Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny blankettlag om livsmedel för att tillämpa den nya finska lagen om livsmedel. Den 26 april begärde lagtinget social- och miljöutskottets yttrande om förslaget.

Lagen uppdateras dels för att hänga med i EU-lagstiftning, dels för att få en lättare överblick, samt för att göra regelverket och tillsynen mera flexibel, men utan att äventyra livsmedelssäkerheten.

Ledamoten Simon Holmström omfattar inte betänkandet till alla delar och har lämnat en reservation som han kommer att redogöra för.

Utskottet har mycket noggrant och detaljerat fördjupat sig i lagförslaget och jag ska redogöra för våra synpunkter.

Först behovet av föreskrifter och anvisningar. Livsmedelsverket antar kontinuerligt föreskrifter och anvisningar om hur livsmedelslagen ska tolkas och tillämpas. På Åland ankommer den uppgiften landskapsregeringen. Men miljöbyrån har inte, på grund av begränsade resurser, prioriterat det arbetet. Det här kan försätta verksamhetsutövare och tillståndsmyndigheten i komplicerade tolkningssituationer. Därför anser vi att landskapsregeringen behöver prioritera det här arbetet.

Sedan företagares tillförlitlighet. Redan med stöd av gällande blankettlag har Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet en skyldighet att kontrollera livmedelsföretagares tillförlitlighet. Och en motsvarande bestämmelse finns i detta förslag till livsmedelslag. För att göra detta kan ÅMHM, i det här fallet, begära en rapport från ”Enheten för utredning av grå ekonomi”. Då ska utredningsenheten beskriva hurdan verksamhet och ekonomi en organisation eller organisationsanknuten person har och hur de fullgör sina skyldigheter i anknytning till skatter, lagstadgade försäkringar och tullavgifter. Därför tror vi att en utredning av företagares tillförlitlighet kan göras tämligen enkelt och smidigt utan att medföra ytterligare administrativ börda att tala om.

Utskottet har noggrant satt sig in i bestämmelser om hägnat vilt, sådana bestämmelser har inte tagits in i den här lagstiftningen, utan djur i vilthägn ska hanteras på samma sätt som tamboskap i nuläget. I Sverige har man en mer genomtänkt lagstiftning gällande djur i vilthägn, vilken bättre beaktar djurens välfärd. Därför bedömer vi att det också på Åland finns behov av en liknande lagstiftning på området och uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag på en lagstiftning om detta, vilket förmodligen kommer att kräva ändringar i djurskydds-, jakt- och miljöskyddslagstiftningen.

Sedan om tillsynsplaner. Enligt EU:s kontrollförordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen ska medlemsstaterna utse ett organ med uppgift att samordna den fleråriga nationella kontrollplanen mellan alla behöriga myndigheter med ansvar för offentlig kontroll.

Därför blir det mera självstyrelsepolitik än livsmedelspolitik nu men, eftersom medlemsstaten enligt kontrollförordningen endast får utse en myndighet hör det här till rikets behörighet, att utse den förvaltningsmyndigheten. Så vi konstaterar att trots att Åland har egen lagstiftningsbehörighet på området har Åland inte rätt att bestämma att landskapsregeringen ska vara den kontrollmyndighet som för Ålands del sörjer för den nationella kontrollplanen.

Det här finner utskottet förstås otillfredsställande att EU inskränker de lagstiftande regionernas behörighet. Och mot bakgrund av det tror vi inte att det är meningsfullt att föreslå att landskapsregeringen i föreliggande lagförslag ska vara den kontrollmyndighet som sörjer för den nationella kontrollplanen. Vi har också konstaterat att den fleråriga nationella kontrollplanen inte heller har utarbetats i samråd med åländska myndigheter och ber landskapsregeringen att föra frågan till berörd riksmyndighets kännedom i syfte att få till stånd en tillfredsställande lösning för Åland.

Talman! Till sist har vi valt att skriva lite om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets resurser. De uppgifter som ankommer på ÅMHM, redan med stöd av gällande blankettlag om livsmedel, är en utmaning för myndigheten. Myndigheten har inte tillräckliga resurser för livsmedelstillsynen ombord på de fartyg som hör till myndighetens ansvarsområde och under år 2021 hann myndigheten bara med 60 procent av den planerade livsmedelstillsynen i land.

En annan utmaning gäller kravet på offentliggörande av tillsynsresultat som aldrig i praktiken genomförts på Åland. Men för att tillsynsuppgifterna ska kunna publiceras på ÅMHM:s webbplats måste först funktionalitet för detta utvecklas, ett arbete som enligt myndigheten bedöms ta tid och kräva extra resurser. En konsekvens av att inspektionsresultaten bli offentliga är att trycket på livsmedelstillsynen ökar ytterligare då de som har fått anmärkningar i inspektionsprotokollet vill åtgärda dessa omgående eftersom ett dåligt resultat kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser för verksamheten.

Mot bakgrund av det bedömer utskottet att det finns behov av att överväga en översyn av ÅMHM:s resurser och administrativa börda.

Den avgift som blev väldigt omdebatterad här i remissdebatten är borta från lagförslaget.

Till sist vill jag och hela utskottet tacka utskottets sekreterare Carina Strand. Fastän vi hade många lagar i luften så har hon varit behjälplig och föreslagit lösningar då det uppstått oklarheter och även kommit med förslag till justeringar och hittat konstruktiva förslag till de paragrafer som har ändrats.

Vi vill också tacka lagberedare och lagberedningschef som visat osedvanligt stort tålamod med ett utskott som kommer med förslag till ändringar och förtydliganden till lagen.

Ledamoten Simon Holmström har inte omfattat utskottets skrivningar under rubriken Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets resurser och fogar därför till den delen en reservation till betänkandet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget med de ändringar som framgår av betänkandet.

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Jag brukar inte stämma in i tack-kören, men i det här fallet så är det ändå skäl att göra det. Jag vet att det har varit mycket arbete för utskottet och den här lagstiftningen är väldigt komplex och svår. Bra jobbat!

Tack, talman! Absolut har det föranlett mycket arbete för utskottet och mest för vår sekreterare givetvis. Vi har ju sagt tidigare att vi inte lagstiftar i utskotten, men det är nog någonting som vi fick göra den här gången.

Tack, talman! Tack för ett gediget arbete i utskottet. Man märker att ni har lagt ner mycket tid på lagstiftningen.

Jag tycker att det är bra att ni har tagit upp, även fast det inte tillhör den här blankettlagen, den här biten kring vilt, vilda djur och just stressen som kommer när man måste bedöva till exempel. Där tror jag att det finns en utvecklingspotential på Åland. Jag tycker att det är bra att ni har tagit upp det som en enskild punkt i betänkandet.

Tack, talman! Tack för det. Det här var en fråga som vi fördjupade oss ganska mycket i och den intresserade oss. Vi hoppas precis, som ledamot Mattsson, att vi småningom snart, inte alltför länge fram i tiden, kommer vi att få den här möjligheten att i större utsträckning erbjuda vilt i våra restauranger och livsmedelsaffärer.

Tack, talman! Precis som ni skriver i betänkande så tror jag nog att Sverige har en modell som man här på Åland kunde titta vidare på också, om vi går vidare med en sådan typ av lagstiftning. Jag tycker att vi bör göra det för framtiden.

Som utskottsordförande Söderlund kanske minns så hade jag en ganska noggrann genomgång av den här lagen. Jag hade många hälsningar som jag hoppades att utskottet skulle ha tagit till sig. Jag är glad att man åtminstone tog tag i den här avgiftsbiten. Men sedermera så blev jag varse om att landskapsregeringen har de facto tagit ÅMHM:s taxa så där hade man redan en avgift, och med den här lagen skulle man ha fått en till. Det var ju inte riktigt händer och fötter på någonting egentligen. Är den här avgiften kvar i ÅMHM:s taxa eller har man också ändrat där? Känner Söderlund till det?

Tack, talman! Jag minns väl den debatten, det kom mycket frågor kring en extra avgift som kom med den finska blankettlagen. ÅMHM följer sina taxor som tidigare. Men den här extra är alltså borta. Var det 150 euro eller någonting sådant?

Den var 150 euro. Det märkliga är att den här typen av tillsyn kostar precis samma för en liten marmeladtillverkare som för stora Orkla. Vi pratar om en levande landsbygd och vi pratar om småskaligt näringsliv osv. så det var ju en helt befängd framställning som kom. Jag har inte hunnit kolla upp den här avgiftstaxan som regeringen tar. Är det samma där också för alla oavsett om man är stor eller liten? I så fall är det ju inte riktigt som det ska vara.

Jag ska återkomma till övrigt i ett skilt anförande.

Tack, talman! Nej, den här småskaliga livsmedelstillverkningen som vi har på Åland har utskottet satt sig in i noggrant. ÅMHM:s taxor har vi inte fördjupat oss i desto mera, utan de följer sina vanliga taxor. Men den här extra summan på 150 euro som var regeringens förslag så där var nog utskottet helt eniga om att den tas bort. Den behövdes inte. Det blev tårta på tårta.

Talman! Det är oerhört viktigt att medborgarna har förtroende för de livsmedel som de konsumerar och att de kan vara säkra på att de är av högsta standard. Samtidigt måste vi erkänna att Åland är en plats med sina egna specifika utmaningar och möjligheter när det gäller livsmedelsproduktionen. En stor utmaning är dessvärre den EU-byråkrati som berör livsmedelssäkerheten. Inte sällan sätter det käppar i hjulen för många småföretagare och mathantverkare. Vissa rapporterar att de känner sig misstänkliggjorda av regelsystemet.

Jag är stolt över den noggranna granskning som vi i social- och miljöutskottet låtit göra av förslaget till livsmedelslag. Vi har gått igenom paragrafer noggrant för att ta reda på vilka konsekvenser företagare kan komma att stöta på. En sådan granskning behövdes verkligen. För detta lagförslag måste nog vara ett av de lagförslag under denna mandatperiod som varit sämst förankrade och förberedda.

Jag var därför en av dem som inledningsvis krävde att landskapsregeringen skulle dra tillbaka lagförslaget för att lösa alla problem som uppdagades en efter en. Men majoriteten ville fortsätta lösa utmaningarna i utskottet istället, det hade varit en alltför stor prestigeförlust att återta lagförslaget. Risken är nu att lagförslaget inte håller måttet i lagstiftningskontrollen eller får problem senare i implementeringsfasen, något ÅMHM påpekat som troligt.

Talman! När förslaget på livsmedelslag lämnades över till lagtinget föreslog landskapsregeringen en grundavgift för alla verksamhetsutövare. Efter politiska påtryckningar fick man, som tur var, backa från det. Det visade sig att en liknande avgift redan hade införts i ÅMHM:s taxor. Hur ser då ÅMHM:s finansiering ut?

År efter år har myndigheten haft otillräckliga resurser för livsmedelstillsynen. Exempelvis görs ingen tillsyn alls av färjetrafiken, trots att rederierna faktiskt också önskat detta. Myndigheten säger också själv att de inte hinner med den ordinarie tillsynsverksamheten. År 2021 hann man bara med 60 % av alla tillsynsobjekt. Det här drabbar företagen negativt eftersom man kan behöva vänta på att få tillstånd eller svar på frågor, särskilt om en livsmedelsinspektör gått och blivit sjuk eller liknande.

Då Åland kommer att börja tillämpa det digitala Oiva-systemet för offentliggörande av tillsynsrapporter kommer de åländska caféerna och restaurangerna att behöva placera en smiley på dörren som visar hurdan livsmedelssäkerhet som råder på platsen ifråga. Om en verksamhetsutövare mot förmodan vid en inspektion fått en anmärkning för att t.ex. en list sitter löst i början av högsäsongen och snabbt gör justeringar finns det en överhängande risk att en tvär smiley kommer att finnas på dörren hela högsäsongen ut. Detta eftersom återbesök ligger längst ned på prioriteringslistan för ett redan underresurserat ÅMHM vilket gör att verksamhetsutövaren kommer att kunna lida badwill och intäktsbortfall, även om korrigeringarna gjorts snabbt.

Byråkrati i sig behöver inte vara ett hinder - men en byråkrati med för lite resurser är definitivt ett hinder.

Talman! Flera gånger har jag ställt frågan till ansvarig minister Christian Wikström om hur han ser på finansieringsfrågan. Vi har heller inte hört Annette Holmberg-Jansson, som är ansvarig för ÅMHM, säga något om det. Det är som om landskapsregeringen rullar en snöboll framför sig som blir större och större för varje gång.

För saken är den, att ÅMHM länge lidit av underresursering efter det att landskapsregeringen gång på gång sänkt avgifterna i flera omgångar, utan att kompensera med offentlig finansiering. Märk väl, vi i Hållbart Initiativ ser mycket positivt på att använda sig av lättnader i avgifter som en näringspolitisk åtgärd för att främja den lokala ekonomin. Men vi måste följa upp det med att kompensera intäktsbortfallet från ÅMHM.

Det handlar inte bara om att säkerställa att småföretagarna får den hjälp och vägledning de behöver när det gäller livsmedelssäkerhet och kvalitetskontroll. Det här är en självstyrelsepolitisk fråga. Varför stiftar vi alls lagar som skyddar miljön och människors hälsa om vi inte har tillräckligt med resurser för att följa upp med aktiv tillsyn? Vad säger det om tillståndet av vår självstyrelse? Hur ska vi kunna argumentera för ökade behörigheter i en reviderad självstyrelselag om vi knappt bryr oss om att efterleva de lagar vi har idag inom de behörigheter vi har idag?

Talman! Hållbart Initiativs reservation är i sig inte kontroversiell. I sig handlar den om att landskapsregeringen i kommande budget ska stärka ÅMHM:s resurser. Det står inte hur mycket eller exakt när. Så jag hoppas att fler kan gå med på dessa mjuka skrivningar - och visa omsorg för mat-Åland som vi alla har nära hjärtat.

Jag vill avisera redan nu, talman, att min reservation kommer att tas till omröstning. Tack!

Tack, fru talman! Ledamoten far med osanning här. Vi har talat om resurser till ÅMHM. Mitt svar har varit då, precis som nu, att det är en fråga som hanteras i samband med budgetprocessen, vilket vi är mitt inne i nu. Det är en fråga som vi tar upp i samband med budgetprocessen som pågår just nu. Men jag kan inte ensam stå här och lova att så och så mycket pengar går till ÅMHM. Det är en fråga som hela regeringen tar ställning till. Det här är exakt samma svar som ledamoten har fått tidigare. Jag skulle uppskatta om ledamoten, om han inte kommer ihåg vad som har sagts, frågar istället för att påstå saker som inte stämmer.

Talman! När man kommer med ett lagförslag till lagtinget och man vet att lagförslaget innehåller en hel del förändringar för ÅMHM:s verksamhet och för småföretagarna, då är det väl ändå klädsamt att veta vad det har för praktiska konsekvenser och vad som händer i nästa skede. Och att också kunna ge trygghet och säga att med anledning av detta kommer vi att göra finansieringsjusteringar så att ÅMHM faktiskt har erforderliga resurser för att arbeta just tillsammans med småföretagarna. Det har man inte gjort, utan man har helt luddigt sagt; "ja, men det hanterar vi nog någon annan gång" utan några bekräftelser eller försäkringar om att finansieringen kommer. Då riskerar man småföretagarnas förutsättningar, vilket då alltså ministern fortfarande gör.

Tack, fru talman! Igen så fortsätter ledamoten på samma spår. Han skrämmer upp människor och säger att nu kommer det att bli så att man får en ledsen smiley på sin butikslokal från början av sommaren om man har en trasig list. Det är löjligt att påstå en sådan sak. Vi kommer förstås att se till att småföretagarna inte hamnar i en sådan situation. Det kan jag vara övertygad om.

Talman! De exemplet som jag nämnde i mitt anförande om denna list är ingenting som är påhittat. Den oron är reell från småföretagarnas sida. Det är någonting som också ÅMHM säger att de tyvärr inte kan prioritera. Återbesök ligger längst ner i deras prioriteringslista. De försöker hitta tid och resurser för att göra den ordinarie livsmedelstillsynen och det vet vi att redan är ett problem i dag. Då kommer ytterligare lagstiftning och nya krav och det här är någonting som måste på plats. Även finansiering för det nya digitala systemet har inte landskapsregeringen sagt någonting om, utan det ska vi vänta på i en kommande budgetprocess. Det menar jag att inger en otrygghet för ÅMHM och för småföretagarna.

Tack, fru talman! Om vi skulle ha det finanspolitiska ramverket nu så skulle ledamoten Holmström säga var pengarna ska tas ifrån.

Det här är ju en väldigt välbekant debatt och en väldigt viktig sådan. Man kan inte ålägga en myndighet uppgifter som man inte har resurser att utföra. Det blir ett slag i luften. Om jag har förstått det rätt så är den här resursen om livsmedelstillsynen, den har ÅMHM äskat om. Den fanns inte i den ram som tilldelades ÅMHM:s verksamhet, men man har äskat om den tillsammans med vindkraftsinspektörerna. Det ligger nu landskapsregeringens händer om man kommer att bevilja det här eller inte.

Talman! I utskottet diskuterades så klart också ÅMHM:s verksamhet och finansiering generellt sett och behovet av omprioriteringar och annat. Visst, alla verksamheter behöver se om sitt hus och se var prioriteringar kan göras, var man kan hjälpa varandra över sektorsgränser och så vidare. Men det här är en strukturell underresursering och det behöver vi faktiskt berätta. Det är ingenting som kanske justeras år från år. Statistiken, vad man hinner med inom livsmedelssäkerhetsområdet, den har varit beständig. Bara det att man inte har haft tid att gå till färjorna, vilket så klart tar en hel del resurser och det har också varit önskat av rederierna, så det tyder ju nog på att det här är något som är otroligt eftersatt.

EU-byråkratin är väldigt krånglig. Som småföretagare så har man mycket oro kring att följa alla de här bestämmelserna. Då är det väl bra om det finns en myndighet som kan vägleda så att man minskar den oron.

Jag tycker att det är bra beskrivet som en strukturell underresursering, för det här är verkligen ett ackumulerat underskott av ogjorda uppgifter. Åren går och man åläggs enligt lag att utföra vissa uppgifter och det blir ogjort och ogjort och ogjort. Det är liksom inte bra.

Om inte landskapsregeringen kan ge tydligare besked om att man kommer att tillgodose det här behovet så kommer socialdemokratiska gruppen att rösta för ledamoten Holmströms reservation.

Talman! Ja, det är ju ett sätt att inte bry sig. Visst, man pratar i fina ordalag om att det kommer lagstiftning och om att saker och ting ska bli bättre på många sätt. Men om man inte ser till att i andra ändan också finansiera rådgivnings- och tillsynsverksamhet, då visar man ju att man egentligen inte bryr sig om de här bestämmelserna, det här är inte så viktigt för oss.

Det här är ett område inte bara inom livsmedelssäkerhet som vi har debatterat utan också inom dricksvattenförsörjning, skyddet av vattentäkter och annat. Där har också utskottet kommit med påpekanden om att här behöver vi överväga en resursering. Jag tycker att det börjar bli dags att sluta prata om att det finns behov av att överväga, utan faktiskt säga att nu har vi en strukturell underresursering och nu behöver vi se till att fixa det.

Tack, talman! Absolut så är det viktigt att se till att ÅMHM har de resurser de behöver.

Det är ju livsmedelssäkerhet som den här lagen i stort handlar om. Det är ju väldigt viktigt att den här tillsynen skulle göras på färjorna också. Jag var i kontakt och hörde om hur ofta det rapporteras om matmatförgiftningar. Det är ju till största delen från färjetrafiken och det behöver inte turist-Åland ha, utan det borde kunna skötas.

Men absolut, EU-byråkratin är krånglig och det behöver vara lätt för småföretagare och större företagare också. De här anvisningarna och föreskrifterna behöver också komma på plats.

Talman! Det är ett väldigt bra påpekande, för det är inte alltid landskapsregeringen som utfärdar de här anvisningarna. Det är ju faktiskt så att en hel del anvisningar inom olika typer av tillsynsobjekt så beroende på om det är en glasskiosk, ett café eller en restaurang så behöver man hantera olika livsmedel på olika sätt. I Finland är det Evira som sköter om anvisningar och kommer ut med information också till dessa tillsynsobjekt. Det är oklart vem som gör det på Åland. Ska vi i alla fall hänvisas till dem eller ska ÅMHM mitt i allt få det uppdraget? ÅMHM borde inte få det uppdraget utan det borde finnas anvisningar på annat sätt. Genom att detta nu är en blankettlag så skulle man väl anta att man kunde rikta sig till Evira för att få just de här anvisningarna och föreskrifterna.

Tack, talman! Det är just den här praktiska tillämpningen av lagen som man behöver få på plats. Och får man det så blir det också en effektivisering, att det här går smidigt och fort. Man kan ha dokument på hemsidan för att läsa och sådant.

Talman! Det är helt korrekt att mycket skulle underlättas om vi faktiskt också vet vilka anvisningar och vilka föreskrifter som finns. Det är kanske ett juridiskt vakuum på det området. Till och med så att olika föreningar behöver söka Leaderstöd för att ge anvisningar till de åländska fiskarna till exempel om hur det här ska skötas. Det är inte föreningarna som ska göra sådana saker. Det är lovvärda initiativ och det är bra att också Leader steppar in där andra kanske inte gör det.

Grundproblemet är ju att myndigheterna inte ger den tillräckliga tryggheten för verksamhetsutövarna att orientera sig i den här EU-byråkratin. Det är detta som den här reservationen handlar om. Jag hoppas att det finns fler som faktiskt också kan skriva under på det och rösta ja för reservationen.

Den här lagstiftningen som vi behandlar nu är viktig fråga, det är inte frågan om det. Vad det betyder för folkhälsan och allas vårt välmående förstår vi nog alla.

När jag började titta igenom den här lagen så konstaterar jag att det står att den innehåller förbättringar när det gäller verksamhetsbetingelserna för livsmedelsföretagare och det var ju någonting som jag tyckte att var väldigt positivt. Men ju mer jag läste desto svårare hade jag att hitta någonting och det ledde till att lusläste den här framställningen. Jag tror att utskottsordförande kommer ihåg att jag gick igenom paragraf för paragraf där jag såg att man jobbar i en riktning, det vill säga att underlätta för tillsynsmyndigheten, i det här fallet ÅMHM. Men man hade inga konsekvenser överhuvudtaget i beaktande när det gällde småskaliga livsmedelsföretagen som man skulle övervaka.

Så jag hoppades väl kanske att man från utskottets sida lite mer skulle gå in på det här. Åland är ju litet, så jag har hört att det har varit mycket turbulens i utskottet och lagen var ju så pass bristfällig så den borde ju absolut ha skickats tillbaka. Men utskottsordförande Söderlund sade att det var prestige i det och det är synd om man ska lägga prestige i sådant som faktiskt är viktigt. Man måste förstå att lägga bort prestigen.

Vill man ha en levande landsbygd? Vill man ha småskaliga livsmedelsföretagare så måste man göra om den här typen av lagstiftning, för det är en väldigt omfattande och en väldigt kostsam procedur som en liten producent ska uppfylla. Det är ofrånkomligen så.

Det sade också i framställningen att regelverket och tillsynen skulle bli mera flexibla. Men igen, ju mera man läste så konstaterade man, jo, för den övervakande parten, men inte för dem som skulle övervakas.

Så jag ställde mig frågan vad partierna bakom regeringen gör, jag tittar på ledamoten Jesper Josefsson. Det är inte ofta jag hinner följa med på politiska debatter där de förs nuförtiden, dvs. på Facebook, men jag såg att det var en lång tråd om den här där Josefsson lovade att det här skulle man ändra i utskottet. Men det är ganska lite som man har ändrat sist och slutligen. Det är avgiften som har försvunnit, resten är kvar.

Det kan också vara värt att notera att livsmedelsföretagare som faktiskt inte årligen får inspektionsbesök så måste ändå betala den avgift som var tänkt. Där ställer jag frågan till utskottets medlemmar, själva avgiften i den här lagen är ju borttagen. Men är kravet kvar? Är den paragrafen ändrad? För det var minsann inte lätt att hålla reda på vilken paragraf som hängde ihop med vilken. Det fanns ett skilt stadgande där det sades att där som det inte gjordes inspektioner så skulle man ändå betala avgiften. Men vad jag kunde hitta i lagtexten så var det bara 150 euro som var struken. Och det var ju rätt intressant, för man skrev att också där det inte årligen görs inspektionsbesök så skulle man ha nytta av den årliga tillsynsavgiften genom att ha bättre möjligheter än tidigare att få sakkunniga tjänster från myndigheten som stöd för sin egen verksamhet. Jag sade då att det är ju en väldigt magstark formulering att en institutionsmyndighet på något sätt ska begripa bättre än synbarligen företagaren själv hur man ska driva sin verksamhet.

Tittar jag på det som står i utskottsbetänkandet så är det mycket teknikaliteter. Man diskuterar länge om hur man ska bära sig åt för att klarlägga en företagares tillförlitlighet. Man pratar om grå ekonomi. Det känns inte riktigt som någonting som skulle vara aktuellt för småskaliga åländska livsmedelsföretagare.

Denna summa på 150 euro försvann, det var ju bra det. Men fortfarande vet vi inte om det finns en avgift till på grund av den taxa som regeringen tar. Det kanske minister Wikström kan svara på.

Jag tycker det är bra, man måste försöka hitta på någonting positivt i allt och i det här ärendet var det synnerligen svårt, det måste jag säga. Men när det gäller vilthägnen så den formulering man har från utskottets sida, att man klart och tydligt uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag på en lagstiftning som bättre beaktar djurens välfärd vad gäller djur i vilthägn, den är klockren. Det är bra och det ska ni ha en eloge för.

Men själva lagen som sådan är en stor belastning för många småskaliga företagare. Jag undrar om ni har bekantat er med alla kontroller, alla avgifter, alla miljöcertifieringar och allt som faktiskt en liten, liten företagare ska göra? Det är enormt kostsamt i förhållande till den lilla omsättning som man uppnår.

Igen, vill vi ha en levande landsbygd och småskaliga företagare? Då går det inte, bästa Centern och Moderaterna som i valrörelsen brukar prata om företagarnas bästa, att så här ensidigt bara se på hur man kan underlätta för myndigheterna men inte hur man kan underlätta för företagarna.

Mot den bakgrunden kommer jag faktiskt att föreslå att det här lagförslaget ska förkastas. Det här måste göras om. Det här måste göras bättre. Tack!

Tack, fru talman! Jag vill upplysa ledamoten Eriksson om att utskottet uppmanar landskapsregeringen ganska mycket i detta betänkande och däribland även att prioritera och se till att man får ordning på föreskrifter och anvisningar. Det är ju där som det hänger ihop att man konkretiserar anvisningarna som ÅMHM ska följa. Det kommer att underlätta även för livsmedelsföretagare att veta vad som gäller.

Det var precis det som problemet var när vi pratade om försäljning av viltkött. Det är därifrån som det grundar sig i, det var flera olika besked. Det var olika anvisningar från förvaltningen och från ÅMHM. Det var ett råddrede och man visste inte vad man skulle tro eller tycka och det är precis just det som har varit problemet. Det är ju så som vi kommer åt den här frågan. Detta är till den största delen pudelns kärna. Vi behöver reda ut vilka anvisningar vi ska följa i myndigheten så att livsmedelsföretagarna vet vad som gäller och sedan kan vi börja arbeta med resurseringen. I grund och botten är det detta som är bekymret i det som vi i den här lagen försöker komma åt.

Tack, fru talman! Som jag sade, den här formuleringen med viltkött tycker jag att är bra. Nu när man inte bryr sig längre om alla vallöften som ges så blir man ju lite trött när man ser parti efter parti som säger att man ska förenkla, man ska avbyråkratisera och hej vad det går. Men sen kommer man med en sådan här framställning där det överhuvudtaget inte finns sådana konsekvenser. Här riktar jag mig faktiskt mest till Obunden Samling där ansvarig minister lämnade denna framställning. Man säger en sak i valrörelsen och i valreklam, men i verkligheten gör man ingenting åt det. Det kommer att bli ohållbart för små åländska företagare om vi inte får någon ordning på den här skutan, för den går definitivt åt fel håll. Det här är inte riktat till Påvals.

Tack, fru talman! Nej, och där håller jag helt och hållet med. Fokus ska vara att ÅMHM ska kunna fokusera på de uppgifter som är nödvändiga och det som är förenat med verklighetens krav och att småföretagarna och vårt mathantverk på Åland ska kunna utvecklas. Det har ju alla varit överens om att vi vill försöka uppnå. Jag håller helt med om att denna lagframställning inte kommer att lösa det. Jag hoppas att de som ger sina vallöften visar hur vi ska upprätthålla det och att man faktiskt menar det som man säger. För det är ju det som bygger hela vår matkultur och det är det som vi framställer. Snart har vi skördefesten framför oss. Vad är det för budskap vi ska ge till dem som säljer sitt mathantverk där? Det är det som är det viktigaste. Men där kommer anvisningarna. Vi från utskottet har riktat en skarp uppmaning till landskapsregeringen att faktiskt reda ut den här saken. För det är här oftast som problemet ligger. Det har också visat sig bland de hörande att det var där som problemet låg, man visste inte vad som vad som gällde helt enkelt. Jag håller helt med där.

Jag tackar för att ledamoten Påvals helt håller med och därför hoppas jag också att han kommer att understöda mitt förslag om förkastande.

Att skicka den här typen av allmänna formuleringar till regeringen, speciellt en regering som är på väg att avgå, så det leder ingenvart. Det blir ett slag i slag i luften.

Utöver alla miljöcertifieringar och kvalitetskrav till höger och vänster och också de byggnormer och byggkrav som små åländska företagare blir utsatta för, de är ju helt orimliga och då säger man att det är EU-krav. Jag reser ganska mycket. Jag har varit till gårdar i Spanien, jag har varit i gårdar i Grekland och jag kan säga att den typen av byggnormer som vi har här för att koka ihop en marmeladburk, de gäller nog minsann inte där. Så jag är inte så där alldeles säker på att dessa EU-normer är så fantastisk bokstavliga alla gånger.

Talman! Jo, frågan hur man motverkar byråkrati kommer alltid upp. Jag vill ge ledamoten Eriksson rätt till den delen. Alla de kontakter jag haft i mitt tidigare yrkesliv och nu också privat med personer som jobbar inom myndigheten ÅMHM så säger allihop samma sak. Vi är tvungna att göra en massa byråkrati för att lagstiftningen är så otydlig.

Man har haft en lagstiftningstradition på Åland som liksom vill ge lite utrymme. Utrymme betyder i praktiken att en tjänsteman som har juridiskt ansvar för ärendets hantering alltid ställer sig i det snävaste ledet för att garantera att man inte bryter mot lagstiftningen. Så att en förtydligad lagstiftning med rejäla tillämpningsanvisningar där tjänstemännen känner frihet att t.ex. för producenter som sköter sig väl ge dem mer flexibilitet. Det borde vi ha.

Det håller jag med om och vi kommer ju från olika sidor. Jag kommer från producentledet och ledamot Zetterman har betydligt mera insyn än vad jag har när det gäller vardagen för dem som ska utöva tillsynen. Men så mycket förstår jag trots allt att också de behöver ju veta vad som gäller.

När det gäller den här typen av lagstiftning så borde man kunna beskriva konsekvenserna klart och tydligt. Det infördes att det skulle vara konsekvenser för jämställdheten, för miljön och så vidare. Men borde man få som en formulering vad konsekvenserna blir för byråkratin när den här typen av "luftiga" framställningar kommer där den ena paragrafen inte hänger ihop med den andra?

Just när det gäller vår tillämpning av EU-direktiven så är det ju svårt förstås politiskt att sätta lägre krav på Åland än vad det till exempel är i Sverige, Finland och i övriga Norden. Det kan jag förstå. Men samtidigt måste man ju konstatera att nog har vi en ganska rigorös tillämpning av EU-direktiven här i Norden med de krav som vi har och riskminimering för befolkningen. Ibland brukar jag tänka att det är farligt att leva och kanske det är mindre farligt att äta.

Jag vet inte om man behöver säga att man från åländsk sida skulle ha lägre krav än vad man har i Sverige och Finland, men man kan ha annorlunda krav och utforma det på ett annat annorlunda sätt, kanske mera tydligt. Jag har noterat av företagare som framförallt kommer i kontakt med den åländska byråkratin, och det har gjort mig ganska rädd för jag har uppfattat Sverige som ett av världens mest byråkratiska länder, att de säger att det är svårt här. Det borde inte vara svårt. I vårt småskaliga samhälle bordet det gå otroligt snabbt, men så ser det inte riktigt ut.

Talman! Jag tog replik egentligen innan frågan kom. Ledamot Eriksson funderade på ÅMHM:s avgifter. Tyvärr så kan jag inte riktigt svara. De följer sina taxor sedan tidigare. Det är ingenting som har ändrats där. Vi har inte fördjupat oss i det. Vi har gjort vad vi kan och så mycket vi kan, fast vi skulle ha stått på händer från oppositionen så får vi inte regeringen att ta tillbaka en lagstiftning, det känner ledamot Eriksson till. Jag känner väl lite att skulle vi inte ha haft vår utskottssekreterare så hade vi väl suttit där ännu och vänt och vridit på den här lagen. Men det är just det här som mina kollegor sade, behovet av anvisningar.

Det är riktigt. All heder åt vice lagtingsdirektören Carina Strand som fick reda upp det här byket som det heter på gammal åländska.

Men igen, det är inte rimligt, lagberedning ska inte utföras i utskotten utan det är laggranskning och komplettering. Men att man inte från regeringspartiernas sida - ursäkta uttrycket - hade så mycket förstånd att man förstod att nu tar vi tillbaka det här och gör om, för det här blev inte bra. Det är inget bra betyg för den här regeringen, tyvärr.

Tack, fru talman! Ja, det märks att det snart är val och man vill verkligen påskina att det här är hemskt. Ledamoten vet ju mycket väl att det här är en blankettlagstiftning och det är EU-direktiv som vi behöver genomföra. Ledamoten vet också om att vi har begränsade lagstiftningsresurser och det här området är ett väldigt komplext område.

Det som ledamoten efterfrågade är ju en åländsk anpassning och att allting ska bli lätt och fint. Men i botten ligger ändå EU-direktiven. Jag undrar hur många lagberedare ska vi sätta då på att fördjupa sig i livsmedelsområdet? Vad ska vi ta bort i så fall om vi ska ha en hel åländsk fulltextlag när det gäller det här området? Det är ändå till stora delar styrt av bestämmelser från EU.

Jag tycker att den lösningen som vi pratar om nu med anvisningar är en ganska bra lösning. Det är jättebra att grundavgiften kom bort. Det var fel. Jag har sagt det tidigare och jag kan säga det igen, ÅMHM har sitt eget system och det hanterar vi nu här i samband med budgetprocessen.

Jag har en viss respekt trots allt för minister Wikström. Jag uppskattar hans arbete många gånger. Han fick det här byket i famnen.

Men igen, det är inte så att man måste genomföra blankettlagstiftning. Man kan göra så som det gjordes förr, att man som ansvarig minister sätter sig i en arbetsgrupp, går igenom och bygger upp en egen åländsk lag. Man kan använda den finska, man kan använda den svenska eller vad man vill som mall.

Vill vi ha en levande landsbygd? Vill vi ha småskaliga företagare här på Åland? Hela vårt näringsliv med få undantag är ju småskaligt. Då kan vi inte kopiera all lagstiftning från Finland som är uppbyggd för mycket, mycket större förhållanden. Både Centern och Obunden Samling under förra mandatperioden i förra valrörelsen gick till val på att nu skulle det bli slut på blankettlagstiftningsraseriet, men det har ju blivit värre än någonsin.

Tack, fru talman! Ja, det kommer mer och mer EU-direktiv och förordningar som vi behöver förhålla oss till och det är en av självstyrelsens stora utmaningar.

Vi har till exempel vägtrafiklagen, den gjorde vi till en hel åländsk lag. Det tog lång tid, jag vet inte hur länge vi höll på, två-tre år nästan innan allt var klart. Vi kan inte göra det med all lagstiftning. I det här fallet är det mycket saker som vi inte kan förändra. Även om vi skulle sätta oss ner och göra det så är det fortfarande ganska mycket detaljreglering från EU. Jag instämmer i kritiken mot det. Jag tycker också att det är fel att reglera så mycket. Men vi sitter här och vad ska vi använda oss av för att ta oss ur det? Vi är med Unionen. Vi behöver förhålla oss till de direktiv och förordningar som kommer därifrån och då behöver vi prioritera våra resurser där de gör bäst nytta. Jag tror inte att det här blir ett oöverstigligt hinder för våra småföretagare. Det kommer det inte att bli. Det är i huvudsak avgifterna som vi redan har diskuterat.

Nej, tvärtom minister Wikström. En avgift på 150 euro, det är klart att det är förargligt med en sådan avgift, men det är ganska lite som det kostar i förhållande till det som man ska anpassa och de byggnader man ska dra upp. Det går inte att hänvisa till EU-direktiv. Vi ser att Europa inte är helt lika, men vi ska förstås vara med i den här mentaliteten att vi ska vara bäst i klassen och det är det som drabbar våra åländska småföretagare. Jag nämnde själv vad jag har sett i andra delar i Europa, så det där stämmer inte riktigt.

Vi kan inte heller ta blankettlagstiftning rakt av utan vi måste börja tänka själva om vi vill få till stånd en utveckling av Åland och få BNP-siffrorna att svänga. Det går inte med den här byråkratikvarnen som vi har haft hittills.

Talman! Ledamoten Eriksson ställde frågan med rätta om hur avgifterna ser ut just nu för livsmedelsaktörerna. Det är ju så att landskapsregeringen fattar beslut om dessa avgifter, dels de årliga avgifterna och dels tillsynsavgifterna. De är faktiskt differentierade, såsom i alla fall 2023 års avgifter på ÅMHM:s hemsida förkunnar beroende på om det slakteri, fiskslakteri eller om det är framställning av mjölkprodukter eller liknande. Alla de årliga avgifterna är under 150 euro, vilket är gott förstås.

Det som vi för fram i Hållbart Initiativ är att man behöver se på hela egenfinansieringen. Hur stor del blir det här då i den totala kostnaden som livsmedelstillsynen kostar? Är det så att offentliga medel behöver komma in? Vi menar att det behöver komma in eftersom det är ett strukturellt underskott i finansieringen, vilket också i slutändan drabbar egenföretagarna.

Jag tackar för upplysningarna. Vi från Ålands Framtids sida har väl en lite annan angreppsvinkel på det här. Man måste liksom se, vad är minimikraven? Jag menar inte att vi ska ha sämre tillsyn, det är ett viktigt område som det behöver vara tillsyn på. Men Åland är trots allt litet. Man behöver inte många gånger göra ett misstag och det behöver inte vara så hemskt mycket tillsynsmyndigheter för att veta var det fungerar och var det inte fungerar, men det ska förstås ändå vara en tillsyn. Men när man ser hur varierande det är runt det i EU och när man hänvisar till EU-direktiv så det är där man måste börja se var vi ska lägga ribban. Vi har kommit in på helt fel nivå.

Talman! Det är självklart sant och det är något som också Hållbart Initiativ instämmer i. Jag har nagelfarit just de här frågorna under utskottsbehandlingen.

Det som man kan konstatera med det här lagförslaget är också att ÅMHM ges en rätt att öka frekvensen i tillsynen för de objekt som har haft anmärkningar tidigare. De behöver inte gå till samma ställe varje år när det gäller dem som har klarat sig ganska bra och det är ju såklart positivt.

Det som vi också har erfarit och det som också står i betänkandet är att 2021 så hann de bara till 60 % av alla tillsynsobjekt, vilket är ett problem. För det kan också finnas företagare som önskar ha rådgivning i den här fickan av luddighet där man inte vet hur man ska hantera alla typer av livsmedel. Tyvärr kan man ibland också göra fel på grund av att anvisningar inte finns. Då är det ju bra att det finns en myndighet som kan ge råd och anvisningar.

Ja, jag håller med om att Hållbart Initiativ har satt sig in i det här. Jag kommer väl ihåg det väl genomarbetade och väl genomtänkta anförande som kollegan Holmström hade i remissdebatten. Jag tror säkert att Holmström har tillfört mycket i utskottet. Men, som sagt var, vi vet ju hur det är i utskotten, om man försöker få till stånd någon större förändring så är det ju majoriteten som bestämmer. Majoriteten borde ha konstaterat att nu gick det för fort. Nu gjorde vi ett misstag. Det här borde vi ha tagit tillbaka. Vad den prestigen berodde på vet jag inte, men det kanske vi får svar på så småningom.

Många höranden som vi hade under processens gång så var från det privata näringslivet, både stora och små. Det problem som många lyfte var just taxan på 150 euro som vi tog bort och som jag också tyckte att var helt fel att ha, dels att bara ha det i lagstiftning men också den nivån. För en liten småföretagare som kanske bara vill ha sälja några abborrar på sommaren till exempel så är det en väldigt stor avgift och ett väldigt stort hinder. Därför är jag väldigt glad att den avgiften inte är lag.

Som tidigare har nämnts så fastslås taxorna på landskapsregeringsnivå och det är så det ska gå till. Jag håller jag helt med, de taxorna ska vara låga just för att uppmuntra företagsamhet. Här är vi helt eniga ledamot Eriksson och jag.

När det gäller avgifterna så är vi eniga. Det blir ju ofta så för en småföretagare att man har så fullt upp med sitt eget lilla hantverk så man ser kanske inte alla gånger hela bilden. Då blir man väldigt irriterad på en avgift på 150 euro och får man bort den så tycker man att det är bra.

Men ändå, det är ju de här kraven som ställs på allt och då tänker jag inte bara på tillsynen. Man får bygga ett fullständigt restaurangkök mer eller mindre bara för att tillverka lite enklare produkter ute på en gård till exempel. Det är ju där som de stora kostnaderna börjar.

Därför undrar jag varför ni från majoritetens sida inte kunde ta tillbaka det här lagförslaget och liksom sätta igång en process för att förenkla och underlätta? Det handlar trots allt om att få företagare på landsbygden som borde vara motorn för en levande landsbygd.

Jag personligen var beredd att skicka tillbaka hela lagförslaget, men under processens gång när vi hade höranden så framkom att det inte var så många som såg problem med lagstiftningen så att det ställde till det. Det var just den här avgiften framförallt som många lyfte, och också den här paragrafen om företagens tillförlitlighet som jag tyckte var helt lite "too much" här på Åland för småföretag, att de ska lämna in och bevisa att de är tillförlitliga. Men det är inte alls så som processen går till utan det är en ganska automatisk process som inte går ut över företagaren. Så den paragrafen belastar inte företagaren, men det trodde jag själv när vi gick in i processen. Men under processens gång visade det sig att det är egentligen inga större problem och det var många hörande som inte heller lyfte att det var (… taltiden slut).

Det är ju märkligt i så fall om de som ni hörde inte framförde den kritik man hade mot själva uppbyggnaden av lagen och inte bara avgifterna. För åtminstone Radio Åland och också tidningarna hade flera reportage om det här och uppmärksammade frågan rätt brett. Många var nog rätt kritiska. Jag tror att alla som har kommit i kontakt med den här typen av företagsamhet inser vilket vilka problem som finns här.

Jag vet att ledamoten Josefsson är väldigt kunnig när det gäller de digitala frågorna. Då är det ganska enkelt att sköta många av de här grejerna. Men om man är en digital analfabet - om uttrycket tillåts - och man är duktig på att framställa goda matprodukter men man klarar inte av den här enkelheten som finns i det digitala så blir det stora bekymmer.

Tack, herr talman! Ja, mina damer och herrar, det är ett digert arbete bakom oss i social- och miljöutskottet. Den här lagstiftningen har sannerligen inte varit lätt. Det har varit mycket utmanande tolkningar. Det har hängt en del smockor i luften, reservationer och återtagning av diverse. Det har krävt återhörande med regeringens representanter och tjänstemän. Förhoppningsvis så kommer vi att få redigare lagstiftning till utskottet i framtiden, om man nu sitter där.

Vi hoppas också se regeringspartiernas representanter hålla anföranden. Det är bara oppositionen enbart som har stått här uppe och pratat och försvarat er lagstiftning. Jag hoppas att vi också ser representanter från Centern, Moderaterna och Obunden Samling här uppe, vilka står bakom den här lagen som majoritetspartier.

Den huvudsakliga andan som vi märkte och som uppenbarade sig under höranden och processens gång var att vi behöver slå vakt om ÅMHM administrativa börda och att den ska vara förenlig med de resurser som de har till förfogande. Så att inte vi politiker ställer orimliga krav på myndigheten att utföra uppgifter som inte är nödvändiga och att vi ser till att det finns tydliga och klara anvisningar för ÅMHM att följa.

En annan orsak till att den höga belastningen inte motsvarar resurseringen, det håller jag osagt. Men utifrån vad vi har fått reda på i utskottsbehandlingen så är det här en stor del av problemet. Det framkommer i rubriken utskottets synpunkter, föreskrifter och anvisningar.

Det finns stora osäkerheter kring tolkningarna av livsmedelslagstiftningen. Detta kan vara en stor del av pudels kärna, tror jag. Det är inte bra. Det försätter både företagare och myndigheter i komplexa tolkningssituationer. Det står också i betänkandet. Det kostar tid, pengar och det kostar också osäkerhet, speciellt bland företagarna.

Det var precis just det här som föranledde att jag tog upp en skriftlig fråga kring viltköttsförsäljningen med dåvarande minister Röblom. Den person som först upplyste mig om det här problemen upplevde att han fick olika besked från myndighet och förvaltning kring hur man tolkar livsmedelsföreskrifter, om det ska vara finsk tolkning eller åländsk tolkning. Det var väldigt olika i detaljerna kring utrymmen och renlighetsstandard och det förorsakade ganska mycket förvirring och kostar pengar och det gjorde att det var för osäkert att investera. Så det är nog en av de största knutarna i den här "tjorran", tror jag.

Det här med viltköttsförsäljningen så står det också i lagstiftningen att bestämmelserna ska framkomma i landskapsförordning som ska träda i kraft samtidigt som den nya blankettlagen. Jag hoppas att det här kommer att ske. Jag önskar få ett svar från ministern och få bekräftelse på att vi kommer att se det här, för detta är någonting som många väntar på. Man hoppas att det finns en flexiblare reglering och lite tydliggöranden.

På tal om flexibilitet, precis det som min kollega Ingrid Zetterman nämnde här tidigare, så har man haft en åländsk lagstiftningstradition att man ska ge flexibilitet, ge utrymme till tjänstemän. Men det leder ju till att tjänstemän som är bundna av lag och som behöver ryggen fri i fall det leder till processer, ser till att man tar till de största släggorna. Man tar till de hårdaste tolkningarna för att man vill vara säker på att man inte bryter lagen. Det här är ett otyg som vi behöver få bukt med och speciellt har det visat sig här i livsmedelslagstiftningen. Här behövs det verkligen konkreta besked.

Det är också kopplat till den nationella tillsynsplanen som också nämns i betänkandet. Det finns en osäkerhet om vi kan ha en egen tillsynsplan eller om vi ska följa den finska nationella tillsynsplanen. Vi behöver ha en sådan tillsynsplan, det är ganska tydligt. Problemet är ju att EU, som jag också har nämnt flera gånger i andra sammanhang, är för dålig på att hantera sina lagstiftande regioners behörigheter, rättigheter och behov. Vi har alltså egna behörigheter på det här området, men det finns bara en nationell tillsynsplan per medlemsstat som godkänns. Så det här behöver landskapsregeringen snarast reda ut vad som gäller. Vi behöver se till att vi har en tillsynsplan för livsmedelstillsynen på Åland, så att det finns tydliga besked kring den saken för tjänstemän och företagare.

Angående rubriken företagens tillförlitlighet så var det en av de sakerna som väckte ganska mycket frågetecken. Det var ganska mycket "aber" i utskottet, oavsett om man hörde till majoriteten eller till oppositionen. Vi hade svårt att se nyttan kontra resurskravet som riskerar att ställas på myndigheten. Man ska se till att företagaren är tillförlitlig, man ska se till att man är säker på att företaget är tillförlitligt. Det handlar om skatteuppgifter, om man har ekonomisk brottslighet i bakgrunden och alla de här sakerna. Vi hade svårt att se kopplingen till livsmedel och var rädda för att detta var en av de här onödiga uppgifterna som skulle kräva administration. Slutligen kunde vi i utskottet landa i att utredningen kring företagens tillförlitlighet inte innebär någon betydande administrativ börda för ÅMHM och lät så gå efter att vi hade klargjort den saken.

Vidare så är jag personligen väldigt nöjd med skrivningarna om hägnat vilt. Det här var en fråga som kom upp bland undertecknad och flera andra i utskottet. Vi har relativt mycket hägnat vilt på Åland idag. Vi har företagare som har hägnat vilt och som möts av en otroligt fyrkantig och problematisk lagstiftning kring hur man ska hantera hägnat vilt i frågan om besiktning, avlivning och hantering av dem som en produkt. Utskottet erfor att det fanns lösningar på detta i svensk lagstiftning och vi uppmanade också landskapsregeringen i betänkandet att se till att man ordnar upp den här saken. Det är väldigt viktigt att klargöra hur vi ska hantera hägnat vilt. Hägnat vilt kan egentligen jämföras med vanligt vilt som lever i skogen och som överhuvudtaget inte har kontakt med människor. Hägnat vilt har vanligtvis inte kontakt med människor utan lever i hägn men ska inte hanteras som ett tamdjur eftersom det äventyrar viltets hälsa och väl och förorsakar enormt mycket stress. Det kommer troligtvis att kräva ändringar av annan lagstiftning också, som ordförande Söderlund redogjorde för tidigare.

Vidare åter till Ålands miljö- och hälsomyndighets resurser. Den här diskussionen måste tas från två håll. Som nämndes så år 2021 hann ÅMHM enbart med 60 % av livsmedelstillsyn ombord på färjorna, generellt. Det här är ju inte bra. Vi måste se till att de får göra det arbete som ska göras och att det görs bra. Men frågan är också, vilket arbete ska göras? Det är den frågan som också vi vill ställa från Liberalerna. Alla uppgifter de har på sig just nu, är det detta arbete som ska göras? Det är där som tolkningarna och anvisningarna kan vara ganska otydliga. Det är ju återigen där som vi kommer ner till problemet att tolkningen och anvisningarna av det arbete som ska utföras kan vara otydliga och där måste vi reda ut den saken.

ÅMHM:s resurser kontra arbetsbelastningen och administrativ börda som vi politiker i slutändan beslutar om, den utredningen behöver vi få se ganska snart. Vi behöver en översyn över den saken för att säkerställa att vi har en fungerande livsmedelstillsyn och att vi även ser till det småskaliga mat-Ålands behov för utveckling av mathantverk och att en sund utveckling av vår matkultur och företagarkultur tryggas.

Det finns en hel del att dra nytta av ifrån detta betänkande. Jag fick höra av en ledamot med lite mer erfarenhet än jag, att man inte ska lägga för mycket energi på betänkanden i slutet på mandatperioder. Det tänker jag fortsättningsvis göra. Jag anser att en mandatperiod är fyra år och inte tre och ett halvt. Jag tycker att vi har ett ansvar som ledamöter att faktiskt sätta oss in i frågorna och bry oss om det vi lagstiftar om och det vi ska vara med och klubba i slutändan. Med det sagt så ska vi inte bedriva lagberedning i utskotten. Vi kommer kanske att behöva se till att vi håller vakt och integritet över den saken.

Slutligen vill jag absolut ge alla eloger till mina utskottsmedlemmar men också speciellt till sekreterare Carina Strand för det enorma arbete hon har haft med att tolka vårt sammelsurium ibland. Hon har knutit ihop det här till ett betänkande som vi från Liberalerna står bakom. Vi har viktiga skrivningar, det finns väldigt viktiga punkter som vi hoppas också att framtida regeringar har nytta av här. Tack så mycket, herr talman!

Tack för anförandet. Det är bra att utskottet har lyft de här frågorna om tillsyn och anvisningar. Det är ju där som man kan jobba vidare och man behöver komma till stånd med en lösning som fungerar för alla.

Frågan om flexibilitet kontra tydlighet så kanske jag missuppfattade ledamoten. Men när vi i åländsk lagstiftning inför olika typer av flexibla sätt att hantera saker så sker det ofta på bekostnad av tydligheten, alltså flexibilitet och tydlighet står lite i motpol till varandra. Till exempel i vägtrafiklagen som vi nu har behandlat, så i den äldre vägtrafiklagen som fortfarande är i kraft så fanns det flera sådana flexibla skrivningar. Det gjorde det väldigt svårt, det tog mycket tid och det blev mycket byråkrati när det är flexibelt, men ibland kan det också vara värt det. Där får man göra en avvägning.

Tack, herr talman! Jag skriver gärna under att man behöver också lita på tjänstemännens professionalitet och pragmatism. Att man ser situationen för vad den är och att veta vad som är det bästa beslutet att göra i den situationen och vid det tillfället.

Men för det första så är det två olika typer av flexibilitet vi pratar om. Vi har en typ av flexibilitet som har framtagits i samråd med tjänstemännen, man vet vad som kommer att behöva tolkningsflexibilitet. Men den typ av flexibilitet som här har framkommit ger otydlighet och osäkerhet för tjänstemännen. Det beror helt och hållet på hur beredningen har gjorts och det är väl där som vi landar. Vilken typ av flexibilitet är det vi öppnar för i lagstiftningen?

Jag tycker att det behöver ses över. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar i beaktande de uppmaningar som utskottet har angående den här saken och att vi får (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Visst är det så, det är ju ihopkopplat med resurser. Men det är viktigt att vi har tillsynsresurser för att få livsmedelsklustret att fungera på Åland. Det är en viktig näring här.

Frågan om vilthägn och vilt är också mer komplicerad än man först förstod när man satte sig in i den här lagstiftningen. Men det finns en skillnad, man kanske inte direkt kan jämföra frilevande vilt med hägnat vilt. Hägnat vilt lever mycket närmare varandra än frilevande vilt så att sjukdomar sprids mycket lättare när man hägnar in viltet. Det är mycket mindre yta som man rör sig på. Kanske man inte helt kan jämföra. Men det finns säkert saker man kan lära sig från den svenska lagstiftningen i samband med att man också reviderar djurskyddslagstiftning som jag tror att kommer att ske under nästa mandatperiod.

Tack, herr talman! Jag håller helt med. Det går inte att sätta likhetstecken mellan hägnat vilt och skogsvilt.

Däremot när det gäller närheten till människan och vanan som viltet har att hanteras av människor, det är där som skillnaden kan framkomma, men det är också beroende på hur man håller hägnat vilt. Det finns ju variationer såklart där också. Man behöver lära sig av omvärlden hur man hanterar det på bästa sätt.

Det är viktigt för Liberalerna och för min del att vi ser till att vi bevarar djurens välfärd och ser till att djurens psykologiska hälsa också tas i beaktande så att vi inte orsakar onödig stress. Det är A och O tycker jag. Det är något som kan stå till grund för en kommande moderniserad djurskyddslagstiftning som jag hoppas i alla fall att kommer att utgå från djurens välfärd i stället för djurskydd.

Talman! Jag skulle vilja diskutera lite kring det här stycket i betänkandet om ÅMHM:s resursbehov som också har varit aktuellt här under dagens debatt.

Det är nog självklart så att ÅMHM behöver ha resurser. Vi väntar oss från liberalt håll att man ska komma med ett tilläggsanslag från landskapsregeringen gällande vindkraften. Vi hoppas att det hinns med här nu innan lagtinget tar uppehåll. Det finns också mycket komplicerad lagstiftning överlag inom myndighetens område.

Jag tycker också att vi borde, särskilt i ljuset av den tidigare debatten idag gällande kostnadstaket, diskutera arbetssätt och arbetsmetoder.

Jag vill säga tre saker om ÅMHM och resursbehovet som borde göras först. För det första lagstiftningen, som reglerar deras direkta verksamhet, den är i många fall gammal, omodern och ihop plockad med nya bestämmelser som är motstridande varandra. Ett exempel, den lagen har i och för sig förnyats, men i den tidigare avfallslagen så fanns det en paragraf som sade att alla med tillstånd får samla in farligt avfall. Och i en annan paragraf står att enbart Ålands Problemavfall Ab får samla in farligt avfall, det var i en och samma lag. Jag vet att myndigheten har mycket sådan lagstiftning som man är drabbad av.

Lagen är också otydlig, som har sagts idag. Man har politiskt visionerat om att man ska kunna göra så kallade in casu bedömningar. In case bedömning och myndighetsutövning rimmar väldigt illa ihop. Tydliga bestämmelser ger enklare myndighetsprocesser. Och också förstås, det som har diskuterats idag; tillämpningsanvisningar som myndighets-Åland generellt efterfrågar i sin dagliga verksamhet.

För det andra; digital transformering. Jag tror och Liberalerna tror att ÅMHM skulle kunna vara en väldigt god testmyndighet för att genomföra digital transformering. Det är en pigg myndighet med kunnigt folk som redan har kommit en god bit i sin digitalisering. Här skulle man kunna göra en hel del, särskilt när man har en myndighet som man vet att har utvecklingsvilja.

Så låt mig ta ett exempel från hur man jobbar i Sundsvalls kommun, den kommun som kanske har kommit längst när det gäller digital transformering och brukar utses som den bästa digitaliseringskommunen. Där ligger ju den här typen av verksamhet nämligen på kommunal nivå, även om vi har den som landskapsmyndighet här. Exempel: Om du ett år har sökt om alkoholtillstånd för ett visst område i en viss verksamhet så får du ett pling i mobilen i januari- februari där de frågar: Vill du ha exakt samma tillstånd som du fick i fjol? Om man kryssar i ja så får man ett beslut i mars månad. Allting är klappat och klart. Besluten fattas automatiserat. Ingen myndighetsutövning överhuvudtaget, ingen byråkrati förutom ett sms och ett i kryssande i deras Sundsvallsportal.

När vi pratar om de här frågorna om egenkontroll och annat, alltså en sådan genomgång med ett kryss system som jag vet att det fungerar med; har du kollat dina kylar, annat? Då får man automatiska varningssignaler både till myndighetens tillsynsavdelning, men också till den som tillsynas att nu har det här farit på fel i stället för att fylla i pappersblanketter. Och även om systemen är halvdigitala men inte automatiserade så når vi inte ända fram. Här kunde det finnas väldigt stor nytta för det samlade näringslivet att kunna få rejält förenklade processer med digitala påminnelser och andra tilläggsapplikationer. Det är inte svårt, tekniken är inget hinder idag. Digitalisering och digital transformering att ändra arbetssätt handlar till 90 % om ledarskap och utvecklingsvilja och kanske 10 % om teknik. All teknik finns där. I en sådan digitaliseringsprocess eller digital transformering så är det ju viktigt att hålla fokus förstås på att man förenklar sina egna processer, men också medborgarperspektivet och kundnyttan. Och i det här fallet är kundnyttan hos företagarna i första hand.

Sedan, talman, vill vi förenkla för ÅMHM och minska behovet på administrativa resurser. Vi ska ha högkvalificerad yrkespersonal, vilket finns inom ÅMHM som är en myndighet där de absolut flesta anställda har väldigt, väldigt hög utbildningsnivå.

Det handlar också om vår generella lagstiftning. En förnyad, modern och förbättrad förvaltningslagstiftning medger automatiserat beslutsfattande och digitala processer. Vi borde ha en arkivlag som gör att man slipper hålla på med papperskopior och printa ut, för de få som lämnar in digitalt så måste man ändå printa ut pappren för att uppfylla den befintliga arkivlagen.

När vi pratar om resursbehov så kanske vi kunde prata om att våga förändra de sätt vi arbetar på idag och ta vara på de myndigheter och avdelningar som faktiskt vill framåt. Jag uppfattar att just ÅMHM är en sådan myndighet som vill utvecklas.

Det kanske är lättare politiskt att tillsätta en arbetsgrupp för avbyråkratisering eller låta en Ålands Näringsliv ha ett projekt. Men vill vi avbyråkratisering på allvar då har man framför sig det torftigaste lagstiftningsarbetet som man bara kan tänka sig. Tack, talman!

Tack, herr talman! Ledamoten Zetterman har säkert rätt i att allt det här behöver göras och att det inte bara skulle förbättra ÅMHM:s verksamhet om man genomförde detta.

Men förstår jag ledamoten rätt, att några tilläggsresurser till ÅMHM förespråkar man inte förrän det här är gjort?

Talman! Detta är ju grunden i att förbättra och förnya myndighets-Åland, utan detta så kommer vi att fastna i våra system. Finns inte de här grundläggande lagstiftningarna; förvaltningslagen, arkivlagen, kommunallagen, och landskapslagen om allmänna förvaltningen på modern nivå och får vi inte upp dem på banan, då kommer allt annat att stagnera.

Som jag sade, vi hade gärna sett en tilläggsbudget nu om vindkraften. Visst har vi förståelse för att det behövs resurser i nuet, men vi kan inte längre tillåta att vi själva inte fortsätter det andra arbete som behöver göras.

Jag håller helt med. Risken är ju bara att det tar några år. Ska vi inte tillsyna färjor, restauranger och livsmedel fram till dess? Betyder det här att ledamoten Zetterman anser att ÅMHM inte borde få resurser för att granska livsmedelstillsynen?

Talman! Jag uttryckte mig som att det här är det viktigaste och att det är det som måste prioriteras. Sedan att det finns kortsiktiga behov av tilläggsresurser och kanske mer långsiktiga så det inledde jag med och sade att finns det säkert. Men vi kan inte bara tillföra extra resurser utan att ta itu med det stora problemet, och det är den här torftigaste, torftigaste lagstiftningen som hämmar hela offentliga Ålands effektivering och utveckling.

Tack, herr talman! En stilla undran. Det har varit en ganska rejäl process som vi haft i utskottet kring livsmedelslagen. Vi har enbart haft oppositionen uppe i talarstolen. Det här förvånar mig och oroar mig lite grann. Varför har vi inte Centern här uppe som står för producenterna och som pratar gott för dem? Varför har vi inte obundna här uppe som har ordförandeposten i ÅMHM? Vi har fått repliker från ministern, det tackar jag för. Men jag skulle jättegärna vilja se majoritetsledamöter här uppe och berätta vad Centern och de obundna tycker om den här lagen. Eller ska vi från oppositionen stå här och försvara er lagstiftning? Det oroar mig för framtiden och för verkställigheten av den lagstiftningen.

Talman! Med tanke på hur det här lagförslaget såg ut från första början och hur mycket prestige det har legat i det här lagförslaget och också hos majoriteten, när vi har suttit i utskottet och bearbetat det här lagförslaget och med tanke på att det är oppositionen; Hållbart Initiativ och Liberalerna som har granskat det här bäst och sett till och krävt svar och fått tilläggshöranden, då är det nog märkligt att inte majoriteten ens kan gå upp i talarstolen och företräda det här lagförslag och säga varför det nu är så viktigt att vi ändå får igenom det. Det är oppositionen som har gjort det här skitgörat, kan man väl säga.

Jag håller inte helt med. Vi har nog delat på det ganska rejält i utskottet tillsammans. Men det är många producenter som lyssnar på den här debatten i dag tror jag. Det är många som intresserade av livsmedelstillsynen och den lagstiftning vi har framför oss, ja både stora och små producenter av alla de slag. Vi är inne i skördefesttider, vi kommer att se mycket av det här. Det skulle vara nyttigt tror jag, om jag skulle få ge ett tips, att Centern och Obunden Samling går upp berättar vad de har att säga i den här frågan.

Talman! Jag hoppas så klart att detta går genom lagstiftningskontrollen så att vi får en moderniserad lag på plats. Så är det ju. Mycket har vi ju förbättrat och förtydligat i utskottet. Jag är väldigt glad för det samarbete vi har haft och också så klart med majoriteten. Men det som är konstigt är att majoriteten, som ledamoten Påvals sade, inte ens har vågat gå upp och svarat på frågor och sagt vad de önskar och vilken politisk vision de har i det här väldigt viktiga politikområdet.

Tack, herr talman! Det är precis det som oroar mig och lite i kombination med det som erfarne ledamoten Eriksson sade, att i slutet av mandatperioden så har de här betänkanden inte stor betydelse för man kommer ändå att tiga ihjäl dem.

Jag är orolig över verkställandet av den här politiken faktiskt, just på grund av att vi inte hört åsikterna från de här partierna. Det är antagligen någon typ av husfred, borgfred som man har i grund och botten. Jag förstår det helt och hållet.

Herr talman! Jag tycker inte det är värdigt ett parlament och en regering när kollegan Påvals kom upp och ställde berättigade frågor och så svarade man ifrån regeringens bänk; lekstuga. Lekstugan inträffade när den här framställningen gick över till lagtinget. Det är under all värdighet. Sorry!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Förslag till ändringar tas upp i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av livsmedelslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.