Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa kollegor och åhörare. Det här är ett dokument som i min värld gärna skulle få behandlas här i lagtinget innan sommaruppehållet. Det är ett viktigt verktyg, speciellt nu när vi är inne i det finanspolitiska ramverket. Det blir lite som en GPS på något sätt, den visar var vi är och visar vägen vart vi vill. Och om vi inte har facit på hur vi har gjort under det senaste året så är der svårt att hitta rätt kurs. Men det har varit ett bra samarbete i utskottet som vanligt. Vår nya sekreterare har kommit väl in i sitt arbete och relationen till landskapsregeringen är mycket god.

Talman! Utskottet har tidigare belyst behovet av att upprätta ett koncernbokslut i någon form. Detta får stöd i landskapsrevisionens berättelse, där det framkommer att en aktuell och informativ helhetsuppfattning av landskapets tillgångar och åtaganden är en förutsättning för ett sunt beslutsfattande och därigenom en sund ekonomisk förvaltning.

Utskottet erfar att en schematisk bild över koncernbalansräkningen skulle ge en tydligare bild över landskapet Ålands tillgångar samt skulder. Ett exempel på detta är när Fastighetsverket bildades och en avsevärd egendomsmassa försvann från landskapets balansräkning. Landskapsregeringen valde senare att införa en bilaga i årsredovisningen där Fastighetsverkets bokslut konsoliderats med landskapets bokslut. Utskottet har samtidigt förståelse för utmaningarna, både resurs- som tidsmässigt, med att uppgöra ett fullständigt koncernbokslut. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utreder möjligheten att vid ett skilt tillfälle upprätta en koncernrapport som kunde innehålla koncernbolagens inklusive landskapets Ålands pensionsfonds bokslut och en schematisk koncernbalansräkning.

Då resultatet jämförs för hela landskapets verksamhet mellan olika verksamhetsår är årsbidraget den mest relevanta posten. Årsbidraget utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, skatteinkomster samt finansiella poster och uppgick till 43,8 miljoner euro, vilket påverkas väsentligt av en extraordinär intäkt om 47 miljoner euro som härrörde från finska statens återförande av elmarknadsstödet. Utan denna extraordinära intäkt skulle årsbidraget vara ca -3 miljoner. Det är viktigt att ta med sig när det gäller helhetsbilden av landskapets ekonomi. 

Det slutliga resultatet, som i årsredovisningen kallas ”Räkenskapsperiodens under- eller överskott”, uppvisar ett minus om 17,2 miljoner euro, vilket är ett försämrat resultat. Resultatet kan förklaras med att verksamhetskostnaderna ökat med cirka 15,1 miljoner euro och att de ordinarie skatteintäkterna minskat, samt på den extraordinära kostnaden om 40 miljoner euro. Den extraordinära kostnaden består av en överföring till landskapets Ålands pensionsfond i syfte att trygga framtida pensionsutbetalningar.    

Budgetens förverkligandegrad visar att 90 (88) % av budgetanslagen för verksamhet och överföringar har nyttjats, vilket lämnade ett budgettekniskt överskott om 39,4 (43,0) miljoner euro. Av detta belopp överförs 30,1 (27,5) miljoner euro till budgetåret 2025.  

Talman! Utskottet erfar att landskapsregeringen överväger att övergå till årlig budgetering av investeringskostnader. Även om nya rutiner initialt kan innebära ett merarbete för förvaltningen välkomnar utskottet ökad transparens samt att budget och bokslut närmar sig varandra.

 Likviditeten har minskat med - 46,1 (14,2) miljoner euro från 78,9 till 32,8 miljoner euro. Fastighetsverkets likviditet vid årsskiftet uppgick till 29,4 (22,8) miljoner euro, vilket innebär att landskapets totala likviditet vid årsskiftet uppgick till 62,2 (101,7) miljoner euro.

 Utskottet har begärt en likviditetsöversikt för augusti 2025. Av redovisningen framgår att de likvida medlen, inkluderande ÅHS samt Fastighetsverket, exkluderande PAF-reserveringar för tredje sektorn och internlån mellan landskapsregeringen och Fastighetsverket, uppgår till 15,9 miljoner euro per den 31 augusti 2025. Utskottet noterar att det kan finnas ett lånebehov vid årsskiftet eller under 2026. Utskottet erfar att landskapet behöver ha en grundkassa om minst 10 miljoner euro för att säkerställa löpande utgifter.

 Utskottet ser med oro på den negativa utvecklingen av likviditeten med tanke på att likviditeten minskat med ca 45 miljoner euro under årets första 8 månader. I likviditeten för bokslutsdagen, som uppgick till 62,2 miljoner euro, ingår 30 miljoner euro reserverade medel för tredje sektorn. Utskottet konstaterar att det saknas egna likvida medel i landskapet att täcka dessa reserverade medel. 

 Utskottet noterade i sitt betänkande angående årsredovisningen 2023 att det fanns en diskrepans mellan landskapsregeringens och ÅHS redovisning över årsverken. Denna diskrepans finns än, där det i årsberättelsen för år 2024 framkommer att ÅHS har 873 årsverken, medan ÅHS uppger i sin egen verksamhetsberättelse för år 2024 att det fanns 909 årsverken. I utskottets betänkande över årsredovisningen 2023 framkom även att Fastighetsverkets årsverken bör framkomma i framtida årsredovisningar, detta har inte gjorts i årsredovisningen för år 2024. Utskottet har i betänkande angående årsredovisningen för år 2023 betonat att även små myndigheters årsverken i fortsättningen bör redovisas per myndighet, utskottet noterar att landskapsregeringen inte gjort detta år 2024. Utskottet betonar att antal anställda per myndighet bör framgå i årsredovisningen så att resursanvändningen i förhållande till budgeten redovisas transparent. I utskottets betänkande över årsredovisningen 2023 framkom även att Fastighetsverkets årsverken bör framkomma i framtida årsredovisningar. Fastighetsverkets årsverken har minskat från 57 stycken år 2023 till 51 stycken 2024 vilket framkommer av Fastighetsverkets eget bokslut.

Utskottet noterar att antalet årsverken år 2024 ökat i förhållande till år 2023 med 23 stycken, och att antalet anställda år 2024 är på ungefär samma nivå som år 2023. I och med de ökade verksamhetskostnaderna där en betydande andel består av personalkostnaderna anser utskottet att det är en ohållbar trend att antalet årsverken ökar medan antalet anställda inte minskar nämnvärt.

Utskottet konstaterar att verksamhetskostnaderna har ökat med cirka 20 % mellan år 2020 jämfört med år 2024. Den största ökningen består av köp av tjänster, vilket har ökat med 18 miljoner. Personalkostnaderna har ökat med 16,8 miljoner.

 Utskottet erfar att kostnadsökningen vad beträffar personalkostnader främst beror på avtalsmässiga lönejusteringar samt löner för vikarier, extra personal, jour och ökat antal årsverken. Utskottet konstaterar att de största posterna vad beträffar köp av tjänster består dessa av färje- och busstransporter, extern sjukvård och kommunikationstjänster samt bygg- och vägprojekt.

Det är en trend som är svår att jämföra när det gäller personalkostnader kontra köptjänster för köptjänsternas innehåll är så spretiga. Det är ingen bra trend att personalkostnaderna ökar samtidigt som köptjänsterna ökar.

Utskottet anser att det finns ett akut behov för att de ökade verksamhetskostnaderna stävjas. Vidare uppmanar utskottet landskapsregeringen att undvika bokföring av kostnader under ospecificerade konton för att öka transparensen om hur landskapets medel nyttjas. Utskottet stöder landskapsregeringen målsättning med att minska antalet årsverken från och med 2026 med 30 årsverken årligen, allt för att nå överskottsmål samt en budget i balans.

Talman! Under posten ”Fondernas kapital” finns 90 miljoner euro upptaget, av dessa medel utgörs cirka 1,4 miljoner euro av Ålands självstyrelses jubileumsfond samt övriga donerade tillgångar. Dessa medel är placerade på egna konton och kan inte betraktas som en tillgänglig del av landskapets likviditet. Återstoden om 88,6 miljoner euro består av en reservation av PAF-medel. Medlen består av återbokningar av outnyttjade PAF-medel samt reserveringar. Större delen av dessa medel motsvaras inte av en egen likviditet, utan medlen ingår i landskapets allmänna likviditet.

Utskottet har i sina betänkanden över årsredovisningen för åren 2021 och 2022 samt i betänkandet över landskapsrevisionens rapport gällande användningen av PAF-medel lyft frågan om tydligare regler för de reserverade PAF-medlen, samt även hela lagstiftningen kring penningautomatföreningens verksamhet. Utskottet noterar att regler för de reserverade PAF-medlen samt lagstiftningen kring penningautomatförening inte har reviderats år 2024 trots att utskottet har lyft frågan vid flertal tillfällen. Utskottet framhåller att lagtinget enhälligt våren 2025 antog en gemensam åtgärdsuppmaning rörande en revidering av regelverket. Utskottet erfar att landskapsregeringen arbetar med frågan.

Talman! Utskottet noterar Landskapsrevisionens iakttagelser och rekommendationer angående Ålands pensionssystem. Utskottet konstaterar att ansvarsskulden under de senaste fem åren ökat med 7,73 procent, från 803,6 miljoner euro till 865,7 miljoner euro. Då pensionsfonden är planerad att avvecklas inom 30-40 år aktualiseras frågan om täckningen av den växande ansvarsskulden. Ansvarsskulden åligger fortsatt landskapsregeringen efter detta. Utskottet noterar att den del av ansvarsskulden som ännu inte täcks av fondens tillgångar per den 31.12.2024 uppgår till 270,4 miljoner euro. Utskottet erfar att Landskapsrevisionen avser påbörja en effektivitetsrevision av det åländska pensionssystemet under hösten 2025. Utskottet ser positivt på detta initiativ och en konstruktiv och fortlöpande dialog mellan Ålands Landskapsrevision och landskapsregeringen med dess underlydande myndigheter, särskilt i de sammanhang där förbättringsåtgärder och rekommendationer aktualiseras.

Talman! Lagtinget har den 4 juni 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens granskning av densamma.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2024 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack, talman!

Tack, talman!

Ordförande nämner transparensen, och utskottet välkomnar att landskapsregeringen överväger att övergå till årlig budgetering av investeringskostnader. Kopplat till detta har jag fastnat för frågan om hur investeringspengar införs från år till år. Det är något vi har diskuterat här i lagtinget.

Det bör också finnas olika detaljmotiveringar i de olika budgetarna som beskriver vad dessa pengar ska användas till, särskilt när pengarna förs över från ett år till ett annat.

Jag ställer därför frågan till finans- och näringsutskottets ordförande. Har utskottet landat i slutsatsen att det efter ett tag blir lite svårt att veta vad de här ansamlade pengarna egentligen får användas till eftersom det har varit olika lagtingsbeslut som har bidragit till den här potten?

Tack, talman!

Tack ledamot Röblom. Det där är en väldigt intressant fråga. Utskottet har inte grottat ner sig i den nämnvärt, eftersom den debatt vi hade häromdagen om misstroende väckte vissa frågeställningar. Landskapsregeringen har också kommit med goda svar kring just reservationsanslag.

Detta är något som utskottet fortsatt får titta på, och närmast kommer en budget för 2026. Det kan bli ett bra tillfälle att få mer information och kunskap kring detta. Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen också avser att titta hur de på ett tydligare sätt kan göra detta mer transparent och tydligt.

Tack, talman!

Det är precis den senaste tidens debatt som har fått åtminstone mina ögon att öppnas ännu mer kring detta. Om vi ska ha transparens, så måste vi på riktigt veta vilka medel vi har att röra oss med, vad lagtinget har beslutat genom åren och vad som följer med och inte. Det är därför av nöden att vi får en ökad transparens, så att vi har hela bilden klar.

Min andra kommentar till utskottsordförandens anförande handlar om pensionsfonden. Ansvarsskulden i slutet av förra året, som inte täcks av fondens tillgångar, uppgår till 270 miljoner euro. Där hade jag nästan hoppats att utskottet skulle ha skrivit lite starkare. Detta är verkligen något som landskapsregeringen måste titta på. Vad innebär detta för de kommande åren, och hur ska vi på bästa sätt organisera arbetet med pensionsfonden för att hantera denna fråga?

Tack, talman!

Utskottet har haft goda diskussioner både med landskapsregeringen och med revisorerna. Vi har landat i slutsatsen att en effektivitetsrevision kommer att genomföras gällande Ålands pensionsfond under kommande år. Det finns alla möjligheter för utskottet att ta tag i saken efter detta.

När det gäller ansvarsskulden är det inget anmärkningsvärt. Så här har det sett ut år efter år. Jag vill också påpeka i ledamotens första fråga att det här med reservationsanslag är något som har funnits under många, många år. Nu aktualiserades det i samband med Töftölinfärja, men detta är ett system som har existerat under många landskapsregeringar och lagting, och det är inget nytt på det sättet.

Herr talman!

I min position har jag läst dessa dokument många gånger, inklusive årsredovisningar och betänkanden från utskottet. Jag tycker att just detta dokument var särskilt intressant. Det märks tydligt att utskottet har fördjupat sig i många olika problem som vi tampas med i vardagen inom landskapsregeringen.

Jag fann det mycket intressant. Här finns många bra insikter, och jag fastnar för samma sak som diskuterades tidigare i replikväxlingen: frågan om pensionsfonden och finansieringen av pensionsskulden. Det är en mycket stor fråga, och jag noterar att landskapsrevisorerna, samtidigt som landskapsregeringen har lyft frågan och även utskottet visar intresse för detta. Det är en fråga som vi behöver diskutera noggrant, särskilt hur vi hanterar det kapital som vi har i fonden.

Det är ett intressant betänkande. (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack, finansministern. Precis som jag lyfte i början, och som jag även tog upp i samband med misstroendedebatten häromdagen så är det finanspolitiska ramverket väldigt viktigt, och jag tycker att finansminister Perämaa har anammat det på ett mycket bra sätt.

När det kommer till pensionsfonden är jag glad som ordförande att se att det finns en lyhördhet och en konstruktiv dialog mellan revisorerna och finansavdelningen. Det gläder utskottet som blir en tredje part mitt emellan. Det verkar inte finnas någon prestige i frågan; man vill för Ålands bästa göra det mer fruktbart.

Jag rekommenderar alla mina kollegor här i lagtinget att ta del av det som står i revisionsberättelsen, samt det som både effektivitetsrevisionen och verksamhetsberättelsen från revisorerna. Det är väldigt intressant läsning och kommer väl till pass för nästa års debatter.

Herr talman!

Jag anser att utskottets ordförande väl beskrev den ekonomiska verkligheten som framgår av årsredovisningen.

Trots det lilla regnet av de extra 47 miljonerna, som blev resultatet av Ålandsdelegationens beslut att fastställa robustheten i vårt ekonomiska system, så har utskottets ordförande och utskottet identifierat den problembild som finns i ekonomin.

Detta är något som landskapsregeringen, genom regeringen Sjögrens program, har sagt att man ska hantera och ta itu med. Siffran på drygt 46 miljoner euro i minskad likviditet visar tydligt vad det handlar om.

Tack, talman!

Man behöver inte vara särskilt ekonomiskt intresserad för att se de här trenderna, och därför är en årsredovisning, hur tråkig den än må vara, ett väldigt viktigt verktyg. Detta gäller särskilt om den kommer i slutet av september.

Det är bra att finansministern lyfter fram den extraordinära intäkten på 47 miljoner. Den påverkar siffrorna en del, och för den som inte granskar det noggrant kan det verka som att årsbidraget också är väldigt bra. Men i verkligheten är det inte så.

Det handlar om både en intäkt och en kostnad. På det sättet kvarstår kostnaden länge, tack vare att 40 miljoner överförs till pensionsfonden. Det är positivt, men det kräver några extra minuters granskning av resultaträkningen.

Talman!

Tack för presentationen. För mig personligen är det av intresse att veta hur mycket det kostar att hålla igång landskapet Åland med alla våra myndigheter och underlydande avdelningar på en total basis. Jag tycker att det ibland blir lite för snävt när man å ena sidan tittar på antalet tjänster och å andra sidan på antalet köptjänster.

Har utskottet tittat på detta? Landskapets kostnader minskar ju inte speciellt mycket bara för att man säger upp tio anställda och istället tar en köptjänst. Vi har ju sett det många gånger, och i stället går skatterna till Finland till exempel om man väljer att ta en köptjänst därifrån.

Har finans- och näringsutskottet alls fördjupat sig i den här frågan?

Tack, talman!

Tack ledamot Thörnroos. Det är en väldigt bra fråga, och jag tror att jag talar för flera, kanske till och med för landskapsregeringen och finansavdelning. Det finns ingen specifikation om vad en köptjänst kostar i förhållande till vad ett årsverken kostar egentligen. Köptjänsterna, som vi beskrev i betänkandet, är väldigt spretiga och omfattar allt från buss- och färjeupphandlingar, IT-konsulttjänster och vård utanför Åland.

Det vi kan konstatera är att trenden med köptjänster och trenden med personalkostnader båda pekar uppåt, och det är inte riktigt bra.

Vi ser också förklaringar till varför personalkostnaderna ökar, men i slutändan är den stora orsaken att antalet årsverken ökar. Det handlar också om lönejusteringar, ersättning för obekväm arbetstid och jour etc.

Talman!

Om man bortser från obekväm arbetstid och jour, så är det ingenting vi kan göra åt när det är helg, om man säger så. Jag delar den synpunkten som utskottet har, att det är ingen bra trend om både antalet anställda och antalet köptjänster ökar.

Min fråga till utskottet är om man skulle kunna tänka sig att se på detta ur ett lite bredare perspektiv. Vad betyder det här för landskapet Åland? Om man till exempel anställer en chefsläkare med en mycket hög lön och specialförmåner och som skattar utanför Åland, vad får det för indirekta konsekvenser? Jag förstår att man inte kan gå in på varje individ, men det vore bra att ändå kunna titta på helheten.

Min andra fråga handlar om ÅHS. Många av de apparater som behövs kan numera inte längre kan köpas in, utan istället måste leasas. Detta innebär att kostnaderna går från att vara investeringar till att bli driftkostnader. Har utskottet tittat på den frågan?

Tack, talman!

Jag fortsätter med ledamot Thörnroos första fråga för den är så pass intressant.

Det finns en svårighet och det är kanske nackdelen med att konkurrensutsätta eller privatisera för man vet ju inte. I en perfekt värld skulle det vara ett åländskt företag med åländska skattebetalare som får uppdraget. Men så är det inte automatiskt. Det har vi sett under åren; det kan lika gärna vara ett svenskt eller finskt företag eller ett företag från en annan nation som vinner upphandlingen.

Jag tror att för att vi ska lyckas med att balansera ekonomin så är ledamot Thörnroos fråga klart väsentlig för att se en total vinst eller ett nettoresultat.

När det gäller ÅHS drift så har vi inte tittat på det. Det är säkert ett arbete som vi kommer att titta på snart, om några veckor, i samband med budgetförslaget för 2026.

Talman!

Finans- och näringsutskottets ordförande nämner pensionsfonden i sitt anförande. Du har ju tidigare i debatten här i lagtinget talat om att lagtinget borde få information om den här pensionsfonden och kanske lära sig lite mera om hur den fungerar. Fonden är ju en resurs, det är inget snack om saken. Den kan ju ge oss fler möjligheter om den används på rätt sätt. Hur ser finans- och näringsutskottet s ordförande på just den här fonden och dess framtid?

Tack, talman!

Jag har haft starka åsikter om Ålands pensionsfond, särskilt under förra perioden när jag påpekade att en mer professionaliserad styrelse skulle vara till fördel. Det blev ett steg framåt tack vare förra landskapsregeringen.

Pensionsfonden som en oerhört viktig. Pensionsfonden kan också fungera som ett litet verktyg inom näringspolitiken, men det är viktigt att inte överdriva den aspekten. Det ska alltid ligga säkra investeringar bakom.

Jag är helt övertygad om att vi under nästa år kommer att få anledning att återkomma till diskussionen om Ålands pensionsfond.

Jag har tidigare nämnt att det skulle vara bra med ett öppet hörande kring Ålands pensionsfond. Den här hösten valde finans- och näringsutskottet att hålla ett hörande om vindkraften för hela lagtinget. Kanske det kan bli Åland pensionsfond nästa gång?

Talman!

Det låter bra, för jag tror att vi bör få mer information om det här. Jag tror att det var finansminister Perämaa som tog upp detta i en debatt och sade att vi borde titta närmare på det. Vi behöver få mer information om hur den fungerar, för det finns otroliga resurser och möjligheter kopplade till fonden. Jag anser inte att vi ska stänga den dörren.

Det vore jättebra om finans- och näringsutskottet kan trycka på för att vi ska få den öppna informationen. Vi borde aktivt arbeta med detta på ett bättre sätt, tycker jag.

Tack vicetalman!

Ledamot Anders Holmberg, jag rekommenderar att läsa revisorernas verksamhetsgranskning som finns med som en bilaga till årsredovisningen. De har intressanta åsikter kring Ålands pensionsfond. Detta har också uttryckts i en beställning av en effektivitetsrevision.

Talman!

Denna gång får man säga att finans- och näringsutskottets betänkanden inte åldrades särskilt väl, möjligen med undantag för uppmaningen till landskapsregeringen att undvika bokföring av kostnader under ospecificerade konton för att öka transparensen om hur landskapets medel nyttjas.

Huvudorsaken, talman, till att betänkandet tappat lite i relevans är den förklaring som regeringen gav till lagtinget i måndags, alltså regeringens svar med anledning av misstroendet. Där hänvisar man till att man hittat en pengar i bokslutet som man anser att man fritt och utan juridiskt klander kan använda. Och de pengarna har vi idag framför oss, i årsredovisningen och i bokslutet.

Närmare bestämt i tabellen på sida 208 i bokslutet. Där har regeringen pengar som kan brukas, utan lagtingsbeslut eller besvärande ändringsbudget till lagtinget. Det rör sig om 4,15 miljoner euro av ”tidigare års obrukade medel” som givetvis inte har något med elektrifiering av Töftölinjen att göra.

I dagens Ålandstidning fanns en både intressant och relevant ledartext. De tekniska frågorna är onekligen intressanta, likaså de bredare politiska frågorna – hur mycket får elektrifieringen av en enda linje kosta, innan det är vettigare med en bro? Är det försvarbart med över 3,7 miljoner euro för att elektrifiera bort 150 kubik dieselanvändning? Alla dessa frågor är intressanta, men de riktigt intressanta frågorna handlar om det vi diskuterar idag: Hanteringen av landskapets ekonomi och budget och en transparent uppföljning.

På sida 208 i bokslutet ligger ju inte bara de 4,15 miljoner i överförda medel som regeringen hänvisar till, utan totalt 18,8 miljoner euro i skvalpande medel. För redighetens skull exkluderar jag här lånen ur PAF-medel på ca 933 000.

Talman! Den första stora frågan. Nu när vi har svart på vitt att regeringen tagit av de överförda 4,15 ”skvalpande medlen” för att kunna elektrifiera Töftö för 3,7 miljoner, då är en naturlig följdfråga är för uppföljningen: Hur mycket? Hur många miljoner har regeringen nu använt av dessa 4,15 miljoner i bokslutet.

En annan fråga är: Hur mycket mera kommer regeringen att använda dessa pengar för att finansiera också laddinfrastrukturen till Töftö?

I förrgår fick vi lära oss att elektrifieringen av Töftö blir ännu dyrare än 3,7 miljoner. Vi har redan ställt frågan hur mycket dyrare det blir och vi väntar på svar. En relevant fråga för dagens diskussion om bokslutet är: Hur mycket mera kommer ni att ta av de ”skvalpande medlen” för att slippa komma med en ändringsbudget till lagtinget? Har ni funderat över vad det här betyder för demokratin på Åland?

En fråga som många funderar på är också varför det är så otroligt viktigt att inte komma med en ändringsbudget till lagtinget, med tanke på att det är just en ändringsbudget som ger ålänningarna transparens, överskådlighet och delaktighet, vilket finans- och näringsutskottets ordförande efterfrågade.

Det är dags för lite högläsning ur regeringen Sjögrens regeringsprogram: ”Transparens, noggranna prognoser och en god uppföljning är avgörande för att bygga förtroende och säkerställa att offentliga medel används effektivt och rättvist.” Mycket bra text!

En annan fråga handlar om luft i budgeten. Uppenbarligen finns det luft i budgeten om infraavdelningen direkt kan ta en merkostnad på 2 miljoner, utan att begära mer anslag för lagtinget.

Tillbaka till sida 208 i bokslutet. Där ligger alltså totalt 18,8 miljoner och skvalpar. Är det regeringens uppfattning att den fritt ”på momentnivå” förfogar över dessa 18,8 miljoner utan lagtingsbeslut? Det vore välkommet med ett klargörande. Kan landskapsregeringen vänligen berätta vilka andra projekt som ska bekostas utan lagtingsbeslut, genom att använda av dessa 18,8 miljoner som vi hittar på sidan 208 i bokslutet? Ni får gärna informera oss.

Talman! All budgetmakt utgår från lagtinget. Den är tillfälligt delegerad till regeringsmajoriteten.

En logisk följd av regeringens resonemang blir att också lagtingsledamöterna fritt kan lägga budgetmotioner i nästa ändringsbudget för 2025 och ”sätta sprätt” på alla medel som i bokslutet har överförts till år 2025, om de så skulle vilja. Vem kan hindra dem? Varför skulle de inte få det? Uppenbarligen behövs inte ens en koppling till något speciellt ändamål, så länge det är samma moment och "bindande på momentnivå" för att citera regeringen.

Så för att sammanfatta: Det hade varit ärligare, mera översiktligt och mycket mer transparent med en vanlig, hederlig ändringsbudget än att plocka oklara mängder medel ur bokslutet för att täcka upp för en budgetöverskridning.

”Transparens, noggranna prognoser och en god uppföljning är avgörande för att bygga förtroende och säkerställa att offentliga medel används effektivt och rättvist.” Tack för ordet!

Talmannen passar på att meddela sin åsikt. I det här anförande befann sig ledamoten Wille Valve med sitt ena andetag kanske inte helt inom det område som vi ska behandla idag.

Det är finans- och näringsutskottets betänkande som vi ska behandla. Emellanåt så var ledamoten Valve förstås väldigt tydlig och hänvisade till bokslutet. Det blir svårt för talmannen att göra ett avgörande direkt.

Jag påminner nu alla lagtingsledamöter att vi ska debattera finans- och näringsutskottets betänkande idag. Det är detta som är ärendet. Jag ber om överseende med att det inte alltid är så lätt att direkt göra de här avgörandena.

Varsågod ledamot Wikström.

Tack, herr talman!

Jag tänker hålla mig till det som har sagts i anförandet. Det var ett bra anförande, även om det handlade lite om bokslut, som talmannen var inne på.

Jag funderar själv på de här reservationsanslagen och hur man kan göra dem mer transparenta. Ett sätt är förstås att tydligt redovisa när man presenterar en budget. På det här momentet finns X antal miljoner euro. Ska vi ändå budgetera 1,5 miljoner för fartygsinvesteringar, som var aktuellt här senast? Hur många miljoner finns det på det momentet i reservationsanslag när vi kommer till budgetsammanhang? Det är viktigt att veta att det redan finns 5 miljoner i reservationsanslag på det här momentet. Finns det då ett behov av att budgetera 1,5 miljoner till exempelvis? Om vi pratar om hur vi ska komma till rätta med den här frågeställningen, som ledamoten förtjänstfullt lyfte, så tror jag att det skulle kunna vara en väg att gå. Kanske behöver vi inte budgetera 1,5 miljoner, utan det kanske blir noll eftersom det redan finns fem där.

Talman!

Det är en riktigt bra fråga. Om man tänker på tidpunkten när bokslutet offentliggörs, så vi kan ta sidan 208 som exempel där man konstaterar att 18,8 miljoner ligger och skvalpar, och regeringen anser att man kan använda dessa. Men man kan ju egentligen inte använda dem förrän man känner till dem. De kan först användas i en ändringsbudget som kommer under den senare halvan av året för innevarande år. Allt detta blir jättekonstigt.

Det vore betydligt mer transparent och överskådligt att göra som en annan ledamot i regeringsblocket upprepade gånger har sagt; man borde budgetera på årsnivå. Det borde vara transparent och begripligt hur mycket pengar man använder. Man kan inte hålla på och smussla så här.

Tack, herr talman!

Det minsta vi kan begära att vi vet om, när vi fattar beslut om budget, är hur mycket pengar som finns på respektive moment som jag nämnde tidigare. Det kanske vi får här i höstbudgeten, vi får se om landskapsregeringen har lärt sig något av den här misstroendedebatten som vi har haft här.

Men det är så att om man gör på det viset, så blir det ändå en diskrepans mellan budget och resultat, vilket jag tänkte komma in på. Vi får väl se om jag ges lov att ta upp det här i mitt anförande eller om det begränsas.

Talman!

Med anknytning till det så vill jag påminna om att det vi pratar om idag är årsredovisningen. Bokslutet ingår i årsredovisningen.

Jag hänvisade till utskottets betänkande och jag lyfte det plågsamma faktumet för regeringsblocket att detta betänkande har tappat väldigt mycket av sin relevans. Det hade sett helt annorlunda ut om vi hade fått regeringen Sjögrens förklaring, som kom i förrgår, innan betänkandet skrevs.

Tack, vicetalman!

Vicetalmannen sade ju att det blev lite spretigt i ledamot Valves anförande, att det blir mera kring bokslutet än betänkande.

Men det jag vill poängtera är ju att i utskottet är vi sju ledamöter, sex ledamöter plus en ordförande, och oberoende om man sitter i opposition eller i majoritetsblocket så har man precis samma möjligheter att föreslå saker, skrivningar och reservationer. Man får lika mycket taltid om det behövs. Taltiden i utskottet brukar aldrig ta slut, utan tvärtom.

Reservationsanslag är inget nytt. Ledamot Valve har ju själv suttit i flera landskapsregeringar och hanterat reservationsanslag. Jag förstår problematiken som vi hanterade i samband med misstroendedebatten i måndags. Jag förstår den och den var inte aktuell när vi behandlade det här bokslutet på något sätt. Men ledamot Valve har haft alla möjligheter att grotta ner sig i utskottet gällande reservationsanslag, men det fanns inget intresse då.

Talman!

Jag tänker följa lagtingets arbetsordning och konstaterar kort och torrt att det som utskottet har hört inte var det som landskapsregeringen meddelade skriftligen i förrgår. Det är viktigt att få detta sagt.

Vad gäller övriga frågor är jag glad att vi har en talman som låter ledamöterna diskutera bokslutet när ämnet för diskussion är just bokslutet.

Tack, talman!

När jag lämnade den här salen i måndags, efter misstroendedebatten, fick jag intrycket av att alla var ganska överens om att misstroendedebatten hade lyft fram något som behöver förändras och förtydligas för att öka transparensen och den ekonomiska kontrollen.

Jag anser att det fanns en överenskommelse över partigränser och block. Jag finner det lite märkligt att vi nu väljer att riva upp detta, särskilt eftersom betänkandet redan är skrivet, klubbat och klart. Det fanns inga frågeställningar kring det när vi arbetade med betänkandet. På något sätt känns det som att vi öppnar ett sår för att försöka skapa uppmärksamhet kring något som alla för 48 timmar sedan var överens om.

Talman!

Eftersom ledamoten Holmberg nu nämnde misstroendedebatten, konstaterar jag att den lämnade flera obesvarade frågor. Jag har tagit upp flera av dessa frågor i mitt anförande. Vi har fortfarande inte fått svar på totalkostnaden. Vi har inte fått svar på principen från regeringen. Anser regeringen att man kan använda dessa medel fritt utan en ändringsbudget? Regeringen är tyst, och denna tystnad är ganska oroväckande i det här sammanhanget.

Talmannen påpekar att vissa regler är svårare att tillämpa än andra. Men en del regler är lätta att tillämpa, och det handlar om att oönskade yttringar av bifall eller missnöje från salen inte är tillåtna. Talmannen påpekar åt båda dessa personer att deras beteende strider mot lagtingets regler för hur vi ska fungera och hoppas att vi ska slippa detta i framtiden.

Tack, talman!

Utskottsbehandlingen av årsredovisningen är något av en höjdpunkt på året och årsredovisningen för 2024 är inget undantag. Vi kan konstatera att det har skett en del negativ utveckling, och det här är saker som måste tas på allvar. Först och främst så är det resultatet. Verksamhetskostnaderna ökar och skatteintäkterna har minskat. Det är ingen positiv utveckling. Likviditeten har fortsatt tagit skada och den har sjunkit ordentligt och det finns enligt utskottet ett lånebehov vid årsskiftet.

En grundkassa måste finnas för att täcka löpande kostnader och oväntade utgifter och jag vill minnas att den grundkassa man tidigare sagt att man behöver har reviderats kraftigt, här är frågan om de 10 miljonerna som nämns verkligen är tillräckliga.

Vad gäller pensionsfonden är det tydligt att det finns gott om strukturella frågor som måste arbetas aktivt med, och det är nog på sin plats att utreda hela pensionsfondens uppdrag, struktur och avkastningskrav. Här vill jag välkomna det faktum att landskapsrevisionen meddelat att en effektivitetsrevision är på gång, och det är ett positivt initiativ.

Personalkostnader och kostnader för köp av tjänster slukar en allt större del av budgeten. Åland har en investeringsskuld, men vi måste också ställa oss frågan var vi verkligen ska satsa ålänningarnas skattepengar med anledning av den minskande likviditeten. Detta bygger förstås till stor del på politiska prioriteringar och i höstens budgetdebatt lär vi få tillfälle att återkomma till den diskussionen.

Transparensen brister också när kostnader bokförs under ospecificerade konton, det senare torde vara relativt enkelt att åtgärda och som jag hoppas att landskapsregeringen tar till sig.

När det kommer till personalkostnader sätter jag min förhoppning till regeringens aviserade minskning av antalet årsverken.

Slutligen, PAF-medel och reserverade medel redovisas inte tydligt nog i årsredovisningen, och vi känner alla till att uppdaterade regelverk och lagstiftningar kring dess användning inte ännu har kommit trots tidigare utskottsuppmaningar. Jag hoppas på en förbättring tills dess att vi ska hantera årsredovisningen för 2025.

Talman! Regeringen Sjögren behöver arbeta med en stabil budgetstyrning, bättre transparens kring kostnadsposterna, och att man verkligen får en lagstiftning på plats som lever upp till utskottets krav på användningen av PAF-medel och även gällande användningen av reservationsanslag, inte minst med anledning av den misstroendedebatt vi hade under måndagen.

Gällande PAF-medel har dock regeringen sagt att arbetet är igång, vilket är mycket välkommet, men det vore nog av yttersta vikt att kavla upp ärmarna gällande reservationsanslagen också.

Där sätter jag punkt för idag. Tack, talman!

Herr talman!

Ledamoten Kanborg antyder i sitt anförande att det finns mycket som behöver bli bättre. Jag tror att vi kan vara överens om det.

Det är viktigt att komma ihåg att den budget som har lett till att vi nu diskuterar årsredovisningen för år 2024, lades av en regering där Obunden Samling var med och bidrog. Det kan även förklara varför det finns potential för förbättringar.

Tack, talman!

Jag förstår att finansministern gärna lägger ansvaret på den Obunden Samling och på den föregående regering. Men vi ska notera att det är regeringen Sjögren som har valt att agera utifrån den här budgeten.

Brukligt är att en regering ganska snabbt kommer med en ändringsbudget, men det gjorde man inte. Därför måste man ha tyckt att budgeten från den föregående regeringen var helt okej.

Herr talman!

Nej, istället valde vi att följa det som lagtinget enats om, nämligen att lägga en vårbudget med kostnadstak för nästa år och strukturellt har vi börjat arbeta med frågan. Vi jobbar på det sätt som lagtinget har angett, vilket jag anser är ett bra sätt.

Jag vill ändå ställa en detaljfråga. När det gäller pensionsfonden är det tydligt att det finns strukturella frågor som vi behöver arbeta aktivt med. Kan ledamot Kanborg specificera vad detta uttalande verkligen innebär? Jag håller med om att vi ska arbeta med det, men vad menar ledamoten med sitt uttalande?

Tack, talman!

Framförallt anser jag att det finns ett behov av att se över den uppdragsbeskrivning som pensionsfonden har. Det är också viktigt att titta på det avkastningskrav som ställs på pensionsfonden. Dessa detaljer är avgörande att arbeta vidare med.

Talman, lagting och åhörare!

Vi behandlar idag årsredovisningen för 2024 och de synpunkter som finans- och näringsutskottet lyfter fram.

Jag vill börja med att tacka utskottet för ett grundligt arbete och för att man tydligt pekar på både styrkor och utmaningar i landskapets ekonomi och förvaltning.

En av de mest uppmärksammade frågorna i årets redovisning gäller den extra överföringen på 40 miljoner euro till pensionsfonden. Här har Landskapsrevisionen haft synpunkter på periodiseringen, men landskapsregeringen har tydligt motiverat varför hela beloppet tagits som kostnad under 2024. Jag delar utskottets bedömning att det är viktigt med transparens och tydlighet i redovisningen, och att vi följer både lagens intentioner och god bokföringssed.

Det är också viktigt att vi har en öppen diskussion om pensionsfondens långsiktiga mål. Revisionen föreslår att fonden på sikt ska täcka hela ansvarsskulden, men landskapsregeringen påpekar att lagstiftningen aldrig haft det som syfte. Jag tycker att det är klokt att vi håller fast vid den nuvarande modellen, där minst 25 procent av pensionsutgifterna alltid belastar landskapets budget. Det ger både flexibilitet och ansvarstagande, utan att riskera fondens långsiktiga stabilitet. Här tycker Socialdemokraterna att vi betydligt oftare borde använda oss av beloppet nära maximibeloppet, det gör vi inte i tillräckligt hög utsträckning.

Talman! Utskottet lyfter också vikten av att vi har en tydlig och systematisk förvaltningsberättelse. Det är glädjande att konstatera att årets berättelse är omfattande och ger en god överblick över hela landskapsförvaltningen, inklusive de fristående myndigheterna och affärsverken. Samtidigt är det tydligt att vi behöver fortsätta utveckla både den interna kontrollen och uppföljningen av verksamhetens resultat. Även vi ser gärna ett koncernbokslut i framtiden.

Jag vill särskilt lyfta fram vikten av att vi har en transparent hantering av PAF-reserveringar och pensionskostnader, samt att vi fortsätter arbetet med att effektivisera verksamheten och hålla kostnadsutvecklingen under kontroll. Det är avgörande för att vi ska kunna möta framtida utmaningar och samtidigt värna om självstyrelsens ekonomiska handlingsfrihet.

Socialdemokraterna vill betona att självstyrelsen bygger på förtroende mellan lagting, landskapsregering och medborgare. En tydlig, korrekt och ansvarsfull årsredovisning är en grund för det förtroendet. Socialdemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag att anteckna årsredovisningen för kännedom och att de synpunkter som lyfts fram bringas landskapsregeringen till kännedom. Tack!

Talman!

Tack ledamoten Löthman för ett sakligt anförande. Jag hoppas att Socialdemokraterna också ställer sig bakom kravet på ökad transparens i bruk av överförda medel, så som det beskrivs i årsredovisningen.

Tack, talman!

Tack, ledamot Valve. Jo, naturligtvis ser vi det som en förutsättning för vårt arbete.

Herr talman, lagting och åhörare!

Vi är nu i slutet av september och diskuterar år 2024. Det är förstås lite sent, och det kan vi alla vara överens om. Utskottsordförande nämnde också detta. Ambitionen var ju, som ni vet, att detta skulle komma före sommaren, när siffrorna var hyfsat färska. Nu kommer vi om någon vecka att diskutera budgeten för nästa år. Oaktat detta är det här ett viktigt dokument att diskutera. Det finns mycket att läsa i en årsredovisning och saker att grotta ner sig i för framtiden.

Vad ska man då ha för approach när man tittar på landskapets ekonomi och redovisning? Där tror jag att vi alla ser på saken lite olika. Men den gemensamma nämnaren här är att vi vill bygga en långsiktig, förutsägbar och transparent ekonomi.

Även om vi nu, tack vare det finanspolitiska ramverket, har tagit ett stort steg framåt så har vi fortfarande många mindre steg kvar att ta och det har vi konstaterat under de senaste dagarna. Jobbet tar aldrig slut.

Vi har en typ av affärsbokföring här i landskapet, vilket är jättebra, men vi har inte en total affärsbokföring. Det är lätt att hamna i diskussioner om reservationsanslagen och de gamla pengarna. Jag kommer inte att fördjupa mig i det nu, som jag gjorde häromdagen, och jag är nöjd med det. Men det är en utmaning, och så är det förstås.

Vi välkomnar också att man, som jag nämnde häromdagen, ser över nya principer när man budgeterar för investeringar. Man gör dem ettåriga och man anpassar dem. All budgetering kan inte göras på ett år; kanske inte en bro på ett år. Man måste hitta en modell för att på ett transparent och tydligt sätt kunna visa vilka investeringar man planerar att göra.

När man tittar på redovisningen för 2024 tycker jag att man tydligt ser att här behöver ett trendbrott ske. Räkenskaperna är kanske inte de mest lysande om man ser på resultatet. Någonting måste göras, och någonting har redan gjorts. Här kan vi titta på vårbudgeten som kom i våras och andra dokument som visar att man tar ekonomin på allvar. Man måste göra en skillnad här, jobba på ett annat sätt, vara modig och kunna ta svåra beslut.

Kanske det bästa exemplet på detta är den aviserade minskningen av årsverken, där man under tre års tid ska minska med 90 årsverken plus minskningen hos ÅHS. Det blir förstås väldigt spännande att se hur många årsverken som faller bort i den budget som kommer att presenteras här så småningom. Det ska bli oerhört intressant att se, både för förvaltningen och för ÅHS.

Tittar man på ekonomin utifrån bokslutet blir man förstås orolig, för vi har haft en nedåtgående trend med försämrade resultat och stigande årsverken. Om man ser krasst på skatteintäkterna för 2024 och tar bort de extraordinära skatteintäkterna på 47 miljoner, så har skatteintäkterna under 2024 sjunkit. Nu tror vi alla och hoppas på att det kommer ett trendbrott vad gäller skatteintäkterna som kan hjälpa vår ekonomi framöver.

I slutändan är det likviditeten man tittar på. Vi måste titta på hur mycket pengar vi har kvar på kontot och hur mycket vi kommer att ha kvar på kontot i slutet av året och nästa år. Det här är en oerhört viktig fråga, och här behöver vi hitta ett bättre sätt än vi har idag för att redovisa likviditeten. Ibland är Fastighetsverket med och ibland är de inte med, i vissa tabeller är Fastighetsverket med och i vissa tabeller är de inte med.

Vi måste också betrakta de 30 miljoner som har lyfts under de senare åren, en del av dessa 30 miljoner är från 2014 till och med och de är dedikerade för tredje sektorn. Vi behöver en mall för att redovisa likviditeten på ett transparent, tydligt och konsekvent sätt. Det här är ingen trollkonst, det måste bara göras.

Vid årsskiftet, om man räknar in Fastighetsverket, så hade vi en likviditet på 62 miljoner. Det hade sjunkit 46 miljoner under fjolåret. Finansutskottet gjorde en granskning, och åtta månader senare, den 31 augusti, visade det sig att likviditeten hade sjunkit med ytterligare 16 miljoner. Vi ska minnas att i likviditeten den 31 augusti så fanns ett antal försäljningar av fartyg som hade hjälpt upp likviditeten. Vi hade också kapitaliserat Axferries. Jag tror att netto där kanske var runt 12 miljoner i nya pengar, förutom skatter etc. Likviditeten har oroat oss mycket.

När man då tittar på likviditeten den 31 augusti, och tar bort 30 miljoner som är öronmärkta för tredje sektorn, så skulle det den dagen ha kvarstått 16 miljoner, som vi kallar gen likviditet. 16 miljoner! För några år sedan sade man att landskapet behöver ha en grundkassa på 20 miljoner. Nu har man skruvat ner det till att landskapet behöver ha en grundkassa på 10 miljoner. Vi var hyfsat nära, mina vänner. Jag tror att läget sedan dess har förbättrats, och det är bra.

Slutligen, det som har nämnts i många anföranden tidigare, inte bara idag utan även förra året och åren före, är förstås koncernbokslut. Det lysande exemplet här är när man bröt ut Fastighetsverket, för då tog man bort en stor egendomsmassa från landskapets bokslut. Alla fastigheter har ett belopp, det var hundratals miljoner som försvann över en natt när man bildade Fastighetsverket. Sen såg man att det kanske fattades något väldigt viktigt när man tittade på landskapets finanser. Därför gjorde man det första embryot till koncernbokslut. Man gjorde ett konsoliderat bokslut för landskapsförvaltningen och Fastighetsverket.

Om vi tänker oss ett regelrätt koncernbokslut för hela förvaltningen med dotterbolag osv. så då har vi är ett ganska stort jobb. Vi vet ju att när landskapet upprättar sitt bokslut, då har inte de här dotterbolagen hunnit göra sina bokslut. Det vi behöver diskutera nu är en speciell koncernrapport som kommer under året, kanske efter sommaren när alla bolag har haft sina stämmor och boksluten är fastställda och finansavdelningen har hunnit arbeta med ett koncernbokslutsdokument. Detta för att få åtminstone en schematisk bild.

Det som vi diskuterade idag för en liten stund sedan var pensionsfonden, och vi vet att det finns en obalans där som har varit länge. I en koncernbalansräkning, så kunde man lyfta upp det schematiskt. Man skulle också kunna lyfta upp Posten och Kraftnät Åland samt resterande bolag. Men PAF ska man kanske undvika att lyfta in här, enligt mig, eftersom ägandet för PAF trots allt är lite oklart. Tack för det, mina vänner!

Talman!

Tack för ett bra anförande. Jag uppfattade att ledamoten Höglund efterfrågade tydligare redovisning av medel. För att vara supertydlig så pratar vi ju om årsredovisningen idag, bokslutet är en bilaga till årsredovisningen och i bokslutet så hittar vi tabellen med överförda medel. Avser ledamoten Höglund speciellt dessa medel när han nämner behovet av tydligare redovisning?

Ja, jag vill lyfta upp det här kanske till och med på ett högre plan. Vi har idag reservationsanslag och treåriga anslag på en mängd moment. Det spelar ingen roll om det handlar om fartygsinvesteringar eller något annat; vi behöver hitta en modell, speciellt för investeringsmomenten. Där är det oerhört viktigt att vi får en annan typ av uppföljning och dels övergå till en årlig budgetering av investeringar. Det finns absolut ett arbete som enligt mig måste göras, men det är också lite komplicerat eftersom alla investeringar inte är ettåriga.

Talman!

Ledamoten Höglund visar att han är en klok och räknekunnig man. Det jag funderar över i hans andra replik är hur förbindelseprincipen kunde förverkligas på bästa möjliga sätt i praktiken. Ledamoten Höglund nämnde årlig budgetering som ett sätt att göra det på. Finns det något annat sätt som kunde öka transparensen?

Förbindelseprincipen är oerhört intressant. Det är på sätt och vis lite tragiskt att den försvann 2015, om jag har förstått det rätt. När man hade tagit beslut om att dela ut medel, så då togs det från budgeten. Det blev väl som en typ av skuld tills betalningen skedde, där handlade om affärsredovisning, och den biten försvann.

Nu har vi lärt oss om PAF-medel, och jag skulle nog tolka det som att man har ett embryo som man försöker utveckla. Man behöver ha ett systemstöd här och det systemstöd som försvann 2015 behöver komma tillbaka på något sätt.

Tack, talman!

Ledamot Höglund håller ett ganska grundligt anförande, som han brukar göra. Jag måste erkänna att min fråga berör något som jag tror att ledamoten nämnde. Men jag måste också erkänna att jag i det fallet lyssnade inte tillräckligt noga. Det handlar om grundkassan på 10 miljoner euro. Har landskapsregeringen vid något tillfälle reviderat vad man anser bör finnas i grundkassan? Var inte detta belopp tidigare ett högre belopp?

Tack för en mycket bra fråga.

Ja det är reviderat. Om vi backar några år tillbaka så pratade vi om en grundkassa på 20 miljoner. Orsaken till att den diskussionen då dök upp var runt tiden för Corona. Man behövde göra beräkningar då för att se om landskapets kassa och likviditet skulle räcka till. Det fanns en stor oro eftersom skatteintäkterna sjönk radikalt, samtidigt som kostnaderna ökade kraftigt. Man var mycket orolig för om pengarna skulle räcka till, och därför begärde man en fullmakt på 70 miljoner. Man gjorde beräkningar på vad grundkassan behöver vara. Sedan har jag hört att den är justerad. Varför justeringen gjordes vet jag inte.

Tack, talman!

Tack för det klargörandet. Det skulle vara intressant om utskottet vid något tillfälle skulle få ta del av de nya beräkningsgrunderna och varför man har gjort den här justeringen. Det är väl min enda kommentar. Jag tror att det skulle vara viktigt att känna till det.

Herr talman!

Först vill jag börja med att tacka finans -och näringsutskottet för ett väl genomfört och skrivet betänkande, som också belyser bokslutet 2024 på ett bra och tydligt sätt på de punkter som det behöver belysas och lyftas fram.

Vad gäller bokslutet 2024, som vi i dag debatterar, så kan man kort sammanfatta att det ger vid handen att årets resultat var 17,2 miljoner på minus. Detta visar dock tydligt och klart att utgifterna översteg intäkterna för förra året 2024 och att kassan minskade kraftigt med cirka 46 miljoner euro, vilket är en betydande likviditetsförsämring och samtidigt en överhängande likviditetsrisk. Idag torde kassan ligga på ca 16 miljoner euro och i det beloppet ingår ett internlån av Fastighetsverket på 10 miljoner euro.

I bokslutet på sidan 219 så utgör likviditeten till stor del uttag från PAF under de gångna åren.

Vi kan också se att under hösten erhöll landskapet cirka 47 miljoner euro extra i avräkningsbelopp från staten, varav cirka 40 miljoner euro överfördes till landskapet Ålands pensionsfond. Detta påverkade likviditeten under året positivt på kort sikt, med 7 miljoner euro.

Talman! Med ett bokslut som visar ett underskott på 17,2 miljoner euro och en snabbt sinande kassa, står vi på Åland inför betydande ekonomiska utmaningar framöver. Bokslutet ger en rätt tydlig och rättvisande bild att landskapets ekonomi är i obalans. Vad förklarar då det negativa resultatet? Huvudorsaken till de ökande kostnaderna, enligt vad vi kan utläsa från bokslutet för år 2024, är att landskapet hade högre personalkostnader och högre utgifter för köp av tjänster, en löneharmonisering under 202 samt löneökningar. Även verksamhetskostnaderna ökade på flera sektorer, exempelvis inom vård och infrastruktur och större investeringstryck i närtid, vilket pressar både drift- och kapitalbehovet.

Vad gäller de makroekonomiska effekterna kan vi konstatera från de preliminära siffrorna att BNP-utvecklingen på Åland fortsätter att vara negativ, för 2024 var den 1,0 %.

Vad gäller de realekonomiska effekterna kan vi se att arbetslösheten var något högre än 2023 och låg på 4,6 %. Under 2025 förutspår ÅSUB att arbetslösheten ökar till 5,4 % och i dagsläget, i augusti, låg arbetslösheten på 5,1 %. Även antalet lediga platser hade minskat till 104, vilket är 134 platser färre än samma tid i augusti året innan.

Dessa effekter sammantaget gör att både vår skattebas och vår tillväxt dämpas. Därför måste vi tillsammans få tillväxt i samhället för att inte hamna i en ohållbar ekonomisk situation, där lösningen är att börja låna både till drift och till investeringar. Finansminister Mats Perämaa har i flera omgångar uttryckt oro över de svaga ekonomiska nyckeltalen och betonar behovet av ett balanseringsarbete.

Att emellanåt erhålla extraordinära intäkter från staten, som nu år 2024 på 47 miljoner euro, kan vi inte räkna med varje år. Det räddar inte och inte heller balanserar den åländska offentliga ekonomin på sikt, utan det värmer en stund och sedan blir det kallt igen. Det är som att kissa i byxorna, om jag täcks säga så.

Detta balanseringsarbete behöver vi alla här i lagtinget komma ihåg, då vi inom en snar framtid tar oss an budgeten för år 2026.

Herr talman! Investeringstrycket på landskapet Åland är högt med bland annat nytt sjukhus, skärgårdstrafiken och dess flotta, digitaliseringen med mera och därav finns det ett uttryckt behov av prioriteringar av investeringar framöver. För utan tydliga prioriteringar riskerar vi att skjuta kostnaderna framför oss samtidigt som kassan sinar och räntor och finansieringsvillkor förändras, vilket ökar likviditetsrisken ytterligare.
Åtstramningen av ekonomin är därför nödvändig för att balansera kassan, undvika underskott och för att minska risken för skuldsättning till följd av ökade driftskostnader.

Talman! Det finns inget som tyder på att underskotten i ekonomin kommer att lösa sig själv utan åtgärder, med tanke på hur tillväxten på Åland ser ut just nu och på sikt. En ansvarsfull ekonomisk politik på utgiftssidan och en tillväxt- och attraktionskraftspolitik som ger ökade intäkter är det som stabiliserar landskapet Ålands ekonomi.

Genom att det ekonomiska läget för landskapet just nu är utmanande är det viktigt med ständig och effektiv uppföljning och transparent rapportering. Enligt finansförvaltningslagens 4b § ska landskapsregeringen vid två tillfällen per finansieringsår till lagtinget redovisa prognoser över landskapets intäkter och kostnader för det innevarande finansåret och förklara och belysa väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall. Dessa sker i maj och i oktober. För att vi här i lagtinget inte ska behöva debattera och bända om huruvida det finns eller inte finns pengar i kassan är det viktigt att dessa mellanrapporter också innehåller en aktuell kassaflödesanalys. I slutändan är det ändå kassan som styr vad vi har råd eller inte råd med.

Inom företagsvärlden är bokslutet årets viktigaste dokument. Det visar svart på vitt hur det gick och det ska presenteras senast sex månader efter räkenskapsperiodens utgång.

Talman! Här i lagtinget har det alltid varit budgeten för kommande år som de flesta sätter krutet på. Önskvärt framöver skulle vara att vi här i lagtinget kunde behandla bokslutet före vi går hem för sommaren, och inte tio månader efter bokslutets slut, så att ingen blandar ihop tidigare års bokslut med kommande årsbudget. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Jag tänker uppehålla mig lite kring de här reservationslagarna. Jag vill inte polarisera debatten, utan istället diskutera hur vi kan hitta en lösning på den situation vi har diskuterat här den närmaste tiden.

Vi har pratat om årliga anslag, och det står också med i nästa ärende som vi ska diskutera, men det finns med här också så jag väljer att ta upp det nu.

När vi budgeterar olika moment, framförallt investeringsmomenten som vi pratar om, och det finns kvar reservationsanslag från tidigare år på respektive moment, så framför jag en idé inför nästa års budget. Hur man väljer att göra vet jag inte, men det här är ett förslag som jag tänker utveckla här.

Under respektive investeringsmoment där det finns reservationsanslag kvar från tidigare år så direkt i samma moment, där man begär lagtingets tillstånd att investera ett visst antal miljoner euro, så skriver man också hur många miljoner euro som redan finns på det här momentet i form av reservationsanslag. På så sätt vet vi här i lagtinget direkt om det kommer att tillkomma 1,5 miljoner, 2 miljoner eller hur många miljoner det handlar om och hur många antal miljoner det finns från tidigare år. Det skulle ge oss en tydligare och klarare bild av hur mycket mandat vi ger till landskapsregeringen att spendera under respektive investeringsmoment. Detta är bara ett förslag.

Ett annat förslag är det som har diskuterats, nämligen att man helt enkelt drar tillbaka pengarna varje år och återbudgeterar dem för att få ett mer verkligt resultat kring vad landskapsregeringen kan använda för pengar.

Vi pratar mycket om reservationsanslag och att de är så röriga, men det finns också en orsak till att de existerar idag. Om man budgeterar en viss summa pengar ett år för en viss typ av investering, och om man inte hinner genomföra den investeringen det året, så finns pengarna kvar för att kunna genomföra investeringen följande finansår. Det är ganska svårt att hinna med alla investeringar på ett år, och det är hela grundorsaken till att vi har reservationsanslag.

Men hur man gör det här, om man använder årliga investeringsanslag eller om man redovisar samtliga medel under ett moment, så borde man uppnå liknande resultat. Helt enkelt att vi vet vad vi ger för mandat till landskapsregeringen att spendera, nu när vi lever under det här systemet.

Jag vet inte om det här resonemanget blev helt klart och tydligt, men det var i alla fall något som jag har funderat på sedan vår senaste debatt.
Om det hade varit på det viset i det här årets budget så hade vi upptäckt att i här finns det avsatt medel för reparation och underhåll av fartyg som vi inte längre äger. Då kanske vi inte skulle ha haft med det i årets budget, och vi hade kunnat undvika en del av den situation som har uppstått kring Töftölinfärja.

Men jag ska gå vidare och fortsätta med det som jag brukar prata om när vi diskuterar investeringar och avskrivningstider. Vi har nu affärsbokslut, och vi har avskrivningar, till exempel 40 års avskrivningstider på färjfästen och jag tror att det är 60 år på broar. Jag har tidigare kritiserat detta och jag tänker fortsätta med det. För när vi har så här långa avskrivningstider på våra infrastrukturprojekt så blir det en stor skillnad i diskrepansen mellan resultat och likviditet, vilket jag menar skadar transparensen. Det är svårt för människor att förstå, och delvis svårt för en själv att förstå också. Jag förstår hur det går till och varför det är så, men det blir svårare att överblicka. Hur kan det vara så att vi i teorin kan ha ett positivt resultat men ändå en negativ likviditet? Det är resultatet av att vi använder avskrivningar på det sätt som vi gör.

Jag tror att det vore bättre att vi frångår den här modellen med att ha väldigt långa avskrivningstider på infrastrukturprojekt. På något sätt blir det lite missvisande, eller det blir rättvisande men också missvisande. När vi har långa avskrivningstider blir kostnaden på respektive moment ganska låg, trots att det går ut en stor mängd pengar, till exempel för att bygga ut färjfästen. Det är väldigt svårt att förklara detta för vanliga människor hur dessa budgeteringstekniker fungerar. Därför tycker jag att det är ett dåligt sätt att hantera detta på.

Det vore bättre om vi kortade ner avskrivningstiden väsentligt eller bokföra hela kostnaden på en gång. Det är dit jag har landat när jag har funderat på dessa frågor. Jag avslutar här. Tack, herr talman!

Tack, vicetalman!

Tack, ledamot Wikström. Det var ett väldigt konstruktivt anförande. Jag blev riktigt glad att höra det. Inget ont utan att det har något gott med sig.

Det som har inträffat nu är att vi har många diskussioner kring reservationsanslag och lagtingets roll och status. Jag kan garantera att utskottet i samband med årsbudget 2026 kommer att ha goda diskussioner. Jag hoppas att ledamot Wikström, som ersättare, också tar del av dessa i mån av möjlighet.

Jag har också tittat på Riksrevisionens rapport från för två år sedan, där de gjorde en översyn av statsbudgetens reservationsanslag. De noterade en kraftig ökning på ganska kort tid och såg en risk med att detta minskar transparensen och riksdagens budgetmakt. Det här är inte problem bara för Åland.

Tack, talman!

Det är bra att vi kan ha de här budgettekniska diskussionerna. Det är roligt att höra ledamoten Holmberg säga att man kommer att behandla den här transparensen i budgeten på ett allvarligt sätt här nu i nästa års budget. Jag hoppas att landskapsregeringen lyssnar på den här diskussionen och kanske kommer med ett sådant förslag som ökar transparensen när det gäller reservationsanslag.

Tack, talman!

Precis som jag för en stund sedan nämnde mitt eget betänkande anförande så upplever i alla fall jag som utskottsordförande att det finns en bra dialog mellan finansavdelningen och utskottet. Jag tror att det ligger i allas intresse att förbättra och öka kvalitén ytterligare där det går. Jag är helt säker på att det kommer att bli en positiv utveckling och en positiv process.

Tack, herr talman!

Jag vill kort instämma med min kollega John Holmberg om att Wikström höll ett mycket konstruktivt anförande. Det är särskilt viktigt att skriva under momentet där det finns ett reservationsanslag, vad som har funnits tidigare. Det visar på en bra kommunikationsförmåga.

Vi hade en diskussion i måndags under ganska heta debatter om vad landskapsregeringens utrymme ska vara gentemot lagtinget, det vill säga handlingsutrymmet i denna relation. Jag fick svar på min fråga som jag ställde till ledamoten under den debatten. Det var ett konstruktivt förslag som jag tycker är bra.

Alla sådana förslag som ökar transparensen och gör budgetskrivningarna effektivare är viktiga, så länge de inte lägger för mycket byråkrati på förvaltningen. Det är också viktigt att se att det finns tekniska möjligheter att få fram detta. Jag anser att det är bra att vi som kanske inte har budgetteknik som vår främsta gren kan få informationen tillgänglig och även för gemene man och kvinna.

Talman!

Tack för ett konstruktivt anförande. Jag välkomnar ledamoten Wikströms resonemang kring reservationsanslag. Jag instämmer långt. Ett besvärande faktum är att vi inte vet hur mycket regeringen har använt av de 4,15 miljoner som nämns i bokslutet från 2008. Det handlar om stora summor.

Om man gör en överslagsräkning, så har jag ingen aning om vilka summor det rör sig om. Det låter som att det skulle kunna handla om kring 2 miljoner, men jag vet inte. Jag sitter i finans- och näringsutskottet, och jag borde ha någon sorts känsla för hur många miljoner som används av de överförda medlen. Det besvärar mig verkligen.

Tack, herr talman!

Det besvärar mig också. Man vill ju ändå hoppas att det här var en engångshändelse när vi pratar om Töftölinfärja.

När det gäller de här reservationsanslagen så tror jag inte att de har missbrukats på det här sättet i någon större omfattning tidigare. Då borde vi ha haft en liknande debatt förutsatt att någon har upptäckt det.

Men så länge vi vet här i lagtinget vad vi tar ställning till när det gäller budgeten, och att det är transparent för alla som sitter här – både för oss och för ålänningarna – så kan vi enas om ett sätt att hantera den här frågan. Det skulle öka transparensen och därmed stärka demokratin. Då är jag nöjd.

Det är en viktig poäng som ledamoten lyfter fram här, vi har ganska stora anslag, och vi vet inte vad som har hänt med dem.

Talman!

Medan jag tog föregående replik hördes: Det är bara och fråga regeringsbänken. Jag har frågat två gånger.

Regeringsblocket har en utmärkt möjlighet att berätta, fortfarande idag, hur mycket av dessa 4,15 miljoner som har använts. Men jag gissar att det kommer att bli en talande tystnad från regeringsblocket idag.

Tack, herr talman!

Det verkar som om regeringen inte riktigt har koll på de här frågorna just nu. Det handlar om ganska mycket pengar, och olika moment och investeringar kan dra över med si och så mycket. Jag tror tyvärr inte att vi får svar på den frågan i dag.

Tack, herr talman!

Tack till ledamot Wikström för diskussionen om budgetteknik. Det är ett ämne som vi inte kan diskutera för mycket. Det handlar i grunden om transparens, och vi här i salen är alla övertygade om att vi aldrig kan bli för mycket transparenta.

Jag funderar dock på sambandet mellan resultat och likviditet. Dessa två går inte alltid hand i hand. Tänk er ett företag som gör ett gott resultat och har en god kassa, men som vid ett tillfälle beslutar sig för att bygga en kontorsfastighet. Kassan minskar, medan resultatet fortsätter att se bra ut. Det är en bra situation på pappret, men kassan är tom. Detta problem finns överallt.

Tack, herr talman!

Ledamoten och jag har diskuterat frågan flera gånger, och vi har inte riktigt överens om den. Jag tycker ändå att det finns en stor skillnad. Vi har affärsbokföring nu och därför vi har vi så långa avskrivningstider. Men vi är ju inte ett företag. Vi är offentliga sektorn. En väldigt viktig del av vår verksamhet är att den ska vara transparent och att vi ska göra det så enkelt som möjligt, så att även vanliga människor, som inte funderar på de här frågorna hela dagarna, kan förstå vad vi håller på med.

I företagsvärlden fungerar det så att man har avskrivningstider, men det handlar framför allt om skäl kopplade till beskattning. Det är för att man inte ska kunna ägna sig åt alltför mycket skatteplanering. I offentlig sektor finns inte den aspekten, eftersom vi inte betalar skatt. Därför vore det mer transparent att vi faktiskt visar att den här kostnaden belastar resultatet direkt.

Tack, herr talman!

Det är klart att ett företag som sysslar med skatteplanering gör sitt bästa för att minimera skatten. Det finns olika skatteinstrument och avskrivningar att ta hänsyn till.

Men man måste tänka på vad som egentligen utgör en investering och vad som är en avskrivning. Det är inte så komplicerat. Låt oss säga att man gör en investering på 50 miljoner, t.ex. en bro. Man konstaterar att den här bron kommer att hålla i 50 år. Efter 50 år måste man bygga en ny bro, och då delar man upp investeringskostnaden i jämna belopp under dess livslängd.

Det finns en tydlig anledning till varför man har avskrivningar, de syftar till att fördela kostnaderna över de år som tillgången är i bruk.

Tack, herr talman!

Jag har själv resonerat på samma sätt. Jag förstår innebörden av avskrivningar och varför vi gör det. Men om 50 år, eller kanske 60 år när det avskrivning för broar, så blir det löpande kostnader för bron kontinuerligt efter 60 år.

Det resonemanget håller dock inte riktigt i min mening. Hur ska vi veta hur samhället ser ut om 60 år? Kommer vi verkligen då att behöva bygga en ny bro där vi har byggt broar idag, eller färjfästen om 40 år?

Världen förändras så snabb. Resonemanget om att ha en jämn kostnad över så lång tid, och att det skulle vara en förutsättning för att vi ska bygga en ny bro och få ett jämnt resultat, det förutsätter att vi har någon sorts evig infrastruktur. Detta kanske fungerar för Svibybron för jag tror att den kommer att hålla i 60 år, men det gäller inte för all infrastruktur.

Diskussionen avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.