Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 18:45

    Bästa lagting, herr talman, ålänningar! Några ord här om höjda landskapsandelar för år 2021. Det här spelar precis med tilläggsbudget 2 som ni känner till. I tilläggsbudget 2 så finns det några förslag till stöd till den kommunala sektorn. Ett stöd handlar om likviditet, ett annat om samarbetsunderstöd och det tredje, som vi ska debattera nu, handlar om höjda landskapsandelar för år 201 som kräver att det åtföljs av en lag.

    De höjda landskapssandalerna har ju sin grund i den bedömning som den kommunala sektorn har gjort över det ekonomiska läget innevarande år. Samtliga kommuner har budgeterat ett negativt resultat. Det sammanlagda resultatet bedöms landa på ungefär minus 15,6 miljoner och därtill kommer investeringar som brutto är i storleksordningen 20 miljoner.

    Det är kommunerna som står för den dagliga kontakten med våra invånare. Det är de som har hand om servicen till våra små och våra gamla i stor utsträckning. Både från landskapet och från kommunerna så har vi skyldighet att se till att den här verksamheten fungerar.

    Vi vet ännu inte följderna av den pandemi vi har haft. Det kommer vi att veta längre fram i tiden. Men vi vet att oron i kommunerna är stor med en arbetslöshet som är över 8 procent. Den har varit lite värre, men den är fortfarande hög och förhoppningsvis går den ner nu under sommaren, men hösten är ännu oviss. Vi vet inte hur det går och hur denna sommar ser ut för kommunerna, för skatteintäkterna och för företagen, speciellt inom transport och turism. Så det finns en risk för ett stort bortfall inom de kommunala skatteintäkterna. Det finns också risk för stigande kostnader vad gäller både bostadsbidrag, utkomststöd och det har ju förstås som sagt med pandemin att göra.

    Vi vet också att konsekvenserna av en ännu ökad arbetslöshet kommer, som sagt var, med en viss fördröjning och det kan komma konsekvenser för invånarna, för barn och äldre genom att man har haft distansundervisning med allt som följer med det. Vi vet att våra äldre har känt sig isolerade. Först nu så kan vår äldre börja röra sig, kanske inte helt normalt men lite mer normalt i alla fall. Vi vet att det är ett stort problem för kommunerna som på sikt leda till problem inom speciellt det sociala området.

    Ett landskapsandelssystem kan man ladda eller, om man så vill, ladda ur på en mängd olika sätt. När man år 2019 minskade landskapsandelarna med 4 miljoner så riktade man sig, såvitt jag har förstått, in sig på minskningar inom grundskola och äldreomsorg.

    Så nu föreslår regeringen i tilläggsbudget 2 att landskapsandelarna temporärt för år 2021 höjs med 1,2 miljoner. Grunden och fördelningen är ungefär lika stora delar mellan skola, äldreomsorg och KST, kommunernas socialtjänst.

    Regeringen föreslår och hoppas att detta lagförslag ska omfattas av lagtinget. Tack!


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. När vi arbetade med betänkandet gällande tilläggsbudget 2 så stod det ingenstans om att dessa landskapsandelar var pandemidämpande åtgärder. Jag fick veta att då handlade rent och skärt om regionalpolitiska bedömningar. Men när man läser lagförslaget så står det tydligt, till och med på första raden, att det här är pandemipengar. Då ställer jag mig frågan, med tanke på hur tydligt finans- och näringsutskottet var för ganska exakt ett år sedan när det gäller motsvarande helikopterpengar, alltså ska man verkligen beakta pandemieffekter så borde man ju se på arbetslösheten och skattebortfall med elementära parametrar. Men det har landskapsregeringen valt att inte göra. Det är ännu ett svek mot ett betänkandet, om vi säger så. Varför, om man då vill åtgärda pandemieffekterna, varför gör man det? (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:50

    Fördelningen i sig, som vi hörde i salen tidigare idag, bygger på politik. Vi vill helt enkelt ladda det kommunala landskapsandelssystemet med en viss summa pengar. Då kan man ju ladda det här systemet på en mängd olika sätt. Frågar man till exempel våra 16 kommuner, hur tycker ni att det här systemet ska laddas, så kommer man att få 16 olika svar. Så den politiska överenskommelse vi gjorde inom blocket var den här fördelningen; en tredjedel grundskola, en tredjedel äldre och en tredjedel KST.


  • Tack, talman! Då tycker jag att det hade varit på sin plats att man hade varit ärlig också och skrivit vad det är som man syftar på med de här pengarna. Det är regionalpolitik till hundra procent. Det blir väldigt ologiskt. Tittar vi t.ex. på södra Ålands högstadiedistrikt med fem medlemskommuner så får den stora kommunen tio gånger mindre än vad den minsta kommunen får för sina studerande. Men kostnaderna är de samma, nog är det ju väldigt ologiskt.

    Jag sade i ett tidigare replikskifte för någon vecka sedan att det här är ju någon form av Robin Hood kommunism. Alltså de som har en hög arbetslöshet tappar mycket skattbortfall - som i vanliga fall har många arbetande personer och mycket samfundsskatter - och de drabbas hårdast när arbetslösheten har varit uppe i 13 procent. Så för mig är det en helt ologisk förklaring till (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:52

    Tack, herr talman! Det var den politiska överenskommelsen som vi gjorde i majoritetsblocket om den här fördelningen.


  • Talman! Ja, man blir väl som en papegoja, det spelar väl ingen roll vad man säger egentligen, men för min egen sinnesro och att det ändå ska komma till handlingarna och finnas dokumenterat. Det är ju precis på det viset att de kommuner som både har haft distansundervisning och närundervisning som har drabbats hårdast av arbetslösheten och skattebortfallet, så där fungerar ju inte den regionalpolitiska instrumentet. Jag tror att alla är överens om att det ska finnas regionalpolitik, men landskapsregeringen måste ju också börja se på någon form av tätortspolitik och tillväxtpolitik. Det finns också en beställning på landskapsregeringen att man ska analysera de här helikopterpengarna när boksluten för 2020 kommer in och det har man, mig veterligen, inte gjort.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:53

    Tack, herr talman! Bokslutet för 2020 kommer ju in i princip i juni då när respektive fullmäktige har tagit boksluten i kommunerna. Det görs sällan före. Man har nu indikationer från många kommuner hur boksluten ser ut för fjolåret, men ännu har man ju inte siffrorna för fjolåret, inte de slutliga som man behöver ha när man när man gör någon typ av analys.


  • Talman! Det finns ju en hel del bokslutssiffror, men jag tar det som ett löfte då från finansministern att man ska analysera bokslutssiffrorna och att man ser över helikopterpengarna och pengarna som finns för förebyggande utkomststöd.

    Jag är också lite fundersam kring medlen till KST, till kommunernas socialtjänst. Jag är medlem av styrelsen där, hittills så ser budgeten ut att hålla och vi försöker hålla i så gott det går. Vad är tankegången med de här medlen till KST? Jag ser inga problem på att sätta sprätt på dem, det gör jag inte, men hittills har det varit hårda bandage för ägarkommunerna att hålla i pengarna och försöka handla klokt. Vad är tanken med pengarna till KST?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:55

    Tack, herr talman! KST finansieras ju då av kommunerna. Om KST, när de gör upp sitt bokslut, saknar pengar så då skickar man tilläggsnota till kommunerna och är det ett överskott så faktureras kommunerna en mindre del eller det sker en återbetalning. KST är ju kommunalt finansierat, så det här kommer kommunerna tillgodo i någon form genom mindre betalningar eller genom någon annan typ av slutreglering.


  • Tack, talman! Man måste komma ihåg att under förra regeringsperioden så sänktes landskapsandelarna med 4 miljoner. Sedan fick vi en ny socialvårdslag och en skollag som ytterligare ökade kostnaderna med 2 miljoner och så har vi pandemin till på det här. Jag tycker att det här förslaget som finansministern lägger fram är ett mycket bra förslag.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:56

    Tack, herr talman! Jag tackar ledamot Häggblom för det.


  • Tack, herr talman! Tack för en bra redogörelse. Jag funderade lite på det här lagförslaget; varför kom det inte i samband med budgeten? Det borde ha varit naturligare det.

    Sedan en annan sak här, nu ska ni då strössla iväg en del till kommunerna. Om jag förstod saken rätt så i tilläggsbudget 3 i fjol så fanns det en fullmakt för att ge räntefria lån på ungefär 10 miljoner, om jag minns rätt, till kommunerna. Ingen har överhuvudtaget begärt räntefria lån. Då tyder det på att likviditeten ju inte är så dålig, men nu vill ni ändå skänka. Är det bara för att ni ska visa att ni är kommunkramare?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:57

    Tack, herr talman! Den första frågan, det här lagförslaget hade gärna fått komma tillsammans med tilläggsbudget 2, men av tidsorsaker så hanns det inte med. Så därför kommer det en aning senare i processen, så är det.

    Som ledamoten Häggblom var inne på, så under förra mandatperioden 2019 så drog man bort 4 miljoner från det kommunala systemet.

    Kommunalkramare tror jag inte att man ska kalla oss, men vi vet att kommunerna har aviserat en total sammanlagd förlust på närmare 16 miljoner för innevarande år.


  • Tack, herr talman! Det blir ju lite bakvänt också om man tittar i de här första sidorna i tilläggsbudget 2 som jag gillar med de här prognoserna. Där ska ni ju då i tre steg hyvla bort från överföringskostnaderna, vad jag förstår att också de här pengarna finns. Ni säger att ni ska hyvla då, men först ska vi sätta lite mer. Det är ju lättare att hyvla sedan när man har lagt på lite mera.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 18:58

    Tack, herr talman! Inbesparingsmålen gäller för 2022-2024 och den temporära höjningen gäller för 2021.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 18:59

    Tack, talman! Bästa lagting. Bara kort nu, jag tycker att det är väldigt märkligt det som landskapsregeringen gör med höjda landskapsandelar. Var ärliga istället! Säg vad det handlar om i stället för att skriva att det ska hantera följderna av pandemin. För det blir på något sätt att den vänstra handen inte vet vad den högra gör. Ena stunden så ska vi satsa på en tillväxtpolitik, öka företagandet, öka attraktionskraften, öka inflyttning och öka skattebasen. Och de kommuner som lyckas med det bestraffas för att man då också har haft de klart mest försämrade möjligheterna att hantera pandemin.

    Vi tog ju beslutet om räntefria lån i fjol. Om nu landskapsregeringen anser att dessa kommuner verkar behöva ha det här regionalpolitiska stödet, helikopterpengarna, så varför uppmuntras de inte att ta det räntefria lånet då? För enligt landskapsregeringen så är väl den här effekten övergående.

    När man införde likviditetsstöd till företagarna så uppmanade man att gå till banken och låna pengar. Men kommunerna ska få helikopterpengar. Vad är skillnaden, finansminister Höglund? Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 19:00

    Talman! Tack för ordet. Jag tror att det är bra att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i den frågan lite extra och vad det innebär med 1,2 miljoner. Den här fördelningsnyckeln - som är en tredjedel av KST, en tredjedel äldreomsorg och tredjedel fördelad enligt grundskolenyckeln - så tror jag att slutresultatet blir någonting som ligger ganska nära något som skulle motsvara en fördelning enligt befolkningsmängd, vilket sedan i sin tur ändå dämpar effekterna såsom beskrivs i ingressen av lagförslaget. Vi känner alla till pandemins effekter på kommunerna. Vi vet också i det här skedet att det kommer en ännu värre effekt när arbetslösheten börjar slå igenom för kommande år. Det är välkommet att finans- och näringsutskottet tittar närmare på detta.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 19:01

    Tack, talman! Tack ledamot Valve. Menar ledamot Valve då att sedan när arbetslöshetssiffrorna verkligen gör sig gällande i reella pengar, alltså i skattebortfall, ska då dessa helikopterpengar hanteras på ett annat sätt? Ska man då börja titta på skattebortfall eller hur resonerar ledamot Valve?


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 19:01

    Ja, jag kan utveckla resonemanget vid tillfälle. Men ordet helikopterpengar är nog lite främmande för undertecknad. Det som är helt klart är att en tredjedel av de här pengarna går till KST. Det är en organisation som är ny för i år, den håller på att starta upp. Den är fortsättningsvis ganska introvert i sin karaktär och står på ganska stapplande ben. Jag tror att det är en bra grej att just KST stöttas upp i just exakt de tiderna som vi befinner oss i nu, och motsvarande kan man också se på äldreomsorgen, även om det där är en viss fördröjning på effekter.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 19:02

    Tack, talman! Tyvärr ledamot Valve, jag blir inte så mycket klokare. Vi har just hört en styrelsemedlem från KST ifrågasätta varför KST får pengar, för man har inte något ekonomiskt behov. Så där väljer landskapsregeringen att ge i blindo utifall att, "bra att ha pengar", men samtidigt så äskade Ålands gymnasium om 200 00 för att dämpa effekterna av den förlängda läroplikten som införs i Finland i augusti och de får ungefär hälften. Det här är väldigt, väldigt, väldigt obalanserat och ogenomtänkt förslag. Jag måste säga att landskapsregeringen måste ta en ordentlig funderare på vad är motorn till välfärden? Motorn är väl ändå att centralorterna kan producera en stor skattebas. Det är väl det som är motorn i att vi också kan ladda landskapsandelssystemet med de pengar vi laddar det med.


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. Då har vi nästa lagförslag på vårt bord, om tillfälligt höjda landskapsandelar för 2021.

    Enligt min mening är ju detta egentligen en budgetlag och borde ju ha behandlats i samband med budgeten. Jag trodde då att minister Karlström var regeringens största slarver när han lade sitt lagförslag till kännedom 9.30 samma dag som vi senare skulle debattera det. Men så var inte fallet. Det var inte minister Karlström som var den största slarvern. Jag ber om ursäkt för att jag trodde att Karlström var det.

    Detta lagförslag borde ha behandlats samtidigt som budgeten, det borde ha varit debatt här nu och vi kunde ha klubbat det idag. Det kunde också ha behandlats före, som jag ser. Jag kan inte förstå varför vi inte kunde ha det två veckor före.

    Dessutom gör förseningen av detta lagförslag att lagtinget troligen tvingas sammanträda efter självstyrelsedagen, vilket av hävd avslutar vår vårsession. Det är lite som Den blomstertid nu kommer eller Landet med tusende öar snarare.

    Jag minns att vi förra mandatperioden en enda gång hade plenum efter självstyrelsedagen. Jag talade med en äldre kollega som hade varit här väldigt länge, hen kom inte ihåg att vi någon gång skulle ha haft ett plenum efter självstyrelsedagen. Så alla ni som är nya här så ni har möjlighet att uppleva något synnerligen unikt och ni vet också vem ni kan tacka för att ni har en möjlighet att uppleva det.

    Herr talman! Detta gäller alltså en temporär höjning av landskapsandelarna eller snarare några av andelarna. Man kunde ha valt att höja hela systemet, men av politisk anledning har man inte valt att göra det. Resten av oppositionen har skrikit en del om det men denna gång har de så här långt valt att vara tyst.

    När regeringen höjde landskapsandelarna ”tillfälligt” för 2020 i samband med tilläggsbudget 2 så skrek jag en hel del, för jag tyckte då att det borde vara av rättviseskäl till de kommuner där arbetslösheten hade ökat mest. Jag fick ju inte understöd då av resten av oppositionen, ledamot Holmberg, utan ni kom med ett annat förslag, som i princip gav samma resultat men det var inte ett likadant förslag. Det understödde inte jag. Men jag noterade att regeringen senare i förhandlingar med Finland använde mitt argument och det tyckte jag var skojigt. Vi kan ju ta upp det i utskottet. Den här gången valde ni ju att ha separata reservationer som vi andra inte ens kunde rösta om, det var det förfarandet. Men kanske vi kan hitta något gemensamt den här gången så skriker vi tillsammans.

    I tilläggsbudgeten 2 här i år så hade vi lite extra pengar till en liten kommun, som ju inte får kallas kriskommun. Vissa anser att vi har klimatkris men kriskommuner har vi ju inte. I samband med det kom jag ihåg att vi hade lovat 10 miljoner - eller regeringen föreslog och det gick igenom - till räntefria lån till kommuner som har drabbats av coronan. Ingen har ansökt överhuvudtaget. Då sade jag; ska man faktiskt ge det här lilla stödet? Borde de inte först ta ett lån? Om det då inte reder upp sig så får man pengar. Samma sak här; varför strössla pengar, drygt 1 miljon?

    Ledamot Holmberg var inne på samma sak; vad som förväntas av företagare, vad som förväntas av kommunerna. Kommunerna ska bli matade, även om det har skurits ner tidigare, men det var också politiskt, så man kan diskutera det här.

    Som jag nämnde i en replik här, vi har den här tabellen, det ska hyvlas nästa år med en halv procent, sedan igen med en halv procent och efter det med en halv procent. Men man börjar med att strössla ut 1 miljon och det är ju lättare att spara sedan. Notera att hyvlingen börjar från grundbudgeten 2021, inte det här som är tilläggsbudget. Man måste läsa texten noggrant. Vi kommer att följa med synnerligen noggrant era hyvlingar.

    Jag har funderat på den här överföringskostnaden som ni nu höjer, sedan ska ni sänka. Jag hade många skojiga metaforer, men jag tänkte att jag skulle vara snäll med talmannen den här gången. Så jag tar en som är mycket snäll. Min mor brukar använda den: "Man ska inte binda ris på egen rygg". Det här känns nog lite som en enrisbuske som ni lägger. Ni ska både ta bort och ni sätter till och så vidare. Men det gör det roligare för oppositionen, brukar jag säga, när ni kommer med sådana här förslag. Vi ska se vad vi hittar på i morgon bitti, det var väl 9.00 som jag tror att vi skulle träffa minister Höglund. Tack för ordet, herr talman!


  • Tack, herr talman! Vi förde en diskussion med lagberedningen förstås. Är det här en budgetlag eller inte? En budgetlag är av naturen väldigt akut. Den här är inte akut på det viset utan den här kan gå den normala processen för en lag. Så därför är det inte en budgetlag.


  • Tack, herr talman! Ja, jag funderade också, men som sagt var om det inte är en budgetlag så kunde den ha kommit till lagtinget lite tidigare, så kunde vi ha avslutat med Landet med tusende öar och så vidare.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 19:10

    Tack herr talman för ordet! Jag tycker att det har väl framkommit här i salen och minister Höglund har ju också sagt att hela det här lagpaketet har mycket lite med coronakrisen att göra. Det är nu några ord som man har stoppat dit, men som saknar relevans. För skulle man utgå ifrån coronakrisens behov så kanske inte de här pengarna skulle landa där de landar. Det är väl kanske tvärtom, Mariehamn och Jomala har fått de tyngsta kostnaderna på grund av coronan.

    Jag tycker att finansminister Höglund säger som det är och det tror jag att är viktigt att man är ärlig med, att det här är inte någonting annat än regionalpolitik. Det är Centern och Obundna som har lovat sina väljare att återskapa de här 4 miljonerna som tidigare regering minskade landskapsandelarna med och nu ska man höja tillbaka till den nivån. Det här är ett steg på vägen, så det är rena rama regionalpolitiken. Det är väl bra om utskottet konstaterar att det är detta som det handlar om och ingenting annat.

    För det är som här har sagts, den här metoden som man nu går in för har mycket lite med skolan att göra och inte med äldreomsorgen heller. Det är bara just det verktyget som ger den kraftigaste regionalpolitiska laddningen, så att pengarna hamnar i de landsbygds- och skärgårdskommuner som man vill att det ska landa i.

    Jag tycker att den här fördelningen blir ju lite snedvriden. Till exempel i södra Ålands skoldistrikt så ersätts Jomala kommunen för en elev med 300 euro och Lumparland med 3 000. Det är ganska kraftig regionalpolitisk fördelning och det är tydligen den politik som landskapsregeringen vill stå för.

    Det som blir illa i längden är ju för att upprätthålla den här strukturen så måste det betalas mer och mer från landskapskassan till kommunerna över tid och därmed så blir det mindre och mindre till de egna verksamheterna som den gemensamma sjukvården och den gemensamma skolan. Det blir ett problem.

    Det minsta man kunde kräva så är ju egentligen att det här tillfälliga likviditetsstödet ändå skulle villkoras med att kommunindelningsutredningar ska genomföras.

    Jag vill avisera från Socialdemokraternas sida att vi kommer att ha samma samma hållning i den här lagstiftningen som vi också har i vår reservation i samband med tilläggsbudgeten. Tack!


  • Tack, herr talman! Nå, tittar man då på vad som hände 2019 så var det grundskolan man rörde och det var äldreomsorgen man rörde. Det var där man i huvudsak drog ner ett antal miljoner.

    Om vi tar KST så fördelningen där sker i nästa steg. Jag tror att kanske lejonparten där inte hamnar på landsortskommunerna, det är ju dels då med tanke på pandemin. Vi vet att den slår inom skolvärlden och barnen, vi vet att den slår på de äldre och vi vet också hur fördelningen 2019 såg ut vad gäller minskningen på den tiden av andra system.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 19:14

    Men som också finansministern vet så kan ju de här pengarna lika väl hamna någon helt annanstans, för byggandet av en väg eller en brunn som har breddats eller någon annan åtgärd. Det finns ju ingenting som säger att pengarna går till grundskola och äldreomsorg. Det är ju därför som de här i salen kallas helikopterpengar eller en allmän tilldelning av landskapsandelar.


  • Jag lever i den förhoppningen att i dagsläget när kommunerna har den ekonomin som de har, och den här utsikten för 2021 som man har målat upp att man inte använder pengarna på ett sådant sätt som man inte ska, att pengarna nog må gå till invånarnas bästa. Det är väl det som är det viktiga sist och slutligen för oss allihop.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 19:15

    Så är det, alla som får pengar använder dem säkert. Men som finansministern vet, och som tidigare här har proklamerats, så är det väl viktigt att vi nu satsar pengarna på rätt saker. Som vi bedömer det så finns inte det här akuta budgetläge i kommunerna just nu som tarvar de här 800 000 euro. Vi stöder dem till Sottunga och vi stöder dem till KST, men det övriga är som sagt rena rama Centerns politik att ge till sina egna.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.