jag också göra bedömningen att lagtinget har en viktig roll i fortbildningen av lagtingsledamöter och det politiska Åland. Ett sådant utbildningstillfälle skulle man förstås kunna bjuda in vidare än bara lagtingets egna ledamöter.

Min bedömning när det gäller all typ av digitala frågor så behöver vi ha en bred kompetenshöjning.

Tack, talman! Jag håller med, lagtinget har ett ansvar där att vi stärker oss. Vi har haft gästföreläsare som pratat om desinformation och vilken kraft det är. Vi måste börja med att förstå vilken kraft vi står emot och att det här är någonting som kan vara oerhört destruktivt, det är svårt att komma åt.

Vi har sett från delar av det åländska partifältet att man vill lära sig av Sverigedemokraterna, sådant hoppas vi verkligen att den här saken inte importeras så att vi får större problem ur den aspekten. Vi vet att där det är brännheta frågor som berör identitet och sådant kan det lätt bli övertoner. Bygger man de här övertonerna på felaktiga uppgifter så kanar de i diket.

Talman! Jag brukar ofta i talarstolen prata om digitalisering, AI och annat. Jag brukar också framhålla att det är viktigt att de som vill utveckla samhället, de som vill samhället väl, lär sig de här instrumenten därför att de som vill samhället illa eller externa med mindre goda intentioner de kommer minsann att använda dem här.

Det är oerhört viktigt för var och en av oss att inse att det ändå är en risk att lägga ut ett omfattande bildporträtt av sig själv. I den här salen finns det timtal, i alla fall av min röst inbandat och inte så svårt att lyckas efterapa den med digitala verktyg. Vi behöver alla inse vilken verklighet vi lever i. Inte för att vara rädda för den, utan för att kunna vara förberedda och kunna fatta kloka beslut.