Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Flyghavre är ett ovälkommet ogräs, det sprids lätt och bidrar till skördebortfall för våra jordbrukare. Därför viktigt att förebygga och det är vad lagförslaget handlar om - att enklare och effektivare kunna hantera det.

Förslaget är en uppdatering på nuvarande lag som är från 70-talet där det i huvudsak går ut på att landskapet blir den enda tillsynsmyndigheten istället för de så kallade kommunala lantbruksnämnderna som nämns i nuvarande lag. Lagförslaget är på så vis positivt och rätt okomplicerat. Så kan man också sammanfatta de remissvar som getts.

I praktiken medför det här inte något merarbete för landskapet då man kommer utföra arbetet i samband med andra inspektioner, vilket man i verkligheten till viss del redan gör.

För den som läst förslaget noggrant kanske reagerar på att man inför en ersättningsparagraf - alltså att man kan ersätta en jordbrukare vars ekonomiska situation försämras för att den måste ta bort stora mängder flyghavre - samtidigt som man säger att lagförslaget inte har några ekonomiska konsekvenser. Det beror helt enkelt på att flyghavre inte är något större problem just nu och inte heller har varit det på många år, också i Finland där man har motsvarande paragraf och där har man inte behövt budgeterat något för det under flera år. Men det här ger oss möjligheten och verktyg för att ta itu med det ifall det mot all förmodan skulle bli en explosion av flyghavre i framtiden.

I första hand handlar det här förslaget alltså om att effektivisera och minska byråkratin för det förebyggande arbetet. Tack, talman!

Talman! Vi har den senaste tiden kunnat läsa om monsterogräset hönshirs och även nattskata som ökar ganska mycket på Åland just nu. Bör inte även hönshirs och nattskatta ingå i lagframställningen? Hur ser ministern på det?

Tack för frågan. Det kan hända att det kommer att behövas liknande lagstiftning för andra ogräs också. Det kanske behövs någon samlad lagstiftning om ogräs eller vad den skulle heta i så fall. Men det är så pass nytt så man behöver ta ställning till det. Det kan mycket väl hända att vi behöver utöka denna slags lagstiftning. Troligtvis kommer nya sorters grödor och ogräs att bli allt vanligare med klimatomställningen som också sker.

Tack, talman! Enligt de jordbrukare som jag pratade med så är det här något som ökar väldigt mycket just nu. Jag tror nog att det finns skäl att utskottet tittar närmare på detta.

Sen berörde du kanske inte de ekonomiska konsekvenserna så mycket. De är auktoriserade inspektörer ska ju ersätta den här lantbruksnämnden. Hur ser ministern på det ekonomiska utfallet? Kommer det att bli kostnadsdrivande eller kommer det att ske inom rimliga gränser?

Som lagförslaget säger så medför det inga ekonomiska konsekvenser. De som utför de här inspektionerna har varit med i arbetet och de konstaterar att det blir inget merarbete på så vis för man gör det redan i dagens läge. Som sagt, ersättningsparagrafen kommer man inte att budgetera för men det ger ändå verktygen för det, om så skulle vara fallet i framtiden.

Talman! Precis som minister Josefsson nämnde så står det här att det ska finnas en möjlighet till ersättning, men man budgeterar inte medel för ändamålet. Hur har man då tänkt att man ska kunna betala ut ersättning om man inte har medel för det? Kan ministern redogöra för tankegången?

Om vi inte hade haft kostnadsramarna och ganska strikt med att få en budget i balans så hade man troligtvis budgeterat ett visst belopp. Men eftersom man inte tror och beräknar att behöva använda budgetmedel för det så sätter man alltså noll. Men om så skulle vara fallet så blir det i så fall en ändringsbudget förstås.

Talman! Vidare så talar man i det här lagförslaget om vite och påföljdsavgifter. Har jag tolkat detta rätt så är det här någonting som inte existerar i fastlandet. Vi ställer redan krav på den här bekämpningen när vi beviljar till exempel jordbruksstöd. Av vilken anledning väljer man att sätta in hårdare straffåtgärder på Åland än vad man gör i riket? Ska vi inte använda självstyrelsen till att förbättra och uppmuntra våra lantbrukare att sköta vår livsmedelsförsörjning?

Lagändringen till den här delen handlar i huvudsak om att man just inför en påföljdsavgift, vilket man gör generellt i lagstiftning. Det är lite flexibelt, men också så tillfaller det landskapet Åland i stället för Finland när
man har ett vitesbelopp. Det är något man ändrar löpande när man öppnar upp lagstiftningen där det inte redan finns.

Talman! Det är ju egentligen en uppfräschning av tidigare lagstiftning och lite copy paste från andra sidan om vi säger så. Det är väl inget fel i det. Det är ju hållbarhetstänket som råder där, man återanvänder och tar tillvara det som redan finns.

Jag ser här att förslaget innebär viss ökad administration men att det inte kräver nya personella resurser, står det här.

Min fråga rör egentligen det som tidigare nämndes, hönshirs. Varför har landskapsregeringen satt krutet på den här lagstiftningen när vi de facto inte har ett problem i dagsläget? Vi har haft problemet, men vi har det inte. Men talar man med jordbrukarkretsen så är de ju ytterst oroade över den här explosionen av hönshirs som bara få på två år här på Åland verkligen har tagit fart. Hur har ni resonerat där i landskapsregeringen?

Det belyser hur nytt hönshirs är. Det blev mer offentligt aktuellt nu under sensommaren och det här lagförslaget klubbade landskapsregeringen i våras. Det är egentligen städning av gammal inaktuell byråkrati, så det är inget större arbete kring det.

Men som tidigare har sagts så kan det mycket väl bli aktuellt att vi behöver lagstiftning för annat än flyghavre som de facto inte är ett desto större problem. Men vi har ju ändå flyghavre på våra åländska åkrar, men inget problem i någon större utsträckning som det kanske tidigare var. Det finns en anledning till att vi har den här lagstiftningen, den behövdes mer förr helt enkelt. Men som sagt, det kan mycket väl hända att vi behöver annan lagstiftning nu i framtiden.

Talman! Ja, det fanns ett stort behov av den här lagstiftningen ungefär vid den tidpunkten när vår nuvarande näringsminister föddes. Men det är ju så att säga ett tag sedan.

Men om jag skulle få komma med ett råd som gammal räv här i salen så skulle jag uppmana näringsministern att verkligen sätta krut och resurser på hönshirs. Tillsätt en arbetsgrupp, diskutera med de dina och börja aktivera er! För det här kommer att bli ett jätteproblem. Vi har fortfarande lite tid på oss och kan börja agera. Men vi alla som sitter här i salen vet att lagstiftningsprocedurerna är långa. Det tar ett halvår, ett år, innan vi har någonting färdigt. Med tanke på hur förändringsprocessen har varit, säger de primärproducenter och bönder som jag har pratat med, så är man rädd för att det här verkligen kommer att bli betydligt svårare än vad det har varit. Då är det bra om vi för en gångs skull lite är i fas med verkligheten.

Tack, talman! Tack för det politiska rådet av en gammal räv.

Talman! Lagstiftning om flyghavre har funnits sedan 1975. Jag minns från min barndom hur vi varje sommar hjälpte till att plocka bort flyghavren från åkrarna. Farfar fruktade de långa smala havrestjälkarna som, likt vanlig havre, smög sig in i spannmålsåkrarna och konkurrerade med andra grödor om både ljus och näring. Dessa stjälkar skulle helst brännas för att förhindra vidare spridning. Det enda positiva med flyghavre som jag minns är att denna plåga gav inte bara mig som bondunge, utan många ungdomar, sommarjobb under åren. Vi kunde tjäna en slant på att hjälpa till med att identifiera och riva upp det oönskade ogräset ur åkrarna.

Lagstiftning har helt klart varit nödvändig inom området. Som jag förstår det har detta lagförslag lämnats till oss för att uppdatera den nuvarande landskapslagen om flyghavre. Syftet är att göra den mer effektiv och lättare att tillämpa i praktiken. Enligt det nya lagförslaget är det endast landskapsregeringen som fungerar som tillsynsmyndighet, inte längre de kommunala lantbruksnämnderna. Centergruppens lagtingsgrupp noterar också att förslaget återinför möjligheten till ersättning vid bekämpning av flyghavre. Vi har gjort den analysen att detta i dagsläget inte torde innebära ökade kostnader men en möjlighet till ersättning om det skulle bli en stor smittspridning av flyghavre.

Jag vill ta upp hönshirs. Senast förra veckan rapporterade åländsk media om ett annat ogräs som, på grund av klimatförändringarna, orsakar oro ute i producentleden. Hönshirs trivs i glesa odlingar som majs, lök och potatis. Den kan ha kommit hit på olika sätt bl.a. via begagnade maskiner. Den verkar vara en riktig överlevare och har samma egenskaper som flyghavren. Hönshirs kommer troligen inte att vara det sista ogräset eftersom vi ser en klimatförändring. Det skulle vara viktigt att man tittar på det här rätt fort. Jag förstår också att den kanske inte ryms in i det här lagförslaget, men det vore viktigt att ta den på allvar för den har samma egenskaper som flyghavre. Jag tror att vi kan lära oss mycket av vad som står i det här lagförslaget. Från beslutsfattande håll borde vi titta på snabba åtgärder.

Sammanfattningsvis är den uppdaterade lagen om flyghavre okontroversiell och har ett gott syfte – att främja en högklassig lokal livsmedelsproduktion samt att hålla kontroll på en oönskad gröda genom att förhindra spridning inom utsäde och annan växtproduktion.

Centergruppens lagtingsgrupp välkomnar därmed den uppdaterade lagstiftningen om flyghavre och önskar en god vidarebehandling i utskottet. Vi uttrycker även en viss oro för vår nya gäst, hönshirs, vilket ni hörde. Med de orden vill jag tacka och jag tackar också ministern för lagförslaget.

Tack, talman! Det tål att noteras också att de här ogräsen som vi talar om, både flyghavre, hönshirs, vitgröe och andra, så sprids inte enbart via lantbruksmaskiner. Det finns också rapporter runt om i Norden där de faktiskt kommer från certifierade utsäden och det är oroande. Det förekommer sådana rapporter, det sker via stora nordiska aktörer och det är någonting som man bör bevaka. Jag vet inte om Centern har reagerat på det här.

Nummer två, jag uppfattar att Centern ser hönshirs som ett nytt problem. Men det finns ju observationer på Åland åtminstone från 2021, alltså flera år tillbaka i tiden. Ser ledamoten det här som ett nytt problem, har man inte observerat de här rapporterna tidigare?

Om ledamoten tyckte att jag var otydlig så är det klart att jag och andra inom lagtingsgruppen i Centern också har observerat det här ogräset tidigare. Men faktum är att det senaste året har det verkligen slagit på stort. Och som sagt var, lagstiftning tar tid. Det diskuteras hur vi ska göra. Det är nog under kontroll. Ledamoten behöver inte vara orolig.

Tack, talman! Jag vill också ställa samma fråga till ledamot Mattsson som jag gjorde till minister Josefsson. I jordbruksstöden finns det krav på bekämpning av bland annat flyghavre. Av vilken anledning inför vi nu vite och påföljdsavgifter som en möjlighet och som är någonting helt annat än i fastlandet? Av vilken anledning ska vi behandla våra lantbrukare på ett annat sätt än vad man gör i resten av landet?

Tack, talman! Jag tycker att minister Josefssons svarade väldigt väl på din fråga redan. Om det verkligen behövs så är det en summa som tillför Åland, vilket jag inte heller tror att blir aktuellt.

Tack, herr talman! Den åländska produktionen är ju väldigt delikat. Vi är ett litet område och vi är ju väldigt beroende av, inte minst med tanke på beredskap, av självförsörjningen som är väldigt viktig på Åland. Därför är det ju väldigt känsligt när det kommer in nya ogräs. Ledamoten Mattsson sade att man kommer att se en framtid där mer och mer av de här ogräsen kommer in. Skulle det finnas skäl att fundera över ett gemensamt lagstiftningspaket i framtiden, för hur man ska hantera ogräs istället för att gå från art till art? Är det förenligt med hur man ser på detta från EU? Jag tänker att man effektivare kan hantera de här nya ogräsen om de ändå har liknande egenskaper och det en liknande åtgärd som behöver göras åtminstone lagstiftningsmässigt.

Tack ledamot Påvals för din fråga och för att du lyfte det här. Jag funderade på samma sak när jag läste lagförslaget. Kunde man ha detta mer samlat? Det här är väl något som en arbetsgrupp behöver titta på. Men vissa ogräs har inte liknande egenskaper heller, men just den här omtalade hönshirsen och flyghavre skulle säkert kunna passa att ingå under samma lagstiftning. Jag ser inte så stor skillnad på de två grödorna.

Tack, talman! Den dominerande arten har varit flyghavre som det har varit väldigt mycket prat om. Flyghavre har sedan länge tillbaka varit ett problem på Åland. Nu kommer det en framtid där vi har flera olika arter som kommer in mer och mer. Det pratas om att det kommer med utsäde, med maskiner och med grödor. Är det så att vi helt enkelt har en global värld att ta i beaktande nuförtiden där man ser sådana arter som kommer från andra kontinenter och som kanske behöver hanteras mera agilt? Vi från lagstiftningshåll behöver vara mer på tårna och ha de här mekanismerna färdiga på plats så att man vet hur man hanterar dem.

När man ser tillbaka i historien så ser man att lagstiftningen har hjälpt till att bekämpa just flyghavre rätt väl. Man ser inte alls lika mycket flyghavre i åkrarna idag. En sak är säker, det behöver finnas lagstiftning som hjälper samhället att ta hand om de här grödorna. Det kan ju också orsaka stora ekonomiska förluster för jordbruket som redan är pressat.

Talman! Ledamoten nämner hönshirs. Det är bra att du förtydligar dina kunskaper och rapporterar om det här ogräset från branschen. Det är viktigt. Flera jordbrukare som har jag har talat med säger samma sak. De är oroade och det är någonting vi bör ta till oss.

Jag har en fråga. Du beskrev hönshirs ganska bra. De jordbrukare som jag har pratat med så talar också om ogräset nattskatta som kommer nu. Är det någonting som ledamoten känner till? Är det också någonting som bör tas in i de här diskussionerna?

Tack, talman! Det är också ett ogräs i den här kalibern, men jag tänkte inte stå och predika så mycket om just den i talarstolen, för jag har inte läst in mig på den lika väl som de andra två ogrässorterna.

Talman! Hönshirsen klassas ju som världens tredje värsta ogräs, enligt FN:s jordbruksorganisation FAO. Detta är knappast någonting som vi behöver utreda. Vi vet att hönshirs finns på Åland, den sprider sig. Det finns en stor oro också bland våra jordbrukare, såsom har konstaterats tidigare idag. Ledamoten Mattson konstaterade själv i sitt anförande att hönshirsen har samma egenskaper som flyghavre och även minister Josefsson underströk i en intervju i Ålandstidningen att problematiken är densamma för dessa två ogräs. Vore det inte då befogat att anta en likadan lag om hönshirs som flyghavre som vi behandlar idag?

Tack, talman! Som vi tidigare har sagt så skulle det nog vara viktigt att lagstifta inom det här. Processerna tar tid. Det här är en städning av ett gammalt lagförslag. Jag tror att vi verkligen behöver lägga manken till och titta på vad vi kan göra.

Jag tolkar det som att centergruppen i alla fall ha ett öppet sinne för att anta en lag om hönshirsen, vilket vi i den moderata gruppen tycker vore synnerligen önskvärt.

Tack, talman! Det verkar finnas en ganska stor samsyn i salen att någonting behöver göras. Man är rädd för att de fruktade grödorna kommer i samband med just klimatförändringen och med annat också då förstås, men det är nog den största orsaken att de når hit till oss.

Talman! Bästa lagting. Flyghavre är en ettårig ogräsväxt som länge har utgjort ett betydande problem för jordbruket, särskilt inom spannmålsodlingen.

Trots att växten ser ganska oskyldig ut kan även en liten mängd flyghavre leda till stora skördeförluster och försämrad kvalitet på grödor. Flyghavre förstör både för spannmålsproduktionen och produktionen av utsäde vilket, enligt beredningen, gör det till ett av de mest besvärliga ogräsen inom jordbruket genom tid.

Som vi har hört i tidigare debatter och i diskussionen så är det nya tider och det finns nya problem och grödor vilket också kräver nya tag. Jag tycker att det är bra att lagtinget under den här remissdebatten också diskuterar framtida frågor.

Redan på 1970-talet blev problemet med flyghavre så allvarligt att myndigheterna ansåg det nödvändigt att införa en särskild lagstiftning för att hantera situationen och grunden till den behöver nu uppdatera sig.

Jag vet inte på vilket sätt man nuförtiden bekämpar flyghavre på plats. Som barn gick jag också många timmar på släktens odlingar, liksom ledamoten Mattson sade i Centerns gruppanförande, och hjälpte till att plocka strå efter strå för hand tillsammans med min faster och min kusin. Det var ett av mina första sommarjobb. Kanske någon ledamot med mera kunskap i frågan kan ge ett repliksvar på hur man hanterar detta idag. Det vore roligt att höra.

Jag noterade även att ministern sade i presentationen att flyghavre inte har varit något större problem nuförtiden så det känns ju tryggt och bra att ledamoten Mattsson jag och alla andra ungar gjorde ett bra jobb på åkrarna på 80-talet. Nej, skämt åsido.

Nuförtiden har vi andra invasiva arter som t.ex. mördarsniglar, den tidigare nämnda hönshirsen och andra invasiva grödor som ställer till det för odlare i större och mindre skala.

Genom noggrant utformade regler och bättre övervakning strävar man efter att skydda jordbruket och säkerställa att flyghavre ytterligare inte sprids vidare i odlingarna.

Medskicket till utskottet från oss socialdemokrater är att vi vill veta mera om hur det administrativa arbetet ska fördelas. Hur sker övervakningen? Vilka ekonomiska följder förväntas lagändringen ha för landskapet? Vi efterlyser en konsekvensbedömning på hur förslaget slår mot de åländska spannmålsodlarna på det administrativa planet.

Vi stöder också tidigare diskussioner här i plenum om ett utökat fokus på de grödor som inte nämns just i den här lagtexten.

Vi önskar utskottet lycka till i behandlingen. Det har kommit många bra synpunkter under den här diskussionens gång. Tack!

Jag tackar ledamoten Eckerman för dessa insikter i åländsk lokalhistoria. Man kan lite med glimten i ögat konstatera att när man tittar på barnkonsekvenserna i lagförslaget så står det att förslaget inte har, såvitt man vet, några konsekvenser för jämställdheten eller för barn. Men man kan ju i ljuset av ledamoten Eckermans anförande konstatera att lagstiftning som verktyg förefaller ha en positiv effekt ur barns synpunkt.

Tack för det ledamoten Valve. Det var en lite klurig fråga i replikskiftet. Ledamoten kan ju antingen mena att lagstiftningen är dålig för att den tar bort lätta sommarjobb för unga personer eller precis tvärtom. Vill ledamoten förtydliga?

Repliken ska snarare förstås som att ledamoten Eckerman belyste komplexiteten i bekämpningen av flyghavre i den åländska historien.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.