Enda behandling

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Vicetalman Marcus Måtar får först läsa upp klämmen.

Tack, talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. Jag läser upp klämmen: Hur avser landskapsregeringen trygga hälso- och sjukvården på Åland?

Talman!

Bästa lagting. Jag kommer för landskapsregeringens räkning att svara på det spörsmål som oppositionen ställt angående hälso- och sjukvården. Jag tycker att det är jättebra att vi tar den här diskussionen öppet här i lagtinget. Jag vill samtidigt ge en heltäckande bild av de frågor som lyfts.

Först ut tänker jag ta frågan om VIS-projektet. Till den delen tror jag att det är bra att börja i kronologin och ge en bakgrund för att klarlägga hur vi faktiskt hamnar där vi är idag.

När den här regeringen tillträdde i december 2023, så klev vi rakt in i slutfasen av projektet. Vi tog ansvar för beslut som fattats under mer än ett decennium. Så här ser verkligheten ut för många regeringar. En regering börjar ju aldrig från ruta ett, utan snickrar vidare på det som andra har byggt upp. Precis så kommer nästa gäng att få göra efter oss.

Jag vill backa bandet lite grann och nämna några årtal som är viktiga i den här diskussionen.

År 2013 granskades det gamla journalsystemet. Man konstaterade brister, både tekniska och strukturella, och efter det genomfördes en förstudie.

År 2015 fattade ÅHS styrelse ett beslut om att vårdinformationssystemet skulle bytas ut, för att 2018 inleda den formella upphandlingen. Där ingick ÅHS i ett samarbete med ÅDA för att ta fram ett nytt system.

År 2021 kopplades projektet till EU:s resiliensmedel, och för att få medlen villkorades projektet genom att investeringen skulle vara klar före den 31 december 2025. Dessutom skulle minst 80 % av alla aktörer inom social- och hälsovården på Åland ta systemet i bruk. Samma år gavs också en fullmakt för en större investering och högre driftskostnader.

Det här var utgångsläget 2023, det vill säga ett gammalt system på väg mot slutet av sin tekniska livslängd, och ett nytt system vars upphandlingsmodell redan var avgjord. En finansiering kopplad till EU:s resiliensmedel med en skarp tidsgräns. Ett EU-regelverk som inte väntar på någon, inte ens oss.

I det här läget fanns egentligen två vägval. Den ena vägen hade varit ganska politiskt bekväm, det får man väl erkänna. Vi hade lätt kunnat säga att det här är för svårt och för besvärligt. Vi pausar. Vi kan påpeka att upphandlingsmodellen var tveksam, att kopplingen till resiliensmedel var fel, och att tidtabellen var åt skogen. Vi skulle kunna peka finger på regeringen Thörnroos och säga att det här projektet är deras konstruktion, och att de får ta ansvar för det inför allmänheten. Säkert hade bilden varit storslagen, att regeringen Sjögren 2 sveper in som en riddare i rustning på en vit häst som räddar Åland. Den vägen hade säkert varit tacksam i debatten, och jag tror att det för många här inne kan vara lockande att säga att man minsann själv skulle ha gjort ett bättre och billigare jobb, bara man hade fått vara med från början.

Den andra vägen var betydligt svårare. Den var svår för oss också. Den innebar att säga att besluten är fattade. Skälen till systembytet är riktiga, och nu handlar ansvaret om att fullfölja, inte om att riva upp. Inte att skjuta framåt och inte skylla ifrån oss. Och det är precis den här vägen landskapsregeringen valde.

Jag vill också vara ärlig med en sak här. Oavsett vilken regering som hade suttit, och oavsett partifärg, så hade någon minister förr eller senare stått i den här talarstolen och svarat på ett spörsmål av just den här typen.

Systembytet hade behövts göras ändå. Frågan var aldrig om, utan när, och framförallt under vems ansvar.

Talman! I en intervju för några veckor sedan fick jag en fråga av en klok journalist som jag respekterar. Den frågan kom när jag redogjorde för de handlingsalternativ som landskapsregeringen stod inför. Journalisten frågade: "Men fanns det verkligen inte ett tredje alternativ? "

Flera av er känner igen det här. Det här magiska tredje alternativet där vi både kan äta kakan och ha den kvar. Det där alternativet som vi många här inne ständigt jagar i politiken. Men det alternativet finns inte, inte för att vi inte har gjort vår hemläxa, utan för att det helt enkelt inte fanns.

Det gamla systemet var tekniskt föråldrat. Brister var dokumenterade vad gäller informationssäkerhet, dataskydd och teknik. Upphandlingsspåret var också valt, och resiliensmedlen var tidsatta. Så att vi skulle antingen genomföra det skiftet och ta ansvar för följderna, eller skjuta upp beslutet och lämna över ett ännu större och dyrare problem till nästa regering. Vi valde ansvar.

Jag lämnar nu projektet lite grann här med kronologin. Jag ber om ursäkt, men jag kommer att ta några minuter till.

En fråga som jag tror många ställer, både bland allmänheten och i det här rummet, är om den här bökigheten med systemskiftet kunnat undvikas. Jag vill säga så här: ÅHS har ungefär 200 besök per år, det varierar lite grann. Bakom varje besök finns journalanteckningar, remisser, provsvar, läkemedelslistor, intyg, fakturering och olika former av rapportering till olika myndigheter. Det här är enorma informationsflöden som varje dag ska fungera, både internt och externt.

När man byter ett system som ligger mitt i de här flödena, kan ni räkna med att det blir bökigt. Det går inte att göra ett systemskifte av den här storleken utan friktion. Det här säger alla. Alla våra grannländer som har gjort och gått igenom det här visar precis på samma mönster: störningar, merarbete, frustration och en period där det nya systemet möter verklig vardag. Så är tyvärr konsekvenserna av just det här.

En del av förberedelserna vid ÅHS har bestått av att man har dragit ner på produktionen under vissa perioder för att ge utrymme för utbildning, testning och inkörning. Man har också byggt upp superanvändare och förstärkt stödet under övergången, och implementeringsfasen sträcker sig till och med den 31 mars 2026. Det betyder att vi har en pågående implementering.

Jag vill också säga något om personalen. Jag tror att många här i salen har hört samma sak som jag har ute i verksamheten. Det har varit ett väldigt tungt år. Det är ett nytt system, nya arbetssätt, oro. Hur ska det här gå? Kommer det här att lyckas? Och så ska man lägga till allt annat som faktiskt pågår i vardagen. Så det är inte alls konstigt att det finns en trötthet, och den är nu stor.

Samtidigt visar uppföljningen av sjukfrånvaron att den på en övergripande nivå inte har skenat iväg på det sätt som påstås i spörsmålet, och att längre sjukskrivningar till stor del faktiskt beror på andra orsaker än arbetet. Det här tar inte på något sätt bort känslan hos den som är slut efter ett arbetspass, men det är viktigt att hålla isär vad vi faktiskt ser i siffrorna och upplevelsen i vardagen.

När det gäller patientsäkerheten finns det också skäl att stanna upp lite grann. ÅHS har ansvar för patientsäkerheten i sin verksamhet. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och lyder under våra landskapslagar. Landskapsregeringen har sedan ansvar för tillsyn i vissa frågor kopplade till rikets lagstiftning, till exempel yrkesutbildad personal.

När lokalavdelningen av Finlands läkarförbund lyfter oro för patientsäkerheten i en skrivelse, så gjorde vi exakt det som man ska göra. De delar som rör tillsyn fördes vidare till ÅMHM och ÅHS ledningsgrupp har gått igenom skrivelsen och svarat sakligt på den. Nu återstår för ÅMHM att avgöra hur tillsynen ska gå vidare.

Även frågan om extern granskning har lyfts, och det är också viktigt att säga att den här regeringen aldrig har varit emot någon extern granskning. Tvärtom pågår det redan ett antal externa genomlysningar kopplade till dataskydd och annat. Vår tvekan att lägga på ännu en extern granskning har handlat om tidpunkten. Det vill säga, mitt under den tuffaste perioden hade det varit väldigt oansvarigt att lägga på ännu en extern granskning bara för att visa handlingskraft.

Något om ekonomin. Nu vet jag att åtminstone ledamot Höglund kommer att följa med mer aktivt. Ledamoten tycker om siffror.

Det har sagts att vi sparar på ÅHS, men landskapsregeringens bild är faktiskt det motsatta. Vi har höjt ÅHS ramar, förstärkt den externa vården och höjt lönerna. Vi har harmoniserat med ungefär 3,4 miljoner på årsbasis. Det är en permanent satsning. Så nej, vår utgångspunkt är inte inbesparingar på hälso- och sjukvården.

Att vi samtidigt ställer krav på resultatförbättringar är naturligtvis nödvändigt om ekonomin ska hålla. Det här gäller inte bara ÅHS, utan alla verksamheter. Det finns absolut ingen skam i att ställa resultatkrav. Det är en del av att ta ansvar för skattebetalarnas pengar.

Men man ska inte rikta strålkastaren mot resultatkraven och låtsas som att det är orsaken till den bökighet som finns i ett systemskifte. Då blandar man ihop två saker. Systembytet är bökigt därför att det nya systemet möter en komplex verklighet. Resultatkraven finns där för att vi måste få ekonomin att gå ihop, och båda sakerna är sanna, men det är inte samma sak.

Nu kommer jag att hålla mig väldigt kort här. Vi måste våga lyfta blicken. Parallellt med allt som pågår just nu arbetar vi också med hälso- och sjukvårdsstrategin. Den här strategin ska ge oss en riktning för vårdbehov, finansiering, strukturer, digital utveckling, kompetensförsörjning, styrning och beredskap. Det finns en parlamentarisk referensgrupp från lagtinget som följer det här arbetet, och strategin kommer till lagtinget under nästa år och blir underlag för beslut om sjukhusområdet och för revidering av hälso- och sjukvårdslagen.

Min samlade bild är därför att läget är ansträngt. Ja, personalen är trött, absolut. Systembytet har skapat mer bekymmer än någon hade önskat. Det finns en frustration i verksamheten, och det ska vi inte blunda för.

Men sjukvården är inte otrygg. ÅHS levererar varje dag vård till många ålänningar. Patientsäkerheten följs upp, tillsynen fungerar, och externa granskningar kommer att användas där det är motiverat.

Vi har tagit det steg som förr eller senare hade behövt tas för ett modernare och säkrare system som gör det möjligt att möta de krav som nu kommer från omvärlden. Vi har inte valt någon bekväm väg. Vi har valt den ansvarsfulla. Det är inte perfekt, men det är hederligt och det är det enda sättet att långsiktigt trygga hälso- och sjukvården för ålänningarna. Tack, talman! Jag ber om ursäkt för överskridningen av tiden.

Talman!

Jag har en samsyn med ministern när det gäller behovet av ett nytt vårdinformationssystem, vilket redan avsattes i budgeten 2018, 2,5 miljoner om jag minns rätt.

När det sedan gäller resiliensmedlen som den förra regeringen införde, så var det en dialog med ÅHS. Man bedömde att det var möjligt att genomföra detta inom de ska-krav som fanns vad gäller tidsramen. Och svaret var ju ja, annars skulle vi naturligtvis aldrig ha gått in för det.

Men jag konstaterar att landskapsregeringen konstant ligger efter. Personalen har vid otaliga tillfällen påtalat att det finns problem i organisationen. Datainspektionen har också påtalat att det finns problem. Över 80 läkare har skickat in en insändare, och lokalavdelningen vid Finlands läkarförbund har påtalat att det finns problem. Även styrelsen har via media framfört att det finns ekonomiska utmaningar.

Tack, talman!

Landskapsregeringen har inte påstått något annat än att det finns utmaningar. Det vi säger är att vi arbetar med dessa utmaningar. Vi är medvetna om att sådana utmaningar uppstår, och de är inte oväsentliga.

Problemet är ju att ni kommer in för sent. I ett starkt och tydligt ledarskap behöver man förutse de problem som kan uppstå.

Jag vill särskilt lyfta fram den ekonomiska situation som styrelsen vid flera tillfällen har diskuterat i media. Ekonomin är så hårt pressad att man väljer att avskeda sekreterarna, samtidigt som man ska införa ett nytt system och man hänvisar till ekonomiska orsaker. Samtidigt står ministern här och säger att han inte känner till några ekonomiska utmaningar vid ÅHS. Hur fungerar egentligen kommunikationen mellan styrelsen och landskapsregeringen? Det skulle vara intressant att veta.

Tack, talman!

När det gäller kommunikationen med styrelsen är vår uppfattning att den fungerar väl.

Jag vill återigen titta tillbaka och säga att de utvecklingsprojekt som ÅHS har tagit fram så ingår de givetvis i den ram som ÅHS har fått. Landskapsregeringens roll är att sätta ramar. ÅHS ledning framförallt är ansvariga för att meddela om det finns en realism i projekten, om de kan genomföras eller inte.

Svaret, som jag tidigare har gett, är att det aktuella projektet bedömdes som helt och hållet realistiskt, både när det gäller tid och omfattning.

Talman!

Minister Zekaj, när tilläggsbudgeten för den oväntat höga kostnaden kom så sade finans- och näringsutskottets John Holmberg följande: "En annan faktor kring resiliensmedlen i kommunerna är de privata aktörernas medverkan. Det förutsätts att 80 % av de kommunala organisationerna och de privata aktörerna ska ha tagit systemet i bruk för att målet ska vara uppnått."

Mig veterligen har inte en enda privat aktör inom sjukvården implementerat detta system. Jag konstaterar att denna utsaga inte var korrekt. Man säger att 80 % av kommunerna och de privata aktörerna inom sjukvården ska ha tagit systemet i bruk. Det var en felaktig uppgift.

Tack, talman!

Jag kan inte återge vad som har sagts, men jag kan berätta om de villkor som har funnits för det här projektet. Det handlar om att 80 % av de totala vårdaktörerna på Åland ska vara uppkopplade och använda det här systemet.

Tack, minister Zekaj. Det sades i debatten gång på gång att 80 % av de privata aktörerna inom sjukvården bara ska ta systemet i bruk.

En annan fråga som jag tycker illustrerar det här med personalinflytande är att läkarfacket, med anledning av den här sekreterarupphandlingen och att 20 sekreterartjänster drogs in, ville träffa ledningsgruppen och styrelsen. De fick dock inte audiens, vilket jag har hört, hos någondera. Jag hoppas att detta så småningom kan korrigeras, så att de verksamma på fältet faktiskt får ett inflytande. Så var det inte fallet.

Tack, talman!

Jag har personligen träffat delar av styrelsen, och min uppfattning är att det var ett bra möte vi hade. Vi diskuterade både stora och små frågor.

När det gäller hur ÅHS styrelse beslutar, vilka som ska få audiens eller inte, det är något som myndigheten behöver ta ställning till.

Tack, talman!

Minister Zekaj inleder med att gå in på historien och säger att vi förstås inte ska skylla på andra här, men att det inte är så mycket vi har kunnat göra.

I mina öron, talman, låter det som att Zekaj och regeringen - vi bör komma ihåg att Zekaj är bara en minister, vi har lantrådet, finansministern, som är viktiga spelare här - har varit med och skapat den oredan vi ser nu. Min känsla är att ministern och regeringen inte tar något ansvar, utan pratar om det som har varit och på något sätt vill skjuta över det på tidigare styrelser och tidigare landskapsregeringar. Men jag hoppas att jag uppfattar det hela fel, och att ansvaret nu är helt tydligt. Det är den sittande styrelsen och den nuvarande landskapsregeringen som har detta ansvar. Ingen annan har det ansvaret.

Talman!

Ingalunda är det så att landskapsregeringen duckar för ansvaret. Det kan ingen landskapsregering någonsin göra.

Jag ser ett värde i att förklara kronologin och varför vi är där vi är idag. Vi redogör även skriftligen för vad landskapsregeringen gör för att hantera situationen. Vi har en kontinuerlig diskussion och dialog med ÅHS styrelse angående verksamheten.

Jag tror att det nog inte finns någon fråga som har dominerat landskapsregeringens överläggningar och arbete som just ÅHS denna höst.

Den andra frågan som jag också fick en tudelad känsla av, var när ministern började diskutera huruvida det egentligen finns sparkrav på ÅHS eller huruvida man egentligen spenderar. Jag hävdar att man inte kan göra båda samtidigt. Antingen sparar man, eller så satsar man.

Det skulle vara intressant att höra hur ministern egentligen menar, för jag uppfattar att en stor del av den här soppan har uppkommit på grund av flera åtgärder som genomförts samtidigt. Den största datasystemändringen i historien har kombinerats med sparkrav, vikariestopp, uppsägningar och så vidare. Det är min uppfattning.

Så, berätta: sparar ni eller satsar ni?

Tack, talman!

När det gäller den begränsade tillgången till vikarier så var detta förra året och det är inte kopplat på något sätt till det här projektet.

När det kommer till huruvida vi satsar eller sparar, så visar siffrorna en klar och tydlig bild. Ramarna visar detta, och det är så den här regeringen styr. Vi höjer ramarna. För mig är det en satsning, om man ser på siffrorna.

Har vi resultatförbättringskrav? Det är självklart att vi måste ha det. Det handlar inte om att öppna kranen helt. Verksamheten behöver arbeta med att effektivisera. Men siffrorna visar klart och tydligt, svart på vitt, att vi satsar – och vi satsar inte lite. Vi satsar väldigt mycket.

Tack, herr talman!

ÅHS styrelse leds av en socialdemokrat. Vi har en socialdemokratisk social- och hälsominister.

I den här kommunikationen, som har försiggåtts de senaste månaderna, har det ibland känts som att styrelsen hänvisar till regeringens ramar, medan regeringen å sin sida säger att det är styrelsens ansvar.

En fråga som jag direkt vill ställa är: Anser ministern fortfarande att det var en smart åtgärd att, samtidigt som man går in i den här komplicerade situationen med implementeringen av VIS, avskeda så många läkarsekreterare? Är det en smart åtgärd? Styrelsen har hänvisat till regeringens ramar, men var det verkligen en klok lösning, eller kunde man ha hanterat situationen på ett annat sätt?

Är det en åtgärd, smart eller inte? Då behöver vi titta på vad landskapsregeringen fick för bedömning av konsekvenserna, och även när det gäller tajming

Just när det gäller det här projektet specifikt med läkarsekreterarna, så gjordes en bedömning att det räckte med en justering av tidsramen. Tanken var att det skulle genomföras i september, men det sköts fram till november och det bedömdes vara tillräckligt. Det är den bedömningen.

Sedan har vi inte fått någon annan framställan som säger något annat, och det är så vi kommunicerar. Vi måste kunna förvänta oss att när något inte går som det var tänkt, och när det är något som behöver justeras så då behöver man från myndighetens sida komma in med något svart på vitt där man skriver varför och hur, och berätta lite mer.

Tack, talman!

Jag ställer frågan eftersom det verkar finnas en bild bland ålänningarna av att flera stora och ingripande åtgärder vidtas inom ÅHS samtidigt. Detta skapar en stor oro både inom ÅHS och bland ålänningarna.

Min andra fråga är att ministern nämner att det pågår olika externa granskningar. Tillsammans med mina kollegor har jag lyft vikten av att genomföra en extern granskning av hur organisationen mår. Vad är det för arbetsklimat? Finns det tillit inom organisationen? Hur fungerar ledningsstrukturen? Detta har ingenting att göra med implementeringen av VIS, utan handlar om att ÅHS har funnits i över 30 år. Det är viktigt att göra en sådan granskning för att se vilka förbättringar som kan göras.

Pågår det en sådan granskning, menar ministern?

Tack, talman!

Jag skulle nog våga säga att allt har en koppling. Det är klart att vi inte kan separera ut VIS. Behöver vi titta på ÅHS lite bredare, då måste vi också granska hur det här arbetet har gått. Vad var det som gick bra? Vad var det som gick mindre bra? Och vad kan vi göra bättre till nästa projekt?

Vi har tagit upp den här frågan eftersom den ställdes till oss i utskottet, och den dörren har aldrig varit stängd för oss. Det är inget ovanligt att en regering använder sig av externa granskningar, men tidpunkten måste vara korrekt. Vi är helt öppna för att genomföra detta, men vi måste hitta rätt tidpunkt för det.

Tack, talman!

Jag lyssna på ministern här. Han försvarar regeringens agerande, men det är nog helt uppenbart för alla att det just nu fungerar allt annat än optimalt på ÅHS.

Man ska inte se det här spörsmålet som en händelse som har inträffat de senaste månaderna. Det jag har sett är en upptakt av den här regeringens beslut, med sparkrav, upphandlingar och prioriteringar som har pågått i två år. Det vi ser nu är själva crescendo av allt med en sjukvårdsdirektör som avgår och så vidare.

När jag lyssnar på ministern hör jag honom inte nämna att detta kanske inte var det smartaste vi kunde ha gjort. Därför brukar jag i alla fall fundera: Kan man ha gjort något annorlunda? Om ministern skulle ha agerat annorlunda under de här två åren, finns det något som man skulle ha kunnat göra på ett annat sätt?

Tack, talman!

Den tolkning som ledamoten redogör för här får naturligtvis stå för honom. Hade vi kunnat göra annorlunda? Det finns säkert saker som vi hade kunnat göra på ett annat sätt. Så är det alltid när man är efterklok.

Skulle jag ställa den här frågan till ledamoten när han var minister, om han hade kunnat göra saker annorlunda, så finns det säkert även där saker. Vi har inte gjort någon regelrätt utvärdering av vad som kunde ha gjorts annorlunda eller hur det kunde ha genomförts. Det kommer vi säkert att göra. Jag är helt medveten om att det kommer att dyka upp saker som hade kunnat göras annorlunda.

Tack, talman!

Jag fortsätter. Ministern pratade om hur vi ska trygga sjukvården på Åland. Det är det som spörsmålet handlar om, och det betyder inte att det är just den här händelsen som inträffade igår som är problemet. Som jag försöker säga har detta pågått i sedan ni tog makten över styrelsen och det har fattats en mängd beslut som lett fram till dagens situation.

En sak som jag oroar mig för är personalförsörjningen. Vi ser ju att läkare slutar på ÅHS och går över till privata alternativ, till exempel. Att trygga sjukvården handlar också om att vara en attraktiv arbetsgivare. Som det ser ut nu är vi inte det, i alla fall inte när vi ser att läkarna försvinner från ÅHS organisation. Detta får i förlängningen som konsekvens att vi får högre kostnader för hyrläkare.

Det finns alltså skäl att diskutera dessa frågor och ta saker lite långsammare än vad man har gjort hittills, för att ÅHS ska kunna hänga med i förändringarna.

Tack, talman!

Min uppfattning är att ledamoten kanske behöver gå djupare in i frågorna än att bara läsa rubriker i lokal media. Jag uppfattar inte att det finns någon kris när det gäller personalförsörjningen.

Jag ser ingen kris kopplad till frågan om trygga och icke-trygga anställningar. Den här regeringen har inte på något sätt orsakat en ofrånkomlig kris. Nej, vi har genomfört ett systembyte, och detta hade högst sannolikt skett oavsett vilken regering som satt vid makten.

När det gäller frågan om våra sjukvårdsuppgifter har varit trygga eller inte, har jag också redogjort för att det fanns starka dokumenterade indikatorer på att så inte var fallet med det tidigare systemet.

Talman!

Det här var i stora delar ett bra anförande av minister Zekaj, framförallt inledningen. Jag fick för egen del tillbaka en liten del av min tro på mänskligheten.

Mitt anförande kommer att fokusera på det andra som har hänt, det vill säga det som minister Zekaj inte nämnde. Det som har skett parallellt med systemskiftet på ÅHS.

Det var egentligen bara en sak jag reagerade på i ministerns anförande, och det var detta att vi har förstärkt den externa vården. Man kan ju inte på allvar, talman, paketera ökningen av extern vård med 1,4 miljoner som en framsynt välfärdssatsning. Det går inte.

Det här är en ökning, som regeringen själva beskrev, som handlar om prisökningar. Det beror inte på ändrade kriterier för extern vård eller ens ökade vårddygn. Regeringen har politiskt inte gjort någonting för att stävja den här ökningen av extern vård. Man har städat upp genom att tillföra 1,4 miljoner på ÅHS, inte sant?

Tack, talman!

När det gäller den externa vården är det en ganska het potatis som brukar dyka upp här, och det har det gjort genom åren. Jag vill bara säga att det har att göra med de prisökningar som har skett, och detta påverkar även välfärdsområdena.

Min uppfattning, utifrån den information jag har, är att regeringen Orpo just nu går igenom prissättningen som sker vid universitetssjukhusen. Det kan komma någon form av reglering som förhoppningsvis även påverkar kostnadsbilden för Åland, eftersom ÅHS och Åland inte klarar av den här typen av prisökningar om de fortsätter.

Men då undrar jag lite grann: Borde den här landskapsregeringen ha minskat anslaget och satt ännu hårdare press?

Landskapsregeringen borde meddela ÅHS styrelsen att fastställa kriterier för extern vård, vård utanför Åland. Det har ÅHS styrelsen inte gjort. ÅHS styrelsen har det politiska ansvaret att göra detta. Om man inte agerar kan man förvänta sig att kostnaderna fortsätter att öka. Vi ser en ökning på 1,4 miljoner i den tredje ändringsbudgeten, och vi har också en ökning på 1,4 miljoner för extern vård i budgeten för 2026.

Alltså, ni måste få ett grepp om extern vård utanför Åland, och det är ni som kan få ett grepp.

Tack, talman!

Jag håller med. Det är bara vi som kan ha det greppet. Naturligtvis finns det också kriterier för när man remitterar externt. Det är inte så att den här styrelsen eller landskapsregeringen på något sätt har ökat volymerna eller blivit mer frikostiga plötsligt; det handlar om prisjusteringar.

När det gäller kriterierna konstaterades det att man visserligen kan justera något, men att det aldrig kommer att nå de nivåer som vi diskuterar. Den information vi har fått från vårdledningen är att man sannolikt kan sänka något, men inte till de nivåer som finns idag. Här krävs det att riksregeringen går in och gör en justering hos universitetssjukhusen.

Talman!

Läser man i lokal media får man en känsla av total kaos på ÅHS. Men ministern lyfter också fram att det har funnits ett kontinuerligt arbete, vilket jag vet om. Redan 2019 genomfördes verksamhetsanpassningar för att säkerställa att implementeringen skulle gå bättre.

Man utbildade superanvändare som finns både inom ÅHS och ute i kommunerna, så att alla i personalen visste att detta skulle ske. Personal har erbjudits åtminstone två olika sorters utbildningar, både digitalt och fysiskt.

Kan ministern se hur utfallet har blivit när man tittar på statistiken? Vad är det man har missat i denna implementering? Var lyser det rött någonstans? Kan man se skillnader mellan kliniker som är mer påverkade än andra? Det skulle vara intressant att veta.

Tack, talman!

Jag sitter med i styrelsen och får den här typen av rapporter. Vi ser att vissa verksamheter, framförallt mottagningsverksamheterna, har påverkats mest.

Det har gjorts gedigna förberedelser. I jämförelse med exempelvis Vasa har det faktiskt gått bättre hos oss. De har haft ett annat system. Projektledningen för implementeringen ägs av leverantören. Just nu finns det en aktiv implementeringsfas där man hela tiden fångar upp de större bekymren. Man konfigurerar ständigt, men vi ser att det dyker upp problem också dagligen, dessa hanteras och det uppstår nya såsom det brukar vara när man gör den här typen av byten.

Talman!

Att införa ett stort nytt system är omfattande och svårt. Jag hoppas verkligen att man har varit noga med att se till att alla som ska arbeta med systemet också har tagit del av och genomgått de olika utbildningarna. Utan en utbildning, när man ska börja arbeta på ett helt nytt sätt, måste ju vara nästintill omöjligt.

Ministern lyfter också fram sparkraven. Där kan jag, som står utanför, känna att det är klart att det har påverkat implementeringen om man sätter så stora sparkrav som man har gjort på ÅHS. Det måste ha en inverkan på implementeringen. Vi har hört exempel på att man tar bort sekreterarna under en period där det är väldigt viktigt att ha dem kvar.

Min fråga till ministern hinner jag tyvärr inte ställa nu.

Tack så jättemycket! Det är alltid så här med utbildningar; det kommer att behövas mycket utbildning även framöver. Det har precis genomförts en utbildningsinsats här, för kanske två veckor sedan. Dessutom kommer det att hållas ytterligare utbildningsinsatser under våren.

När det gäller sekreterarna har det också gjorts en justering. Det har skett en förstärkning med ungefär elva personer som arbetar med detta. Jag vill intyga ledamoten att den här regeringen inte har fått någon annan konsekvensbedömning eller någon form av framställan där det har framgått att detta skulle vara riskfyllt, efter att tidslinjen och tajmingen justerades med två månader. Var det rätt bedömning? Kanske. Jag vet inte.

Talman!

Jag vill i mitt replikskifte beröra förankringen från ÅHS styrelse till Ålands lagting och utskottet.

Social- och hälsovårdsminister Zekaj representerar regeringspartiet Socialdemokraterna. Det parti som innehar ministerposten inom social- och hälsovård har historiskt sett även haft platsen som ÅHS styrelseordförande. ÅHS styrelseordförande har under flera år samtidigt suttit här i Ålands lagting och i social- och miljöutskottet.

Kan ministern och Socialdemokraternas partiordförande berätta lite om hur man resonerade när man tillsatte den nuvarande ordföranden, som inte sitter här i Ålands lagting?

Tack, talman!

Jag kan berätta lite grann. Jag ska bara tänka tillbaka. Jag går tillbaka i tiden.

Styrelsen är ju inte tillsatt bara för att man sitter i lagtinget. Det vill jag bara konstatera. Vi har gjort en helhetsbedömning utifrån de erfarenheter som finns hos de enskilda ledamöterna, förstärkt med den sakkunskap och expertis som krävs.

Nu står vi i beråd att även förstärka styrelsen med ytterligare en plats som har digital och IT-kompetens. Det pågår redan en diskussioner med aktörer som har tackat ja.

Talman!

I mitt anförande vill jag prata om förankringen och hur viktig den är. Jag upplever att det tidigare har varit en fördel att ha suttit i Ålands lagting och även i social- och miljöutskottet när man har haft den här positionen. Det har gjort det möjligt att ta hit ärendena och säkerställa att hela Ålands lagting har fått den information som behövs, särskilt med en budget på 100 miljoner. Det är en betydande summa pengar vi pratar om.

Under de senaste två åren har vi dock upplevt att detta kanske inte riktigt fungerar som det ska.

Min personliga reflektion är att det var olyckligt att stänga ute oppositionen i den här processen. Vi kan också ställa oss frågan om det verkligen var så lyckat att professionalisera delar av styrelsen på det sätt som gjordes.

Min fråga till ministern är därför: Är ministern nöjd med hur förankringen av arbetet med ÅHS fungerar för oss ledamöter här i Ålands lagting och för utskottet?

Tack, talman!

Det här lagtingets uppgift är att diskutera ramarna och de större linjedragningarna. När det gäller förankringen till lagtingsgruppen beror det på vilka typer av frågor som lagtingsgrupperna har.

Har man ett stort intresse av väldigt detaljerade frågor? Då kan jag säga att där kanske nivån är. Men i det stora hela tror jag att vi behöver hålla en viss rollfördelning. Lagtinget bör hantera de större frågorna, medan myndigheten ansvarar för sina verksamhetsfrågor. Ibland har jag uppfattat att dessa saker rörs ihop.

Tack, talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. Enligt 25:e paragrafen i lagtingsordningen ska en ny regering presentera ett regeringsprogram. Detta gjorde även regeringen Sjögren 2, som den numera kallas. Man brukar ofta komma med någon form av slogan eller talesätt, och det som jag minns är " Ett öppet, tryggt och framtidssäkrat Åland".

Det här regeringsprogrammet får numera anses som obsolet, och det är märkligt att man inte har kommit med en ändring till lagtinget. Vid betydande förändringar borde man återkomma till lagtinget och kanske göra något åt detta regeringsprogram.

Om vi nu tar en utgångspunkt i regeringsprogrammet och funderar på hur det har fungerat i ÅHS. Hur har det skötts? När det gäller öppenheten försvann den i princip direkt när regeringen bestämde att oppositionen inte skulle ha något att göra i en styrelse. Det här sköter man bäst själv, det visade man direkt.

När det gäller tryggheten har den också försvunnit. Läkarförbundets skrivelse angående sammanblandning av prover och provresultat väcker oro för patientsäkerheten. En av de värre rubrikerna läste jag i en nättidning i Sverige och där noterades att man hade sammanblandat två allvarliga sjukdomar i provsvaren.

Slutligen, när det kommer till att framtidssäkra, vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Det känns inte som att det är framtidssäkrat.

Om vi funderar på vad detta handlar om, handlar det om att göra det som den här regeringen håller på med till ett av sina kännetecken. Allt ska göras samtidigt, och i värsta fall handlar det om projekt som man vet på förhand kommer att vara svåra, men ändå ska de drivas igenom, samtidigt som en massa andra projekt.

Tittar vi på ÅHS så har vi den debatten om VIS som vi hade i våras, i början av året. Det gjordes många förutsägelser då. Min kollega, lagtingsledamot Christian Wikström, sa exakt så här: "Det vi har framför oss är ett perfekt recept för en katastrof (kaos) inom ÅHS de kommande åren." Detta sade han i mars 2024. Varför kunde man förutspå detta? För det första vet man att den här typen av verksamhetssystem, när de ska införas och när allt ska göras samtidigt, leder till problem. Lägg därtill att man samtidigt lägger in besparingskrav och gör sig av med viktiga grupper bland de anställda. Då har man den perfekta stormen, och det är precis vad som har gjorts.

Vi ska komma ihåg att den nya regeringen tillträdde i slutet av 2023. Enligt den praxis som har funnits var den sittande ÅHS styrelsen en så kallad "lame duck", som man säger i USA. Det var en styrelse som gjorde som den nya regeringen bestämde. Den ersattes sedan i mars-april 2024 av en ny styrelse som har tagit alla de beslut som nu visar sig vara förödande, och som man blev varnad för. Man blev varnad för att göra sig av med läkarsekreterarna. Det fanns en insändare i tidningen som vi alla kunde läsa, och den var anmärkningsvärd. Namnen på de som stod bakom insändaren och varnade styrelsen i ÅHS, det antalet namn var längre än själva insändaren. Det var en nästan enig läkarkår och andra anställda som sade: "Gör inte det här, och gör det inte samtidigt som ni ändrar hela verksamhetssystemet."

Det var denna styrelse, understödd av landskapsregeringen, som fattade dessa beslut. Vi ska också komma ihåg att allt detta går tillbaka till landskapsregeringen. Även om Socialdemokraterna har ett förvånansvärt och oproportionerligt stort inflytande på denna ÅHS styrelse, så går det tillbaka till ett liberalt lantråd och en liberal finansminister som har bidragit till detta, i kombination med de politiker som sitter i ÅHS styrelse. Det var denna styrelse som valde att fatta beslut på det sättet, vilket ledde till att det bara fanns en enda anbudsgivare kvar till slut som bjöd på VIS-systemet. Det blev dyrt, och vi vet nu också att det inte blir särskilt bra. Det lyfts fram att detta system till och med är värre än det system som man är van vid med att arbeta med i Sverige. Detta system hade aldrig funnits på Åland eller i Finland tidigare, och nu skulle det skapas ett specialsystem för oss.

Man fick alltså ett system baserat på en upphandling där det bara fanns en anbudsgivare som visste att den var ensam när den gav sitt pris.

Nåväl, detta är ändå bättre än de överdrivna juristkostnader som styrelsen har tillåtit. Där kom inga anbud alls, trots att man har dragit iväg snart 2 miljoner i juristkostnader, och styrelsen har låtit detta hända.

Nu kan vi konstatera att den operativa ledningen i ÅHS har försvunnit och börjat bytas ut. Den händelsen och de personerna ska absolut inte lastas för det här. Det är styrelsen och Ålands landskapsregering som ska lastas för den här perfekta stormen som man har skapat genom att ställa många krav samtidigt på denna organisation. Krav som inte är förenliga och som inte kan genomföras utan att man med säkerhet på förhand vet att detta kommer att leda till problem. Men det gör ni, för er slogan har blivit "allt samtidigt, så mycket som möjligt, kosta vad det kosta vill". Det är med denna inställning som man har dragit igång detta.

Det är landskapsregeringen som bär det politiska ansvaret för att ÅHS är i den situation som de befinner sig i nu. Vi har stått här och lyssnat på en minister som är landskapsregeringens förlängda arm i detta, och jag tycker inte att jag har hört ett tydligt ansvarstagande. Tyvärr, inte ännu.

Det man borde visa nu är, för det första, alla politiker ut ur denna styrelse. Gör en professionell styrelse, om ni ska ha styrelsen kvar. Vi från Obunden Samling har inte sett ett existensberättigande för denna styrelse under en lång tid. Nu borde det hända något drastiskt. Den borde absolut förstärkas, det är det minsta, men en förstärkning innebär också att politikerna försvinner därifrån.

Man borde fundera på alla sparkrav och sådant som sätter press på denna organisation, där måste man verkligen fundera två, tre, fyra och fem gånger innan man fortsätter.

Det är absolut viktig att få det nu att fungera på ett patientsäkert sätt, vilket vi har fått höra direkt från hästens mun, alltså direkt och så är det är inte nu i ÅHS. Och det viftas bort med att kontrollen eller övervakningen, som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet delvis ansvarar för, är att den minsann är i skick. Det är ingen tröst när det har gått fel att man i efterhand kan konstatera vem som eventuellt har gjort fel och hur felen har uppstått.

Jag skulle snarast jämföra ÅMHM:s utredningar med de utredningar man kan se på Discovery Channel om flygkrascher. Haverikommissionen vet i efterhand vad som har gått fel, men flyget har ju störtat och det är ju det som har hänt här.

Sammanfattningsvis hoppas jag att vi ska få ett slutresultat av denna debatt. Vi ska få ett tydligt ansvarstagande och en tydlig reaktion kring ÅHS - vår absolut viktigaste institution och som vi bestämmer över via lagtinget - att ÅHS ska behandlas bättre i framtiden. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men jag skulle vilja uppmana vicetalman Måtar att det nog är bra att vi håller oss till fakta. Det underlättar jättemycket i den här diskussionen. Det finns ingen annan än den här landskapsregeringen som kan ta ansvar. Vi är helt införstådda med var ansvaret finns och hur ansvarsfördelningen ser ut. Vi behöver hålla systemet intakt. Vi kan inte släppa det vind för våg.

Jag märker också en viss ambivalens hos vicetalmannen. Å ena sidan beklagar han sig över att det saknas insyn av oppositionen och annat, och sen den här motionen som Obunden Samling ändå har ställt, att man helt ska slopa styrelser, att man ska slopa den här insynen som efterfrågas och klagas över. Hur hänger det ihop? Jag får inte till det.

Tack, talman!

Jag har sagt att om vi hade kunnat bestämma, så skulle styrelsen ha rykt för länge sedan och vi skulle ha sett över en förstärkning av organisationen på ett annat sätt.

När det gäller insyn har vi också sagt från allra första början att det är typiskt att man, just i en sådan situation som ÅHS befann sig i under början av 2024, väljer att avsluta all kontinuitet i styrelsen. Detta görs genom att ta bort de ledamöter som har varit där och som har bidragit, och jag syftar här på de politiska ledamöterna. Istället sätter man in sina egna politiska företrädare, som bevisligen inte har klarat av sina uppdrag.

Det är det jag menar, och vad ministern avser med fakta, eller vilken fakta som jag eventuellt skulle ha fått om bakfoten så typiskt nog nämner ministern inte något sådant i sin replik.

Tack, talman!

Jag kan säkert göra en lista på alla faktafel, men jag vill ändå reflektera över de stora projekten. Vicetalman säger att vi står inför en katastrof, ett haveri och att det är helt kört. Vi står inför en enorm och ofrånkomlig katastrof. Jag vill här verkligen uppmana vicetalman att inte skrämma upp folk. Det är onödigt. Vi behöver inte skapa oro. Det här är en situation som är hanterbar och som hanteras.

Men när det gäller de stora projekten, om Obunden Samling ändå visste att detta skulle skaka om, varför drog de inte i nödbromsen och sa: "Nej, vi ska inte genomföra något systemskifte överhuvudtaget"? Varför?

Tack, talman!

Jag måste nästan kontrollera mig själv för att inte dra på smilbanden på allvar.

När ministern frågar varför Obunden Samling inte gjorde någonting, så är det väl uppenbart att vi inte sitter i förarstolen här. Det har jag sagt många gånger den senaste budgetdebatten. Vi sitter i baksätet och blir skjutsade i den här vansinnesfärd som jag i princip kallar det.

Jag vill också nämna ett citat från lagtingsledamot Christian Wikström, som sa att det här kommer att hända. Vi var flera som varnade för detta i debatten om VIS och sa: "Gör inte så här." Jag ser det åtminstone som ett pilotprojekt, det vill säga att börja med en avdelning på sjukhuset eller en del av en kommun och se om man får det att fungera. Men nu verkar det som att alla kommuner också samtidigt ska kopplas in på något sätt till slut.

Jag ska inte bryta någon arbetsordning på det sättet, men jag skulle bara vilja meddela vicetalman Måtar att alla kommuner redan är med och uppkopplade och igång, så att till den delen så funkar det.

År 2022 så fattade man i ÅHS styrelse beslutet om att gå vidare med en anbudsgivare. Det var där och då man gjorde det beslutet. Den här styrelsen har fattat ett beslut och det var att anta anbudet. Så länge det fanns budgeterade medel så var det fait accompli när den här styrelsen tillträdde. Men med detta tänker jag inte frånta mig själv, mitt parti eller den majoritet som röstade för budgetmedel till projektet. Men inriktningsbeslutet om att fortskrida processen med en anbudsgivare fattades 2022.

Tack, talman!

Ledamoten Listherby, inte helt oväntat, vill förstås peka bakåt och hävda att det är de andras fel. Det var den sittande styrelsen som tog det här beslutet, och det var ett överdrivet dyrt beslut oberoende vem som hade försatt sig i den situationen. I den situationen fanns det bara en som kunde ge ett pris, och det priset accepterades.

Man gjorde detta med vetskapen om att det handlade om medel från en tilläggsbudget, och beslutet togs med villkoret att medlen skulle beviljas. Det var uppenbart för man hade majoriteten bakom sig i detta. Man borde ha tryckt på nödbromsen.

När Obunden Samling väl satt i förarsätet, i regeringsställning och i ÅHS styrelse, fattade man ett beslut. Man var medveten om att man nu skulle ta den här vägen och gå vidare med en anbudsgivare. Det var just då man tog det beslutet.

Man kan inte avbryta en upphandling med en konkurrenspräglad dialog, där man har haft öppna ögon under flera år i hela processen. Det fungerar helt enkelt inte.

För att återkoppla till det jag sa i mitt första replikutbyte: det fungerar faktiskt bra för kommunerna att arbeta med VIS, även om det också är tungt för dem. Vi ser med stor tillförsikt på att kommunerna kommer att dra nytta av det här systemet när det väl rullar på bättre än vad det gör idag.

Tack, talman!

Ledamoten Listherby får det att låta som att det var omöjligt att stoppa upphandlingen. Men det var en standard situation där kostnaderna plötsligt blev ungefär dubbelt så dyra som man hade räknat med. Man kunde inte fatta beslut utan förbehåll om att lagtinget skulle bevilja medel. I den situationen hade man kunnat säga att vi avslutar den här upphandlingen, eftersom vi inte längre har någon konkurrens.

När den tidigare styrelsen fattade beslut om att gå vidare med endast en anbudsgivare, gjorde man det under förutsättning att kostnaden skulle vara ungefär hälften av vad den blev. Det är en stor skillnad.

Det är fortfarande den nuvarande styrelsens ansvar att acceptera det här ohemult dyra alternativet som man valde.

Tack, talman!

Det är väl inte alls förvånande att tonen i debatten nu har blivit som den blivit. Det var helt förväntat.

Jag skulle vilja ställa en ganska enkel fråga till vicetalman Måtar. Den här landskapsregeringen, under de här två år som vi har suttit vid makten, har lagt fram budgetförslag där tilldelningen i rambeslut och i budget har varit öppna och transparenta: Har Obunden Samling en enda gång lagt ett förslag om att höja anslaget till ÅHS? Det är här, i budgeten, som vi fattar beslut om hur mycket pengar som ÅHS har att röra oss med.

Tack, talman!

Vi har ständigt betonat att vård, skola och omsorg är de viktigaste frågor som detta lagting kan fatta beslut om. När det gäller exakt vilka förslag vi har lagt fram, kan jag naturligtvis inte svara på det här och nu.

Avslutningsvis, angående tonen i debatten så är ledamoten säker på att tonen inte blir tillfredsställande när jag står här och redogör för det här misslyckandet, och det är väl lika förvånande att den tonen inte blir alldeles kalasaktig som att ledamoten alltid klagar på min ton.

Tack, talman!

Jag tycker att den här frågan är för stor och för viktig för att reduceras till att skylla på varandra för olika misstag. Det är helt rimligt att man tar ansvar för när man sitter i majoriteten, att man konstaterar att allt inte är perfekt. Så är det absolut.

Jag läste snabbt igenom Obunden Samlings motioner för det här året, och där finns inga förslag på att utöka anslagen till ÅHS. Därmed kan jag dra slutsatsen att åtminstone Obunden Samling inte har tänkt sig att det är den vägen vi ska gå.

Jag vill också påminna om den tidigare hälso- och sjukvårdsdirektören. Hon sade vid ett tillfälle att det här kommer att bli tufft. Ni har ingen aning om hur tufft det kommer att bli att genomföra den här förändringen. Och precis där är vi nu. Men vi måste stå rakryggade ändå.

Tack, talman!

Som sagt, jag tror att lagtingsledamot Fellman har läst Obunden Samlings budgetmotioner på samma sätt som en viss potentat brukar läsa Bibeln, som man säger.

Jag kan, som sagt, stå för att vi alltid har satsat på ÅHS och stöttat den organisationen. Vi har till exempel föreslagit att den här styrelsen inte behövs och att vi kan förstärka ÅHS på annat sätt. Det vore en viktig förändring som man nu borde fundera över.

Talman!

Vi fick höra här i salen att man ska stärka styrelsen med en person med digital expertis. Det vore intressant att höra vicetalmannens uppfattning i frågan, och att man nu återigen lämnar en fråga till oppositionen om de skulle kunna tänka sig att vara del av styrelsen.

Jag hade trott, utifrån vad jag läst i tidningen, att man skulle förstärka ledningen med denna kompetens, som jag har förstått nu stärks rejält efter att den tidigare hälso- och sjukvårdsdirektören hade allt ansvar på sitt bord.

Jag är särskilt intresserad av att höra om vicetalmannen uppfattade det på samma sätt när ministern sade att styrelsen ska förstärkas med ännu en person med denna digitala kompetens.

Tack, talman!

Det här är en fråga som jag bara har hört på det här sättet och inte fått bekräftelse på från någon i regeringskoalitionen, nämligen att man skulle förstärka styrelsen med en person med digital kompetens. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, annat än att det är så dags nu.

Jag skulle tro att det behövs mer fokus på digital kompetens inom själva organisationen, snarare än enbart i styrelserummet. Kanske behövs det en insats på båda ställena. Det är i alla fall min slutsats.

Talman!

Här skiljer sig kanske Moderaterna från Obunden Samling. Vi ser vitsen med en politisk styrning, att det finns politiker med i styrelsen. Om man tittar på andra sjukvårdsdistrikt och välfärdsområden så finns det alltid en politisk styrelse, någon som kan se helheten och som kan avgöra vad som är bäst för oss ålänningar, istället för att bara fokusera på siffrorna.

Den känsla man får idag är att finansministern är väldigt mycket involverad och bestämmer över hur ÅHS ska skötas. Det verkar som att man tittar mer på siffrorna än på helheten.

Tack, talman!

Jag har stor respekt för ledamoten Holmberg-Jansson i det här sammanhanget. Ledamoten har stor erfarenhet av ÅHS och hur det är att styra. Hon vet också hur viktigt det kan vara att ha en styrka i styrelsen för att kunna stå emot om till exempel en landskapsregering kommer med ohemula, orealistiska och ändamålsenliga krav, samtidigt som man genomför den största förändringen i organisationens historia.

Nästa gruppanförande hölls av vicetalmannen Söderlund för Liberalernas räkning. Varsågod.

Talman!

Det spörsmål vi behandlar i dag rör en av de mest avgörande samhällsfunktionerna: trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård. Oppositionen har lyft sin oro, vilket är naturligt i en tid av förändring och särskilt när man inte har insyn i det interna styrelsearbetet.

Liberalernas lagtingsgrupp delar delvis denna oro, men vi har också tilltro till att de problem som identifierats hanteras strukturerat och långsiktigt. Landskapsregeringen och ÅHS styrelsen arbetar målmedvetet, och därför har vi fortsatt förtroende.

Visst finns utmaningar inom vården, men ett intensivt arbete pågår. En långsiktig strategi, ett modernt vårdinformationssystem, en ansvarsfull ekonomisk linje och ett tydligt fokus på personalens roll i utvecklingen visar på att riktningen är genomtänkt och hållbar. Utmaningar saknas verkligen inte.

Hälso- och sjukvården, precis som alla andra sektorer, befinner sig i en tid där förändring är nödvändig. Det finns stora krav på kompetensförsörjning, digital utveckling, patientsäkerhet och ekonomisk balans – allt detta kräver en genomtänkt och sammanhållen styrning, och framförallt målmedvetenhet.

I sitt svar på spörsmålet presenterar landskapsregeringen det arbete som pågår med en hälso- och sjukvårdsstrategi för vården fram till 2040. Den omfattar byggnader, organisation, digitalisering, vårdstruktur, beredskap och personalfrågor, och här ingår de flesta partierna, om jag är rätt informerad. Det är ett långsiktigt ramverk som länge har efterfrågats – och som nu börjar sätta riktningen för framtiden.

Det är denna typ av planering som skapar stabilitet och stakar ut vägen när vården står inför stora förändringar. Arbetet består inte av punktinsatser, utan av en helhet som ska bära Åland in i framtiden. Vi behöver också hålla särskilt fokus på den digitala utvecklingen, som har medfört utmaningar i implementeringen av VIS. Den fas man nu befinner sig i är mycket ansträngande – men det är naturligt vid införande av vilket nytt system som helst. På ÅHS arbetas det aktivt med att identifiera problem och hitta lösningar. Ett system som rullas ut på detta sätt kan aldrig vara perfekt från start, särskilt inte när det ska anpassas till Ålands egna lagar och rutiner.

Vi kan vara ense om att Åland behöver ett vårdinformationssystem som motsvarar dagens krav. Det gamla journalsystemet hindrade utveckling, både tekniskt och organisatoriskt. Det nyligen införda VIS kommer att ge oss mera och flera verktyg och e-hälsolösningar, höja informationssäkerheten, förbättra arbetsflöden och ge personalen bättre stöd. Målet är att skapa förutsättningar för en trygg vårdkedja, där patienterna får rätt vård i rätt tid. Övergångsutmaningar är naturliga men alternativet, att förbli i ett föråldrat VIS system, skulle vara betydligt sämre.

Jag passar även på att konstatera att kostnaderna för extern vård har ökat, och ÅHS styrelse har begärt tilläggsmedel. Regeringen föreslår att tillmötesgå behovet och samtidigt förstärka budgetramen för 2026. Detta säkerställer att vården för ålänningarna kan upprätthållas, den vård som vi inte alltid kan producera själva på Åland.

Samtidigt finns fortsatt fokus på effektivitet och en kombination av hållbar verksamhet och ekonomi. Att hålla ordning och samtidigt förstärka där det verkligen behövs visar på en regering och styrelse som tar ansvar för både patientsäkerhet och organisationens stabilitet.

Frågor som arbetsmiljö och sjukfrånvaro är viktiga och måste hanteras med respekt och noggrannhet. Den statistik som regeringen redovisat visar inga generella dramatiska ökningar av sjukskrivningar, men tydligt är att personalen behöver stöd i en pressad arbetsmiljö.

Det arbete som nu pågår inom ÅHS – där medarbetarnas erfarenheter tas in som underlag för vidare utveckling – är helt rätt väg. Förändringsarbete måste ske tillsammans med personalen, och det är så stabila och hållbara lösningar skapas över tid. Det är denna typ av systematiskt förbättringsarbete som skapar trygghet både i organisationen och för patienterna. Det här är viktigt för oss liberaler.

Att personalen nu får en representant i rekryteringsgruppen när en ny hälso- och sjukvårdsdirektör ska utses är ett steg i rätt riktning. Den liberala lagtingsgruppen vill se att detta arbete fortsätter och att personalinflytandet utvecklas ytterligare. Tack, talman!

Tack, talman!

I min första replik ska jag hålla mig kort.

Om jag sammanfattar vicetalman Söderlunds anförande, tolkar jag det som att Liberalerna fortsatt har ett stort förtroende för ÅHS styrelse och även för den ansvariga ministern. Har jag förstått det rätt?

Tack, talman!

Ledamoten Kanborg har förstått det rätt. Vi tänker att i den här situationen, med de förändringar och den oro som finns i organisationen, så blir det inget bättre av att byta ut någon styrelse eller någon representant.

Tack, talman!

Om Liberalerna har ett stort förtroende för den nuvarande styrelsen och deras agerande, hur kommer det sig då att den liberala styrelsemedlemmen inte håller gruppanförande, trots att denne torde ha den största kunskapen om hur man ska trygga sjukvården? Varför är det istället vicetalman Söderlund som står i talarstolen? För mig framstår det snarare som en signal om att man har bett styrelsemedlemmen att avstå från gruppanförandet för att skydda dennes rygg.

Tack, talman!

Jag vill börja med att klargöra att ledamoten Kanborg har uppfattat situationen fel. Jag är helt säker på att vår styrelsemedlem finns på talarlistan, även om hon är listad längre ner. Självklart har vår representant i styrelsen de bästa och mest insiktsfulla perspektiven på alla turerna här i slutet och vad som har hänt under de senaste veckorna.

Vi ansåg ändå att det var lämpligt att jag höll gruppanförandet, eftersom jag kanske har den största erfarenheten av sjukvården, patientsäkerheten, omställningsarbetet och personalens inflytande. Dessutom är vår gruppledare tyvärr sjuk, vilket också är en anledning till att jag står här.

Tack, herr talman!

Hur ser Liberalerna på de vittnesmål som har framkommit från ÅHS anställda på insändarplats och på sociala medier? Man uttrycker en skarp känsla av frustration över att man inte blir lyssnad på, att beslut fattas över deras huvuden och att det finns något i organisationen som skaver.

Motsvarande signaler har också kommit från Funktionsrätt Åland, baserat på de uppgifter de har fått ta del av. Hur ser Liberalerna på detta, och hur anser ni att man bör hantera situationen för att komma åt det som verkar skava?

Talman!

När det kommer till just den här implementeringen av VIS så är vi helt ense om att det inte går riktigt som på Strömsö.

Det har varit många insändare under de senaste veckorna och månaderna, och det håller jag med om. Det finns en oro, och det tänker jag inte förneka. Jag tycker att det är bra att man lyfter fram detta och vågar sätta katten på bordet. Att man lyfter fram alla kattor så att vi kan se dem tydligt.

Vi inser att ingenting är perfekt, och ÅHS är inte heller perfekt. Styrelsen kan, utifrån de synpunkter som kommer in, beta av vad som behöver göras. Vilka åtgärder och förändringar behöver vidtas?

Tack, talman!

Jag har en hel del förhoppningar om att det ska bli en slags extern granskning av ÅHS som organisation, också sett ur ett historiskt perspektiv.

När jag pratar med människor - läkare och vårdpersonal - som var med då och har lång erfarenhet från tiden innan ÅHS bildades, så de säger på olika sätt att det kanske var något som gick snett redan från början. Det har vuxit in något inom organisationen som man skulle behöva ha externa ögon för att titta på.

Ministern nämnde tidigare att man inte vill belasta ÅHS med flera externa granskningar, men det handlar egentligen inte om att ÅHS ska göra något. Det handlar om att någon med externa ögon granskar dessa strukturer.

Talman!

Jag tror att en granskning skulle kunna vara på sin plats, åtminstone så småningom. Men det beror ju lite på vem man frågar och vad man frågar om. Man kan hitta olika problem eller syndabockar, om jag ska uttrycka mig så.

En extern granskning kan bli hur omfattande som helst, men vi måste nog bestämma oss för vad vi ska fokusera på. Vad är det som verkligen behöver undersökas? Det görs ju årligen, eller med något års mellanrum kanske, genom medarbetarenkäter där svaren hanteras och prioriteras olika beroende på vad resultaten visar.

Talman!

Vicetalman lyfter upp att man nu ska involvera personalen i rekryteringen av en hälso- och sjukvårdsdirektör. Men det är inget nytt. Under förra rekryteringen var jag ordförande i styrelsen. Vi hade en rekryteringsgrupp och använde oss av ett rekryteringsbolag. Rekryteringsgruppen föreslog tre olika kandidater till styrelsen, som sedan valde ut två av dem. Dessa två gick vidare till samarbetsgruppen, som fick möjlighet att höra de olika kandidaterna och lämna sin åsikt om vem av dem som skulle bli den bästa hälso- och sjukvårdsdirektören.

Styrelsen fick till slut, efter att rekryteringsgruppen tillsammans med rekryteringsbolaget hade gjort en total analys, fatta ett beslut. Att involvera personalen i beslutet om att anställa en hälso- och sjukvårdsdirektör är alltså inget nytt.

Talman!

Till viss del kan jag ge ledamoten Holmberg-Jansson rätt. Jag har själv, som personalrepresentant för länge sedan, varit med och rekryterat chefer, inklusive vårdchefer, chefsläkare och hälso- och sjukvårdsdirektör. Jag vet inte riktigt när detta har fallit bort.

Skillnaden nu, jämfört med då, är att personalen ska involveras i ett tidigt skede och kanske vara med och bestämma vilka som ska intervjuas och vilka som går vidare till andra chansen. Personalen ska inte få ett färdigt förslag. Jag tror att det är här som skillnaden ligger.

Talman!

Först kan man få en massa ansökningar, och historiskt sett har det inte kommit in särskilt många ansökningar. Tidigare har vi haft stor tilltro till att använda rekryteringsbolag för att göra processen så neutral som möjligt. Vi har också tagit in psykologiska tester, vilket vissa anser är humbug, medan andra tycker att det är mycket viktigt. Jag anser att det är viktigt att inkludera dessa tester.

Att ha detta i samarbetskommittén innebär att det inte bara är en person som representerar personalen, utan det är flera representanter och även från olika fackliga grupper. Därför tycker jag att det är viktigt att ha en representant i styrelsen. Men vem ska man välja bland alla anställda på sjukhuset för att föra hela personalens talan? Det är inte en lätt uppgift, och därför kan det vara enklare att använda sig av samarbetskommittén.

Talman!

Jag kommer att hålla ett eget anförande där jag tänker ta upp mer om samarbetskommittén och hur den fungerar, samt hur den kanske borde fungera.

Jag håller med om att det är svårt att föra allas talan, men det beror på hur man förankrar frågorna, hur ofta man gör det och hur man sköter processen.

Jag kan nog säga att jag inte är så avundsjuk på den rekryteringsgrupp som nu ska ta fram förslag till en ny hälso- och sjukvårdsdirektör. Jag önskar dem lycka till!

Talman!

Vicetalman säger att man kanske inte ska söka syndabockar och att arbetsmiljön är pressad vid ÅHS. Men det finns ingen anledning att söka syndabockar. Vi vet vem syndabocken är. Det är i första hand landskapsregeringen, och i andra hand styrelsen. Det är solklart. Det är landskapsregeringen som bär ansvaret för den uppkomna situationen vid ÅHS.

Det vi har sett via media är att hälso- och sjukvårdsdirektören har sagt tack och hej, och tog sin väska och gick med omedelbar verkan. Däremot är det väldigt oklart, för den som bara har möjlighet att följa via media, om det var så att hon fick hjälp att lämna omgående eller om det var på eget initiativ. Det här väcker förundran och spekulationer speciellt. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Absolut är det så att landskapsregeringen har ansvar, och jag tycker att landskapsregeringen tar sitt ansvar. Likaså har ÅHS styrelse ett stort ansvar, och jag anser att den styrelsen gör vad de kan och har möjlighet att göra för att också ta sitt ansvar.

Menar ledamot Thörnroos att situationen skulle ha sett annorlunda ut om oppositionen hade suttit där, eller om någon annan ledamot här hade suttit där? Hur skulle den eller de personerna ha avhjälpt den situation som har uppstått?

Talman!

Jag har inte i min replik lyft upp oppositionens roll eller icke-roll i styrelsen, så jag avstår från den frågan. Det var inte det som var mitt huvudtema.

Mitt huvudtema är att landskapsregeringen och styrelsen har valt att offra en tjänsteman. Själva säger landskapsregeringen att de har gjort allt de kan. Problemet är att man inte har arbetat förutseende, man har inte jobbat förebyggande.

Vem som helst räkna ut - även den som kan lite mindre matte än siffernissen här på min vänstra sida - att när man gör den största upphandlingen och en implementering av ett nytt system och samtidigt sparkar den personal som skulle vara den största hjälpen, så nog är det ett märkligt förfarande från landskapsregeringens sida, eller?

Tack, talman!

Jag tror att vi har helt skilda uppfattningar om situationen. Min uppfattning är inte att någon har blivit sparkad, utan att det var någon som valde att gå.

Det är helt klart att när många stora förändringar sker nästan samtidigt, så är det svårt att veta eller utvärdera vem som påverkas och vilka konsekvenser det får.

Påståendet att någon skulle ha blivit sparkad får stå för ledamot Thörnroos.

Tack, talman!

Jag kan instämma i det som ledamoten Thörnroos sade. Jag tror att många delar den åsikten.

För min del anser jag också att man har valt ut en syndabock som man nu gör sig av med mitt under dessa stora förändringsprocesser, för att undvika att ta det politiska ansvaret. Det politiska ansvaret ligger ansvaret hos landskapsregeringen eller styrelsen, men de ska vara helt orörda och helt orubbade. Varför är det så?

Om man börjar fundera på varför man agerar på det här viset så måste man gå tillbaka till vad styrelsen är och hur den tillsätts. Styrelsen är ju inte unik, men i åländsk kontext har vi flera styrelser som saknar politisk representation och som har väldigt lite representation. Idag är ÅHS styrelsen lite av ett politiskt spel dit man sätter olika ledamöter som man vill belöna på olika sätt.

Jag ser det som mycket olämpligt att göra sig av med sjukvårdsdirektören mitt under denna förändringsprocess. Jag håller med ledamoten.

Det var en replik i två delar. Dels handlar det om hälso- och sjukvårdsdirektören som inte är här och kan försvara sig, och dels om styrelsen.

Jag kan gärna delta i diskussionen om hur styrelsen borde se ut. Vilka kompetenser bör finnas? Ska det vara politiker? Hur många? Jag tror att vi alla är öppna för den diskussionen.

Men just nu ser styrelsen ut som den gör, och det är ett steg mot en professionalisering som jag tror är rätt väg att gå. Det är viktigt med kontinuitet, och att styrelsen sitter kvar där den sitter. ÅHS behöver kontinuitet just nu, eftersom det råder tillräcklig turbulens där.

Tack, talman!

Jag tror att vi behöver en styrelse som vågar säga emot landskapsregeringen. Det är jätteviktigt att vi har en sådan styrelse, och uppenbarligen har vi inte det idag, eftersom vi vet hur det fungerar. I grunden är det landskapsregeringen som bestämmer över styrelsens förslag. Jag kommer att gå in på detta i mitt anförande senare. Jag anser att det viktigaste är att vi har en styrelse som kan stå upp för organisationen och försvara den.

När landskapsregeringen, via Liberalerna, kommer med olika förändringsförslag och besparingar som skadar organisationen, då måste vi ha en styrelse och en styrelseordförande allra minst som kan säga: "Nej, det här funkar inte för organisationen. Jag kan inte som styrelseordförande driva igenom det här, för det skadar vården på Åland för mycket."

Därför behöver det politiska ansvaret riktas mot den nuvarande styrelsen. Det räcker inte att bara sparka sjukvårdsdirektören, som ni gör.

Tack, talman!

Jag kan hålla med till viss del. De beslut som vi tar här, eller de beslut som vi låter bli att ta, kan få konsekvenser som vi kanske inte är medvetna om. Just förankringen mellan ÅHS och hela lagtinget behöver förbättras, för min del, och för vår del, tror jag.

Vi diskuterar skärgårdstrafik men inte sjukvård. Varför har det blivit så? Jag skulle jättegärna vilja diskutera sjukvård mer, så att vi får en bättre förståelse för konsekvenserna av våra beslut. Det håller jag med om.

Talman!

Jag tänker fortsätta mitt replikskifte med att beröra förankringen från styrelsen till Ålands lagting och till social- och miljöutskottet. Jag anser att detta är av stor vikt.

Det är intressant att vicetalman Söderlund nämnde i Liberalernas gruppanförande om problematiken med insynen i styrelsearbetet för oppositionen. Insynen och informationen har inte varit tillfredsställande de senaste åren. Detta har vi berört flera gånger, och ändå har man valt att stänga ute oppositionen.

Om vi nu utgår ifrån att Liberalerna är i opposition efter nästa val, vill Liberalerna ha en plats i ÅHS styrelse?

Talman!

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska svara där. Vi får återkomma till den frågan.

Ledamot Holmberg var ju också inne på den här förankringen till lagtinget, och där skulle utskottet, till exempel social- och miljöutskottet, kunna spela en roll. Utskottet skulle i alla fall kunna höra ministern, speciellt i vissa frågor när det blåser och stormar lite. Det tycker jag absolut.

Talman!

I mitt replikskifte med minister Zekaj så lyfte jag just den problematiken. Tittar man på de senaste två mandatperioderna så har ÅHS styrelseordförande suttit med i social- och miljöutskottet, vilket har gett en mycket bra förankring. Det har man inte idag. Visst, det finns en styrelseledamot som sitter med i utskottet, men det handlar om jätteviktiga frågor.

Nu har Socialdemokraterna, som ingår i regeringen, frångått denna princip. Det är intressant att Liberalerna och Centern, som också är med i regeringen, bara har godkänt detta. Man har själv ställt till det lite för sig när man har byggt upp den här organisationen och stängt ute oppositionen. Samtidigt har man försämrat förankringen till lagtinget och social- och miljöutskottet. Detta ser jag som ett problem. Det är märkligt att man inte tar tag i det problemet.

Talman!

Jag upprepar mig, men jag ser absolut att förankringen kan och behöver förbättras. Jag har inte sett något förslag från oppositionen om att vi i utskottet ska höra ÅHS eller styrelsen eller någon annan. Det är fritt fram att föreslå, absolut.

Talman!

Vården är en fråga som ligger oss alla nära hjärtat. Vi som undertecknat detta spörsmål är alla 13 i oppositionen – ingen av oss har säte i ÅHS-styrelsen. Vi har därför följt de senaste månadernas tumult från åskådarbänken och vi är oroade. Vi har genom detta spörsmål tagit initiativ till en debatt om hur ”landskapsregeringen avser trygga hälso- och sjukvården på Åland?”.

Toppen på isberget är att det är svåra tider på ÅHS, personalen upplever en djup frustration över att de inte kan leverera inom tidsramar. Sådant som har tagit 3 timmar att göra kan ta flera dagar. Vi har sett svårigheter inom flera verksamhetsområden; hälsocentralen, vaccineringarna, planerad vård och allt har beskrivits i media. Chefsläkaren har talat om ”etisk stress” i media. Och regeringens ÅHS styrelse har samtidigt friskt möblerat om i organisationens topp.

Talman! Läkarförbundet och Funktionsrätt Åland slog under november månad larm om att patientsäkerheten på ÅHS är hotad. Om någon vill ta en detaljerad diskussion om de tunga skrivelserna så går det utmärkt i en replik.

Den 21 november meddelade ÅHS styrelsen att man vidtar åtgärder för bättre patientsäkerhet: Ledningen för ÅHS skulle ta fram ett åtgärdsprogram. Rapportering skulle göras efter 30 dagar, 60 dagar och 90 dagar. I fredags rapporterade radion att ledningen får uppskov med detta 90-dagars program för tryggande av patientsäkerheten – som tidigare bedömdes vara avgörande för att trygga hälso- och sjukvården på Åland.

Helt klart är också att det råder stor press på organisationen på grund av nytt vårdinformationssystem. En allmänt känd visdom, som det inte behövs dyra konsulter för att nå, är att införandet av nytt vårdinformationssystem är en ”stor grej” i varje hälso- och sjukvårdsorganisation, lite som att hela sjukhuset ska föda barn. När det ska hända behöver man ha barnmorskor på plats och läkare redo. Under en kort stund behövs många händer och mycket kunnande, ett nytt liv ska börja och helt nya processer ska stödas.

Vad man inte ska göra då är att meddela flera sparkrav och organisationsförändringar, de blir totalt ineffektiva i ett sådant läge. Inget av inbesparingsprojekten ger något, eftersom all tid ändå går åt till VIS. Och vi vet hur kostnadsökningen för vård utanför Åland ser ut.

Nu har ni dessutom gjort er av med all kontinuitet i verkställigheten av vårdinformationssystemet, det finns ingen orsak för er att ta lättvindigt på verkställigheten. Detta måste nu vara er mest prioriterade fråga.

Släpp vårdstrategin, den har ändå inte haft möte på ett bra tag. Det är rätt prioritering. Släpp organisationsförändringar. Lätta på sparkraven. Ta fullt fokus på att ta ÅHS igenom implementeringen av VIS. Det är en utmaning som heter duga.

Talman, ni kommer inte att ordna upp det här genom att öka pressen på ÅHS genom att lägga fler sparbeting. De är ineffektiva. Ju färre personer ni har i ledningsgruppen, desto ineffektivare blir sparbetinget och alla direktiv. Ni kommer inte att lyckas genom att grunda nya administrativa funktioner eller genom offentlig detaljstyrning.

Allt fokus borde nu vara på att hjälpa organisationen igenom VIS-rumban, lyckas ta tillvara den potential som finns i helt nya processer på sjukhuset. Det är rent ut sagt häpnadsväckande att styrelsen på sitt senaste möte den 12 december inte behandlade ett äskande om att frångå sparkraven. "Det går inte riktigt som på Strömsö" för att citera Liberalerna gruppledare.

Ni håller på att skapa en situation som blir mycket dyrare än sparkraven.

Det svar som ni har gett till lagtinget är också oroväckande. Ni beskriver i svaret det ni gör nu, men ni beskriver inte det som kommer att göras. Var finns framgångskonceptet? Hur ska man satsa på vårdinformationssystemet samtidigt som man arbetar med sparprojektet? Det här borde ni vid det här laget veta att är en omöjlig ekvation. Ni ska inte vara förvånade om ert ledarskap leder till att ÅHS ledningsgrupp plötsligt står tom. Jag har varit med om det, och det är inget ni vill vara med om.

Talman! Jag tänker också ta ställning i frågan om hur ÅHS borde göra. En av de första debatterna jag hade förmånen att delta i här i salen handlade om sjukvård. Det var en i stort sett sansad och balanserad debatt. Ledamöterna var goda föredömen, och man slapp den gnagande oron över hur samhället blir om denna debattstil blir det nya normala. I den debatten var det dock en deltagare som stack ut. Hen lade fram, i mitt tycke, förslag som saknade verklighetsförankring.

En kollega förklarade för mig att det här partiet inte sitter i ÅHS styrelsen. De känner inget ägarskap eller ansvar för ÅHS. De har ingen insyn i de verkliga problemen som Ålands hälso- och sjukvårdsledning tampas med. De kan dra till med lite vad som helst, och ingen kan ställa dem till svars. Kontrasten var slående gentemot debattens övriga deltagare, som hörde till partier med representation i ÅHS styrelsen

Talman! Jag vill belysa detta. Idag är hela den samlade oppositionen utanför ÅHS styrelsen. Regeringen Sjögren har till oppositionen delat ut guldkort med obegränsad kredit till oppositionen. Det här är förstås inte bra för kunskapen om vår viktigaste gemensamma samhällsangelägenhet, sjukvården. Det är inte bra för sammanhållningen i vårt lilla åländska samhälle. Det blir mycket lättare att sprida hittepå, desinformation och polarisering. Jag är övertygad om att detta är dåligt för den åländska samhällsutvecklingen. Politiken måste finnas nära vården. Vi politiker måste kunna känna och förstå vården på djupet för att kunna fatta bra beslut och göra ett gott jobb.

Medborgarna behöver kunna utkräva ansvar. Det kan man göra av politiker.

Talman! Vi har erbjudit oss flera gånger från den här talarstolen att dela den tunga bördan, som ni har, med oss.

Det är okej. Ni får det. Men det finns några saker ni inte kan förvänta er då. Ni kan inte förvänta er att nästa landskapsregering rullar bollen vidare i samma riktning som ni gör nu. Ni kan inte förvänta er någon förståelse i morgon för de tuffa beslut som ni upplever att ni fattar idag, och ni kan inte förvänta er något tack för att ni ensamma bär denna svåra börda. Ni kan däremot förvänta er väldigt många frågor som kommer att ställas till er. Tack!

Talman!

Ledamot Valve.

Det finns en bakgrund här. Detta är, som känt, en av de största upphandlingarna någonsin på Åland, och det är häpnadsväckande att man endast har talat med ett företag. Om jag ska köpa en ny bil som ska fungera under extrema förhållanden, provkör jag ett antal bilar – en Volvo, en Hyundai, en Peugeot. Men det gjordes inte. Istället höll man på i ett och ett halvt år och samtalade endast med ett företag. Under denna tid satt Moderaterna i ÅHS styrelse och hade ministerposten under två perioder, om jag inte minns fel.

En åländsk IT-expert påpekade att det fanns ett systemfel i upphandlingen. Sedan kom den överraskande prisökningen, och då ställde sig hela den nuvarande regeringen bakom detta. Jag vill gärna höra hur ni resonerade när ni satt i regeringsställning.

Talman!

Upphandlingen av vårdinformationssystem är en riktig långkörare, som delvis beskrivs i regeringens svar på spörsmålet. Den föregående ÅHS styrelsen ställdes inför flera mycket svåra val, varav ledamoten Lindén beskriver ett sådant. Det valet handlade om huruvida vi tror att detta kommer att bli bra. Finns det ens incentiv för att det ska bli bra? Eller ska vi göra om hela upphandlingen från början, med allt vad det innebär i kostnader?

Jag vill också poängtera en sak som lyftes i ett av de tidigare anförandena, och det var att efter att den nya regeringen tillträdde, så var den gamla styrelsen en "lame duck"-styrelse. Jag meddelade personligen hälso- och sjukvårdsministern att vi inte kommer att bedriva någon oppositionspolitik. Vi kommer att göra det regeringen vill. Vi var lyhörda och vi lyssnade på regeringen, till exempel när man inte vill anställa en hälso- och sjukvårdsdirektör enligt den gamla styrelsens (… taltiden slut).

Tack ledamot Valve. Jag konstaterar att Finlands läkarförbund 2021 genomförde en betygsättning av tolv olika journalsystem i Finland, med hjälp av några tusen läkare. Betygen varierade från 5,2 till 8,7, med ett medelbetyg på 6,7. Man har inte tittat på något av dessa system. Ett av dem finns på svenska. Att översätta ett system är inte orimligt dyrt, och jag befarar att det kan finnas en viss åländsk nationalism bakom detta.

För mig är det obegripligt att man endast har samtalat med ett företag som varken har verksamhet eller någon koppling till Receptcentralen eller till FPA blanketter med mera. Det handlar om ett antal olika system, och att det inte fanns ska-krav på denna koppling är för mig fullkomligt obegripligt.

Talman!

Jag nämnde inte det i anförandet, förvisso, men det är en stor och viktig fråga. Jag kan enbart tala för mig själv. Den föregående styrelsen bestod av samtliga lagtingspartier, inklusive Hållbart Initiativ en kort tid. Hela styrelsen var besjälad av att göra ett gott jobb, vilket var en mycket svår uppgift.

Det var en utmaning som satt fast i marknadsdomstolen i flera år. Det fanns konkurrenter som gjorde sitt bästa för att försena processen. Vi var tvungna att ta hänsyn till vad vi har sett i vår omvärld. Det system som Åland har idag, har även 17 av 21 regioner i Sverige. Vad hade de för erfarenheter? Hur hade det gått till när de upphandlade?

Det var också en mycket viktig del av de många svåra avgöranden som den förra, och delvis den nya styrelsen, stod inför.

Jag vill först tacka för att vi har den här debatten. Jag tycker att det är ett otroligt viktigt ämne, och det är bra att vi också här diskuterar det.

Min första fråga till Moderaterna, ledamoten Valve, är om ni menar att det är fritt fram att inte ta ansvar för Ålands hälso- och sjukvård bara för att man inte har en plats i ÅHS styrelse. Menar ni att man kan agera utan att ta hänsyn till Ålands hälso- och sjukvårds bästa intresse, och istället hänge sig åt populistiska argument? Eller var det inte så ni menade?

Jag har inte uppfattat att Moderaterna har övergivit en ansvarsfull sjukvårdspolitik bara för att ni inte sitter i styrelsen. Jag förstår frustrationen, men jag skulle gärna vilja höra ett klarläggande.

Talman!

Formellt sett har vi inget ansvar för de beslut som styrelsen fattar. Vi är inte delaktiga. Ingen i oppositionen är delaktig i ÅHS styrelse. Om vi vill ställa frågor, om vi vill utkräva ansvar, så gör vi det här i rummet, till exempel genom ett spörsmål, som vi gör idag. Vi kan lägga flera spörsmål inom samma ämne. Det är de verktyg vi har för att ställa frågor, för att nå klarhet och för att kunna ta ansvar som parlamentariker på Åland.

Tack, talman!

Jag menar faktiskt inte det formella ansvarsutkrävandet, utan huruvida man som ett ansvarstagande parti vill agera i enlighet med ÅHS. Jag har inga problem med att man ställer spörsmål, en jag utgår ifrån att det är vad Moderaterna vill göra.

Min andra fråga är densamma som jag ställde till representanten för Obunden Samling. Jag har inte uppfattat att Moderaterna, i någon av de två budgetdebatter vi har haft, har föreslagit att man skulle utöka budgetramen för Ålands hälso- och sjukvård.

Talman!

Jag har hållit flera anföranden i ämnet. Jag kritiserade bland annat den första rambudgeten när det kom ett så kallat vårdinformationssparbeting. Jag betraktar det som felriktat och ansvarslöst att införa ett sparbeting med tanke på vad organisationen skulle gå igenom. Man hade kunnat vänta lite med det.

En helt normal nivå av effektivisering kan vara befogad, men att lägga nya miljoner på ÅHS är inte att ta ansvar. Flera regeringspartier har påpekat att det är turbulent inom ÅHS. Det går inte som på Strömsö. En ren självbevarelsedrift skulle vara att vi försöker hålla oss borta från kaoset.

Jag säger tvärtom. Jag vill ta ansvar. Jag vill ha en representant, gärna flera, från oppositionen i ÅHS styrelse. Om inte det är att ta ansvar, så vet jag inte vad som är det.

Tack, talman!

Jag har i ärlighetens namn inte uppfattat att politisk representation, brett över hela det här lagtinget och alla lagtingets partier och grupper, på något sätt är en garanti för något överhuvudtaget.

Jag tror att detta säkerligen är något som Moderaterna verkar bedriva, men jag uppfattar inte att det finns en gemensam linje i oppositionen. Det ena partiet säger att vi inte ska ha någon representation alls och vill ta bort hela styrelsen. Moderaterna å sin sida säger att det ska vara brett, att alla grupper ska vara representerade.

Kan du förtydliga där, ledamot Valve? Hur förhåller det sig? Har oppositionen en gemensam linje i den här frågan?

Vi moderater anser att de största oppositionspartierna bör ha representation i ÅHS styrelsen, och det har vi tyckt ända sedan ÅHS grundades. Vad andra partier tycker eller inte tycker, det får de ta ansvar för.

Jag passar på att nämna, eftersom jag har några sekunder över i den här repliken, att minister Zekaj faktiskt har överraskat positivt i den här debatten. Det enda önskemål jag har till ministern är att hävda ÅHS suveränitet gentemot finansministern oftare.

Tack, talman!

Jag skulle också vilja nämna lite den turbulens som ledamoten talade om. Det är bekymmersamt. Det finns utmaningar, och det är sådana frågor som jag också lyfte i mitt anförande. Vi är helt medvetna om att dessa problem finns i organisationen.

Hur uppfattar ledamot Valve situationen? Anser ledamoten att ÅHS ledning och styrelse arbetar med dessa frågor, eller lämnar man dem bara därhän och bryr sig inte?

Jag anser att de få personer som är kvar i ledningsgruppen verkligen arbetar med frågorna. Men jag är ytterst oroad över händelseutvecklingen. Jag blir inte lugnare av att se de direktiv som landskapsregeringen har fattat; offentliga påbud till styrelser där man rekommenderar ÅHS att återuppta samråd med Datainspektionen och så vidare.

Sådana här frågor borde man kunna ta direkt via telefon och ringa till styrelseordförande Kemetter för att förklara vad landskapsregeringen förväntar sig. Man behöver inte fatta bombastiska beslut i offentligheten. Jag kan säga att det urgröper tilliten till hur relationen mellan landskapsregeringen och den regeringstrogna styrelsen ser ut.

Tack, talman!

Jag tänkte resonera lite kring styrelsens ansvar. Det har nu gått ungefär två år med samma styrelse. Om landskapsregeringen anser att arbetet inte fungerar bra och att det finns punkter där det fungerar sämre, är det inte rimligt att kräva ansvar? När tappar man förtroendet för en styrelse som ska genomföra politiska direktiv?

Jag hör hur ledamoten resonerar kring att man ska prata med landskapsregeringen och styrelsen, men hela syftet med styrelsen är att den ska fungera självständigt och kunna fatta de beslut som är nödvändiga för vården.

Det verkar som om det nu är landskapsregeringen som tar dessa beslut. Att gå via sidovägar är inte tanken med ÅHS styrelsens tillkomst; syftet var att man skulle kunna agera friare och göra det som är bra för hälso- och sjukvården på Åland.

Ledamoten Wikström är väldigt nära pudelns kärna. Relationerna mellan landskapsregeringen och ÅHS måste bygga på någon form av förtroende. Det handlar om att våga ta ett steg tillbaka och tydligt kommunicera vilka förväntningar vi har. Man ska inte behöva gå in och detaljstyra inne i ÅHS organisationen från landskapsregeringens sida.

Precis som ledamoten Wikström nämnde, handlar det om hela idén med när ÅHS grundades var just fördelarna med autonomin, att man kan utse en liten egen styrelse för vårdfrågor som hanterar dessa, så att den ansvariga ministern inte behöver ta emot en stor mängd enskilda föredragningar om fertilitetsbehandling, kriterier för extern vård etc. Istället bör dessa diskussioner föras i en politiskt tillsatt styrelse.

Tack, talman!

Nu förefaller det som att den nuvarande styrelsen inte klarar av att uppfylla sitt syfte. Styrelsens funktion verkar inte uppfyllas, eftersom landskapsregeringen måste ge olika typer av detaljerade direktiv och blanda sig i hur hälso- och sjukvården på Åland fungerar.

I mitt tycke fyller inte styrelsen sin funktion längre. Då måste man ställa sig frågan om vi ska ha kvar en styrelse som inte uppfyller den grundläggande uppgiften, som det var tänkt från början. Eller ska vi avsätta den och hitta en styrelse som kan leverera det som behövs?

Om man anser att situationen är bra som den är, då ser det ut som att landskapsregeringen vill detaljstyra verksamheten. Jag kan faktiskt inte se några andra logiska slutsatser av detta. Jag får inte ihop det på något annat sätt.

Jo, jag noterar att ledamoten Wikström tar upp ett litet politiskt bete här, och jag är frestad att säga att jag saknar förtroende för ÅHS styrelsen. Men det är egentligen inte styrelsen jag saknar förtroende för; det jag saknar förtroende för är hur landskapsregeringen som ett kollektiv hanterar vårdfrågorna.

Det har blivit helt uppenbart från de senaste månadernas mediebevakning att det finns saker som inte fungerar.

Talman!

Jag tycker det är lite ledsamt när ledamoten Valve säger att man inte kommer att fortsätta ta vid där den tidigare landskapsregeringen slutade. I de allra flesta frågor är det ju så att regeringen regerar, och nästa landskapsregering försöker ta frågan vidare istället för att avstanna arbetet. Det är nog en ny bild av politiken som ledamoten Valve visar.

Ledamoten Valve nämner också att ett problem är att ingen i den här salen från oppositionen har en plats i styrelsen. De facto hade ingen lagtingsledamot från oppositionen en ordinarie plats under den förra mandatperioden heller.

När det gäller att ta bollar vidare så tycker jag att det är precis vad styrelsen nu har gjort. När ledamoten Valve var ordförande beställdes en konsultrapport från Nordic Health Care Group för att titta på omorganiseringar. Ledamoten Valve var med och fattade beslut om att vidta åtgärder i enlighet med det, och den bollen fortsätter.

Jag tycker att det är ett märkligt högt tonläge till den delen.

Ledamotens replik belyser en viktig poäng. Personligen anser jag att det är mycket viktigt att ta vid där den gamla styrelsen slutade. Jag ordnade ett möte med både den gamla och den nya ÅHS styrelsen när vi bytte och jag var minister. Under det senaste skiftet så vill jag framhålla att minister Arsim Zekaj agerade mycket ansvarsfullt under de första månaderna med interim ÅHS styrelse.

Min poäng är att ni som sitter i regeringen nu, ni har ingen garanti för att det kommer att fortsätta på samma sätt, med tanke på hur ÅHS styret ser ut nu. Det finns ingen förankring alls i förhållande till oppositionen, som trots allt består av 13 ledamöter – och kanske snart fler.

Talman!

Jag uppfattar också att det finns ett behov av mer diskussion och mer information. Jag tycker att lagtinget bör kunna diskutera detta internt, eftersom ÅHS handlar om en mycket stor budgetpost. Vi har hörande av ÅHS i budget och bokslut från ÅHS, så är nästan alltid fallet. Jag anser att detta är ett sätt att se på hur vi kan nyttja processen kring öppna höranden. Kan utskottet kalla ministern och sjukhusledningen för att ge information? För ärligt talat, vi hade också en styrelserepresentant förra mandatperioden. Men visst är det en annan sak om en lagtingsledamot är med och kan ge detaljerad information.

Det finns också en problematik kring det sätt som man tidigare har arbetat i ÅHS styrelse. Vilka rättigheter har styrelsemedlemmarna? Vilken information får man dela med lagtingsgruppen? Ibland hamnar man i en knepig situation, men jag tycker att vi kan utveckla detta.

Jag har noterat i debatten, tyvärr enligt min mening, att regeringen ser lösningen i olika former av kommittéer, utredningar och extern utvärdering. Allt detta är substitut för det som verkligen gör skillnad: att ta med oss, ge oss inflytande och skapa ägarskap.

Talman, åhörare!

Tiderna förändras. Demografin, teknologin, personalförsörjningen och inte minst det rådande ekonomiska läget innebär stora utmaningar för landskapets samtliga verksamhetsområden.

Centergruppen vill inledningsvis säga att den oro som lyfts i spörsmålet – om patientsäkerhet, informationssäkerhet, arbetsmiljö och verksamhetens stabilitet – är fullt begriplig. Besparingsåtgärder samtidigt som ett nytt vårdsystem införs har skapat en pressad situation. Trots detta vill centergruppen betona att sjukvården på Åland är både trygg och högklassig.

Liksom landskapsregeringen bedömer vi att sjukvården på Åland i dag håller hög kvalitet och att tillgången till vård är god jämfört med närliggande regioner. Åland med 30 000 invånare men kan erbjuda en sjukvård som står sig mycket väl internationellt. Att vi har ett eget Centralsjukhus med BB är närmast unikt för ett så litet samhälle och bidrar till vår attraktionskraft. De korta väntetiderna är ett annat konkret bevis på vårdens funktionalitet.

De få gånger jag själv haft kontakt med vården har jag varit djupt imponerad av servicen, bemötandet och snabbheten, något som står i kontrast till andra regioner jag bott i eller sökt vård i.

Från centergruppens sida vill vi understryka att en god och tillförlitlig sjukvård är en förutsättning för ett tryggt, välfungerande samhälle. Sjukvårdens stabilitet är en grundpelare för hela Ålands trygghet.

Talman! Grunden för att säkra framtidens hälso- och sjukvård är fortsatt ekonomisk disciplin, tydliga prioriteringar och långsiktiga strukturella lösningar. Men det betyder inte att allt redan är perfekt. Centergruppen är fullt medveten om att landskapsregeringen arbetar kontinuerligt med att stärka verksamhetsförutsättningarna för ÅHS, och vi ser fram emot den sjukvårdsstrategi som nu tas fram.

Centern stöder till alla delar de beslut ÅHS styrelsen tagit för att förbättra arbetsklimatet och säkerställa att det nya vårdsystemet hanteras på ett effektivt sätt.

Den långsiktiga strategin som ska beskriva hur Åland säkrar och prioriterar sjukvården fram till 2040 kommer att vara ett centralt verktyg. Det är viktigt att strategin förankras i parlamentet. Framtidens vård måste hänga ihop med planeringen av framtidens sjukhus. Inga förhastade beslut får fattas; varje steg måste vara genomtänkt, utrett och beslutat successivt.

Centergruppen konstaterar att vårdbehovet ökar samtidigt som budgetramen för 2025 kräver resultatförbättringar och strukturella förändringar. Det är en stor utmaning, och en del av bakgrunden till det spörsmål som nu diskuteras.

Talman! När det gäller vårdinformationssystemet är det ett faktum att det tidigare systemet, nådde slutet av sin tekniska livslängd och inte längre uppfyllde dagens krav på informationssäkerhet. Under hela processen har centergruppen varit tydlig med att ett systembyte var nödvändigt för att Åland ska kunna följa med i den digitalisering som sker i vår omvärld.

Det nya vårdsystemet befinner sig fortfarande i implementeringsfas, och det är uppenbart att införandet varit och är utmanande. Det är inget att hymla med att det senaste året inneburit en hög belastning för personalen samtidigt som ekonomin inom ÅHS upplevs ansträngd. Landskapsregeringen skriver i sitt svar att ”flera delar av införandet är komplexa och påverkar verksamheten mer än önskat, och att man tar dessa utmaningar på största allvar”.

Centergruppen har tilltro till att digitaliseringen på sikt kommer att ge effektiviseringsvinster och bidra till en modern och tillgänglig vård för alla ålänningar. Men innan allt är på plats behövs arbetsro och framför allt tålamod. Syftet med det nya vårdsystemet har hela tiden varit att ålänningarna ska få en personlig, trygg och högkvalitativ vård.

I arbetet med den nya vårdstrategin vill centergruppen understryka vikten av att tydligt beskriva vilken vårdnivå det offentliga Åland ska upprätthålla.

Talman! Centergruppen är tydlig, när sjukvården är under press måste styrning och ledning tåla genomlysning. En extern granskning kan vara ett verktyg framåt om syftet är tydligt och målet är att stärka verksamheten, inte skapa osäkerhet. Samtidigt behöver ÅHS stärka sin egen kompetens, inte minst juridiskt vilket centern påpekat under en lång tid. Det handlar om ansvar, rättssäkerhet och professionalism i en av samhällets mest kritiska verksamheter.

Sjukvården är inget experiment – den handlar om ansvar för människoliv. Den kräver eftertanke, långsiktighet och respekt för både patienter och personal. Det är med den utgångspunkten centergruppen tar ansvar i denna fråga. Tack!

Tack, talman!

Jag har en stark samsyn med ledamot Liz Mattsson när det gäller behovet av att implementera ett nytt vårdinformationssystem. Utfallet av den nu aktuella implementeringen är långt ifrån önskvärd. Men vi är helt överens om att det behövs ett nytt system, och att det också krävs en extern granskning.

Jag är tacksam för att Centern, mitt gamla parti, väljer att stöda de insändare, åtgärdsmotioner och budgetmotioner som oppositionen har lagt. Det handlar inte om prestige.

Vilka beslut har ÅHS styrelse tagit för att förbättra arbetsklimatet för personalen? Ledamoten sa att styrelsen har tagit beslut för att förbättra. Jag undrar vilka beslut och vilka åtgärder handlar det om?

Tack, talman!

När vi ser till den nuvarande situationen inom sjukvården så känner vi oss trygga med hur framtiden ser ut. Vi tror att implementeringen av dessa åtgärder på lång sikt kommer att skapa goda effekter och att hela organisationen är på rätt väg, som det ser ut just idag.

Talman!

Med tanke på att ledamoten var väldigt tydlig när hon sade att ÅHS styrelsen har tagit beslut för att förbättra arbetsklimatet för personalen, så skulle det vara fint om ledamoten kunde konkretisera detta. Jag förstår att ledamoten har goda kunskaper om ämnet, eftersom styrelsens viceordförande tillhör Centerpartiet. Jag skulle gärna vilja ha lite mer konkreta exempel. Det är nämligen ingenting som har framkommit i media, vad jag kan erinra mig, men som är viktigt för Ålands folk och oss här i salen att få veta.

Tack, talman!

Centergruppen tror att när det här VIS-systemet är implementerat så kommer vården både att effektiviseras och arbetsbördan att lätta. På sikt kommer det att skapa en mer flexibel och bra organisation. Men det här måste tiden utvisa, och vi måste ge det lite tålamod som det ser ut just nu. Så ser vi på frågan när vi har diskuterat det inom gruppen.

Talman!

Tack ledamoten. Jag vill först säga att det gamla journalsystemet inte var en katastrof. Det var inte en katastrof när det gäller dagar, månader eller ens under det närmaste året. Det fungerade praktiskt taget tämligen väl, men man beskrev det som fruktansvärt dysfunktionellt.

Nu har man skaffat ett nytt, dyrt journalsystem. Nu förefaller man resonera att det är en utmaning, att det tar tid och så vidare. Personalen måste få arbetsro.

Jag uttalar mig inte om det nya systemet, men det finns mycket kritik även mot detta system. Det finns kritik här på ÅHS, bland läkarna och sjuksköterskorna, och i Sverige. Det är otroligt viktigt (… taltiden slut).

Ledamot Mogens Lindén har ju arbete inom vården, så han har säkert betydligt mer koll på hur det gamla vårdsystemet fungerar i praktiken. Men faktum är att systemet har nått slutet av sin tekniska livslängd, och jag vet inte hur länge till. Det var helt enkelt dags att byta system för att kunna följa med i en modern värld där man till exempel kan kolla sina sjukvårdsuppgifter på en annan ort och så vidare.

Från gruppens sida var vi helt överens om att det här systemet behövde implementeras. Arbetet med detta startade redan 2022. Vi fick en bra historiebeskrivning av ministern tidigare.

Det andra påståendet tar jag upp i nästa replik.

Tack ledamot Mattsson. Jo, det sades när den här tilläggsbudgeten var aktuell att systemet skulle införas i 80 % av de privata läkarverksamheterna. Det är intressant att ingen har infört det. Ingen av de två befintliga verksamheterna och inte heller den nya etablerade har gjort det. Det tyder kanske på att det inte är det självklara valet.

Så återigen, nu måste styrelsen vara helt prestigefri och kommunicera med dem som arbetar i detta system. Det är otroligt viktigt, och här handlar det inte om att hänga ut något parti. Även den föregående regeringen har ett stort ansvar. Vi kan inte bara lägga det på den nuvarande regeringen.

Kommunicera med de verksamma! Det är mitt budskap. Vi vet inte var detta slutar ännu.

Tack, talman!

Jo, förändringsprocesser är alltid jobbiga, och kommunikation är fruktansvärt svårt oavsett situation. Jag håller med ledamoten Mogens Lindén om att vi måste fortsätta kommunicera. Det är något som vi människor kommer att behöva arbeta med under hela livet.

Tack, talman!

Jag känner mig nödgad att ställa samma fråga till ledamot Mattsson som jag tidigare ställde till Liberalerna. Inom Centern finns viceordförande i ÅHS och han är fullt närvarande i denna sal. Hur kommer det sig att Centern inte för fram sin egen representant, styrelsens viceordförande, att hålla Centern talan i sjukvårdsfrågorna?

Tack, talman!

Jag anade att jag skulle få samma fråga från ledamoten Kanborg som han ställde till en annan ledamot från Liberalerna. Vi delar på ansvaret i Centern när det gäller att hålla olika anföranden. Den här gången var det jag som fick äran, eller vad man nu ska säga, att hålla talet. Vi skiljer helt enkelt på rollerna. Mitt uppdrag blev idag att summera Centerns ställning i spörsmålet. Det är mitt svar.

Tack, talman!

Tack ledamot Mattsson för svaret. Liberalerna klargjorde att inom deras parti är det ledamot Söderlund som besitter den stora kompetensen. Då kan man fråga sig varför man valde att sätta in ledamot Listherby i styrelsen med det ställningstagandet?

Om man delar på ansvaret och har kommit fram till att det är ledamot Mattsson som har den största kunskapen i detta sammanhang, varför sitter då ledamot Mansén som viceordförande för styrelsen?

Tack, talman!

För att ledamot Mattsson håller gruppanförandet så betyder det inte alltid att man har den största kompetensen inom området. Det handlar om gruppens gemensamma talan. Lotten föll på mig att hålla anförandet idag. Det är helt upp till centergruppen vem som väljer att hålla gruppanförandet.

Talman!

Ledamoten Mattsson talar om det stora digitala kliv som har tagits i övergången från ett informationssystem till ett annat. Det är förstås en utmaning för brukarna. Men bakom denna förändring pågår det mycket mer, såsom att man får tillgång till strukturerad data. Detta möjliggör att vi kan uppfylla EU:s lagstiftning om datadelning inom hälso- och sjukvård.

Det kommer att finnas andra mekanismer för att hämta ut statistik, och man kommer att kunna utföra fler uppgifter. Framförallt uppfyller det lagstiftningen när det gäller cybersäkerhet och informationssäkerhet.

Denna erfarenhet visar vad många experter påpekar. Vi har en mogen förvaltning och det är därför inte lönt att vänta på att bli fjärde eller femte på bollen, vilket ofta nämns. Att vänta så länge i sin digitaliseringsprocess är kostsamt. Det är något vi verkligen bör ta lärdom av från denna resa.

Tack, talman!

Ministern har goda kunskaper om digitaliseringen och förklarar detta väl. Här är några av de anledningar till varför vi behöver satsa på ett nytt system och vara i framkant när det gäller digitaliseringen. Om vi hamnar efter kommer det att bli väldigt, väldigt dyrt för Åland. Vi ska absolut hänga med i den här digitaliseringsresan, och jag är övertygad om att det på sikt kommer att bli riktigt bra.

Talman!

Samma resa har vi framför oss i andra delar av den offentliga sektorn. Inom skolvärlden har man nu gjort stora omställningar när det gäller att ansluta sig till olika digitala system. Inom landskapsförvaltningen har vi införandet av ett nytt ärendehanteringssystem, vilket också kommer att vara väldigt ansträngande för organisationen. Det är många delar som behöver vara på plats i förväg.

Om man tittar på omgivande forskning, såsom de studier som ministern nämnde i sitt huvudanförande, så är det slitsamt att byta system, oavsett hur mogen organisationen är. Vi vet att vi har väldigt gamla system i dagsläget som ska bytas ut mot nutidens system, och då blir den här processen ännu jobbigare. Det behöver man ha respekt för och förståelse för.

Jag tror att det här kommer att reda upp sig på ett bra sätt, men vi ska komma ihåg att implementeringsfasen inte ens är över.

Tack, talman!

Alla förändringsprocesser är jobbiga, och det här är en del i ett förändringsarbete, som jag ser det.

Som ledamot Lindén sa, är kommunikation viktigt. Men jag nämnde också i mitt anförande att tålamod och arbetsro är jätte viktigt.

Jag, som ledamot och medlem av centergruppen, ser fram emot när den här implementeringsfasen är över, så att vi på lång sikt kan se effektiviseringsåtgärder med det nya systemet.

Tack, herr talman!

Jo, vården är viktig och berör alla människor i något skede av livet. Det är därför det blir mycket diskussioner och tankar kring detta.

Som jag ser det handlar det om två olika spår. Det ena spåret rör VIS projektet och implementeringen av det nya systemet, och vad det har inneburit för press på organisationen och detta i kombination med avskedade sekreterare, vilket har lett till en ökad press och stress inom organisationen. Det kan på ett sätt vara naturligt när stora förändringar sker, men vi diskuterar här idag hur allt har hanterats och hur vi kan gå framåt.

Det andra spåret handlar om en mer djupgående och bredare ansats, som jag har nämnt i olika sammanhang och som vi också har motionerat om. Det handlar om hur organisationen ÅHS mår generellt, hur personalen mår, hur strukturerna ser ut och vilket arbetsklimat som råder.

Jag vill inledningsvis i mitt anförande passa på att rikta ett stort tack till alla som arbetar på ÅHS, oavsett uppgift. Ni gör ett otroligt viktigt jobb för Åland och för ålänningarna.

Som politiker ska man inte vara anekdotisk, men jag tillåter mig att vara det ändå. Den kontakt jag har haft med ÅHS under åren har varit mycket god.

Spörsmålet och spörsmålssvaret handlar i grunden om samma sak: hur tryggar vi hälso- och sjukvården på Åland i dessa tider av stora och samtidiga förändringar? Det är uppenbart att organisationen befinner sig i ett utmanande skede, både organisatoriskt, tekniskt och mänskligt.

Landskapsregeringen beskriver i sitt svar att ett omfattande strategiarbete är på gång, med sikte på 2040. Det är viktigt och nödvändigt. Men jag kan konstatera att den parlamentariska grupp som är satt att följa med i detta arbete inte har haft möte på väldigt länge. Här vill jag bara skicka en hälsning: vi politiker som sitter där är beredda att arbeta mer än vad vi gör just nu. Jag vet inte hur många månader sedan det var vi träffades. Kanske det är dags att samla oss igen?

En strategi i sig är viktig, den måste finnas, men den skapar inte trygghet just nu. Trygghet skapas i vardagen, i mötet mellan personal, patienter och organisation. Därför understryker jag igen att det är viktigt att vi talar tydligare om välmåendet.

Som vi vet bildades Ålands hälso- och sjukvård 1.1.1994, vilket är snart 32 år sedan, genom en sammanslagning av Ålands centralsjukhus, Ålands Folkhälsoförbund och Ålands vårdförbund.

Som jag nämnde tidigare har jag - när jag diskuterat situationen på ÅHS med både nuvarande och tidigare anställda, både läkare och vårdpersonal - fått höra att det fortfarande finns spår av den gamla organisationen kvar, 32 år senare. Det ska bli intressant att se om den externa granskningen kan föreslå något som hjälper oss att komma bort från dessa negativa effekter.

ÅHS är en kunskapsintensiv verksamhet där personalens förmåga och ork är avgörande. Även om sjukfrånvaron enligt landskapsregeringen inte har skenat så finns det tydliga signaler om trötthet, belastning och stress. Dessa signaler måste tas på största allvar.

Det jag uppfattar som ett problem för organisationens välmående är vittnesmål om att personalen inte blir hörd, om märkliga rekryteringar och om ett stort avstånd mellan ledning och verksamhet. Det har också förekommit diskussioner om lojalitet mot ÅHS, vad nu det innebär och vad man får säga och skriva på sociala medier osv. När det gäller organisatoriskt välmående är det inte bara en sidofråga för ÅHS, utan det är fundamentalt för en sådan organisation, särskilt när man ska klara av förändringar.

Jag är positiv till att landskapsregeringen öppnar för den externa granskningen, som kan användas för att vidareutveckla styrning, ledning, strukturer och arbetsklimat. Här kan vi gå från ord till handling och visa personalen att vi arbetar för att deras erfarenheter tas på allvar och att deras åsikter och tankar om verksamheten kommer upp till ytan.

Ministern nämnde att den externa granskningen handlar om en tidpunkt, och att det kanske inte är just nu den ska göras. Jag kan ha viss förståelse för det, men jag skulle samtidigt vilja ha ett tydligt besked från landskapsregeringen om när och hur den externa granskningen ska genomföras. Om inget besked ges i denna debatt, vore det bra om det kom inom en snar framtid.

Talman! Framtidens hälso- och sjukvård på Åland kommer att behöva ta hänsyn till att vårdbehoven ökar, befolkningen blir äldre och resurserna är inte obegränsade. Det innebär att vården i högre grad måste ges på rätt nivå och nära patienten, med bättre samverkan och nya arbetssätt. Digitalisering och nya vårdformer kan vara viktiga verktyg, men de ersätter aldrig behovet av en fungerande organisation och hållbara arbetsvillkor. För att klara detta krävs långsiktighet, tydliga prioriteringar och fokus på kvalitet.

Talman! Avslutningsvis, när det gäller styrelsen och dess sammansättning och tillsättning, är det viktigt att vara tydlig med hur styrelsen ska se ut framöver. Antingen är det en styrelse som i huvudsak är parlamentarisk, och då ska det ingå representanter från partierna i denna sal, eller så går man fullt ut för en professionell styrelse. Det handlar inte bara om att plocka en fruktkorg med olika frukter, utan om att fokusera på kunskap i hur man leder komplexa organisationer. Det handlar om ekonomisk och juridisk kunskap, och så vidare. Jag tycker det är bra om landskapsregeringen öppnar för att stärka styrelsen om det behövs.

Jag vill också nämna att jag är osäker på om det är bra att ordföranden för ÅHS styrelse är politiker. Jag vill inte ringakta politisk kompetens, det måste finnas i en styrelse av det här slaget, men kanske det skulle vara bra om ordföranden har erfarenhet av att hantera komplexa organisationer och kan kommunicera både inåt och utåt.

Ja, jag tror jag stannar där. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamot Röblom. Jag vill bara kommentera det här med gruppen för sjukvårdsstrategin. Det är här som den parlamentariska förankringen verkligen behövs. Vi pratar om att hantera ett uppdrag som sträcker sig över lång tid och involverar stora linjedragningar. Det finns ett naturligt skäl till varför detta arbete har pausats under hösten, det är för att ÅHS arbetar intensivt med systemet.

Vi planerar att kalla gruppen under tidig vår 2026 för att fortsätta arbetet, och hela strategin ska vara klar under 2026.

Tack, herr talman!

Jag kan förstå ÅHS synvinkel och det är bra att vi fortsätter arbetet i den här gruppen. Oavsett att ÅHS är under press och har mycket att hantera just nu så kan det politiska arbetet fortsätta. Det är en politiskt grupp där det kan krävas tid för lite korkade frågor. Vad betyder det där? Landskapsläkaren är en oerhört kompetent person och mycket pedagogisk, men det finns mycket material att ta in och mycket att förstå. Därför skulle jag rekommendera att ministern samlar den här politiska parlamentariska gruppen så snart som möjligt, så att vi kan fortsätta diskussionen.

Tack, talman!

Jag noterar det här önskemålet från ledamoten. De analyser vi ska sammanställa under nästa år är mycket knutna till den verksamhet som bedrivs inom ÅHS. Det kan vara svårt att inte ha inspel från ÅHS och att detta inspel kan ta tid för ÅHS att producera. Därför har vi en paus.

Men jag lovar att återkomma så snart som möjligt med en tidtabell. Det finns ett utkast på de här delanalyserna redan. Jag kan återkomma till er i januari angående hur vi ska arbeta under 2026 med framtagandet av strategin.

Tack, talman!

Tack för det beskedet, ministern! Från Hållbart Initiativs sida står vi redo att arbeta närhelst kallelsen kommer.

Tack, talman!

Ledamoten talade om styrelsen och hur den egentligen ska se ut. Hur många politiker ska vi ha i styrelsen? Är det verkligen lämpligt att vi har en ordförande som är tillsatt enbart på politiskt mandat? Jag måste säga att jag håller med honom i hans analys; åtminstone ordföranden borde inte vara politiker, utan en utomstående person. Det är fortfarande landskapsregeringen som tillsätter styrelsen.

Vi har flera styrelser i landskapet idag. Vi kan till exempel titta på hur PAF:s styrelse ser ut. Där har vi en ledamot vanligtvis från regeringspartierna, som bevakar det politiska. Varför kunde vi inte organisera ÅHS styrelsen på samma sätt? Okej, vi kan behålla den politiska representationen på grund av den förankring som finns, men det räcker med en ledamot. Skulle inte det kunna vara en framkomlig väg?

Tack, herr talman!

Vi har samsyn ledamoten Wikström och jag.

Det fanns en passus i den avgångna hälso- och sjukvårdsdirektörens avskedshälsningsintervju. Hon konstaterade att politiken, med det här upplägget nu, har flyttat in i styrelsen. Det innebär att det plötsligt uppstår regerings- och oppositionspolitik i ÅHS styrelsen och oppositionen här kanske.

Jag har inte en detaljerad analys av vad hon exakt menade, men jag tror att det finns en fara i detta. Om det bara finns några få representanter för regeringspartierna i styrelsen, kan det uppfattas som en regeringstrogen styrelse.

Jag tycker att parallellen till PAF är intressant. Där finnas det en representant från det politiska, medan ordföranden är professionell.

Tack, talman!

Först och främst måste vi hitta en kompetent styrelse som samtidigt är parlamentariskt förankrad när vi ska utse politiker. Det handlar i praktiken om en typ av maktkamp. Vem ska få dessa platser? Så går det till i praktiken.

Idag är det inte kompetensen som avgör vem som ska sitta i ÅHS styrelsen, vilket är min personliga uppfattning. Jag tror att det blir svårt att helt och hållet kombinera dessa två aspekter.

Men om man har en politiker i styrelsen, så öppnar det upp för ett mycket bredare perspektiv. Vem är egentligen kompetent att sitta i en styrelse för sjukvården? Vem kan tillföra något värdefullt till sjukvårdsstyrelsen? Då tror jag att vi skulle få en bättre fungerande styrelse, som också är mer motståndskraftig mot politiska direktiv från politiken och landskapsregeringen.

Jag uppskattar detta resonemang. Däremot är vi inne på ungefär samma spår.

Tack, talman!

Jag tillåter mig en märklig parallell här. Inom teatervärlden är det ofta skådespelare som blir teaterchefer. Jag har ibland reflekterat över att även om du är landets främsta skådespelare, så gör det dig inte automatiskt till en bra chef. Chefskap och ledarskap är en vetenskap i sig.

Med tanke på ordförandens roll i ÅHS, och all den kommunikation och de färdigheter som krävs, så skulle det inte skada att ha erfarenhet av komplexa organisationer när man har den posten.

Talman!

Jag tycker det skulle vara intressant att höra om vilka suspekta rekryteringar eller rekryteringar som ifrågasätts av ledamoten.

Tack, talman!

Jag ångrar nästan att jag uttryckte det där. Det handlar inte om chefer eller ledningsgrupper, utan det är mer i verksamheten. Det handlar om hur och vem som får vilka jobb, samt hur rekryteringen går till. Det handlar också om hur man säger nej till vissa som vill komma hit och arbeta. Det är mera i verksamheten.

Jag har hört detta från olika håll. Det är alltid svårt, när man hör folk, att dra några definitiva slutsatser. Men jag vill ändå lyfta fram att detta hör till den oro som har uttryckts för mig.

Talman!

Rykten ska man vara försiktig med att sprida vidare, om man inte har sanningen.

Tolkade jag ledamoten rätt, att man kan jämföra en teaterchef och en styrelseledamot i PAF med att ÅHS styrelse borde ha färre politiker, eftersom de inte har något att göra där? Jag vill påpeka att den som gör en sådan jämförelse nog har missat hela poängen med ÅHS styrelse. Styrelseledamöterna i ÅHS har ett samhällsansvar. Sitter du i en bolagsstyrelse som PAF har du ett ansvar för att skapa så mycket pengar som möjligt.

Det är viktigt att förstå att ibland får saker och ting kosta, eftersom det finns en grupp människor som behöver just det här. Jag anser att styrelseordförande måste vara politiker. Viceordförande kan vara en professionell, men en styrelseordförande behövs för att skapa kopplingen mellan regering och lagting.

Tack, talman!

Jag var noga med att i mitt anförande säga att jag värderar politisk kompetens. Det blir lätt i en sådan här diskussion att politikerna ska bort, och att vi låter de som kan någonting göra jobbet. Jag är fullt medveten om att det behövs politisk kompetens i styrelsen, främst för en organisation som ÅHS.

Det jag ifrågasätter är om ordförande ska vara politiker. Det krävs i sådana här lägen som vi har sett under hösten och de senaste månaderna, så är det tydligt att det behövs kompetens. Jag är övertygad om att det skulle vara bra om ordförande hade erfarenhet av att leda komplexa organisationer. Det är så jag ser det.

Jag förstår också ledamotens tanke om att det är bra om ordförande kommer från regeringen. Men det kan också vara fördelaktigt om det inte är en regeringsrepresentant som är ordförande.

Talman!

Jag måste bara först kommentera en sak som har kommit fram i debatten.

Det har sagts att man i ÅHS styrelse behöver ha motståndskraft mot politiska beslut. Samtidigt så ägnar vi nu en hel spörsmålsdebatt åt att ha politiska åsikter om hur ÅHS styrelse och landskapsregeringen ska agera. Vi i lagtinget sätter ramarna för hur mycket pengar ÅHS har att röra sig med. Vi lagstiftar om ÅHS. Nog är det väl märkligt om inte ÅHS ska vara en del av det system som styr vår offentliga sjukvård. Jag tycker att det är en logisk kullerbytta.

Sedan kan man förstås diskutera styrelsesammansättningen på olika sätt, men ÅHS är vårt ansvar och det är landskapsregeringens ansvar.

Det här spörsmålet är både väntat och faktiskt välkommet. Hade oppositionen inte lyft frågan hade det varit snudd på tjänstefel, och hade vi suttit på andra sidan staketet hade vi gjort detsamma. ÅHS är så viktigt så det måste vi diskutera.

Det är också jättebra med debatt ute bland folk hos allmänheten. Det är bra att det skrivs insändare. Det är bra att det kommer kritik. Det är bra att det diskuteras någonting som är så viktigt för oss alla.

Sen är det en annan sak att det är oklokt att fatta beslut på basen av saker som står i debatter på sociala medier eller tidningsrapportering. När landskapsregeringen, lagtinget och styrelsen fattar beslut så måste det vara på basen av fakta.

Om man tror att man vet att sjukskrivningarna har gått upp jättemycket på grund av den turbulens som har varit nu, så behöver man kolla. Stämmer det? Enligt det spörsmålssvar som landskapsregeringen har gett så finns inte siffrorna där, men man behöver inte förringa det faktum att det är tungt och att det är en viss oro inom organisationen. Men fakta talar inte för att sjukskrivningarna har gått upp våldsamt nu.

ÅHS är kanske den viktigaste verksamheten vi har, den som vi vill att ska fungera när vi behöver den. Vi vill att de som jobbar där ska ha det bra. Vi är beredda allihop att sätta ansenliga summor skattemedel för att vi ska ha en god och fungerande vård.

Varje år ökar kostnaderna för vården för ÅHS, så också i budgeten för nästa år. Och inte något parti har, i den budgetbehandling som vi just ska avsluta, föreslagit att ÅHS ska ges mera pengar. Det hade man gott kunnat göra om man hade tyckt att man vill det. Men ingen har lagt ett sådant förslag.

Det som man beskriver som inbesparingar, såsom jag ser det, är de facto försök - och jag understryker ordet försök - att minska på ökningstakten av kostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård. Det måste vi göra. Vi måste jobba med att utveckla, modernisera och effektivera vården på olika sätt. Inte kan vi blunda för att det i den här organisationen finns ett utvecklingsbehov, men inte heller för att det är svårt ibland och att det blir fel ibland.

Att leda och förändra en sjukvårdsorganisation är nog bland det mest utmanande man kan göra. Det ser vi inte bara på Åland utan över hela landskapet.

Jag tycker att det är viktigt att man ser att vi har olika roller när det gäller ÅHS. Vi i lagtinget har en roll, landskapsregeringen har sin roll, styrelsen har sin roll och ledningen för ÅHS har sin roll. Och lite för ofta så diskuterar vi här i lagtinget sådant som är styrelsens ansvar eller ledningens ansvar. Vi går ner igen på en detaljnivå där jag inte tycker att vi i lagtinget ska vara.

De utmaningar som organisationen nu tampas med kunde man ju förutse, som jag sa tidigare, till den grad att dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektören varnade för att det kommer att bli stora utmaningar när man går in för lanseringen av det nya vårdinformationssystem. Det blev precis så tufft som förutspåddes.

Har misstag begåtts under den här processen? Absolut. Det blev till exempel ingen lyckad upphandling av transkriberingstjänsten. Här tycker jag att man kanske måste separera det faktum att det företaget som upphandlades inte levererar det som de sa att de skulle leverera. Sen kan man också ställa frågor kring om det var det klokt att göra den förändringen just precis då? Jag tror att det är någonting som man behöver fortsätta att diskutera.

Även det faktum att det pågår flera stora förändringar samtidigt. Vi har en generationsväxling, demografin som sätter större press på vården, en beställning från landskapsregering och lagting om strukturförändringar och ett arbete för att bedöma hur framtidens vård ska se ut. Allt är utmanande och kanske borde man periodisera annorlunda. Det tycker jag att styrelsen behöver ta till sig och fundera över.

Efter en väldigt turbulent period så uppfattar åtminstone vi socialdemokrater att det nu finns ett visst lugn i organisationen. Man har en massa olösta problem, men man har uttryckt framtidstro. Styrelsen jobbar på. Ledningen jobbar på under nya chefer. Patienter vårdas fortfarande med stor omtanke och stor omsorg.

För oss är två saker viktiga. Den ena är att landskapsregeringen och styrelsen är lyhörda i förhållande till personalen och ledningen och agerar snabbt och tydligt i krissituationer, precis som jag uppfattar att man har gjort, trots att det är tuffa beslut.
Kriser kommer det att komma flera av, helt säkert.

Den andra är finansieringen av vården, både att den hålls under någon form av kontroll och att den är tillräcklig. Det är en balansakt som vi får räkna med att blir utmanande för alla.

Man kan väl konstatera att det faktum att landskapsregeringen vid flera tillfällen i tilläggsbudgetar har tillfört medel för den externa vården, är ett sätt att balansera kostnadsökningarna och inte lägga de pålagorna på ÅHS.

Jämfört med våra närregioner har vi en helt fantastisk vård och vår ambition måste vara att den ska fortsätta vara på det sättet, men inte så att det ska ske genom att vår hälso- och sjukvård inte ska utvecklas och aldrig ska förändras.

Vår vägkost för framtiden: Stärk personalinflytandet, håll en klar kurs framåt med digitalisering och säkerhet, modernisering av strukturer, lyhördhet om ekonomiska ramar utgående från vad som är realistiskt för organisationen att klara, vad vi vill ha för nivå på vården och vad vi har råd med. Och framförallt lyssna, på alla nivåer! Tack, talman!

Tack, fru talman!

Jag vill börja med att säga att det är bra med lite självreflektion. Vad kan vara bättre? Lite ödmjukhet är viktigt. Det var det första som vi har hört i den här debatten från regeringspartierna, och det var bra. Det ger ledamoten heder, det kom från ett oväntat håll.

Nu tänkte jag gå in på besparingsfrågorna som ledamoten nämnde, att Obunden Samling inte alls har föreslagit några tillskott till ÅHS, men det stämmer inte. I vår skuggbudget för det här året hade vi med en post om just sekreterartjänsterna, till exempel. Jag kommer inte ihåg exakt beloppet, men det handlade om några hundratusen, kanske 190 000 euro. Så det stämmer inte. Nästa gång kanske det är bra att hålla sig till fakta, som ledamoten brukar säga. Det var även 300 000 i fjol.

Jag vill också påpeka att det är väldigt svårt för oss här i lagtinget att tränga in i ÅHS budget på det sätt som behövs. Det är en stor klump som är svår att specificera exakt vad den innehåller.

Jag håller med om att det är jättesvårt att tränga sig in i ÅHS budget. Jag har sagt det tidigare i år, och jag säger det igen: Vi ägnar för lite uppmärksamhet och för lite tid åt att förstå ÅHS budget. Det skulle vara bra om vi kunde ha en längre debatt kring detta. Finans- och näringsutskottet skulle kunna ägna mycket mer tid åt det. Men i år, precis som alla andra år, har vi inte gjort det. Vi har istället koncentrerat oss på skärgårdstrafik och andra frågor.

Finns det ett sätt för oss att bli bättre på att förstå och styra, på det sätt som lagtinget kan förstå och styra, så tycker jag att det vore en bra sak.

Tack, fru talman!

Det stämmer. Det är ett oerhört komplext område. Vi brukar prata om att skärgårdstrafiken är komplex, men sjukvården är åtminstone ännu mer komplicerad.

Jag tänkte fokusera lite på styrelsen. Jag vill diskutera hur styrelsen bör fungera och vad det ursprungliga syftet med förändringen var, det vill säga att styrelsen ska fungera mer självständigt än tidigare, utan direkt påverkan från landskapsregeringen och politiken.

Är det ledamotens uppfattning att det fungerar bra idag, att styrelsen är självständig utan påverkan från politikerna? Eller vore det bättre att ytterligare professionalisera styrelsen och inkludera aktörer och enskilda bevakare från politiken, för att höja kompetensen som helhet i styrelsen? Det är det grundläggande syftet, att skapa en bättre fungerande sjukvård.

Jag försökte inleda med att konstatera att det är klart att man inte kan styra en offentlig sjukvård utan påverkan från politiken. Vi här påverkar Ålands hälso- och sjukvård genom våra budgetbeslut, och landskapsregeringen påverkar genom sina budgetbeslut.

När landskapsregeringen gick in för den här varianten av styrelse - och det funnits, som jag minns, flera olika modeller, inget har varit för evigt - så resonerade man som så att man ville professionalisera styrelsen till en del, men man ville behålla det politiska ansvarstagandet genom att se till att landskapsregeringens majoritet var representerad där. En hybrid.

Jag tycker att det är bra om landskapsregeringen efter den här mandatperioden utvärderar och lämnar över sina slutsatser till nästa landskapsregering. Man bör säga vad som fungerar och vad som inte fungerar. Om man säger att man vill (… taltiden slut).

Talman!

Ledamot Fellman påstod att ingen tog upp frågan om budgeten, men det stämmer inte. Jag tog faktiskt upp den. Jag ställde en skriftlig fråga och framförde ett förslag till minister Perämaa, Zekaj och flera andra, även styrelseledamöter i ÅHS, att man inte skulle känna sig låst av rambudgeten. Istället borde man sätta det på investeringsanslaget så att det ska se som investering att vi ska implementera Cosmic.

Tyvärr talade jag för döva öron. Det mest anmärkningsvärda är att styrelsen och ledningsgruppen valde att inte lyssna på den närmast samlade läkarkåren. De uttryckte att det här inte kommer att fungera, men man valde att tro på en inrest konsult som bara var här i några dagar. Så här kan det inte fortsätta.

Återigen handlar det om att lyssna på dem som är verksamma ute i verksamheten.

Jag beklagar ledamoten Lindén, men ledamoten lät bli att använda det enda verktyg han hade; att lägga en motion i behandlingen av årsbudgeten. Det fanns en formell möjlighet att föreslå en förändring, men ledamoten Lindén valde att inte göra det. Man förändrar ingenting genom att skriva inlägg på sociala medier eller prata i salen om man inte lägger ett förslag.

Ledamoten Fellman vet lika bra som jag att 65 motioner i fjolårets budget förkastades, alla förkastades möjligen med undantag av en. Nu är det en av de 56. Det handlar om politik när det gäller motioner. Jag har skrivit motioner om regelverk för elcyklar och om vaccinationer. Tyvärr är motioner inte prioriterade; de fungerar mer som skådebröd för att marknadsföra mig själv och eventuellt mitt parti.

Jag vänder mig till de ansvariga ministrarna med ett förslag, för det är där makten finns. Men tydligen var det för döva öron, vilket är synd. Man borde lyssna. Det handlar inte om mig; det handlar om läkarkåren som man borde ha lyssnat på. De har skrivit insändare och skrivelser, men det nonchaleras. Det är väldigt tråkigt.

Jag kan bara konstatera att det verktyg som ledamoten Lindén hade i sin verktygsbox valde han själv att inte använda. Det tycker jag att är tråkigt.

Tack, fru talman!

Jag tycker att det hör till lagtingets uppgifter och mandat att diskutera styrelsen och styrelsens arbete. Styrelsen tillsätts av landskapsregeringen, och vi tillsätter landskapsregeringen. Där är vi överens, även när det gäller att diskutera sammansättningen och eventuella förändringar.

Det jag egentligen vill ta fasta på är det som ledamoten konstaterade angående kostnadsökningen. På fyra år har vi gått från 100 miljoner per år till 110 miljoner. Det är en jättestor ökning, och jag skulle vilja be ledamoten att utveckla sina och Socialdemokraternas tankar kring hur vi ska hantera detta på ett hållbart sätt.

Hur ska vi stävja den här kostnadsökningen? Det kan ju inte bara ske genom rigorösa kostnadstak från finansministern, utan det måste göras på andra sätt.

För det första, jag är inte alls rädd för diskussionen. Jag tycker, som jag sa tidigare, att det är bra att dessa frågor diskuteras på alla nivåer. Det är sunt och viktigt.

När det gäller kostnadsökningarna är jag glad att ledamoten Röblom delar min uppfattning om att vi använder mera pengar på hälso- och sjukvården. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Hur man ska stävja den utvecklingen? Ja, jag kan inte svara på det. Jag anser att det är ett oerhört komplext och svårt uppdrag för både sjukhusledningen, styrelsen och landskapsregeringen.

Varje gång man försöker förändra något kommer det att leda till missnöje och diskussioner, vilket är helt naturligt. Men man måste ändå orka stå för de förslag man lägger fram, även de som ibland misslyckas.

Tack, fru talman!

Det är därför jag lyfte i mitt anförande att den parlamentariska gruppen som diskuterar framtidens vård måste aktiveras. Det var bra att ministern meddelade att gruppen ska sammankallas så fort som möjligt, eftersom detta är en fråga som inte kan avhandlas på en och en halv timmes politiskt möte var tredje månad. Det handlar inte om att snabbt gå igenom information och förvänta sig att politiken ska hänga med.

Detta en process som måste ske mycket mer intensivt, både för att stärka kunskapen här i salen om ÅHS, det är inte alltid lätt att förstå allt som står i den budgetdelen, som nämndes här tidigare, men också för att kunna forma tankar och åsikter om framtidens vård.

En aspekt som oroar; hur mycket är personalen involverad i arbetet när dessa strategier tas fram?

Min uppfattning är att det arbete som görs på tjänstemannanivå för den här vårdstrategin är mycket djupgående och professionellt utfört. Dock behöver förankringen till den politiska nivån utvecklas. Vi behöver ha flera möten.

Jag vet att landskapsregeringen har diskuterat möjligheten att ha ett meddelande kring sjukvården och ÅHS. Det kunde vara ett sätt att fördjupa debatten här i lagtinget på en mer grundläggande nivå, istället för att det handlar om en så viktig, men ändå konfliktbetonad, diskussion som ett spörsmål är.

Talman!

Jag uppskattar inledningen av ledamoten Fellmans anförande, där hon konstaterar att det visst finns effektiviseringskrav på ÅHS. Man får inte bara fortsätta med kostnadsutvecklingen som tidigare. Jag tror att det är jätteviktigt för alla, även ute i det åländska samhället, att inse skillnaden mot det som till exempel händer i Sverige och Finland, där man på riktigt gör neddragningar i vården och omsorgen.

Nu ser vi att det handlar om mycket större organisationer som har lite andra uppdrag. Men om vi ser på Vasa välfärdsområde, så drog man ner 30 miljoner förra året, och nästa år ska man dra ner ytterligare 57 miljoner euro.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har man sparat i mångmiljardklassen. Det är inte alls den resan vi gör här; här stävjar vi en kostnadsutveckling. Vi har inga direkta sparkrav så att budgeten totalt sett minskar, och det är en väldigt stor skillnad.

Jag håller helt med om den verklighetsbeskrivningen. Det gör ju ändå inte att det blir lättare att genomföra de här förändringarna.

Det är viktigt att påpeka att jag har stor respekt för att dessa processer är svåra, krångliga och utmanande för personalen inom ÅHS. Och det kommer att fortsätta vara så. Det är tungt att det kommer flera saker samtidigt.

Men att vi skulle ha fortsatt med det gamla vårdinformationssystemet, det fanns inte på kartan. Det var inte möjligt att fortsätta utan att göra några förändringar inom Ålands hälso- och sjukvård framöver, just för att det är jobbigt.

Det vi kan göra bättre är att periodisera dessa förändringar, så att vi ser till att organisationen orkar och hinner med. Jag anser att landskapsregeringen och styrelsen behöver ta ansvar för detta.

Talman!

Jag tycker att ledamoten resonerar klokt. Ett annat sätt att uttrycka det här på är genom min favoritprofessor Johan Magnusson. Han brukar säga att om några år måste vi göra 125 % av det vi gör idag, fast med 75 % av arbetsstyrkan. Detta beror på den demografiska utmaning som ständigt ligger bakom.

Vi vet att människor hålls friskare, men antalet äldre ökar, även om färre insjuknar mindre. Det innebär att andelen äldre blir större, vilket kommer att leda till tunga påfrestningar på vården. Det finns kostnadsberäkningar som stöder detta, och det kräver en omställning av arbetssätt och metoder. Här finns ett momentum och en del av lösningen ligger i e-hälsa och välfärdsteknik. För att kunna hantera detta behöver vi ett system som fungerar.

Jag tror att den gamla sanningen, att det dyraste som finns är att göra saker för sent, är ganska relevant här. Det vi har låtit bli att göra tidigare, och det vi inte orkar eller vågar göra nu, kommer att kosta oss i framtiden.

Därför behöver vi hålla fast vid detta, även i stunder när det känns tungt.

Jag vill understryka att detta inte på något sätt förringar den ansträngning som det kräver av organisationen.

Det som vi alla ålänningar kan göra bäst för att hjälpa ÅHS, det är att hålla oss därifrån. Det handlar om att se till att vi håller oss friska, så att vi inte behöver vård i onödan eller för mycket, vilket gör att de som faktiskt behöver hjälp får den.

Talman!

Jag tog repliken när ledamoten nämnde ÅHS kostnader och fick det att låta som att detta är något unikt för Åland. Jag skulle vilja ställa en fråga för att klargöra om Åland verkligen är ett undantag, eller om vi ser liknande utmaningar i resten av våra regioner. Är det så att sjukvården kostar mera?

Jag håller med om att vi behöver få ett nytt vårdinformationssystem. År 2007-2009 tog man de första stapplande stegen i Finland, och nu är de inne på sitt andra eller tredje vårdsystem. De tog alla kostnader då. Vi måste ta alla kostnader nu, för vi ligger så långt efter.

Jag håller helt med. Det som händer på Åland är absolut inte annorlunda än det som sker på andra ställen. Tvärtom, vi står inför samma utmaningar när det gäller demografin, den snabba medicinska utvecklingen som kostar pengar samt digitaliseringen, där vi har backat in och agerat för sent.

Det som faktiskt skiljer Åland från det som minister Zetterman beskrev, är att vi ännu inte har genomfört några brutala nedskärningar av ÅHS. Istället har vi försökt göra en kontrollerad förändring, vilket jag hoppas att vi ska lyckas med. Ingen här vill behöva göra det som man t.ex. i Finland har tvingats till.

Talman!

Har man suttit i ÅHS styrelse och har varit tvungen att göra vissa besparingar, så spelar det egentligen ingen roll om det handlar om 1 miljon eller 600 000 euro; de är lika svåra att genomföra ändå. För det handlar om människor som måste sluta på sina jobb och avdelningar som måste läggas ner.

Jag kommer aldrig att glömma när vi var tvungna att stänga demensavdelningen. Det var det värsta beslut jag någonsin har tagit i mitt liv. Med tanke på att min pappa har haft Alzheimers var det helt fruktansvärt.

Den socialdemokratiska styrelseordföranden har sagt flera gånger att de inbesparingar som föreslås nu, i samband med bytet av hela vårdinformationssystemet, är för stora och orimliga. Socialdemokraterna sitter på ministerposten. Har ingen lyssnat? Eller är det så att det är finansministern som bestämmer?

Jag är glad att ledamoten ställde den frågan. Under debattens gång har det efterlysts en ÅHS styrelse som vågar stå upp mot landskapsregeringen. Man har också talat om behovet av en tudelning av makten. Det har sagts att ÅHS styrelse måste tala för ÅHS gentemot landskapsregeringen.

Samtidigt handlar det om att knåda ihop besluten så att man har å ena sidan det som styrelsen säger, och å andra sidan det som landskapsregeringen bedömer att man kan klara av. Detta är också en konfliktyta som inte är helt enkel.

Talman!

Bästa ledamöter. Jag vill börja med att redogöra för de ställningstaganden som Pro Åland har gjort. Jag vill också vara tydlig med att jag endast kommer att kommentera de saker som jag själv har nämnt i mitt anförande. Jag märker här i salen att det ofta finns en önskan om att den som står i talarstolen ska kommentera vad andra ledamöter har sagt i tidigare anföranden, men det kommer jag inte att göra. Lagtingsordningen är inte konstruerad på det sättet.

Pro Åland står för behovet av ett nytt system. Den förra landskapsregeringen, Sjögren ettan, var redan inne på samma linje 2018 och avsatte 2,5 miljoner i budgeten. Sedan dess har arbetet fortsatt.

Det som har blivit ytterst olyckligt nu är att det system som valdes inte har prövats i Finland tidigare och att det inte är kompatibelt med andra viktiga system, som till exempel FPA och recepthantering. Detta gör att arbetet blir extra tungt, det är ofrånkomligt. Det är en del i historien.

Vi måste också komma ihåg att det finns en annan historia, nämligen ett pyrande missnöje hos personalen vid ÅHS. Det är något som sitter i väggarna. Det har inte blivit bättre under den här regeringens ledning. Det kan man inte påstå.

Det som kännetecknar den här regeringen och styrelsen är att man i huvudsak arbetar reaktivt. Det handlar mer om att släcka bränder än att arbeta proaktivt, vilket förstås får komplikationer för den vanliga verksamheten.

Man har nu konstaterat att det behövs kontinuitet, och därför är det viktigt att ministern och styrelsen sitter kvar. Jag är dock tveksam till om det gynnar ÅHS fortsatta utveckling med samma minister och samma styrelse. Jag tror att organisationen ÅHS skulle vinna på en ny ledning, både i styrelsen och eventuellt också i landskapsregeringen.

Problemet i den här landskapsregeringen, som jag ser det, är att det är finansministern som styr ÅHS och inte social- och hälsovårdsministern. Någon kanske frågar: Hur kan du säga det? Jo, jag baserar det på de artiklar jag har tagit del av via media. En rubrik på Ålands Radio och TV:s hemsida den 23 oktober i år lyder: "Problemen handlar inte om sparkraven". Vidare säger social- och hälsovårdsministern i artikeln som jag citerar nu från Ålands radios hemsida: "Avtalet med Diktamen Oy upphandlades som ett led i att möta ÅHS sparkrav, men Zekaj ser inte att stränga sparbeting är roten till problemet."

Nej, jag tror inte att sparbeting är roten till problemet, men jag tror att det är en bidragande orsak.

Det som är lite unikt med de tre tidigare landskapsregeringarna där jag har suttit är att ministrarna brukade strida för sina avdelningar, oavsett om det handlade om asfalt, hälso- och sjukvård eller mer pengar till utbildningen. Det brukade vara väldigt heta diskussioner. Det är möjligt att sådana diskussioner pågår i regeringsrummet, men jag vet inte. Men minister Zekaj verkar ganska loj och säger att det inte finns några problem och inga sparkrav. Men det är ju just det som styrelsen har gått ut i media och sagt ett antal gånger: att sparkraven gör att man väljer att upphandla diktamen.

Jag citerar vidare från Ålands radios hemsida: "Enligt Ålands radios uppgifter har bolaget... som fått uppdraget att transkribera ÅHS diktat lägre löner och sämre arbetsvillkor än ÅHS egna sekreterare. På frågan hur Arsim Zekaj, socialdemokrat, ser på att offentliga arbetsgivare lägger ut arbete på privata aktörer med sämre ersättning och anställningsförhållanden svarar han att han inte har någon insyn i bolagets.... interna villkor".

Det är ofrånkomligt, bästa ledamöter, att man kommer in på den här gamla ramsan: "Katten på råttan, råttan på repet, repet på pinnen och pinnen i elden." Man kan fråga sig: Vem är katten? Jag tror inte att det är minister Zekaj.

Vad har man då gjort politiskt? Jo, man har valt att "offra" hälso- och sjukvårdsdirektören. Tillsvidare väljer jag att säga att man har valt att offra hälso- och sjukvårdsdirektören, för jag vet nämligen inte vad som har hänt. Den åländska media jag har tagit del av är så pass svävande att det kan vara både det ena och det andra. Om man nu har valt att göra det, då tycker jag att man rakryggat ska säga det. Vi har kommit överens om att det bästa för organisationen är att direktören avslutar sin anställning omgående, eller så säger man att det inte är så. Men att försöka hålla det här lite lull-lull på något vis, det funkar inte.

Det saknas förtroende för den förda politiken, och då menar jag landskapsregeringens och styrelsens. Därför borde man nog helt seriöst fundera på om inte delar av styrelsen borde bytas ut.

Det har förts resonemang här i salen om huruvida oppositionen ska vara med eller inte. Det tar jag inte ställning till. Jag vet vad min åsikt är, men vi har inte diskuterat det med dem som stöder Pro Åland. Jag tycker att det ska finnas politiker med i styrelsen. Jag tror faktiskt att det är viktigt, och det ska gärna, i mitt tycke, vara någon som sitter i lagtinget, för där får man en helt annan information och grepp om hela landskapet Åland. Vi ska minnas att ÅHS är väldigt viktigt.

Jag avslutar här alldeles strax. Jag vill bara rikta ett tack till personalen. Jag vet hur ni kämpar och att en stor del av tiden nu går åt till dataklick istället för att ta hand om ålänningarna. Jag uppmanar alla ålänningar att visa tålamod. Vi är tyvärr tvungna att göra det nu, eftersom vi har en landskapsregering som har försatt oss i den här situationen. Tack!

Tack, fru talman!

Den här landskapsregeringen har ju tagit beslut om transkriberingstjänsterna, som ledamoten nämnde. Man pratar om att spara pengar. När jag först hörde om detta och fick veta hur man planerar att gå tillväga, kom jag inte ihåg exakt hur många hundratusen det handlade om. Men jag undrar ändå om samhället som helhet verkligen sparar på att flytta åländska arbetsplatser till Sverige eller vart dessa människor nu befinner sig, de som har låga löner som ledamoten talade om.

Faktum är att om vi tar bort en viss typ av tjänsteleverantör på Åland, eller människor som arbetar med detta och flyttar dem utomlands, då tappar vi skatteintäkterna. Visst, det kanske ser bra ut i ÅHS budget, men är det bra för Åland som helhet att vi agerar på det här sättet gång på gång? Kanske framför allt inom ÅHS har vi gjort detta, både med tvätteriverksamheten och nu med transkriberingstjänsterna också.

Talman!

Vi har en stark samsyn i denna fråga. Jag har alltid uppfattat, även om det inte har varit nedskrivet, att våra organisationer, så långt det är möjligt och inom lagens ramar, har ett samhällsansvar. Det är något man har. Jag anser att man har det som ett åländskt bolag, man har ett samhällsansvar.

Jag blev väldigt förvånad när tvätteritjänsten först flyttades och sedan även transkriberingstjänsterna. Det finns ingen anledning att vi inte själva försöker stöda våra företag så mycket som möjligt, inom vad som är lagligt och inte bara lägligt.

Tack, fru talman!

Vi håller med varandra på den punkten. Man kan inte alltid bara titta på den enskilda budgetposten som man nu gör. Samtidigt förstår jag att om man sitter i ÅHS och får direktiv från landskapet om hur mycket som ska ner, så kommer man med förslag som gör att ens egna budgetpost ser bättre ut.

Men vi behöver tänka på hela Åland när vi fattar beslut. Speciellt nu när vi har mycket politiskt inflytande i ÅHS styrelsen så är det något vi bör ta hänsyn till och fundera på. Är det här bra för Åland, eller är det bara bra för vårt budgetmoment?

Sedan angående lagligt och lägligt så ska vi snart troligtvis genomföra den stora upphandlingen av skärgårdstrafiken. Där har man verkligen riktat upphandlingen mot en viss aktör, så nog torde vi kunna göra det även i mindre fall, tycker jag i alla fall.

Talman!

Den ekonomiska biten, där får man en känsla av att det glider åt lite olika håll. Ministern har varit väldigt tydlig med att uppsägningarna av de anställda inte var ett led i att möta ÅHS sparkrav; det var inte roten till det onda. Samtidigt har ÅHS styrelse varit tydlig med att de har mycket tajta ramar att arbeta inom.

I den så kallade avskedsintervjun, som hälso- och sjukvårdsdirektören gav till en av våra lokala medier, framkom att det var väldigt stränga sparkrav som kom från landskapsregeringen. Är det den linjen man vill gå? Fine! Jag kan acceptera det, men var tydlig och klar med det då och säg vad som gäller. Just nu verkar det som att man skyller på varandra.

Tack, talman!

Jag förstår om ledamot Thörnroos tycker att det är konstigt att det finns en regering som inte strider om asfalt och liknande dispyter, varken öppet eller internt. Vi har en väldigt bra dialog i regeringen. Vi samarbetar, det gör vi. Jag behöver inte försvara det på något annat sätt än att jag tycker att finansministern har varit lyhörd på alla sätt.

Tittar man på hur siffrorna ser ut, så ser man att ÅHS får väldigt bra medel, och vi har hela tiden varit väldigt lyhörda.

Jag ska inte gå in på massa annat, men jag tycker det är ganska ohederligt att börja prata om enskilda personer i den här salen, vare sig det handlar om direktören för sjukhuset eller någon annan ledamot.

Talman!

Jag delar den uppfattningen. Om man ägnar sig åt personliga åsikter om enskilda personer så håller jag helt med om att det inte är lämpligt enligt lagtingsordningen. Men att citera massmedia med direkta citat anser jag att väl ryms inom lagtingsordningen, särskilt eftersom jag inte själv gav uttryck för min personliga åsikt. Det var citat som lästes upp.

Tack, talman!

Hela anförandet var en kombination av både spekulation och en hel del konspiration. Det påstods att vi i landskapsregeringen skulle ha samlats en kväll för att försöka sparka direktören. Med den erfarenhet som ledamoten har, tycker jag att ledamoten borde veta bättre.

Talman!

Var och en tolkar det budskap som kommer från den här stolen och speglar det mot sin egen referensram.

Men jag ska ställa en öppen och ärlig fråga till ministern: Var det så att landskapsregeringen, via sin styrelse, gav besked om att hälso- och sjukvårdsdirektörens närvaro inte längre var önskvärd vid ÅHS? Detta är en fråga som ministern kan få besvara åt mig här.

Talman!

Jag anser att det är bra att ledamoten, med sin långa erfarenhet av lagtingsarbetet, ser vitsen i att det måste finnas politiker med i ÅHS styrelse.

När ÅHS lagstiftningen reformerades 1993 så skrev man att landskapsstyrelsen hade varit för operativt engagerad, vilket skadade verksamheten. ÅHS fick en egen styrelse just för att kunna leda verksamheten självständigt.

Ser ledamoten nu att man håller på att avvika från detta, och att det blir mer styrning från landskapsregeringen?

Denna konstruktion av ÅHS styrelse var för att undvika politisk detaljstyrning, och det känns som att man totalt struntar i den principen idag.

Talman!

Det vore märkligt om man inte skulle ha politiker i styrelsen. Det är ju min personliga åsikt. Självklart är de från regeringsblocket; allt annat skulle vara väldigt underligt.

Tittar man på Sveriges regioner till exempel, så finns det politiker med i alla förvaltningsled, från arbetsgrupper till styrelser och vidare till regionförvaltningsnämnder. Jag tycker att det är självklart att så är fallet.

Talman!

Välfärdsområdena i Finland präglas av en stark politisk styrning, och samma sak gäller även i andra nordiska länder. Detta är helt självklart med tanke på det samhällsansvar som finns. Det handlar inte bara om siffror, det är självklart.

Jag ska undvika att gå in i de replikskiften som just har ägt rum. Men det är lite intressant att notera att ledamoten och jag har en helt annan syn på finansministerns inblandning i diskussionerna mellan ÅHS styrelse och landskapsregeringen.

Talman!

Finansministern har en av de tyngsta posterna i en regering. Självklart är det så att denna position alltid finns med i princip alla beslut som fattas. Jag får dock en känsla av att finansministern har betydligt skarpare nypor när det gäller inbesparingar än vad den ansvariga ministern har.

Fru talman!

Det är väl lämpligt att jag får möjligheten att delta i diskussionen om mitt eventuella intresse i ÅHS. Det är bra att det lyfts fram. Jag tror att motsatsen skulle kunna kritiseras ännu mera.

ÅHS har nettoutgifter på ungefär 110 miljoner euro per år när man drar bort avgiftsfinansiering. Som sagt, det skulle kunna kritiseras väldigt starkt, tycker jag i varje fall, ifall landskapsregeringens finansminister inte skulle intressera sig för en sådan kostnadspost. Det är en kostnadspost som är synnerligen viktig för ålänningarna.

Talman!

Problemet för oss som inte har insyn i det dagliga arbetet är att styrelsen uttrycker svåra och hårda sparbeting och bandage, medan ministern som representerar regeringen påstår att det inte finns några sådana bandage, utan ÅHS har fått betydligt mer pengar. Det är där min fundering ligger. Vad gäller?

Jag har ju själv suttit i regeringen och arbetat med minister Perämaa och jag kan nog föreställa mig hur diskussionerna har gått.

Fru talman!

Jag har tillsammans med den ansvariga ministern deltagit på något enda styrelsemöte på ÅHS för att själv få höra vilka konsekvenser kraven på resultatförbättring kan ha på verksamheten. Jag är väldigt intresserad av detta. Därutöver har jag inte lagt mig i det medicinska överhuvudtaget.

Jag har ansvar för den interna kontrollen här, förmedla rapporteringen gällande resiliensmedel och det är klart att det intresserar mig. Dessutom har jag ansvar för upphandlingsfunktionen, vilket också har berört ÅHS.

Jag har träffat gymnasiet angående ekonomi, jag har träffat högskolan för att diskutera samma ämne. Den ansvarige ministern, vicelantrådet, har varit väl medveten om det.

Jag har även haft möten med alla myndigheter gällande årsverken och minskningen inom den allmänna förvaltningen. Jag vill hävda att jag har utfört det arbete som en finansministern ska göra.

Talman!

Jag återkopplar till det jag sa i mitt huvudanförande.

För det första, minister Zekaj har i lokalmedia gett uttryckt för att det inte finns sparbeting på ÅHS som föranleder extra problem. Medan ÅHS styrelse i lokalmedia har givit uttryck för att det finns problem pga dessa sparbeting.

Det var också under den största upphandlingen någonsin som man valde att säga upp den expertpersonal som man hade i form av läkarsekreterare. Man kan tycka vad man vill om detta. Men min åsikt, och många med mig, är att det var ytterst oklokt. Detta faller i så fall tillbaka på finansministern och de sparkrav som han har ställt i första hand på ÅHS.

Talman!

Jag har arbetat inom ÅHS från 1995. Jag arbetade faktiskt inom åländsk sjukvård redan 1989-1990. Jag arbetade inom specialsjukvården, i ledningsgruppen och inom primärvården i ca 30 år . Jag är mycket tacksam för denna tid, personalen är oerhört hängiven och vi kan vara mycket stolta över vår fantastiska sjukvård.

Däremot föreligger nu en del problem som kunde ha undvikits. Ska man köpa en ny bil, båt eller någonting så provkör man olika alternativ. Man jämför prestanda och också prisbilden. Men detta gjordes inte inför att man skulle upphandla ett nytt system. Självklart borde en grupp sjukskötare och läkare och ha åkt runt och stiftat bekantskap med olika alternativ. Finlands läkarförbund har betygsatt 12 olika finska journalsystem med en vanlig betygsskala med betyg från 5,2 till 8,7. Men man tittade inte på ett enda av dessa, vilket för mig är obegripligt.

När finansminister Perämaa var bekymrad över prisökningen på 280 % så började jag intressera mig för detta.

Man samtalade endast med ett företag som ägs av en hedgefond i Abu Dhabi och som verkar i huvudsak i Sverige. Man hade inte som ska-krav någon koppling till de finska systemen; Kanta, FPA och kanske den viktigaste kopplingen till Receptcentralen, vilket nu innebär att varje läkare har otroligt mycket mera administration och överskådligheten är otroligt mycket sämre.

Det här systemet vi har, det ifrågasätts fortlöpande. Jag har 20 länkar - jag visade dem faktiskt åt ledamot Lindbäck här i kaffepausen - från svenska Läkartidningen och Dagens Medicin och där är man ganska bekymrad över det här systemets funktionalitet. Hur det blir, det vet vi inte. Vi får se. Vi får hoppas.

Men det är inte bara digital omognad hos ÅHS personal. Det finns mycket prestige i det här. Vi har haft många journalsystem. Jag ska inte nämna ett, men i södra Sverige fick man överge ett system. Vi hade ett system i Vasa, i Österbotten, som man fick överge 2020. Vi har ett katastrofalt system i Nyland som fick det lägsta vitsordet 5,2 på den finska betygsskalan. Men jag låter det bli osagt eftersom jag inte har jobbat med det här systemet. Men jag har ju förstås en kontaktyta till mina gamla arbetskamrater och många är väldigt, väldigt förtvivlade. Administrationen har ökat oerhört.

Det kanske är tur att vår nya chefläkare kommer utifrån, för det finns så mycket inbäddad prestige. Denna nya chefläkare, utan att nämna namn, måste rimligen ha varit inblandad när man fick överge ett dysfunktionellt journalsystem 2020.

Det är hälsosamt att vi har någon som inte är inblandad på något sätt i den här upphandlingen.

Men likafullt så hoppas jag att man lyckas. Det har kostat fruktansvärt mycket. Om vi leker med tanken att man skulle överge det här systemet så kommer det att kosta säkerligen oerhört mycket. Jag återkommer till VIS eventuellt, om jag inte drar för långt.

Sen att man hänvisar till rambudgeten där man halverade sekreterarresursen och drog in 20 tjänster och då gick man emot närmast den samlade läkarkåren. Det är för mig fullkomligt otroligt att man gjorde det.

Det fanns alternativ. Man behöver inte titta ur ett rambudget perspektiv, utan man kunde ha tagit det på ett investeringsanslag. Det visar, enligt min mening, risken med den här rambudgeten, att det riskerar att bli kortsiktigt. Det riskerar just att de finansiella siffrorna kommer att avgöra, inte den politiska prioriteringen. Jag framförde detta, som jag nämnde tidigare, åt ett antal ministrar och ledamöter. Man kunde till och med öka antalet sekreterare för att underlätta den här implementeringen.

Sen kan jag inte låta bli att titta på den här budgeten och se hur man har tänkt att man ska spara. Man säger att man ska spara över 1 miljon under nästa år inom ÅHS genom att minska besöken på specialsjukvårdens polikliniker och på akuten. Det är ju trams. Det är ju nonsens! Vi vet att ungefär 70 % av ÅHS kostnader är personalkostnader. Hur i all världen ska kostnaderna minska om man utreder en behövande patient med labb, röntgen och avbildningar på akuten eller i primärvården? Mig veterligen är det dessutom dyrare att gå till akuten och då får man en inkomst som är lite högre än om man går till primärvården. Så det är nonsens inbesparing. Jag råkade komma över ett dokument, jag vet var, men där man räknar med att spara fram till år 2028 över 2 miljoner och över 4 miljoner på att minska de här besöken. Det har ingenting med verkligheten att göra.

Då kan man ju förstås replikera och säga att det är ÅHS styrelse och vi lägger oss inte i det operativa. Det är klart att vi måste titta på det. Jag har för övrigt skrivit insändare om det här, där jag har frågat: Hur sparar man de här pengarna? Jag har inte fått något svar. Det är mycket, mycket märkligt.

Ledamot Fellman tog upp att man kan påverka genom motioner. Jag fick ju in en motion i lag- och kulturutskottet, att ändra gränsen för roderfylla som idag är det absurda 1,5 promille. Jag fick då ett positivt förkastande. Jag fick sedermera lära mig av en erfaren politiker som sade "det här är politik, du måste förstå". En annan sa; " hör du inte till regeringsblocket så det längsta du kan komma är att få ett positivt förkastande. Du ska vara väldigt glad över det." I min värld så borde innehållet i en motion och en proposition vara avgörande.

Jag har varit med under två år, jag är oerfaren, jag kan inte alla olika politiska tricks, men jag kan inte låta bli att berätta om VIS projektet. Om det hade varit tillåtet att ifrågasätta VIS så hade jag antagligen varit kvar i Socialdemokraterna, men det var inte tillåtet. Det gick till och med så långt, och jag nämner inga namn, att jag blev uppringd av en ledande politiker sent en kväll som berättade för mig att jag måste överföra all min egendom omedelbart på min hustru, eftersom jag kommer att bli stämd av det här företaget från Abu Dhabi. Jag höll på att falla av stolen. Jag försökte fråga: Varifrån kommer den här uppgiften? Jag har aldrig fått reda på det. Var det från tjänstemannahåll eller politiskt håll? Med tanke på att det finns ibland ett litet politiskt smutsigt spel så gissar jag att det var från politiskt håll. Men det är väldigt tråkigt. Ifrågasättandet av VIS upphandlingen, det var nog befogat.

Men återigen, vi har en otroligt duktig personal. Alla gör sitt bästa. Jag hoppas att det blir bra. Jag har personligen ingen erfarenhet av vårdinformationssystem.

När det gäller stora siffror - nu hoppar jag lite vid sidan av sjukvården - så vill man ha en fullmakt i ett speciellt ärende som kommer att debatteras senare. Man vill ha en fullmakt för 15 år på 340 miljoner, alltså en kvarts miljard. Vid så enorma siffror och när vi talar om miljoner som VIS upphandling, så blir abstraktionsnivån så hög så att ingen av oss egentligen fattar det, och det är ju väldigt tråkigt.

Nog måste vi ju på något sätt ändå försöka, lagtinget ska ändå fastställa rambudgeten. Som alltid när man fattar dåliga beslut så är det brådska som anges. Det är brådska, brådska, brådska. Det var resilienspengar och nu har vi diskuterat så länge och nu måste vi komma till skott. Jag har insett att det där med brådska nog också hör till den här arsenalen av politiska tricks när man har en agenda.

Nåja, jag kan hålla på och orera. Men, som jag har sagt flera gånger, jag är övertygad om att varenda tjänsteman, varenda en som sitter i den här salen har goda intentioner. Men vi diskuterar mer mot varandra än med varandra och det tycker jag att är synd.

Talman!

Ledamoten lyfte fram problematiken kring det nya vårdinformationssystemet och dess kompatibilitet med de nationella systemen. Det verkar som att detta saknades i upphandlingen. Har ledamoten verkligen läst upphandlingens ska-krav noggrant? Enligt min information så fanns det visst med krav på kompatibilitet.

Jag skulle också vilja fråga ledamoten hur hans läkarkollegor uppfattar de utbildningstillfällen som har anordnats för hela verksamheten. Finns det något som saknas, eller är det något som borde ha gjorts annorlunda? Det skulle vara intressant att veta, och jag gissar att ledamoten har haft diskussioner med sina läkarkollegor om detta.

Tack ledamot Holmberg-Jansson. Jag tror nog att de flesta har deltagit i de tillgängliga utbildningstillfällena. Till och med jag själv gick på ett utbildningstillfälle av ren nyfikenhet, trots att jag inte är verksam läkare.

Det var något annat som ledamoten ställde en fråga om. Jo, ska-krav naturligtvis. Vi vet att man inte kan skriva recept i det aktuella VIS-systemet. Det lär dröja ytterligare två år kanske, och det borde ha varit färdigt från början. Det är i alla fall den information jag har fått; det kommer att ta väldigt lång tid. Det är Receptcentralen som är viktigt. Man måste skriva ett recept i ett annat program och sedan överföra det tillbaka till det aktuella vårdinformationssystemet. Enligt min mening borde man aldrig ha köpt ett system där man inte ens kan skriva recept.

Talman!

Ska-kraven, jag förstår inte varför ledamoten säger att det inte finns med i ska-kraven när det finns med i ska-kraven. Jag tycker att man inte får uttrycka sig på det sättet.

När man lyssnar på ledamoten kan man få känslan av att han tycker att det är bättre som det var tidigare och att vi borde ha stannat kvar i det.

Det nuvarande systemets certifiering gäller numera bara för privata aktörer och företagshälsovård, och inte för den offentliga hälso- och sjukvården. Det här kan man kolla upp i det Astori-registret som Valvira upprätthåller. Detta är något som har skett.

Det finns inga alternativ. Vi måste göra något. Att börja backa och påbörja något nytt nu när vi har kommit halvvägs in, då handlar det snarare om det som vi har i vår motion, att man behöver understöda ÅHS så mycket som möjligt och kanske plocka bort några av de sparkrav som finns.

Tack ledamot Holmberg- Jansson. Skulle det har funnits i ska-kraven och det inte fanns i systemet så borde det inte ha godtagits, att man kunde skriva recept. Uppenbarligen godtog man att det inte fanns. Så enkelt är det.

Jo, jag har aldrig sagt att vi ska fortsätta med det gamla systemet. Istället borde vi titta på de tolv system som finns i Finland. Vi borde överlämna detta till en arbetsgrupp för att stifta bekantskap och provköra systemen, som jag nämnde tidigare. Men det gjorde man inte, och det var väldigt, väldigt synd.

Vi har exempel både i Sverige och Finland där man har fått överge dysfunktionella system. Jag säger inte att det kommer att bli aktuellt, men det är också lite för enkelt att säga att det beror på läkarkårens digitala omognad, som någon uttryckte sig.

Jag hoppas att det går bra. Vi har betalat mycket pengar för detta, men det kan hända att man måste ompröva det. (… taltiden slut).

Talman!

Ledamot Lindén nämnde digital mognad och digital omognad i sitt anförande, och det var det jag tog en replik kring. Personalens kompetens är en del av den digitala mognaden, men det är en ganska liten del. Digital mognad handlar om en organisations förmåga att anpassa sig till nya digitala verktyg. Det handlar alltså om förändringsledning, arbetsplatskultur, ledarskap och hur man identifierar utmaningar och risker.

Att en organisation har låg digital mognad innebär inte nödvändigtvis att medarbetarna har låg digital kompetens. Digital mognad är ett vedertaget begrepp när det gäller verksamhetsutveckling på organisationsnivå.

Tack minister Zetterman. Jag skojade här tidigare. Man kunde ha en sång; "Från mörkret stiga vi mot ljuset och digitalisering mot alla lycka bär".

Jag har arbetat i 4-5 olika journalsystem, i pappersformat. Jag kan säga att digitalisering och journalföring bara är kort och gott ett arbetsredskap. Det är ingenting som kommer att revolutionera sjukvården. Sjukvård handlar om det mänskliga mötet.

Det som är kostnadseffektivt handlar om att få ett fungerande egenläkarsystem där alla ålänningar vet vem som är deras primärvårdsläkare. Då sparar vi pengar.

Talman!

Ledamoten Lindén upprepar en missuppfattning som jag också har sett. Det har florerat påståenden om att organisationen har låg digital mognad, och att detta skulle vara ett utpekande av den egna personalen. Så är inte fallet. Det handlar om en förmåga att integrera digitala system i verksamheten, mycket mer än bara personalens digitala kompetens. Jag tycker att det är en viktig fråga att bära med sig.

Vi i landskapsregeringen har börjat mäta landskapsregeringens digitala mognad, och jag hoppas att andra också gör det. Det är en del av att visa på de tydliga svårigheterna att implementera ett digitalt system. Som sagt, vi ska också implementera ett ärendehanteringssystem i landskapsförvaltningen. Att arbeta med att höja den digitala mognaden för att förenkla den här typen av processer är viktigt, särskilt när allt mer går digitalt.

Jag vet att ledamoten är skeptisk till digitaliseringen som begrepp, och det må han vara, men den är ändå ett faktum.

Tack minister Zetterman som är ansvarig för digitalisering och driver naturligtvis den frågan.

Vi behöver veta mer om exempelvis mammografibilder och AI. Det finns mycket inom digitala metoder som vi får stor hjälp av.

När vi tittar på sjukvårdssystemen i Europa ser vi att många har traditionella läkarmottagningar med en sjuksköterska och en läkare, men de använder fortfarande pappersjournaler. Trots detta har de inte en betydligt sämre sjukvård.

Detta leder mig in på kostnadsutvecklingen. Jag fick ett dokument från en arbetsgrupp som jag en gång blev kallad till, och det visar att kostnadsutvecklingen på Åland faktiskt är långsammare än i riket under de senaste åren. Kostnaden per capita är inte högre, och kostnaden i procent av BNP är häpnadsväckande låg. Detta beror troligen på att Åland har ett relativt högt BNP.

Bästa ledamot Mogens Lindén, jag blev omnämnd här i början att jag skulle ha fått äran att ta del av 20 stycken olika yttranden över aktuella informationssystem. Jag tror att jag fick ta del av ungefär 8-9, som ledamoten Mogens Lindén visade mig på sin mobiltelefon, i form av tidningsartiklar.

Jag tycker att det hör till god vänskap att man lyssnar på varandra. Ledamoten Mogens Lindén har en stor kunskap, men min är betydligt mindre. Jag upplevde därför informationen som ensidig, och jag har inte förmågan att bedöma riktigheten i den.

Tacl ledamot Lindbäck. Jag måste be om ursäkt. Jag var lite tveksam och bet mig nästan i tungan. Det är klart att jag inte ska använda den prestige som ledamoten åtnjuter för att framhäva min ståndpunkt.

Jag visar på en bråkdel av de länkar som finns i tidningen Dagens Medicin och i Svenska Läkartidningen. Det enda jag egentligen ville illustrera var att diskussionen om det ifrågavarande journalsystemet är tämligen livlig även i Sverige.

Det handlar inte bara om tid och att allt ska bli bra. Det kanske blir bra, men det vet ingen av oss i den här salen. Vi måste prestigelöst och återigen alltid återupprepa att man hela tiden måste interagera med personalen. (… taltiden slut).

Den här diskussionen, ledamot Lindén och jag har börjat uppnå den mogna ålder där vi visar varandra respekt och lyssnar på varandra även om vi inte alltid förstår varandra.

Tack ledamot Lindbäck. Ja, jag tror att när vi talar med de andra barnungarna här - nej ursäkta så får jag inte säga - men jag uppskattar att diskutera.

Som jag har sagt tidigare, de spännande diskussionerna med lagtingsledamöter har man ofta där ute när man dricker kaffe. Det är faktiskt så. Här är det alldeles för mycket verbal armbrytning, och det är synd.

Diskussionen avbryts och återupptas onsdagen den 17 december.