Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Det råder nog inget tvivel om att elektricitet är framtiden och att vi alla gör klokt i att stå redo för en förändring i våra vanor där användandet av fossila bränslen blir allt mer historia och allt mindre framtid. Det är mot den här bakgrunden man ska se det EU-direktiv vi i dag behandlar och som föreslår nya bestämmelser om laddinfrastruktur och om inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem. Detta direktiv ska betraktas i ljuset av unionens och, faktiskt, resten av världens starka engagemang för att utveckla ett hållbart, konkurrenskraftigt och säkert energisystem där fossila bränslen fasas ut. Inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs ambitiösa åtaganden för unionen att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990. Vi ska öka andelen förnybar energi som används, vi ska göra energibesparingar i enlighet med ambitionerna på unionsnivå och målet är förbättra Europas energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

I det arbetet måste även Åland delta och vår utmaning är att inlemma direktivens påbud i våra egna lagar, helst på ett sätt som uppmuntrar mer än förhindrar investeringar i den infrastruktur som krävs för att el ska kunna användas i högre grad än fossila bränslen. Vi ska alltså gör det möjligt.

Finans- och näringsutskottet har i granskningen av lagförslaget vinnlagt oss om själva syftet med direktivet, nämligen att förbättra byggnaders energiprestanda, öka tillämpningen av smart teknik i byggnader och förbättra möjligheterna att ladda elfordon.

Detta lagting placerade hanteringen av förslaget hos finans- och näringsutskottet men bad också social- och miljöutskottet om ett utlåtande vilket vi delvis lutat oss mot i behandlingen. Tack till social- och miljöutskottet för det arbetet. Inom social- och miljöutskottet så lyfte några utmaningar och frågor i lagförslaget. Vi i finans- och näringsutskottet valde att inkludera tjänstemän från landskapsregeringens infrastrukturavdelning för att dels analysera social- och miljöutskottets synpunkter och dels komma med ett reviderat förslag med anledning av det. Därför har det här arbetet dragit ut lite på tiden, det kom faktiskt redan i maj i fjol och nu börjar det följaktligen brinna i buskarna då EU-direktiv är något som ska införlivas i vårt dagliga liv. Vi tycker att vi har lyckats med det här arbetet och är redo att godkänna lagförslaget med de ändringar som framgår i materialet.

Utskottets övergripande mål när det gäller laddinfrastruktur har varit att tillsammans med lagberedningen och infrastrukturavdelningen ta fram ett förslag vars ambition är att motsvara direktivets miniminivå. Åland ska vara med och skapa förutsättningar för fler elbilar i trafiken men vi har inte resurser att vara först och bäst av alla.

När det gäller fastighetsautomation resonerar vi från finans- och näringsutskottet likadant. Vi föreslår att vi när det gäller befintliga byggnader håller oss på en miniminivå för att på ett pragmatiskt sätt förhålla oss till direktivet. Utskottet konstaterar också att hus med fastighetsautomation enligt lagförslaget kan undantas från kraven på inspektion och har erfarit att ett bortlämnade av fastighetsautomation sannolikt kan öka fastighetsägarnas drifts- och inspektionskostnader på ett sätt som är totalekonomiskt olönsamt. Därför blir utskottets bedömning att ett lagstadgat krav på fastighetsautomation i nybyggnation är att föredra framom ett system med regelbundna återkommande inspektioner. När det gäller direktiv som detta så ska man minnas att en storlek inte säkert passar alla och direktiv inrymmer alltid möjligheten att anpassa dem till den egna lagstiftningen. Här tycker jag att infrastrukturavdelningen och landskapsregering på ett hyggligt pragmatiskt sätt har förhållit sig till dessa möjligheter. Man ska minnas att direktivet ska gälla i München likaväl som det ska gälla i Saltvik och det är inte helt lätt att få ihop de två storheterna. Vi tycker att detta räcker och att lagen kan godkännas.

Med hänvisning till den anförda så föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen i följande ändrade lydelse. Tack, talman.

Tack, talman! Bästa lagting. Den 27 maj 2020 så debatterades detta lagförslag i plenum. Den 21 december klubbade finans- och näringsutskottet betänkandet. Vi pratar alltså sju månader. Det har varit en ganska guppig färd. Jag kan tycka att det är lite märkligt att det ska ta sju månader.

Social- och miljöutskottet har gjort ett jättejobb och verkligen sett arbete på fullaste allvar. Jag vill också rikta ett stort beröm till hela social- och miljöutskottet, till ordförande och till utskottssekreterare Carina Strand och även till vår vikarierande utskottssekreterare Emma Dahlén som har bidragit väldigt mycket.

På något sätt så tycker jag att det blir lite knasigt det här. Vi har en kommunalstrukturlag där oppositionen önskade ett utlåtande från social- och miljöutskottet och finans- och näringsutskottet. Men så blev inte fallet. Här var det inga problem att lämna utlåtande. Här kunde vi vänta i sju månader på den här lagstiftningen, en lagstiftning som det nog fanns många invändningar kring, både juridiska och tekniska. Det spelar väl kanske lite över i att det lite på samma sätt som när det gäller budgetmotioner och åtgärdsmotioner ofta finns en viss prestige i att inte godkänna motioner på samma sätt kanske. Det är svårt också från landskapsregeringens sida. Det här är inte något som är specifikt för den, utan så här har det väl sett ut många gånger. Man har svårt att ta tillbaka en lag och omarbeta den.

Jag kommer inte att gå in närmare i detalj kring lagens innehåll i sig. Frågeställningen som jag vill lyfta är ganska viktig att ha med sig. Jag tycker att det är bra att utskotten kan få lämna utlåtanden. Jag tycker också att det skulle vara bra om landskapsregeringen kanske när man märker att lagtinget tycker att den här lagstiftningen inte riktigt håller måttet av olika orsaker för det är inte meningen att utskotten ska vara lagberedare. Detta är inte någon kritik mot denna landskapsregering. Så här har det sett ut vid andra tillfällen, men det är något som jag tycker att man ska försöka ändra på och få bort prestigen. Jag tror att man vinner på det. Det var mina ord. Tack för det.

Tack, talman! Jo, detta kunde nog ha hanterats snabbare än vad det gjordes, det håller jag med ledamoten Holmberg om. Man ska dock minnas att det här började med ett ganska oklart beslut från just detta lagting. Å ena sidan sade man att ärendet hörde hemma hos finans- och näringsutskottet, vilket hade varit väldigt mycket tydligare, men samtidigt förutsatte man ett utlåtande från social- och miljöutskottet, vilket mig veterligen faktiskt inte är särskilt vanligt. För det blir att man råddar till ansvaret för ärendet genom att göra på det viset. Jag tycker att det är bra att ledamoten Holmberg lyfte det. Jag tycker att som lagting så skulle vi kanske ta oss en funderare till innan vi gör på samma sätt nästa gång, eftersom vinklarna från de olika utskotten ibland kan störa den fortsatta processen. Här handlar det om ett EU-direktiv där vår inverkan inte var väldigt stor.

Tack, talman! Tack för det ledamot Pettersson som håller med. Utlåtanden i sig tycker jag att är positivt, det är något som vi borde nyttja ännu mera. Men ser man också på den tidsåtgång, som jag vet att social- och miljöutskottet var tvungen att använda sig av för att få ett väldigt kvalitativt och bra utlåtande, så står det inte i proportion till övrig lagstiftning som social- och miljöutskottet ska hantera. Jag tror att vi kan lära oss mycket av det här ärendet.

Talman! Jag har ju suttit med i social- och miljöutskottet. Vi har haft många höranden och vi har lagt ner ganska mycket jobb på det här. Jag kan konstatera att det råder en viss diskrepans mellan de båda utskottens utlåtanden. Jag måste tyvärr därför göra ledamot Holmberg lite besviken genom att begära en bordläggning i det här ärendet. Jag hoppas att jag kan få understöd. Tack, talman.

Talman! Förra året var det varmaste uppmätta året i Europa. Inget tyder på att vi gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna. Ska vi lösa klimatutmaningen behövs riktade satsningar i alla samhällssektorer. Uppvärmningen och transporterna är två sådana sektorer som idag står för en betydande del av energikonsumtionen. I EU pågår ett omfattande arbete för att höja ambitionerna. Det här lagförslaget grundar sig i EU:s energiprestandadirektiv, som syftar till att förbättra byggnaders energiprestanda, öka tillämpningen av smart teknik i byggnader och förbättra möjligheterna att ladda elfordon.

De nya kraven på laddinfrastruktur i bostäder och företag är positiva ur flera synvinklar. Framförallt undanröjer de hinder för att ålänningarna ska byta till elbil. Sedan är det också mer kostnadseffektivt att installera laddare vid nybygge och ombygge än att riva upp byggnader i framtiden då krav kommer. Det kommer sedan som en bonus att laddinfrastrukturen höjer värdet på bostaden.

Talman! Den här lagstiftningen är väldigt komplicerad. Skönt då att vi har ett social- och miljöutskott som granskat flera teknikaliteter. Vilka byggnader omfattas av laddningskraven nu och för 2025? Vad är små och medelstora företag på Åland? Vad är en laddpunkt - det är väl inte bara en stöpsel? Vad gäller kravet på apparater för fastighetsstyrning och fastighetsautomation ställde vi frågor som: Vad är en “tekniskt genomförbar lösning” och ”ekonomiskt genomförbar lösning”?

Ibland har det känts som att lagtinget behöver ett filosofiutskott, som kan svara på frågorna: Vad är ett företag? Vad är en stöpsel? Eller om vi inte kan höra en elbil köra i skogen, existerar den då? Okej, kanske inte den sista frågan då!

När finans- och näringsutskottet sedan tillsammans med landskapsregeringen tittade igenom lagförslaget kunde flera bestämmelser skrivas om så lagförslaget blev mer lättförståeligt och motsvarade EU-direktivet bättre.

Ytterligare en förbättring som jag efterlyst är att också landskapsregeringen, kommuner och andra myndigheter som har fler än tio parkeringsplatser omfattas av kraven på laddinfrastruktur. Det här var otydligt tidigare. Kräver vi att stora företag ska göra det, är det väl helt på sin plats att också offentliga verksamheter ska göra det.

Det här är ett exempel på hur lagtinget och landskapsregeringen tillsammans navigerat sig i den djungel som EU-lagstiftning ibland medför, och hittat en lösning som passar Åland bäst.

Samarbetet mellan utskotten och landskapsregeringen är någonting som har prövats och borde prövas igen i många andra frågor också.

Talman! Genom lagförslaget stöds det sjätte strategiska utvecklingsmålet i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagendan samt målen i energi- och klimatstrategin. Agendan säger att bensinbilar inte längre ska säljas 2030 och strategin säger att vi ska ha 60 % mindre utsläpp år 2030 jämfört med år 2005 och att vi ska ha 4 000 elbilar på Åland 2030. Mot den här bakgrunden lanserades 2017 stöd för installation av laddstationer inom elbranschen och turismbranschen. År 2019 infördes ett stöd för flerbostadshus. Men elbilsförsäljningen är fortfarande alltför liten på Åland. Vi är naiva om vi tror att den här lagen allena kommer att lösa dessa mål och att allt annat ska ske av sig själv. Vi kan inte vänta på att marknaden ska sköta det åt oss. Det är nämligen som en hörande sade i utskottet: “I frågan om elbilsomställningen kan man inte göra för mycket.”

Därför har landskapsregeringen påbörjat arbete med att utvidga stödsystemen för laddstationer i bostadshus, företag och på offentliga platser. Åland ansöker också, som bekant, från EU:s återhämtningsfond om medel för att stöda inköp av elbilar. Pilotverksamhet med Smart Energy Åland, trafikförsörjningsprogrammets avsikt att hitta smidiga sätt för ålänningen att lämna bilen hemma och smarta elbilspooler är några aspekter som vi troligtvis kommer att diskutera i andra debatter framöver.

Vi i Hållbart Initiativ stöder det här förslaget och ser mycket fram emot kommande debatter.

Talman! Jag vill härmed understöda ledamoten Egelands bordläggningsförslag som jag har förstått att gäller en vecka framåt.

Talmannen: Det sades inget förslag utan det kommer förslag om tid nu då. Är det rätt uppfattat?

Wille Valve: Ja, nu kommer ett förslag om tid, en vecka framåt. Orsaken till det är att det finns onekligen en viss diskrepans mellan betänkandena från social- och miljöutskottet och finans- och näringsutskottet, vilket är paradoxalt eftersom bägge utskott och även landskapsregeringen delar samma målsättning när man ser till det stora hela.

Ett konkret exempel: Paragraf 65 föreslås inte ändras i betänkandet från finans- och näringsutskottet men nog i betänkandet från social- och miljöutskottet. Det här väcker en del frågor kring om vi ställer för hårda och byråkratiska krav och om vi indirekt förutsätter flera inspektioner än vad direktivet förutsätter. Det skadar därför inte med en tankepaus innan vi fattar det slutliga beslut om att godkänna nya EU-krav på laddinfrastruktur och energieffektivt byggande. Tack för ordet.

Tack, talman! Tack för det inlägget ledamoten Valve som brukar vara en vän av att formalia ska hållas och efterlevas. Därför vill jag bara påpeka att det finns bara ett betänkande att förhålla sig till. Det finns ett utlåtande från social- och miljöutskottet, men det finns bara ett betänkande som baserar sig delvis på det utlåtandet. Jag tycker att man ska vara noga med vad man säger, annars blir det lätt ganska rörigt.

Att det finns diskrepans mellan ett utlåtande och ett betänkande är inte särskilt världsunikt, det är så det fungerar här i världen, folk tycker olika. Jag ville bara tillägga det och igen påpeka att det kanske inte är världens klokaste att blanda in väldigt många utskott direkt ifrån lagtingets sida för då verkar det som att ledamöter lätt rör ihop olika frågor.

Ledamoten Pettersson har givetvis helt rätt vad gäller det formella ordvalet. Det som jag tycker att bör vara vår ledstjärna i det här ärendet och många andra ärenden är att vi har en begriplig lagstiftning och att vi själva vet vad vi fattar beslut om. Ärligt talat så vet jag inte vad vi fattar beslut om, om vi idag skulle säga ja till detta och därför understöder jag ledamoten Egelands bordläggning.

Tack, herr talman! Undertecknad stöder även bordläggningen på grund av otydligheter som fortsättningsvis finns. Tidsåtgången, som har nämnts här tidigare, så vet åtminstone vi i social- och miljöutskottet vad den beror på. Varenda ett möte inleddes med "ja, det är någonting till här nu" och då satt vi ytterligare veckotal och gick igenom detaljer som var otydliga och som ännu till synes är det.

En annan sak som jag vill ta upp i min replik är tydligheten från lagtinget gentemot utskotten, vilket utskott som tar vilket ärende. Det har varit en del otydligheter under förra året, i början av den här mandatperioden. Det kom besked före plenum vad som gällde, då trodde man någonting och sedan kom någonting annat under plenum. Detta blir väldigt otydligt. Den här kommunikationen önskar jag att skulle förbättras på ett eller annat sätt.

Jag vill för sakens skull understryka att ingen skugga må falla över landskapsregeringen i detta ärende. Jag har upplevt landskapsregeringen som väldigt tillmötesgående och diskuterande. Grundproblemet är snarare att direktivets grundspråk inte riktigt är användarvänligt och inte helt begripligt. Vi har dessutom ett direktiv till som reglerar den lagstiftning som ligger till grund för detta. Det skadar inte att vi tänker igenom detta en gång till innan vi går vidare.

Tack, talman! För att vara ärlig så förstår jag faktiskt inte den ängslan som ledamoten Valve här nu stämmer in i. Det som frågan egentligen handlar om är krav på fastighetsautomation för nybyggen, krav på inspektionen om den ska finnas med eller inte eller om man ska ta bort kraven. Finans- och näringsutskottet har tyckt att det är smart att man har det i lagstiftningen så att inspektion inte krävs. Det skulle då skulle bli totalekonomiskt lönsamt för de företag som skulle omfattas av kraven. Det här har vi diskuterat många gånger, ledamot Valve, i social- och miljöutskottet. Vi kom med en bedömning och nu får vi helt enkelt förstå att finans- och näringsutskottet har haft en diskussion med landskapsregeringen och kommit till den här bedömningen. I ett ekonomiskt ansträngt läge tycker jag att det här är en bra och välmotiverad lösning. Jag förstår inte riktigt varför den här ängslan nu kommer återigen från ledamoten Valve.

I utlåtandet från social- och miljöutskottet så föreslogs att paragraf 65c skulle ändras. Läser vi finans- och näringsutskottets betänkande så konstaterar de att paragraf 65c inte ska ändras, men uppmanar landskapsregeringen att införa förtydligande åtgärder till paragraf 65c. Det som idag nu är öppet för mig är huruvida detta förtydligande är tillräckligt eller inte. Detta behöver jag sätta mig in i. Jag vill som folkvald i detta parlament inte ta alltför lättvindigt på reglering som påverkar ålänningarnas vardag direkt, vilket det är frågan om i detta fall. Vi kommer att ställa tuffa krav på den som äger lägenheter och den som har bostadshus beroende på hur många kilowatt anläggningen har. Jag tycker att det är viktigt att alla verkligen vet vad vi gör. Jag vet inte det i dag. Jag brukar veta det, men i dag vet jag det faktiskt inte.

Talman! Absolut, det är ju social- och miljöutskottets ansvar att komma med olika typer av påpekanden. Sedan så gick frågan vidare till finans- och näringsutskottet som diskuterade med landskapsregeringen och tillsammans erfor man att i praktiken så uppnår nybyggnationerna redan den kravnivå som finns. Därför kanske saken är utredd, kan man ju tycka.

Jag vet inte riktigt vad ledamoten Valve ska göra hemma på sin egen kammare. Kommer han att komma med något mer revolutionärt, något förtydligande som fastighetsbranschen kommer att välkomna med stora hjärtan? För att vara ärlig, jag vet inte riktigt vad vi håller på med här. Den här lagstiftningen behöver införlivas så snabbt som möjligt.

Vad jag vill uppnå är att vara säker på att vi fattar goda beslut. Är vi säkra på det så kan alltid användarvänligheten retroaktivt förbättras i form av olika anvisningar från landskapsregeringens sida, vad som gäller, vad som inte gäller och för vilka kilowatt osv. Men jag vill vara säker på att det här är ett bra beslut.

Bordläggning har föreslagits, understötts och tid har föreslagits av ledamot Valve. Till den delen finns det inget understöd i detta skede.

Talman! Bästa lagting. Jag understöder bordläggningsförslaget och även tiden som var föreslagen av ledamoten Wille Valve. Tack!

Talman! Då måste jag också få ställa frågan till ledamoten Måtar; till vilken grad har den obundna gruppen satt sig in i just den här frågeställningen? Vi har ju haft sju månader på oss att titta på alla detaljer och i olika utskott behandla den här frågan Vad är det som nu händer i den obundna gruppen? Finns det en ängslan för just den här paragrafen om inspektioner av fastigheter eller finns det en ängslan kring någonting annat?

Tack, talman! Den här frågan som ledamoten Holmström ställde, så inte är det väl så dramatiskt som Holmström får det att låta. Det är helt enkelt vilken nivå man ska ha. Det här är en intressant generell fråga när det ska införlivas direktiv i vår lagstiftning. Ska vi alltid vara bäst i klassen, ska vi sätta oss på miniminivån eller vilken nivå ska vi välja? Det är dessa frågor som ledamoten Valve också lyfte i sitt anförande. Med hänvisning till dem så tycker jag att vi kan bordlägga det här såsom önskat.

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet. Ingen begär ordet.

Bordläggning är begärd och har understötts samt tiden för den samma till den 27 januari 2021. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden? Ingen begär ordet. Ärendet bordläggs till den 27 januari 2021.