Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra
sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Talman, bästa finansminister!

Jag har en fråga som rör placeringar. Det är inte bara för att jag ligger åtta i aktie-ÅM som jag ställer denna fråga, utan också för att jag är intresserad av Ålands pensionsfond.

Frågan är följande: Utgående från den starka utvecklingen på världens börser under 2025, och om man antar att sammansättningen av placeringarna i pensionsfonden liknar den som fanns 2024, så kan fondens totalavkastning ha varit betydande under 2025.

Kan finansministern i detta skede ge någon information om hur totalavkastningen för landskapets pensionsfond ser ut för 2025?

Herr talman!

För det första vill jag gratulera till den goda positionen i Ålandstidningens tävling. Vackert så!

När det gäller den konkreta frågan vill jag nämna att vicetalmannen gav mig ett förhandstips om att frågan skulle ställas i dag, vilket jag uppskattar. Det gav mig en möjlighet att tänka igenom placeringen av pensionsfondens verksamhet inför denna frågestund.

Ålands Pensionsfond kommer säkerligen att presentera ett hyggligt bra bokslut för det gångna året. Placeringsverksamheten har varit bra, om vi nu använder det försiktiga ordet i det här sammanhanget, och 2025 varit ett bra placeringsår för många kapitalplacerare.

Jag hade tänkt att vi skulle kunna vara lite tydligare i dag och ge en siffra, men jag avhåller mig från det eftersom vi som bäst arbetar med bokslutet. Om några dagar kommer det att vara klart, och vi ska offentliggöra bokslutet då. Men jag vågar lova ett hyggligt resultat. Det är mitt svar på den frågan.

Tack, talman!

Tack, finansministern. Den här tilläggsfrågan handlar mer om hur Ålands pensionsfonds placeringar hanteras. Jag undrar hur man resonerar kring fondens placeringar, som förefaller vara väldigt spridda och kanske rent av svåröverskådliga.

Till viss del verkar det finnas överlappande fonder, alltså olika fonder som innehåller samma sak. Fördelningen mellan aktivt och passivt förvaltade fonder, samt till viss del andra tillgångar än fonder, är svår att förstå.

Pågår det ett arbete med att uppdatera fondens placeringsplan? Det borde ligga i allas intresse att tydligare reglera hur aktiv förvaltning är tillåten, särskilt när det främst gäller fonder och aktier.

Herr talman!

Nu har jag bara en minut.

Placeringarna regleras som bekant via den lag som lagtinget har antagit, samt av den förordning som landskapsregeringen har utfärdat. Där finns det utrymme för att placera olika tillgångar i olika tillgångsslag, vilket är ganska noga reglerat i förordningen.

Pensionsfonden följer givetvis det som lagtinget, via landskapsregeringen, har sagt. Utöver detta har pensionsfonden en skyldighet att besluta om placeringsprinciper, där målet är att trygga pensionssystemet, det vill säga utbetalningen av pensioner. Ordet "trygga" framgår många gånger i både förordning och lagstiftning. Vi ska iaktta betryggande säkerhet för att säkerställa detta syfte.

Jag får nog återkomma i nästa svar, om det tillåts.

Tack, talman!

Finansministern kan fortsätta i korthet.

Det som jag är mest intresserad av är att jag hävdar att passiv förvaltning, det vill säga att man följer index, slår aktiv förvaltning i längden. Det finns så få människor i världen som vet hur framtiden kommer att utveckla sig och därmed kan välja rätt aktier. Att följa index är därför det bästa och mest kostnadseffektiva.

Det är just valet mellan aktiv och passiv förvaltning som jag inte riktigt förstår.

Herr talman!

Pensionsfondens styrelse och fondförvaltare bedömer att det är fördelaktigt att fördela placeringsverksamheten genom det som kallas aktiv verksamhet. Det innebär att pensionsfondens styrelse själva fattar aktiva beslut via externa förvaltare. På detta sätt arbetar även Statens pensionsfond.

Vi vet att de flesta större pensionsförvaltare också fördelar sina investeringar mellan aktiv och passiv kapitalplacering.

I detta avseende vill jag ge vicetalmannen rätt. Vi överväger att klargöra skillnaderna i hur framgångsrika vi är med passiv och aktiv placering. Det skulle kunna redogöras mer noggrant i bokslutet, åtminstone i kommande bokslut, så att lagtingsledamöterna får möjlighet att bedöma dessa frågor.

Talman!

I regeringsprogrammet står det att den privata sektorns andel av ekonomin på Åland ska växa.

Samtidigt ser vi exempel där offentligt ägda bolag agerar på marknader där det redan finns privata aktörer och där de dessutom konkurrerar med dem.

Ett konkret exempel är att Åland Post nu investerat i nya lastbilar med walking floor-släp för att transportera spannmål och annat till riket.

Min fråga till ägaransvarige minister är därför: Var går gränsen för vad Åland Post ska syssla med?

Herr talman!

Det är en svår fråga. Det finns ingen klar uttalad linje i det hela, men för mig personligen går gränsen vid att Åland Post inte ska ge sig in i verksamheter där det redan finns etablerade aktörer som konkurrerar inom det segmentet. På en marknad där det finns konkurrens finns det ingen speciell anledning för Åland Post att gå in och konkurrera, med den påverkan det kan ha.

Det finns faktiskt situationer där landskapsregeringen, som ägare, på begäran från Åland Post om att få gå in på nya marknader, har sagt nej. Detta har skett när det har uppfattats att man skulle ha passerat den gränsen. Jag kommer inte att nämna några specifika exempel.

Men det är ungefär så jag ser på saken. För mig finns det en gräns där.

Tack för det svaret.

Det är intressant att man redan nu kan gå in och styra lite.

Vi ser nu konsekvenserna av den här utvecklingen. Åländska privata åkeriföretag tvingas köra tomma lastbilar till riket för att hämta hem råvaror till industri, samtidigt som ett offentligt bolag tar transportuppdrag som tidigare sköttes av privata aktörer.

Det här är en utveckling som riskerar att slå undan benen för det åländska näringslivet, detta i en tid då flera företag redan tvingas minska personal.

Anser ministern att detta är förenligt med målsättningen att stärka den privata sektorn?

Herr talman!

Jag tycker att landskapsregeringen är noga med att följa det regeringsprogram som vi har nedtecknat och förankrat här i lagtinget.

Jag vill säga några ord om posten som helhet. Vårt gemensamt ägda bolag Posten Åland AB står inför stora utmaningar nu när behovet av normal postutdelning kommer att minska. Posten kommer framöver inte att kunna leva på de traditionella tjänster som postbolaget har erbjudit tidigare. Vi ska se om vi kan bli duktigare på att konkurrera på en helt fri marknad utanför Åland, via det som kallas för Axla. Utmaningarna kommer att handla om huruvida vi kan bedriva den här verksamheten utan att det krävs subventioner in i systemet.

Vi har många frågor att ta ställning till när det gäller posten.

Talman!

Det förstår jag. Vi har också hört hur mycket tomma lokaler det finns där ute och så vidare. Det blir ju så att även det offentliga måste anpassa sig efter nya saker som sker i samhället. Det är ju det som de privata gör också.

Men det är bra om det finns områden där landskapsregeringen anser att man inte ska expandera. Det är positivt.

Vad är nästa steg? Ska man börja köra skrot? Ska man börja köra fisk? Ska man börja gå in på en massa marknader för att få Åland Post att snurra? För om det inte finns några gränser, då kanske Ålands postverksamhet ska sköta producentansvaret på Åland, så får vi ordning på det också

Herr talman!

Den tanken har slagit mig. Väcker moderaterna ett sådant initiativ så får vi förstås diskutera det.

Men i sak upprepar jag det jag sade tidigare. Det finns gränser för vad landskapsregeringen, som ägare, kan göra med respekt för marknadskrafterna och det privata näringslivet. Det finns gränser som enligt vår uppfattning inte får överskridas.

Om det finns äskande från våra bolag att gå in i verksamheter som vi anser överskrider dessa gränser, vilket har hänt, så kommer vi som ägare att säga nej.

Tack, herr talman!

Jag tycker att det var intressant att ta del av rapporteringen kring landskapsrevisorns arbete. Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen återkommande har budgeterat med mindre intäkter än vad som har varit fallet.

Finansministern har förklarat detta med att det har handlat om tillfälliga intäktspucklar. Men revisorerna verkar inte riktigt nöjda med det svaret. De understryker att det är viktigt att landskapsregeringen budgeterar med intäkter så nära verkligheten som möjligt, annars riskerar debatten här i salen att börja från fel utgångspunkt, om man inleder diskussionen om behovet av besparingar som kanske inte behövs.

Hur ser finansministern på detta?

Herr talman!

Det är en viktig poäng. Landskapsregeringen, och jag vågar hävda att alla landskapsregeringar har som utgångspunkt att man, precis som man ska göra för lagtinget, presenterar den bästa kunskapen om bedömningen av kommande kostnader som finns, även gällande intäkterna. Jag känner inte igen mig i att någon medvetet skulle ha underskattat eller överdrivit varken det ena eller det andra.

Jag uppfattar det som en viktig poäng som revisionen lyfter fram, men jag tror inte att det finns någon medvetenhet bakom det som har skett.

Den här landskapsregeringen har kunnat konstatera att i bokslutet för år 2024 var det en jättestor avvikelse mellan årsredovisningens slutresultat och det budgeterade utfallet. Slutresultatet var avsevärt mycket bättre än det budgeterade.

Det som gör detta lite speciellt, kanske med tanke på vad revisorerna säger just nu, är att revisorerna har tagit del av bokslutet för 2025, vilket inte lagtinget har kunnat göra ännu. Landskapsregeringen har inte fastställt bokslutet ännu. Men just det året så ligger slutresultatet väldigt nära det budgeterade, även vad gäller intäkterna.

Så just budgeten för 2025 är den som den här landskapsregeringen har gett förslag om till lagtinget, och nu har vi ett årsresultat som motsvarar budgetåret 2024 med en grundbudget från den tidigare landskapsregeringen.

Jag tycker att vi har vänt skutan åt ett bättre håll när det gäller detta.

Tack, herr talman!

Det låter ju positivt. Vi vet alla att om man inte har korrekta siffror att utgå ifrån, så riskerar man att sitta här och tala utifrån ett ekonomiskt sämre läge än vad verkligheten innebär. Det kan leda till en jakt på inbesparingar och åtgärder som kanske är onödiga, vilket i sin tur skrämmer upp folk och ger en sämre bild av den åländska ekonomin än vad den faktiskt är. Här har vi ett ansvar; vi ska inte vara mer pessimistiska i vårt samhälle än vad nöden kräver.

Det är positivt om det kommande bokslutet visar att intäkterna stämmer ganska överens med budgeten. Att ni lyckas denna gång, är det en avvikelse, eller behövs det göras mer för att få det att fungera år efter år?

Herr talman!

Det är ett konstant och fortlöpande arbete att få en budget som motsvarar det blivande resultatet. Avsikten är att skapa en god budgetprognos. Den här landskapsregeringen strävar efter att uppnå bästa möjliga resultat år efter år.

Jag vill ändå påpeka att även om det är bra att resultatet ligger nära budgeten, så är det inte resultatet i sig som är bra. Tyvärr budgeterade vi i grundbudgeten för år 2025 ett underskott på -25 miljoner euro, genom tilläggsbudgeten blev det drygt 25 miljoner. Slutresultatet ligger däremellan, vilket resulterar i ett stort minus i kassaflödet. Så det är bra att vi träffar rätt, men inte bra i sig.

Talman!

Nej, där håller jag naturligtvis med finansministern. Men poängen är just att vi inte ska vara mer pessimistiska om ekonomin än vad som är nödvändigt. En sådan inställning kan skapa oro i samhället och minska framtidsförhoppningarna. Det är viktigt att vi håller oss till de siffror som gäller. Vi får se när bokslutet kommer.

Jag ställer en fråga: Känner sig finansministern bekväm och trygg i hur budgeteringen sköts till den här delen? Finns det något ytterligare som kan förfinas i verktygen? Eller är det helt enkelt så att vi måste konstatera att detta är en svår sport, med de tillgängliga uppgifter vi har?

Herr talman!

Det är en svår sport, och det är en lagsport. Många människor är involverade, och alla gör sitt bästa.

När det gäller intäktsprognoserna fungerar systemet så att vi i hög grad drar våra slutsatser från prognoserna från finansministeriet, och sedan gör vi en lokal bedömning baserat på ÅSUB och vår egen kunskap.

Vad gäller grundprognoserna från finansministeriet så pågår det just nu en livlig debatt på den finska sidan om att finansministeriet har överskattat inflödet av skatter och gett lite för höga prognoser. Det har visat sig för vår del att avräkningen har dalat eller minskat och inte ökat så mycket som man hade förväntat sig. Vi lever i den verkligheten att det finns faktorer som arbetar emot oss också.

Tack, talman!

Jag vill inledningsvis säga att jag avsåg att ställa min fråga om Michael SARS och lyfta den till vicelantrådet. Men när vicelantrådet är frånvarande och dito är hennes första ersättare, så får jag byta fokus och diskutera utsläppsrätter med finansministern istället.

Jag har varit i kontakt med Helsingfors och fått information om att utsläppsrätterna för år 2024 har utbetalats från EU. Men mig veterligen har ingenting ännu kommit hit till Åland.

När det gäller budgeten för 2026 så fördes ett politiskt resonemang kring att Åland skulle kunna få så pass mycket som 25 miljoner på sikt från utsläppsrätterna, när sjöfarten införlivas i det.

Min fråga är: Vilken är statusen kring inkomsterna från utsläppsrätter i dagsläget?

Herr talman!

Jag svarar gärna på frågan, men den kunde lämpligen också ha ställts till kollegan Josefsson, som har ansvar för den lagstiftning som ligger i lagtinget. Vi samarbetar i frågan så att vi båda har ganska bra kunskap om den.

Statusen är den att självstyrelselagen säger att rikets regering och landskapsregeringen ska samråda med målsättningen att komma fram till ett resultat om hur man fördelar de resurser som förs över från EU till Finland. Vi har inte kommit i mål i den frågan, och därav har vi inte heller bett lagtinget att fatta beslut om den lag som regeringen har fört till lagtinget. Frågan är helt enkelt inte löst. Vi kan inte ta på oss åtaganden utan att kunna sköta dem via finansiering.

Jag har den uppfattningen att kollegan Josefsson inom de närmaste dagarna kommer att föra frågan till landskapsregeringen om att ånyo begära ett samråd med det ansvariga ministeriet på rikssidan. Det är en högprioriterad fråga för landskapsregeringen, och vi arbetar med den efter bästa förmåga, men det krävs ett samråd.

Talman!

Det är tråkigt att höra att landskapsregeringen inte har kommit vidare med den här frågan. På sikt kan det röra sig om väldigt stora summor som jag, och många med mig, bedömer att Åland har rätt till.

Om jag minns rätt har också Ålandsdelegationen uttalat sig om detta och bekräftat att det handlar om åländsk behörighet.

Min fråga till finansministern blir ånyo: Hur avser landskapsregeringen att komma vidare i den här frågan, om man från Finlands håll vägrar samråd?

Herr talman!

Regeringen har några alternativa spår för att driva frågan framåt. Vi kommer att föra frågan vidare genom ett beslut om att få till stånd ett samråd med det ansvariga ministeriet. Detta samråd kommer att diskutera den aktuella taktiken, i samband med att förslaget förs fram för plenum att behandla. Så det vore att gå händelserna i förväg.

Ålandsdelegationen har förvisso sagt att det handlar om åländsk behörighet. När parterna har ansökt om utlåtande har Ålandsdelegationen ändå påpekat att samråd är nödvändigt. Det är vad självstyrelselagen föreskriver. Att samråda kan liknas vid att dansa; man behöver hitta en danspartner för att det ska bli en bra dans. Det är det vi eftersträvar.

I förlängningen handlar det om hur vi ska kunna ställa om hela sjöfarten, vilket är huvudmålet.

Tack, talman!

Situationen är svår för landet Finland när det gäller ekonomin. Det är klart att detta inte underlättas av hur man ser på Åland från rikssidan.

Om jag får ge ett råd till finansministern så skulle jag uppmana han att ta kontakt med finans- och näringsutskottet här i Ålands lagting för att få mer tyngd i frågan.

Min erfarenhet är att det ofta är fördelaktigt att kunna hänvisa till lagtinget i diskussioner och dialoger med andra. Det är mycket viktigt för alla ålänningar att denna fråga aktiveras ytterligare och får en lösning. Vi är alla medvetna om Ålands ekonomiska läge och de sparförslag som cirkulerar.

Jag önskar landskapsregeringen ärligt och uppriktigt lycka till i detta arbete.

Herr talman!

Under lantrådets ledning vet jag att kollegan Jesper Josefsson, och jag själv har varit närvarande vid något tillfälle, har besökt den självstyrelsepolitiska nämnden flera gånger i den här frågan för att berätta om situationen. Det kanske är läge att göra det ytterligare en gång.

Jag nämnde i mitt förra svar att huvudmålsättningen i detta är inte att få in pengar till Ålands budget för att täcka andra bekymmer. Huvudmålet är istället att hjälpa sjöfarten och rederierna att ställa om från fossila bränslen till något annat.

Vi får väl se. Det tycks inte som att Finland har detta som huvudmål när det gäller de aktuella pengarna, eftersom landet, som har nämnts här, har stora ekonomiska problem. Om vi misslyckas så kan det hända också att vi misslyckas (… taltiden slut).

Tack, talman!

Finansministern har varit väldigt tydlig med vikten av en budget i balans och sina avsikter att minska antalet årsverken. Med detta i åtanke blir man mer än måttligt förvånad när man läser att landskapsregeringen ska anställa en samordnare för marknadskontroll och ekodesignfrågor.

Marknadskontrollen har, mig veterligen, nyligen överförts från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM). Den delen av tjänsten är för oss lite höjt i dunkel. Ännu mer dunkelt blir det för oss huruvida ett landskap med 30 000 invånare kan se nyttan av en offentliganställd samordnare för ekodesignfrågor, särskilt med tanke på att ÅHS ska spara 7 miljoner.

Kan finansministern övertyga oss om det korrekta i denna prioritering?

Herr talman!

Det är ingen lätt uppgift, det är bara så. Titeln på den här tjänsten möjliggör för en lagtingsledamot att ställa den här frågan och sätta vården i relation till behovet av tjänsten.

Ledamot Egeland kan vara lugn i det, eftersom landskapsregeringen noggrant har övervägt, nästan på ett fånigt sätt. Vi har försökt utreda om det finns någon annan möjlighet än att ha en tjänst för den sysslan.

Men EU styr oss väldigt mycket, det gamla EU. Nu hävdar jag att EU på senare år har valt en ny linje där man ska minska på byråkratin. Men det tycks som att tidigare regleringar fortfarande sätter spår på vår verksamhet.

Det har gjorts därför att vi är nöden tvungna, men det försvårar arbetet med att balansera budgeten och få ekonomin i balans.

Jag klarar inte av att förklara EU:s visdom i sin politik, som ålägger oss allt detta, på något bättre sätt än vad vi försöker göra just nu.

Tack, talman!

Tack finansministern för svaret. Jag är kanske inte helt övertygad om att EU tvingar oss att inrätta den här tjänsten på det sätt vi gör här.

För att jag ska kunna föra fram det resonemanget skulle jag vilja att finansministern berättar för mig vad den här tjänsten innebär. Vad ska samordnaren av ekodesignfrågor göra för de 30 000 ålänningar som bor här?

Herr talman!

Jag är inte ansvarig för den personen, eftersom hen inte tillhör min avdelning. Det skulle bli fel om jag försökte förklara utan att ha kunskap om vilka arbetsuppgifter som gäller för den personen. Jag tror att ledamoten Egeland också är medveten om detta. Jag ansvarar för budgeten som helhet och de utmaningar som har beskrivits här.

Tack, talman!

Jag är givetvis mycket medveten om att det är finanserna och budgeten som finansministern ansvarar för.

Men om man nu har kommit fram till att detta är den enda lösningen, borde man åtminstone kunna ge en redogörelse för vad tjänsten går ut på.

Vi har nyligen behandlat ett långt klimatmeddelande här i lagtinget, och det meddelandet måste ha tagit ganska många tjänstemannatimmar i anspråk att framställa.

Snart kommer ett hållbarhetsmeddelande till lagtinget. Hur är det möjligt att man lägger så mycket resurser på sådana här meddelanden? Kan man inte frigöra dessa resurser för att till exempel samordna ekodesignfrågor istället för att anställa fler människor som ägnar sig åt sådant här?

Vi verka ha tid att producera en massa dokument som innehåller mycket flum, om finansministern ursäktar språket.

Herr talman!

Det finns säkert en anledning till varför ledamoten Egeland ställer frågor om tjänstens innehåll och arbetsuppgifter till mig, väl medveten om att jag inte har sakkunskap inom det området. Det blir lätt att ställa vård mot en sådan byråkratisk tjänst som vi är ålagda att sköta. Där ligger orsaken. Ibland måste vi göra saker som vi inte vill göra.

När det gäller klimatmeddelandet, och särskilt hållbarhetsmeddelandet som jag kommer att presentera inom någon vecka, så kan hållbarhetsarbetet i vissa avseenden kallas flum. Det sade ledamoten Egeland att så är det. Men vi ska komma ihåg att hela lagtinget har förbundit sig att gör det arbetet för att lösa de problem som finns med klimatet, ekonomin och den miljömässiga situationen i landet.

Tack, herr talman!

Ålands folkhögskola förfogar över betydande tillgångar. Det handlar om ett avkastningskonto på 250 000 euro och Wärtsilä-aktier som nu har stigit till ett värde av 1 miljon euro, enligt folkhögskolans verksamhetsberättelse.

Nu avser folkhögskolan att ingå i en större administrativ helhet. Min fråga är därför: Kommer regeringen att, till exempel i kommande bokslut, respektera att medlen ursprungligen har donerats till Ålands folkhögskola?

Herr talman!

Det är säkert en berättigad fråga. Jag har inte så mycket mer information om den.

Nyligen har jag informerats om att så här är fallet och att kontakter har tagits med min avdelning, finansavdelningen, angående hur man ska hantera situationen. Jag har inte, som jag normalt brukar göra, tagit ställning i någon fråga innan det finns en beredning i botten. Men tanken är sympatisk.

Herr talman!

Man kan tillägga att Ålands folkhögskola är ett kulturarv på många sätt, till exempel genom rektorsbostaden. Det är också självstyrelsepolitiskt helig mark.

Det är bra om principen att donerade medel ska gagna folkhögskolan understöds, oavsett vilken administrativ enhet den tillhör. Men kan vi hoppas att landskapsregeringen motstår frestelsen att använda denna nyupptäckta skatt för att täta hålen i landskapets budget?

Herr talman!

Landskapet gör sitt yttersta för att täta skutan så gott det går, på alla möjliga sätt.

Med det sagt vill jag nämna ett nyligen framlagt initiativ, ett lagförslag till lagtinget, om att reformera gymnasieskolan. Det har helt öppet sagts att detta medför vissa kostnader.

Vi ska inte gå in på diskussionen om gymnasiereformen. Vi kan i varje fall konstatera att den här landskapsregeringen värderar utbildningspolitiken högt, kanske till och med på bekostnad av annan politik.

Talman!

Avslutningsvis kan man konstatera att skolan själv har uppgivit att donationerna var avsedda för skolans ursprungliga uppbyggnad och drift samt för att stöda studerande. Det är utmärkt om landskapsregeringen kan hedra dessa principer.

Tack, talman!

Ministern får stå länge här i dag. Jag tänker fortsätta att prata om utsläppsrätter, även om de inte tillhör ministerns huvudsakliga ansvarsområde, så är ministern ansvarig för handelssjöfarten och sjöfartsfrågorna.

I dag har vi ett undantag för handelssjöfarten som sträcker sig fram till 2030 mellan Åland och riket. Även skärgårdstrafiken är undantagen från att betala utsläppsrätter enligt samma utsläppshandelssystem. Fartyg med en bruttodräkt på upp till 5 000 ton behöver inte betala utsläppsrätter.

Nu håller detta utsläppshandelssystem på att revideras på EU-nivå. Jag undrar hur landskapsregeringen ställer sig till fortsättningen. Arbetar landskapsregeringen för att vi även efter år 2030 ska ha undantag när det gäller handelssjöfarten och skärgårdstrafiken?

Herr talman!

Nu är jag inte helt klar över på vilket sätt landskapsregeringen kommer att ta ställning i frågan rent formellt, och i vilket sammanhang ståndpunkten ska föras fram. Men så mycket kan jag avslöja att landskapsregeringen har politiskt tagit ställning för att vi förespråkar en förlängning av undantaget.

Tack, herr talman!

Förstår jag rätt att det handlar om både undantaget för handelssjöfarten och för skärgårdstrafiken? Det är två olika undantag. Det ena gäller mindre fartyg, medan det andra avser handelssjöfart mellan öar och inom länderna.

Även om detta undantag sträcker sig till 2030, så finns tekniken för stora fartyg ännu inte på plats. Det saknas kostnadseffektiva lösningar för att driva stora fartyg med förnybara bränslen.

Jag vill påpeka att Åland är en sjöfartsnation. Vi har en röst när det gäller sjöfartsfrågor i Finland, och vi bör kunna påverka denna fråga. Vi är med i ett tidigt skede.

Min fråga är: Gäller detta också skärgårdstrafiken? Kommer man att engagera sig i ett tidigt skede i denna fråga?

Herr talman!

Vad gäller det operativa sättet att formellt föra fram vår ståndpunkt, så det ligger inte inom mitt ansvarsområde. Jag har deltagit i diskussionen om att ställa oss positiva till en förlängning.

När det gäller huruvida det krävs två svar för de olika delarna, är jag osäker. Min minnesbild ger inte tydliga svar på den frågan. Jag vågar därför inte ta ställning till om det behövs två skilda beslut eller inte.

Jag kan framföra ett allmänt ställningstagande här idag.

Tack, talman!

Nej, jag förstår. Vissa saker kan man inte göra officiellt innan de är klara.

Vi brukar få höra när det gäller EU-politik att vi ska vara med i ett tidigt skede och påverka hur EU-processerna går till. Jag var med under förra mandatperioden, och då blev vi i ett ganska sent skede uppmärksammade på det här. Det var väldigt svårt att påverka Finland i hur man skulle ställa sig i dessa frågor.

Det är därför jag lyfter frågan nu också, för att vi behöver vara med i ett tidigt skede i dessa frågor.

Just den här frågan, när det gäller både handelssjöfarten och undantaget för mindre fartyg, är väldigt viktig för vår ekonomi. Det ena handlar om kostnaderna och det andra om intäkterna.

Jag hoppas att landskapsregeringen gör det här jobbet, även om man inte formellt kan säga det. Det var väl det jag vill framföra. Vi stöder förstås fortsatta undantag i båda fallen.

Herr talman!

Jag tycker att den här diskussionen och åsiktsutbytet, i all vänskaplig mening, visar att landskapsregeringen sannolikt är ganska tidigt ute i den här frågan.

Vi har inte haft det formella beslutsfattandet på vårt bord. Vi har politiskt, förhoppningsvis i god tid, tagit ställning till vad vi vill göra. Sedan kommer de ansvariga ministrarna och deras tjänstemän att arbeta för att formalisera det och föra fram ståndpunkter.

Fru talman!

Jag hade också tänkt ställa frågan till vicelantrådet, men jag tror att lantrådet ändå kan svara på den här frågan, eller åtminstone hoppas jag det.

Den 18 april är det dags igen för våra ungdomar att skriva högskoleprovet i Sverige. Ännu en gång tvingas våra ungdomar att bege sig dit, eftersom högskoleprovet inte längre kan skrivas på Åland. Detta får många fördyrande konsekvenser för våra ungdomar. De måste ta sig till Sverige, ta ledigt från sina jobb, boka hotell med mera. Det är fortfarande krångligt och förenat med stora kostnader för en åländsk ungdom att få göra högskoleprovet. Det är en tråkig utveckling.

Talman! Min fråga till lantrådet blir: Hur går det egentligen i frågan? Hur avancerar den? Jag tror att det är många som är intresserade av att veta om den lever och vad som händer.

Talman!

Den här frågan har jag väldigt lite detaljkunskap om. Jag känner till frågans dignitet och jag vet att vicelantrådet, utbildningsministern, verkligen inte sparar på några ansträngningar. Utbildningsministern har upprepade gånger begärt möten på ministernivå med den svenska regeringen, men dessa möten har inte lyckats bli av.

Jag vill bara informera om att frågan på inget sätt är nedprioriterad eller att vi har släppt den. Tyvärr är viljan på den svenska sidan inte särskilt god, eftersom det handlar om en säkerhetsfråga. Det har förekommit avancerat fusk och liknande problem.

Talman!

Tack för svaret, även om det inte var helt tillfredsställande. Jag förstår att det är tråkigt att vicelantrådet inte var här, men är man sjuk så är man sjuk.

Utbildningsministern sa för två år sedan att den här frågan är viktig för regeringen och att mycket hänger på den utvärdering som skulle göras av lagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2023. Vi hör dock ingenting om hur det går med den här utredningen. Eftersom lantrådet inte har detaljkunskapen skickar jag ändå frågan vidare nu och hoppas att man kan titta på detta lite extra.

Det är många ungdomar som är på väg nu och som har kontaktat oss och sagt att det blir dyrt. Man måste ta ledigt från jobbet, kanske tre dagar, eftersom proven börjar tidigt på morgonen. Man måste också ordna med hotell och resor. Det här blir tyvärr en kostnadsfråga.

Talman!

Det vi kan konstatera är att det absolut inte kommer att bli någon förändring inför den 18 april, trots att vi från åländsk sida försöker göra påstötningar.

Detta är ett dilemma, och jag vet att det är ett dilemma för många finlandssvenska ungdomar som också är intresserade av att skriva högskoleprovet och som har ännu längre resor. Det skulle vara bra om man kunde komma överens sinsemellan.

Jag är säker på att ledamoten kan få ett mer utförligt svar av utbildningsministern, som kan redogöra i detalj för frågan.

Tack så mycket för det. Vi från Moderaterna har försökt dra vårt strå till stacken. Vi har haft nära kontakter med både Moderaterna och Kristdemokraterna. Så sent som i oktober och november lämnade KD en motion i riksdagen om detta.

Vi har också, efter kontakter med dem, fått veta att de aktivt har lyft den här frågan i utskottet. Om det finns något vi kan hjälpa till med genom våra kontakter, så gör vi gärna det, eftersom detta är en så viktig fråga för våra ungdomar. Det får inte bli så att det handlar om att man inte har råd att åka till Sverige för att skriva högskoleprovet. Vi vet att det är en språngbräda för att ta sig vidare.

Detta är egentligen mer ett resonemang och inte en fortsatt fråga till lantrådet.

Herr talman!

Minister Josefsson, i ärlighetens namn ska jag säga att jag hade tänkt rikta mig till minister Gunell, men jag valde att vända mig till minister Josefsson som är andra ersättare, eftersom detta också berör näringslivet. Därför ansåg jag att han var lämplig.

Landskapet genomför kontinuerligt upphandlingar av såväl material som tjänster, och dessa upphandlingar har ofta ett stort ekonomiskt värde. Det medför också ett stort ansvar för den upphandlande enheten.

Min fråga till ministern är således kort och enkel: Vilka mekanismer och rutiner har landskapsregeringen för att följa upp upphandlingar och se till att de uppfyller de ställda kraven?

Tack, talman!

Även om frågan var kort och enkel kan jag inte ge ett utförligt svar eftersom jag inte är ansvarig minister, varken för upphandlingar eller som beställare. Däremot är jag hyfsat insatt i upphandlingsfrågor ur ett näringslivsperspektiv, och jag ska försöka svara på frågan.

Upphandlingar handlar inte bara om att komma till lägsta pris, utan också om att använda skattemedel så klokt som möjligt. Vi strävar efter att få kvalitet och effektivitet i det vi beställer.

Varje upphandling har en ansvarig, antingen en enhet, tjänsteman eller projektledare, som också är avtalsägare.

Vi håller på att bygga upp ett så kallat servicecenter, där vi centrerar upphandlingskompetensen på Åland för att stärka den juridiska kompetensen kring upphandlingsfrågor. Bland annat vet jag att man gör regelbundna kontroller och har löpande dialoger med leverantörer. Man granskar fakturor och rapporter. Om det är komplexa upphandlingar, till exempel inom kollektivtrafik eller IT-lösningar som varar länge och är kostsamma så har man mer kontinuerliga uppföljningar.

Innan fakturor godkänns så kontrolleras det att kraven uppfylls. I vissa fall utförs även olika revisioner, där det kan komma anmärkningar eller så konstateras att allt har gått rätt till. Det finns olika mekanismer beroende på upphandling.

Tack, talman!

Under 2024 tecknade landskapsregeringen, genom ministerkollegan Gunell, ett avtal gällande flygtrafik med en entreprenör. Det har kommit till min kännedom att de krav som ställs i denna upphandling inte uppfylls.

Det jag vill ta fasta på är biljettpriserna för barn. I avtalet finns ett fastställt maximipris som får tas ut. Jag har uppmärksammats på att det pris som tas ut är nästan dubbelt så högt som det tillåtna. Jag har också fått information, via en mejlkopia, att den som kontaktat mig har upplyst landskapsregeringen om detta.

Min följdfråga är alltså: Hur kan detta ha gått landskapets kontroll förbi?

Tack, talman!

Jag känner faktiskt inte till det här, eventuellt känner minister Gunell till det och kan svara på frågorna. Jag har ingen kännedom om så är fallet.

Om det är ett avtalsbrott så måste det följas upp det och hanteras i rätt instans. Men som sagt, jag känner inte till det, och det har inte varit någon fråga kring ministerbordet som har kommit till min kännedom.

Om det handlar om ett missförstånd eller vad det beror på, så det har jag ingen aning om i det här skedet.

Tack, talman!

Det har passerat ungefär en månad sedan jag uppmärksammades på detta, och jag har även fått ta del av den kommunikation som har skett med landskapsregeringen. Blott minuter före jag ställde mig i talarstolen konstaterar jag att den felaktiga prissättningen fortfarande inte är helt korrigerad.

Det väcker frågor i mitt huvud: Hur många har betalat ett för högt pris? Hur många besökare har valt ett annat resmål än Åland på grund av prisbilden? Vad har det kostat ålänningar, besökare och besöksnäringen i form av för höga debiteringar eller förlorade intäkter när man har valt en annan destination?

Min avslutande fråga är en tillväxtfråga i högsta grad: Hur avser man att säkerställa att de ålänningar som har drabbats får kompensation och att detta inte sker på nytt?

Jag vågar inte säga att det faktiskt ligger till så här. Om det är så, är det uppenbart ett fel som måste rättas till. Man måste se till att man får det man har beställt och upphandlat.

Jag kan inte annat än att hålla med. Om det har begåtts fel, så ska det rättas till. Så är det.

Talman!

Minister Perämaa, egentligen skulle en del av den här frågan rikta sig till minister Zekaj. Det handlar förstås ÅHS och inbesparingarna där.

Det verkar som om man har backat när det gäller att stänga Godby hälsocentral. Det verkar också som om man har backat när det gäller att stänga den palliativa avdelningen.

Det finns många mystiska inbesparingar. Man anger över 1 miljon genom att minska besöken på akuten och inom specialsjukvården. Men jag förstår att ministern inte kan svara på detta eftersom det inte faller under minister Perämaas ansvarsområde.

Är det en korrekt slutsats om jag säger att sparbetinget i sin helhet egentligen förklaras av de ökade kostnaderna för det nya VIS-systemet som kostar ungefär 3,5 miljoner årligen i drift, underhåll etc. ? (… taltiden slut).

Herr talman!

Det är en felaktig sammanfattning.

När regeringen Sjögren II skrev sitt regeringsprogram senhösten 2023, tog vi ställning till behovet av resultatförbättring, det som nu i samband med det finanspolitiska ramverket beskrivs som ett överskottsmål. Under sex år ska vi minska det negativa resultatet så att det når noll år 2030. Resultatförbättringskravet sattes innan frågan om VIS och sedermera Cosmic var uppe i lagtingsbehandlingen.

Det grundläggande resultatförbättringskravet fanns tidigare. Det var detsamma för ÅHS som för all annan verksamhet inom myndigheter och den allmänna förvaltningen.

Lagtingets tog ställning på landskapsregeringens förslag om att finansiera VIS-projektet och gav styrelsen för ÅHS fullmakt att slutföra projektet, som redan var färdigberett, och det enda som återstod var det slutgiltiga beslutet. Jag är ganska säker på att detta presenterades noggrant för lagtinget.

I samband med den ändringsbudget som var aktuell då så sattes ett effektiviseringskrav avseende VIS som skulle inledas några år senare och sedan löpa under några år. VIS och Cosmic skulle leda till effektiviseringar inom verksamheten. Om det sedan var optimistiskt, får framtiden utvisa.

Men det grundläggande resultatförbättringskravet kommer inte från VIS.

Tack ministern. Tidigare, när vi har diskuterat det här, har jag nog fått en motsatt uppfattning än den som ministern uttryckte. Bollen är i rullning, men vi kunde inte göra någonting. Man hade underbudgeterat, och därför måste man ha en tilläggsbudget. Jag kommer ihåg när ministern var mycket olycklig över den kraftiga prisökningen.

Jag kan inte låta bli att nämna att det i gårdagens SVT framgick att de nio sussa regionerna som upphandlat Cosmic stämdes av det svenska Konkurrensverket för en oegentlig upphandling. I går föll kammarrättens dom, och alla nio regioner får ett bötesbelopp på 10 miljoner, det vill säga sammanlagt 90 miljoner.

Det som var anmärkningsvärt (… taltiden slut).

Jag uppfattar det som någon form av information av Mogens Lindén så där allmänt. Jag kan knappast svara på rättsprocessernas framtågande på den svenska sidan gällande deras system.

Jag förhåller mig till det som sker här på Åland nu.

Ännu för att klargöra det hela: När vi lade regeringsprogrammet så ålades ÅHS motsvarande samma resultatförbättringskrav som alla andra. Sen senare, vid årsskiftet 2023-2024, och när vi kom till en ändringsbudget under vårvintern 2024, så blev jag visserligen olycklig eller upprörd – eller vad man nu vill kalla det – över att kostnaderna tenderade att öka så pass mycket jämfört med det som man tidigare hade bedömt.

Jag tyckte att det var skäligt att ställa krav på ÅHS om att göra verksamhetsförbättringar, men också vissa effektiviseringsförändringar.

Tack ministern. Man använde en upphandlingsmetod som heter "Konkurrenspräglad dialog". Men det var ingen verklig konkurrens, eftersom man endast talade med ett företag. När jag går in och tittar på hur en sådan här process bör genomföras, så bör man faktiskt kommunicera med flera aktörer. Är man ensam herre på täppan så vet man att man kan diktera priset.

Är finansministern på något sätt kritisk till hur den här upphandlingen har genomförts? Bollen var i rullning. Den här landskapsregeringen kanske inte kunde ha gjort något. Men kunde man ha agerat annorlunda innan?

Herr talman!

Tiden för sådana känslor gällande VIS-projektet och Cosmic har passerat för mig. Det var för ungefär två år sedan som vi stod här och diskuterade detta. Jag, för landskapsregeringens del, fick lägga fram förslag om tilläggsfinansiering av VIS-projektet.

Nu har åtminstone jag gått vidare. ÅHS gör sitt yttersta för att implementera systemet så bra som möjligt, till gagn för ålänningarna, och framförallt för de ålänningar som tvingas vara patienter vid ÅHS.

Det är två år senare nu och om det tillåts så avhåller jag mig från att uttrycka känslor gällande upphandlingen.

.