Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Talman! Det här lagförslaget grundar sig på ändringar i EU:s energiprestandadirektiv, där det införts nya bestämmelser om laddinfrastruktur för el-bilar och nya bestämmelser om fastighetsautomation och fastighetsstyrning i byggnader.

Det gäller ändringar i plan- och bygglagen, landskapslagen om energideklaration för byggnader samt landskapslagen om energieffektivitet.

Två av de viktigaste åtgärderna vi måste vidta för att minska våra utsläpp är energieffektivisering och elektrifiering. Vi behöver se till att våra byggnader värms upp och kyls ner på ett så smart och effektivt sätt som möjligt. Och vi behöver fler fordon i vår fordonsflotta som drivs med el.

Andelen el-bilar på de åländska vägarna är fortfarande låg. Men det är rimligt att tro att andelen kommer att öka de kommande åren, såsom sker i t.ex. Sverige. Då behövs naturligtvis också en utbyggnad av laddinfrastrukturen.

I och med det här lagförslaget föreslås att alla bostadshus som byggs eller renoveras ska utrustas med infrastruktur för laddning. Det betyder att när man bygger ett hus ska parkeringsplatserna förses med rör under asfalt och liknande som för det möjligt för den som vill installera en laddningspunkt, själva laddaren, för sin el-bil.

När det gäller stora företag införs krav på laddinfrastruktur för 20 % av parkeringsplatserna samt krav på en laddningspunkt om det finns tio platser på parkeringen.

Talman! Det andra området som berörs av det här förslaget handlar om energieffektivisering.

Byggnader står för cirka 40 % av EU: s energiförbrukning och 36 % av koldioxidutsläppen. Det betyder att smartare uppvärmning och luftkonditionering innebär betydande inbesparingar av energi. Ett steg på vägen är att så många byggnader som möjligt förses med system som automatiskt kontrollerar och delvis reglerar värmen i byggnaden.

I förslaget finns krav för stora företag att installera fastighetsautomation och fastighetsstyrning på befintliga byggnader som har en effekt som går över 290 kilowatt. Detta ska vara gjort senast 2025.

I förslaget finns också krav på att installera fastighetsautomation och fastighetsstyrning vid nybyggnad och renovering av byggnader, inklusive större bostadshus, som har en effekt på som går över 70 KW. Det här är, enligt uppgift, redan idag praxis i branschen.

I plan- och bygglagen föreslås också en mindre ändring av 73 § som innebär grannar inte behöver underrättas om en tomtägare gör ett projekt på sin tomt som kan anses vara så ringa att grannarna inte berörs av det.

Talman! På detta sätt tar Åland nya viktiga steg för ökad elektrifiering och ökad energieffektivisering, vilket är avgörande för att minska utsläppen. Tack.

Tack för det. Man får också tacka EU för att de faktiskt kommer med sådana här förändringar som gör att vi på Åland får följa efter.

Hur ser minister Röblom på de kostnader som det kan innebära för dem som bygger fastigheter idag? Kommer det här att vara någonting som belastar byggarna på något sätt? Vad bedömer man att det är för ekonomiska konsekvenser av förslaget?

Talman! När det gäller fastighetsautomation och fastighetsstyrning så kan det handla om en viss investering, men å andra sidan så är möjligheterna och chanserna betydande att det i längden hjälper fastighetsägarna att spara in energikostnader.

Som sagt vad gäller större bostadshus och sådant så är det redan praxis och har varit det under en längre tid. Det är ett smart sätt att säkra att man inte hamnar i problem t.ex. om någonting slutar fungera, att el-värmen slår i under en längre period i onödan och blir att kosta pengar på det sättet. Det handlar om 10 000 - 20 000 för ett sådant system, lite beroende på för den som bygger.

Gällande laddinfrastrukturen så handlar det inte om så många hundralappar. När man bygger sin parkeringsplats så säkerställer man ofta att de rören finns ändå med tanke på (… taltiden slut).

Åren går och vi har ju en målsättning för Åland till 2030 att vi ska minska våra koldioxidutsläpp med 60 procent. Satsningar på vindkraft bidrar i den riktningen och också den här laddinfrastrukturen för bilism. Elbilar finns ju på plats till stora delar på Åland.

Vilka övriga satsningar anser minister Röblom att måste göras nu för att vi ska klara den här deadlinen på 20, 30 och 60 procents minskning?

Vi börjar arbeta med en bred palett av verktyg. Det som jag och landskapsregeringen jobbar med just nu är att försöka säkerställa att pandemisituationen som vi befinner oss i inte påverkar den utvecklingen negativt på något vis. Jag ber att få återkomma med konkreta förslag på det inom kort.

Men vi ser över hela verktygslådan. Vad behöver effektiviseras, vad behöver vi göra ytterligare? Vi behöver också säkra att vi producerar mer förnyelsebar lokal energi på Åland och där har vi också projekt på gång.

Jag understöder och håller med Gunell om att vi börjar få bråttom och att vi måste jobba så snabbt vi bara kan.

Tack, talman! När jag läste det här lagförslaget så slog det mig att det har varit mycket diskussioner här i lagtinget under lång tid angående plaster och plaster i miljön. På det viset så är det lite roligt, här kommer det nu ett lagförslag där man lagstiftar om att vi ska gräva ner plast i marken. Är det ett gott ändamål, som i det här fallet att möjliggöra laddningsstationer, så är det tydligen okej. Men jag stöder det och jag tror att det här är ett bra förslag.

Däremot funderar jag lite angående 2a §. I den sista lagen så pratar man om laddningsstationer för stora företag. Finns det någon uppskattning om hur många företag på Åland som blir berörda av det här och att möjliggöra det här?

Talman! Stora företag i det här sammanhanget handlar om 250 anställda och minst 50 miljoner euro i omsättning, om man ska ta den hårda definitionen. Med det sagt så hoppas och tror regeringen att det kommer att finnas ett stort intresse för att göra det här ändå. Det kommer ett tryck från kunder och anställda som kommer att vilja ha den här tjänsten när man åker och handlar osv. Vi tror att det här sättet att gå fram med den avgränsningen nu och den övriga utvecklingen, som vi tror oss se ganska snart, så är detta en rimlig avvägning.

Vad gäller plast i marken så vet jag att det som vi måste minska är den onödiga användningen av plast. Det här kan man faktiskt anse att är en nödvändig användning av plast.

När det gäller den här paragrafen så nämner den ju både normalladdning och snabbladdning och det tycker jag att är väldigt bra. På Åland har vi i dag tre stycken snabbladdningsstationer; en utanför landskapsregeringen, sedan en i Jomala och en i Godby vid köpcentret. Men dessa är väldigt kostsamma laddningspunkter som också har fått bidrag av skattemedel för att möjliggöra dem.

Destinationsladdningspunkterna eller normalladdning är ju en mycket enklare variant. Jag har försökt lägga märke till, under årens lopp när jag har kört förbi dem, hur laddningsstationerna har använts. Jag tycker ändå att det varit rätt sparsamt. Jag är jätteglad att man även har möjliggjort för normalladdning för det är ändå bättre med flera (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamoten Nordberg. Det är viktiga tankar och reflektioner.

Vi från regeringens sida bedömer att för den vanliga ålänningen så sker ju mestadels av laddningen av bilen i hemmet över natten. Om företag och arbetsplatser erbjuder möjlighet att ladda över dagen när man har bilen där så är det ju väldigt bra. Snabbladdarna är ju en bra tjänst för turister och andra. Vi tror att vi har fältet täckt såtillvida.

Tack, herr talman! Det här är saker som är bra i sin grund. Det är också pådyvlat oss att det ska genomföras. Därmed är det sagt.

När man gör den här texten så får det mig att undra, vilken effekt får det, vad har det för betydelse för oss på Åland? Hur många byggnader pratar vi om som är över 70 kilowatt eller 290? Det är jättesvårt att av den här texten kunna dra några slutsatser om det här får någon effekt, vilken effekt och hur stora åtgärder som det måste till.

Dessutom står det i punkt 4 att man ska genomföra de här åtgärderna när det gäller 290 kilowatts investeringarna, om det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart. Vem bedömer det?

Tack, talman! Jo, det stämmer, när man talar om de olika kilowatten så för folk och inklusive mig själv som inte är så himla jättevan med att förstå vad det innebär så ställde jag motsvarande fråga som ledamot Silander. Om tar en byggnad som går över 70 kilowatts effekt vad gäller hela den här biten så kan man jämföra med ett större flerbostadshus som finns t.ex. om vi tittar ut över Slemmern och motsvarande sådana. Det är den storleken. Och då förstår ni också att 290 kan ju vara ännu större. Men det är inte bara kopplat till byggnadens storlek heller, utan det beror ju på vilka system man använder och vilken verksamhet man bedriver.

Angående vem som bedömer om det är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så den bedömningen ska egentligen komma från myndighetshåll enligt detta. Det inte är helt upp till fastighetsägaren att göra den bedömningen.

Tack, talman! Jo, jag förstår vad 70 kilowatt är, jag vet ungefär vad det handlar om. Jag vet också vad 290 är.

Min fråga var egentligen; hur många byggnader på Åland handlar det här om? Det vill säga, hur stort är det här projektet? Det var min fråga.

Sedan när jag har ordet så vill jag ställa en fråga till. Det handlar om att man i vanlig ordning när man gör en lagstiftning så noterar man övriga konsekvenser. Här säger man då att "förslaget bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten eller ur ett barnskyddsperspektiv". Ja, det kan man väl säkert tro och tycka att det stämmer. Men jag frågar mig; varför begränsar man sig till det? Varför frågar man sig inte, vad har det här för betydelse för kommunerna? Vad har det här för betydelse för näringslivet? Vad har det för betydelse för vår administration?

Talman! Till det sistnämnda kan jag säga absolut, vi tar till oss tankarna att göra bredare skrivningar om konsekvensanalyser. Det är ingen dum idé, tycker jag.

Vad gäller hur stort det är, så det beror ju på hur många hus som byggs och hur den biten utvecklar sig. Det viktiga från regeringens sida är ju att säkerställa att de nya hus som byggs och de hus som renoveras ska ta det här i beaktande. Så att man inte sedan, om några år när man kommer på att man vill en elbil, måste reppa upp någonting eller göra stora inverkningar på byggnaden, utan att man har det i åtanke när man en gång gör det.

Talman! Landskapsregeringen föreslår alltså att ändringar görs i landskapslagen om energideklaration för byggnader, i landskapslagen om energieffektivitet samt i plan- och bygglagen.

Lagförslagen är mycket glädjande och i linje med genomförandet av energi- och klimatstrategin för Åland till år 2030.
Ändringarna är en följd av att det i Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda har införts nya bestämmelser om laddinfrastruktur och om inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem.

Syftet med lagändringarna är alltså kortfattat att förbättra byggnaders energiprestanda, öka tillämpningen av smart teknik i byggnader och förbättra möjligheterna att ladda elfordon. Det är bra. Vi behöver fortsätta att utveckla ett hållbart, konkurrenskraftigt och säkert energisystem där fossila bränslen fasas ut.

Vi är nog alla av glada om vi slipper onödig byråkrati. Därför är det lätt att hålla med om de positiva skrivningarna där det står att ”en onödigt rigorös bestämmelse i plan- och bygglagen om ovillkorligt hörande av granne vid ansökan av bygglov kompletterats med några viktiga undantag när grannarna inte behöver höras”.

Talman! Det är inte bara en och två gånger vi fått höra att Åland är ypperligt för elbilar. Och visst - så är det. Åland har de rätta förutsättningarna. De flesta av oss kör relativt korta avstånd dagligen och möjlighet till egen förnyelsebar elproduktion är teknisk sett goda. Vi har alltså förutsättningarna att rätt så snabbt fasa ut ett främmande bränsle till förmån för ett eget bränsle dvs. från olja till elenergi från t.ex. sol och vind.

När det gäller krav på stora företag att installera laddningsstationer för laddning av elfordon, föreslås att stora företag som har mer än 20 parkeringsplatser på fastigheten ska senast den 1 januari 2025 ha installerat minst en laddningsstation för normal- eller snabbladdning av elfordon för minst tio procent av parkeringsplatserna. Laddningsstationerna ska uppfylla de tekniska specifikationer som avses i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/94/EU) om utbyggnad för infrastrukturen för alternativa bränslen.

Förslaget är framåtsyftande. Men visst är den väl lite försiktig i sin målsättning? Här hoppas jag att utskottet överväger ifall kravet på antalet laddstationer bör utökas, åtminstone antalet normalladdningsstationer eller, som nämns här, destinationsladdningsstationer. Vilka är konsekvenserna av en långsam implementering av godkända laddstationer för elbilar? Beaktar den i tillräckligt hög grad önskvärd brandsäkerhet?

Med godkända laddstationer menar jag de som följer EU-standarden EN 62196-2 och EN 62196-3.

Åland har snart 70 % av sin totala elförbrukning på årsbasis från åländsk vindkraftel. Därtill byggs det otaliga solcellsanläggningar på de åländska hustaken. Många solanläggningar sätts upp med hjälp av ett välriktat investeringsstöd från landskapet.

Ålänningarna producerar alltså inom kort en stor del av sitt eget elbehov. Sammantaget betyder detta att många kommer att vilja ladda elbilen hemma i garaget eller ute på parkeringen med s.k. normalladdning eller destinationsladdning. Efterfrågan kommer samtidigt att öka vad gäller tillgänglig kompletterande normal- eller snabbladdning av elfordon på arbetsplatsen.

Till sist vill jag bara tillägga att lagförslaget gällande utrustande av befintliga byggnader med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning främjar övergången till smartare och mer driftskompatibla energisystem och det är bra.

Talman! Centergruppen ser sammantaget lagförslagen som bra och stöder de framåtsyftande ändringsförslagen. Tack, talman.

Tack, talman! Det gör mig väldigt glad att höra dessa ord om omställningen av bilparken till elbilar. Vi kan se på statistiken att ungefär 100 elbilar finns registrerade av personbilsflottan, ungefär 80 är laddhybrider. Detta utgör mindre än 1 % av vår bilflotta.

Jag understöder verkligen den målsättningen att vi måste utöka och vi måste snabba på takten i utökningen av elbilar på Åland. Då är ju det här lagförslaget en bit på vägen faktiskt.

Men det finns väldigt mycket mer man kan göra för att ställa om. Det finns otroligt många bensinbilar som man skulle behöva skrota och byta ut. Det skulle vara intressant att veta om ledamoten Mansén skulle önska ett återinförande av skrotbilspremien till exempel.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Om jag kort får kommentera skrotbilspremien och målsättningen med den. Att säga rakt av att de bensinbilar som körs idag ska skrotas kanske inte heller miljömässigt är det klokaste. Det är en avvägning.

Jag tror på en övergång till miljövänligare fordonsbränslen och då gäller det att skapa, som det här lagförslaget gör, förutsättningar för att man kan införskaffa och sänka trösklarna vid beslutet när man skaffar ett annat fordon.

Tack, talman! Ja, det är ju så att den åländska bilparken är väldigt gammal och väldigt fossildriven. Antalet registrerade fordon är fler än antalet körkort. Så en skrotbilspremie mot bakgrund av det skulle kanske inte vara alltför otänkbart, också med tanke på att den ålderstigna flottan är ett stort problem. Visst är det också så att en skrotbilspremie ökar incitamenten för att köpa en elbil till exempel.

Tack, talman! Tack Holmström. Jag håller med. Det kan säkert vara ett incitament, men jag tror faktiskt att när det gäller elfordons sidan så är det stora incitamentet att vi kan producera energin själva. Driftskostnaderna är en väsentlig del av beslutet när man väljer att köpa elfordon.

Jag är helt övertygad om att inom ramen för tidsramen, som det här lagförslaget beskriver fram till 2024, så kommer det att hända massor. Därför tog jag också upp i mitt anförande att man behöver fundera på takten när det gäller att ge förutsättningar för att det här ska förverkligas.

Tack, talman! Ledamoten Mansén är en av husets kunnigaste när det gäller energifrågor. Det erkänner jag och jag respekterar honom djupt för det. Jag tycker att han lyfter en väldigt viktig aspekt på hur viktigt det är att vi gör det vi kan för att främja elektrifieringen av fordonsflottan. Det är nästan av en självstyrelsepolitisk rang att vi kör med fordon där vi tillverkar drivmedlet själv helt enkelt, alltså el. Vi skapar vår egen el och kör bil på det. Det är självstyrelsepolitiskt smart, tycker jag.

Jag skulle bara vilja ge Mansén möjligheten att kanske fundera lite vidare. Vad tror ledamoten att vi behöver göra för att ålänningarna ännu mer ska inse det smarta, behändiga och det som är bra med att köra på el?

Tack, talman! Tack minister Röblom. Jag tror att många av oss redan har noterat att priset på elfordon har kommit ned drastiskt de senaste åren. De stora biltillverkarna ställer om sina produktionslinjer till att producera elbilar, vilket betyder att kostnaden för elfordon kommer ner och gör att marknaden håller på att ställa om. Här är det viktigt att vi på Åland följer med utvecklingen och jag är rätt övertygad om att takten kommer att öka markant.

Tack, herr talman! På bordet har vi här en lagändring som syftar till att anpassa åländsk lagstiftning efter Europaparlamentets och rådets energiprestandadirektiv.

Det har införts nya bestämmelser dels om infrastruktur som möjliggör laddning av elfordon, och dels om inspektion av VVS system, där större byggnader med fastighetsautomation och fastighetsstyrning kan undantas från krav på inspektion. Och den inspektionen som görs kan fokusera på att ytterligare utveckla energiprestanda, snarare än att alltid gå från noll.

Syftet, förutom att harmonisera med ett EU-direktiv, är att sänka vår energianvändning, möjliggöra för miljövänliga infrastrukturlösningar och avbyråkratisera fastighetsförvaltning och inspektioner.

På lång sikt innebär detta att vi, genom lagstiftning, successivt gör laddning av elbilar och tekniskt energieffektiva bostadshus till en självklarhet för gemene man. Det öppnar också upp för att framtida utveckling som om 20 år inte överhuvudtaget kommer att ifrågasättas. Tvärtom kommer man att ifrågasätta hur i ”herrans namn man kunna vara utan detta, och hur man förr i världen bodde i så dåligt isolerade hus med fossila bränslen som uppvärmning och körde bilar som spottade avgaser ikring sig”. Här ökar vi alltså valfriheten för individen att välja ett elfordon.

Herr talman! Här kan vi börja prata om att bygga för framtiden. När det gäller miljöteknik, effektivisering och klimatpolitik visar EU här verkligen framfötterna, och vi på Åland, vi gör bäst i att befinna oss precis där, längst ut på stortån.

Jag såg fram emot att få behandla ärendet i social- och miljöutskottet. Jag fick reda på här för en stund sedan att detta ärende går till finans- och näringsutskottet. Därför önskar jag att finans- och näringsutskottet ska begära ett utlåtande av social- och miljöutskottet pga. ärendets miljömässiga karaktär.

Jag vill även, som också min goda lagtingskollega John Holmberg, önska att ärendet hade varit på remissrunda till byggbolag, fastighetsägare och berörda. Tack för det.

Tack, talman! Även om det här lagförslaget kan tänkas ha betydande positiva ekonomiska konsekvenser och absolut hör till finans- och näringsutskottets bord så är det här också i väldigt stor mån en fråga för social- och miljöutskottet. Jag hade förväntat mig att det här lagförslaget skulle hamna där. Mot den bakgrunden så understöder jag att finans- och näringsutskottet inbegär ett betänkande från social- och miljöutskottet.

Tack, herr talman! Precis som ledamot Holmström sade så ja, lagförslaget långsiktiga konsekvenser kan anse främst vara miljömässiga. Vi pratar om klimatpolitik och miljövänliga lösningar som öppnar upp för gemene man att faktiskt välja framtidens alternativ.

De flesta i social- och miljöutskottet hade nog kanske väntat sig att vi skulle behandla detta ärende. Eftersom ärendet är av energikaraktär så var det alltså därför som det skull gå till finans- och näringsutskottet. Men det finns mycket kunskap och mycket arbetsvilja i social- och miljöutskottet som verkligen önskar ge ett utlåtande i frågan.

Herr talman! Bästa lagting. Från den socialdemokratiska gruppen så tackar vi för alla de förslag som tar kampen vidare mot koldioxidutsläppen. Man får också tacka EU för att man faktiskt under de senaste tio åren verkligen tagit energiområdet på stort allvar och jobbar systematiskt för en gemensam energiunion. Det att ju trafikområdet och energiproduktionen som är en av de två huvudsakliga bitarna om man ska komma ner i koldioxidutsläpp.

EU har målsättningar att minska till 2030. Finland har det också. Vi på Åland har satt våra mål i vår klimat- och energistrategi som kanske jag var mamma till under den förra mandatperioden. Åren går nu och det börjar bli dags att få mera konkreta åtgärder genomförda för att faktiskt kunna uppnå de här viktiga målsättningarna.

Elfordon är ett område som kanske avancerar i en lite långsammare takt än vad man trodde för några år sedan. Det är ju mycket en fråga om ekonomi när man byter till ny bil och då framförallt till en eldriven bil.

Det är positivt tycker jag att vi på Åland nu har dessa snabbladdarstationer. (Det pågår interna möten här bredvid, men det kanske inte handlar om energifrågan.)

I alla fall, sedan några år tillbaka så har vi, med landskapets stöd och hjälp, sett till att det finns möjligheter för destinationsladdning i alla kommuner på Åland. Det var egentligen ett samarbete med olika näringsidkare, restauranger, hotell osv. där det stod bilar över natten och där det var lämpligt att helt enkelt installera destinationsladdare. Det finns dessutom fyra snabbladdarstationer på Åland.

Det här var ju egentligen i det första skedet ett sätt att möjliggöra för elbilsturism, att du ska kunna komma med din elbil och turista i landskapet Åland. När du tittar på elbilskartan så ska du kunna se att här finns faktiskt möjligheter att ladda bilen och man blir inte stående någonstans.

Det här är egentligen är ett steg vidare i att se till att det i nybyggnationer och i bostadshus finns färdiga system för att människor ska kunna ha elbilar och kunna ladda dem på ett tryggt och säkert sätt över natten. Det är också ett sätt att hitta nya energieffektiva och smarta lösningar när det gäller både hus och husbyggnation.

Men som jag sade inledningsvis så 2030 kommer väldigt fort emot. De påbörjade åtgärderna som landskapsregeringen gjorde under förra mandatperioden så undrar vi ju nu förstås hur de kommer att fortsätta. Vilka mått och steg kommer den nya landskapsregeringen att ta i syfte att uppnå målen i energi- och klimatstrategin? Jag vet att det finns ivriga också i regeringsblocket för att komma i mål med de här frågorna. Jag hoppas att er röst blir stark när det gäller sedan att komma till konkreta åtgärder, faktiska investeringar och även de resurser som måste upp på bordet.

Jag tycker framförallt att man måste fortsätta med att titta på de här solsatsningarna. Ska man gå från privata tak till lite större anläggningar, till parker som faktiskt får fram en större effekt än de små panelerna? Att vind.ax nu kan etablera denna stora vindkraftssatsning i Eckerö är ju också ett resultat av det vi gjorde förra mandatperioden. Vi har en lagstiftning som i 12 år garanterar ett stöd för att våga investera så pass stora pengar som det handlar om i den här vindkraftsparken. Därmed så tar vi ett jättekliv när det gäller energiförsörjning av egen lokalproducerad energi på Åland och det tycker jag att är mycket positivt.

Sedan vill jag också påminna om att när det gäller laddstationer och laddinfrastruktur så behöver man också fundera på busstrafiken och att man får både landsortsbussar och stadsbussar elektrifierade och får laddsystem för dem. Även till detta fanns det medel för under förra mandatperioden, men där kom man aldrig riktigt till skott när det gällde att etablera den här infrastrukturen eftersom det hade med upphandlingar av trafik att göra. Men där finns också mycket att göra.

Och vi har ju nuförtiden också ett innovationsbolag på plats genom Flexens Ab, där landskapet är med, och som faktiskt har fått över 7 miljoner från Business Finlands tillväxtmotorprogram som kan användas i syfte att uppnå nya smarta lösningar.

Man har från regeringens sida hittills varit försiktig med att avslöja vilka åtgärder man vill göra. Vi väntar med stor spänning på det, om det kommer i en tilläggsbudget eller i nästa budget. Vi får väl se. Men här finns mycket angelägna frågor att få svar på om vi ska komma vidare i den här viktiga omställningen.

Sedan några frågor kring själva lagframställningen. Här finns ju en intern remiss enbart som går från tjänstemän till andra tjänstemän. Jag tycker nog i likhet med ledamot Silander, att varför öppnar man inte remissförfarande i sådana här frågor att också faktiskt gälla fastighetsbranschen, byggbolagen och näringslivet? Det är ju väldigt svaga ekonomiska redogörelser i den här framställningen. Av den orsaken tycker jag att det är vettigt att finans- och näringsutskottet tittar på de näringslivsmässiga och de ekonomiska konsekvenserna av det här lagförslaget. Om social- och miljöutskottet engagerar sig i frågan har jag absolut ingenting emot. Jag tycker att det brister i det här förslaget för att man inte diskuterar och låter andra mera näringspolitiska ekonomiska konsekvenser tydligare bli beskrivna. Kanske utskottet i sin behandling kan titta närmare på vad det här förslaget innebär konkret för dem som ska bygga flerbostadshus i framtiden. Tack, herr talman.

Tack, talman! Tack ledamoten Camilla Gunell som jag vet att är en förkämpe i de här frågorna, inte tutal om annat.

Jag tänkte bara kort nämna att det som regeringen gör just nu är sådant som jag var inne på inledningsvis i det förra replikskiftet. Vi ser över vilka stöd för investeringar som vi eventuellt kan aktualisera, så att våra företag inte backar ner från sin utveckling i den här frågan på grund av den pandemi som sker. Vi måste hjälpa till där så gott vi kan för att säkerställa att processen mot ett hållbart samhälle fortsätter i oavbruten takt. Som sagt, det kommer jag att återkomma till senare.

Vad gäller solparker så är det också en fråga som fortfarande är väldigt aktuell på tapeten. Den här regeringen tror stenhårt på elektrifieringen av. (… taltiden slut).

Jag tyckte mig se i någon tidning att Angela Merkel resonerar så att man kan inte missa chansen av en kris att göra någonting bra.

Jag hoppas att det här inte är bara för regeringen att stå att hålla axeln emot att inte alla företag där ute tappar hållbarhetsgreppet. Nu är det frågan om hur man kan ta chansen och inte missa chansen av en kris till att faktiskt använda det i positiv riktning.

Tack, talman! Det är helt korrekt det som ledamoten Camilla Gunnel säger. Jag hade möten med de nordiska energiministrarna igår och där var den gemensamma andan väldigt tydlig. Vi ska ta vara på de möjligheter som finns i denna i övrigt ganska turbulenta och allvarliga kris. Vi ska verkligen speeda upp de här processerna.

Som jag var inne på i förra repliken så tror den här regeringen hårt på elektrifieringen. Vi tror på att vi ska ha närproducerad förnybar energi på Åland. Vi tror också på en export av energi, grön energi från Åland.

Ledamoten Gunell ska veta att vi kommer inte att släppa det höga tempot i de här frågorna.

Tack. Det är mycket lovande eftersom det är ändå ganska stora omställningar som måste göras och tiden är knapp. Inom det här området måste man vara beredd på ganska tuffa tag och ganska stora satsningar om det ska bära frukt.

Tack, herr talman! Det är ett nöje att höra ledamoten Gunell. Även när ledamoten Gunell själv var minister så hade vi en hel del kontakt kring miljöfrågor. Man märker att ledamoten har en skarp omvärldsblick när det handlar om miljö- och klimatfrågor.

Det som ledamoten diskuterade i förra replikskifte om Angela Merkels utlåtande är precis det som jag vill ta fasta på. Vilka möjligheter ser ledamoten att Åland, Finland och EU har att kunna nyttja den här krisen som en resurs till en grön omställning? Nu har tabula rase, 90 procent av flygtrafiken har legat nere. Man ser att samhällena så klart bromsas, men de här möjligheterna öppnar sig ändå. Tror ledamoten att vi har goda möjligheter att göra det här eller är det för mycket motstånd politiskt eller finansiellt i världen?

Jag tror i alla fall inte man ska underskatta dem som jobbar i motsatt riktning när det gäller klimat- och miljöfrågor. Där har nog oljeförsäljarna och biltillverkarna fortfarande en ganska stor lobbyistisk inverkan på vad som görs och inte görs.

Jag tror att det är väldigt lätt nu att återgå till det gamla och börja hoppa på flygen igen och ställa tillbaka världen så som vi kände den. Men det är väl där som ledarskapet måste komma in. Jag tror att det är viktigt att arbeta nu också lika intensivt gentemot näringslivssektorn att hålla hållbarhetsgreppet hårt och använda den här krisen till att faktiskt göra de investeringar som medför att man kan minska driftsutgifterna gällande energiförbrukning.

Tack, herr talman! Precis. Det är just de miljömässiga och långsiktiga konsekvenserna av det här förslaget som gör att vi i social- och miljöutskottet önskar få behandla det. Men under ledamotens anförande så gick det upp mer och mer, åtminstone för undertecknad, att det är ett samarbetsförfarande mellan finans- och näringsutskottet och social- och miljöutskottet som behöver göras. Vem som tar ärendet och oavsett hur så kommer det kanske nog att behövas ett utlåtande från det andra utskottet. Jag tror att ett samarbete behövs för att dels behandla de kortsiktiga effekterna av att faktiskt höra näringslivet, fastighetsägarna och byggbolag som ledamoten nämnde och samtidigt se på de långsiktiga effekterna.

Vi ser fram emot att få behandla detta ärende på ett eller annat sätt.

Talman! Man kanske också kan tänka på frågorna i den här andan som stimulansåtgärder. Om den här krisen fortsätter så brukar samhället gå in och göra vissa aktiva stimulansåtgärder för att få igång och hålla byggsektorn och andra entreprenörer rullande. Då är de investeringarna som man ska göra i grön anda helt avgörande och det som nu är mest relevant.

Talman! Varför tar det så lång tid? Jag fick frågan själv av ett barn på en föreläsning för ett tag sedan. Det är ju inte som om vi saknar kunskap om klimatkrisen eller vägledning om vad vi borde göra. Vi saknar inte alternativ. Och visst finns det tid kvar.

Medel-ålänningen släpper ut 8 ton CO2e årligen enligt den senaste statistiken. Det är fyra gånger mer än vad medel-jordbon maximalt får släppa ut om vi ska kunna stoppa klimatförändringarna.

En femtedel av alla åländska utsläpp kommer från vägtrafiken. De senaste 20 åren har dessutom den sektorn ökat sina utsläpp! Idag finns det nämligen fler bilar än invånare på Åland. Biltätheten är internationellt sett anmärkningsvärd. Den åländska bilparken är dessutom gammal och fossildriven. Det här har vi vetat länge.

Jag läser att den tidigare lagtingsledamoten Danne Sundman för mer än ett decennium sedan ville göra Åland till ett testområde för elbilar. Jag läser att tankesmedjan bakom "En Grön ö i ett Blått Hav" i sin visionsbeskrivning ville förbjuda försäljningen av bensinbilar 2017. Jag läser att den åländska skrotbilspremien försvann av en outgrundlig anledning. Jag läser av statistiken att Åland har en försvinnande låg elbilsförsäljning.

Varför tar det så lång tid? Kanske har man trott att det räckte bra med lite politisk vilja.

Talman! Det skulle vara enkelt om Finland skulle ha effektiva styrmedel på plats redan. Så är inte fallet. Även om fordonsskatten justeras löpande för att gynna omställningen av bilparken, att man numera kan dra av en viss del av kostnaderna för laddning på arbetsplatsen skattefritt och att en elbilspremie utgår vid inköpen, är dessa lättnader fortfarande så pass små att konsumenterna knappt påverkas.

Forskare menar att Finland inte kommer att nå sina mål om halverade utsläpp från vägtrafiken om man fortsätter i samma takt.

Det åländska målet enligt Ålands energi- och klimatstrategi är att ha 4 000 elbilar registrerade år 2030. Landskapsregeringen lanserade 2017 stöd för installation av laddstationer inom elbranschen och turismbranschen. År 2019 infördes ett stöd för flerbostadshus. Men elbilsförsäljningen är fortfarande försvinnande liten på Åland.

Varför tar det så lång tid? Kanske har man lutat sig tillbaka och väntat på marknaden? Kanske har man trott att folk kommer att köpa elbil mer eftersom det på flera års sikt faktiskt är en ekonomiskt lönsam affär.

Talman! De senaste årens långsamma utveckling talar ett tydligt språk: Vi måste lägga in en ny växel.

Det lagförslag vi diskuterar idag är blott en bråkdel av vad som behöver göras. En mer etablerad laddinfrastruktur vid nybyggen och större renoveringar är självklart en viktig pusselbit. Men det finns åtminstone fyra andra saker som kan tänkas gynna en åländsk elbilsrevolution.

1) En skrotbilspremie. Till premien skulle man kunna lägga till ett tillägg då köp sker av elbil eller en laddhybrid med en räckvidd på minst 60 km. Den bör också omfatta importerade bilar förstås eftersom inte ingår i dagens producentansvar för inhemska försäljare. I Finland ges 2 000 € för en elbilspremie och i Sverige 6 000 € för motsvarande, på Åland finns inget alls.

2) Modernisera reseavdraget. I dagens reseavdrag i beskattningen finns inga styrmedel utifrån biltyp. Miljövänliga bilar ska självklart premieras.

3) Lagstifta! Det som vi gör just nu. Skulle Danne Sundman fått bestämma så skulle vi redan för tre år sedan slutat med försäljningen av bensinbilar. I Ålands energi- och klimatstrategi är slutåret 2030. Gott så! Det är dags att lagstifta om den saken, så att bilhandlarna och allmänheten har möjlighet att planera omställningen.

4) Visa ledarskap! Det ska vara en självklarhet att alla bilar som ägs av offentlig sektor ska vara miljövänliga, helst eldrivna.

Ska vi vara ärliga så räcker inte heller detta. För att nå våra klimatmål måste vi också minska privatbilismen, oavsett drivmedel. Därför är det av stor vikt att också hitta smidiga sätt för ålänningen att lämna bilen hemma, men också skapa förutsättningar för smarta bilpooler. Tänk vad skönt att kunna hyra en elbil exakt då du behöver den!

Talman! Varför tar det så lång tid? Jag svarade barnet på föreläsningen: Mod. Det krävs politiskt mod att förändra invanda strukturer. Det krävs politiskt mod att förändra föråldrade tankesätt. Det kommer att krävas kraftfulla beslut för en åländsk elbilsrevolution.

Vi kan inte vänta på fler politiska viljeyttringar. Vi kan inte vänta på Finland. Vi kan inte vänta på att marknaden ska sköta det åt oss. Nu krävs mer mod i vårt ledarskap än någonsin! Tack, talman.

Talman! Jag både sympatiserar och håller med ledamot Holmströms resonemang kring att det går väldigt långsamt, och nu tenderar också klimatförändringarna att komma i bakvattnet när alla pratar om pandemin och coronan.

Men jag tycker också att det är väldigt viktigt i sammanhanget att man tar vara på det som faktiskt händer, för annars tror jag att det tenderar att bli apati i samhället.

Faktiskt igår så diskuterade Mariehamns stads fullmäktige bokslutet. Där har man till exempel gjort en stor kartläggning av alla finländska kommuner. I de finländska kommunerna så släpper man ut mellan 25 ton till 3 ton koldioxid per invånare och Mariehamn ligger faktiskt på 5,3 ton per innevånare. Man skrev om Parisavtalet och det fanns väldigt mycket gott. Så det finns goda exempel och jag tycker att det är jätteviktigt att lyfta dem också.

Talman! Tack så mycket ledamoten Sjögren för det. Absolut, vi måste ta tillvara på det positiva som händer.

Idag eller igår så kom EU-kommissionen med ett väldigt viktigt besked just inom elbilsbranschen. Det är också väldigt många länder som satsar på den här branschen. Frankrike till exempel kommer att satsa väldigt mycket pengar - 8 miljarder euro - för att ge ett statligt stöd för detta. Man höjer också stödet till privatpersoner som köper elbilar till motsvarande 7 400 euro. Det är enastående och det är väldigt positivt att så många länder faktiskt tar den här pandemikrisen och ekonomiska krisen på allvar och verkligen använder de verktyg som vi har för att stimulera ekonomin och ställa om till ett hållbart samhälle. Jag tycker att det är jättepositivt.

Talman! Det finns nu också planer från landskapsregerings sida att komma igång med kollektivtrafiken när det gäller tätortstrafiken. Där vet vi ju också att de mest miljöbelastande resorna är resor med bil som understiger fem kilometer. Det är också en viktig faktor i det hela.

Mariehamn ska ta fram en cykelstrategi. Det pågår ett gräsrotsarbete.

Sedan får jag ge mitt stöd till ledamot Holmström. Vill man reformera och ge reseavdraget mera grön inriktning, vill man införa en skrotbilspremie som verkligen är en ordentlig skrotbilspremie, vill man ha skarp lagstiftning och vill man visa politiskt ledarskap så ska Liberalernas stöda det också. Ledamot Holmström sitter i regeringsställning nu.

Jag tackar så mycket för ledamoten Sjögrens engagemang i den här frågan. Jag uppfattar att det engagemanget också finns inom regeringsbasen.

Det jag gör, när jag ställer mig i denna talarstol, är att jag lyfter tänkbara politiska lösningar som vi faktiskt kan använda oss av, de verktyg som vi har inom ramen för vår självstyrelse. Jag tänker att det är väldigt viktigt att vi nu etablerar en diskussion i hela parlamentet om vad vi ska göra med de verktyg som vi har för att ställa om Åland inom det här området för elbilsrevolution.

Men visst är det också såsom ledamoten Sjögren säger att allt kommer inte att lösas genom att vi bara byter färdsätt så att säga. Vi måste också minska på våra transporter. Vi behöver minska speciellt de korta transporterna och i det arbetet är kollektivtrafiksarbetet väldigt viktigt för landskapsregeringen.

Tack, herr talman! Tack ledamoten Holmström för anförandet. Det är viktigt att man tittar på de åtgärder som ledamoten föreslår också ur ett helhetsperspektiv. Det här med skrotning av bilar har länge varit omdiskuterat. Där vill jag bara uppmärksamma att börjar man dela ut skrotningspremier och folk börjar skrota bilar så måste man också se till att man har ett hållbart skrotningssystem. Frågan är om vi är mogna för det ännu på Åland? Och att man inte bara tittar "ja, det här är en bra åtgärd och nu får vi bort en massa gamla bilar ur trafiken". Men de ska också tas om hand på ett hållbart sätt. Där tror jag det finns en hel del att göra innan man sjösätter en sådan åtgärd.

Tack, talman! Det är mycket riktigt som ledamoten Gunell påpekade, ska man införa en åtgärd som syftar till att gynna en sak så ska det ju inte missgynna en annan sak. I mitt anförande lyfte jag tänkbara lösningar, så klart att alla de här lösningarna behöver detaljeras ytterligare. Så klart är det så att vi behöver införa styrmedel som absolut attackerar det som vi vill lösa.

Vad gäller skrotbilar så finns det ju ett problem på Åland att de ställs på ställen där de inte ska ställas. Det finns också en ganska stor andel av bilparken som inte används och som bara ligger där så att säga. Ett stort problem är ju att producentansvaret inte täcker de importerade bilarna, vilket inte ger ett incitament att lämna tillbaka bilen till bilförsäljaren. Så visst finns det väldigt mycket att göra på den fronten också.

Det är så och det är därför man måste tänka igenom de här åtgärderna både en och två gånger och tänka från a till ö och att det är faktiskt är en hållbar kedja hela vägen. Det finns fortfarande mycket luckor att täppa till där för att få en hållbar avveckling i det här fallet. Det är därför som det oftast är lättare att kasta ur sig förslagen än att genomföra dem i praktiken om man ska faktiskt få en hållbar avveckling där alla led håller ihop.

Tack, talman! Jag instämmer mycket i det som ledamoten Gunell säger. Visst är det så att vi behöver ha en hållbar avveckling.

Men samtidigt måste vi också inse att revolutionen inte pågår på Åland. Mindre än en procent av vår bilpark drivs av el- eller laddhybrider. Ett sådant här incitament ska absolut gynna inköpen av de fordon som vi vill premiera helt enkelt. Samtidigt ska man ha i beaktande att avvecklingen ska ske på ett bra sätt. Så där kan man ju se om man behöver ha en elbilspremie och en skrotningspremie eller endera, det beror helt på vad man vill adressera.

Talman! Också jag sympatiserar med många delar av det som lagtingsledamot Holmström lyfte fram.

Hållbart initiativ lyfter i det här anförandet, precis som under valdebatten, frågan att det går alldeles för långsamt. Jag tror att man använde uttrycket "att de vackra ordens tid är förbi". Nu har Hållbart Initiativ suttit i landskapsregeringen i ett halvår. Vi har ännu inte fått några skarpa klimat- eller miljöförslag på våra bord här i lagtinget. Hur kommer det sig?

Tack, talman! Absolut, visst är det så vicetalman Zetterman att det går alldeles för långsamt och det beror på ett antal faktorer. Det beror på att vi lever i en kris. Vi behöver attackera. Vi behöver se till att lösa de omedelbara konsekvenser som den här krisen har medfört på ekonomin. Men vi kommer också nu in i ett läge där vi måste hitta återhämtningsåtgärder. När vi kommer in i det läget så måste vi diskutera hur vi adresserar de hållbarhetsutmaningar vi har och samtidigt stimulera ekonomin. Jag lyfte förväntningar här i mitt anförande om att vi faktiskt kan enas kring de här lösningarna, att vi faktiskt kan stimulera en diskussion på konkret nivå vad vi ska göra för att utöka antalet elbilar på Åland.

Talman! Jag har full förståelse för att landskapsregeringen prioriterar den akuta krisen som vi befinner oss i just nu. Samtidigt kan jag konstatera att miljö- och energiminister Röblom har haft ganska lite med just den krisen att göra. Man också har lagt förslag i en tilläggsbudget om ett innovationscenter på högskolan, vilket jag i och för sig stöder, men det är helt nya frågor i en tilläggsbudget. Då borde man också ha kunnat få in miljö- och energifrågor i arbetet så här långt. Det har ändå trots allt gått ett halvt år.

Tack, talman! I fortsättningen skulle jag uppskatta om replikställaren skulle vilja kommentera sakinnehållet i anförandena i stället för något annat.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag skriver under på att det var ett sympatiskt anförande med positiva visioner.

Men jag ställer mig också frågande till, precis som replikställaren före här: Varför kan man inte vara lite mer konkret? Varför kan inte Hållbart Initiativ och ledamot Holmström vara lite mer konkret och ha ett förslag på att saker och ting som kan göra så att det inte tar så lång tid? Lägg ett budgetförslag på hur mycket som man vill stöda skrotbilspremien med så gör vi lagändringar för att det ska vara möjligt att ta tillvara alla skrotbilar så att de inte blir i alla skogsgläntor. Det vill vi ha in i en budget.

Att skylla på coronapandemin får inte bli ett alibi för att man inte gör saker och ting från och med nu. Det förslaget kan ju vara färdigställt och när allt börjar återgå till det normala så kan man ju faktiskt förverkliga det. Så lite mer konkret, Hållbart Initiativ sitter ändå på en ministerpost inom området.

Tack, talman! Ställer jag mig här och ställer konkreta förslag så blir det nedhackat på för att det inte är tillräckligt konkret. Ställer jag mig inte här så då blir jag hackad på för att inte säga någonting överhuvudtaget. Ställer jag mig här och säger något konkret, ytterst konkret, så då blir det hackat för att det tydligen inte är genomtänkt. Så oavsett vad jag gör så kommer det här att vara ett problem.

Det är därför jag säger att jag uppskattar om replikställaren verkligen vill kommentera sakinnehållet. "Det här tycker jag är bra, men jag kanske tycker att det här borde göras på ett sådant här sätt för att vi ska uppnå det här målet i stället". Jag skulle uppskatta om ledamoten Holmberg också gjorde så.

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det finns ingen anledning att bli irriterad. Det var lite färdkost. Jag håller ju med ledamot Holmström. Det var ett visionärt och positivt anförande från ledamoten.

Men jag tror att i tider som råder så är det viktigt att det finns en viss konkretism. Och det är väl inte förmätet att ställa de kraven på Hållbart Initiativ och ledamoten Holmström när ändå ansvarig minister inom området är från Hållbart Initiativ? Därför tycker jag att en viss konservatism kan krävas i det här ärendet, speciellt när alla här i salen håller med. Det som saknas är att det ska finnas pengar, det ska finnas lagstiftning som följer med och det ska finnas en tidpunkt när det ska genomföras. Det tycker jag att man kan kräva i en replik här i lagtinget.

Tack, talman! Det är just därför jag tar tillfället i akt och faktiskt konkretiserar vad vi ska göra, vad Hållbart Initiativ anser att vi ska göra för att gynna elbilsrevolutionen så snabbt som möjligt.

Vi har suttit knappt sex månader i regeringen, det har kommit en kris emellan och nu tar vi tillfället i akt och öppnar upp en diskussion på konkret nivå. Vi har föreslagit att man återinför skrotningspremien, moderniserar reseavdraget, att lagstifta om ett slutdatum av försäljning av bilar som går på bensin och att det offentliga ska visa ledarskap. Jag tycker att det är tillräckligt konkret i det här skedet.

Talman! Detta är ytterligare ett bevis för att det överstatliga EU inskränker vår självstyrelse samt den enskilda människans frihet.

Det är djupt beklagligt att lobbyister i Bryssel ska bestämma att Nisse i Sund ska lägga pengar på ett eluttag. Ett eluttag som Nisse i Sund dessutom inte kommer att ha nytta av, för Nisse kommer inte att ha råd att köpa en elbil.

En elbil är dyr och det är dessutom inte helt överensstämmande med den första hållbarhetsprincipen i agendan som alla här inne tycks älska. Att framställa batterier till elbilar är ganska kontroversiellt.

Jag vill framhålla att det här är inte kritik mot minister Röblom, utan det är snarare kritik som riktar sig till EU.

Vi i Obunden Samling tror på individens frihet och sunda förnuft. Människan och marknaden kommer att sköta utvecklingen själv utan lagstiftningar om precis allt. Det droppar mycket i självstyrelsens bägare från EU-håll, och snart tror jag att bägaren rinner över.

Tack, fru talman! Vi har tydligen olika tankar kring EU, jag och ledamoten Egeland. Jag menar att är det någonstans EU verkligen gör skillnad så är det ju på de områden där enskilda nationer är för små i den stora kontexten för att få saker gjorda. Vad gäller t.ex. klimatpolitiken och vad gäller att göra stora förändringar i marknaden och sådant så är det där som EU verkligen har en roll att spela.

Jag håller som bekant inte med. Jag tycker att miljörörelsen helt har snöat in sig på just klimatet. Jag skulle hellre se lite mera fokus på just miljö.

Vad gäller batterierna så är det ju känt sedan länge att det har funnits problem med dem, det har funnits aspekter på dem som inte är lätt.

Den stora utmaningen vad gäller energipolitiken är överhuvudtaget hur vi ska lagra energi, och det jobbas stenhårt på det fick jag bekräftat så sent som i går med energiministrarna. Men även om någonting har visat sig ha problem inledningsvis, så behöver det inte betyda att man inte kan utveckla det, göra det bättre och att det är ditåt som framtiden går.

Där tycker jag precis tvärtom. Vi kanske inte alls ska skynda på den här utvecklingen, utan vi kanske ska vänta och se tills man har lyckats framställa batterier på ett mer miljövänligt sätt.

Vi har också en elförsörjning som vi måste ombesörja på något sätt. Jag har inget problem med att människor kör med samma bil som producerades för 30, 40, 50 och 60 år sedan eller lite återvunna dinosaurier på väg till jobbet.

Fru talman! Det blir lite oklart vad regeringsblocket kommer att göra inom klimat- och miljöområdet. Det verkar vara en enorm milsocean mellan Hållbart Initiativ och Obunden samling när det gäller klimat- och miljöfrågan.

De goda intentioner och idéer som kanske finns hos ledamoten Holmström och andra så tyvärr är det nog inte coronan som är det största motståndet, utan jag tror att det är den egna regeringssammansättningen som blir tuffast att ta sig igenom.

Men, som sagt, förväntningarna ökar ännu mera på regeringen och på regeringsblocket och vad man faktiskt kommer att kunna leverera när det gäller klimat- och energistrategins förverkligande.

Som sagt, sanden i timglaset rinner dag för dag. Göm er inte alltför länge bakom coronaparaplyet, utan kom fram och visa korten! Tack.

Tack, talman! Låt det inte finnas minsta tvivel om vart den här regeringen är på väg i det arbetet.

Att ledamoten Egeland ger uttryck för åsikter som inte stämmer överens med majoriteten i regeringsblocket, det har han rätt att göra, och det behöver inte betyda det ena eller det andra.

Vi vidhåller från regeringens sida att det här arbetet är av högsta prioritet. Det är inte coronaförlamat, som vi redan konstaterat, utan vi ska söka möjligheterna i krisen och fortsätta jobbet.

Ja, den här regeringskonstellationen har förvånat mig många månader redan, eftersom det är helt uppenbart för en utomstående betraktare att det finns avgrundsdjup när det gäller värderingar i många frågor. Och någonstans kommer de att synas.

Vi brukar säga om Nordiska rådet, att där är den som vill minst som bestämmer. Om inte Hållbart Initiativ ännu har riktigt kartlagt det här motståndet inom det egna fältet så kan jag nu säga att det finns där. Jag tror att ledamoten Egeland inte är den enda som kommer att vara skeptisk till dessa klimatåtgärder. Så där finns ett stort jobb att göra för minister Röblom.

Tack, talman! Som i alla stora regeringskonstellationer så finns det stora skillnader i åsikter om olika saker. Men åtminstone i den här regeringen så finns det väldigt många områden och frågor där vi är väldigt ense, även fast vi tar oss an frågan från olika perspektiv. Man ska inte underskatta kraften som finns i en regering där man kommer från olika perspektiv, tar med sig olika erfarenheter och kanske i den dynamik som uppstår lyckas man uppnå sådant som tidigare har varit omöjligt att uppnå.

Ja, kanske undrens tid inte över. Det återstår att se vilken politisk skicklighet som minister Röblom och hans parti kan stå för i den här regeringen.

Men jag vet nu det att så länge man är på väg in i en regering och allting är tillräckligt abstrakt så kan man vara överens. Men sedan när det ska pengar på bordet och konkreta förslag, det är då som det inte håller hela vägen. Det säger jag nu av min 16-åriga erfarenhet av att sitta både i regering och i lagting.

Talman! Likt ledamot Gunell så blir jag också ytterst konfunderad. Det man kan konstatera med det här EU-kravet och EU-framställningen är ju att det är ett steg på vägen mot ett mera klimatanpassat Europa. Ser man på de utredningar som görs så kan man konstatera att det finns skäl att kritisera EU för mycket, men där man uppfattar att man har nått framgångar så är just inom miljöområdet.

Det är precis som ledamot Gunell säger, det handlar om prioriteringar och det handlar om pengar. Vad jag förstod så höll ledamot Egeland de Obundnas gruppanförande i den här frågan. Det ställer ju saker och ting på sin spets.

Vad bedömer ledamot Gunell att ett sådant ställningstagande har för förverkligande av utvecklings- och hållbarhetsagendan, om man har ett parti som är klimatförnekare och som ska förverkliga den agendan?

Vi kan ju hålla oss till frågan om EU och att EU reglerar saker som gäller Åland, vilket den här framställningen om laddinfrastruktur gör. Jag tycker att det har varit en viktig sak att Åland är medlem i den Europeiska unionen. För utan de krav så skulle vi inte ha många områden på Åland som är Natura 2000. Vi skulle inte haft många arter skyddade i lag och vi skulle inte heller ha brytt oss särskilt mycket om vatten eller andra frågor.

I de här miljöfrågorna och det som handlar om att ta vara på människor och natur så där är det tur att EU finns. Min erfarenhet och många regeringskonstellationers är att ibland har man stått där ensam och kanske haft stöd av något annat parti. Men det här är en kamp som (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är mycket som blev oklart nu. Om jag förstått saken rätt så är det också lite oklart om det här lagförslaget ska remitteras till finans- och näringsutskottet eller till social- och miljöutskottet. Men om det nu kommer till social- och miljö utskottet så kan jag säga att Liberalerna är väldigt positiva till den här lagen som vi hörde av ledamot Påvals anförande. Det är klart, vill obundna höra Nisse i Sund som kanske var lite fiktivt påhittat så är det är klart att vi hör alla som begärs. Det stoppar vi inte. Jag vet att Socialdemokraterna har ingen plats där heller, men liberalerna är positiva.

Fru talman! Bästa lagting. Jag vill kort bara säga att Obunden Samling tycker att minister Alfons Röblom gör ett utmärkt jobb. Han verkställer EU-bestämmelser. Vårt samarbete med Alfons Röblom är utmärkt.

Att sträva efter att verkställa bestämmelser som kommer från EU som vi av princip inte tycker att är perfekta, och att säga det är ju en helt annan sak än att sedan börja insinuera här att vi skulle ha någon form av bekymmer med samarbetet mellan Hållbart initiativ och Obunden samling. Ibland brukar man säga att skadeglädje är den enda sanna glädjen. Jag måste nästan säga att jag vädrade en lite sådan ton här från före detta minister Gunell.

Inom EU kan vi ju konstatera att det finns en så kallad subsidiaritetsprincip. Ibland undrar man ju om den existerar i verkligheten eller om den bara finns på pappret. Subsidiaritetsprincipen går ut på att man inte ska reglera saker mer än vad som behövs, och på till exempel en lägre nivå än vad som är nödvändig. Det är ju närmast mot det som vår kritik riktar sig. Hur långt ska man gå? Hur mycket ska man lägga på den enskilda individen att fixa? Ska man ha uttag för elbil i ett hus där det kanske aldrig kommer att komma elbilar?

Som sagt, det här är ett förslag som kommer från EU och det är inte så hemskt mycket vi kan göra annat än att fundera. Är det faktiskt rätt allt som kommer från EU? Tack, fru talman.

Tack, fru talman! Den sanna glädjen kommer nog när regeringen kommer med åtgärder som gör att vi kan hålla målsättningarna i klimat- och energistrategin.

Men det som är oroväckande med ledamoten Egelands utsaga, och jag vill också fråga ledamoten Måtar, är hur man ser på det här med klimatet. Är koldioxidutsläppen ett problem? Man säger att man vill inte hålla på med klimatfrågan utan man vill hålla på med miljöfrågan. För mig, som har hållit på med båda dessa frågor en längre tid, så är det uppenbart att klimatet påverkar miljön i allra största grad. Sedan raljerar man också lite med hållbarhetsagendan. Det är lite paller bara som någon har hittat på. Hur ser riktigt Obunden Samling på hållbarhetsagendan, dess förverkligande och vikten av att ta kampen mot koldioxidutsläpp?

Tack, fru talman! Ledamot Gunell försöker att lägga ord i munnen här. Jag har inte raljerat mot någon hållbarhetsagenda och jag har inte sagt någonting om klimatfrågan.

Obunden samlings generella syn när det gäller frågan om klimat eller andra saker är att vi baserar den på vetenskap. Det finns en enig vetenskap om hur klimat påverkas av till exempel ökade koldioxidnivåer, och det finns inte varken tid eller för den delen lust just nu att gå in närmare på den saken.

Det är ju betryggande att man vill förlita sig på vetenskap och fakta. Det brukar vara en bra startpunkt när man vill åstadkomma någonting här i världen.

Men klimatfrågan och EU hör ju på det sättet ihop och det har faktiskt väldigt lite med subsidiaritet att göra eftersom klimatfrågor inte kan bekämpas på något annat sätt än över gränserna och att det görs tillsammans. På den punkten tycker jag att det är lite obefogat att föra in subsidiaritet i ett sammanhang som egentligen handlar om en global fråga som handlar om att alla måste bidra för att komma i mål med det här.

Tack, fru talman! Ja, som sagt, vi har olika syn på subsidiaritetsprincipen. Vad är vettigt att vi fattar beslut om och vad är vettigt att EU fattar beslut om?

Vi har också en annan syn när det gäller sjöfågeljakten, det gick inte så bra, som vi har också har noterat. Där kunde jag konstatera att medan ledamoten Gunell var jaktminister så deltog hon väl kanske inte ens i beslutet när det kom direktiv från EU. Tack, fru talman, då ska jag avsluta.

Talman! Jag tycker att det är en viktig diskussion i parlamentet just hur man ställer sig till EU-direktiv och miljö och klimat. Det står ju förstås fritt fram för lagtingsgrupperna att vara klimatskeptiska eller ifrågasätta EU eller vad det än kan vara.

Men faktum är att när coronakrisen lägger sig så har ju också EU, inför den nya mandatperioden, gått in för att revidera en stor del av miljö- och klimatlagstiftningen.

Jag uppfattade Obundnas gruppanförande på det viset att man var väldigt klimatskeptisk och ifrågasatte hela det arbetet och det tycker jag att är en viktig sak som behöver diskuteras. Men om jag har uppfattat ledamoten Måtar rätt nu då så vill man vara med i klimatarbetet.

Tack, fru talman! Jag kan konstatera att ledamot Sjögren har uppfattat saken felaktigt, såtillvida att det här handlade inte om att vi står här och är klimatskeptiska när vi gör EU-kritiska uttalanden. Vi anser att EU går in på en för stor detaljnivå just i det här ärendet. Det är det som vi tycker. Vi har inte uttalat oss om klimatskepticism eller så. Ni har uppfattat fel då helt enkelt.

Talman! Det är i så fall bra. Men jag uppfattade att det var väldigt många som uppfattade det på det viset. Det är ju bra då om ledamot Måtar tillrättalägger informationen och att vi med full kraft i Ålands lagting kan jobba med miljöfrågor och med klimatfrågor.

Ja, man brukar säga så här att det som är självklart är bara klart för en själv. Fru talman, det verkar här som att ledamot Sjögren är inne på saker som hon helt enkelt har missuppfattat.

Diskussionen är avslutad.

Eftersom det under diskussionen framförts synpunkter på till vilket utskott ärendet borde remitteras föreslår talmannen att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet, men att lagtinget samtidigt beslutar att, i enlighet med lagtingsordningens 48 §, begära ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet och beslutar att social- och miljöutskottet ger ett utlåtande i ärendet.