Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

    Första frågan går till lagtingsledamoten Marcus Måtar som ställer sin fråga till lantrådet.

    Varsågoda!


  • Talman! Den fråga som vi från Obunden Samling ställer gäller det så kallade cancerflyget, dvs. patienttransporterna. Detta är enligt vår mening en kärnverksamhet för samhället som inte bör överlåtas till tredje sektorn.

    Även om vi verkligen lyfter på hatten för den förening som idag har varit och fortsätter vara instrumental i att få verksamheten att fungera, inget ont om den, så anser vi ändå att detta är en samhällsfunktion som bör ligga inom det offentliga ansvaret.

    I Obunden Samlings skuggbudget avsatte vi 300 000 euro, vilket kan ses som en modest summa. Däremot hittar vi inga spår av anslag för denna verksamhet i landskapets budgetförslag.

    Eftersom det verkar som att lantrådet har haft frågan på sitt bord, vill vi ställa följande fråga. Vad finns det för planer, och vad har man för avsikter?


  • Talman! Jag delar vicetalman Måtars uppfattning att det handlar om en kärnverksamhet för samhället. Landskapsregeringen har haft ett väldigt bra samarbete med cancerföreningen. Landskapsregeringen har tydligt och klart hela vägen gjort de utfästelserna att cancerföreningen inte ska lida någon slags ekonomisk skada av det här. Det är klara och tydliga utfästelser från landskapsregeringens sida.

    Det finns skrivningar i budgeten under moment inom infrastrukturavdelningen, och vi har haft ett ministerråd som har arbetat med denna fråga. Infrastrukturministern, näringsministern och social- och hälsovårdsministern har varit involverade. Det finns lösningar i sikte som vi hoppas att vi, så småningom och ganska snart, ska kunna offentliggöra.


  • Tack, talman! Under budgetmoment 74 700 kan man, med lite god vilja, säga att ordet patienttransporter finns nämnt, men några närmare planer finns inte. Jag vill samtidigt påminna om att detta har hänt förut. Åtminstone under två tidigare regeringar har man på relativt kort tid lyckats ordna patienttransporter.

    Det är viktigt att komma ihåg att patienttransporter är något helt annat än att ordna passagerartransporter i allmänhet, trafikplikt och olika saker man kan tänka sig. Nu talar vi bara om kärnverksamheten, patienttransporter, som måste fungera utan problem. Som man inte ens ska behöva få en svettdroppe i pannan och bli nervös att det här kommer inte att fungerar, jag kommer inte att komma på mina behandlingar. Det är dessa planer som vi saknar, lantrådet.


  • Lantråd Katrin Sjögren Tilläggssvar | 13:05

    Talman! Man får dra sig till minnes att landskapsregeringen hade en lösning. Vi hade en ändringsbudget, vi varskodde lagtinget för extra plenum, vi diskuterade med finans- och näringsutskottet. Vi var beredda att lösa den här frågan momentant och med extra medel. Sedan kom det lagstiftning in i spelet och det visade sig att det var mycket svårt att lösa frågan väldigt snabbt ur landskapsregeringen synvinkel. Därför är vi oerhört glada över samarbete med cancerföreningen. Men som sagt var, nu jobbar vi på frågan och vi har en lösning i sikte.


  • Tack, talman! Hade glömt att man hade två tilläggsfrågor. Då var det alldeles utmärkt att lantrådet nämnde den här lagstiftningen, vilket om jag förstår det hela rätt handlar om någon form av statsstödsregler som man oroar sig för. Rätta mig om jag har fel.

    Jag vågar påstå att det skulle vara otroligt osannolikt att någon skulle lyfta statsstöds problematiken för en verksamhet som är samhällets kärnverksamhet, att få patienter flyttade från punkt A till punkt B för behandling. Det vore verkligen intressant att få ta del av den juridiska bedömningen man har gjort där man påstår att det faktiskt skulle vara statsstöds problematik att lösa den här saken snabbt. Där skulle jag hoppats att landskapet ska kunna ha lite större mod än så.


  • Lantråd Katrin Sjögren Tilläggssvar | 13:06

    Talman! Det sista först. Det sista den här landskapsregeringen saknar och det är mod. Det var på det viset att man kan diskutera att det skulle vara osannolikt. Men vicetalman, som är en mycket erfaren jurist, har varit med i många domstolsprocesser vet att finns det en sannolikhet så finns den där.
    Landskapsregeringen städar alla lådor och tittar i alla skåp. Var fanns det här legitima beslutet från kommissionen att vi skulle kunna ordna de här patienttransporterna, det hittar vi inte. Vi tog omedelbart kontakt med EU-kommissionen och nu ska vi få svar.
    Det kommer att ordna sig, det är min starka förvissning och det är en högt prioriterad fråga. Vi har tre ministrar på den här frågan för att kunna lösa frågan långsiktigt.


  • Tack talman! Jag tänkte fråga minister Hambrudd om försäljningen av skolfartyg Michael Sars. Ministern har påstått att fartyget kommer att kräva kostsamma reparationer. Av besiktningsprotokoll att döma, samt vid besök på fartyget så framkommer det ganska tydligt att fartyget är i ett mycket gott skick samt att kostsamma reparationer redan har genomförts för några år sedan. På basen av detta så vill jag ställa följande fråga, vad har ministern fått dessa uppgifter om förestående renoveringar?


  • Tack, talman! Tack för frågan. De uppgifterna har jag fått från min egen avdelning. Sedan gällande kostsamma reparationer det kanske är fel uttryck. Kostsamma reparationer är när saker och ting går sönder. Men nu är inte jag helt bevandrad i just kring fartyg, men det är ju regelbundna kontroller och besiktningar som man behöver göra i vissa intervaller och de här är rätt så dyra.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Tilläggsfråga | 13:09

    Tack, talman! Jag tackar minister Hambrudd för rättelsen. Det var nog faktiskt renoveringar som hon sa när hon uttryckte det så det var jag som uttryckte mig slarvigt.

    Andra argument för försäljning är att antalet studerande minskar samt att nyttjandegraden är för låg. Nyttjandegraden verkar ligga runt 55 % och det får ju anses ganska högt för ett så kallat specialklassrum. ÅSUB:s rapport visar ju att antalet studerande ökar. Hur bemöter ministern detta?


  • Tack talman! Tack för vidare frågan. ÅSUB:s rapport som kom förra veckan, har jag för mig den visar väl egentligen att antalet på Högskolan inom sjöfartsprogrammen har gått ner under flera år, så vill jag utläsa kring det.
    Sjöfartslinjen är en av dem som har minst ansökningar, tyvärr. Här är jag helt övertygad om, precis som jag sagt i budgetdebatten, att här behöver man se över sjöfartsutbildningarna så att de blir attraktiva och konkurrenskraftiga med våra kringregioner.
    Jag tror på Högskolan på Åland och gör man ett långsiktigt arbete så finns det goda möjligheter att lyfta sjöfartsutbildningen.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Tilläggsfråga | 13:11

    Tack, talman! Det är helt riktigt som ministern säger att det är en långtgående trend att det har sjunkit. Men nu har jag haft ett visst uppsving den senaste tiden.

    Det är glädjande att ministern avser satsa på sjöfartsutbildningen. Vad har man planerat att ersätta skolfartyget med? Om man ser att den här utbildningen har god potential men ändå inte riktigt har lyckats vara konkurrenskraftig, är det rimligt att man säljer en av dem de argument som vi har för att lyfta just vår utbildning.


  • Tack, talman! Det jag försöker lyfta är att vi behöver se över strukturen, organisationen och samarbeten kring sjöfartsutbildningen. Verkligheten är att vi har förslaget till Ålands budget, som just nu visar ett minus på 29 miljoner. Vi har ett kostnadstak.

    Inom mitt politikområde har jag en besparing under den här perioden på 4,4 miljoner. Finansministern sade också tidigare, när budgeten presenterades, att goda förslag till besparingar kommer att tas emot, och det gäller hela regeringen.


  • Tack, herr talman! Det står i budgeten att landskapet avser auktionera ut de norra havsområdena innan sommaren. Landskapsregeringen satsar 2 miljoner euro i budgeten för 2025, det vill säga inte EU-medel utan riktiga skattepengar. Det är väldigt mycket pengar som landskapsregeringen och ministern satsar på att vindkraften ska ge avkastning till Åland.

    När man satsar så här mycket pengar på ett projekt, behöver det framgå vad man förväntar sig för avkastning. Vi har förstått att landskapsregeringen tror att de kommer att tjäna storkovan på det här projektet, men inte hur mycket. Det hela kan jämföras med en typ av riskkapitalist där man satsar pengar mot en förmodad avkastning. Problemet här är att landskapsregeringen inte verkar veta eller har en uppskattning av hur stor den potentiella vinsten är för det här projektet.

    Vilka är de förväntade vinsterna, enligt ministern, som landskapsregeringen minst förväntar sig kan motivera en satsning om 2 miljoner euro av skattebetalarnas pengar?


  • Tack talman! Den här frågan borde egentligen ställas till minister Gunell eftersom det är hon som är ansvarig för den här frågan. Till frågan som är väldigt komplex så skulle jag uppskatta att få den på förhand. Det är ingen idé att försöka svamla ihop ett svar på en väldigt komplex fråga utan någon förberedelse eftersom det inte heller är undertecknads huvudfråga.
    Sedan är jag förstås väldigt involverad i frågan som närings- och miljöminister. Den är för svår att svara på så här enkelt som frågan är ställd och framför allt utan någon sorts förberedelse.


  • Ledamot Christian Wikström (Obs) Tilläggsfråga | 13:14

    Tack, herr talman! Den här frågan har varit aktuell en väldigt lång tid. Ministern är näringsminister och det här har utmålats som den största näringspolitiska satsningen.
    Landskapsregeringen har sagt att man förväntar sig stora avkastningar för det här projektet, även om det är oklart hur mycket.

    Man blir lite förundrad när man tror det ska komma in väldigt mycket pengar. Samtidigt som vi skär ner i samhällets kärnverksamhet, vi tar bort sjukdomskostnadsavdrag, skär ner i utbildning, sjukvård ja på alla möjliga olika platser i samhället så skär man ner. Trots att det inom kort ska kommer stora mängder pengar. Tror landskapsregeringen själva på det här projektet? Varför beter man sig då som om man inte gjorde det? Håller den här frågan på att bli en prestigefråga som man inte längre kan backa på för att man har gått så hårt fram?


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:15

    Tack, talman! Vi tror absolut på den här frågan, annars skulle vi inte lägga budgeterade medel på det.

    Det som händer nu är att det kommer att konkretiseras vilka områden som kommer att auktioneras ut och hur det kommer att auktioneras ut och också de olika ekonomiska analyserna. Det som är viktigt när vi pratar ekonomin, vi har ett stort underskott och då måste vi hitta nya sätt att få intäkter. Det här är en av möjligheterna. Om vi ser till ekonomin i stort, det viktiga är att få bort de strukturella underskotten. Det här är en kostnad som också är budgeterad för nästa år. Sedan om det blir verklighet då kommer det förstås också vara kopplat till kostnader. Men om det inte skulle bli något, då blir det inte återkommande kostnader. Men vi måste ta vara på den chansen vi har och den har vi nu.


  • Ledamot Christian Wikström (Obs) Tilläggsfråga | 13:16

    Tack, herr talman! Jag menar att man behöver bedöma den här frågan som ett investeringsprojekt, som att landskapet investerar och man förväntar sig avkastning. Man blir lite orolig när man t.ex. i Sverige har börjat stänga ner vindkraftverk och börjat betala dem för att de ska ha vindkraftverken avstängda när det blåser.

    Nu sätter vi iväg 2 miljoner euro i budgeten på ett projekt som i vår omvärld börjar gå dåligt. Vi har ledande experter som inte är vindkraftmotståndare utan som håller med om vindkraften att det är någonting som man vill se, men som säger att idag är vindkraften olönsam. Nu är det 2 miljoner euro här. Det behöver finnas ett resonemang kring hur man tänker om de här frågorna. Hur mycket pengar ska vi få i avkastning? Är det verkligen värt att sätta de här pengarna nu när vi ser att vindkraftsindustrin i våra närområden går väldigt dåligt?


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:17

    Tack talman! Det sistnämnda är en sanning med modifikation. Det är helt olika politiskt hur man ska jobba med näringspolitik. Såsom jag anser är det de offentliga som ska skapa förutsättningarna och möjligheterna och marknaden utför. Det är exakt vad det är också i det här fallet.

    Vi har en fast plan som ligger som grund till att det här området är potentiellt för havsbaserad vindkraft. Privata aktörer har fått upp ögonen för det och visat intresse, det är flertalet aktörer som är intresserade av de här områdena. Det skulle vara oansvarsfullt att inte ta vara på den här chansen. Det finns en stor möjlighet till nya intäkter för Åland och det är något som vi verkligen är i behov av och de korten behöver vi syn.


  • Talman! Landskapsregeringen meddelar genom sitt regeringsprogram i december 2023 att man avser att prioritera arbetet med att minimera de negativa effekterna som skatteundantaget medför för de åländska företagen och för ålänningarna.

    Det har passerat 11 månader sedan landskapsregeringen tillträdde och sedan dess har situationen förvärrats, inte minst mot Sverige som är en viktig handelspartner för Åland. Detta sätter förstås press på regeringen att leverera.
    Min fråga till ministern är, vilka konkreta steg har landskapsregeringen vidtagit för att komma framåt i frågan att riva byråkratiska hinder och när kan vi förvänta oss att åtgärder börjar genomföras och märkas för ålänningarna?


  • Herr talman! För ålänningarna kan jag säga att det var väldigt bra att ledamoten Kanborg förberedde mig på den här frågan så kan man gärna göra i samband med frågestunden.
    Däremot är situationen den att vi båda vet genom det gemensamma arbetet i den parlamentariska referensgruppen hur arbetet framskrider, det är bra att vi tar det här tillfället i akt för att informera ålänningarna om det som pågår.

    Inledningsvis vill jag säga att med erfarenhet av arbetet med att ändra ekonomikapitlet i självstyrelselagen vet jag att man ska nå framgång när det gäller andras behörighet, i det här fallet riksbehörighet. Också i en situation när besluten fattas på EU-nivå måste vi bli väldigt kunniga på området. Vi måste helt enkelt bli experter, vi måste kunna argumentera för vår sak. Det arbete som pågår i den parlamentariska referensgruppen stöder just den här tanken. Vi är på god väg att bli experter i frågan allihopa som ingår i det arbetet.

    Därtill har landskapsregeringen nu fulla resurser vid finansavdelningen med juridisk kompetens på alla tjänster. Vi har till vårt förfogande också kompetens från regeringskansliet, juridisk sådan. Därmed börjar vi vara i den situationen att vi kan börja diskutera sak- och detaljfrågorna, göra oss till experter vilket kommer att vara fruktbart när vi ska leda arbetet, driva arbetet mot den framgång som vi hoppas kunna uppnå. Vi har en väldigt bra utgångspunkt just nu i det här arbetet, ett svårt arbete i och för sig men det här är det enda sättet att kunna nå framgång.


  • Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Tilläggsfråga | 13:21

    Tack finansministern! Jag vill också tacka för det samarbete vi har i den parlamentariskt tillsatta gruppen. Jag upplever att i den gruppen finns inga partifärger överhuvudtaget. Där har vi samma strävan och vi jobbar alla mot samma mål. Vi vill skapa ett näringsliv som har bra förutsättningar och en enklare vardag för alla ålänningar med minskad byråkrati.

    Men vi har också kommande eventuell problematik i EU:s tullkodex som är under förändring. Hur ser landskapsregeringen och finansministern på den kodex och de problem som kan komma att medföras genom framtagandet av den? Vad har landskapsregeringen för plan att förhindra att det uppstår ytterligare gränshinder?


  • Minister Mats Perämaa Tilläggssvar | 13:22

    Herr talman! Gällande situationen under nuvarande tullkodex ser landskapsregeringen framför oss att ingå i en arbetsgrupp under finansministeriet. En arbetsgrupp har utlovats av finansminister Purra och av statsminister Orpo. Vi räknar med att den kommer igång med sitt arbete i början på nästa år. Vi förbereder oss i landskapsregeringen och inom ramen för det parlamentariska arbetet. Det är just det vad jag sade tidigare, experter att kunna föra fram konkreta sakförslag för att underlätta situationen inom den nuvarande regimen med nuvarande tullkodex.

    Därtill så förbereder vi oss att i arbetet med att skapa en ny tullkodex, de arbetet pågår som bäst i kommissionen, vill vi utöka de möjliga lättnader till att också gälla grannländer i det här fallet Sverige och inte bara som det är nu mot Finland.


  • Ledamot Andreas Kanborg (Obs) Tilläggsfråga | 13:23

    Avslutningsvis vill jag konstatera att frågan med att riva hinder har pågått i runda slängar de senaste 30 åren. Tyvärr har vi inte kommit framåt, vi kan snarare konstatera att det har backat. Byråkratin har förvärrats och i dag står vi inför fullbordat faktum att den åländska entreprenörsandan börjar tryta, det här är illa.
    Vilken är finansministerns ärliga bedömning, tror finansministern att vi kan glädja ålänningarna med förenklingar och rivningar av hinder inom en snar framtid?


  • Minister Mats Perämaa Tilläggssvar | 13:24

    Herr talman! Jag brukar vara en försiktig general och inte lova framgångar innan man ser att man har uppnått dem. Jag räknar med att den kompetens och den energi som finns inom ramen för det parlamentariska arbetet och med den kompetens vi har i landskapsregeringen, med den sakkunskap vi håller på att bygga upp ska vi kunna kunna uppnå förenklingar.
    Jag vill samtidigt säga att det kommer inte av sig självt, vi kan inte fatta besluten här i lagtinget utan besluten fattas någon annanstans.

    Jag har en viss tilltro till de digitala verktyg som håller på att prövas just nu, kanske vi kan utveckla andra saker också inom ramen för det digitala. Det finns ingen möjlighet att ge upp i den här frågan utan tvärt om, vi ska jobba stenhårt med detta som är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för Åland.


  • Talman! Ålands landskapsregering har hittills inte kunnat införa några betydande begränsningar för att minska det industriella fisket av strömming i Östersjön. Det betyder att danska trålare fritt kan operera nära åländska vatten och en stor del av strömmingen som fångas av dessa trålare mals mer till fiskmjöl, t.ex. för laxodlingar och detta bör ses som en ineffektiv användning av en viktig resurs.

    Den rådande politiken är att industrifiske prioriteras framför lokala och hållbara lösningar. Detta skadar den åländska fiskerinäringen och ekosystemen. Med det sagt borde initiativ till att skydda fler värdefulla platser av strömming och torsk. Detta borde ligga högt på prioriteringslistan, eller vad anser minister Josefsson?


  • Tack, talman! Minister Josefsson anser att han håller med vad ledamoten lyfter.

    Det här är bland annat en fråga som landskapsregeringen ska ta upp i självstyrelsepolitiska nämnden den här veckan för att diskutera Ålands ställning i frågan. Det är lite oklart, men jag får den uppfattningen att man är ganska enig på Åland var man står. Man lutar mer åt Sveriges sida än mot den finska.

    Det intressanta när det kommer till strömmingskvoterna är att man ser på det helt olika i Finland jämfört med Sverige. I Sverige och på Åland ser man att man kanske vill ha betydligt lägre kvoter än vad man gör i Finland, där man istället vill ha högre kvoter.

    Den linje vi tog inför den här strömmingskvoten, som Åland inte får vara med och bestämma om, men där vi förstås får ge input och åsikter, var att vi ansåg att man skulle lägga sig så lågt som möjligt inom spannet som kom från ICES, vilket det turligt nog blev, men också att vi gärna ser att man har fredade zoner under lekperioden. Det var något vi hade i år, kanske för första gången, men det vågar jag inte säga med säkerhet men en av få gånger man har gjort det.

    Strömmingsbeståndet har till viss del återhämtat sig jämfört med förra året, och det kanske är en del i det, vill jag i alla fall inbilla mig att det har resulterat i något bra. Det är något vi trycker på och vi försöker få till ett samarbete mellan Sverige och Finland.


  • Ledamot Johan Lindström (Obs) Tilläggsfråga | 13:28

    Tack för det. Hur arbetar landskapsregeringen idag rent konkret för att påverka EU:s politik avseende detta? Vad gör ni för att säkerställa lokala ekosystem och näringar så att de inte utarmas av storskaligt internationellt trålfiske?

    Har Åland idag någon direktkoppling till EU i den här frågan? Eller är det alltid via Finland?


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:28

    Tack, talman! Det här är en komplex fråga, inte bara för lilla Åland utan också för länderna runt om oss. Fiskeripolitiken i EU är ju väldigt krånglig och kvoterna är trubbiga. Tanken med dem är goda men det svänger från år till år.

    Vi har viss direktkontakt till EU-kommissionen i dessa frågor, men när det slutligen gäller beslutsmässighet så ingår Åland i den finska delegationen. Därav som vi måste ha bakom örat i den här frågan att om vi tar för stor skillnad från vad man driver från Finland kanske inte Åland får en plats heller i det. Vi måste vi hålla balansen här.

    Det passar ganska bra när vi är en ö mellan Sverige och Finland, att vi väljer något mellanting i den här frågan för att kunna komma framåt.


  • Ledamot Johan Lindström (Obs) Tilläggsfråga | 13:29

    Tack! Bogskär är en konstaterad viktig lekplats för både torsk och strömming. Borde det inte har varit i Ålands intresse att behålla fredningen av Bogskär, det skulle ha förhindrat storskaligt industrifiske på området? Vad anser minister Josefsson om detta?


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:30

    Tack, talman! I sig skulle det inte påverka strömmingskvoten på så sätt och att ha ett stort naturskyddsområde och förbjuda all sorts fiske anser jag inte är vägen att gå.

    När vi arbetar med naturskydd och fredade zoner måste vi applicera det till åländska förhållanden. Snarare som Sverige jobbat att man flyttar trålgränsen från fyra sjömil till tolv sjömils gränsen, mer enhetliga regler istället för att bara göra lokala anpassningar.
    Vi är för små för att påverka, men kanske tillräckligt stora för att försöka påverka andra.


  • Talman! Ålands Skärgårdsrederi AB har bildats. Den nytillsatta styrelsen består av fem personer, ordförande Håkan Fagerström, VD vid Finnferries samt en finansdirektör och en kommersiell direktör från Finnferries, totalt tre platser. Från Åland finns två i styrelsen Ronny Eriksson, från Långnäs hamn, Helena Jansson från Mariehamns hamn och finansminister Perämaa ansvarar för ägarstyrningen av bolaget. Hur har landskapsregeringen resonerat vid tillsättningen av styrelsemedlemmarna?


  • Herr talman! Den är kompetensbaserad givetvis, det har varit utgångspunkten för landskapsregeringen. Vad gäller Axferries som det populärt säkert kommer att kallas, har vi haft en målsättning hela tiden att vi inte ska ha politiska inslag i styrelsen. Det har varit en del av debatten om situationen i skärgårdstrafiken att det bör vara ett läge att man minskar på den politiska handpåverkan i trafiken utan man utgår från kapacitetsbehov och verklig sakkunskap osv. Den här diskussion känner ledamoten Holmberg väl till.

    Vi har en kompetensbaserad styrelse, och utifrån det gick landskapsregeringen in för att hitta en manlig och en kvinnlig ledamot till styrelsen. Efter ett gediget arbete med att leta efter rätt kompetens har vi kommit fram till dessa två personerna som båda med sin sakkunskap och sina respektive värv har en kunskap om både de tekniska som finns bakom i sjöfartsfrågor och en kunskap om det som hör ihop med sjöfart, det vill säga hamnverksamhet. Vi är mycket nöjda med att dessa två personer har accepterat att sitta i styrelsen.


  • Ledamot Anders Holmberg (M) Tilläggsfråga | 13:33

    Talman! Flera ålänningar har kontaktat mig under helgen när den här styrelsen blev offentlig. Det är lite anmärkningsvärt att styrelsen endast har två åländska representanter och tre från Finnferries. Man blir att fundera vem som ska föra landskapens talan i det här bolaget från ägarhåll.

    Finnferries kommer att ha en klar majoritet i styrelsen. Var det här ett krav från Finnferries att de skulle ha fler styrelsemedlemmar redan när man upprättade avsiktsförklaringen den 22 augusti. Varför valde landskapsregeringen att inte ha en till professionell ledamot så att det blev 3–3?


  • Minister Mats Perämaa Tilläggssvar | 13:34

    Herr talman! Det där är en intressant fråga, och den förde förstås landskapsregeringen tillsammans med den partner vi nu har ingått partnerskap med. Slutresultatet av diskussionerna var att vi uppfattade att vi har en ganska god balans i styrelsesammansättningen kopplad till det att i intentionsavtalet mellan den andra parten Finnferries och landskapsregeringen är det också överenskommet att landskapsregeringen är den som har sitt ord med i laget när man väljer en verkställande direktör för bolaget.

    Alla vet vi det via bolagsstyrningen att det är en styrelsen som väljer en VD, men trots det är det överenskommet i intentionsavtalet att det är landskapsregeringen som ändå utser VD:n eller godkänner att styrelsen gör det.

    Det här ligger till grund för hela överenskommelsen. Då får vi en ganska bra balans med tre representanter i styrelsen (… taltiden slut). .


  • Ledamot Anders Holmberg (M) Tilläggsfråga | 13:35

    Talman! Mariehamn är hemort för bolaget är det inte då viktigt att bolaget säkerställer att det alltid finns en åländsk styrelsemedlem eller suppleant som uppfyller kraven på näringsrätt om det blir en frånvarande medlem i styrelsen?
    Då är frågan varför man inte har en suppleanter i styrelsen när det endast är två ålänningar?

    Om man tittar på vår åländska näringsrätt och vår självstyrelse så kan vi nu helt bli i händerna på den andra parten i det gemensamma bolaget.
    Det känns som att vi kapitulerar från skärgårdstrafiken och inte tar vårt ansvar. Förstår ministern hur jag tänker?

    Det är viktigt att vi har en balans även i styrelsen, generellt sett är det viktigt i bolag idag.
    Hur ska landskapsregeringen se till att fortsättningsvis ha kontroll över bolaget så att det inte är den andra parten som bestämmer allt hela tiden?


  • Minister Mats Perämaa Tilläggssvar | 13:36

    Herr talman! Det är lite som att utgå från början i att samarbetet kommer att misslyckas. Jag har en helt annan uppfattning i den frågan. Vi har två seriösa parter som har gått in för ett samarbete, Finnferries i förlängningen och den finländska staten och landskapsregeringen som sitter på förtroende av lagtinget. Det är inte vilka aktörer som helst som går in i ett samarbete.

    Vi äger hälften av bolaget var, utifrån samarbetstanken, Finnferries utser tre ledamöter i styrelsen och vi utser två och vi utser VD:n. Vi har balanserat upp det här så gott det bara är möjligt. Samarbetet har förstås förankrats här i lagtinget, som sig bör. Det har också förankrats på ägarstyrningsnivå och sannolikt upp på ministernivå på riksnivå därigenom.

    Därmed tycker jag inte att vi är passiva på något sätt eller gör något dåligt. Tvärtom, så gör vi något väldigt (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Fråga | 13:37

    Talman! En fråga som engagerar många är väntsalarnas tillstånd. I Facebookgruppen "Skärgårdstrafikens framtid" lades nyligen upp bilder på väntsalen i Svinö, som beskrevs som en barack från Sovjettiden. Undertecknad har under helgen fått färgstarka beskrivningar av väntsalar, som luktar så starkt av i denna sal onämnbar mänsklig aktivitet att folk föredrar att stå i regnet.

    Detta alltså före ett inriktningsbeslut om servicenivåer har fattats. Ett ramanslag för underhåll av bland annat väntsalen finns i budgeten för 2024. I motiveringen kan läsas att drifts- och underhållsåtgärder som berör trafikanternas säkerhet och anläggningarnas funktion kommer att prioriteras fortsättningsvis.

    Min fråga till ansvarig minister är därför, kommer underhållet av väntsalen att prioriteras under budgetåret 2025?


  • Tack för det, herr talman! Tack för frågan. Det är naturligtvis viktigt att dessa utrymmen är trivsamma. De bilder som har förekommit på Facebook har jag också sett, och det är bara att konstatera så ska det inte vara och så ska det inte ska se ut.

    Landskapsregeringens infrastrukturavdelning betalar hyra för de här färjkojorna, bl.a. den i Svinö, och vi måste inleda en diskussion om att hålla en viss standard där.

    Nu ska det bli en ombyggnation av hamnplanen i Svinö, och vi kommer också att bygga fler parkeringsplatser. Landskapsregeringen gör sitt arbete först, och sedan är det tänkt att Fastighetsverket ska rusta upp färgkojan, eftersom de har det löpande underhållet och skötseln av toaletter o.s.v.

    Det är bara att konstatera att det uppenbarligen inte fungerar som det ska, vi ska se över det. Med ombyggnationen på hamnplanen och Fastighetsverkets insatser på färjkojan så kan vi under nästa år ha en ny och bättre tillvaro där.


  • Ledamot Wille Valve (M) Tilläggsfråga | 13:40

    Talman! Det var ett glädjande besked. Vi välkomnar en grunduppsnyggning och jag tror att alla i salen är är överens om att det behöver finnas en anständig grund för väntsalarnas tillståndet i form av fungerande tak vid dåligt väder.

    En annan berömd väntsal är Hummelviks hamns väntsal som blev brandskadad för ett år sedan. Det finns en livfull beskrivning i en artikel från Hufvudstadsbladet om hur det såg ut där.

    Som en följdfråga undrar jag mer specifikt om den här typen av frågeställningar uppkommer flera gånger. Vem är den korrekta adressaten för synpunkterna under rådande läge? Är det infrastrukturavdelningen, eller är det Fastighetsverket som borde få denna propå?


  • Minister Camilla Gunell Tilläggssvar | 13:40

    Tack för det. Landskapsregeringen kan samlat ta emot de här synpunkterna och vi kan tillsammans med Fastighetsverket föra diskussioner ifall att det finns vittnesmål om flera färjkojor som i så fall ser ut på det här sättet.

    Det är klart att när vi betalar för underhåll och drift till Fastighetsverket så ligger ansvaret där. Men det ligger också i mitt och infrastrukturavdelnings intresse att tillse att det här sköts på ett bra sätt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Tilläggsfråga | 13:41

    Tack, jag avstår från den frågan så får enmanspartierna möjlighet att ställa sina frågor.


  • Den 6 september 2024 kunde vi läsa att ännu en av företagshälsovårdsleverantörerna på Åland förvärvats av ett finskt bolag. Dessutom förvärvades ett av de tidigare konkurrerande bolagen redan den 22 september 2021 av samma företag, vilket innebär att marknaden för företagshälsovård numera domineras av en ensam aktör.

    Sedan tidigare har även Ålands hälso- och sjukvård avslutat sitt engagemang som leverantör av företagshälsovård.

    Landskapsregeringen har ett stort ansvar för att säkerställa att samhällsservicen är tillgänglig, pålitlig och av hög kvalitet, en svår balansgång förstås då landskapsregeringen måste respektera och värna om det privata näringslivet.

    Det nuvarande monopolet på marknaden för företagshälsovård medför risker. Vi har redan blivit kontaktade av företag som fått aviseringar om att priserna kommer att höjas vid årsskiftet.
    Vi kan läsa att landskapsregeringen står inför upphandling av nytt avtal kring företagshälsovård, hur kommer landskapet att gå tillväga (… taltiden slut).


  • Talman! Åland är en mycket liten marknad. Dessutom har vi näringsrätt, och konkurrensen är väldigt, väldigt liten. Samtidigt som vi har näringsfrihet, fri konkurrens och marknadsekonomi, det är obestridliga fakta och inte så mycket som en landskapsregeringen kan göra mycket åt.

    Trots det är landskapsregeringen väl medveten om den här utmaningen, och vi funderar just nu på hur vi bäst ska hantera upphandlingen. Jag har också förstått att det finns nyvaknade intressen hos vissa läkare och sköterskor att kanske starta nya företag.

    Konkurrensen är ett problem på Åland, samtidigt som vi har en fri marknadsekonomi.


  • Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Tilläggsfråga | 13:44

    Talman! Jag håller inte med om att landskapsregeringen inte kan göra någonting. Det är extra viktigt att landskapet i sin upphandling ställer krav som värnar om det svenska språket, till exempel. Jag har erfarit att de anställda i det nyförvärvade företaget har fått kollektivavtal på finska, det är inte okej. Det blir extra viktigt för landskapsregeringen när de gör en upphandling att titta på de frågorna.

    Landskapsregeringen är en stor upphandlande aktör så även ÅHS, som är en annan stor aktör som upphandlar företagshälsovård. Frågan är svår.

    Jag hörde hur landskapsregeringen resonerar kring det men hur kan vi lugna de oroliga företagarna som nu ser att kostnaderna ökar?

    Man har nu jämfört prisbilden med 2023 och 2024 och ser förhöjningar och även fått aviseringar om att avgifterna kommer att höjas efter årsskiftet.


  • Lantråd Katrin Sjögren Tilläggssvar | 13:45

    Talman! Om jag inte är felunderrättad så diskuterades också företagshälsovården när ledamoten var minister och ordförande för ÅHS.

    ÅHS hade en stor del av företagshälsovården, men det fungerade inte tillfredsställande, vad jag förstått. Det fanns integritetsfrågor och svårigheter att rekrytera specialister, vilket det finns stipulerat krav på när det gäller företagshälsovård.

    Det är självklart när landskapsregeringen upphandlar så behöver det ställas krav på det svenska språket. Det pågår också diskussioner om var man ska sätta nivån på företagshälsovården och att man kanske borde ha en större tonvikt på friskvård. Det är ett dilemma att vi har så liten konkurrens.

    Landskapsregeringen måste noga funderar hur upphandlingen ska genomföras. Vi får hoppas att detta kan medföra nya näringsmöjligheter för hälso- och sjukvården på Åland.


  • Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Tilläggsfråga | 13:46

    Talman! Det låter bra att man verkligen tänker på att inkludera det svenska språket. Den nuvarande situationen med en enda aktör som dominerar företagshälsovården, innebär inte bara för konkurrensen något dåligt, utan det är också viktigt att tänka på servicekvaliteten och tillgång för de åländska företagen.

    Hur ser landskapsregeringen på behovet av en långsiktig strategi för att säkerställa en stabil och hållbar marknad för företagshälsovården? Vilka verktyg har landskapet för att främja innovation och konkurrens inom detta område på sikt?


  • Lantråd Katrin Sjögren Tilläggssvar | 13:47

    Talman! Det pågår mycket innovation och utvecklingsarbete när det gäller hälso- och sjukvården. Jag är inte helt säker på att landskapsregeringen ska gå i bräschen för det, eftersom det finns många andra duktiga aktörer som sysslar med sådant. Samtidigt har landskapsregeringen krav på ÅHS, man ser på nya möjligheter med e-hälsa. Det är därför väldigt viktigt att man funderar både en och två gånger när man upphandlar tjänsterna.

    Förhoppningsvis kan det också underlätta för de privata aktörerna, som har en lagstadgad skyldighet att erbjuda företagshälsovård för sina anställda. Vi är fullt medvetna om frågan och vi ska göra vad vi kan för att underlätta.


  • Tack, talman! Östersjöns hälsa är, eller åtminstone borde vara, varje ålännings hjärtefråga. Vi vet att belastningen från mänsklig verksamhet, till exempel utsläpp av näringsämnen såsom kväve och fosfor i Östersjön måste minskas kraftigt och snabbt för att förbättra vattenkvaliteten och skapa förutsättningar för levande ekosystem. Det handlar också om möjlighet till återhämtning.

    För detta krävs en ny vattenlag. Den nya lagen har dock låtit vänta på sig över regeringsskiftet, utan att man har kommit i mål. Under den pågående budgetdebatten har ministern aviserat att regeringen inte har ambitionen att förnya hela vattenlagen, vilket skulle trygga möjligheten för våra övergödda kustvatten att återhämta sig. Ministern hänvisade tidigare till näringslivets behov som en orsak till den utdragna processen och antydde att man i stället för en helt ny lag kunde närma sig problematiken i mindre (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack för chansen att utveckla det här, det var svårt att göra under en minut i budgetdebatten. Målsättningen är att presentera en ny vattenlag under mandatperioden. Man har hållit på med det här arbetet i åtminstone nio år, vad jag känner till.

    När man håller på så pass länge måste man fråga sig varför det tar så lång tid och kanske ändra strategi och plan. Under förra mandatperioden då jag var med. Det lagförslag som finns är väldigt krångligt. De instanser som skulle ge remissvar behövde anställa jurister för att tolka och ge remissvar. När man inte förstår vad som står, säger man nej.

    Dels var det också väldigt kostnadsdrivande lagförslag plus att det skulle påverka näringen väldigt mycket, och det ifrågasattes om det faktiskt skulle ha stora positiva effekter för miljön. Därför har jag sagt att strategin nu är att ta ett steg tillbaka och försöka komma framåt.

    Hellre sänka miljöambitionen lite, det tar emot i hjärtat att säga men det värsta för miljön är att ingenting händer, och det är vad som har hänt under de senaste nio åren. Därför måste vi tänka på ett annat sätt och försöka komma framåt, åtminstone.


  • Ledamot Aino Waller Tilläggsfråga | 13:51

    Tack, talman! Det är positivt om vi kommer vidare med en vattenlag under mandatperioden. I dag står fiskodling i öppna kassar för 70 % av fosforutsläppen i våra kustvatten, vilka uppgår till cirka 30 ton rakt in i havet på årsbasis. Fiskodlingsbranschen borde kanske få stöd för att möjliggöra en övergång till semi-slutna eller slutna kassar och på så sätt påskynda ett friskare hav.

    Hållbart Initiativs inlämnade budgetmotion 21 efterfrågade en färdplan och tidsram för den nya vattenlagen, då antar jag att det blir under mandatperioden. Men hur ställer ni er till att låta havets hälsa ta prioritet över näringen? Skulle ni kunna understöda flytten av dessa fiskodlingar till andra typer av lösningar?


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:52

    Talman! Här kan man fråga sig, kommer havet och miljön att må bättre om vi stänger ner vår produktion på Åland? Svaret är naturligtvis nej. Eventuellt lite, men efterfrågan på mat finns och då kommer produktionen att flytta.

    Om vi tar fiskodlingen som exempel, man ser vart den skulle kunna flytta och då möjliggör den produktionen. För miljöns skull och havens skull så skulle det inte ha någon positiv effekt ifall vi här på Åland skulle ha alltför sträng lagstiftning.

    Det är väldigt viktigt att vi har samma konkurrensvillkor, eller så lika som möjligt som våra närliggande länder och vatten. Men förstås, vi måste komma framåt i den här frågan. Det värsta vi kan göra är att stå still, och det har vi tyvärr gjort i nio år.


  • Ledamot Aino Waller Tilläggsfråga | 13:53

    Tack, talman! Att titta på närregionernas lösningar är en väldigt bra idé. Därför vill jag hänvisa till Norge, där man har övergått till semislutna och slutna kassar på grund av de olika sjukdomar som sprider sig på ett annat sätt i öppna kassar.

    Det är också en djurskyddsfråga huruvida fisken mår bra i dessa öppna kassar. Vi ser exempelvis från rymlingarna hur de kommer ut med avlägsnade fenor o.s.v.

    Slutligen vet vi att 30 ton fosfor i våra kustvatten orsakar syrefria havsbottnar, vilket är en stor miljöfråga.


  • Minister Jesper Josefsson Tilläggssvar | 13:54

    Vi har redan stöd på näringsavdelningen som fiskodlarna tar del av just för ny teknik. Projektet Agua Fenix som är ett samarbete med norska aktörer startar nu i januari, där man kommer man att testa ny teknik och nya kassar.

    Utmaningen för Östersjön är att det är så grunt jämfört med Norges djupa fjordar. Det blir första gången man testar den här tekniken i Östersjön och det är de åländska fiskodlare som gör det. Genom att ha produktionen på Åland kan vi göra förbättringar som andra också kan ta del av. Om vi helt frånsäger oss detta har vi ingen kontroll över frågan och inte heller några intäkter från näringslivet som vi då kan göra positiva åtgärder för miljön med.


  • Talman! Jag vill inledningsvis säga att jag bara kommer att ta en replik för att möjliggöra för ledamot Lindén att också komma upp i talarstolen.

    Min fråga rör kulturen, men också kulturministern. Åland är rikt på privata museer där eldsjälar har samlat och dokumenterat för eftervärlden. Dessa små lokala museer är guld värda och bidrar till att öka besöksnäringens attraktionskraft.

    Museerna är dock sårbara eftersom de privatpersoner och föreningar som driver dem inte alltid har ekonomiska resurser att upprätthålla och utveckla projekten. Hur ser minister Hambrudd på detta? Vi har till exempel brandkårsmuseet som är satta under lupp på grund av ekonomiska svårigheter, samtidigt som Visit Åland uppmanar besökare och barnfamiljer att besöka just det museet för att det möjliggör aktivitet i museal värld.


  • Tack, talman! Tack till ledamoten för en väldigt viktig fråga. Vi har väldigt många ideella museer runt omkring på Åland. Precis som ledamoten säger, det är eldsjälar som startar igång de här museiverksamheterna. Tyvärr är det ofta så med eldsjälarna som har arbetat i många, många år, börjar elden falna och det finns kanske inte lika många eldsjälar som är villiga att ta över.

    Brandkårsmuseet är ett av dem, jag har själv träffat brand- och räddningsförbundets styrelsemedlemmar. De har haft en väldigt stor lokal och har behövt betala en hyra på cirka 16 000 euro. I vårt budgetförslag är att vi ska ha en museilag, något som vi saknar här på Åland men som finns i våra kringliggande regioner. Det finns olika stadier kring just museum.

    Det är också viktigt att museerna kan samarbeta med varandra. Det förs diskussioner, specifikt med veterantraktorföreningen och deras museum. Tyvärr är det väldigt stor lokalen som brandkårsföreningen vill ha eftersom de har mycket att visa upp. Där har vi ställt frågan om deras fortsatta utvecklingsstrategi och hur de kan de ha samarbeten för att bibehålla sina och museum.


  • Ledamot Veronica Thörnroos () Tilläggsfråga | 13:58

    Talman! Det fanns en gång ett museum i Ringsböle som kategoriserades av Ålands museum. Det var Albert Sirén som hade samlat jordbruksredskap, men sedan fanns det varken tid, kraft eller resurser för att ta tillvara föremålen. Nu har vi ett fint kartotek, men det finns inga museiföremål kvar som man kan ta del av.

    Skulle ministern kunna tänka sig att ge i uppdrag att försöka skapa en samlad bild av alla dessa privata museer, både stora och små som finns runt om på Åland? Och kanske på sikt skapa någon form av takorganisation? Jag menar inte att landskapsregeringen på något sätt ska ta över de privata museerna, men kanske likt Ålands idrottsförbund, någon form av takorganisation på sikt. Jag tror det vore ett bra initiativ för de privata museerna.


  • Tack! Ledamotens tanke och idé är inte helt fel. Jag hoppas när vi tar fram den nya museilagen, att vi på något sätt ska få en övergripande bild av hur många privata museer vi har, det finns väldigt många, det är viktigt också utifrån kommande museilag att ha de olika nivåerna.

    Vi hoppas också att de ideella museerna på något sätt skulle kunna skapa ett samarbete. Kanske kan man växla utställningar, vad vet jag, men det är åtminstone ett litet frö.


  • Talman! Minister Zekaj. Vi ska ha en parlamentarisk referensgrupp till den utredning som pågår om sjukvården på Åland till 2040. Det ska vara en bred utredning. Oppositionen inbjuds. Nej, inte hela oppositionen, bara en del. Man utgår från den parlamentariska sammansättningen för mer än ett år sedan, inte från den aktuella. Hur tänker man här, har vi ett A och B-lag av lagtingsledamöter. Det finns tre i den här salen som har sjukvårdsutbildning. Två av dem är exkluderade från (… taltiden slut).


  • Tack för frågan, ledamot Lindén. Inför tillsättandet av sådana här grupper ska vi alltid göra någon form av avgränsning. Den avgränsning som den här regeringen har valt är att tillsätta de grupper som det åländska folket har valt in i samband med valet. Det är dessa grupper som också har getts möjlighet att utse representanter.

    Därefter har det tillkommit nya grupper. Jag kan inte utesluta att det kan uppstå fler grupper, men vi har valt en avgränsning för att vi ska ha något att rikta in oss på.

    Jag vill också poängtera att det inte är experter vi söker till dessa grupper, utan politiker som kan förankra gruppens arbete i sina respektive grupper. Givetvis är det bra att ha förkunskaper, men det är inte ett krav. Det handlar om politisk förankring och inte expertkunskap.