Enda behandling

Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står fyra ledamöter. Ordet går först till lagtingsledamoten Simon Påvals.

Tack, herr talman! Ärade kolleger, åhörare, gäster. Det externpolitiska meddelandet behandlas det här året som sig bör i samråd och tillsammans med en ganska bred skara i lagtinget. Man har alltså ett betänkande från nämnden som baserar sig i stort på utlåtanden från alla utskott. Det har varit ett väldigt bra arbete. Jag tycker det är ett bra arbetssätt. Utskotten engagerar sig väldigt bra och det har varit väldigt fina utlåtanden som spänner över ganska bred vidd. Vi har haft ett enhälligt betänkande från nämnden och även enhälliga utlåtanden om de här sakerna. Det är viktigt att visa att vi gör gemensam sak av vår externpolitik.

Utrikespolitik är ju som bekant finsk behörighet. Det är alltså ingenting som vi på pappret har att göra med. Men trots det så har vi extremt mycket politik som handlar om det som sker utanför Åland och det som sker i samarbete med vår omvärld.

Därför är det viktigt, tycker i alla fall jag, att redogöra för externpolitiken i detalj och att visa på att Åland faktiskt är en punkt i världen. Vi är inget slutet system. Vi är jätte beroende av de internationella kontakterna, av handeln, rörelser av människor och pengar och utbyten med framförallt våra närmaste grannar men även resten av världen och Europa i synnerhet.

Det är ett bra dokument som vi har framför oss tycker jag. Nämnden har ju fokuserat på tre huvudsyften egentligen utöver det som utskotten har gett i sina utlåtanden.

Det första är Färöarna, Grönland och Åland i det nordiska samarbetet. Den frågan är ju absolut alltid, alltid närvarande. Färöarna har en strävan att bli fullvärdiga medlemmar i nordiska rådet och Grönland har anslutit sig till den strävan. Här i nämndens betänkanden så redogör man att det är viktigt att de nordiska autonomierna stöder varandra i dessa strävanden och man hävdar sin rätt till likabehandling vid förhandlingsbordet så långt som det är möjligt och inte blir förbisedda eller överkörda på grund av sin geografiska eller demografiska litenhet. Åland ska ha samma möjlighet och rättighet som ges till samtliga autonomier ifall det sker förändringar i Helsingforsavtalet och det gäller även Nordiska rådet och de autonoma territoriernas ställning i allmänhet.

Också Ålands deltagande i Haga samarbetet är en viktig punkt. Vi har en central geografisk position just nu. Som relativt färska medlemmar i Nato tillsammans med Finland så är det väldigt viktigt att vi på Åland har harmoniserat vårt beredskapsarbete med både Finland och Sverige och att vi är med på den civila beredskapen så långt det går. Det är av yttersta vikt.

En annan punkt som vi tar upp är högskoleprovet och möjligheten att kunna skriva det svenska högskoleprovet på Åland. Det har varit en självklarhet för många studeranden, för många ungdomar och även för vuxna människor så klart att kunna skriva högskoleprovet på Åland och att kunna skriva det i lokaler här på holmen. Det är viktigt för dem som vill plugga på högre nivåer och det är viktigt för Åland att de som vill studera i Sverige ska ges möjlighet till det.

En stor andel av dem som far och pluggar till Sverige och skaffar sig en utbildning där, skaffar sig papper på sin utbildning och erfarenhet och kanske även en livspartner och en familj, så det visar sig att många av dem kommer tillbaka till Åland och bidrar med extrem viktig utveckling för vårt samhälle.

All utbildning är god och det gäller i alla skeden av livet. Grunden till problematiken att man nu har tagit bort möjligheten för oss att skriva högskoleprovet på Åland har att göra med ett utbrett fuskande som har skett i Sverige och ett väldigt teknologiskt avancerat fuskande. Den svenska lagstiftningen om hur kontroller ska genomföras i lokaler där provet skrivs gör att det blir svårt för Åland i det här läget att kunna uppfylla det. I Sverige har man bedömt att det inte går att uppfylla just nu utanför Sveriges gränser. Nämnden skriver så här: "Frågan behöver lösa snarast och uppmanar landskapsregeringen till fortsatt dialog på flera politiska nivåer med Universitets- och högskolerådet om hur högskoleprovet ska kunna genomföras på Åland."

Jag tycker att det behöver övervägas ganska snabbt hur vi kan hitta ett gångbart sätt att erbjuda till Sverige den här typen av kontrollsystem. Vi kan utföra den uppgiften, tror jag, på Åland genom handräckning exempelvis av den åländska polisen. Det är väldigt viktigt att vi tittar på det och att vi reder ut det, för vi får inte tappa den här möjligheten i framtiden. Det kan tyckas av sådana som var med under den tid då detta inte var möjligt, att detta är en typ av lyx eller någon typ av möjlighet som inte är en självklarhet. Men det är många som har varit vana och studerar med förutsättningen att detta ska vara möjligt, att man ska kunna förbättra sina resultat med hjälp av högskoleprovet.

Sist och slutligen så har vi ett ärende med rubriken Lagtingets hantering av EU-ärenden. Detta gäller speciellt kring samråd, informationsärenden och hur vi hanterar EU-ärenden i lagtinget. Det är viktigt att vi försöker få så mycket inflytande som möjligt på Åland i EU-ärenden. Jag håller helt med vikten om att man ska hantera ärendena i ett så tidigt skede som möjligt när de kommer in.

Nu är det ju ändå åtta av tolv ärenden som togs i samråd under förra året med lagtinget, men det behöver vara alla. Vi behöver se till att vi tar så mycket kontroll som möjligt över hur EU-lagstiftningen påverkar oss. Som bekant så har vi ju gett iväg ganska mycket av vår behörighet till EU och till det sammanhanget, men i gengäld så har vi inte fått motsvarande mängd av makt och att vi ska kunna ta kontroll över de ärenden som vi tidigare kunde göra innan vi kom in i EU.

När man pratar om EU på Åland så är det en självklarhet att nämna att Åland behöver få en egen Europaparlamentariker för att på något sätt väga upp de behörighetsöverföringar som har gjorts sedan vårt EU-inträde. Den diskussionen med Finland behöver fortsätta med samma intensitet och under tiden röstar vi den 9 juni in en ålänning i EU tycker jag. Det är ett bra sätt att fira självstyrelselagen på. Tack så mycket!

Talman! Ett av områdena som social- och miljöutskottet valde att fördjupa sig i var kommissionens förslag till förordning gällande ett europeiskt hälsodataområde och användningen av hälsodata. Ingen blir förvånad över att jag tycker att den frågan är viktig och väljer att lyfta just den i mitt anförande.

Ett gemensamt europeiskt hälsodataområde i Europa betyder att det i första hand är individen som beslutar om sina egna data och vilka data som ska delas med vem och leder dessutom på sikt till bättre diagnostik och behandling, men även till större patientsäkerhet och effektivare sjukvård, tillika en förstärkt patientautonomi.

Som ni vet går den digitala teknikens utveckling i raketfart, så även avancerad digital teknik inom hälso- och sjukvård. Men idag är det svårt att koppla samman, och tillgängliggöra den. Så tanken bakom lagförslaget är att skapa möjligheter för att dela data mellan de skilda hälso- och sjukvårdssystem som finns i EU-länderna.

Ett av kommissionens uttalade prioriteringar är att fortsätta med att förbättra och främja hälsan inom EU, bekämpa internationella hälsohot, förbättra läkemedel, och stärka hälso- och sjukvårdssystem och även deras resiliens och resurseffektivitet. Just därför finns det här förslaget om ett europeiskt hälsodataområde som ska främja utbyte av och tillgång till olika typer av elektroniska hälsouppgifter i Europa.

Det europeiska hälsodatadataområdet, förkortas EHDS European Health Data Space, vilket vi alla kommer att få höra mera om. Det är det första gemensamma dataområde som presenterats av EU-kommissionen och blir en av pelarna i den europeiska hälsounionen. Med ett gemensamt hälsodataområde tar EU ett viktigt steg för att säkerställa att invånare kan få vård i hela Europa, oavsett medlemsland.

Det kommer alltså att bli obligatoriskt att medborgarna i EU får tillgång till och kontroll över sina hälsodata oberoende var man befinner sig. Dessutom ska det bli möjligt att få tillgång till hälsodata för forskning, innovation, beslutsfattande och regleringar. Men även patientsäkerhet och statistik.

Covid-19 pandemin visade att och varför det är nödvändigt att snabbt få tillgång till elektroniska hälsodata för att säkerställa beredskap inför och insatser vid olika hälsohot men även för diagnos och behandling och för den sekundära användningen av elektronisk hälsodata.

Som ni vet så har riket det nationella Kanta-arkivet och databasen som är planerad att användas vid överföring av elektroniska hälsouppgifter. Ålänningarnas anslutning till Kanta-tjänster kommer att möjliggöras genom att landskapsregeringen avser att färdigställa de lagar som måste stiftas för att uppfylla de obligatoriska kraven i enlighet med den kommande EU-förordningen.

Med anledning av det kommande hälsodataområdet behöver Åland ansluta sig till de riksomfattande digitala Kanta-tjänsterna. En förutsättning för det här är att vi antar flera lagar inom området. Det här ser social- och miljöutskottet fram emot.

Eftersom lagberedningsprocessen är lång och ikraftträdandet av förordningen om ett europeiskt hälsodataområde närmar sig är det enligt utskottet angeläget att den lagberedning som krävs ges hög prioritet.

Till sist, talman, anser jag och hela utskottet att det är positivt att ökad användning av primär och sekundär e-hälsodata möjliggörs till nytta för såväl patienten och vården som för forskningen och samhället i stort. Tack, talman!

Tack, talman! Jag ska nämna några ord om det externpolitiska programmet och då specifikt skattegränsen.

Finansministern tillsatte den 28 maj en referensgrupp till finansministerns arbete med skattegränsen. Jag kommer att vara ordförande i gruppen och fungera som sammankallare.

Referensgruppen kommer att behöva ha flera tankar i huvudet i sitt arbete. Vi har naturligtvis de nuvarande utmaningarna, men parallellt arbetar EU med en ny tullkodex som träder i kraft om några år. Där behöver vi i detta tidiga skede vara med för att påverka Ålands särställning inom den nya tullkodexen. Referensgruppen ska ha ögonen på båda processerna under den här mandatperioden.

Skattegränsen är en svår utmaning för Åland. Svårigheten ligger främst i att det inte är åländsk behörighet utan vi behöver övertyga europeiska beslutsfattare att fatta beslut som ligger i linje med Ålands behov. När vi övertygar EU behöver vi dessutom göra det genom att få de finska representanterna att föra fram en linje som passar Åland. Det här beskriver vår utmaning och är en förklaring till att de små framstegen som gjorts i alla år.

Jag vill understryka att skatteundantaget är central logistikfråga för Åland. Undantaget har tjänat oss väl som det brukar sägas. Om vi inte hade haft skattegränsen, så hade vi definitivt haft färre transporter till Åland. Det spelar inte så stor roll om administrationen är enkel, om vi i slutändan inte har färjor som angör de åländska hamnarna. Det spelar ingen roll om vi kan beställa varor utan krånglig förtullning, om nästa leveransdatum är om tre månader. Åland kan inte fungera under de förutsättningarna.

Administrationen av skatteundantaget har dock tagit en tvär vändning senaste året. Digitalisering ska underlätta för medborgare men när det gäller handeln över skattegränsen har digitalisering medfört en administration utan dess like. Ålänningar känner förstås av det, men den stora förloraren är alla företag som behöver transportera varor till och från Åland. Det är i princip alla företag på Åland.

Dagens situation är verkligen ohållbar för våra företag. Jag gör bedömningen att den här frågan behöver komma framåt ganska omgående. Vi är redan i en situation där företag funderar på huruvida de ska fortsätta med sin verksamhet. De har kämpat i många år med administrationen och lärt sig hantera det till priset av otaliga övertidstimmar. Det akuta problemet nu är att vissa leverantörer vägrar skicka varor till Åland, eftersom administrationen helt enkelt är för tung och leverantörerna måste göra jobbet själva. Åländska företag kan inte göra jobbet åt dem. Läget har förvärrats.

Politiker i den här salen har lovat förenklingar i skattegränsen i snart 30 år. Tyvärr har detta mer varit fagra ord och de har ofta uttalats med en valrörelse i bakhuvudet. Frånvaron av konkreta resultat har tyvärr skapat ett politikerförakt hos många ålänningar. Det här behöver vi ändra på. Om vi inte kommer framåt i den här frågan under mandatperioden så riskerar vi att ålänningar röstar in lagtingsledamöter som avskaffar skattegränsen i de kommande valen. Det vore en katastrof för Åland, tror jag.

Referensgruppen till finansministerns arbete är ett nytt grepp. Åland har mig veterligen aldrig tidigare haft en liknande referensgrupp. Den kommer inte i sig självt att lösa administrationen, men gruppen kommer att sätta fokus på utmaningarna och kunna föra frågan framåt tillsammans med det arbete redan utförs inom landskapsregeringen.

Utmaningarna med skattegränsen är en fråga som enar lagtinget. Den här frågan enar oss över partigränserna. Vi ska nu hitta lösningar tillsammans med experter i ämnet. Målsättningen är att göra utmaningarna hanterbara för ålänningarna. Jag står inte här i stolen och lovar guld och gröna skogar i den här frågan. Jag lovar endast en sak och det är att vårt arbete börjar nu. Tack!

Talman! Det låter bra att ledamoten Ekström ska leda den referensgruppen. Jag såg sammansättningen av den här referensgruppen. Jag har en fråga. Hur har man resonerat? Ålands Näringsliv och Företagarna på Åland var med, men jag såg ingenting från rederierna som har en väldigt viktig roll i hela skattegränsen. Är det någonting som man funderar på? Kommer man att involvera dem senare i arbetet eller hur kommer man att behandla dem?

Det är väl egentligen finansministern som borde svara på exakt hur man har resonerat. Men tanken med det här och de diskussioner vi har haft är att vi i den här gruppen kommer att höra väldigt många parter, väldigt många experter och väldigt många personer. Det finns många, också den här salen, som inte är med i den gruppen, som kanske borde vara där och som har en gedigen kunskap i den här frågan. Tanken är inte att utelämna någon. Tanken är att vi ska ha en grund grupp, så att säga, som arbetar med frågan och sedan allteftersom så kommer vi att höra väldigt många och skaffa oss en kunskap som kan sprida sig till hela lagtinget, till alla parter.

Talman! Det låter bra. Jag upplever det som att när man ska lyfta rederierna in i diskussionerna, för de har en viktig roll, så är det ofta så att man inte vill prata med dem och man involverar dem inte på det sätt som man bör göra för att få Åland framåt. Det låter ju bra om man kommer att involvera rederierna på ett eller annat sätt. Jag tror att de har en jätteviktig roll i hela arbetet kring skattegränsen och framtiden. För precis som ledamot Ekström sade så vill jag inte heller se en sådan opinion inför nästa val att vi ska skrota skattegränsen. Det bubblar under ytan rejält hos företagarna på Åland och då är det vår roll här att ena allihop.

Inte är handelsbranschen heller direkt representerad i den här gruppen, men indirekt är de det via Företagarna på Åland och Ålands Näringsliv. Det finns alla möjligheter att komma till tals i det här arbetet. Vi kommer inte att utesluta någon. Det här jobbet känner jag att är väldigt viktigt och det börjar också bli bråttom, för det är det många som lider idag och det måste vi komma framåt med.

Tack, talman! Ledamot Ekström höll ett mycket balanserat och klokt anförande gällande skattegränsen. Det här är en viktig fråga för Åland och vi måste komma framåt under den här perioden. Jag är jätteglad att den här referensgruppen nu är tillsatt. Jag är övertygad om att ledamot Ekström kommer att göra ett utmärkt jobb som ordförande för den här gruppen.

Från Obunden Samling och för min egen del så ser jag däremot ett bekymmer. I dag har vi på näringsavdelningen inte en enda heltidsresurs som jobbar med frågan. Hur ser ledamoten Ekström på att vi inte har resurser som jobbar heltid med en så viktig fråga, när vi inom andra projekt har ett antal tjänster som jobbar? Det här är också en väldigt stor ekonomisk fråga för Åland.

Jag får tacka för de berömmande orden. Jag tror att Kanborg som ingår i den här gruppen också kommer att bidra väldigt mycket med kunskap och hur vi kommer framåt i det här.

När det gäller att ha resurser så är det en svår fråga eftersom det, som sagt, inte är vår behörighet. Vi behöver jobba lite indirekt med den här frågan och ligga på. Det finns flera personer som är involverade i det här, men kanske inte jobbar alla dagar med den här frågan. Men vi har nog ett antal personer som är insatta. I talande stund så är till exempel en av tjänstemännen på finansavdelningen nere i Bryssel och diskuterar den här frågan. Frågan dyker upp lite nu och då och lite hela tiden. Jag skulle säga att det pågår nog ett arbete, men det är inte alla dagar och inte hela tiden som det arbetet görs. Därför så kan det verka som att det inte finns någon speciell som håller på med det hela tiden. Men jag skulle säga att det är flera personer som jobbar med det här.

Tack, talman! Jag vet att ledamot Ekström och jag har en stor samsyn i den här frågan. Jag ser det nog som prioriterat att vi skulle få mer resurser.

Ledamoten Ekström har också helt rätt att det inte är vår behörighet, men det ligger trots allt i vårt intresse och därför måste vi äga frågan oavsett. Det är också vi här som måste ta fram lösningarna för hur vi kan komma vidare och komma förbi de hinder som idag finns. Jag hoppas verkligen att vi i den här gruppen ska kunna agera och hitta lösningar tillsammans.

Jag håller helt med ledamot Kanborg om att det är den här gruppen som ska hjälpa till att hitta lösningarna och visa på vägarna framåt.

Jag tror också att en viktig sak är, när vi har den här parlamentariska breda tillsättningen, att när vi identifierar vägen framåt och enas om den så kommer vi att kunna tala med enad tunga. Det tror jag att kommer att märkas utanför Åland att Åland börjar prata samma språk.

Talman! Självstyrelsepolitiska nämnden stöder, i likhet med landskapsregeringen, Färöarnas och Grönlands vision om ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet och ministerrådet. Enligt nämnden är det viktigt att samma rättigheter ges i samtliga autonomier ifall det sker förändringar i Helsingforsavtalet, alltså basen för hela det nordiska samarbetet. Från moderat sida vill vi understryka detta. Det kan inte finnas något eget åländsk spår i den här frågan. Om utredningen av Helsingforsavtalet skulle landa i ett självständigt medlemskap, då ska vi alla hand-i-hand träda in i Nordiska rådet som självständiga medlemmar, samma princip som vid Sveriges och Finlands Nato inträde. Vi ska inga bli "baketter".

Sen tål det att understrykas att det är något oroliga tider just nu. Vi har, som vi alla vet, geopolitiska spänningar, krig i Ukraina, olika former av påverkansoperationer och operationer med syfte att undergräva förtroendet också för det nordiska samarbetet. I ett sådant läge, talman, är det viktigare än någonsin att samla också Norden, och det inbegriper att behandla alla nordiska regeringschefer likvärdigt, inkludera hela Norden i stärkandet av den civila beredskapen, specifikt förstås Haga samarbetet för samhällsskydd och beredskap.

Det finns ett starkt engagemang på Åland för stärkandet av den civila beredskapen. Bästa sättet att främja det engagemanget vore att ställa fram tre stolar till runt Hagabordet.

Att transportministermötena har återuppstått - låt vara på ett informellt plan - är ett positivt steg framåt. Däremot är det skandal att Åland, Färöarna och Grönland är utestängda från nämnda transportministermöten. Vi behöver bara ta en titt på jordgloben för att förstå varför det är en skandal. Här finns gott om positiva prejudikat. De nordiska kommunministrarna har länge haft ett informellt och välfungerande samarbete, dit alltid Färöarna, Grönland och Åland varit inbjudna.

Vi moderater vill understryka att ett associerat medlemskap i Världshälsoorganisationen WHO är prioriterat liknande det i vårt medlemskap i UNESCO.

Till sist vill jag tacka för att den moderata åtgärdsmotionen om kartläggning av skatteundantagets samhällseffekter har inkluderats i finans- och näringsutskottet betänkande. Vi anser att det är av största vikt att skatteundantagets samhällseffekter kartläggs. Vi ser fram emot att så sker under den kommande mandatperioden.

Till slut, talman, är det givetvis välkommet att referensgruppen för skattegränsen är tillsatt, men lite bekymrade är vi över att ingen specifik tjänsteman är knuten till referensgruppen. Det bör alltid finnas en utpekad tjänsteman som är ansvarig för referensgruppen, för annars är risken uppenbar att det blir för mycket snack och för lite verkstad. Tack!

Tack, talman! Jag vill fråga, ledamoten Valve sade att Åland inte ska bli "baketter" ifall det skulle bli förändringar i Helsingforsavtalet och det blev möjligt med ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet. Nu är det ju förmodligen med största sannolikhet så att en sådan förändring inte blir aktuell. Det är vad vi kan utläsa av diskussionerna så här långt. Men om det var möjligt så har ju Åland hittills haft den inställningen att våra resurser för ett fullvärdigt medlemskap och de kostnader som skulle uppstå är för stora samt att vi med den ordning som vi har idag får ut det bästa och mesta möjliga av det nordiska samarbetet. Hur ser Moderaterna på den problematiken som det åtminstone tidigare har funnits en enighet kring?

Talman! Tack för frågan. Skulle det bli så att Helsingforsavtalet ses över och att Färöarna och Grönland erbjuds möjligheten att bli självständiga medlemmar och blir det också, då bör vi också bli det. Orsaken till det är att vi förlorar för mycket inflytande i Norden, vi blir en bortglömd grå zon som ingen uppmärksammar någonsin överhuvudtaget, om vi inte är på tårna när den utvecklingen sker.

Sen instämmer jag delvis i ledamoten Fellmans resonemang. I talande stund förefaller det osannolikt att så skulle ske. Men vi ser de politiska diskussionerna på Grönland där man diskuterar en folkomröstning om alltifrån självständighet till hur man ska förhålla sig till Norden. Det rör på sig på det här området. Vi bör vara beredda och på tårna inför varje eventualitet.

Tack, talman! Igen så är det här förmodligen en ganska hypotetisk diskussion. Jag ser inte att den förhoppning som Färöarna och Grönland har kommer att förverkligas, tyvärr.

Men det finns ju ändå en helt reell realistisk fråga, hur skulle Åland hantera de resurser som krävs för ett fullvärdigt medlemskap? Man kan ändå säkert förhandla kring sådant som att ordna prisutdelningar och sådant, för vår lilla förvaltning kämpar redan nu med att klara av de externpolitiska åtaganden som vi har. Det har tidigare i debatten diskuterats om vi kanske måste prioritera vad vi ger oss in i. Jag tycker att det nordiska samarbetet är väldigt viktigt, men det finns ändå liksom en helt praktisk, realistisk och pragmatisk fråga. Hur får vi resurserna att räcka till för ett sådant steg?

Tack ledamoten Fellman. Detta har länge varit just en hypotetisk diskussion, men idag är den betydligt mindre hypotetisk än vad den var tidigare. Grönlänningarna tog väldigt illa upp av att inte inkluderas på statsministermötet i Stockholm och har efter det meddelat att de bojkottar Nordiska möten på den nivån. Fram till nu har det varit en ganska förutsägbar vals mellan Färöarna, Grönland, Åland och de övriga nordiska länderna. Nu inträder ett mått av oförutsägbarhet i den här dansen och då bör vi också vara förberedda på det.

Det är sant. Det är dyrt att vara medlem i Nordiska rådet, men det blir mycket dyrare att vara utanför om Färöarna och Grönland är inne.

Talman! Kollegan ledamot Söderlund och jag har delat upp våra anföranden. Jag kommer att belysa havsmiljön som var det andra delområdet som social- och miljöutskottet valde att fördjupa sig i.

I höranden har vi blivit upplysta om att miljöbyrån är engagerade i väldigt många olika projekt inom många inriktningar som har med havsmiljön att göra. De flesta av dessa projekt får till största delen sin finansiering från EU. De personella resurserna ersätts i många fall i enlighet med tidsåtgången.

Jag har valt att berätta lite mera om ett projekt som heter Baltic Reed. Reed är det engelska namnet för bladvass. Projektet är en del av EU:s program Interreg Central Baltic.

I vassmassan längs kusten finns många näringsämnen bundna som övergöder Östersjön, såsom fosfor exempelvis. Genom att slå vassen och samla upp vassmassan kan näringsämnen som övergöder Östersjön avlägsnas från de övergödda stränderna. När de ogenomträngliga vassnåren öppnas, ökas också möjligheterna till rekreationsanvändning av stränderna och försvunna vårdbiotoper återställs. Vass kan vara en mångsidig råvara alltifrån växtunderlag till byggmaterial. Genom att utnyttja vassen kan vi återvinna näringsämnen, minska utsläppen av växthusgaser och stöda lokalt företagande.

I Baltic Reed projektet skördas vass i 12 områden längs fastlandets, Ålands och Sveriges kuster. I projektet uppmuntras företag att utveckla olika produkter från vass, eftersom vass fortfarande är ett ganska underutnyttjat material.

I Finland används numera sommarslagen vass bland annat som jordförbättringsmedel på åkrar och som råvara för växtunderlag. Slåtter av vassruggar och insamling av vass är dock ganska arbetskrävande och därför dyrt. För att vassens värdekedja ska vara ekonomiskt lönsam bör man hitta användningsområden med ett högre förädlingsvärde för vassen. I projektet Baltic Reed anordnas utbildningar och workshoppar för befintliga, nya och kommande slåtterföretagare samt företag med idéer för utnyttjande av vassmaterial.

I Estland är användning av vass i olika konsumentprodukter, såsom vasstak och byggskivor, redan etablerat, och därför anordnas i projektet gemensamma studieresor till Estland för finländska, åländska och svenska aktörer.

Jag hoppas att resultatet av projektet ger grund för entreprenörer att verka och att vassen kan skördas på ett sätt som ger bra ekonomiska förutsättningar samtidigt som näringsbelastningen minskas i våra inre vikar. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Förlägges betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Förläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandlingen är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.