Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag, där rikets lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland.

Det övergripande syftet med lagförslaget är att förenhetliga den nuvarande fragmenterade och sektorspecifika lagstiftningen om behandling av klient- och patientuppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården.

Genom den föreslagna blankettlagen sammanförs bestämmelserna om bland annat rätten att ta del av uppgifter, utlämnande av uppgifter och yrkesutbildade personers skyldighet att anteckna kunduppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården.

Detta medför ett behov av tekniska följdändringar i ett antal landskapslagar. Det föreslås bland annat att landskapslagen om klienthandlingar inom socialvården ska upphävas i sin helhet.

Utskottet omfattar förslaget som helhet. Vi kan kalla denna lag för Kantalagen då det övergripande syftet är att ansluta Åland till de digitala systemen i Finland. Det är med andra ord en förutsättning för att så ska ske.

Genom lagen uppfyller även Åland de krav på samordning av hälsodata som följer av EU:s regelverk, direktiv och förordningar.

Avsikten är att lagstiftningen ska träda ikraft redan till årsskiftet, dvs. den 1 januari 2026. Således har utskottet behandlat ärendet prioriterat men, även om det har skett i brådskande ordning, har utskottet haft en mängd höranden och fördjupat sig i lagens konsekvenser och därigenom fått svar på de frågor som ännu var obesvarade vid tidpunkten för debatten.

Det är av vikt att denna lagstiftning träder ikraft vid årsskiftet för att undvika tilläggskostnader till följd av digitaliseringsinvesteringarna vid ÅHS. Att lagstiftningen är försenad är något som utskottet inte tar ansvar för då det handlar om att landskapsregeringen inte levererat den i tid. Vi hoppas förstås att det går att undvika tilläggskostnader till följd av en eventuell försening, vad den än beror på.

För kommunernas del ges en större tidsram för implementering av lagstiftningen och de har på sig till oktober 2029 innan lagstiftningen ska vara implementerad också för socialvården på Åland. Det är en tidsram som kommunerna ställer sig positiva till.

Kostnaderna för införandet av Kantasystemet på Åland kan sägas i huvudsak indelas i olika typer av kostnader. Den så kallade enhetskostnaden per invånare ligger på ca 3 euro per invånare på Åland och då ÅHS är den organisation som ansluts först är det naturligt att landskapet och ÅHS bär denna kostnad.

För socialvården och därigenom kommunerna på Åland krävs det även investeringar i digitala system för att ha möjlighet att ansluta sig till Kantatjänsterna och uppfylla lagen. Utskottet har erfarit att kommunerna redan idag påbörjat en gemensam upphandling av digitala system för socialvården och att detta är något som mer eller mindre hade behövt göras även utan denna lagstiftning. Totalkostnaden för investeringar i digitala system för kommunerna är i dagsläget okänd.

För kommunerna och för ÅHS kommer kravet på strukturerad dokumentation även att innebära en inlärningsprocess för de som använder systemen. Strukturerad dokumentation är en förutsättning för att använda Kantasystemen och kräver att personalen lär sig hur detta går till. Inlärningsinsatser kommer troligtvis att behövas för att de anställda inom socialvården och eventuellt inom sjukvården i framtiden ska dokumentera på samma sätt i enlighet med de mallar som finns framtagna för dokumentation. Det är ganska lång tid för kommunerna att implementera lagstiftningen så vi ser med tillförsikt på att det är en överkomlig tidsram.

Det är i utskottets mening viktigt att kommunerna ges stöd i form av samordning, vägledning, utbildning och även ekonomiskt stöd från landskapet för att undvika att kommunerna ska drabbas av oskäliga kostnader i samband med övergången. Detta stöd ska även gälla investeringar som kommunerna behöver vidta för implementeringen av lagstiftningen.

I samband med behandlingen har det framkommit att handboken för Kantatjänster i huvudsak finns på finska och att den svenska versionen av Kantahandboken ligger på version 4.0, medan den finska versionen redan är framme vid 4.4. Det är åter igen tydligt att det svenska språket är nedprioriterat i Finland vilket vi ser här, men även när det gäller handboken för utkomststöd som vi behandlade tidigare detta år.

Det är viktigt att landskapsregeringen kontinuerligt arbetar för att dessa handböcker inom socialvården alltid finns tillgängliga på svenska och att frågan lyfts med Finland. Denna fråga får inte glömmas bort då vårt svenska språk är själva grundorsaken till att Åland existerar som ett självstyrande område. När handböcker och liknande dokument inte översätts till svenska så försätts Åland i en sämre situation än övriga Finland vilket vi alla hela tiden bär ett ansvar för att motarbeta.

En praktisk fråga lyftes under debatten. Hur ska dokumentationen gå till? Ska det ske retroaktivt? Tanken är att vid införandet av Kantasystemen kommer gammal dokumentation inte per automatik att införas i Kantasystemen. Det går även att införa äldre dokumentation i Kantasystemen, men det är upp till organisationerna vilken typ av dokumentation som ska införas. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Tack till utskottets ordförande. Vi i salen får lyfta på hatten för social- och miljöutskottet, som har lyckats hantera en så pass komplicerad lagstiftning på så kort tid.

Jag har en fråga som kopplar till utskottets betänkande. Det står: "Vårdpersonalen gör en individuell prövning utifrån barnets mognad." Detta handlar alltså om journalanteckningar och vilken information barnen ska få. Har ni diskuterat huruvida detta kommer att hålla i förhållande till grundlagen, där individens rättigheter och skyldigheter ska beaktas? Nu blir det en subjektiv bedömning från en enskild sjuksköterska eller läkare, huruvida barnet ska få tillgång till den här informationen eller inte.

Tack, herr talman!

Vi har diskuterat frågan om åldersgränser och hur de ser ut i olika delar av Norden. Vi har kommit fram till att det här bör fungera såsom det är skrivet, med individuella bedömningar.

Talman!

Jag noterar också att Rädda Barnen inte fanns med på hörandelistan, vilket kanske beror på den korta tidsram ni hade.

I samband med att lagförslaget presenterades hade jag ett citat som jag tog direkt ur lagförslaget. "Ibruktagandet av Kanta-tjänsterna torde således leda till att såväl socialvården som hälso- och sjukvården i ännu större utsträckning än tidigare inordnas under rikets serviceprocesser och strategier."

Jag hörde ett önskemål i samband med remissen om att man kanske kunde ha hört självstyrelsepolitiska nämnden. Jag undrar har ni alls diskuterat vad detta betyder ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv?

Jag vill också ge cred till hela utskottet för att ni lyfter det svenska språket, vilket är oerhört viktigt.

Tack, herr talman! Det är en mycket aktuell och viktig fråga som ledamoten lyfter.

Om man sammanfattar det handlar det om hur de digitala systemen påverkar oss. När vi agerar på det här sättet inom digitaliseringen, kan man nästan säga att vi ger ifrån oss en del av vår behörighet. Det är ett återkommande problem. Kan vi göra det här på egen hand? Kan vi genomföra detta utan att införliva oss i de finska systemen? Vår bedömning är att vi inte klarar av det. Det finns många fördelar med att införliva oss i de finska systemen, trots att det förstås naggar vårt självbestämmande i kanten. Så är det.

Men det är en utmaning vi står inför när det gäller alla digitala system. Vi har helt enkelt väldigt svårt att ha råd med det och kompetens att klara av detta på egen hand.

Tack, talman!

Jag vill rikta ett stort tack till utskottet för det seriösa arbetet som ni har gjort med den här lagstiftningen. Samtidigt anser jag att detta är ett styrkebesked för vår församling, lagtinget, att vi snabbt kan hantera en så seriös och omfattande lagpaket. Jag vill särskilt nämna det arbete som ni har lagt ner på detta.

Tack, talman!

Ja, vi har gjort vårt bästa med den tid som vi har haft till vårt förfogande. Det är förstås allt annat än optimalt att lagstiftningen kommer hit till lagtinget så här sent. Man behöver ha ordentligt med tid på sig för att kunna gå igenom lagstiftningen och kontrollera den, vilket är vår uppgift.

Men vi har gjort det bästa vi kan, och vi är alla medvetna om den tidspress som föreligger samt de ekonomiska konsekvenser som kan åläggas Åland som helhet om vi inte agerar. Det har varit vägande till att processen har gått så fort.

Talman!

Man får konstatera att det har varit ett konstruktivt och raskt arbete i social- och miljöutskottet. Jag tror att detta har varit otroligt viktigt för Åland här och nu att utskottet tog denna roll, och kvaliteten på betänkandet har inte lidit på något vis av den snabba processen.

Så ett enkelt tack till utskottsordförande för det. Det är handlingarna som räknas i politiken.

Tack, talman!

Jag instämmer i hyllningskören. Utskottet har gjort ett hästjobb på bara några dagar, och det är imponerande att se.

Utskottets ordförande nämner i sitt anförande att det är viktigt att landskapet ger ekonomiskt stöd för flera punkter i det här arbetet mot kommunerna.

Jag tycker dock att formuleringen i betänkandet är ganska vag när det gäller detta. Man konstaterar bara att det finns ett behov. Finns det någon anledning till detta?

Tack, herr talman!

Det hade säkert gått att formulera tydligare att kostnaderna som uppstår i samband med implementeringen av den här lagstiftningen inte ska drabba kommunerna överhuvudtaget. Det hade säkert kunnat skrivas mer klart. Men dessa enhetskostnader kommer att påverka ÅHS, landskapet. Investeringarna som ska göras i de digitala systemen är något som kommunerna redan arbetar med.

Den vaga formuleringen är en fråga om hur man uttrycker sig. Det står också på sidan 29 i lagförslaget att det finns möjlighet att erhålla stöd från landskapet för dessa kostnader. Så det är nog en sammantagen bedömning att den här texten är tillräcklig.

Vi är emotser att landskapsregeringen erbjuder ekonomiskt stöd, som jag nämnde tidigare, om det behövs.

Tack, talman!

Jag kommer inte riktigt ihåg varför jag tog replik, men i ett tidigare replikskifte diskuterade vi barnens konsekvenser och åldersgränser, samt hur det ser ut i andra nordiska länder. Det vi fick reda på i utskottet var att detta inte alls berör den aktuella lagen. Det faller under annan lagstiftning som styr detta, även om jag inte minns exakt vilken lag det handlar om.

Därför har vi valt att inte lägga ner mer kraft på just den frågan, eftersom det redan idag finns riktlinjer inom hälso- och sjukvården som hanterar detta. Jag vet inte om utskottsordförande vill tillägga något där.

Tack, herr talman!

Nej, det är bra att vi hjälps åt att förtydliga vad som gäller. Det här är ett ganska omfattande lagstiftningspaket, så det är jättebra att utskottsmedlemmarna hjälper till att klargöra de punkter som blev oklara.

Tack, talman!

Jag har en fråga angående de äldre patientuppgifterna, som utskottet konstaterar kan föras in retroaktivt i den mån de anses nödvändiga. Kan ordförande utveckla hur diskussionerna och informationen som kom till utskottet belyste den delen? Som en person som inte deltog i dessa diskussioner, får jag intrycket att patienternas gamla information riskerar att försvinna. Kan ordförande förtydliga resonemanget kring detta?

Tack, herr talman!

Nej, de försvinner inte. Pågående ärenden och där den här äldre dokumentationen har bedömts vara av vikt för ärendet, så ser det ut som att informationen förs in om det är av betydelse för att behandla patienterna.

Det finns också en aspekt som jag inte lyfte upp i mitt anförande, men som kanske någon av mina kollegor kommer att ta upp. Det handlar just om slutförvaring av patientuppgifter. Var ska dessa uppgifter ska bevaras? Det är fortfarande en öppen fråga i lagstiftningen och i praktiken. Vem ska hantera slutförvaringen? Det finns skäl att fördjupa sig mer i den här frågan. Jag valde dock att inte gå djupare i mitt anförande för att hålla mig till ämnet.

Tack så mycket, talman!

Jag vill gärna ansluta mig till den här tacksamma kören och framföra ett stort tack till hela utskottet för den skyndsamma, men ändå mycket noggranna behandlingen av det här ärendet.

Jag vill också nämna utskottets sekreterare, som har arbetat hårt och flitigt för att säkerställa kvaliteten i detta arbete. Dessutom vill jag ge ett särskilt tack till viceordförande Söderlund, som jag har förstått har lett arbetet i stor utsträckning av förklarliga skäl.

Tack, talman!

Tack till Listherby för berömmet. Jag ska komma ihåg det de dagar då berömmet inte haglar tätt.

Jag förstår att detta också är en efterlängtad lagstiftning för ÅHS och som styrelseledamot i ÅHS har det hade säkert varit intressant att följa detta ärende, som tyvärr fick en något brådskande slutbehandling. Men vi är nöjda med att vi hann med det, och vi fick höra de personer vi ansåg behövde höras, så vi är nöjda.

Talman!

Med risk för att lyssnarna börjar få ont i öronen av alla "tack" så vill jag också rikta ett tack till viceordförande Söderlund. I sin roll som viceordförande i utskottet har hon haft en viktig betydelse i framtagandet av detta betänkande. Tack!

Talman!

Nu kanske de som lyssnar undrar varför jag har fått en roll i det här arbetet. Just på grund av ärendets brådskande behandling behövde vi sätta in möten på obekväma och udda tider, vilket ledde till att en del hade förhinder. Så kan det bli ibland när det är lite bråttom med behandlingen. Jag tackar för det berömmet också. Tack!

Tack, talman!

Jag har fastnat lite i frågan om överföringen av gamla uppgifter till det nya systemet. Min uppfattning är att det kan det finnas mycket viktig information från tidigare vård, behandlingar och besök som är avgörande för framtida behandlingar. Jag blev därför nyfiken på vilken information utskottet har fått om hur denna överföring kommer att gå till i praktiken.

Som det ser ut nu verkar det som att det är upp till vårdpersonalen att avgöra vad som är lämpligt att flytta över i stunden. Jag undrar också hur vicetalman ser på detta. Kommer det att bli en sömlös överföring av gammal information till det nya systemet?

Talman!

Utskottet har fått information om att vissa uppgifter kommer att flyttas över. Precis som när uppgifter en gång i tiden överfördes från pappersjournaler till den nuvarande digitala formen, så kommer inte allt att följa med. Jag har ingen större oro för detta, eftersom jag tror att det som är viktigt kommer att finnas kvar.

Det handlar om barnens tillväxtkurvor, vaccinationer och sådant som vi kallar för kritiska data, alltså allvarliga allergier och liknande, det kommer att läggas fokus på dessa aspekter.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi en gång hade pappersjournaler, och den informationen finns också fortfarande kvar där.

Det låter som att detta kommer att integreras i det normala arbetet, vilket är bra.

Från min sida vill jag flagga för att om det skulle uppstå några kostnader kopplade till att överföra gamla uppgifter till ett nytt system, så finns det nog en förståelse för dessa kostnader. Gamla uppgifter kan fortfarande spela en mycket stor roll i framtida vård. Det bör inte stå och falla på att det finns uppgifter som av någon anledning inte har tillgängliggjorts.

Tack, talman!

Jag tänker att mycket av den här viktiga informationen, som grundsjukdomar eller allvarliga allergier, kommer att framkomma automatiskt vid det första besöket. Det kommer att finnas en slags grunduppgifter med där.

Om någon sedan behöver föra över vaccinationsdata manuellt, kan jag tyvärr inte ge ett exakt svar på det. Men det är ju viktigt att ha sina vaccinationer uppdaterade och att ha aktuella uppgifter om dem.

Tack, talman!

Jag tycker att inledningen av ledamotens tal illustrerar hur lång tid lagstiftning kan ta, men att det ändå på slutrakan kan bli bråttom. Jag vill väl passa på att i egenskap av utskottsmedlem också ställa mig till alla tack. Och ett särskilt tack också till ledamot Holmberg-Jansson. Man märker att hon har ett stort engagemang och hade mycket kunskap inom det här ämnet redan när vi började. Hon ställde väldigt konstruktiva frågor i utskottet också. Så jag vill passa på att lyfta det och säga tack även i det här sammanhanget.

Talman!

Det har varit ett intressant arbete i utskottet. Jag känner att även om vi har haft tidspress, så har vi inte slarvat. Vi har verkligen ställt frågor och genomfört de höranden som har behövts. Jag känner mig trygg med det.

Tack, talman.

Jag instämmer. Även om min bakgrund i det här ärendet inte är lika gedigen, känner jag ändå att jag har fått möjlighet att verkligen behandla ärendet. Därför kan jag med trygghet föra det vidare till lagkontroll.

Talman!

Det som man också får komma ihåg är att Kanta inte är en vårdjournal. Vi har haft många frågor här om vad som förs över och vad som inte förs över. När vi nu pratar om den stora reformen av vårdinformationssystemet som genomförs på ÅHS idag - det börjar väl idag - så där finns journalanteckningar. I Kanta handlar det mer om en nationell nivå, medan ett vårdinformationssystem är på en lokal nivå.

Det är viktigt att förstå att all information kommer att finnas kvar; ingenting raderas. På sjukhuset kommer man högst troligt att arbeta med två skärmar. Det som är bra är att även om jag i framtiden skulle bli sjuk och befinna mig i Spanien, så kommer de att kunna se vilka sjukdomar jag har och vad jag behöver.

Tack, talman!

Vicetalman framför kloka synpunkter som jag verkligen delar. Syftet med mitt anförande var att ge en brasklapp och att dela med mig av en observation.

Jag ogillar när någon kommer med piskan, så att säga, att nu är det bråttom. Lagstiftning brukar normalt inte tillkomma på det här sättet. Det har gått för snabbt, och det var ändå mitt huvudpoäng.

Talman!

Vicetalman Måtar lyfter upp de här kostnaderna och jämför med de undersökningar som har gjorts på finska sidan. Jag tror att man måste komma ihåg att vi ser annorlunda ut än Finland. Vi har inte ett välfärdsområde där det fungerar som en myndighet, utan vi har socialvård och hälso- och sjukvård splittrat. Det gör att det genast blir mer kostnader, eftersom man inte vet vad den ena och den andra gör.

Det som har framkommit i våra höranden är att de stora kostnader kommer att bli journalföringen som kommunerna måste ta ansvar för, vilket också har lyfts upp på sidan 29 i lagförslaget. De flesta betalar för det redan idag, men vissa har inte gjort det här. Det kräver det här EU-direktivet som ligger till grund för det, och som vi måste koppla upp oss för att komma dit.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Holmberg-Jansson har helt rätt. I social- och hälsovårdsministeriets rapport lyfts det fram att detta är en grundläggande digital infrastruktur. Det är lite som att vi har asfalterade vägar runt om på holmen, och det är absolut så som det är.

Vad kostnaderna blir är en annan fråga. Jag tror att det har varit en fördel att vi har behövt vänta och se. Det här har arbetats fram under en lång tid i riket, och det förenklar för oss nu.

Talman!

När det kommer till de ekonomiska konsekvenserna och vad det kan innebära för kommunerna så är det väldigt tydligt beskrivet under avsnittet om ekonomiska konsekvenser i lagförslaget. Jag känner mig trygg med att landskapsregeringen har identifierat dessa kostnader och är beredd att se över möjligheterna till samarbetsunderstöd och liknande åtgärder.

Jag kan inte låta bli att tänka på de 45 miljoner som vi fick tillbaka som en klumpsumma. Tänk om en del av dessa medel verkligen hade öronmärkts för kommunernas digitala transformation. Den kommer att kosta, och kommunerna har inte de resurser som krävs. Därför behövs det stöd från samhället.

Tack, talman!

Lagtingsledamot Holmberg-Jansson tog upp en intressant punkt angående behovet av att öronmärka medel för de digitala kostnaderna. Jag tror att dessa kostnader kommer att förvåna oss och visa sig vara större än vad vi tror. Det är inte billigt med sådana här saker.

Det är därför viktigt att vi öronmärker en viss del av den extra summa som tilldelades förra året. Vi får trösta oss med att pengarna finns ju i behåll.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 och 2 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om upphävande av 8 § landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 17 § landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 40 och 41 §§ landskapslagen om socialvård för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.