Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hen anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, herr talman! Landskapsregeringen med ansvarig minister Zekaj i spetsen har meddelat att ÅHS spara pengar på sparåtgärder och en mängd sparåtgärder har redan vidtagits. Min fråga är enkel. Hur kommer dessa sparåtgärder att påverka Ålands hälso- och sjukvård?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Wikström. Vi har en ekonomisk verklighet att förhålla oss till även inom den här verksamheten och jag upplever att styrelsen och även sjukvårdsledningen tar det på högsta allvar. Det finns ett gediget arbete bakom de här så kallade inbesparingskraven eller justeringarna som man nu gör i verksamheterna för att det inte ska påverka den vårdkvalitet som vi ger till ålänningarna. Från de beskrivningar som jag har fått från ledningen och från styrelsen så känner jag mig tillfreds.

Tack för svaret ministern. I min mening så innebär kanske det som vi har talat om mest det så kallade vikariestoppet, att alla som arbetar på oss får arbeta hårdare för att få verksamheten att gå runt. På vissa håll inom organisationen kan det bli svårt att få saker och ting att gå ihop. Underbemanning leder som regel till att antalet sjukskrivningar stiger och ÅHS blir ansedd som en mindre attraktiv arbetsgivare.
Landskapsregeringen visar återigen här att man slår på de sjuka, dels nu via nedskärningarna men också via avskaffandet av sjukkostnadsavdraget. Kommer dessa besparingsåtgärder att fortsätta inom ÅHS? Är det de sjuka som ska betala alla färjor och ministerns egen lön?

Tack, talman! Tack för alla frågor ledamot Wikström. Jag ska ta mig an några av dem som jag anser är väsentliga. Det finns en ekonomisk verklighet på ÅHS som jag anser att styrelsen och ledningen har tagit sig an på ett seriöst och bra sätt för att det inte ska påverka vården. Sedan pratar vi om vikariestopp. Det finns inget vikariestopp per se att det skulle vara ett totalstopp, utan man gör en ändamålsprövning enligt en rutin som man ännu inte tillämpar Det finns svart på vitt i verksamheterna en rutin som säger att man behovsprövar, man slutar automatiskt att ringa in. Det tror jag är klokt.
Alla verksamheter har flöden ibland är det högre och ibland har man utrymme för att hjälpa till på en annan enhet. Då anser jag det ganska klokt att använda resurserna på ett klokt sätt också för att vi ska ha möjlighet att ge ännu mer vård för pengarna.

Tack, talman! Jag undrar vidare om alla pooltjänster är tillsatta. Det genomfördes en reform om tjänstemannalagen, som ministern känner till så jag undrar om alla pooltjänster är tillsatta eller avser man att tillsätta allihopa?

Sedan har vi också jämställdhetsaspekten att tänka på. Vi vet att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Både liberaler och socialdemokrater pratar ofta och mycket om jämställdhet, men i praktiken så är det annorlunda. Man skriver rapporter, anställer tjänstemän som ska arbeta med jämställdhet men i praktiken så skär det ner på kvinnodominerade yrken, som dessutom skadar både de sjuka och svaga. Hur är det egentligen med vikarierna, hur stor andel av dem är kvinnor? Jag skulle tro att det är närmare 100 % av dem som drabbas av nedskärningar som är kvinnor som är vikarier inom sjukvården. Men kanske ledamoten har svar på frågan. Är pooltjänsterna tillsatta och hur stor andel kvinnor som drabbas?

Tack, talman! Tack, ledamot Wikström för frågorna. Låt mig bara säga det som den här regeringen har gjort den här mandatperioden. Vi glömmer bort löneharmoniseringen, det är en jättesatsning och den går direkt till personalen på ÅHS som får ett visst antal miljoner. Det är en fantastisk justering som vi är väldigt nöjda med, där görs en satsning.

Det är klart att det är en kvinnodominerad bransch. Det är klart att också blir också så att det kommer att vara fler kvinnor procentuellt sett som påverkas av just de här förändringarna eller anpassningarna. Men de är inte ovanliga i en verksamhet där man har vikarier, ibland behöver man trappa ner med vikarieanskaffningen och anpassa sig utifrån de ramar som man har satt (… taltiden slut).

Tack talman! I våras lyfte jag en fråga i samband med frågestunden som gällde vårt åländska körkortsregister. Åländska yrkesförare drabbas av att vårt körkortsregister på Åland inte är kompatibelt med bl.a. det finska som upprätthålls av Traficom och även det europeiska. Det gör att när yrkeschaufförer kör t.ex. i Europa och blir stoppade så kan de inte kollas upp i ett register att de har yrkeskompetens som finns på våra körkort som heter kod 95.
I samband med att vi hade den första frågestunden så skulle ansvarig minister kolla upp den här saken och jag lovade återkomma i frågan. Nu har det gått ett antal månader och nu är vi här. Hur står det till med vårt åländska körkortsregister och kompatibiliteten?

Tusen tack till frågan ledamoten Nordberg. Ledamoten Nordberg är så hygglig så han aviserar i förväg att han kommer att ställa en fråga, det uppskattar jag väldigt mycket.

Jag har det glädjande beskedet att meddela ledamoten Nordberg och lagtinget att sedan den 22.8 detta år så fungerar det här systemet så att också åländska förare med yrkeskompetensbevis i kod 95 finns med i det internationella systemet. Det här vore naturligtvis värt ett pressmeddelande. Jag förstår inte varför våra tjänstemän är så blygsamma, men det här är ett mycket väl utfört arbete av både infrastrukturavdelningen och fordonsmyndigheten. Man har påtalat den här problematiken till Traficom och Traficom har åtgärdat problemet. Det har möjliggjorts nu på grund av det nya åländska körkortsregistret tillsammans med ett väldigt gott samarbete med Traficom så saken är nu på banan.

Tack talman! Det här var goda nyheter för både oss här i lagtinget, men också för den yrkeskategori av yrkesförare som rör sig ute på vägarna. Förstår jag det rätt blir en yrkesförare stoppad av den finska polisen t.ex. så kommer våra åländska körkort upp i den finska polisbilens dator. Är det samma sak som gäller om man t.ex. i Tyskland blir stoppad, kommer information upp så att tyska polisen har den tillgänglig?

Det har varit lite komplicerat det här systemet. Jag tror det heter EUCARIS som består av flera moduler, bl.a. Resper som är ett och sedan ProDriveNet. De åländska körkorten har funnits i Respersystemet men inte i det andra ProDriveNet. I det gamla systemet där har man sett vilka körkortsklasser man har och om man har ett giltigt körkort. I det nya systemet där ser man också yrkeskompetensbeviset och kod 95.

Nu har man kommit ett steg vidare, tagit fullt kliv ut i det internationella systemet. Nu torde det här fungera fullt ut vare sig den åländska bilen befinner sig i Tyskland eller något annat europeiskt land.

Tack talman! I april i år kunde vi läsa att landskapsregeringen hade antagit ett antal förordningar gällande djurskyddet, och att landskapsregeringen avsåg att föra en ny djurskyddslag för Åland till lagtinget inom detta år. Det här är en fråga som har varit uppe ett antal gånger och diskuterats en hel del i samhället och började med ett medborgarinitiativ i tiden att det behövs en ny djurskyddslagstiftning, att den nuvarande åländska lagen är generellt hållen och svårtydd etc.

Min fråga till miljöministern är när kommer vi att se ett förslag till ny djurskyddslag för Åland, kommer det i så fall att vara en egen lag eller är det en blankettlag av rikets?

Tack talman! Tack för frågan. Det är en väldigt viktig lagstiftning som berör många ålänningar och som Röblom nämnde var det också ett medborgarinitiativ kring det här förra mandatperioden. Man har kommit en bra bit på väg med dessa förordningar, man har täppt till det som har varit det mest akuta. Jag diskuterade också om ÅMHM som gör mycket av tillsynen att det också sparar mycket arbetstid, det förenklar.
I vanliga fall kanske man tänker att mer byråkrati leder till merarbete, men i det här fallet så ledde de här förordningarna också till att enklare jobb för ÅMHM:s personal som gör det viktiga arbetet.

Gällande djurskyddslagen i sig så var förhoppningen var att kunna presentera det redan i år. När tjänstemännen började sätta sig in i det i detalj visade det sig vara betydligt mer omfattande arbete än vad man tänkt, men man håller på att ta fram ett lag-PM för tillfället. Det är för tidigt att säga om det ska vara en blankettlag eller en helt egen lag. De konstaterade ändå att vi behöver vissa skillnader även om vi tar blankettlag. Det är som ställer till det är också behörighetsfrågorna och det är kopplat till självstyrelserevisionen och det är egentligen grundanledningen att det dra ut på tiden. Det är mycket frågor kopplat till det som behöver klareras innan vi börjar lagstifta om det.

Tack, talman! Det har nästan gått troll i det här först väntar landskapsregeringen länge på att den finländska lagen skulle komma någonstans och det drog ut på tiden, därför påbörjades arbetet med förordningarna för att förtydliga de man kunde under resans gång och det är ett bra arbete.
Det är en stor lagstiftning och bygger i sin tur i på massor med EU-reglering så det är inte allt för enkelt. Det ska bli intressant att se hur och hur vi går vidare med det.

Det finns en hel del lagstiftning i röret på miljöområdet hos ministern, vattenlag och nu en stor djurskyddslag. Upplever ministern att det finns tillräckligt med resurser för detta viktiga arbetet? Är det tillräckligt prioriterat och kopplat just till djurskyddslagen, hur ämnar ministern förankra de åländska anpassningarna som behöver göras med fältet, sektorn?

Om jag börjar med sista förankringsarbetet, den modell och de arbetssätt man gjorde när man tog fram förordningarna funkar väldigt bra. Har förstått att det var uppskattat att man hade flera informationstillfällen och också diskuterade med de organisationer som jobbar med till exempel med ÅBF och liknande, det kommer ske i så nära förankring det bara går i ett sådant arbete.

Mycket är gjort av det mest akuta med hund-, häst- och kattförordningen så vi är en god bit på väg. Men att hinna med all lagstiftning det är utmanande, utan tvekan också på lagberedningens håll det kommer att bli att vi behöver prioritera men vi har en resurs som jobbar just med djurskyddslagen.

Tack, talman! När tror miljöministern att vi kan se en djurskyddslag eller lag om djurens välfärd om man så vill, på lagtingets bord?

Jag vågar inte lova något, men min förhoppning är förstås ändå att kunna presentera någonting fortfarande i år, men troligtvis så blir det nästa år. Jag kan bara säga vad jag hoppas på , och låta de sakkunniga och tjänstemännen jobba på.

Talman!. Ministern och jag känner väl till hur sjukvården har utvecklats eller avvecklats i Sverige. Det är allt fler vårdpersonal som lämnar för att arbetet är för tungt och icke längre stimulerande. Köerna blir längre och det är helt enkelt på vissa ställen omöjligt att få tag i folk.

När landskapsregeringen nu går ut med sina sparbeting så pekar man med hela handen. Samtidigt så skuldbelägger man personalen i en sån enkel eller simpel fråga som julfesten, "därför att alla kan ju ändå inte komma". Nej, så är det när man jobbar skift. Det finns aldrig några tillfällen när alla kan komma, oberoende om det är nyårsafton eller julafton.

Min fråga är därför tycker ministern att det här är det allra bästa sättet för ÅHS att gå vidare med en kraftigare ändamålsprövning av timvikarier?

Tack talman! Tack för frågan, ledamot Thörnroos. Jag står inte här och hittar på att vi ska göra en ändamålsprövning. Det finns en rutin svart på vitt där man måste göra en ändamålsprövning när en situation uppstår, där man behöver fylla en lucka. Det är vad man ska sjösätta nu. På det sättet är det ingen ny rutin utan det är någonting som man skulle ha arbetat med sedan tidigare.

Sedan vill jag också poängtera, vilket jag gjorde tidigare med ledamot Wikström, att vi gör en fantastisk satsning nu de här åren på ÅHS, vi ska inte glömma bort att vi på totalen gör ÅHS mer attraktiv som arbetsgivare genom den löneharmonisering som genomförs den här mandatperioden. Det här hänger ihop med en helhet, en vilja och ett uttryck för oss att göra ÅHS till en attraktiv arbetsgivare.

Talman! Jag har aldrig sagt att ministern står här och hittar på, det uttalandet får stå för ministern själv. Däremot säger jag så här, med egen erfarenhet från sjukvården att det finns någon form av övertro på sjuksköterskeyrket. Låt oss ta en sjökapten som exempel. Ingen, jag upprepar ingen, skulle ta en sjökapten som har arbetat på ropax-fartyg och följande vecka sätta in han på ett tankfartyg som befälhavare.
Därför att vissa delar i deras utbildning och deras erfarenhet går att säga är gemensam och kan räknas till godo, men vissa andra delar är ju helt specifika. En sjuksköterska som jobbar på inre medicin går ju inte att plocka per automatik och sätta in på kirurgiska avdelningen. Finns ju inte ens på kartan att hon eller han skulle kunna göra ett fullgott arbete där. Hur resonerar ni kring den frågan?

Tack, talman! Jag vill poängtera i den här frågestunden att det är inte vi i regeringen som sitter och gör den typen av ändamålsprövningar, utan vi har den kompetens som vi behöver för att kunna göra detta på allra bästa sätt. Sedan är det också svårt att dra paralleller till sjösidan. Operativt sett så har vi en struktur för att hantera vikariesituationer där vi måste säkerställa de som faktiskt jobbar med de uppgifter som de gör också kan klara av det. Det är också en del av det här, du kan inte plocka in vem som helst var som helst. Men det finns verksamheter som liknar varandra till mångt och mycket och man har säkert kanske till och med gått och arbetat på olika avdelningar och då måste man pröva det. Det sker en prövning, men inte att man ringer in per automatik, det tror inte jag är klokt utan man har haft den rutinen länge och nu väljer man att tillämpa den.

Talman! Min uppfattning är att hälso- och sjukvårdspersonalen inte går och drar fötterna efter sig och att de sitter på kansliet och löser sudoku även fast det eventuellt skulle råka finnas en liten lucka i det absoluta arbete som behöver utföras. Jag känner att vi har ingen samsyn där. Min uppfattning är att vårdpersonalen i princip arbetar hela tiden nu. Det som ni från landskapsregeringen sida förväntar er är att de ska jobba ännu mera än vad de tidigare har gjort. Det bekymrar mig faktiskt. Det bekymrar mig alldeles på riktigt, för jag ser hur utvecklingen har gått i Sverige, jag ser vad som har hänt där och jag ser att det är den linjedragning som landskapsregeringen nu verkar ha gått in för. Jag kan inte förstå vem som ska göra den här ändamålsprövningen kl. 04:00 söndag morgon när det rings in att nu är två sjuksköterskor borta. Vem ska (… taltiden slut).

Tack talman! Ja, det är inte varken lagtinget eller landskapsregeringen som kommer att göra den ändamålsprövningen, vi hade varit ganska kassa på det. Vi har tillräcklig kompetens för att göra den här prövningen. Dessutom har vi precis gjort olika processflödesmätningar bl.a. på ÅHS som visar på att det finns ganska bra potential inom vissa delar att faktiskt göra det mer optimalt. Det är det styrelsen går in för också.

Däremot är jag helt medveten om att alla gör sitt allra yttersta och allra bästa på ÅHS men det finns alltid möjlighet att förbättra och den gång som man lägger av och tror på att det inte går att förbättra, ja då står det verkligen illa till.

Tack, talman! Under de två dagar av debatt om sjukdomskostnadsavdraget som vi har fört här i lagtinget har lantrådet varit på andra uppdrag, vi har fått föra debatten utan lantrådet. Regeringsblockets ledamöter samt ministrar och förklarat att den totala bristen på kompensatoriska åtgärder beror på tidsbrist. Ett ställningstagande för det här lagförslaget är helt beroende av hur kompensationerna kommer att utformas. Med anledning av detta så vill jag ha ett rakt svar på följande frågor. När började man planera för slopandet av detta avdrag? När fattade landskapsregeringen beslut om att slopa detta avdrag?

Talman! Inledningsvis får jag beklaga att jag inte hade möjlighet att vara på plats förra veckan på grund av andra åtaganden som jag inte kunde ändra på. De var också viktiga och seriösa till sin karaktär.

När det gäller sjukdomskostnadsavdraget aviserades det från skattebyrån att man befann sig i en ohållbar situation och då hade man två vägar att välja. Det ena var att slopa sjukdomskostnadsavdraget och det andra var att finjusterar det väldigt, väldigt mycket. Det var ett besked som kom under våren.

Man ska också dra sig till minnes att effekterna kommer först 2026. Alltså man kommer att kunna göra sina avdrag i beskattningen när man gör deklaration för skatteåret 2024. Jag är fullständigt väl medveten om den kritik som finns och den är befogad. Det här är en sak som det arbetas väldigt intensivt på i landskapsregeringen nu för att kunna nå de grupperna som sjukdomskostnadsavdraget var beräknad att underlätta för.
Vi arbetar med frågan och räknar med att vi snarast ska kunna ha svar till lagtinget.

Tack, talman! Jag har framför mig här en mejlkonversation mellan en jurist på landskapsregeringen som den 12 mars har skrivit följande till Skatteförvaltningen, "det har tagits ett beslut av Ålands landskapsregering att avskaffa det åländska sjukdomskostnadsavdraget helt från och med 1.1.2025. Vi önskar således att det görs parameterändringar i Skatteförvaltningens datasystem som speglar detta".
Som sagt, det är daterat 12 mars. Då har man alltså fattat det här beslutet enligt mejlet. Anser lantrådet att detta skötts i demokratisk ordning då man föregått lagtingets beslut och meddelat Skatteförvaltningen om avdragets slopande. Hela fem månader innan lagförslaget förts till lagtinget?

Talman! Så erfaren politiker börjar lagtingsledamot Egeland också vara att det går inte att genomföra någonting förrän lagtinget har sagt sitt. Den deadline som finns är nu under hösten. Men det är helt skäligt att man för en dialog med näringsliv med skattebyrån vad landskapsregeringen har för planer.
Det här handlar också om en lagförändring som lagtinget har på bordet nu. Självklart är det på det viset att lagtinget fattar sitt beslut och landskapsregeringen har att rätta sig efter det, och också skattebyrån.

Tack talman! Självklart har vi full förståelse för att man måste föra en dialog om de planer man har. Men det här handlar ju inte om en dialog om de planer man har. Jag kan upprepa mig. "Det har tagits ett beslut av Ålands landskapsregering att avskaffa det åländska sjukdomskostnadsavdraget helt från och med 1.1.2025. Vi önskar således att det görs parameterändringar i Skatteförvaltningens datasystem som speglar detta".

Det här mejlet från 12 mars visar ju på att man faktiskt har föregått lagtingets beslut. Det visar också på att man har haft väldigt god tid på sig att ta fram de kompensatoriska åtgärderna som vi under hela debatten har fått höra att man inte har hunnit. Jag frågar lantrådet, varför har man inte hunnit det?

Talman! Har man rudimentär erfarenhet av socialpolitik så vet man att det är många parametrar som ska vägas in. När det gäller socialpolitisk lagstiftning och riktade insatser, lagstiftning och finansiering det är ett arbete som pågår alldeles tydligt nu. Jag får upprepa det jag sade, ledamot Egeland citerar ett mejl av en jurist i landskapsförvaltningen. Nu säger lantrådet så här. Vi ska ta fram kompenserande åtgärder. Landskapsregeringen kan ingenting göra förrän lagtinget godkänner lagförslaget och godkänner finansiering.

Lagtinget har den lagstiftande makten och landskapsregeringen har den verkställande makten. Landskapsregeringen kan heller inte fungera på det viset att landskapsregeringen är totalt bakbunden och inte kan göra saker och ting och förbereda lagframställningar, budgetar och finansiering till lagtinget. Så lantrådet upprepar och säger kompensatoriska åtgärder ska fram, de ska riktas till de som bäst behöver det, det som var ursprungsmeningen med sjukdomskostnadsavdraget. De som är sjuka och de som lever på marginalen. Så säger lantrådet.

Talman! Den här frågan berör regeringsprogrammet där det står att under mandatperioden kommande åren fram till 2035 ska fem nya frigående fartyg införskaffas samt åtta mindre linfärjor.
Vi är nog många som blev lite förvånade för fyra dagar sedan då ministerkollegan Gunell via Ålands Radio meddelade att det här målet inte längre är aktuellt. Det är inte längre aktuellt med 13 nya fartyg.
I regeringsprogrammet står emellertid också att för finansiering av denna omställning i sin helhet anhåller landskapsregeringen hos Finlands regering om extra anslag. Jag frågar därför har finansministern och finansavdelningen slutat arbeta med ansökningar om extra anslag för detta?

Herr talman! För det första vill jag säga att i likhet med ledamoten Nordberg så har ledamoten Valve förberett mig på att han kommer att ställa en fråga om detta ämne och det är synnerligen bra.

Budgeten för detta år är ett intentionsavtal, avsiktsförklaringen har skrivits med statens Skärgårdstrafik Bolag Finferries där man menar att det finns en möjlighet att samordna kompetenser för att skapa bästa möjliga utveckling för skärgårdstrafiken på Åland.

Vi bedömer nu att det finns en klar möjlighet att konvertera också befintliga fartyg till fossilfri drift och bygga om fartygen delvis så att de på det sättet anpassas för ett modernt kundbehov, om vi använder det uttrycket och därför bedömer vi nu att behovet av att förnya fartygsflottan är något mindre än tidigare.

Men som svar på frågan gällande extra anslag, landskapsregeringen kommer att förbereda ett äskande om extra anslag som ska presenteras för lagtinget för ett eller möjligen ett plus några optionsfartyg där vi då kommer att be att lagtinget lämnar in en ansökan till Ålandsdelegationen om just detta.

Det sistnämnda klargör svaret något. Då tolkar jag finansministern svar som att för finansiering av denna omställning i sin helhet anhåller landskapsregeringen hos Finlands regering om extra anslag. Jag tolkar finansministern svar som att helheten har minskat från 13 färjor till en till två färjor som kan vara aktuella.

Herr talman! Landskapsregeringens bedömning är att planerna finslipas hela tiden och det gryende samarbetet mellan förutnämnda aktörer och landskapsregeringen, det kan komma skeden där man bedömer någonting annorlunda. Med bästa kunskap just nu så finns det faktiskt potential i att konvertera en del av fartygen, en del av de frigående fartygen och möjligen då framöver också finns det potential som vi bedömer det att konvertera också linfärjor för den trafik som bedrivs med linfärja.

Svaret i det här skedet är rätt entydigt så att vi bedömer inte att behovet av att förnya fartygsflottan är lika stort som då det fattades beslut om i samband med regeringsprogramsskrivandet (… taltiden slut).

Talman! Jag är nöjd så jag tackar för svaret på frågorna.

Tack, talman! Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram att jordbruket är en basnäring som är oundgänglig för att säkra självförsörjningen av livsmedel. Jag instämmer till 100 % med meningen även om jag hellre skulle definiera det som jord-och lantbruksnäringen för att visa att hela yrkeskåren är viktig för det åländska samhället.
Min fråga till minister Josefsson är vilka åtgärder avser landskapsregeringen att inom en snar framtid vidta för att säkerställa en välmående och tryggad jordbruks- och lantbrukssektor?

Tack för frågan. Tack för den "lilla" frågan som jag gärna hade kunnat få på förhand så skulle jag ha kunnat förberett och funderat mer än två sekunder med allt som händer och sker.

Jordbrukspolitiken är väldigt komplex i sig och mycket styrs via kaplanen och de programperioder som sker och utrymmet däremellan perioderna är inte särskilt stora. Viss flexibilitet har man givetvis.
Det som har varit efterfrågat och som kom upp när vi höll på att bilda regering och skrev regeringsprogram var det mer strategiska och långsiktiga arbetet inom sektorn och just behovet av en livsmedelsstrategi. Det arbete planerar vi inleda nu i början av 2025. Tanken är att vi ska ha en politisk referensgrupp och den strategin kommer jobba väldigt nära alla olika aktörer inom den här branschen. Det är väldigt brett om man tänker vad som berörs av en livsmedelsstrategi. Det kommer att vara ett ganska stort men väldigt viktigt arbete, också lägga lite ramar och inriktning på kommande programperiod.

Inom själva programperioden har man ramar att röra sig via och också medel. Det som kanske har varit aktuellt senaste åren är att arbeta mer strategiskt kring bevattning och se till att bygga upp en bevattningsinfrastruktur och det är något vi planerar att titta vidare på bl.a.
Men som sagt, det är mycket som sker inom den här branschen.

Tack, talman! Jag utvecklar vidare. Förra veckan debatterade vi höjning och indexering av avbytarstödet. I samband med det ställer jag en fråga till minister Josefsson om man hade för avsikt att se över avbytarlagstiftningen. Jag vill bara säkerställa att jag förstår ministern rätt, så jag ställer den igen. Avser landskapsregeringen att under denna mandatperiod göra en fullständig översyn av avbytarlagstiftningen och inkomma med förbättringar för de lantbruk som har inriktning på någon form av djurproduktion på Åland? Vid vilket tillfälle kan vi då förvänta oss att en sådan översyn sker?

Tack! Själva avbytarsystemet är en viktig pusselbit i hela jordbruks- och lantbrukssektorn. Mycket kommer att styras via livsmedelsstrategin. Det har lyfts behov, det är länge sedan snart tio år, sedan man reformera avbytarstödet så den är i behov av uppdateringar.

Jag tror inte att vi kommer att hinna reformera det helt och hållet under den här mandatperioden. Vi har väldigt mycket lagstiftning i röret som vi knappt hinner med redan som det är. Men jordbruksbyrån kommer att börja titta på det här och kanske utforma som ett lag PM åtminstone under mandatperioden.

Tack, talman! Jag citerar åter regeringsprogrammet för regeringen Sjögren två, "landskapsregeringen eftersträvar att de åländska lantbruken ska ha samma konkurrensvillkor som motsvarande i närliggande regioner".

Anser ministern att införandet av påföljdsavgifter i flyghavrelagstiftningen och avsaknaden av helhetsuppdateringen av avbytarstödslagstiftningen är i linje med denna mening som man själv har tagit fram, då dessa klart avviker från närliggande regioner på ett sådant vis som skapar sämre förutsättningar och konkurrensvillkor för åländska jord- och lantbruk.

Tack, talman! Att ha samma förutsättningar och konkurrensvillkor som närliggande regioner och helst bättre, har väldigt stor tyngdpunkt i regeringsprogrammet och för mig personligen att sträva efter. Fördelen med vår självstyrelse är också att vi kan vara bättre inom vissa områden. Sedan att vi är en ö och det fakta att vi har självstyrelse medför utmaningar på andra håll, så man får försöka hitta kompensationer.

Gällande påföljdsavgifter, även i Finland om det bryter mot en lag så får det böter i slutändan. Det som är unikt för Åland och vår självstyrelse är att vi kan införa påföljdsavgifter som då tillfaller Åland och därför måste man sätta med det i lagstiftning annars blir det ett vite och böter som tillfaller staten. Det är inget nytt på så sätt.

Talman! Sommarsäsongen är över och turismen på Åland går mot en lågsäsong. Jag tänkte vi kort skulle prata lite näringslivspolitik, turism och coolcation.
Jag är intresserad om ministern har haft diskussioner tillsammans med övriga i landskapsregeringen om framtiden kring turismen och Visit Åland, samt vilka åtgärder som landskapsregeringen avser att vidta för att hjälpa till att stimulera turismen framöver?

Tack talman! Tack för frågan. Det är väldigt mycket på gång och vi använder begreppet attraktionskraft som innefattar turism, men också förstås oss alla som bor här. Turismen i sig väger också upp för oss som bor här, skapar aktiviteter och restauranger m.m. som vi ålänningar kan ta del av i vardagen.

Det kommer att synas också i budgeten 2025 ett mer samordnat arbete kring det här mellan bl.a. Visit Åland och Ålands näringsliv och landskapet, att vi jobbar mer närmare tillsammans. Vi håller just nu på att utarbeta det kommande resultatavtalet med Visit Åland.
Jag ska om en kvart springa över till stadshuset och ha möte med samordningsgruppen som tar fram färdplanen för turism där bl.a. Ålands näringsliv, Visit Åland, Högskolan, Åland Living, Mariehamns stad och någon aktör som jag säkert glömmer bort nu är med. Det pågår väldigt aktiva dialoger och målsättningen är också att satsa på platsutveckling att ta fram aktiviteter, t.ex. discgolf som är ett bra exempel. Det är något fysiskt som kommer oss ålänningar till gagn men också lockar hit turister. Det är något vi vill satsa vidare på och troligtvis så kommer det också finnas inslag av det i budgeten som kommer för 2025.

Talman! Tack för den informationen det var just därför jag lyfte det här i min fråga, avtalet med Visit Åland går ut den 31.12.2024 varför det är viktigt för oppositionen att höra hur ni jobbar med det här.
Coolcation som jag nämnde är en ny trend som innebär att turister söker sig norrut. Jag reagerade på ett uttalande i en intervju från Visit Åland där man lyfte fram det här, man tyckte att det var fiffigare som man uttryckte sig att satsa på närområdena än att erövra nya marknader och se utanför Åland och kanske börja kommunicera med andra språk.

Är det här någonting som landskapsregeringen och ministern omfattar, borde vi inte vidga våra vyer och borde vi inte hitta nya turister som vill komma till Åland?

Svaret på den frågan är enkel. Vi borde men sedan att faktiskt göra det är ganska svårt och resurskrävande just för Visit Ålands roll. Det kräver väldigt mycket resurser, ekonomiska resurser helt enkelt att marknadsföra sig väldigt brett. Därför har man valt rent strategiskt och sett till det budgetmedel man har att jobba med att man får mest för pengarna att rikta sig till närliggande regioner. Men man försöker förstås att få hit fler, men man kan inte ha aktiva marknadsföringskampanjer i fler länder i så fall måste vi välja bort något i stället, det tror jag inte att vi vill.
Däremot att satsa på, tar återigen discgolfen som exempel, att det är i sig locka hit som inte kräver traditionell marknadsföring.

Talman! Om man tittar på vad som händer nere i Europa, den europeiska resekommissionen förutspår att turismen i Medelhavet mellan juni till november tappar uppemot 10 % av sin turism för att man söker sig till nya marknader. Vi ser hur Lappland växer väldigt enormt. Vi borde hänga på det tåget på något vis, för vi behöver turismen.
Går vi tillbaka till det avtalet som går ut den 31.12.2024, där är det ett resultatavtal. Har landskapsregeringen följt upp det här resultatavtalet, är man nöjd med vad som har hänt? Avser landskapsregeringen att komma med era visioner och coolcation och det framtida arbetet kring det här som ett meddelande till lagtinget eller kommer vi bara att få se vad som händer i budgeten?

Tack, talman! Uppföljning och resultatavtal är intressant och något man borde bli betydligt bättre på. Nuvarande resultatavtal ska jag vara ärlig, det är ganska svårt att följa upp. Det finns inte så mycket att följa upp, det är ganska vida skrivningar. Det är något jag själv har funderat ganska mycket på hur kan vi utforma resultatavtal som man kan följa upp på bättre sätt?
Jag har också diskutera med den nytillträdda vd:n för Visit Åland att man kanske borde ha mer uppföljningstillfällen och informationstillfällen hur Visit Åland arbetar och hur turistläget ser ut bl.a. för hela lagtinget. Mycket av Visit Ålands jobb, om vi bara pratar Visit Åland ser man inte på Åland för de kunder utanför Åland som ser deras arbete. Men att kunna följa upp och se vad man faktiskt får för de pengar vi (… taltiden slut).