Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Data är denna tids nya hårdvaluta. Jag skulle vilja påstå att det inte finns någon data som är mer värdefull för oss än vår hälsodata. Med det här förslaget vill vi skapa tydliga och strukturerade processer för hur vi hanterar och använder hälsodata. Genom att samla in, analysera och använda datan på rätt sätt kan vi säkerställa att vår vård håller högsta möjliga kvalitet och är tillgänglig när den behövs.
Vi vill inte bara förbättra vårdprocesserna, utan också öka transparensen och tryggheten för våra patienter. Genom att införa kvalitetsregister och tydliga regler om vårdgarantin, vill vi försäkra oss om att varje patient känner sig sedd, hörd och väl omhändertagen.

För att hålla men också höja standarden inom vården behöver vi analysera stora mängder hälsodata. Denna information är avgörande för att kunna bedöma hur effektiva olika behandlingar är, identifiera områden som behöver förbättras och säkerställa att vården baseras på vetenskapliga rön och god praxis. Kvalitetsregister är därför ett ovärderligt verktyg för ÅHS i vårt arbete med att kontinuerligt förbättra vården.

Just nu saknar hälso- och sjukvårdslagen bestämmelser som gör det möjligt att använda personuppgifter om hälsa för andra syften än direkt vård och behandling. Detta innebär att data som samlas in under patientvården inte kan användas för forskning, statistik eller kvalitetsförbättring utan uttryckligt samtycke från patienterna. Denna begränsning hindrar oss från att fullt ut använda värdefull information som kan förbättra vårdkvaliteten och säkerheten för våra patienter.

Genom att införa bestämmelser som tillåter behandling av personuppgifter för andra ändamål, som kvalitetsförbättring och forskning, kan vi skapa en stark och säker ram för att hantera och analysera hälsodata. Detta kommer att ge oss en djupare förståelse av vårdens resultat och effektivitet, vilket i sin tur leder till bättre behandlingsmetoder och högre standarder inom vården.
För att säkerställa att kvalitetsregistren upprättas och sköts på ett ordnat, kontrollerat och lagligt sätt, föreslår vi att en registerförvaltning etableras inom ÅHS. Denna förvaltning ska bestå av en registerstyrgrupp och en ansvarig för varje kvalitetsregister som används. Registerstyrgruppen ska ansvara för den strategiska planeringen och förvaltningen av registren, medan registerhållarna ska övervaka den dagliga driften och säkerställa att uppgifterna hanteras enligt gällande lagar och dataskyddsregler.

Förslaget innehåller också tydliga regler om vårdgarantin. En avgörande del för att säkerställa att vården på Åland uppfyller höga krav på tillgänglighet och kvalitet. Vårdgarantin som förslaget är kompletterat med gäller i huvudsak den specialiserade sjukvården. Vårdgarantin är en viktig rättighet för våra patienter och ett sätt att säkerställa att de får vård inom rimliga tidsramar.
Genom att införa tydliga tidsramar för när vård ska erbjudas skapar vi en mer förutsägbar och pålitlig vårdprocess. Detta handlar inte bara om att förbättra patienternas upplevelse av vården, utan också om att säkerställa att vården ges i rätt tid för att undvika att patientens tillstånd försämras. Vårdgarantin fungerar som en säkerhetsventil som ser till att vårdinsatser görs i tid och att patientens rätt till vård respekteras fullt ut.

Vidare kan de kvalitetsregister som föreslås i detta lagförslag användas för att utvärdera hur väl vårdgarantin uppfylls. Genom att samla in och analysera data om patienters väntetider och behandlingar kan vi identifiera områden där vårdprocesserna kan förbättras och vidta nödvändiga åtgärder för att minska eventuella flaskhalsar. Detta kommer att bidra till en mer effektiv och patientcentrerad vård.

Att precisera vårdgarantin på detta sätt är en tydlig och konkret förbättring av vårdens tillgänglighet och effektivitet. Genom att införa en tidsram på tre månader för specialistbedömningar och nödvändiga undersökningar säkerställer vi att patienter får den vård de behöver i rätt tid. Det är en åtgärd som visar vårt engagemang för att leverera högkvalitativ vård och att uppfylla patienternas förväntningar och behov.

Till sist vill jag påminna att vi har ett pågående arbetet med Vård- och informationssystemet (VIS), som syftar till att modernisera och effektivisera våra IT-system inom hälso- och sjukvården. Jag vill poängtera i det här sammanhanget att det finns väldiga tydliga beröringspunkter mellan införandet av kvalitetsregister och utvecklingen av VIS. Genom att integrera dessa register i det nya VIS-systemet, kan vi skapa en smidigare och en mer sammanhängande vårdprocess. Detta innebär att vi kan samla in, analysera och använda hälsodata på ett effektivt sätt, vilket sammantaget höjer vårdkvaliteten och patientsäkerheten.

Arbetet med att förbättra processerna pågår redan inom ramen för VIS, och införandet av fler register kommer att vara en naturlig del av detta. Genom att samordna dessa insatser säkerställer vi att de nya rutinerna och systemen fungerar sömlöst tillsammans. Det här minskar risken för administrativa hinder och förbättrar vårdverksamheten som helhet.

Talman! Tack för presentationen, ministern. Jag har två frågor som jag kopplar till Rädda Barnens remissutlåtanden. Rädda Barnen skriver i sitt remissutlåtande att man är tveksam till skrivningarna när det gäller tydligheten i lagtexten, alltså när det gäller att man kan motsätta sig behandlingen av personuppgifter. Jag vet inte om det ens är möjligt att man kan göra det, men det är vad man får fram.

Den andra frågan rör de långa väntetider som gäller för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, de barnen hamnar att vänta upp till ett år. Rädda Barnens förslag är att BUP-utredningen skulle ingå i vårdgarantin, är det någonting som ni har resonerar kring i landskapsregeringen?

Tack, talman! Tack för dina frågor ledamot Thörnroos. När det gäller behandlingen av personuppgifter, då utgår jag ifrån att du menar möjligheten till samtycke, samtycke utgör inte i sig en laglig grund. Registren upprättas i enlighet med de dataskyddslagar som finns, därför kan man använda uppgifter utifrån vissa krav att man krypterar och anonymiseras och den typen av användning kan man använda sig av utan samtycke.

Talman! Tack för den informationen. Har landskapsregeringen fört resonemang om de långa väntetider som är vid BUP där man kan få vänta upp till ett år om det gäller en utredning kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, den s.k. med förkortningen NPF.
Rädda Barnens förslag är att utredningen för NPF skulle ingå i vårdgarantin. Det här är också någonting som ÅMHM han påpekat i sin granskning, det här är egentligen den enda delen vid ÅHS, för tillfället i alla fall som inte klarar nuvarande vårdgarantin.

Vi har inte i regeringen diskuterat just den målgruppen som du lyfter specifikt. Däremot är alla utlåtanden som har kommit från både Rädda Barnen men även andra remissinstanser beaktats och deras argument har tagits med där det har varit möjligt. Vårdgarantin möjliggör att vi kompletterar med en tre månaders regel, i den lydelse som är tillgänglig nu, inte finns med utan här blir det en precisering egentligen.

Talman! Minister Zekaj, tack för det! Det här är en gigantisk fråga och jag undrar om man i beredningen av lagförslaget har övervägt en samverkan med Finland i ökad utsträckning. Här står någonstans när jag snabbt läst igenom det att man inte tror att det ska fordra extra tjänster. Jo, det kommer det att göra om det blir ett register värt namnet. Gällande vårdgarantin så återkommer jag i mitt gruppanförande.
Kommer det här att påverka att man måste inrätta nya tjänster för att skapa dessa register?

Tack talman! Tack för frågan, ledamot Lindén. Vi gör inte den bedömningen att det kommer att behövas nya tjänster som hanterar det här arbetet, det är rutinfrågor det handlar om. Redan i dag hanterar man olika typer av uppgifter som anknyter till dataskyddsförordningen. Det här blir rutiner som behöver ses över och anpassas. Vår bedömning är att i nuläget ser vi inte att det kommer att leda till att vi skapar ytterligare fler tjänster.

Tack, talman! Jag håller på att lära mig att man måste inleda på ett korrekt sätt.
Jo, det har jag väldigt svårt att tro. För att det ska bli värt namnet fodrar det analys, att bara registrera det är inte till fyllest utan man måste hantera de uppgifter som man har och den kompetensen har vi bl.a. i THL. I det här skedet känner jag mig osäker vad konsekvensen blir av registren. Jag kan konstatera att som läkare blir administrationen mer och mer och patientarbetet blir mindre och mindre. Den här typen av register är otroligt viktiga men det måste finnas en speciell kompetens som hanterar uppgifterna, jag kan inte se att det kan ske utan tillskott av tjänstemän. Jag återkommer om vårdgarantin senare.

Tack, talman! Jag vill bara förtydliga att det handlar inte om att vi ska mata in nya uppgifter och skapa register där vi matar in fler och fler uppgifter, utan det här handlar om att vi ska kunna upprätta register eller använda oss av register där information redan finns tillgänglig, exempelvis vårduppgifter, behandlingsstatistik och annat som vi kan ta ut direkt från det nya VIS-systemet. Det handlar inte om att vi ska anställa människor som sitter och knappar in uppgifter det är inte tanken.

Tack, herr talman! Tack till minister Zekaj. Det lätt att förstå att ett kvalitetsregister behövs och att det kommer att göra stor nytta. Men det som jag blir lite fundersam på när jag läser att det ska tillsättas en styrgrupp som ska titta på kostnader och göra en kostnads- och nettoanalys. Analysen kan visa att systemet blir för dyrt helt enkelt, för det här är upp till lagtinget i sista hand i form av budget och budgetprocessen.
Är det risk för att den här lagen och det arbete vi gör nu faller för att man konstaterar i ett senare skede att den här analysen kommer att visa att det här mäktar vi inte med ekonomiskt?

Tack talman! Tack för frågan, ledamot Höglund. Vår bedömning är att det här arbetet hör ihop med det pågående arbete som vi har med ett VIS-system. Kan vi inte använda exempelvis ett VIS-system optimalt att ta ut de uppgifter som vi behöver från den, då har den mindre nytta för oss. Nu måste vi arbeta med den data som redan finns tillgängligt och då måste vi också kunna ta ut den datan. Den här lagstiftningen ger den möjligheten.
När det gäller kostnaden så är vi inne i en omställningsprocess på ÅHS och då betyder det att det här är en del av det pågående arbetet. Vi har inte bedömt att det här kommer att ställa till ekonomiska bekymmer.

Tack, herr talman! Tack för svaret. Vad det gäller den andra delen som är vårdgarantin står det att man ska säkerställa att ÅHS har ekonomiska, administrativa och personella resurser för att kunna erbjuda vårdgarantin.
Finns det några tankar, funderingar på vad detta kan innebära? Hur mycket behövs det i resurser och pengar, har ministern fått någon några uppgifter om det?

Vi bedömer att i det här läget har vi inga specifika uppgifter från ÅHS vad det kommer att innebära. Däremot ser vi en nytta i att vi preciserar det här tydligare för att säkra patienternas tillgänglighet inom rimlig tid för vård. Vi uppfyller flera delar redan i dag, men det finns inom vissa andra områden som vi behöver arbeta hårdare med. Man kan också i anknytning till den här diskussionen säga att bara för att det står ett visst antal månader så är det fortfarande klientbehovet som i första hand kommer styra var du hamnar i kön. Då det är medicinska eller terapeutiska orsaker kan man gå före och prioritera annorlunda.

Talman! I lagförslaget nämns direktiv NIS2, det här är också en omställning som behöver göras inför den nya kommande EU-förordningen EHDS där man vill ha en ökad kontroll över hälsodata men också ge lättare tillgång till olika typer av hälsodata när det gäller primär användning, stöd i forskning, innovation och beslutsfattande som är sekundär användning.
Ser ministern den kopplingen också att i och med att vi gör det nu så underlättar vi för den kommande förordningen som är på gång som vi inte kommer att komma ifrån.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Holmberg-Jansson. Du har helt rätt i att det här är en del i ett större paket och du har också rätt i att en förordning som kommer bli något som vi också kommer bli tvungna till att följa, så funkar det med EU förordningar.
Det här möjliggör absolut det som du beskriver just för sekundär användning. Sen har vi också ett pågående arbete med informationshanteringslag, kunduppgiftslag och allt det här ska också möjliggöra kopplingar till de nationella datasystemen som finns. Det här är en pusselbit i en större helhet. Data är liksom hårdvaluta, vi är på väg. Vi är inne i det spåret där vi ska arbeta med data mer strukturerat.

Talman! Det är bra att ministern räknar upp alla lagstiftningar som behövs. Om jag kommer ihåg rätt, lagen om sekundär användning av personuppgifter är väl också en lag som är på gång eller som är viktig och behövs med tanke på uppkopplingen mot Kanta? Kanta och det nya informationssystemet kommer att hjälpa bland annat ÅHS med all insamlingen av fakta. Utan det här nya informationssystemet som är på gång står vi oss ganska slätt. Det är väldigt viktigt för oss att vi får det här systemet på plats för att underlätta insamlingen av data som krävs av både EU och andra myndigheter idag.

Tack talman! Ledamot Holmberg-Jansson har även rätt i den delen att ett VIS möjliggör att vi kan hantera den här datan på det sätt som förväntas av oss. Sedan kommer all lagstiftning ska ge möjlighet att vi kopplar upp oss till alla de system som vi behöver. Vi har tydliga krav från EU men också från allmänheten att koppla upp oss mot Kanta. Vi vet hur viktig Kanta är i i riket och just nu så använder vi bara en liten begränsad del av det.
Vi har både nationell lagstiftning men också väldigt tydliga förordningar som är på ingång från EU som vi just nu inte lever upp till. Men vi har pågående lagstiftningsprocesser, vi har lagstiftningspaket som ni kommer ta del av under hösten så vi fortsätter diskussionen.

Tack talman! Tack minister Zekaj för en bra redogörelse. På Åland har vi en ganska unik situation att vi har väldigt många sjukdomar som egentligen bara finns här, eller inte helt bara finns här men att det finns en statistik på att vi har väldigt många ovanliga sjukdomar. Hur det nu kommer sig och hur det kommer till är kanske någonting man kan ta del av när man får mera statistik och mera data och så i det nya informationssystemet. Det är också väldigt viktigt att vi följer forskning och evidens i folkhälsoarbetet och i förebyggande strategier. Man kan säkert använda sig av den här datan också för att sätta krutet på rätt förebyggande insatser, det kommer att bli en bra inbesparing i längden också på folks hälsa och landskapets ekonomi.

Tack, talman! Tack, ledamot Eckerman! Det är helt sant, det är så data är tänkt att användas. Vi ser mer datadrivna och informationsdriven vård, det är ingen ny företeelse på det sättet den används ganska flitigt, exempelvis inom cancervård att man använder data som en kritisk källa för att kunna utveckla sina behandlingsmetoder.
Det här blir en utvidgning av att vi använder teknik och ännu tydligare som är ännu snabbare på att sammanställa och hjälpa oss fram och vara ett viktigt verktyg för framtidens vård.

Tack, talman! Minister Zekaj har inte sagt så mycket om de ekonomiska konsekvenserna, det säger i och för sig inte det här lagförslaget heller och det ser vi från Obunden Samling som en brist. Man skulle kunna utveckla lite mer vad blir att kosta. För helt säkert talar vi om ganska stora kostnader, samtidigt som vi vet att sittande regering har aviserat betydande inbesparingar på ÅHS. Det skulle vara intressant att höra en diskussion från ministerns sida om ekonomin i det.

Tack, talman! Tack, vicetalman Måtar för frågan. När det gäller ekonomin har i inte gjort någon annan bedömning än att det här kommer att falla inom den ram som vi har diskuterat här senaste veckorna. Det här blir mycket av en rutinfråga i ett pågående arbete, vi har en pågående omställningsprocess. Vi har inte gjort en bedömning att det här kommer att ställa krav på att vi anställer massa nya människor, utan det här är en pusselbit i det omställningsarbete som pågår för att ta i bruk bl.a. nya VIS-system och andra processer som ska underlätta ibruktagandet..

Tack talman! Det skulle vara intressant om man kunde utveckla det här i lagförslaget och man kunde också komma med lite siffror hur man resonerar att det här mera konkret ska fungera.
Den andra frågan som vi är lite fundersamma över och som inte ministern har sagt så mycket om är behörighetsfrågan, det vill säga ganska många områden inom hälso- och sjukvården är riksbehörighet och vi kan således till exempel inte upprätta den här typen av kvalitetsregister beträffande genetiska frågor, rättsmedicin, tvångsomhändertaganden m.m. Det skulle vara intressant att se hur man har resonerar kring samarbetet som helt nödvändigt måste komma i förhållande till till Finland i den här frågan, det saknar vi från Obunden Samling.

Tack talman! Tack, vicetalman Måtar. Jag ser fram emot att återkomma närmare när det gäller ekonomidelen i samband med utskottets behandling. Vi har inte närmare gått in i behörighetsfrågorna, utan den här lagstiftningen möjliggör för ÅHS att ta fram de register som behövs. Inom vissa områden som nämns här har vi inte berört närmare än nämnt det, vi har inte gått djupare in i behörighetsfrågan för just de målgrupper som du nämner här.

Tack, herr talman! Tack för presentationen. Det ska bli intressant att bekanta sig närmare lagförslag i utskottet. Inga ökade resurser, säger ministern. Det är ju så att ökad byråkrati och ökade krav och regleringar brukar vanligtvis leda till mera jobb. Om man lämna bort de ekonomiska frågorna så ska ju ÅHS genomgå omfattande förändringsprocesser de närmaste åren, dels VIS-systemet som ställer stora krav på organisationen. Sedan ska ÅHS spara 700 000 i året som har aviserats från regeringshåll. Nu kommer det här på också. Det må vara EU-krav men man blir lite orolig för hur ÅHS ska klara av den här processen.

Tack talman! Tack ledamot Wikström. Jag håller med till den delen att det är klart att det här blir en tuff match och vi är helt medvetna om att det är ett enormt uppdrag som vi lägger på en stor och viktig myndighet som ÅHS är. Vi har förstärkt styrelsen till vissa delar och vi har gått in i omställningsarbetet och det här är medräknat i det omställningsarbete som pågår. Det vill säga att man har arbetat i flera år nu med att anpassa processerna för att ta i bruk ett nytt journalsystem som lever upp till de regler, förordningar och lagar som komma ska. Det här är en pusselbit där det också finns en beredskap i det pågående omställningsarbetet.

Talman! Man måste mäta för att veta! Så sade säkert Florence Nightingale, som ni kanske vet var hon en pionjär på området vårdkvalitet. Hon betonade ofta betydelsen av en säker och god vård och genom sina diagram fick hon genomslag för sina idéer och räddade många liv.
Hon var alltså en pionjär inom statistik som hon ofta använde för att visa på betydelsen av god vård och hygien för patienters överlevnad. Hennes insatser har haft stor betydelse för både patientsäkerheten så väl som i folkhälsofrågor.

Så Florence Nightingale tar oss alltså till dagens ärende om kvalitetsregister i vården.
I nationella kvalitetsregister för vården samlas information om en viss sjukdom eller behandling och informationen används sedan för att utvärdera och förbättra vården. Dessa kvalitetsregister ger oss en kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De bidrar inte bara till att utveckla vården, de kan även rädda liv på sikt. Så nu får flera en möjlighet att vara med att utveckla vården, men ett godkännande från patienterna för deltagande krävs, det är viktigt att betona.

Liksom remissinstanserna ser den liberala lagtingsgruppen fram emot en lag om kvalitetsregister, det behövs, men vi ser även att det är en stor brist att de privata vårdaktörerna inte innefattas i lagen, inte heller den kommunala sjukvården eller omsorgen omfattas av den här lagen. Patienter rör sig i vårdkedjan, och det är enligt min uppfattning ofta där och när vårdkedjor brister ett strategiskt kvalitetsarbete skulle göra störst nytta.

Man får ofta höra att vi har en bra vård här på Åland, och vi kan bara hålla med. Men för att få det ”svart på vitt” så behöver vi kunna jämföra oss och vår vård. Vi behöver kunna jämföra oss mot övriga Finland, mot Sverige och Norden och på sikt hela EU.
I Finland är det THL, institutet för hälsa och välfärd, som har ansvar över och hanterar dessa kvalitetsregister, men enligt liggande lagförslag ska dessa administreras och skötas av ÅHS själva. Hur ändamålsenligt blir det att utvärdera sig själv kan man inte låta bli att fråga sig?

I Finland har social- och hälsoministeriet utfärdat förordning om vilka kvalitetsregister som ska finnas och att det är THL, institutet för hälsa och välfärd som är registeransvarig. De meddelar även föreskrifter om datastrukturer och datainnehåll för dessa register och idag finns tio stycken. Det är ju så att lilla Åland inte alltid passar så bra in i Finlands system, men ska vi skapa och upprätthålla ett eget, så behöver utskottet närmare analysera konsekvenserna.

ÅSUB påpekar i sitt remissvar att det är viktigt att det till institutet för hälsa och välfärd, men även statistikcentralen, överförs uppgifter direkt. Det här med primär användning och sekundär användning av hälsouppgifter är lite snårigt, men det får social- och miljöutskottet titta närmare på. Liksom hur det blir med kvalitetsregister inom områden där vi inte har lagstiftningsbehörighet. Den här frågan är lite svårt att få grepp om.

Våra patienter rör sig ofta mellan vård på fastlandet och inom vården här på Åland, vilket också behöver tas i beaktande i planeringen av kvalitetsregister. Det är också viktigt att hålla isär begreppen kvalitetsregister och andra register t.ex. vaccinationsregistret som är ett av de nationella registren som finns, men inte är ett kvalitetsregister.

Jag tycker det är bra att regeringen nu satsar på ett målinriktat folkhälsoarbete och att få bättre och mer detaljerad folkhälsorelaterad statistik. Visst krävs investeringar, men kvalitetsregister kommer på sikt att kunna bidra till inbesparingar i vården. Lagförslaget ger ÅHS en möjlighet, men inte en skyldighet att upprätta kvalitetsregister, och här behöver vi fundera hur vi ger samma möjligheter till ålänningarna som man har i närliggande regioner.

Vi går över till förslaget om vårdgarantin för icke-brådskande specialsjukvård.
I gällande lag om den offentliga hälso- och sjukvården finns redan bestämmelser om vårdgarantier. Nu kommer ett förtydligande inom vilka tidsramar bedömningen av vårdbehovet ska göras. Bra att det blir tydligt.
Det är oklart i lagen vilka eller hur mycket resurser lagen kommer att kräva, iallafall uppfattar jag att det är otydligt. Klart är att om man sätter upp en vårdgaranti behöver ÅHS ha kapacitet för att hålla den. Men vem som övervakar vårdgarantin och ser till att den följs blir lite otydligt för mig, liksom vem som ger tillåtelse att avvika från vårdgarantin det kunde framkomma tydligare i lagförslaget. När jag läste lagen blev jag även att fundera på de fall när patienten begär en second opinion, och vilka tidsgränser som gäller då.

I kapitlet om lagförslagets konsekvenser kan vi läsa att ÅHS behöver säkerställas de resurser som behövs för att uppfylla vårdgarantin. Tydligt och bra. Men hur mycket blir oklart. Annars har patienten rätt att få en betalningsförbindelse för att kunna få vården någon annanstans. Här kanske man borde titta på om system med servicesedlar inom vården kunde vara till nytta.
Såväl vårdköer som vårdgarantier behöver följas upp noggrant. I ÅHS verksamhetsberättelse behöver det redogöras för hur vårdgarantierna efterföljs, inte bara vårdköerna för just den här specialiserade sjukvården som är aktuell i liggande lagförslag, alla är lika viktiga.

Talman! Tack ledamot Söderlund. Jo, man måste meta för att veta, men bara mäter man då vet man ingenting. Jag kan nämna att THL har 1300 anställda, 24 % har forskarutbildning, 83 % har högskoleutbildning och för mig är det väldigt svårt att se de praktiska konsekvenserna. Vi måste komma ihåg att Åland har ungefär samma befolkningsunderlag som en mindre kommun i Finland och Sverige, några kvarter i Stockholm. Ska man göra vetenskapliga undersökningar behöver man ett rejält underlag. Konsekvensen det vällovliga intentionen, men konsekvensen och vad det resulterar i är för mig nog höljt i dunkel.

Tack, talman! Tack, ledamot Lindén för frågan. Absolut är det så att man mäter för att veta, men man måste också jämföra och analysera. Jag är helt säker på att landskapsregeringen får hjälp av THL t.ex. för att komma igång med det här arbetet. Det görs på många håll och i många olika länder det här arbetet nu.
Kanske det inte är ÅHS som ska analysera och jämföra all statistik man kan få ut utan det här ska ju forskare och kanske andra begära ut för att sedan kunna analysera och jämföra. Men den här frågan får vi titta närmare på i utskottet. Jag ser fram emot den behandlingen.

Tack, talman! Man undrar i beredningen av det här lagförslaget hur tätt samarbete man har haft med THL därför att här ser jag att vi absolut måste samverka med THL. Vårdgarantin återkommer jag med i mitt anförande med. Det är fullkomligt så att vi måste utnyttja den kompetens som finns i THL.

Talman! Jag är helt säker på att landskapsregeringen redan samverkar och samarbetar rätt så mycket med THL. Vi tittar närmare på frågan.

Talman! Förslaget är alltså en ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård. Ändringen behövs för att skapa rättsliga förutsättningar för ÅHS att behandla hälsouppgifter i kvalitetsregister i syfte att säkra verksamhetens kvalitet, möjliggöra statistikföring och tillgodose den vetenskapliga forskningens behov av information.

ÅHS sitter på värdefull kunskap och data som på detta sätt tillvaratas för fler betydelsefulla ändamål. Syftet med tidigare insamling av personuppgifter har varit att ordna, planera, tillhandahålla och följa upp vården och behandlingen av patienten. I nuvarande hälso- och sjukvårdslag saknas bestämmelser som möjliggör behandling av personuppgifter för s.k. sekundära användningsändamål.
För att detta ska kunna vara möjligt så är det oerhört viktigt att det säkerställs att kvalitetsregister upprättas och förs under ordnade, kontrollerade och lagenliga former.
Det finns tydliga kontaktpunkter mellan kvalitetsregister och vårdgarantin. Informationen i ett kvalitetsregister kan t ex användas för att utvärdera i vilken utsträckning vårdgarantin de facto uppfylls inom de uppsatta tidsramarna.

Sen lite om tidsramarna i lagförslaget. I bestämmelserna om vårdgarantin inom den specialiserade sjukvården så preciseras inom vilka tidsramar bedömningen av patientens vårdbehov ska utföras.
Jag vill att social- och miljöutskottet närmare fördjupar sig i betydelsen och konsekvenserna av de nya tidsramarna, som framgår i de föreslagna ändringarna i §20 vårdgarantin.
Lagförslaget innehåller en ny tre månaders regel där det betonas att ”ifall bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till den mottagande verksamhetsenheten inom ÅHS.”

Jag uppfattar att tidsramen är betydligt kortare i gällande lagparagraf, dvs. §20 vårdgarantin. Liknande synpunkter framförs även i remissvaren. Detta som en hälsning inför utskottsbehandlingen av lagförslaget.

Avslutningsvis vill jag framföra att Centerns lagtingsgrupp omfattar lagförslaget som helhet med beaktande av de framförda synpunkterna.

Talman! Den information och kunskap jag har är att det nya informationssystemet som vi gått in för kommer att tillhandahålla just de här uppgifterna som kvalitetsregistret behöver. Bara vi har lagstiftningen på plats så kommer det här att vara ganska enkelt.
Ledamoten sitter i ÅHS styrelsen och har lite mera klarhet i det, men det är i alla fall den information jag har från tidigare att det här är ju bl.a. en av orsakerna till varför vi verkligen behöver ett nytt informationssystem för att det underlättar så många liknande processer.

Tack, talman! Jag håller med. Så uppfattar jag också att det här lagförslaget behövs för att vi ska kunna nyttja VIS, det nya vårdinformationssystemet, vi behöver ha en lagstiftning i kraft som gör det möjligt att nyttja vårdinformationssystemet så effektivt som möjligt och syftet med våra informationssystem.

Talman! De diskussioner som har förts här idag om just att det behöver anställas en massa personer som ska handha registret kanske redan idag finns i organisationen i och med att man kommer att jobba med det här informationssystemet.
Idag har ju problemet varit att det journalsystem som ÅHS har haft har inte gått att använda för att få ut till exempel vanlig statistik, det har varit oerhört arbetsdrygt. Från den tidigare styrelsen när man har velat ha statistik har det nästintill varit omöjligt att få fram den för att systemet har varit så trögt och så gammalt att det inte har gått. Jag har förstått att det nya systemet kommer att möjliggöra det på ett helt annat sätt. I och med det ser inte jag så stora problem med kvalitetsregister för det kommer att ge sig med det nya systemet.

Tack talman! När det gäller om det finns kostnadsdrivande faktorer, behov av mer personal och kompetens så vill jag hänvisa till minister Zekajs anförande där han sade att vi återkommer om ekonomidelen i utskottets behandling. Det har framkommit i flera replikskiften behovet att hålla kostnaderna i schack när man inför nya ändringar i lagar. På den här punkten så skulle jag vilja att vi inom utskottsarbetet tar upp det här.

Talman! Vi konstaterar att det här i grunden handlar om anpassning till EU-direktiv. Det förefaller som att de beredande tjänstemännen har gjort sitt jobb. Däremot finns vissa frågetecken kring den politiska förankringen.

I kapitel ett punkt åtta punkt två administrativa konsekvenser undrar vi hur det är möjligt att landskapsregeringen nöjer sig med konstaterandet att det blir en "viss administrativ belastning" då förslaget i övriga delar ger en antydan om en mera betydande administrativ belastning. Vi ber därför social- och miljöutskottet att specifikt titta på hur stor den administrativa belastning är.
Ännu mer betänksam kring den politiska förankringen blir vi då vi följer dagens debatt och replikväxlingarna där vi hör regeringspartister fråga ansvariga ministrar hur mycket detta riktigt kan tänkas kosta. Det är den här typen av frågor som regeringen ska svara på när man lämnar ett lagförslag till lagtinget. Det är i och för sig positivt att minister Zekaj återkommer kring ekonomidelen i utskottsbehandlingen.

Under ekonomiska konsekvenser noterar vi att den totala kostnaden för att upprätta och förvalta kvalitetsregister i dag ännu saknas. Vi ber också utskottet fördjupa sig i denna fråga. Sist i samma kapitel kan vi notera att notan kommer senare. Den totala kostnaden ska bedömas i förhållande till "kvalitetsregistrets förväntade nytta". Allra sist står det "det är slutligen lagtinget som med budgeten avgör om ett kvalitetsregister ska upprättas".
En rimlig fråga för utskottet är vad regeringen uppskattar att denna kostnad blir i budget 2025 och kanske också varför denna brasklapp behövs.

Vi noterar att den politiskt utsedda ÅHS-styrelsen ges nya politiska uppgifter, såsom att bedöma nödvändigheten av fortsatt registerföring och också uppgifter av administrativ karaktär såsom att utse en registerhållare. Oppositionen har som bekant inte längre någon insyn i hur ÅHS sköts eller ÅHS-remissvar. Regeringspartierna verkar inte värdesätta samverkan med oppositionen på detta område och man har uttryckligen sagt att det är bra att debatten flyttar in i lagtinget där den hör hemma. Då blir det givetvis så.

Gällande de remissutlåtanden som har inkommit så ber vi social- och miljöutskottet att alldeles särskilt fördjupa sig i landskapsarkivariens synpunkter på skillnaderna mellan åländsk och finländsk arkivlagstiftning. Vi ber också utskottet att titta närmare på de praktiska konsekvenserna av att tre veckors tidsfristen för att utreda vårdbehovet, det som beskrivs på sidan 20, i lagförslaget utökas med en tre månaders tidsfrist. Vi noterade att också Centerns lagtingsgrupp efterfrågar detta.
Man kan också gärna titta på konsekvenserna av att ÅHS inte klarar av att erbjuda vård inom vårdgarantins gränser, alltså det som beskrivs på sidan 21 i lagförslaget.

Sammanfattningsvis så är det bra att ÅHS får en rättssäker god registerföring i samklang med EU-direktiv. Det är otvetydigt bra, men vi sätter en varningsflagga för att detta förefaller vara ett mera kostnadsdrivande förslag än vad regeringen ger sken av. Det är viktigt att social- och miljöutskottet ges gott om tid att fördjupa sig i lagstiftningen och kalla in sakkunniga, förslagsvis finansministern. Det är också till alla delar vettigt att utskottsbehandlingen kan inledas snarast.

Tack, herr talman! Tack för den färdkosten i mångt och mycket delar ledamoten samma synpunkter som mig själv. Utskottet kommer att fördjupa sig i de här frågorna.
Ytterligare en fråga som jag lyfte upp i replikskifte med ministern, det här är en typ av förändringsprocess det är mera på ÅHS axlar nu. När man ska spara väldigt stora pengar samtidigt som det tillkommer nya uppgifter så blir det problematiskt, det är någonting som vi kommer att behöva titta på också den biten i utskottet.

Jag tackar för det beskedet från lagtingsledamoten Wikström. Så är det att också styrelsen ges nya uppgifter i detta lagförslag och det finns skäl att analysera omfattningen av dem.

Det är ju så att mera byråkrati och regleringar kan vara positivt om organisationen ifråga får de resurser som krävs för att genomföra den för medborgarna. Det låter i lagförslaget som att regeringen vill gå in och satsa på vården. Men samtidigt får man besked om att det ska sparas väldigt mycket på vården, man vet inte riktigt på vilken fot man ska stå.

Jag noterade beskedet tidigare i debatten att det kommer mera ekonomiinformation i samband med utskottsbehandlingen och då är det så att utskottet får ta ställning till det mera i detalj.

Talman! Ledamoten Valve talade om att det är bra att man närmar sig EU-direktiven och den sameuropeiska politiken. Jag understöder det resonemanget å det varmaste, det är en av de mer intressanta sakerna i det här lagförslaget och också kopplat till vidarenyttjande av hälsodata som också finns som förordning.
Åland är inte särskilt stort, även om det faktiskt bedrivs i alla fall sett till per capita väldigt omfattande forskning på omvårdnadsfältet på Åland så är Åland litet. Den här lagen tillsammans med förordningen om vidarenyttjande av hälsodata så möjliggör det faktiskt att Åland kan bli en del av sameuropeiska forskningsprojekt, det är en jättespännande del i det hela. När vi får strukturerad information som kan vidareförmedlas så öppnas också nya dörrar för kunskap.

Ja, jag instämmer faktiskt med minister Zetterman, det här lagförslaget har väldigt stor potential. Jag nämnde potentialen att den kunde vara kostnadsdrivande, men har också en positiv potential så som Ingrid Zetterman beskriver det. Lagförslagets antites är kanske landskapslagen om likviditetsstöd för kommuner, ett nästan innehållslöst förslag som inte har någon potential överhuvudtaget. Det här är till många delar ett mycket mera spännande förslag, för det finns både en positiv och en negativ potential i detta.

Talman! Det är klart att de administrativa kostnaderna delvis kan uppfattas som betungande. Samtidigt har vi som tidigare framkommit, satsningen på vårdinformationssystemet som vars hela syfte är att skapa strukturerad data och också förstås därigenom stärka patientsäkerhet och göra statistikföringen och uttagningen betydligt enklare. Vi behöver se de här frågorna också parallellt.
Det är mycket som händer på hela data fältet just nu. Ser vi till det vård- och omsorgssidan och också läkarvetenskapen är det någonting som sades i tidigare replikskifte som man har hållit på med sedan Florence Nightingales tid så det här är ett stort fall framåt i hela vårdutvecklingen. Det är klart att Ålands ska vara en del av det.

Givetvis, så är det. Min enda invändning till det resonemanget är att om inga kostnader kommer att uppstår för att detta förverkligas helt i samklang med det nya vårdinformationssystemet då kan regeringen skriva det i sitt lagförslag att det är så. Då behöver inte heller regeringspartister fråga varandra här i salen vad kostnaden blir för att genomföra det.

Talman! Det lagförslag som nu ligger på bordet syftar till att införa tydliga processer för hantering och användning av hälsodata. Genom att samla in, analysera och korrekt använda dessa data kan vi säkerställa hög vårdkvalitet och tillgänglighet.
Målet med detta lagförslag är att förbättra vårdprocesserna, öka transparensen och stärka tryggheten för patienterna. Med kvalitetsregister och tydliga regler om vårdgarantin kan varje patient bli sedd på bästa sätt.

Lagen möjliggör en omfattande analys av stora mängder hälsodata, vilket är avgörande för att bedöma behandlingseffektivitet och identifiera förbättringsområden inom vården. De kvalitetsregister som föreslås i lagförslaget är viktiga verktyg för att kontinuerligt förbättra vården.
Den nuvarande lagstiftningen begränsar användningen av personuppgifter till direkt vård, vilket försvårar möjligheten att använda värdefull information för forskning, statistik eller kvalitetsförbättring utan patientens uttryckliga samtycke. Genom att tillåta användning av data för sekundära ändamål, som kvalitetsförbättring och forskning, kan vi skapa en stark ram för hantering av hälsodata. Detta ger oss en djupare förståelse för vårdens resultat och effektivitet, vilket i sin tur möjliggör utveckling av bättre behandlingsmetoder och högre vårdstandard.

Lagförslaget innehåller också tydliga regler om vårdgarantin inom specialiserad sjukvård för att säkerställa hög tillgänglighet och kvalitet. Vårdgarantin är en viktig rättighet som ser till att patienter får vård inom rimliga tidsramar, vilket ökar deras trygghet och säkerhet. Förslaget anger att alla bedömningar och nödvändiga undersökningar ska genomföras inom tre månader från remissmottagandet. Detta för att förhindra onödiga väntetider som kan vara avgörande för patienternas hälsa och välbefinnande.

Här vill jag dock höja ett varningens finger, både efter att ha läst Rädda Barnens remissutlåtande och baserat på min erfarenhet från min tid i elevhälsogruppen och som lärare. Resurser behövs för att säkerställa att alla barn på Åland som behöver hjälp med psykiskt välmående får det snabbt, enkelt och på rätt nivå i vårdkedjan. Rädda Barnen och jag som lärare har träffat barn som har väntat flera månader för att komma in till BUP. Barn som mår dåligt kan inte vänta flera månader. Timmar är länge för ett barn, och nu talar vi om månader.

I läsningen av lagförslaget finner Rädda Barnen det otydligt om de föreslagna reglerna om vårdgarantin innebär att barn i fortsättningen har rätt att få specialistsjukvård snabbare än tidigare. Det som nu föreslås är: ”Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till verksamhetsenheten".
I den nuvarande lagen är texten följande: ”Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till den mottagande verksamhetsenheten". Rädda Barnen undrar hur den nuvarande lagtexten har tolkats när det står ”ska inledas” istället för ”ska göras”?

Enligt lagförslaget blir tiden för bedömningen av vårdbehovet de facto längre: ”Eftersom bestämmelserna om vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagens 20 § 3 mom. inte tar i beaktande den tid som behövs för att besöka en specialist eller göra olika undersökningar, har den specialiserade sjukvården i nuläget endast tre veckor på sig från det att remissen anlände att bedöma vårdbehovet.

Jag är även orolig över lydelsen: "För barn och ungdomar till och med 22 års ålder ska den vård inom psykiatrin som konstateras vara nödvändig med beaktande av hur brådskande vården är ordnas inom tre månader om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver annat".
Den nuvarande lagtexten är likadan men det som gör mig orolig är att vi så många gånger från skolhåll fått höra att eleven är för sjuk för terapi, men tillräckligt frisk för att gå i grundskolan. Detta är ett stort problem då det är nästintill omöjligt att bli sjukskriven från skolan. Ordalydelsen är säkerligen avsedd att skynda på processen, men kan tyvärr också användas för att fördröja nödvändig vård.

Genom att sätta tydliga tidsramar för vårderbjudanden skapar vi en förutsägbar och pålitlig vårdprocess. Detta förbättrar inte bara patientupplevelsen utan säkerställer också att vården ges i rätt tid för att undvika försämrade tillstånd. Vårdgarantin fungerar som en säkerhetsventil som ser till att vårdinsatser görs i tid och att patientens rätt till vård respekteras fullt ut. Kvalitetsregistren kan användas för att utvärdera hur väl vårdgarantin uppfylls.

Genom att integrera kvalitetsregistren i VIS kan det skapas en mer sammanhängande vårdprocess. Detta innebär effektivare insamling, analys och användning av hälsodata, vilket kan förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Som exempel kan vi nämna möjligheten för KST och ÅHS att ha ett gemensamt kvalitetsregister, vilket skulle kunna forma en myndighetsgemensam databas. Då kan vi bättre se och bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten i våra servicekedjor och servicehelheter. Förhoppningsvis kan den här lagändringen leda till detta.

Med detta lagförslag tar vi ett konkret och nödvändigt steg för att förbättra vår hälso- och sjukvård. Vi stärker vår förmåga att erbjuda kvalitativ vård och vår kapacitet att hantera och använda data till gagn för både patienter och vårdgivare. Därför stödjer vi Socialdemokrater detta förslag och dess fortsatta behandling i social- och miljöutskottet.

Talman! Det är bra diskussioner som förs. Det som är intressant är att man från olika håll lyfter upp att det här bara blir kostnadsdrivande. Jag har sett på det på det sättet att det här kan leda till inbesparingar när vi med ett register bättre kan följa kostnaderna. Det är vad ett kvalitetsregister är.
Idag krävs det massor med människor för att göra det, för det finns redan idag. Vi har en ny informationslagstiftning som kräver att man ska kunna föra register, t.ex. över canceroperationer då behöver man en lagstiftning. ÅHS får egentligen inte föra register. Genom att man inte får föra register så blir det en jätte arbetsdryg process. I och med att vi inför det här så kommer alla de processerna att bli mycket enklare.

Talman! Ledamoten Holmberg-Jansson har helt rätt i det hon säger. Jag har också stora förhoppningar att smidigheten i vårdprocessen och enkelheten att få fram data blir inbesparingar för vården.

Talman! När vi tidigare har haft diskussioner över det här, att kunna t.ex. följa en canceroperation på ett systematiskt sätt och se var det finns kvalitetsbrister. Det är grunden för mig i en god vård och omsorg att kunna se om vi satsar på rätt sätt och då genom att ha ett register för att kunna följa kvalitén vet vi vad som är bra eller mindre bra.
GDPR har inneburit krav på ÅHS som man måste uppfylla och när det inte finns en lag för kvalitetsregister ännu så har man gjort väldigt tidskrävande processer för att överhuvudtaget få hålla register.
Jag ser det här som att det kan bli en stor vinst för Åland och också för oss här i lagtinget tack vare att vi kan se att vi har en vård där man kan följa kvaliteten så att man vet var man ska satsa eller inte.

Tack, talman! Tack, ledamot Löthman för ett bra anförande. Jag vill konstatera att kvalitetsbrister kostar långt mycket mer än kvalitativa tjänster. Jag vill att vi fokuserar på det samtidigt när vi bedömer vilka kostnader som helst i anslutning till möjligheten att få upprätta den här typen av register så beror det helt på om vi ska inrätta ett register eller tusen register, det tas i den vanliga budgetbehandlingen som bereds på ÅHS.
Jag vill också förtydliga några saker gällande Rädda Barnen men också vårdgarantin men jag får lov att återkomma till det i min andra replik.

Tack talman! Minister Zekaj får gärna fortsätta sina frågor.

Tack, talman! Tack, ledamot Löthman. När det gäller Rädda Barnen vill jag ändå konstatera att det mesta av det som lyfts upp regleras redan i lagen om bland annat patientens ställning och de rättigheter som finns i dataskyddsförordningen. Det här är ju direkt tillämpligt på Åland. Det här vill jag också poängtera, är en liten pusselbit i en större helhet som vi arbetar med, där det finns krav från både EU men också en genuin vilja härifrån att komma in och använda data på ett bra sätt.
Sen vill jag också förtydliga att i vårdgarantin handlar om icke brådskande specialiserad vård. Det är det som vi preciserar i det här lagförslaget.

Tack, talman! Tack, minister Zekaj! Det låter lovande och det är bra, men bilden man har när man själv har jobbat mycket med barn och ungdomar är att det verkligen är en frågor som måste tas på största allvar. När man lyssnar på vad folk säger i den här salen verkar det väldigt lovande för den här mandatperioden.

Tack talman! Ärade ledamöter! Jag kommer att mest fokusera på vårdgarantin lite grand som vägkost inför utskottets behandling. Jag förutser en ganska omfattande utskottsbehandling. Egentligen är det synd att klumpa samman vårdgarantin med registret, det är egentligen två helt olika entiteter. Man borde särskilja dem och hantera dem var för sig för att det ska bli en ordentlig genomgång. Men det kan säkert utskottet välja att göra.

Jag ser det här från golvet. Det är så att vi har primärvård och vi har specialsjukvård. Vi har akut sjuka patienter och vi har patienter som är oroliga, har symptom med mera. Jag vill påstå att de akut sjuka patienterna i huvudsak sköts väldigt väl på Åland. Det är fullkomligt unikt att vi har åtta heldygns läkarjourer som pågår varje dag under hela året och därtill en del dygnsjour. Jag vågar nästan påstå att denna jourberedskap är den bästa i världen på detta befolkningsunderlag.

Men, då kommer jag till alla andra patienter. Har du en hjärtinfarkt eller en blindtarmsinflammation så blir det i regel otroligt smidigt handlagt. Men den stora mängden sjukvård, primärvården har ungefär 35 000 läkarbesök per år, det är lika mycket som den samlade specialsjukvården inkluderat akuten, så de flesta patienter kommer till primärvården. Till primärvården är det idag för ett icke akutfall är det ungefär tre, fyra veckors väntetid. Läkaren, sköterskorna bedömer patienten ibland handlägger man det. Det kan vara en åkomma som man väl kan handlägga i primärvården, men ibland inser man att patienten måste remitteras till en specialist.
Då är det så i juridisk mening att primärvårdsläkare har patientansvaret ända tills den mottagande specialisten har bekräftat att den tar över patienten så att säga. Vi har flera fall i hälso- och sjukvårdsnämnden t.ex. i Sverige där primärvårdsläkare har blivit fällda för att remisserna kommit bort eller för att uppföljningen inte skötts på ett adekvat sätt. I praktiken är det på det sättet att en primärvårdsläkare skriver en remiss till barnenheten, medicin, kirurgen så bedöms remissen inom ett par dagar. Det är så det går till.

Men tittar man på det här lagförslaget och den föregående gamla lagen så kan man uppfattar det som att remissen inte behöver vara läst förrän inom tre veckor. I praktiken går det till så att när till exempel internmedicinaren tar emot remissen så skriver de att remiss har kommer från doktor den och den, patienten får en besökstid då och då. Så skickar man denna anteckning till remitterande för kännedom som då vet att patienten är under handläggning. Det är jättebra. Personligen gjorde jag alltid så att jag tittade, satte upp en liten kort vittid några veckor senare för att se att patienten verkligen är omhändertagen.

Att i lagen skriva att remissmottagande enhet inte egentligen, det är så nämligen man kan tolka det, behöver ha läst remissen förrän inom tre veckor. Det är helt absurt. Vi vet att de läser de samma vecka. Alla dessa åtta och en halv jour, det finns specialister och specialisterna läser remisserna. Om man får ett svar, varför skriva in i en lag någonting som inte har någon koppling till den verklighet vi lever i? Det handlar om patientens trygghet. Det finns många tillstånd som har ganska subtila symptom, men som kan vara de första signalerna på en allvarlig sjukdom. Vi kan t.ex. ta tarmcancer, vissa kriterier är du över 50, förändrade avföringsvanor, lite lågt blodvärde då ska man göra en skopiundersökning för att utesluta.
Man har kanske väntat fyra veckor på att komma till hälsocentralen sedan ska man vänta tre veckor ytterligare på att remissen är bedömd och sedan enligt lagen kanske först får sin koloskopi inom tre månader. Då kan nog denna tumör, om det är en sådan, ha metastaserat och avsevärt försämrat prognosen.

Den stora fördelen på Åland i jämförelse med universitetskliniker är just vår litenhet. Man lyfter på telefon, man fixar det med specialisten omedelbart när man har misstanke om en allvarlig sjukdom. Jag kan nämna om skopier där har vi en fullkomligt enastående service som inte finns någon annanstans i Norden med en fantastiskt skopiservice, ofta inom ett par veckor. I lagen som rimligen antagligen den föregående lagen och den här lagen, utgått ifrån dessa tre månader tidigare sex månader och tre veckor innan bedömning, det har ingen koppling till den åländska verkligheten.

En sådan lag ska vi inte ha. Vi har haft fall för ungefär för tio år sen där det faktiskt var en remiss där remissmottagande enhet av någon anledning inte bedömde remissen. Det var sannolikt en lapsus, men hänvisar då att det behöver inte bedömas före inom tre veckor. Det här får vi nog ta oss en rejäl funderare på i utskottet.

När det gäller vårdgarantin så finns det ett gammalt styrelsebeslut från ÅHS styrelsen och det kan inrymmas i detta, det är rätten till second opinion. Det finns många vägar att gå och ibland så är det väldigt viktigt för en patient att kunna få en second opinion. I dessa remisser som skickas iväg döljer det sig ett antal väldigt, väldigt allvarliga tillstånd som kan äventyra patientens fortsatta liv och hälsa. Återigen, innan remissen är mottagen så är den avsändande enheten ansvarig. Det betyder på hälsocentralen, där vi har ganska mycket unga läkare som snurrar på, att en läkare skriver en remiss en vecka och sen går man vidare i sin tjänstgöring på nåt annat ställe och ingen följer upp egentligen om remissen är mottagen. Det måste finnas en slags kvittering att vi har fått remissen, vi har läst remissen och det kan inte vänta tre veckor. Det kan det inte göra.

När det gäller de här undersökningarna som ska göras inom tre månader, i praktiken går det mycket, mycket snabbare. Det är också tveksamt att man skriver, det är som om man litegrann skjuter från höften tre månader. Finns det en indikation för att göra en kvalificerad bedömning, en MR-undersökning och så vidare då det finns ingen anledning att vänta tre månader. De här tiderna är helt enkelt skjutna från höften. I social- och miljöutskottet så måste man ha en mycket noggrann diskussion kring det här och kalla in olika specialister för att bedöma det, gärna också se hur det fungerar i våra omgivande regioner.

Ibland händer det också att en remiss inte fyller kvalitetskriterier, det är en dålig remiss och då ska man naturligtvis skicka remissen tillbaks, remissen behöver kompletteras var god gör det och det och det och det är också en bedömning. Men i huvudsak fungerar det i praktiken väldigt väl och våra lagar i detta lilla 30 000 personers landskap så ska vi inte stifta lagar som inte är kopplade till den verklighet vi lever i.

Jag vill inleda med att tacka ledamoten Lindén för ett intressant anförande. Det var en intressant iakttagelse att man borde ha separerat EU-verkställigheten ifrån vårdgarantin, att det i sak är två olika entiteter som ledamoten uttryckte det. Jag vill också tacka ledamoten för att han lyfter föregående styrelsens beslut om second opinion och deras roll med tanke på det lagförslag som vi diskuterar i dag.
Sedan blir jag dock något oroad över slutklämmen. Detta med att ingen följer upp remisser och att det finns remisser som inte uppfyller kvalitetskrav. Det kan vara bra att social- och miljöutskottet väldigt tydligt och specifikt tar ställning i den frågan det kan vara ett bra besked till allmänheten.

Talman! När vi diskuterar kvaliteten på remissen är den i huvudsak god. Ibland gör man dock på det sättet att man säger att denna journalanteckning som remiss till den enheten eller den enheten och det kan vara en väldigt omfattande text. Det är ingenting som kan regleras av lagtinget, landskap utan det måste regleras av professionen. Man måste ha kontinuerlig diskussion om hur vi kan ha en bättre hantering av remisser, hur vi kan beskriva remisser. Det fungerar bra i praktiken.

Talman! Till sist så understöder jag ledamoten Lindéns ambitioner i den fortsatta utskottsbehandlingen. Det finns fog för att utskottet hör sakkunniga på detta område och sätter sig omsorgsfullt in i det här lagförslaget till bägge delar.

Talman! Tack, ledamot Valve. Jag kan inte undvika att komma med en liten sidokommentar. Jag har funderat, var det klokt att frångå att man har en parlamentariskt sammansatt ÅHS styrelse. En tredjedel av landskapets budget, nu är oppositionen exkluderat och det är sällan politiskt ideologiska frågor det är frågan om. Det är mera en allmän reflektion inför framtiden. Jag förstår att det kan bli väldigt många i rummet och det är välkommet med de här nya sakkunniga. Det här är en angelägenhet för hela det åländska samhället.

Tack talman! Tack ledamot Lindén! Det är alltid intressant att höra ledamotens tankar med den kompetens som ledamoten besitter. Jag vill samtidigt tydliggöra några saker eftersom det blandas för lite mellan ett akut och brådskande vårdbehov och icke akut, brådskande vårdbehov. Den här preciseringen tillkommer i huvudsak på grund av justitieombudsmannens krav på att vi ska tydliggöra de tidsramar som vård ska bedömas i icke brådskande fall inom den specialiserade sjukvården. Det är den preciseringen som det här tillägget i gällande lagstiftning handlar om.

Talman! Om någonting är brådskande eller inte, det vet man inte förrän efter att patienten är undersökt och bedömd. Ibland är det en patient som man inte har adekvat undersökningsmetodik och därför är hänvisad till specialsjukvården, men det akuta sköts bra.
I detta icke brådskande döljer sig allvarliga neurologiska sjukdomar, det kan vara cancer, HIV, borrelia, neuroborrelios det kan vara vad som helst. Huruvida det är brådskande eller inte, det vet man först efteråt när man har ställt diagnosen.

Tack, talman! Ledamot Lindén lyfte en del här om att det funkar väldigt bra med remisshanteringen med vissa avvikelser att det går normalt sett mycket snabbare än vad förskrivningarna, reglerna eller instruktionerna ger vid handen. Det är positivt. Jag är väldigt stolt över den vård som vi tillhandahåller här på Åland.
Jag vill bara förtydliga att det här handlar om ett maxtak i förtydligande i lagen, det är ett maxtak och gärna att det går så fort som möjligt. Men när det gäller kategoriseringen av icke brådskande, där är det någonting som vården kan göra en bättre bedömning av, jag går inte in i den diskussionen vad som är brådskande och vad som inte är brådskande.

Talman! Tack minister Zekaj. Hela diskussionen när det gäller de här frågorna ser jag det från golvets synpunkt. När det gäller den registerbaserade kvalitetssäkring känns som abstraktioner. När det gäller remisshantering jo, det fungerar i praktiken bra. Det går i praktiken till att en specialist går igenom dagens remisser i slutet på dagen kanske man sitter och går igenom och så skriver man ett svar och gör en bedömning. Men egentligen har man ju bara gjort en bedömning av remissen och den bör göras den kan inte vänta tre veckor för det kan dölja sig precis vad som helst. Sedan kan man bestämma att vissa vidare undersökningar ska göras. Det kan också vara så att specialisten säger åter (… taltiden slut).

Tack talman! Tack för ett intressant anförande. Det märks att ledamot Lindén har sakkunskap och lång erfarenhet på området.

Men vad är egentligen problem med att skriva in en text om tidsramarna i lagförslaget? Samtidigt då som ledamot Lindén vet om att alla följer tidsramarna i praktiken, med råge till och med som ni antyder. Men det är bra att man har tidsramar, d.v.s att man ska hålla sig inom tidsramarna om man sedan gör det bättre till nytta för patienten. Men jag har lite svårt att se problemet med att man i lagstiftningen skulle ha inskrivet tidsramar som var och en, oberoende av hur duktig man är, ska hålla sig inom.

Talman! Tack ledamot Mansén. Ända tills remissen är mottagen ligger ansvaret på primärvården. Patienten hänger i luften och sker det något olyckligt en komplikation av något slag är det den remitterande läkaren, som kanske har slutat sin AT och är i Helsingfors, som är ansvarig. Tre veckor om du har allvarliga symtom som inte är akuta, är de akuta skickas patienten till akuten det är också en definitionsfråga, det är en väldigt lång tid. Vi kunde skriva fyra veckor, vi kunde skriva två veckor det blir ett slags godtycke i det här och det är i alla fall värt att ha en ordentlig diskussion i det. Man kan särskilja på bedömning och remissbedömning. Remisshantering kanske kan ses på ett annat sätt.

Tack, talman! Tack ledamot Lindén. Det var ett klarläggande och jag tycker att vi fortsätter diskussionen i utskottsförhandlingarna och ser vad vi eventuellt kan tillföra genom utskottsbehandlingen.

Talman! Tack ledamot Mansén. Jag undrar rent formellt att kan man i utskottet, jag som är novis på lagtingsarbetet, välja att man först hanterar kvalitetsregistret och sedan vårdgarantin så att man lite separerar. Det borde väl inte vara något problem. Ni nickar ledamot Påvals. Jag utgår ifrån att det kommer att bli en mycket intressant och bra behandling i utskottet och det blir sannolikt i augusti, det kommer nog ta sin lilla tid det blir ett antal hörande gissar jag.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.