Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Befolkningen blir allt äldre. Totalt en fjärdedel av den åländska befolkningen är över 65 år, en ökning från år 2000 då 16% av befolkningen var över 65 år gammal. På drygt 20 år har utvecklingen gått relativt snabbt. 10% fler av befolkningen är 65 år eller äldre. Det är ojämnt fördelat på Åland, i Mariehamn är ungefär en fjärdedel 65 år eller äldre, på landsbygden en femtedel och en tredjedel i skärgården.

Åland mår i stort sätt bra då vi ur ett internationellt perspektiv lever vi mycket länge. Vi ligger faktiskt trea i hela Europa när det gäller livslängd med endast Madrid och Navarra i Spanien som har längre medellivslängd än vad vi har här på Åland. Det är ett mått på hur väl vår hälsa överlag är beskaffad och något vi ska vara stolta över.
Med det sagt medför den förändrade demografin ett behov av förändring kring hur äldrevården organiseras på Åland.

Vi behöver organisera den tyngre äldrevården på Åland under en huvudman för att mängden geriatriska sjukdomar ökar i takt med att vi blir allt äldre. Det tydligaste exemplet är olika typer av demenssjukdomar som är så vanliga att var och en av oss har erfarenheter av en anhörig som drabbats. Det är med andra ord tal om en folksjukdom som med rätta ofta kallas för “de anhörigas sjukdom” då den drabbar anhöriga på ett omfattande vis där de sätter sitt eget liv åt sidan för att vårda den som insjuknat i en demenssjukdom.
Den som har varit med om den här processen kan konstatera och intyga att det ofta kan vara svårt att se skillnad på när symtomen uppkommer. Det är mycket plågsamt för den som drabbats och också för de anhöriga.

Det ska nämnas att all demens inte är till följd av ålder och även yngre människor kan drabbas. De är idag hänvisade till KST och hamnar mellan stolarna när man pratar om demenssjukdomar vilket är allt annat än optimalt. I tillägg till det jag pratar om nu är närståendevården också viktig men inte i fokus här.

Äldrevården är idag helt och hållet kommunernas ansvar och de gör sitt bästa för att hantera det ökade behovet av vård som vår demografi orsakar. Vi har nyligen hört besked om att Jomala planerar att bygga ut sina vårdplatser och Mariehamn är inne på samma spår.
Det är bra och en nödvändig utveckling för samhället, men i takt med att behovet av boendeplatser på Effektiverade serviceboenden ökar så ökar även behovet av institutionsvård.

När nu Åland befinner sig i en typ av brytningsskeende där vi behöver både fler institutionsvårdsplatser och ESB platser men där avgörande beslut ännu inte har fattats som låser fast kommunerna vid vårdinstanser har vi möjligheten att skapa en bättre helhet om vi agerar.

En förutsättning för att agera är att rätt organisationsform är på plats och således handlar denna motion även om en slags kommunreform. Låt kommunerna fokusera på ESB-platser och låt landskapet, via ÅHS ta över ansvaret för institutionsvården. Det här är ett exempel hur Obunden Samling anser att samhället ska utvecklas ett steg i taget.

Kombinera övertagandet av institutionsvården med att uppdra Fastighetsverket att planera för ett vårdboende på landsbygden som samtidigt kan agera som hela Ålands kompetenscentrum för demenssjukdomar.
Det finns plats på landsbygden i en god och lugn miljö för ett demenscentrum eller vad man nu väljer att kalla det. Samtidigt utlokaliserar vi arbetsplatser från tätorten till den åländska landsbygden och motverkar urbaniseringstrenden så att hela Åland kan leva.

Ett boende som är specialiserad på geriatriska sjukdomar ökar även attraktionskraften för vårdyrket då människor får arbeta med specialiserade uppgifter och ges möjligheter att utvecklas inom sitt yrke. Uppdra fastighetsverket att planera en lämplig byggnad i en lugn omgivning så att vi är på banan med boendeplatser när de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna är slutförda.
Dessutom är det så att det kommer att leda till ett annat perspektiv för vi vet att byggsektorn på Åland befinner sig i ett sådant läge att de gärna skulle se nya projekt, så varför inte sätta igång ett sådant projekt.

Vi är troligtvis alla eniga om problembilden och det behövs inte ytterligare diskussionsklubbar för att komma fram till lösningen. Det är dags att sluta utreda och börja agera.
Det här behöver landskapet fokusera på under de kommande åren gällande äldrevård och gällande den kommunala utvecklingen på Åland anser Obunden Samling

I diskussioner med ledamöter och genom att ha följt tidigare debatter vet jag att det finns ett relativt brett stöd för en åtgärd som liknar den här.
Jag hoppas att vi kan komma vidare med motionen eller något som liknar motionen så länge som vi går åt det här hållet.

Talman! Tack för ett bra initiativ från Obunden Samling. Mina tankar går tillbaka till 1970-talet, det var då vi bildade Gullåsen med fyra långvårdsavdelningar som sedan avvecklades och kommunerna skulle ta över vården.

Det kan finnas en klokskap i att samordna institutionsvården därför att det i dagsläget finns vissa komplikationer och vissa problem gällande vem som ska stå för vilka kostnader var. Jag är beredd att inledningsvis stödja detta initiativ. Däremot ska jag uppmana till en viss försiktighet att blanda ihop när det gäller institutionsvård, man talar om det i ett samlat grepp men institutionsvård för de äldre och institutionsvård för en klient med svår demens är inte samma sak.

Tack, herr talman! I vissa fall kan man konstatera att man har varit klok ganska länge här på Åland och sen kommer det till baksvingen och pendeln svänger fram och tillbaka. Jag håller med det som ledamoten säger att man ska inte blanda ihop alla begreppet i ett, men det är något som är lite utanför ramen av den här motionen. Motionens huvudsyftet ligger på att få institutionsvård för äldre. ÅHS har redan idag en viss typ av institutionsvård via avdelningsvården och specialistvården.

Talman! Orsaken till att jag lyfte upp demensvården är att det i ingressen står att det också behövs ett samlat kompetenscentrum för demensvården, det tror jag också är klokt. Det har man försökt arbeta med, tidigare minister Holmberg-Jansson drev frågan ganska hårt för att få processen i gång.
Ett institutionsboende på den åländska landsbygden, varför inte Jomala, skulle vara ett alldeles utmärkt förslag.

Tack, talman! Det är förvisso ett stort och viktigt område och svårt för många av våra kommuner att orka med åtagandet eftersom i små kommuner kanske det rör sig om väldigt få personer. Att kunna upprätthålla kompetensen där kan vara utmanande.

Jag är lite tveksam, kanske är just det som ledamoten Thörnroos också var inne på, sammanblandningen av demensvård och institutionsvård och att man ska bygga det på landsbygden. Vi vet att institutionsvård blir mer och mer vårdkrävande och tungarbetad och kanske den del av vården som faktiskt behöver vara så nära kopplad till ÅHS som möjligt därför att det är klienter som väldigt ofta blir patienter.

Kan ledamoten redogöra för hur man ser på skillnaden mellan demensvården och institutionsvård och om man menar samma sak.

Det är ju inte samma sak, många som är dementa bor hemma fortfarande och många bor också på ESB-boenden. Demens är en sjukdom som är progressiv och institutionsvården är den absolut tyngsta vården, den som huvudfokus.
Men sen är det svårt att dra isär begreppen helt och hållet. För många av de som har absolut högst vårdtyngd är människor som har någon form av demenssjukdom. Lindrar man det ena så påverkar det andra.

Sedan är inte institutionsvården heller begränsad till äldrevården utan den infinner sig inom övriga delar av det sociala som idag finns inom KST. Men fokus här ligger på äldrevård och demens speciellt. Jag tror att man kan ha en kombination av de här och ändå nå framgång med det. Om man utreder det här kommer man säkert fram till en lösning som tillvaratar Ålands intressen på bästa sätt.

Jag kan hålla med. Min fråga är att vill man bygga ett institutionsboende som är gemensamt för Åland på landsbygden. Just den vårdformen kanske mest är förtjänt av att vara i närheten eller kopplad till ÅHS så mycket som möjligt med tanke på transporter och behov av specialistvård osv.

Att bygga ett gemensamt demenscenter för Åland har ju varit på tapeten i många olika sammanhang, nu senast med Mariehamn och Jomala. Det är två olika behov som vi pratar om. Sen undrar jag också hur man tänker sig strukturen, att slå samman kommunala verksamheter har visat sig svårt. Tänker man sig att det ska vara under ÅHS eller i ett kommunalförbund eller med vilken organisationsform skulle det ske?

Tack, herr talman! Avstånden är inte så jättelångt. Åker man 10 minuter ut från Mariehamn och bort från vårt centralsjukhus så är det inte jättelång väg. Men man kommer en bra bit ut på landsbygden så man kan bra ha ett instituationsboende på landsbygden utan problem.

När det gäller organisationsformer så pratar vi inte här om ett kommunalförbund utan vi pratar om att landskapet övertar behörigheten för den typen av institutionsvård som vi nu diskuterar. Exakt hur det ska se ut lagtekniskt behöver man utreda, vilket också motionen säger. Det handlar om ett övertagande av behörighetsområdet. Att kommunerna fokuserar på den lättare vården och landskapet via ÅHS fokuserar på den tyngre vården. Det är essensen i motionen.

Talman! Vi är ense om den här problematiken, säger ledamot Wikström jag kan hålla med. En annan problematik som vi också säkert är ense om att det är redan i dag svårt att få tag på personal och ännu svårare att få tag på behörig personal.

Hur ser ledamot Wikström att man löser det problemet med att vi har alltför många obehöriga som idag jobbar i vården och alltför många avdelningar som redan idag är underbemannade? Hur ser ledamot Wikström och Obunden samling att man löser det här snabbast och effektivast?

Tack, herr talman! Det finns inte ett svar på den frågan. Att specialisera verksamheterna som motionen föreslår att landskapet fokuserar på en del och kommunerna fokuserar på en annan del är en bra bit på vägen. Om man fokuserar på de institutionsboenden som finns idag till ett, det kanske måste vara flera, men en huvudsaklig ort för det underlättar organisationsproblematiken och gör det mer attraktivt att arbeta där. Man har ett yrke som man kan utveckla sig i och specialisera sig inom. Det tror jag en del av lösningen, men inte hela lösningen.

Vi har alltså ändå en stor problematik som är olöst. Vi får hjälpas åt och hitta på lösningar där.

Redan idag är det fullt möjligt för kommunerna att samordna sin äldreomsorg, institutionsvård eller demensvård eller vad de vill men det här har inte hänt. Ett sådant initiativ om övertagandet borde egentligen komma från kommunerna och från kommunalt håll men så har icke skett.
Har ledamot Wikström någon fundering och tankar kring den frågan?

Tack, herr talman! Ett initiativ kan väckas på det här viset också. Vi alla här i salen har kontakt med kommunala organisationer och politiker som sitter i kommunerna. För mitt eget och mitt partis vidkommande finns det i alla fall ett stöd för den här typen av lösning ute i kommunerna. På det viset ser jag inte som motsatsförhållandet att det är Obunen samling via lagtinget som för fram och att det inte kommer som ett samlat grepp från kommunerna. I kommunerna är många partiaktiva också. Jag är själv med i kommunalpolitiken, jag ser inte att det skulle vara ett problem utan det är en del av systemet.

Tack, herr talman! Hållbart Initiativ stöder andemeningen i det här förslaget. Finns ingen anledning som vi ser det, att alla ska slita med de här utmaningarna på varsitt håll runt om på Åland utan att vi ska samlas och använda resurserna smart. Det som redan nämndes här med kompetensförsörjning osv. så finns det utmaningar som vi ska ta ett samlat grepp kring. Sen finns det förstås också saker som behöver tittas närmare på det som redan nämndes här med under vilket tak och hur det ska se ut. Men andemeningen stöder vi.

Tack, herr talman! Det var roligt att höra det understödet. På Åland pratar vi ofta om små kommuner och stora kommuner men alla kommuner på Åland är egentligen små. Även Mariehamn är en liten kommun i de här sammanhangen och när vi pratar om den här vårdintensiteten som institutionsvård kräver. Det finns bara fördelar med att vi gör det här tillsammans på Åland. Det är nästa steg som vi ser i den kommunala utvecklingen på Åland.

Tack, talman! Från Hållbart Initiativ har vi också den linjen att när det gäller utvecklingen inom olika områden där vi inser att nu är vi i ett läge där till och med Åland som helhet är litet så måste vi samla våra resurser och vår kraft och satsa kraften på på rätt sätt,inte fastna i gamla strukturer eller gamla sätt att göra det. Jag skulle gärna se att landskapsregeringen svarar på det här initiativet på något sätt och hur man tänker sig kring.

Jag håller med. Det är faktiskt så att finans- och näringsutskottet skrev redan 2021 "att det finns behov av en gemensam tanke för hur den framtida äldreomsorgen på Åland ska se ut. Oron för att kommunerna inte längre kommer att mäkta med sitt uppdrag och inte förmår att erbjuda kvalitativ vård och omsorg är utbredd".
Det verkar finnas en sympati för de här typerna. Jag hoppas att landskapsregeringen kan sätta igång med det här.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet
omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.