Remissdebatt

Diskussionen inleddes vid plenum den 3 april 2024 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Fortsatt diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Liberalerna välkomnar och är positiva till att den nya yrkeshögskolelagen kan antas av lagtinget, helst ännu under vårterminen. Vi noterar att den efterlysts redan en längre tid, av verksamma vid Högskolan på Åland, inte minst mot bakgrunden av att motsvarande moderniseringar och förändringar i riket trädde i kraft redan för 10 år sedan.

Det är bra att den nya lagen till skillnad från den nuvarande gör åtskillnad på utbildning på yrkeshögskolenivå och Högskolan på Åland. Den sistnämnda är de facto vår åländska aktör på området men vi bör också vara förberedda på att ge utrymme för andra aktörer att etablera sig här, i första hand på områden som kompletterar vårt utbildningsutbud. Därför kan jag uppfatta de inledande paragraferna som begränsande då det explicit sägs att yrkeshögskoleutbildning på Åland ges vid Högskolan på Åland. Det framkommer inte huruvida andra yrkeshögskolor kan exempelvis ansöka om tillstånd att få bedriva utbildning på samma nivå på Åland. Så har man valt att reglera utbildning på gymnasienivå och även inom grundskolan där externa utbildningsanordnare kan anhålla om tillstånd för att arrangera motsvarande utbildning på Åland. Motsvarande skrivning saknar vi i föreliggande lagförslag. Också på strikt reglerade utbildningsområden bör fri konkurrens få råda så länge som utbildningarna uppfyller nationella och internationella standardiseringar. Sund konkurrens brukar i regel leda till att kostnaderna anpassas till rådande marknad och volymer.

Yrkeshögskolans roll är i första hand att producera kompetens och kunnande för den lokala arbetsmarknaden. Kompetensförsörjningen på Åland är mycket beroende av funktionella utbildningar vid högskolan. Vi erfar att examina vid Högskolan på Åland är uppskattade på arbetsplatser som rekryterar arbetskraft med yrkeshögskoleexamen som grund.

Det är också viktigt att högskolan kan svara på efterfrågan från det offentliga Åland som har ett underskott av behöriga sökanden till specifika tjänster. Därför bör landskapsregeringen agera snabbare än vad som varit fallet idag då uppdragsutbildningar ordnas. Behoven av dessa identifieras genom arbetskraftsundersökningar och eftersom det finns en fördröjning i innan studerande kan erhålla examen bör dessa utbildningar ske återkommande tills arbetsmarknaden stabiliserar sig. Låt mig exemplifiera detta. Just nu råder ytterst stort underskott av behöriga lärare inom småbarnspedagogiken på Åland. Behoven kan inte tillgodoses enbart med rekrytering av sökande som utbildat sig utanför Åland. Vi behöver kompletterande utbildningar för exempelvis barnskötare - som de kallades tidigare - närvårdare inom kompetensområdet för pedagogisk verksamhet och vård av barn, så att de kan fortbilda sig i syfte att erhålla lärarbehörighet. Givetvis inom ramen för system för erkännande av kunnande och tidigare examen. Detta har gjorts förut men måste fortgå tills arbetsmarknadens behov är tillfredsställda. Liknade utbildningar har gjorts för lärare som vidareutbildar sig till exempelvis speciallärare. Det finns god erfarenhet av detta från tidigare som ska tas tillvara.

En annan roll som Högskolan på Åland ska ha är motorn för forskning, utveckling och innovation. Detta bör ske i nära samarbete med näringslivet och offentliga sektorn, exempelvis inom sjukvården. I lagförslaget förs ett resonemang om att en koordinering av detta kommer att kräva personal varför en kostnadsökning kan bli aktuell. Vi tror att högskolan ska undvika traditionella mönster där utökad personal per automatik kan vara lösningen på nya arbetssätt. Just det nära branschvisa samarbetet kan visa vägen till hur administration och byråkrati kan stegvis ersättas av multimobilitet och företagsamhet.

I lagförslaget finns välkomna förslag om disciplinära åtgärder och rätten till en trygg studiemiljö. Reglering av studierätten känns särskilt viktig. Förmånen har framtagits med särskild hänsyn till hur studierätten kan kvarstå under givna förutsättningar när studietakten kan avta eller rentav avbrytas av olika skäl som omnämns i lagförslaget. Ledstjärnan ska dock vara en god genomströmning, vilket även ska premiera och generera budgetmedel till högskolan och av studerande som erhållit examen men uppehåll kan ibland vara nödvändiga av inte minst personliga orsaker. Det ska också vara lätt att återuppta studierna och leda dem till en examen vid ett senare tillfälle i stället för att permanenta avbrott. Det är få förunnat inom arbetslivet idag att få inträde på arbetsmarknaden utan giltig examen. Enbart studier räcker inte. Du ska kunna visa din företagsamhet genom att du fört dina studier i mål. Det är det första inträdesprovet till livet efter examen.

Till sist, talman, ännu några ord om styrelsen. Jag vet inte om det explicit är antalet ledamöter i styrelsen som är det viktiga att hårdreglera. Det viktiga är att de som väljs till styrelsen kan bidra med olika kunnande från de branscher och offentlig sektor som Högskolan på Åland ska vara mo-torn i. En alltför talrik styrelse, har erfarenheterna visat, kan dock bli tungrodd redan från start. Tillsammans med en lika tungrodd huvudman är de uteblivna framgångarna givna. Därför ska högskolans bolagisering prioriteras för att ge den det självbestämmande som den är förtjänt av inom de ekonomiska ramar som står tillbuds. Erfarenheterna har också visat att det är en olycklig sammanblandning av ansvar då huvudmannen ska välja rektor medan styrelsen saknar medel och verktyg för att kräva ansvar av rektor då saker gått snett eller utvecklingen leds i fel riktning. Vi välkomnar en renodling av rollerna härvidlag.

Liberalerna förordar lagförslaget men önskar att lag- och kulturutskottet gör en grundlig analys av lagens konsekvenser, trots att vårterminen redan lider mot sitt slut. Önskvärt vore förstås att åtgärder i lagens syfte redan kunde successivt implementeras från höstterminen 2024. Tack, talman!

Tack för ordet. Tack till ledamoten Juslin för ett välformulerat anförande i vanlig ordning.

Spontant vill jag snabbt kommentera det här med styrelsen. Det är bra att ledamoten lyfte den problematiken. Har vi en styrelse av bestående av sex i högskolans styrelse varav två per automatik hör till skolan redan, så är det ju bara fyra externa som ska vara med och formulera ett oerhört viktigt uppdrag för det åländska samhället. Jag och utskottet lovar också till den delen att verkligen fundera på vad som är bäst med tanke på helheten.

Min fråga. Vi har offentlig undervisning per automatik, fritt tillträde för vem som helst, när som helst och också i högskolans lokaler. Med tanke på den avhumanisering vi upplever i stort som smått - hemska saker med tanke på hur lite människoliv värderas - är det klokt att ha en offentlighet där rektorn inte har större befogenheter att inskränka tillgängligheten?

Tack utskottsordförande Harry Jansson. Det är fint att ni fördjupar er i de här frågorna i utskottet. Jag ser ändå det på det sättet att offentligheten i sig är en väldigt viktig sak. Man måste kunna följa med i undervisningen så att säga, så att man vet att läroplanen uppfylls och att det finns tillträde till klassrummet, trots att kanske klassrumsdörren är stängd. Däremot är tillträde till skolans fastighet en annan sak. Där tycker jag nog att utskottet kan titta på möjligheter att kunna reglera rent tekniskt på ett smidigt sätt, kanske inte allmänheten har tillträde till precis alla utrymmen och precis hela tiden. Det är alldeles riktigt som det påstods här, att det finns tillbud. Vi ska inte vara naiva på Åland heller att det här inte kan bli aktuellt på Åland.

Tack för svaret på repliken. Det gläder mig att ledamoten har funderat på den frågan. Jag ställer frågan utgående från ledamotens gedigna erfarenhet av vårt utbildningsväsende. Det här känns ju som ett alternativt, att utskottet efter att hört landskapsregeringen, så kunde man via tillgången till lokalerna garantera någon form av grundtrygghet om att ovälkomna besök inte sker bara utan någon som helst kontroll på förhand. Därmed kan man bibehålla offentligheten, som ledamoten sade, man har tillgång. Men för att komma in så är det ett första litet hinder på vägen, dvs. att man måste meddela att man är på gång.

Tack, talman! Tack ledamot Jansson. Det är viktigt att det går att reglera. Det är viktigt också att skolans ledning, rektor och utbildningsledare, kan agera proaktiv. Att man i ett tidigt skede, när misstanke om något slags missbruk uppkommer, kan gå in och vidta disciplinära åtgärder för att kunna reglera det på något lämpligt sätt. De här disciplinära åtgärderna har inte funnits förut, det är nya i det här lagförslaget. Det är mycket välkommet.

Talman! Det har varit ett politiskt projekt under många herrans år att minska landskapsregeringens kontrollbehov av högskolan och ge högskolan mer autonomi. Detta för att högskolan snabbare ska kunna reagera på förändringar i samhället utan att de måste dra allting via landskapsregeringen. Man ska kunna hoppa på olika EU-projekt och annat, en snabbhet som inte finns i dagens system. Nu står det i lagförslaget att målet om att bolagisera högskolan kvarstår. Lite kopplat till ledamotens resonemang där, hur upplever ledamoten att det här lagförslaget är ett steg i den riktningen att högskolan ska bli mer autonom?

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag ser det som en väldigt viktig symbol, signal att det är beskrivet i lagförslaget. Det återstår väldigt mycket praktiskt arbete i och för sig för att komma i mål och ett helt annat anslag för det fortsatta arbetet. Men det är viktigt, högskolan ska vara autonom, den ska inte vara beroende av politisk styrning annat än genom utbildningsavtal och andra regleringar beträffande fastigheten och sådana saker. Men i övrigt så ska det finnas en fri budget som man använder inom ett visst ansvarsområde i varje fall.

Tack, talman! Det var bra att höra det. Jag hakar också i det sammanhanget lite på kollegan Janssons fråga om den detaljreglering som finns om styrelsen. Det är också lite symptomatiskt på något vis i det här anstiga, att man ska liksom detaljreglera hur sådana här organ som styrelser ska tillsättas, ungefär som att då har man kontroll. Jag tycker att det är någonting som utskottet verkligen kan titta närmare på. Ska de vara sex personer i den här styrelsen där några ska vara från högskolan? Man är väldigt noga med att de andra ska ha praktiska erfarenhet av yrken som man utbildar inom. Vad ger det för spelutrymme, inte för högskolan kanske men för sittande landskapsregering att bemanna den styrelsen med det man bedömer att högskolan behöver för de kommande åren?

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Utskottet har ju en möjlighet att lite lätta på den här distinkta skrivningen förstås. Utskottet kan vara lagberedare i en mindre utsträckning men kanske inte på ett övergripande plan. Det är en mycket viktig fråga. Om högskolan till exempel ska ha ett samarbete med andra aktörer, med det privata näringslivet eller med andra högskolor, så kan dessa samarbetspartner ha ett intresse av att också finnas med i skolans styrelse för att kunna påverka utvecklingen. Det här är en viktig sak för utskottet att titta på framöver.

Talman! Vicetalman Juslin nämnde två punkter som jag tänker ta upp. Det första är att man tydligt och klart säger i lagen att det här är fråga om yrkeshögskoleutbildning. Det sägs att vi har hållit på med högskoleutbildning här på Åland genom att man har marknadsfört sig som en högskola, så det är ju bra att det klargörs i sig.

Den andra punkten är framförallt paragraf 4 som kanske kan tolkas som lite protektionistisk genom att yrkeshögskoleutbildningen ges bara till Högskolan på Åland att utföras. Där tycker jag att utskottet kunde se om man skulle kunna införa ett tillståndsförfarande som kanske skulle öppna möjligheter för andra aktörer för att fylla ett behov som inte högskolan har i sin repertoar så att säga.

Tack, talman! Tack ledamot Asumaa. Det är en viktig principiell diskussion som vi för just nu kring högskolan. Det är ju så att alla yrkeshögskoleutbildningar genomgår med jämna mellanrum auditering, det vill säga att de ska svara mot vissa kvalitetskrav. Då ser jag ingen rädsla i det heller, att man kunde få tillträde till andra aktörer på Åland inom det här området, så länge de uppfyller de här grundläggande kraven.

Då det gäller benämningen så är det ganska intressant. Historiskt när man inledde arbetet med yrkeshögskoleutbildningen, som är ett arv från Christoffer Taxells tid, så hette skolan först Ålands högskola och sedan har man ändrat till Högskolan på Åland.

Talman! För att återkomma till tillståndsförfarandet, det är ju så att inte ska ju någon komma hit och konkurrera ut högskolan på Åland. Där inte högskolan kan ge ett utbildningsprogram så skulle det kunna vara ett kompletterande alternativ för att fylla de kraven som också vicetalman nämnde vad gäller att utbilda människor för företag och annat. Det är klart att det finns ju krav på de här också. Har man ekonomiska, kvalitativa eller operativa krav som inte uppfylls, då har man ju ingenting här att göra heller. Man behöver kanske kräva att tillståndsförfarandet skulle kunna kompletteras i den här lagen. För som det står nu så är ju alla andra uteslutna. Vi vet ju att vi har ganska goda erfarenheter med samarbete exempelvis med Åbo Akademi vad gäller småbarnspedagogiken som inte ha kunnat ges av Högskolan på Åland.

Tack, talman! Man brukar reglera det på det sättet att man köper in de här tjänsterna från andra institutioner, men så sker utbildningen i vår lokala aktörs namn. Men jag kan lite tänka mig att det uppstår någon slags överadministrationen. Dels har vi den ursprungliga institutionen som administrerar den här utbildningen och sedan har vi vår egen lokala aktör som också administrerar. Man kanske kunde hitta kostnadseffektiva lösningar genom att förenkla det här förfarandet på något sätt. Jag konstaterade också i anförandet att det handlar om kompletterande utbildningar eftersom vår yrkeshögskola trots allt är en ganska liten aktör i Finland.

Tack, herr talman! Det verkar som att Liberalerna nu kan avsluta sitt interna partimöte här i salen och det är bra om man inte har hunnit riktigt klart.

Men det som jag tänker ta upp är att ledamoten var inne på det här med brådska och att det är viktigt att utskottet tar sin tid på denna lagstiftning. Det är ju så att den här lagstiftningen är relativt omfattande, i alla fall för en person som jag som inte har en bakgrund inom det utbildningspolitiska som ledamoten Juslin har. Man ska förstås respektera ledamotens erfarenhet. Och därav så tänker jag fråga ledamoten, när jag läser genom det här lagförslaget så hittar inte jag något som direkt skulle kunna vara kostnadsdrivande, men jag vet inte. Hur ser ledamoten på den här frågan. Har man analyserat den här lagstiftningen ur ett sådant perspektiv? Finns det delar i det här som kan leda till att kostnaderna för offentliga Åland ökar?

Tack, talman! Jag skulle gärna se att ledamot Wikström hade en annan ton när han inledde replikväxlingen nyss.

Om ledamot Wikström läser lagförslaget så står det uttryckligen där att det kan vara kostnadsdrivande förslag som föreslås här. That´s it!

Tack, talman! Detta förslag till ny yrkeshögskolelag är tänkt att ersätta nuvarande landskapslag om Högskolan på Åland. Nuvarande landskapslag om Högskolan på Åland är över 20 år gammal, förstås har flera ändringar gjorts genom åren i lagen, men nu är det nog behövligt att förnya hela lagen för att anpassa den efter dagens förhållanden och vår omgivning.

Landskapsregeringens övergripande målsättning med lagen är att möjliggöra internationellt konkurrenskraftig yrkeshögskoleutbildning på Åland av hög kvalitet. En yrkeshögskoleutbildning på Åland av hög kvalitet känns som ett måste, om Åland ska fortsätta ha konkurrenskraftig yrkeshögskoleutbildning.

Jag tycker att detta lagförslag är bra och vill nämna vissa delar i det. De studerande har rätt till en trygg studiemiljö med studiero, står det i lagförslaget. En trygg studiemiljö med studiero är en grundläggande rätt och faktor för att uppnå goda studieresultat. En trygg inlärningsmiljö är grunden för en högklassig och resultatrik verksamhet i alla utbildningsmiljöer. En liknande bestämmelse finns för det övriga utbildningssystemet på Åland.

Studierätten. Den som antagits för studier till en examen har rätt att genomföra sina studier. Bestämmelser om hur studierna är uppbyggda finns i högskolans utbildningsplan och examensstadga. Med en begränsning av studietiden är målsättningen att få studierna avklarade inom en förutbestämd tid. Detta leder till att de studerande utexamineras snabbare och kommer ut i arbetslivet. Vid vissa omständigheter som framgår i lagförslaget, kan den studerande välja att ansöka om förlängning av studierätten. Att få en utbildningsplan när studierna inleds gör att studievägen fram till examen är utstakad och examensdagen är inom en begränsad framtid.

Högskolans verksamhet ska såsom idag regleras i utbildningsavtal mellan landskapsregeringen och högskolan. I avtalet bestäms resultatmål för högskolan, vilka resurser högskolan har och hur resurserna ska prioriteras, verksamhetsstrukturen samt resultatuppföljningen och rapporteringen. I liggande lagförslag ändras avtalstiden till 4 år från dagens 3 år, detta för att trygga långsiktigheten. Förslaget är att avtalet förnyas i mitten av mandatperioden för att trygga kontinuiteten då den politiska ledningen byts. Längre avtal och trygg kontinuitet vid byte av politiker torde ge en mera stabil och målinriktad styrning av yrkeshögskolan.

Vi i Centerns lagtingsgrupp stöder detta förslag till ny yrkeshögskolelag. Tack, talman!

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Yrkeshögskolelagen ska reglera en viktig verksamhet. Jag tror att det kommer att finnas en del som vi behöver bita i och fundera på när det gäller den här verksamheten. Det känns kanske som att det i här förslaget som nu har kommit finns utrymme för förbättring och det väcker en hel del frågor det här förslaget. Till exempel anges i den här lagen att högskolan eller yrkeshögskolan ska bedriva konstnärlig verksamhet och det ska vara på konstnärlig grund. Den här typen av bestämmelse kan man väl hitta på andra ställen också i liknande lagar. Men det vore intressant att veta lite närmare, vad är det man har tänkt? Vad är det egentligen frågan om?

Högskolan bedriver redan idag en viss forsknings- och utvecklingsverksamhet som uttryckligen, enligt vad man själv anger i sin verksamhetsberättelse, handlar om tillämpad forskning med direkt betydelse för det åländska arbets- och näringslivet, och det är väl helt okej. Nu förefaller det dock som att man tänker utöka den här forskningsverksamheten, det kommer att kosta pengar och det inser man. Det står också så i lagförslaget, dock utan att man egentligen riktigt vet hur mycket och det är ju lite oroande.

Obunden Samling vet ju att den som köper allt han ser får sälja allt han äger. Det är lite den faran vi har här. Det är klart att vi vill ha forskning också. Vi vill ha sjökaptener, vi vill har maskinister, vi vill ha sjukskötare, vi vill ha hospitality management och vi vill jättemycket. Det är en jättebred högskola vi har. Det är också en sak vi borde fundera över nu i samband med den här lagstiftningen. Är det för brett det här? Borde vi börja fundera på om det är någonting som vi gör bättre om vi lite smalnar av? Det är en sak som vi från Obunden Samling skickar med. Funderar på bredden! Det är inte bra med för brett omfång på den här hyddan som ska flyttas framåt och som vi på något vis ska försöka administrera.

Sen om man fortsätter, ska vi helt plötsligt börja syssla med grundforskningen, ja då ska vi förstås ha en rektor som är doktor. Då menar jag förstås inte medicine doktor utan att man har doktorerat. Idag räcker det till med en licentiatavhandling och ärligt talat så spelar det kanske inte så stor roll. Jag brukar ju inte annars vara den här stora anhängaren av att vi ska göra precis så som i Finland, som jag bland brukar anklaga vissa andra partier för att vara. Men om man nu tittar så skulle vi i varje fall kunna ta idéer ibland och vi skulle kunna komplettera den paragrafen som kräver en doktorsavhandling med någon fin formulering som med någon annan lämplig utbildning och erfarenhet eller ämneskombination. Får vi nu den här riktigt fina randiga katten som verkligen fångar möss men som inte har precis perfekt pedigree heller, så att säga, stamtavla och utbildning, ja men då kanske vi ändå ska välja den katten, för den fångar möss. Får vi rätt rektor så kanske vi inte ska vara så hårda med utbildningskravet att vi målar in oss i ett hörn där. Och dyrt blir det säkert också när vi har den här typen av krav på rektorns behörighet som nog har sin motsvarighet också i andra lagstiftningar. Jag säger inte att det är helt fel, men vi kan liksom göra det lite mera flexibelt ser vi från Obunden Samling.

Vi har en budget redan idag på ungefär drygt 20 miljoner för den här verksamheten. På det här sättet kommer det inte att bli billigare. Jag hittade siffror från 2022, det var 69 utexaminerade från olika utbildningsinriktningar. Jag tror att det är sex utbildningsinriktningar till antalet, om jag minns rätt och 140 erbjudna platser. Om vi börjar räkna kostnad per plats så är det klart att vi har en jätteviktig verksamhet. I synnerhet skulle vi inte ha så gott om sjukskötare om vi inte hade den här utbildningen. Vi måste ändå fundera på vad det är för verksamheter vi bygger upp och hur mycket de får kosta. Det är det medskicket som vi ger.

För övrigt från Obunden Samling är vi nog på det sättet positivt inställda till utbildning. Vi är positivt inställda till den här verksamheten som är en av samhällets absoluta kärnverksamheter och som naturligtvis ska få kosta, men kanske inte i onödan. Tack, talman! Det var det från Obunden Samling.

Tack, talman! Tack ledamoten för ditt anförande. Jag börjar med detta att det kan bli väldigt dyrt. Vi ska komma ihåg att landskapsregeringen är ju huvudmannen för högskolan fortfarande i den här lagen. Det är landskapsregeringen som köper utbildning av högskolan. Gällande vad som får kosta så regleras det i ett utbildningsavtal som landskapsregeringen kommer överens om med högskolan. Sen är det ju också en resultatenhet. Det är väl det som också är tanken med att gå vidare sedan med ett bolag, att de ska vara mera fria kring t.ex. forskning och få pengar från utomstående kring specialutbildningar. Så jag tänker nog att det behöver inte bli speciellt dyrt.

Sen kom ledamoten också in på rektorn och behörighet. Nu ska ju också högskolan kunna bedriva forskning och då ser nog jag det som att det är väldigt viktigt att (… taltiden slut).

Tack, talman! Minister Hambrudd, jag kan väl bara konstatera att högskolan, enligt egen uppgift själv, redan idag bedriver forskning. Det anger det som en form av nyttorelaterad och tillämpad forskning som är kopplad till Ålands arbets- och näringsliv. I min värld skulle det kanske räcka till.

När man läser lagförslaget känns det nu som att man är inne på att utvidga det här forskningsuppdraget. Må väl vara sedan att det finns ett utbildningsavtal i grund och botten som ska reglera den här verksamheten. Men det är klart att om det står det i lagen att högskolan ska fixa med något och sitter man i högskolans kläder och ska förhandla om det utbildningsavtalet så kommer man väl att kräva vissa resurser för att möjliggöra det som politikerna skriver i lagen att högskolan ska syssla med. Tack, talman!

Tack, talman! Naturligtvis är det ju så att högskolan redan bedriver forskning och det är också möjligt eftersom man har ett nytt läraravtal. Men syftet med forskningen är ju attraktionskraften, behörighet och kompetens för lärare som faktiskt kan bedriva forskning.

Det som jag inte hann avsluta tidigare var kring behörigheten med rektorn. Har man en doktorsexamen så har man också fördjupade kunskaper kring vad tillämpad forskning handlar om. Vi ser att det är viktigt att en rektor har den kompetensen och därav kravet med en doktor.

Tack, talman! När det gäller just doktorsexamen för rektorn så var det ju ingenting jag motsatte mig. Jag sade bara att man kunde öppna upp den här paragrafen enligt den modell som till exempel yrkeshögskolelagen i fastlandet har för att göra det lite mera möjligt att om vi hittar den rätta så får vi välja den rätta. Det brukar var bäst så i alla sammanhang att man får välja den rätta.

Tack, herr talman! Jag tycker att ledamoten Måtar bjöd upp till en väldigt konstruktiv diskussion i sitt anförande. Jag instämmer att vi kanske inte precis ska göra alltid som man gör på fastlandet. Men vi ska ända ha ögonen med oss och hålla koll på vilka misstag och vilka minor man har gått på och hur man gör saker. Vi har självstyrelsen för att kunna anpassa oss efter våra egna förhållanden. Jag tycker att det är viktigt, också som ledamot att sade, att vi inte på grund av gamla heliga kor fokuserar för brett. Vi bör analysera vad det är för behov vi har, vad vi ska ha högskolan till och sedan också se vilka typer av samarbeten vi kan inleda, istället för att driva vissa utbildningar själva.

Tack, talman! Ja, ledamot Påvals, bra ni tog upp heliga kor. Jag skulle vara beredd att vi kanske måste ta någon ko i grimman och föra den till slakt, så att säga. Det är helt enkelt sådant som vi också borde börja diskutera.

Nu cementerar man i den här lagen ganska tydligt det som högskolan ska syssla med. Vi borde kanske ta en funderare och ha de här möjligheterna tydligare, kanske vi är för breda i den här högskolan just nu. Slimma ner!

Tack, herr talman! Innan vi för kossan till slakt så tycker jag att vi ändå behöver se över alternativen, för det finns alternativ, speciellt i dag. Vi har väldigt täta kontakter både till Sverige och Finland, via studerandelänkar sen många, många år tillbaka och på ett personligt plan också i mångt och mycket. Jag tycker att vi behöver se över dem och utnyttja dem så mycket det går. Vi kanske inte behöver föra kon till slakt. Vi kan se till att vi ingår i konstruktiva samarbeten, kanske satellitsamarbeten eller vad som helst med stödaktörer både på den svenska och den finska sidan. Det är lite det som vi kanske behöver se över på Åland, vi kanske inte måste uppfinna alla hjul själva och driva dem själva. Det finns goda kontakter och de ska vi utnyttja både på ett personligt plan och även på formellt plan.

Tack, talman! Absolut, att söka samarbeten är en jättebra tanke och därmed kanske man inte behöver göra allting i egen regi. Till exempel när det gäller forskning, som också minister Hambrudd var inne på här tidigare, om man vill bygga upp forskning så kommer det att kosta pengar att få de personerna till Åland. Det löser sig inte utan ordentliga forskningsanslag. Det här luktar pengar, men inte på ett positivt sätt för Obunden Samling.

Vicetalmannen nämnde i sitt anförande - jag uppfattade inte riktigt - att kostnaderna för högskolan finns i onödan. Menar vicetalman att det också finns utbildningar som är onödiga? Vilka är de som då kostar för mycket och är onödiga enligt Obunden Samling?

Tack, talman! Ledamot Eckerman, jag är ganska säker på att jag inte har sagt att någon utbildning har varit onödig. All utbildning är bra i grunden.

Det jag säger är att vi behöver fundera på om vi ändå är för breda och att någon utbildningsinriktning i högskolan borde avskaffas. Jag har fått många möjligheter här att säga vilken ko som bildligt talat skulle föras till slakt, men jag har inte nämnt kons namn och det har varit helt medvetet eftersom någon sådan förankring har jag inte. Men vi måste tänka i de termerna och olika samarbeten, precis som t.ex. lagtingsledamoten Påvals var inne på. I min hjärna betyder ett samarbete att det kanske är vissa saker som vi inte gör här utan det görs i Åbo, och sedan kanske det kommer åbobor hit och gör sådant som inte de gör men som vi gör. Det betyder att vi gör inte alla allt.

Angående behovet av de här olika utbildningarna så finns det ju förmodligen redan ganska god statistik på underlag hur många som söker och hur många som går igenom utbildningen. Det finns ju också en arbetsmarknadsundersökning om vilka ställen på Åland som vi har för lite personer som kan arbeta och har utbildning osv. Jag tycker att det är väldigt bra om man kanske inte bara tycker och tänker utan att man faktiskt använder sig av statistik och det vi vet om arbetslivet idag.

Det ska vara ganska lätt att anpassa Högskolan på Åland efter hur behoven ser ut, för de ser väldigt olika ut lite beroende på säsong. Efter pandemin så såg man ju också ett väldigt stort behov av att folk måste byta yrken för att vissa yrken helt enkelt försvann.

Tack, talman! Ja, ledamot Eckerman, jag har försökt studera dessa verksamhetsberättelser och alldeles i början, man kan inte undgå att se de här siffrorna, så ser man hur många som utexamineras från varje linje och så vidare. Sen är det ju inte så hemskt stort detektivarbete som behövs för att se vad vi verkligen har behov av. Jag har t.ex. nämnt sjukskötarutbildningen som en utbildning som vi verkligen ska prioritera. Jag har nämnt den utbildningen och över obundnas döda kropp ska man inte göra någonting åt den utbildningen annat än att ge den ännu mera resurser och köra vidare. Men det kanske finns andra inriktningar inom högskolan där man måste fundera. Är vi faktiskt på rätt? Ska vi fortsätta med det här? Det är den lilla diskussionen som jag försöker lyfta.

Talman! Bästa lagtingsledamöter. Det nya lagförslag som har lagts fram av landskapsregeringen angående ändringar i högskolelagen syftar till att skapa en ram som främjar en hög nivå av yrkeshögskoleutbildning på Åland.

Högskolan fungerar i praktiken som en yrkeshögskola, men namnet är så pass väletablerat att ett namnbyte inte är aktuellt. Det ska dock erkännas att när man läser lagtexten så är det lätt hänt att det blir en begreppsförvirring som jag personligen inte anser vara helt lyckad.

Redan 2023 ändrades lagen så att högskolan erbjuder högre yrkeshögskoleutbildning. Detta bibehålls i det här lagförslaget eftersom det öppnat upp fler möjligheter för våra studeranden att förvärva avancerade yrkeskunskaper, vilket gynnar Åland och möjliggör att högskolan samt våra studerande kan konkurrera internationellt på ett annat sätt. Samtidigt, genom att tillåta undervisning på engelska, ökar vi tillgängligheten för internationella studenter och främjar en mer mångkulturell lärandemiljö. Det är bra för vårt integrationsarbete på Åland och främjar förhoppningsvis även inflyttning.

Att samarbeta med andra högskolor och näringslivet är också en nyckelaspekt i förslaget. Detta främjar kunskapsutbyte och innovationskraft, vilket är avgörande för att hålla vår utbildning relevant och konkurrenskraftig i en nordisk och förhoppningsvis även global kontext. Dock är det viktigt att notera att detta kan kräva ytterligare resurser och administration, vilket måste hanteras noggrant. Samverkan kan dock även ge ökade möjligheter till extern finansiering.

Det är dock viktigt att vara medveten om de potentiella nackdelarna och utmaningarna med detta lagförslag. Ökade kostnader för utveckling av FUI verksamhet och specialiseringsutbildningar kan belasta högskolan, och ökade krav på administration och övervakning kan kräva ytterligare resurser.

Eftersom de studerande är över 18 år får inte förslaget några direkta konsekvenser för barn. Bra är ändå att man poängterar fördelen för barn genom att förslaget ger en möjlighet för en studerande att anmäla sig som frånvarande på ett sätt som innebär att tiden inte räknas in i studierätten för den tid den studerande är graviditets- eller föräldraledig. Detta tryggar barnets rätt till sin förälder trots att föräldern studerar och möjliggör studier för föräldern.

En sak som högskolan är mycket nöjd över är att den s.k. SORA-lagstiftningen, lösningar vid olämplighet för studier, nu finns i lag eftersom det är helt nytt och ses som ett stort behov. Även att det blir tydligt hur länge man får vara inskriven utan att prestera är viktigt.

Målsättningen att förbättra tryggheten i utbildningen och i arbetslivet, gäller antagning som studerande samt indragning och återställande av studierätten. SORA-lagstiftningen gäller både yrkesutbildning och högskoleutbildning.

SORA-lagstiftningen ger utbildningsanordnaren och högskolan en möjlighet att dra in en studierätt om det i utbildningen eller i yrket ingår krav på minderårigas säkerhet, patient- och kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Dessutom ingår det i SORA-lagstiftningen författningar om narkotikatest som gäller all yrkesutbildning.

Grundlagsutskottet konstaterade vid behandlingen av SORA-lagstiftningen att utskottet anser det vara klart att hälsotillstånd och funktionsnedsättning i vissa fall kan utgöra praktiska hinder för studier men att proportionalitetskravet innebär att bestämmelserna om hinder för antagning som studerande av dessa orsaker måste vara sådana att de inte i onödan begränsar funktionsnedsatta personers möjligheter till utbildning. Bedömningen ska göras i förhållande till diskrimineringsförbudet i grundlagens 6 § 2 mom., bestämmelsen i grundlagens 16 § 2 mom. om att det allmänna ska säkerställa lika möjligheter för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov få också annan utbildning än grundläggande utbildning samt artiklarna 24 och 26 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Detta innebär att bedömningen av hindren ska vara objektiv och högskolan ska främja tillgängligheten i studierna och försöka lösa praktiska problem som en sjukdom eller en funktionsvariation kan innebära. Även beslut som en annan utbildningsanordnare har fattat om indragning av studierätten för studier som omfattar särskilda säkerhetskrav, är ett hinder för antagning om indragningen beror på skyddet för andras hälsa och säkerhet.

För mig som är diabetiker och färgblind och hela mitt liv innan jag blev politiker har arbetat med barn, ungdomar och människor med olika funktionsvariationer tycker jag att den här lagstiftningen är väldigt bra.

I 10:e kapitlet Åtgärder för en trygg studiemiljö tycker jag att man borde ha skrivelser om krav även på läraren och inte enbart på de studerande. Jag som själv är eller har varit lärare tycker det är viktigt att rätten och skyldigheterna är stora även på de som utbildar.

Sammanfattningsvis innebär detta lagförslag ett betydande steg framåt mot att skapa en hållbar och konkurrenskraftig utbildningsmiljö på Åland vilket under årens lopp varit en viktig fråga för oss Socialdemokrater. Genom att noggrant väga fördelar mot nackdelar strävar vi efter att skapa en lagstiftning som främjar våra mål för utbildning och hållbar utveckling. Tack

Tack, talman! Tack ledamoten Löthman. Jag kunde inte låta bli eftersom ledamoten förde ett resonemang om namnet. Om landskapsregeringen strävar efter att renodla Högskolan på Åland till en yrkeshögskola, det heter också yrkeshögskolelag, men man väljer att behålla namnet Högskolan på Åland, hur har resonemanget gått hos Socialdemokraterna gällande det? Ledamoten nämnde själv att det finns en viss begreppsförvirring. Finns det enligt ledamoten en idé med att se över namnet på institutionen?

Talman! Ledamot Röblom, frågan gällande namnet, som jag sade tidigare så är det ju i praktiken en yrkeshögskola vi har. För- och nackdelar? Jag anser det nog befogat att behålla namnet. Jag ser det inte som en omöjlighet eller jag skulle vilja att någon gång i framtiden skulle man också kunna bedriva högskola på den höga nivån också på Åland.

Tack, talman! Tack ledamot Löthman för ett väldigt bra anförande. Jag fångade upp, precis som tidigare replikskiftet, begreppsförvirringen som rätt intressant. Jag kan också stöda resonemanget kring att det å ena sidan kanske är praktiskt att behålla namnet, samtidigt som det helt tydligt är en yrkeshögskola sen många år tillbaka. Det där kan ju så klart ställa till det när det gäller marknadsföringen av utbildningarna på Åland. Vad är vi egentligen? Jag ställer mig fortfarande lite frågande till om det är så klokt att uppehålla sig vid att man är en högskola när man de facto är en yrkeshögskola.

Ledamoten nämnde i sitt anförande innovationskraft som väldigt viktigt och det håller jag också med om (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamot Mansén, begreppsförvirringen är till viss del problematisk. Jag lovar att åtminstone jag från min sida ska titta på det i lag- och kulturutskottet. Det lovar jag.

Talman! Ja, angående innovationskraften som ledamot Löthman var inne på, jag tycker att det är mycket intressant. Hur ser ledamot Löthman på det i lagförslaget? Hur gynnar man den mera konkret när det gäller att jobba med nytänkande som innovationskraft egentligen handlar om. Ser ledamot Löthman några konkreta förslag eller tankar kring hur det här kan utvecklas?

Talman! Som svar till ledamot Mansén så ska jag väl säga att samarbete med näringslivet plus andra högskolor ska förhoppningsvis bidra till det här.

Talman! Det är bra med remissdebatt. Det har varit många bra inlägg och det är sådant som man som utskottsmedlem tar med sig.

Landskapsregeringen föreslår en ny lag med bestämmelser för en yrkeshögskoleutbildning på Åland samt om Högskolan på Åland. Lagen ersätter då en landskapslag om Högskolan på Åland.

Jag anade att det i den här nya yrkeshögskolelagen inte fanns några större visioner utan att den är av rent teknisk karaktär för att få lagen uppdaterad. Mot bakgrund av regeringsprogrammet och de visioner och tankar som finns kring högskolan hade jag åtminstone gärna sett en ny riktgivande lag med lite framåtanda och mer nytänkande när man ändå uppdaterar den här lagen.

Vi fick höra av minister Hambrudd i presentationen att landskapsregeringen hoppas på en skyndsam behandling i utskottet med beaktande av lagstiftningskontrollen. För mig som politiker har jag alltid haft en vånda när informationen om ärendet kommer tajt in på ett beslut. Det är kort behandlingstid, det är bråttom och det rimmar inte alltid bra. Remissutlåtandet var utställt den 5-29 februari. Den 14 mars inkom lagförslaget från landskapsregeringen. Den 18 mars fick vi det till kännedom i Ålands lagting. Den 22 mars fick vi det presenterat av minister Hambrudd. Vi bordlade ärendet den 3 april, men vi inledde behandlingen i utskottet redan 2 april. Inom april ska detta lagförslag vara klart för att det ska gå igenom lagstiftningskontrollen och för att lagen ska träda i kraft den 1 augusti.

Det här är en viktig lag på 78 paragrafer. Jag kan inte säga att jag gillar den här sortens behandlingar, men det är kanske något som jag måste respektera. Jag har inte några problem med snabb beredning i vissa fall, men den här lagen kräver kärlek. Den här lagen är bra, för det här är en lag som Åland har behörighet kring och då är det extra viktigt att vi ser på den här och behandlar den noggrant. Vi ska värna om vår självstyrelse och vår behörighet.

Förstås är Moderat Samling positivt till en uppdaterad lag, inte frågan om annat. Det är viktigt att de som vill studera har ett brett utbud av studier att välja mellan och en lag som fungerar. Högskolan på Åland är viktig. Den nuvarande lagen är ju dessutom 20 år gammal som någon tidigare nämnde. Men vi har en fungerande lag.

Vi fick i presentationen av minister Hambrudd höra att utvecklingen på högskolan är ett maratonlopp och att det är ett omfattande arbete och lagstiftningspaket för att nå slutmålet. Målet är att Högskolan på Åland ska bli en egen juridisk person.

Men den här nya lagen, ska vi tolka det som att landskapsregering vill montera ner högskolan? Eller hur ska vi tolka den?

Talman! Det står på vissa ställen i motiveringarna att det kan komma att krävas mer resurser till personalen, precis som vicetalman Juslin nämnde i sitt anförande Studerande ska kunna göra sina studier på halvfart, det ska tas narkotikaprover och det finns en hel del andra saker i lagen. Betyder det här att det behöver anställas mer personal till skolorna? Lärarna har redan idag ett ganska tufft arbete. Det är väl inte meningen att tiden med de studerande ska prioriteras bort.

Frågan är ändå varför är det så bråttom och varför saknas det saker i den här lagen? Vi har ju som bekant redan inlett utskottsbehandlingen och detta innan vi ens har haft en remissdebatt som vi har här i dag. En del frågor har redan uppstått i utskottsbehandlingen.

I lagförslaget föreslås det att högskolan ska samarbeta med näringslivet och det övriga arbetslivet och även med andra högskolor och utbildningssamordnare. Det är bra, men det står även; "beroende på samarbetets omfattning kan ytterligare finansiering behövas". Kostnadsdrivande investeringar, frågan är om den yrkeshögskolelagen är kostnadsdrivande?

Jag reagerade på två saker i lagtexten, dels offentligheten och det berörde ledamot Harry Jansson tidigare, så den behöver vi inte diskutera så mycket mera.

Men vi har också 11 §, finansiering av verksamheten. Vicetalman Måtar lyfte forskningen som ett viktigt exempel och då kommer vi till donationer. I den gamla lagen finns det tydliga skrivningar i 42 § om donationer till högskolan. Men i den nya lagen hittar jag inte någonting sådant. Vill man inte ha donationer nu? I min värld är det viktigt med externa intäkter. Tänk er om ett åländskt rederi skulle skoja till det och plötsligt ville donera ett belopp för ett speciellt ändamål, utbildning, eller forskning. Hur ska vi hantera det?

Avslutningsvis så känns det lite som att den här uppdateringen av yrkeshögskolelagen är ett lite klipp och klistra lagprojekt för att hinna få till stånd en uppdatering. Men med det sagt så ska vi fördjupa oss i lagen i utskottet och göra det bästa för att få en bra yrkeshögskolelag och ett bra utskottsbetänkande till lagtinget. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag kan garantera att den här lagen är allt annat än en "klipp och klistra lag" och den har inte tagits fram skyndsamt. Det har varit en arbetsgrupp sedan två år tillbaka. De har lämnat utlåtande, de har arbetat väldigt intensivt med det här lagförslaget och vad som borde vara med och sedan har det lämnas in hos lagberedningen.

Jag tackar utskottet för att redan den 2 april ha påbörjat arbetet med den här lagen. Det är en 20 år gammal lag och det är en helt revidering, så det är väldigt många nya lagparagrafer som Högskolan på Åland har efterfrågat under väldigt lång tid. Jag är glad över att lagstiftningen kommer. Det här är ett viktigt steg i det fortsatta arbetet att driva högskolan mot ett eget bolag, en egen juridisk enhet.

Talman! Tack minister Hambrudd! Jag upplever, när vi har pratat lite i utskottet och även när jag har pratat med andra i regeringspartierna, att man inte kände till att den här lagen ska komma. Jag vet inte om man har presenterat den för alla partierna i regeringsblocket. Om man nu har jobbat med den så här länge så är det jättebra. Men varför är det så bråttom? Varför kommer det så tajt på, om ministern förstår mig rätt? Det blir ett tajt schema nu. Det är en lag med 78 paragrafer. Det var ganska mycket förändringar och frågetecken som vi i inledningsskedet av utskottsbehandlingen stötte på. Det känns inte riktigt bra att stressa fram den, det är bättre att vi gör det bra och då har vi den här tidsaspekten. När ministern presenterade lagen så sade du att du gärna ville ha snabb beredning.

Talman! Det här lagförslaget är ett arbete som redan påbörjades i den förra regeringen. Det initierades till exempel av ledamot Alfons Röblom när han tidigare han var minister. Det här är ett arbete som har pågått rätt så länge.

Ledamoten efterfrågade också vad visionerna är. Vad är det för visioner ledamoten efterfrågade? Visionerna är också något som etableras i det utbildningsavtal som man kommer överens om tillsammans med landskapsregeringen och högskolan.

Talman! Visst är det så, men samtidigt så finns det ett regeringsprogram där man för fram visioner från regeringspartierna kring högskolan. Nu tar vi en ny lag och då ska vi sätta den på plats. Antagligen så kommer den här lagen att komma tillbaka igen sen då och ska anpassas efter hur regeringen vill utveckla högskolan.

Jag fick ju inget svar heller om de här donationerna. Det är anmärkningsvärt att hela den lagtexten är bortklippt ur den nya lagen. Men det är sådant som vi kommer att titta på i utskottet. Det är klart att vi måste ta oss an den här. Men jag tycker också att det är viktigt att inte stressa fram någonting. Det blir lite den kutymen här ibland när det kommer saker att det ska vara bråttom och det är inte bra.

Tack, herr talman! Det är ju intressant att diskutera Högskolan på Åland därför att det under årens lopp har ställts en hel del förhoppningar till vad högskolan ska vara för det åländska samhället.

Vi vet ju de stora utmaningar som våra samhällen står inför när det gäller att ställa om energisystem, hitta nya energislag och nyetableringar när det handlar om att ställa om våra fartygs drivmedel. Hela den här omställningen till ett hållbart samhälle kräver ju att samhällen har hubbar och motorer för den sortens utveckling och det har vi pratat om flera gånger i den här salen att Högskolan på Åland ska vara.

I vår omvärld satsas det väldigt mycket pengar på innovation och utveckling. Det handlar ju inte bara om att ge pengar för sakens skull, utan man har sett att samhällen som satsar på innovation och utveckling och som satsar på utbildning så är också sådana samhällen som lockar inflyttning, lockar kompetens och folk som vill bo i. Frågan om högskolans verksamhet är ju inte bara en fråga om teknikaliteter och paragrafer och möjlighet till drogtester och sådant, utan det är faktiskt en diskussion om den åländska utvecklingen om man så vill.

Därför tycker jag att den här diskussionen är bra. Jag hade hoppats på ett lite mera resonemang från regeringen Sjögrens sida om hur man ser på högskolans roll i samhället och utvecklingen av densamma.

Vi vet till exempel att utvecklings- och hållbarhetsrådet har i flera omgångar påpekat vikten av högskolan som motor för utveckling. När jag var högskoleminister i förra regeringen så tog en arbetsgrupp fram en bra rapport under namnet Strategi för förstärkning av högskolans roll i samhällsutvecklingen. Den arbetsgruppen kom fram till att högskolans roll i det åländska samhället bör vara att högskolan är en kunskapsspridare med hög efterfrågan, att det är en mötesplats och ett innovationshus med tentakler i alla verksamheter i samhället. Att högskolan är en magnet som drar kunskap om människor till Åland och att högskolan är en katalysator för samhällets digitalisering och tillväxt i företag som erbjuder digitaliserings-, automations- och AI-tjänster på export. Det här kan man ju tycka att är stora ord. Vissa säger säkert att det börjar lukta att det kostar pengar. Men samtidigt i andra sammanhang så konstaterar vi att det är där vi har utmaningar på Åland och det är där vi behöver utveckling. Det är liksom inte på det sättet några konstigheter. En levande högskola har potential att locka kapital och kompetens till Åland och skapa viktiga synergier. Att högskolan stärker den åländska attraktionskraften bidrar till vårt arbete i omställningen av Åland till ett hållbart samhälle.

Sen borde det ju vara så från både näringsliv och tredje sektor, landskapsregering, kommuner och vad som helst att har man en idé som man vill konkretisera, att här kanske vi kunde utveckla någonting, här kunde vi hitta en ny lösning på våra åländska problem, så ska man veta vart man ringer.

Till det här så hör ju också det som Åland ohjälpligt har släpat efter i och det är ju att söka extern finansiering för olika satsningar. Det är både från EU, Nordiska ministerrådet och privata forskningsfonder. Detta är ju någonting som Åland verkligen måste bli bättre på och något som vi behöver. Vi har en låg finansieringsgrad när det gäller forskning och utveckling i jämförelse med närliggande regioner.

Det upprepas som ett mantra i detta lagförslag att högskolan har en skyldighet att samverka med näringslivet och det övriga arbetslivet. Det är ju bra. Det är viktigt ur den synvinkeln att vi gräver där vi står. Vad är det för åländska behov vi har? Hur tillser vi de behoven?

Jag vill samtidigt lite flagga för att det får inte snävas ner för mycket heller. Det måste finnas utrymme i till exempel högskolans styrelse och i verksamheten att satsa på andra kontakter. Det är ju inte bara inom näringslivet som vi har våra utmaningar inom det åländska samhället, utan det finns också social innovation och så vidare.

Positivt under de senaste åren är ju att vi har fått möjligheter för högskolan att ordna utbildningar som leder till en högre högskoleexamen. Det är jättebra. Det är också jättebra att vi har möjlighet att utbilda på andra språk än svenska. Det här hör inte till just den här lagförändringen, men till bilden av var högskolan är i dag. Nog har de ju tagits steg framåt i rätt riktning.

Det är också bra att det i det här lagförslaget står att forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inte bara har ett "kan" framför sig, att det kan ordnas sådan verksamhet, utan att det "ska" anordnas. Det ger en stark signal från vårt politiska håll att det här vill vi se.

Utan att riskera att låta som en hackande skiva och halvnötig så skulle jag dock vilja att utskottet tittar närmare på frågan om högskolans autonomi. Det här är som sagt ett projekt som har pågått i över tio år. Det är massor med utbildningsministrar och partier som har tittat på det här, för man har identifierat att för att högskolan ska kunna blomma ut och börja jobba ordentligt så behöver högskolan en ordentlig autonomi. Jag tror att det skulle vara bra att lag- och kulturutskottet skulle titta på var den autonomin är idag. Vad innebär den här lagstiftningen och vad är nästa steg? Hur fritt står högskolan idag från landskapsregeringen? Hur är det när man anställer folk, måste det gå via finansavdelningen och regeringsbordet och sega ner hela processen? Hur är det med möjligheten att spara pengar ett år och istället använda dem nästa år inom högskolans verksamhet? Hur tydligt är styrelsens mandat för att faktiskt leda högskolans utveckling? För den som minns så långt tillbaka som för något år sedan så var det kritik från då sittande styrelse att man kände sig vingklippt. Att få en bild av var högskolans autonomi är nu och vart den är på väg, det skulle vara bra om utskottet kunde titta närmare på det. Tack!

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag är glad över ledamotens entusiasm. Det är viktigt. Vi vet också tidigare när ledamoten var minister att han verkligen ville driva högskolan framåt. Jag tycker också att det har tagits viktiga steg även under ledamotens tid som minister.

Som det nu står i lagen så är målsättningen att högskolan ska bli mer autonom. Det är det som är målsättningen. Jag välkomnar också att lag- och kulturutskottet fördjupar sig mer i den här frågan hur själva processen ser ut. Jag förstår vissas frustration över att det går för långsamt. Men ibland får det väl kanske gå långsamt bara slutresultatet blir bra. Jag tycker att högskolan verkligen har rätt riktning, ska vara den här innovationen och vara till gagn för hela det åländska samhället i utvecklingsfrågor.

Tack, talman! Tack ministern. Det var bra att höra från ministerns håll. Vi är överens om att högskolan ska utvecklas till en motor och vi får jobba vidare med det. Jag tyckte att det var värt att lyfta i den här diskussionen att även fast det nämns på många ställen att det ska vara nära samarbete med näringslivet, det ska vara yrkeshögskoleinriktning och det ska handla om att utbilda för de yrken vi behöver här på Åland så får man inte tappa tanken och diskussionen om den här utvecklingsmotorn.

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag utgår naturligtvis ifrån att utskottet kommer att höra högskolan också därför att de har väldigt mycket på gång och startat. De söker verkligen mycket medel och det är många som också tar kontakt med dem. Jag vet att de har väldigt intressanta pågående projekt som inte är de vanliga utbildningsprogrammen, utan de har annat på gång som jag tycker att det är jätteviktigt att utskottet också får information om.

Tack, talman! Det är glädjande att höra det. Jag ser fram emot att få höra det i utskottet också.

Tack, talman! Tack till kollegan Röblom för intressant och mycket välformulerad frågeställning. Kollegan kan lita på att utskottet mycket noga kommer att analysera bland annat aspekterna av högskolans tidigare förväntade autonomi. Jag tycker själv att paragraf 68 är ett uttryck för det motsatta, dvs att man inte riktigt vill lita på högskolan. Man har både bälte och rem för att högskolan inte ska kunna agera på något vis utan att utbildningsavdelningen är med in i minsta detalj. Våra tankar om bolagisering av en helt autonom högskola och sedan ett lagförslag som går lite i motsatt riktning, så de tillhör de bitar som vi absolut ska diskutera. Vi ska höra minister Hambrudd och få en del av visionen till den här delen.

Tack, talman! Det låter bra att höra detta från en utskottsordförande och just titta med de ögonen att det i skrivningar kan dölja sig sådant som kan ta tid för högskolan, till exempel med anställning av tjänster och finansieringsfrågor som kanske inte syns så tydligt i ett sådant lagförslag. Det är viktigt att utskottet tar på sig de glasögon som ordförande aviserade att man ska ta på sig. Finns de här onödiga hängslena och livremmarna kvar ? Måste de finnas kvar eller skulle vi kunna släppa högskolan lite friare redan nu?

Talman! Jag tar mig friheten att se det som kollegan Anders Holmberg var inne på här, tidspressen. Ser vi framåt nu så med tanke på hur VIS-projektet tar morgondagens utskottsmöte i anspråk, dvs. inget lag- och kulturutskott i morgon, så det betyder att utskottet skulle ha tre mötesdagar på sig att hantera dessa 75 paragrafer. Efter helgens genomgång av det hela så noterade jag ungefär sex sidor med frågeställningar som utskottet redan nu har sagt att vi behöver. Mina tankar är att nu på torsdag så kommer utskottet att få en lista över frågeställningar som vi ska skicka direkt över till ministern så att vi vid det formella hörandet om en dryg vecka kan få svar. Då får vi se var vi landar med allt detta. Det kommer att förutsätta att utskottet på torsdag är beredd att ta ställning till listan.

Tack, talman! Är det så att utskottet bedömer att de behöver mera tid för att titta på de frågeställningar som finns, så kan utskottet säkert göra en bedömning. Är det viktigare då att den här lagen träder i kraft vid den tidpunkt som landskapsregeringen önskar? Eller är det viktigare att utskottet tittar ordentligt och noggrant på paragraferna? Det är en avvägning som utskottet säkert har helt frihet att göra.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Alla lagar når vid något tillfälle ett skede där de behöver uppdateras, förnyas och följa med sin tid och även denna lag. Det är bra.

Jag tänker beröra den ekonomiska delen av den nya yrkeshögskolelagen. Tittar vi lite bakåt i tiden så har det skett en hel del förändringar och en del utveckling vad gäller högskolan. Först blev man en resultatenhet för ett antal år sedan med en viss självbestämmanderätt. Nästa steg var ett finansieringsavtal, som säkert också behöver uppdateras. Sedan för inte så länge sedan så antog man ett nytt läraravtal. Det är intressant i sig, det nya läraravtalet. Man sade på den tiden att antalet timmar skulle öka ganska radikalt, från 32 000 till 50 000, ungefär 17 000 timmar skulle tillkomma. Dessa timmar skulle delvis kunna användas för forskning och utveckling.

Jag ser här med tillfredsställelse att man i detaljmotiveringen konstaterar att bolagiseringsprocessen kräver ännu ett grundligt arbete. Detta har diskuteras här tidigare. Men det är bra, detta kommer att ta sin tid gentemot en bolagisering och man anser att det ska ske i ett sansat tempo.

Det är också bra att man förlänger utbildningsavtalet mellan högskolan och landskapet från 3 till 4 år. Längre avtal ger bättre förutsättningar.

Över till den ekonomiska delen. De ekonomiska konsekvenserna beskrivs utförligt. De är inte prissatta, men på över en sida så nämner man till exempel; att samarbete med näringslivet med flera ytterligare finansiärer kan behövas. Ökad koordinering och administration kan medföra ökade personal- och driftskostnader. Nya studieenheter kan komma att kräva resurser att bygga upp. Fler studeranden kräver mera utrymmen. Specialiseringsutbildning och förberedande undervisning kan innebära utökat personalbehov. Mer studiehandledning, säkerhetskrav och informationsskyldighet kan medföra ett ökat arbete. Test av studerandes hälsotillstånd och narkotikatester ökar kostnaderna. Det finns en hel del olika saker man kan peka på här som kan medföra ökade kostnader.

Varför lyfter jag upp det här? Ja, för i regeringsprogrammet finns en tydlig skrivning om vikten av att balansera ekonomin över tid. Det är nödvändigt och det vet vi allihop. Besparingar förväntas ju inom alla områden. Det känner vi också bra till.

Ser jag då denna lagstiftning som omöjlig med tanke på de ekonomiska konsekvenserna? Nej, absolut inte. Det som jag vill betona här och det är närmast inför utskottsbehandlingen, det är för att göra detta kostnadseffektivt så behöver titta speciellt på två saker. Det ena är att högskolan kan ansöka om extern finansiering. Det är mycket viktigt och det behöver man lyfta upp och granska här. Sedan framförallt det nya kollektivavtalet, nya läraravtalet, som jag nämnde tidigare så frigjordes många timmar här. Hur använder man dessa, om det nu är 17 000 timmar? Det är åtskilliga tusentals timmar. Hur använder man då dessa timmar för att motverka de eventuella kostnader som kan komma till? Det är min hälsning till utskottet. Tack!

Talman! Tack ledamot Höglund. Det var flera bra saker du lyfte i ditt anförande. Du pratade bland annat om den här externa finansieringen. I mitt anförande så lyfte jag den här lagtexten som saknades om donationer. Anser ledamot Höglund att donationer hör till extern finansiering?

Jag har så svårt att säga om det tillhör extern finansiering. Det är klart att visst är donationer en typ av extern finansiering. Kan man förtydliga det så är det ju bra om man gör det. För det är ju helt klart att en donation ska man kunna ta emot, självklart. Då behöver det inte finnas en lagstiftning som säger att man inte kan göra det. Det är nog bra att lyfta upp den saken. Bra poäng!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.