Plenum den 19 september 2016 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016
3 Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016
4 Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
6 Ändring av lagtingsordningen
Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016
7 Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016
8 Ändrad lagstiftning om utkomststöd
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016
9 Energieffektiv renovering av byggnader
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
10 Kulturhistoriskt värdefulla föremål
Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016
11 Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016
12 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
14 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Plenum börjar
Upprop. 29 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.
Första behandling
1 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
Talmannen konstateras att utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling.
Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger utskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.
Diskussion.
Ltl Roger Eriksson
Herr talman! Nu har vi lag- och kulturutskottets betänkande 5/2015-2016 på vårt bord.
Det här ärendet har sin upprinnelse i en lagmotion av ltl Runar Karlsson m.fl. som senare kommer att berätta om hur de ser på det här.
Lag- och kulturutskottet har behandlat den här. Sammanfattningsvis kan sägas att ur den här motionen framkommer att motionärerna vill att besiktningsintervallerna ska ändras för person- och paketbilar i privat bruk samt att veteranbilar inte ska undgå regelbunden besiktning.
Majoriteten i utskottet föreslår, efter omröstning, att lagmotionen ska förkastas.
Kortfattat majoritetens synpunkter. Vi konstaterar, i likhet med motionärerna, att den åländska bilparken inte utsätts för negativ påverkan som vintersaltning av vägar utgör. Under höranden har det också framkommit att i Sverige har Transportstyrelsen föreslagit att kontrollbesiktning ska ske vartannat år för personbilar. Det har också framkommit att man i Sverige anser att det här ska träda ikraft i februari 2018. Utskottet har konstaterat att en liknande övergång skulle kunna övervägas om det blir aktuellt med förändrade besiktningsintervaller på Åland. Vi har inte ställt oss helt negativa till den saken.
Herr talman! När det gäller veteranbilar så delar vi inte motionärernas uppfattning om att veteranbilar ska vara undantagna från årsbesiktningen. Under hörandet har det framkommit att gamla bilar, fast de inte används så mycket, kan vara i ganska dåligt skick, gummidelar bl.a. bromsslangar kan vara av sämre kvalitet. Inte bara åldern utan även skicket är ganska avgörande. Det är också ologiskt att bilar äldre än 15 år ska besiktas men bilar över 30 år behöver inte besiktas alls. Jag anser att det inte är trafiksäkert att så pass gamla bilar rör sig på de åländska vägarna, fastän i begränsad omfattning, utan att de överhuvudtaget behöver kontrolleras.
Det framkom också att det finns en lagöversyn som är aktuell här. Utskottets majoritet anser att en sedvanlig beredning av en lagändring är till fördel. Utskottet har också fått erfara att landskapsregeringen under hösten 2016 planerar företa en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av nya EU-direktiv. Utskottets att landskapsregeringen i samband med översynen även bör överväga förändringar av besiktningsintervallerna. Samtidigt bör landskapsregeringen planera i vilken takt de nya bestämmelserna ska införas samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av konsekvenserna för Motorfordonsbyråns verksamhet på Åland.
Med hänvisning till det så föreslår utskottet att lagtinget förkastar lagförslaget i motionen men bringar betänkandets motiveringar till landskapsregeringen för kännedom.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag kan konstatera att utskottet är väl i princip till 100 procent för den här motionen med vissa betänkligheter. Utskottet ifrågasätter bl.a. att man kan frångå att veteranbilar måste besiktas överhuvudtaget. Vi vet att veteranbilar används oerhört begränsat. De måste vara veteranbesiktade, de måste ha veteranförsäkringar och i med detta så ställs det stora krav på originalskick. Den som har en veteranbil i originalskick kör knappast ut med den ens när det regnar. Man bara ”finåker”. Det är egentligen helt onödigt att veteranbilar besiktas. Det är egentligen den enda åsikten som utskottet har som skiljer sig från motionen.
När man läser detta så håller man med i punkt efter punkt efter punkt. Då blir man lite fundersam varför utskottet sedan säger, trots att de i princip är för detta, att man inte vill göra detta. Man ska vänta och se tills man kommer med en lagstiftning som även omfattar den här delen.
Med tanke på att lagberedningen har mycket begränsade resurser och har oerhört många lagar på gång så skulle det vara effektiv verksamhet att verkligen ta den här motionen rakt upp och ner. Jag kan inte se någon dramatik alls i vårt lilla samhälle att man skulle ändra besiktningen, vilket skulle betyda stora besparingar i kostnader för bilägarna. De finns nog pålagda kostnader tillräckligt ändå. Nu väljer man att man ska vänta och se och kanske göra detta tillsammans med en annan lagstiftning.
Den här regeringen pratar ideligen om effektiv verksamhet i många andra sammanhang, men här väljer man att göra precis tvärtom. Sanningens minut har inte riktigt trätt in för regeringen sedan när det gäller, vilket jag blir förvånad och lite besviken över. Men det är ju så där, när det gäller andra så ska det vara effektiv verksamhet, men när det gäller landskapsregeringen själva så bryr man sig inte så mycket om det. Man väljer att sätta många dagar, kanske veckor, på lagberedningen för just detta och göra om det från början igen. Utskottet har inte varit kritiskt ens till innehållet och den juridiska naturen, utan man tycker att även det är bra. Jag blir lite förvånad att utskottet inte har gått in för det.
Slutligen föreslår jag att den här lagmotionen ställs till grund för vidare behandling så att vi får en omröstning här i salen. Tack.
Talmannen
Begärs ordet?
Ltl Bert Häggblom
Jag understöder ltl Runar Karlsson förslag.
(Hörs inte. Mikrofonen inte påslagen).
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Under diskussionen har ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Bert Häggblom, föreslagit att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling. Ärendets sakliga behandling avbryts därför så att det kan fattas beslut med anledning av ltl Runar Karlssons förslag.
Omröstning kommer att verkställas.
De som omfattar att lag- och kulturutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja. De som omfattar ltl Runar Karlssons förslag röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.
Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat att lag- och kulturutskottets betänkande utgör grund för den fortsatta behandlingen.
Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling.
Diskussionen är härmed avslutad. Konstateras att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att förslag om förkastande tas upp till behandling vid ärendets andra behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
2 Ändring av kommunallagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016
Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger utskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.
Diskussion.
Ltl Roger Eriksson
Herr talman! Nu har vi lagutskottets betänkande 6/2015-2016 på vårt bord. Upprinnelsen till den här behandlingen är en lagmotion av Harry Jansson med flera. I motionen föreslår man att kommunallagen för Åland ska ändras så att en medlem landskapsregeringen inte ska vara valbar till valet av presidium i kommunfullmäktige. Det föreslås att den här ändringen ska träda ikraft i januari 2018.
Utskottet ställer sig principiellt positivt till en översyn av reglerna om valbarhet till kommunernas fullmäktigepresidier, men konstaterar att ärendet inte är brådskande eftersom förändringar av denna typ inte bör företas under en pågående mandatperiod. Enligt vad utskottet fått erfara planeras en översyn av kommunallagen. Eftersom en regelrätt beredning av lagstiftningsärenden är att föredra samtidigt som ärendet inte är brådskande så föreslår utskottet att motionen ska förkastas men att betänkandets motivering ska bringas landskapsregeringen för kännedom.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Jag vill börja med att tacka lagtingets personal i synnerhet IT-avdelningen och vaktmästare Hans Grönvall för att ha åstadkommit ett fungerande hus av denna plats, Strandgatan 25.
Talman! Föreliggande motion har på sätt och vis haft en positiv behandling i lag- och kulturutskottet. Men orsaken till att vi då har reserverat oss, jag själv, ledamöterna Häggblom och Eklund, är helt enkelt att vi ser annorlunda på behovet av att göra en ändring av valbarheten.
Jag tror att vi alla minns den debatt vi hade vi under våren där vi diskuterade lagmotionens bakgrund och i synnerhet den jävsproblematik som uppstår till följd av att ministrar, medlemmar i den åländska exekutiva delen av förvaltningen, också innehar högre förtroendevalda poster i kommunerna. Det här leder till en obalans, en jävsproblematik som är nog så komplicerad och ibland kopplad till den pågående översynen av landskapsandelsreformen etc. med allt vad det innebär. I den mån ministrarna deltat aktivt på kommunal nivå, i synnerhet på styrelsenivå i kommunerna så har vi en problematik när det är dags för den kommande behandlingen i landskapsregeringen. Det om något borde göra att utskottet kommit till åsikten att detta är en reform som brådskar.
Många har uppfattat att det här är det traditionell oppositionspolitik bara för att ställa till det för regeringsblocket. Men tvärtom, det handlar faktiskt om att få en fungerande åländsk förvaltning också i vardagen.
Även om utskottsmajoriteten har en positiv grundsyn så föreslår vi att det är lagmotionen som ska läggas till grund för behandlingen. Vi får hoppas att alla inser följderna av att man väntar till 2019. Personligen tycker jag att det skulle vara mycket märkligt om våra synnerligen upptagna ministrar har möjlighet att delta i styrelsemöten dagtid, som t.ex. i Mariehamns stadsstyrelse. Hur ska en minister kunna vara fullmäktigeordförande och samtidigt delta i stadsstyrelsemöten på dagtid? För mig är det obegriplig logik som ligger bakom den ekvationen. Här får vi utgå för att det i så fall kommer att ske en omfördelning av de politiska posterna. Någonting annat kan inte jag se som en åtgärd, dvs. om inte lagmotionen omfattas. Tack, talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det är oerhört anmärkningsvärt att ledamoten och några till i utskottet går emot majoritetens beslut, eftersom vi faktiskt tycker precis likadant i den här frågan.
Det finns någonting som heter positivt förkastande. Här har vi valt att ha ett positivt förkastande, t.o.m. med uppmaningar om hur man ska gå vidare i den här frågan. Man har ställt upp i val under vissa förutsättningar och då kan man inte ändra dem under den pågående mandatperioden. Det är ett starkt argument.
Att säga att det här inte är oppositionspolitik är också väldigt anmärkningsvärt eftersom centern har haft regeringsmakten i många, många år och aldrig kommit fram med det här förslaget, trots att de själva har suttit på de här posterna. Jag är faktiskt förvånad över att det här kommer nu så här starkt från ledamoten. Kan ledamoten förklara varför det är så? När det gäller stadsstyrelsen så är det klart att man alltid behandlar jävssituationen för varje separat ärende på plats. Jag uppfattar också att det är ett bekymmer i längden, men det ska vi ändra på i brytningen mellan mandatperioder, inte mitt under pågående mandatperiod.
Ltl Harry Jansson, replik
Bästa ltl Carlsson, när man ställer upp i val så tror jag inte att någon väljer en viss utpekad politiker, som man favoriserar, att ska vara predestinerad att inneha olika befattningar. Det är trots allt, som i detta fall, lagtinget som utser ministrar och respektive fullmäktige som utser fullmäktigeordföranden. Jag tycker inte att det här handlar om att inskränka den allmänna rösträttens betydelse. Tvärtom, som jag sade inledningsvis, att se till att det fungerar i vardagen.
Varför är det här akut? Ja, bästa ltl Carlsson, det beror på att fyra av ministrarna innehar eller kommer att inneha den här typen av positioner inom kommunerna och då har vi ett problem.
Vad gäller tidsaspekten så anser vi att det brådskar. Det är inte någonting som kan vänta till 2019.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag kan bara konstatera att vi delar uppfattning, dock inte vad gäller att ändra det under den pågående mandatperioden. Jag har fortfarande inte fått svar på frågan varför det nu blev akut brådskande för centern att ändra det här när det inte har varit det ett under många, många år tidigare. Jag är helt övertygad om att det är också har funnits tillfällen när tre-fyra ledamöter i centern har haft presidieposter i våra olika fullmäktige.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ledamotens sistnämnda yttrande förvånar mig lite. Centern har väl sällan haft mer än två ministrar i regeringen och därmed den typen av position av regeringsmakt på kommunal nivå.
Varför det här brådskar är väl att ingen har tidigare upplevt att fyra av sju ministrar sitter på kommunala fullmäktigestolar, presidium, och därmed får vi en problematik. Man innehar då en ledande befattning, man är en kommuns ombud i politiken i stort på ett helt annat sätt än tidigare.
Jag beklagar, bästa ltl Carlsson, ledamoten har ingen återkoppling här till centern i det här fallet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Jag måste instämma med tidigare replikväxlare. Jag tycker att det är ett märkligt påhopp. Det kom tydligt fram i ledamotens anförande att det var ett direkt påhopp på en enskild minister och det tycker jag att är fullständigt oacceptabelt.
Man blandar sig i det operativa arbetet som Mariehamn stad sköter när det gäller dagsmöten eller kvällsmöten och det passar överhuvudtaget inte i den här salen. Idag har vi en situation bl.a. i ledamotens egen kommun där en minister är fullmäktiges ordförande. Inte har vi hittills hört några problem kring det, åtminstone har jag inte hört jomalabor klaga.
Ltl Harry Jansson, replik
Bästa ltl Kemetter, är det så att en politiker inte skulle tåla att vi diskuterar följderna av ett ministerskap som kopplas ihop med andra poster så då tror jag inte att den personen ska vara aktiv i politiken. Jag tror att vi alla får uppleva mycket hårdare påhopp, som ledamoten kallade det. I och med att partikamraten ltl Kemetter tar upp näringsminister Gunell så är det för att det är ett konkret bevis på den problematik som uppstår. Nu förväntar sig stadssocialdemokraterna att dess minister ska ha möjlighet att vara med på stadsstyrelsemötena dagtid. Medan vi som ansvarar för hela Åland anser att det inte är möjligt att en minister avsätter så stor del av sin tid för att ägna sig åt just stadsärenden. Detta är bakgrunden till att näringsminister Gunell dök upp som ett exempel.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att debatten startar riktigt tråkigt och på en mycket låg nivå. Om vi ska gå in i operativa frågor så i Mariehamns stad har vi ett presidium som består av tre mycket kunniga politiker. Om fullmäktiges ordförande inte har möjlighet att delta så har han eller hon en vice som har möjlighet att dela på det här uppdraget. Månne inte det här operativa arbetet ska kunna skötas precis som man sköter det i ledamotens kommun?
Ltl Harry Jansson, replik
Det här var tydligen en känslig fråga. Det här var ett konkret exempel på vad dubbelrollen innebär.
Jag nämnde att fyra ministrar kommer att inneha motsvarande positioner på kommunal nivå och då får man en problematik. Här har vi tidsaspekten, som framkom i replikskiftet. Men den starkaste biten är trots allt, som jag nämnde redan inledningsvis, jävsproblematiken.
I lagmotionen står det av alla oss undertecknare att vi har en obalans i beslutsfattandet. Ett jävsförhållande uppstår antingen på kommunal nivå eller på regeringsplenum och båda är lika olyckliga. Det är inget att förneka att de nämnda fyra ministrarna är fantastiska politiker och duktiga på alla sätt, men vi alla 30 har också ett ansvar för att förvaltningsmakten fungerar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Bästa ledamöter, i likhet med ltl Harry Jansson tycker jag att det kan bli något olyckligt när ministrar också sitter i fullmäktige på ledande positioner.
Jag vill återkoppla till en föreläsning som forskare Siv Sandberg höll här i Mariehamn den 8 april. Hon har bland annat gjort en enkätundersökning där man har tillfrågat 1 600 kommunpolitiker i Finland om hur de röstar. 67 procent svarade att de röstade enligt egen åsikt, 24 procent sade att de röstar som de tror att majoriteten vill att de ska rösta och 9 procent svarade att de röstade såsom de uppfattade att sina väljare ska rösta. Nog om detta.
I sitt föredrag höll hon också en ganska lång analys och diskussion kring dubbla uppdrag i parlament och kommun. Tittar man på antalet parlamentariker i Europa som har dubbla uppdrag så är andelen 18 procent. Vidare hade hon tittat på hur många kommunpolitiker och riksdagledamöter som återfinns i parlament och som, så att säga, sitter på dubbla stolar. Där kan vi konstatera att Mariehamn är absolut högst i hela landet. Mariehamn ligger för övrigt högst i hela Norden, faktiskt i hela Europa. 59 procent av parlamentarikerna återfinns i Mariehamn stadsfullmäktige, jämfört med t.ex. Helsingfors-15 procent, Tammerfors-16 procent och Esbo-11 procent osv. 59 procent av lagtingsledamöterna finns således också i stadsfullmäktige i Mariehamn. Intressant, speciellt när vi diskuterar kommunsammanslagning, vi diskuterar landskapsandelssystemet och vi diskuterar kommunreformer. Är Mariehamnspolitikerna så speciella att de ena dagen kan sitta i lagtinget och fundera på vad som är det bästa för hela Åland, för att sedan på kvällen sätta sig i stadsfullmäktige och fundera på vad som är det bästa för Mariehamns stad? Det är ju inte alltid säkert att det går hand i hand.
Om jag är rätt informerad så är jag för övrigt den enda parlamentarikern i det här parlamentet av dem som är ordinarie invalda som inte innehar ett kommunalt uppdrag samtidigt.
Bästa ledamöter, ingen kritik av någon person här men jag tror att det är svårt att som människa tycka olika på dagen och på kvällen. Jag uppmanar dem som sitter på dubbla uppdrag, eller eventuellt ämnar åta sig ett sådant uppdrag, att fundera på om det är det bästa för Åland och om det är det bästa för sin kommun. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Ledamoten för ett intressant resonemang. Det visar den unika situation som Åland verkligen har, man lyfter fram att alla sitter i samma båt. Vi sitter alla med i ett fullmäktige utom ledamoten som just höll ett anförande.
Jag vill lyfta fram två saker. Vill man ändra på det här så då behöver man se över lagstiftningen så att man inte kan sitta i ett parlament och i ett fullmäktige. Vill vi det? Vill centern ändra lagstiftningen i den här frågan? Och för våra kommuner ute på Åland tror jag att det är en stor ära att få ha en parlamentariker i sitt fullmäktige.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Nej, centern anför inte att vi ska göra någon förändring i lagstiftningen och omöjliggöra att sitta i parlamentet här i Ålands lagting samtidigt som man sitter i ett fullmäktige. Däremot är vi mycket tveksamma till att inneha en förtroendepost som fullmäktigeordförande eller vice ordförande samtidigt som man sitter här. Det ger på något vis jag vill inte säga ett löjets skimmer men det blir lite märkvärdigt när landskapsregeringen efterfrågar kommunernas åsikter och många gånger så är det styrelsens ordförande eller fullmäktigeordförande som ska svara på frågan som man själv har skickat ut.
Ltl Sara Kemetter, replik
Herr talman! Då kan jag inte annat än att konstatera att centern nu är ute efter att skapa den här gamla vanliga striden mellan stad och landsbygd. Det tycker jag att är oerhört onödigt när vi håller på att arbeta i en riktning där vi ska samarbeta över partigränserna och vi ska samarbeta över kommungränserna för att hitta enighet för Åland. Att nu spä på hatet gentemot stan och kritiken från landet mot stan, det tycker jag att är onödigt att man för en så låg debatt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det är tråkigt om ltl Sara Kemetter uppfattade det så. I grunden redogjorde jag för den undersökning som forskaren Siv Sandberg presenterade här i april. Hon visade på det unika, hon lyfte upp att 59 procent av parlamentarikerna i Ålands lagting också återfinns i fullmäktige i Mariehamn.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Thörnroos nämnde att så många på Åland sitter på två stolar. Kan inte det bero på Ålands litenhet? Det var min första fråga.
Jag är inte invald som ordinarie medlem i Ålands lagting, jag sitter på en ersättarplats, men jag valde aktivt att inte ställa upp i de båda valen. Jag ställde enbart upp i valet för Ålands lagting. Anser ltl Veronica Thörnroos att man endast ska sitta på en stol? Hur kommer det sig då att det inte har varit fallet när ltl Thörnroos själv suttit på två stolar?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag vill säga två saker. För det första så redogjorde jag för en undersökning som visar att det åländska parlamentet och Mariehamns fullmäktige är väldigt nära varandra. Man kan nästan säga att de går hand i hand, åtminstone till 59 procent. För det andra så sade jag också i det tidigare replikskiftet att man säkert kan sitta i fullmäktige, det är min personliga åsikt, men jag tycker inte man ska inneha en ledande position. Jag tycker inte att man ska vara ordförande. Jag tycker att det är märkligt när man som minister skickar ut en förfrågan till en kommun och så sitter man själv som fullmäktigeordförande och svarar på frågan och sedan skickar man tillbaka den till sig själv. Jag tycker faktiskt att det är märkligt. Det finns så mycket duktigt kommunfolk på Åland så jag är säker på att det finns plats för alla.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Under perioden 1989-2009 satt ltl Thörnroos i Brändö kommunstyrelse. Under tiden 2003-2009 satt ltl Thörnroos i Ålands lagting. Under åren 2009-2011 satt ltl Thörnroos i Brändö fullmäktige. Från 2009 och framåt satt ltl Thörnroos i landskapsregeringen. Stämmer de årtalen? Var detta då inte ett problem?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag kan faktiskt inte erinra mig här och nu om siffrorna är korrekta. Jag tror att jag har suttit i kommunstyrelsen i Brändö i 20 år eller kanske 21 år. Jag är något osäker på när jag började.
Vad jag försöker lyfta fram här i första hand är att jag talar om regeringsmedlemmarna. Lagtinget skickar inte ut enkäter till kommunerna och efterfrågar olika synpunkter. Det är ju landskapsregeringen som har den operativa makten som skickar ut frågor till kommunerna. På samma vis som ltl Harry Jansson framförde det så tycker jag inte att man ska sitta i landskapsregeringen och samtidigt åta sig en post som fullmäktigeordförande eller vice ordförande.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Jag vill påminna ledamöterna om att i den lokal vi sitter i nu så är det extra viktigt att inte några samtal pågår mellan ledamöterna nere i salen.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Tack, talman! Jag tycker att det här är en jätteintressant diskussion. Jag har själv många gånger funderat på den här saken. Under mina 20 år som lagtingspolitiker så har jag under 14 av dessa år varit ordförande i antingen kommunstyrelsen eller fullmäktige i min tidigare kommun Lemland. Nu har jag också fortsatt med det i Kumlinge. Jag tror att många av oss som är med i lagtinget som ledamöter också är röstmagneter i sina hemkommuner. Människor har stort förtroende just för personer som har visat sig vara intresserade och också engagerar sig i de kommunala frågorna. Man är på något sätt en bärare av de kommunala frågorna också in till lagtinget.
Visst kan jag förstå problematiken med jävsfrågor. Men åtminstone enligt min erfarenhet, och jag undrar om det är så många som har den erfarenheten som jag har idag, så är det inte ett problem för man kan jäva sig. Man jävar sig ettdera i den egna hemkommunen eller som minister. Antagligen är det lättast att man jävar sig i den egna hemkommunen. Jag tror att det allra, allra viktigaste är att man som person ändå kan vara den som har ett stort förtroende från sin hemkommun och bär det vidare med sig också in i regeringspolitiken.
Undersökningen av Siv Sandberg som ltl Thörnroos hänvisade till där tror jag också att avståndet har betydelse. Om man t.ex. är riksdagsledamot i Finlands riksdag och bor i Rovaniemi då tror jag avståndet har betydelse. Vi som bor mera perifert kan också tänka oss att det är ganska svårt att upprätthålla ett ministerskap och samtidigt vara fullmäktigeledamot t.ex. i Brändö eller i Kumlinge på grund av avståndet. Det är klart att det är mycket lättare att vara minister i Ålands landskapsregering och sedan på kvällen gå upp till stadshusbacken om man dessutom bor på Torggatan. Så där tror jag att avståndet har en väldigt stor betydelse.
Jag har en viss förståelse för den problematiken, men jag ser inte att det finns behov att ändra det. Jag tror att vi som människor ändå har så pass mycket förstånd att när det gäller så kan man jäva sig. Ytterst är det ändå viktigast att man är bärare av frågorna från just den plats man kommer ifrån. Tack.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag understöder ltl Harry Janssons förslag om att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Runar Karlsson, föreslagit att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling. Ärendets sakliga behandling avbryts därför så att det kan fattas beslut med anledning av ltl Harry Janssons förslag. Önskar någon uttala sig med anledning av förslaget?
Omröstning kommer att verkställas.
De som omfattar att lag- och kulturutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen röstar ja. De som stöder ltl Harry Janssons om att lagmotionen nr 1/2015-2016 läggs till grund för behandlingen röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Vtm Veronica Thörnroos
Herr talman! Jag önskar öppen omröstning.
Ltl Jörgen Pettersson
Jag understöder vtm Thörnroos förslag.
Talmannen
Förslag om öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas.
Jag ber ledamöterna Roger Nordlund Gun-Mari Lindholm att biträda vid omröstningen.
Talmannen påminner om omröstningspropositionen; ja för lag- och kulturutskottet och nej för ltl Harry Janssons förslag om att lagmotionen ska ligga till grund för behandlingen.
Omröstning kommer att ske efter namnupprop.
Upprop.
Lagtinget har med 17 ja-röster, 12 nej-röster och 1 frånvarande beslutat att lag- och kulturutskottets betänkande ska utgöra grund för behandlingen.
Diskussionen fortsätter. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling. Diskussionen är avslutad.
Konstateras att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas och ärendet upptas vid en andra behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016
Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger utskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.
Diskussion.
Ltl Roger Eriksson
Herr talman! Nu har vi lag- och kulturutskottets betänkande nr 7/2015-2016 på bordet. Bakgrunden till den här behandlingen är en motion från ltl Harry Jansson som första undertecknare. Det föreslås ändringar av kommunallagen för Åland så att kommunernas fullmäktige ska kunna besluta att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans och att det i en kommuns förvaltningsstadga ska kunna finnas bestämmelser om elektroniskt beslutsfattande.
Hela utskottet har varit enigt om behovet av den här reformen och förändringen.
Utskottet föreslår att lagtinget förkastar motionen men samtidigt uppmanar landskapsregeringen att i snabb ordning komma till lagtinget med ett förslag till en ändring av kommunallagen så att detta ska bli möjligt.
Utskottet ställer sig synnerligen positivt till förslaget. Ett sådant flexibelt förfarande ligger i tiden. Tekniken har gått vidare. Det har stor betydelse, särskilt för kommunerna ute i glesbygden.
Enligt majoritetens uppfattning är det dock till fördel om lagändringen genomgår sedvanlig beredning så att eventuell påverkan på annan lagstiftning såsom förvaltningslagen utreds liksom vissa öppna tekniska frågor. Det har att göra med beslut, elektronisk autentisering. Det förekom också en diskussion om grundlagens krav på ett motiverat beslut samt även påverkan av förvaltningslagen. Det finns vissa lagtekniska saker som måste utredas innan man tar denna lagändring som vi inom majoritetsblocket ställer oss synnerligen positiva till.
Enligt vad utskottet fått erfara så planerar landskapsregeringen en översyn av kommunallagen. Utskottet har enigt beslutat att detta ska lyftas ur. Utskottet föreslår därför att lagtinget i en kläm uppmanar landskapsregeringen att i snabb ordning till lagtinget inkomma med ett förslag till en ändring av kommunallagen för Åland i enlighet med intentionerna i detta betänkande.
Utskottet anser enhälligt att den här reformen inte behöver vänta på den stora översynen av kommunallagen. Vi lyfter ut det här ärendet för att vi anser att det är viktigt och ser att det är en mycket förnuftig motion. Men majoriteten anser att det behövs en lagberedning i brådskande ordning för att kunna se hur detta ska kunna uppfylla lagens krav på alla sätt i harmoni med övrig lagstiftning som kan beröras. Tack.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Tack även vice ordförande Eriksson i lag- och kulturutskottet för en föredömlig presentation av betänkandet och utskottsmajoritetens syn på lagmotionen. Jag får tacka utskottet i sin helhet för en mycket positiv syn på motionens syfte.
Det som skiljer oss åt, även i den här frågan, är tidtabellen. Mina medreservanter, Eklund och Häggblom även i det här fallet, och jag anser att det finns ingen orsak att vänta på en ytterligare beredning av den här frågan. Under hörandena framkom inga invändningar, inga tekniska andra frågeställningar utöver ett enda mycket väsentligt, det som vice ordförande Eriksson nämnde här, vikten av att på ett tydligt sätt motivera våra beslut som fattas på kommunal nivå.
Här visade det sig att vår berömda facit, dvs. Finlands förvaltningslag, innehåller exakt samma skrivning som den åländska förvaltningslagen. Därmed borde oron över att det skulle saknas relevans eller tillräckligt underlag för att motionen vara skingrad.
Beslutsfattande på distans vid fullmäktigesammanträden, den första delen borde vara något som i synnerhet regeringsblocket skulle välkomna med tanke på de stora planer man har på att slopa kommunerna i framtiden. Det skulle vara viktigt att få erfarenhet av vad beslutsfattande på distans betyder och särskilt komma igång med de tekniska förberedelserna som krävs. Jag tror att alla förstår att med större kommunerna, i synnerhet när vi tittar på skärgårdsproblematiken, så är deltagandet på distans med hjälp av dagens moderna teknik den största nyttan man kan tänka sig.
När det gäller beslutsfattande för andra organ än fullmäktige så är det jättebra när det är frågan om mindre känsliga ärenden, och där det trots allt krävs ett kommunalt beslut, att man kan ta det över nätet på det sätt som skisseras upp i lagmotionen. Man ser till att tillgången till nätet och därmed säkerheten är maximal med hjälp av modern teknik.
Varför jag tycker att det är olyckligt att utskottsmajoriteten, trots det mycket positiva bemötandet i stort, inte vill ta tjuren vid hornen omedelbart är att utskottet kunde erfara att det redan tillämpas inom en åländsk kommun, Finströms kommun i det här fallet. Vi motionärer tycker att nog att det skulle vara bra om lagtinget försöker hänga med så fort som möjligt och se till att det som tillämpas inom finns Finströms kommun vad gäller elektroniskt beslutsfattande också får ett omedelbart lagstöd. Jag vill gratulera Finströms kommun till att ha tagit ett modernt steg in i IT-världen på det sättet.
Talman! Naturligtvis vill vi motionärer bespara lagberedningen ytterligare arbete. Jag tror att den stora översynen av kommunallagen nog kommer att fylla lagberedningens vardag oavsett. Som jag sade redan i våras i samband med presentationen av lagmotionen så befarar jag att lagberedningen har ett jättejobb där och vi kommer att få vänta länge. Utskottsmajoriteten önskar naturligtvis en snabbare lagberedning av den här delen. Jag och mina medreservanter tycker att det är onödigt att vänta på sådant. Ärligt talat, talman, tror jag att detta lagting har antagit lagar på svagare grund än den som har framkommit och finns med i beredningen av detta ärende. Tack, talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Nu höll sig ordförande Harry Jansson inte till hela sanningen. Utskottet har fått ta del av att det finns en del öppna frågeställningar vilket också utskottets vice ordförande redogjorde för. Det framkom i vårt arbete i utskottet att det fanns oklarheter vad gäller implementerandet på det sättet som motionärerna föreslår. Det fanns frågetecken och det har också vice ordförande redogjort för. Att säga att det inte finns några frågor överhuvudtaget stämmer inte överens med den information utskottet ger. Sedan kan man ha en annan åsikt och tycka som ltl Jansson och anse sig ha mer juridisk expertis än de experter utskottet hörde. Det står ledamoten fritt att göra.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Min minnesbild motsvarar inte det som ltl Carlsson lyfte fram att det skulle ha funnits flera frågetecken i samband med hörande utöver det som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Direkt efter vårt utskottssammanträde kunde vi på plats konstatera den oro som fanns vad gäller behovet av att ha lagstöd för motiverade beslut, att det också fanns i den åländska förvaltningslagen. Jag förstår ärligt talat inte vad ledamoten i övrigt hittar invändningar eller problematik när det gäller påverkan på annan lagstiftning. Ledamoten får gärna upplysa oss om de sakerna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Återigen hänvisar jag till vice ordförandes redogörelse vad som framkom i hörande och den åsikten delar jag.
Vad gäller ärendet som helhet och att man väljer att rösta emot det som majoriteten föreslår så om det var illa i det föregående ärendet så är det här mycket, mycket värre. Här har vi tagit till storsläggan ifrån majoriteten och gått emot oppositionen genom att vi tar till verktyget kläm. Vi uppmanar verkligen landskapsregeringen. Vi säger också att det ska göras i skyndsam ordning, man ska inte vänta på några andra reformer. Vi visar verkligen att vi vill det här. Vi har verkligen försökt komma emot och kompromissa. Vi tycker precis likadant. Jag förstår inte vad som är problematiskt, att man faktiskt tittar på de öppna svåra frågorna. Kan ltl Jansson alls kompromissa?
Ltl Harry Jansson, replik
Kompromisser ska vi naturligtvis göra, men vi tycker att det är onödigt att vänta. Nu ser jag att ministern Fellman har begärt ordet. Kanske både ltl Carlsson och jag kommer att få svar på vad som förmodligen blir lagtingets beslut i och med att regeringsblocket tycks vara enigt även i den här frågan. Vi får se om det finns en möjlighet att få ett liknande lagförslag på bordet inom kort. Som jag sade tidigare så är jag tacksam för att utskottet är synnerligen positivt. Man är så positiv man kan vara förutom att godkänna lagmotionen. Men vi tycker inte att de frågetecken som har lyfts under utskottsbehandlingen var till fyllest för att avvakta med lagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Nina Fellman, replik
Efter en lite grinig inledning på till lagtingssessionen så kan jag komma med glädjande besked. I den här frågan finns det redan ett lag-PM som är klart att överlämnas till lagberedningen och där vi har hörsammat det budskap som har kommit från samtliga kommuner. När jag har varit på besök så har precis de här frågorna lyfts. Det är alltså inte bara centern som har insett att behovet av reformer finns här. Vi har också konstaterat att eftersom det här är ganska små förändringar så behöver de inte vänta till den större översynen av kommunallagen.
Däremot är det så, vilket naturligtvis ltl Jansson känner till, att det finns frågor som vi ännu måste fundera på och som man noga måste överväga.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag får tacka ministern för den redogörelsen. Vi ska med spänning ta del av detta. Förstår jag ministern rätt att det finns ett lag-PM till den här delen av kommunallagen?
Minister Nina Fellman, replik
Ja, det är så att det finns en lag-PM redo att överlämnas till lagberedningen och det gäller just precis de här mindre förändringarna. Det hinder som står i vägen för ett mycket snabbare förverkligande är att lagberedningsresurser ska räcka till också för detta. Oberoende av varifrån förslaget kommer och vilket beslut som fattas här så går vi vidare med frågan.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Det är väl där som ministern fäller de orden som gjort att vi reservanter anser att det här ett lagförslag som man kan anta istället för att lasta lagberedningen i det här skedet när de ändå håller på att titta på hela kommunallagen. Som jag nämnde i våras redan, det är ett enormt omfattande arbete när det behövs en lagpromemoria bara för den här lilla delen av det kommunala beslutsfattandet. Jag tror att ni alla förstår vilket lag-PM som kommer när hela kommunallagen ska på bordet. Jag tycker, talman, att det är onödigt att man belastar lagberedningen med det här, men majoriteten har ju alltid rätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Jag kan bara hålla med mina regeringskollegor här när de berättade att vi överlag har varit väldigt positiva till det här. Det finns signaler från fältet, kommunerna, att det här vill man ha och det kommer att beredas i skyndsam ordning. Det är vi glada för.
Däremot är jag väldigt förvånad över ltl Jonssons ordval, att det knappast finns några frågetecken kring det tekniska. Det finns jättemånga frågetecken kring det tekniska. I utskottet har vi tagit del av många av dessa frågetecken som inte absolut på långa vägar har rätas ut. Man ska få en sekretess och en teknik som fungerar och är säker och där anonymiteten och den personliga integriteten inte kränks. Det finns mycket ta reda på. Vi får räta ut de här frågetecknen i beredningen. Jag tror att vi är på samma plan.
Ltl Harry Jansson, replik
Här tror jag då, bästa kollegor, att ltl Wikström säger det kanske som kanske har varit förvirrande för utskottsmajoriteten. Här har man tydligen blandat ihop de tekniska problem som finns och som naturligtvis ska hanteras av respektive kommun inom ramen för förvaltningsstadgan. Där finns det naturligtvis tekniska utmaningar. Men, bästa vänner, det är ju upp till respektive kommun att se till, bl.a. det som ltl Wikström sade, att man har ett tekniskt säkert system. Det har ingenting att göra med lagtexten som är själva basen för den här typen av beslutsfattande. Tack för den förklaringen, nu förstår jag. Jag blev lite förvirrad av de inledande replikskiftena, men nu förstår jag varför man har haft svårt att ta detta till sig.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Nu kanske gemene man tror att det här är frågan om att kunna ha en smarttelefon med videoläge på eller Skype hemma vid köksbordet, men det är långa vägar ifrån sådana tekniska möjligheter och krav som ställs på den här typen av demokratifrågor. Ofta är det anläggningar där bara den tekniska utrustningen kostar upp mot 30 000-40 000 euro. Sådana anläggningar kanske kan finnas i kommunkanslier ute i skärgården och på landsbygden och samordnas med övrig undervisning och allt annat. Allt sådant ska ses över, beredas och det ser vi fram emot, för vi ska ligga på framkant av den här vågen.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Jag beklagar, bästa kollegor, ni är säkert förvirrade här. Nu tar alltså ltl Wikström upp en del av det här. Jag tror att ledamoten har en vision om att i varje kommun, nuvarande kommuner, finns den typen av videokonferens som finns inom regeringskansliets korridorer idag. Det kommer naturligtvis att kosta. Det kommer att krävas bra utrustning, om man inom en kommun går in för beslutsfattande på distans vid fullmäktigemöten. Men i övrigt när det gäller elektroniskt beslutsfattande så handlar det inte om annat än ett datasystem som har säkerheten inbyggd som vi har belyst i motionen.
Vi pratar lite förbi varandra här. Jag gör mitt bästa för att försöka guida oss vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tycker att det börjar bli en strid om påvens skägg. Det verkar ju finnas en väldigt stor enighet i lagtinget om att det här är en viktig åtgärd. Vi vet att kommunerna efterfrågar det. När geografin sätter hinder så måste elektroniken tas i vår tjänst för att vi ska kunna komma närmare varandra. Här är alldeles enigt. Det som förvånar mig är den är lite gnälliga tonen från ltl Harry Jansson. Som motionär brukar man nog uppskatta ett positivt förkastande. Jag har sällan sett ett så positivt förkastande, verkligen.
Jag vill också understryka att även om man tycker att det är väldigt lätt i en lagmotion men när man kommer till lagberedning så finns det alltid en massa knepigheter att reda ut. Därför behöver den ta vägen via lagberedningen.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Vicetalman får förlåta men alla kanske inte har det tålamod som regeringsblocket har när det gäller vissa saker, i alla fall inte när det gäller de självklara. Om vicetalman uppfattade det som gnäll att försöka ge kommunerna bästa möjliga redskap för att klara utmaningar i vardagen så är det lite märkligt att man kallar det för gnäll. Och även att man är förvånad över att man försöker försvara innehållet i sin motion, särskilt i och med att motionärerna förstås, utskottet och samtliga sakkunniga är positiva till det hela. Det enda man hakar upp sig på är sådant som är kopplat till förvaltningsstadgan, det som respektive kommun har som sitt ansvar, att se till att den tekniska sidan hanteras på rätt sätt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi har ju hört här nu att regeringen och ministern är på gång med det här. Vi kan väl alla förvänta oss en lagframställning som är ordentligt underbyggd och där man har tagit ställning till alla eventuella knepigheter.
Jag vill gärna att ledamoten preciserar, för det hänvisades i reservationen att det har införts ett elektroniskt beslutsfattande. Ledamoten hänvisade till Finströms kommun, alltså ett beslutsfattande, att man i Finströms kommun alltmer försöker ta elektroniken till hjälp. Att nämnder och styrelser skulle börja fatta beslut elektroniskt, där skulle jag vilja få en precisering från ledamoten. Jag försökte höra mig för med övriga utskottsmedlemmar men de kom inte ihåg det här. Jag skulle gärna vilja höra detta. Vad syftar ledamoten på?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Vicetalmannen är fullmäktigeordförande i Finströms kommun. Är det korrekt uppfattat? Den minnesbilden har jag. Nu har vi ett system där Finström har tillämpat delar av den här lagmotionen i flera år. Det visar ju hur oproblematiskt det är för kommunerna att hantera det här. Utan lagstöd har man infört det här via förvaltningsstadgan. Finström är inte unikt, även Jomala har gjort det här, vad jag känner till. När det då har krävts beslutsfattande av en nämnd så har man tagit det som ett vapen. Varför, bästa vänner, inte ge kommunerna lagstöd i den frågan redan nu?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Uppfattade jag ltl Jansson rätta att det fanns ett förslag om att lägga motioner som grund?
Ltl Harry Jansson
Ja.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag vill bara understöda ltl Harry Janssons förslag om att motionen ska ligga som grund för fortsatt behandling.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av vtm Thörnroos, föreslagit att lagmotionen nr 3/2015-2016 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling. Ärendets sakliga behandling avbryts därför så att det kan fattas beslut med anledning av ltl Harry Janssons förslag.
Önskar någon uttala sig om förslaget?
Omröstning kommer att verkställas.
De som omfattar att lag- och kulturutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja. De som omfattar ltl Janssons förslag att lagmotionen nr 3/2015-2016 läggs till grund för behandlingen röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag önskar öppen omröstning.
Ltl Jörgen Pettersson
Understöder ett utmärkt förslag.
Talmannen
Vtm Thörnroos, understödd av ltl Pettersson, har föreslagit öppen omröstning vilket kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Pettersson och Holmberg-Jansson att biträda vid omröstningen.
Omröstningspropositionen var ja för att lag- och kulturutskottets betänkande läggs till grund för behandlingen och nej för ltl Janssons förslag att lagmotionen nr 3/2015-2016 läggs till grund för behandlingen.
Upprop.
Lagtinget har med 18 ja-röster, 11 nej-röster och 1 frånvarande beslutat att lag- och kulturutskottets betänkande ska gälla som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen.
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen avslutad.
Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
4 Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2015-2016
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion nr 3/2015-2016 gällande förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten.
Målsättningen med motionen är att åtgärder bör vidtas för att skapa ett enda fiskekortsområde för fiske på landskapets samtliga vattenområden. Ambitionen är lätt att förstå, samtidigt som det finns beaktansvärda frågeställningar som bör klaras ut innan dylika åtgärder eventuellt vidtas. Det handlar om hur stora fiskeinsatser som efter en sådan ändring kommer att göras på respektive område och därmed vilka risker för överfiske som kan uppstå, och det finns oklarheter hur ett dylikt fiskekort skulle prissättas.
Herr talman! Utan att gå in på ärendet i dess alla beståndsdelar vill jag meddela att utskottet fann innebörden i motionen intressant och värd att beakta, samtidigt som utskottet för sin del anser att de ambitioner som ingår i motionen inte bör verkställas som en isolerad företeelse, utan att kommande eventuella ändringar bör göras inom ramen för en helhetslösning där fritidsfiskarnas, sportfiskarnas och yrkesfiskarnas behov beaktas.
Herr talman! Med detta som grund föreslår finans- och näringsutskottet att motionen förkastas, men att betänkandets motivering bringas landskapsregeringen till kännedom. Tack, herr talman.
Ltl Mikael Lindholm
Herr talman! Vi har alla läst och hört om de bekymmer som fiskarkåren möter i sin vardag: säl och skarv som äter fångsten och förstör redskap, förbud mot drivgarnsfiske och mycket annat. Att dessutom vara tvungen att lösa 18 olika fiskekort för att kunna fiska på landskapets enskilda vattenområden krånglar till det helt i onödan.
Motionen vi lämnade in syftar till att göra det lite enklare för våra få fiskare att kunna bedriva sin näring. Att införa denna förändring i antalet fiskekortsområden kommer inte att innebära någon stor skillnad men kan ändå ses som en liten uppmuntran och i samband med andra åtgärder innebära en nytändning för våra fiskare och förhoppningsvis få nya fiskare att våga satsa på denna bransch.
Jag ser fram emot att det tas ett helhetsgrepp för fisket som utskottet skriver i sitt betänkande och hoppas att det kan tillsättas en arbetsgrupp som kan jobba med att förbättra verksamhetsförutsättningarna för denna utsatta yrkesgrupp. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Lindholm. Det är bra att Lindholm engagerar sig för de åländska fiskarna och de blivande åländska fiskarna.
Jag ställer mig fundersam till att göra ett enhetskort för de åländska fiskarna. Det kommer att medföra att belastningen och kriget på vissa specifika delområden kommer att bli ganska stort. Blir inte det ett stort problem som kommer att skapa en missämja? Idag finns en ganska god sämja mellan fiskarna. Jag kan tänka mig att det finns några guldklimpar i de här olika fiskekortsområdena och där vill ju alla vara.
Sedan ställer jag mig också frågande till hur tungt det idag är att skaffa dessa olika fiskekort för de olika fiskekvotsområdena. Jag har fått den uppfattningen att det är relativt enkelt. Jag skulle gärna höra ltl Lindholms åsikt i frågan.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! När det gäller eventuellt överfiske så måste det kunna gå att titta över. Jag välkomnar ett helhetsgrepp, det har jag absolut ingenting emot. Det går att lösa på annat sätt än att indela områden i 18 olika fiskekortsområden.
Yrkesfiskarna måste skicka in en ansökan till landskapsregeringen där de prioriterar vilka fiskevårdsområden de vill ha kort på. Det är inte alls säkert att de får fiskekort för alla områden, det är inte alls säkert att de får fiskekort för de områden som de har prioriterat högst. Det är upp till avdelningen som ser hur många fiskekort som ges ut på respektive område.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Ltl Lindholm, fungerar det inte så att lite beroende på var man bor i förhållande till friskkortsområdena så blir man också tilldelade just de fiskekortsområdena?
Jag ser en problematik i att släppa det fritt. Jag tror att då om någonsin kommer det att bli ett fiskekrig. Utan att jag har fiskat på alla områden så vågar jag säga att bland några av de här områdena så är det bättre fiske än på många andra. Jag ser det som en självklarhet att det kommer att skapa en missämja. Det finns nog en viss sundhet i att ta det reglerat.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Jag tror att ltl Holmberg överdriver risken för missämja mellan fiskarna och problemet med överfiske. Om man märker att det är stora mängder fiskare som dras till ett visst område så då gåt det att sätta fiskeförbudstider. Inte tror jag att fiskarkåren är ute efter att utrota fiske. Vi vill ha ett starkt bestånd av fisk att fiska på. Att se det på det viset att det är bara den som bor närmast ett fiskeområde som ska få fiska på det område är jag också lite tveksam till. Fiskarkåren bör ha ställen som de kan fiska på stora delar av året för att kunna bedriva sin näring.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Det är en angenäm en motion. Vi har tillsatt en grupp för att utreda möjligheten för finansiering av Guttorp i framtiden. Vi har diskuterat en fiskevårdsavgift för fiskare, sportfiskare och kanske för allmänheten. Det är under diskussion, det finns inget slutligt ställningstagandet ännu. I den gruppen har man fört en diskussion att alla som fiskar eller kanske alla ålänningar ska vara med och betala en fiskevårdsavgift och då borde man också få någonting tillbaka. Vi har fört en diskussion om att eventuellt upplåta landskapets vatten för sådana som inte har eget vatten idag. Därför tycker jag det är bra att man tar ett helhetsgrepp på det här så att man inte skyndar och skapar ett fiskekort för yrkesfisket. Man borde få ett helhetsgrepp på hela Guttorp och finansieringen. Vad ska det bli av fiskevårdsavgiften, eller hur blir det? Vi har diskuterat olika utgångsmöjligheter för finansieringen. Det är nog bra man lite väntar på den här motionen och kanske lite lugnar ner sig med ett fiskevårdsområde för bara yrkesfiskare. Jag anser att man ska utreda det här noga. Att tillsätta en grupp till, då blir det grupp på grupp som sysslar med samma sak. Man kan ge mandat att utreda även detta till den gruppen som idag utreder möjligheterna för att bevara Guttorp. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagting, jag tackar också för utskottets behandling av den här motionen. Jag tycker att de hanterat den på stort allvar men ändå kommit fram till en bra slutsats, att det är viktigt och vettigt att i dagsläget ta ett helhetsgrepp om de här frågorna.
I likhet med det som ltl Brage Eklund nämnde så pågår för tillfället väldigt många processer kring fiskefrågor. Om det är något som just nu upptar min tid så är det fiske i olika aspekter. Vi förhandlar bl.a. om fiskekvoterna med Helsingfors. Det är en sak där fiskarnas och yrkesfiskarnas framtid verkligen är avgörande om vi lyckas uppnå en bra förhandling och att de får tillräckliga kvoter att fiska på. Det föranleder ett möte i morgon med minister Tiilikainen vid ministeriet och ett hörande på fredagen både i grundlagsutskottet och jord- och skogsbruksutskottet i Helsingfors. Det tar tid och kräver just nu en avvaktan vart vi når där.
Den andra processen som här nämndes är fiskevårdens framtida finansiering där både ltl Lindholm, ltl Eklund, ltl Holmberg och jag sitter i samma grupp. Vi försöker hitta en gemensam lösning för hur finansieringen ska se ut. Att vi har möjlighet för fortsatt utplantering är också en helt avgörande fråga för ett framgångsrikt yrkesfiske på sikt.
Dessutom har Åland uttalat en avvikande hållning i frågan om drivgarn vilket väcker mycket dubbla känslor så vitt det har kommit mig till känna den senaste tiden. Det är både positivt och negativt beroende på hur man ser på fisket. Jag antar att det är därför som utskottet också kommer till en konklusion. Idag är det yrkesfiskets intresse men det är också väldigt mycket sportfiskets intresse. Man måste se dessa gemensamt och försöka förhålla sig positiv till de båda.
Det som kom fram i behandlingen i debatten innan den här frågan kom upp är erfarenheten som landskapet har kring de här olika fiskeområdena. En del områden är mycket heta och intressanta för fiskarna och andra är mindre intressanta. Det medför att man på något sätt måste skydda de heta fiskeområdena från överfiske vilket kan vara en risk.
Det är väldigt bra att vi diskutera i termer av hållbar utveckling och bärkraft inom olika vattenområden. Det är också en anledning till att ta ett helhetsgrepp och se nu hur alla pusselbitar faller på plats.
Om det blir fortsatta diskussioner och parlamentariskt gemensamt arbete om fiskefrågor så är ltl Lindholm för min del mycket välkommen att delta. Tack.
Ltl Göte Winé
Tack, herr talman! Man vill framför allt se helheten mellan yrkesfiskarna och fritidsfiskarna.
Ltl John Holmberg nämnde oron, schism mellan yrkesfiskare men också mellan fritidsfiskare och yrkesfiskare. Jag tycker att den här motionen bra. Varför har vi på det viset att man ska söka fiskekort för varje område? Det som framkom i utskottet så kände jag att orsaken var för att reglera fisket. Vi fick höra ett exempel. Över 20 sökande ville fiska i Kastelholmsområdet och 8 beviljades tillstånd. Man måste se att man får en helhet här, annars kanske man vill fiska där det ger bäst.
Vi har en driftig och bra minister nu så det händer mycket i fiskefrågorna. Vi jobbar vidare.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
5 Anläggande av rondell
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat åtgärdsmotion nr 2/2015-2016 som rubriceras anläggande av rondell landsväg 2/Björsby-Gölby.
Motionärerna önskar genom sin åtgärdsmotion att den landsväg som går från Näfsby till Gölby ska ansluta till Godbyvägen på den plats där den nuvarande fyrvägskorsningen är belägen, dvs. cirka 400 meter söder om den plats som av vägplanerarna synbarligen ses som ett bättre alternativ för anslutning och anläggande av rondell.
Utskottet har låtit sig informeras om de nya vägplanerna, och noterar för sin del, samt betonar, att det är landskapsregeringens uppgift att se över nuvarande trafiklösningar, samt att planera nya och förnuftigare trafiklösningar där behov av detta föreligger. Detta med beaktande av bl.a. önskad vägstandard och modernt trafiksäkerhetskunnande. Utgångsläget torde vara att ändringar planeras och verkställs i nära samarbete med berörda intressenter såsom markägare och kommuner, och att framlagda synpunkter beaktas inför kommande beslut och även efterföljs där så är skäligt och rimligt.
Jag har ytterligare, för en stund sedan, blivit informerad av minister Mika Nordberg att man fortfarande utreder frågan. Externa resurser kommer eventuellt att anlitas i syfte att uppnå den bästa möjliga trafiklösning.
Herr talman! Med detta som grund förslår finans- och näringsutskottet att motionen förkastas.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Tack även till finans- och näringsutskottets ordförande Tage Silander för presentationen.
Vi kan konstatera att man som politiker ibland tvingas att ta initiativ till sådant som kanske ligger lite utanför ens primära intresseområden. Men otvivelaktigt ligger allt som har med miljö, hållbarhet och natur att göra oss alla varmt om hjärtat.
Den här åtgärdsmotionen syftar till att slå vakt om kulturmiljön som man kan tala om i Gölby- och Björsbytrakten. Det skulle vara ett onödigt våldförande i naturen att bygga en ny vägkorsning och därmed förstöra det vackra helhetsintryck vi har med nuvarande ås.
Välmedveten om att planerarna alltid har haft sina långsiktiga mål så är det ändå vi, som de högsta beslutsfattarna i vårt örike, som har sista ordet när det gäller de här frågorna.
Talman! Jag kommer inte att föreslå någon vidare aktion från min sida här idag. Jag nöjer mig med att frågan har väckts. Jag har betonat, som jag gjorde i våras, hållbarheten. De som talar sig varma för hållbarhet kan ju knappast stöda vägplanerarna när det gäller den här rondellplaneringen.
Jag hoppas också på den nya dialog som har uppstått på trafikavdelningen under minister Nordbergs handledning. Jag är övertygad om att det här är en dialog som kan utmynna i att vi får en ny vägdragning men utan onödigt bruk av naturmiljön som hittills har varit aktuell inom infrastrukturavdelningen.
Naturligtvis har jag beredskap att återkomma i den här frågan om det skulle visa sig nödvändigt framöver. Tack, talman.
Ltl Brage Eklund, replik
Talman! Den här motionen är behjärtansvärd på det viset att man försöker bevara korsningen eller rondellen på samma ställe och det kan jag tänka mig att stöda.
Jag ställer mig frågande till varför man ska bygga en rondell. Har inte motionären funderat på att istället bygga påkörningsfiler och avkörningsfiler? Då skulle det bli ännu mindre ingrepp på miljön och ännu mindre mark. Att bygga en rondell ytterligare på en huvudväg förorsakar mera hinder och bekymmer än avkörningsfiler och påkörningsfiler.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Det är en mycket befogad frågeställning som ltl Eklund lyfte fram angående den här åtgärdsmotionen. Till grund ligger väl den diskussion som har förts med byssborna i Gölby och Björsby. Vi har en situation där den här är raksträckan som det är frågan om används i alltför hög grad för att testa bilarnas kapacitet. De som bor och berörs av vägdragningen i stort anser redan idag att en rondell skulle ta ner intresset att nyttja bilarna hastighetsförmåga just på den här platsen på Åland. Visserligen kanske man kan säga att det här borde istället polisen sköta, men vi vet alla att det är omöjligt att idka övervakning överallt hela tiden. Så därför en rondell.
Men som ledamoten sade, redan det att man skulle bygga till påkörnings- och avkörningsfiler på samma sätt som Godbyvägen i övrigt är planerad, det är naturligtvis också en möjlig lösning.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! I tider där vi tittar på möjligheten att spara pengar så utan att göra någon matematisk översyn av detta så borde det vara billigare att bygga påkörnings- och avkörningsfiler än en rondell i det här fallet. Jag ser att Runar Karlsson, som är lite frälst i de här rollerna, skakar på huvudet, men jag tror att han har fel i det här fallet.
När det gäller trafiksäkerhetsmässigt så tror jag att om man har ordentliga påkörnings- och avkörningsfiler så är det lika säkert som en rondell. Att bygga en rondell för att sänka hastigheten är jag inte så där tillfreds med, utan då finns det andra metoder som är mycket enklare.
Talmannen
Talmannen påminner om att inte nämna andra personer, som inte kan svara på frågan, i en replik.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ledamoten har helt rätt. De tekniska lösningarna lämnar jag och de andra motionärerna mer än gärna åt dem som sist och slutligen ska utforma våra nya vägar. Det centrala är att det inte byggs en ny vägdragning där man samtidigt stänger ner anslutningar från den befintliga gamla Godbyvägen och därmed skapar problem, inte minst för räddningsinsatser. Motionen syftar till att se på vilken påföljd en sådan förändring skulle medföra för bykärnan i Björsby som också måste få en ny vägdragning. I övrigt förlitar jag mig på att minister Nordberg ser till att det här blir enligt motionens tanke.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling omröstning
Remiss
6 Ändring av lagtingsordningen
Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting och ärade ledamöter av regeringen, nu är det min tur att hålla jungfrutal i den nya tillfälliga lokalen. Vad passar då bättre än att ha en egen lagmotion?
Vi kallar lokalen tillfällig men när man tittar i ärendena som är för kännedom så har vi ett budgetförslag och när man ser trenden så kanske det här blir vår varaktiga lokal. Kanske vi hamnar att hyra ut mormorborgen?
Herr talman, till saken. Ärendet gäller en lagmotion där jag föreslår att ansvarig medlem av landskapsregeringen ska vara tvungen att närvara vid plenum då ett lagförslag debatteras.
Jag tror att vi alla vet varför jag har lagt den här motionen, så jag upprepar inte de sakerna här och nu. Vi ska försöka se framåt och försöka hitta lösningar för framtiden.
Vi har haft en lång sommar och en lång paus sedan jag formulerade det här. Under tiden har jag träffat några av mina framtida kollegor i veteranklubben. Jag frågade då hur det kommer sig att när det finns en exakt skrivning i lagtingsordningen vad som ska och inte ska göras så varför har man inte tagit upp deltagandet för de ansvariga regeringsledamöterna i olika ärenden? Man svarade då att det beror antagligen helt enkelt på att man har bedömt att det inte har behövts. Tidigare har man haft en gentlemannaöverenskommelse att om en minister är borta så har helt enkelt en annan minister begärt bordläggning och en tredje har understött det. När jag i våras begärde bordläggning så råkade faktiskt minister Perämaa ha sitt anförande efteråt och han kommenterade mest mitt förslag till bordläggning, men däremot understödde han inte någon bordläggning. Så tydligen har den här kutymen ändrat och därför lägger jag det här förslaget.
Rent preciserat står det; ” Medlemmarna i landskapsregeringen har skyldighet att vara närvarande för att kunna delta i debatten i plenum då lagförslag, som de ansvarar för behandlas i plenum. I annat fall bordläggs ärendet automatisk, såvida någon ledamot så önskar.” Med detta menar jag att det inte ska vara en automatisk bordläggning för vi har faktiskt små ärenden, skatteavtal med Uzbekistan och andra, där det kanske inte behövs någon minister. Men om någon vill fråga en minister så tycker jag att det är rimligt att ministern är på plats och därför har jag lagt fram den här motionen.
Jag såg att min slarviga sekreterare har skrivit att den ska träda i kraft den 1 januari 2018, men det ska vara 2017 eller det datum som automatiskt passar.
Jag hoppas att lag- och kulturutskottet behandlar den här motionen på ett mer positivt sätt än de förslag som vi har sett här tidigare idag. Tack, herr talman.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag tycker att det är både förvånande och helt ärligt en aning magstarkt av ltl Toivonen att kräva att andra ska vara sina platser när han själv väljer bort utskottsarbetet. Vi lagtingsledamöter har ju möjlighet att ställa frågor direkt till ministrarna och det sker i utskottet. Under plenum har vi möjlighet att ställa frågor till regeringen. Som jag ser det så har vi fått fullgoda svar här och detaljerna och de precisa frågorna har vi fått svar på i utskottet.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Som jag sade så valde jag att inte titta bakåt utan titta framåt.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Ja, framledes finns det också utskottsarbete så vi emotser då att ltl Toivonen deltar i utskottsarbetet och ställer sina frågor där och inte agerar så som han har gjort hittills.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Nu har jag som sagt begränsad parlamentarisk erfarenhet. Jag minns skolningen ifjol höstas där det sades uttryckligen att i utskottsarbetet ska vi ställa frågor, vi ska inte debattera. Debatten ska vi ha i plenum, men det är väldigt svårt att debattera med en person som är frånvarande, det är oerhört svårt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Jag är fortfarande förvirrad och undrar vad ltl Toivonen avser med den här motionen egentligen. När det gäller han själv så är det inte viktigt att vara fysiskt närvarande, utan då kan han befinna sig i ett annat land och föra en dialog och ställa frågor. Vi ställer frågor till varandra i utskottet också. Varför är det viktigt just i det här fallet att vara fysiskt närvarande men i annat fall kan man vara på en helt annan plats?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Som jag ser det så är det en väldigt stor skillnad på att vara frånvarande när det gäller en ansvarig minister som lägger fram ett lagförslag eller om det är person från oppositionen som sitter i ett utskott och som dessutom har en ersättare. Utskottsarbetet går vidare oberoende av hur det är. Men när det gäller lagförslag så kan man inte ställa frågor till en person som inte är närvarande.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det där var ett mycket märkligt synsätt på den högsta beslutande församlingen på Åland, lagtinget. Vi ska stifta lagarna. Det är en brist om inte alla är närvarande och kan ta beslut om lagarna. Om alla skulle resonera på samma sätt så skulle vi inte kunna stifta lagar. Jag förstår inte resonemanget att det är okej att en ledamot, i det här fallet Toivonen, är frånvarande fysiskt, men när det gäller andra så ska man vara närvarande fysiskt. Jag tycker att resonemanget haltar betänkligt.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Vi stiftar väl inte lagar i utskott, eller har jag missförstått det här totalt? Däremot ska vi vara närvarande i lagtinget. Hittills har jag varit närvarande varenda en sekund så här långt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack, herr talman! Ärade ledamöter, jag och vår grupp anser att det finns tillfällen när ministrars begränsade tid kan användas till bättre saker än att sitta i lagtinget. Om en minister kan sprida kunskap om självstyrelsen på nordisk eller europeisk nivå istället för att sitta och besvara frågor som lagtingsledamöterna de facto har fått svar på i utskottsarbetet redan, så anser jag att det är bättre att använda tiden till att sprida kunskapen om Åland.
Ltl Toivonen ville inte att vi skulle se tillbaka på orsaken till att den här motionen har kommit. Men jag tycker ändå att vi ska ta ett steg tillbaka och notera att det handlar om att ltl Toivonen in absurdum begärde att få svar på frågor som alla andra i salen hade svar på eftersom vi hade följt med i utskottsarbetet och pratat med våra grupper. Det här handlar helt enkelt om ännu ett sätt för män att försöka kontrollera kvinnor och vilja ha dem på plats där de vill eller inte vill vara. Tack.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Vi ska inte titta bakåt, men vi kan titta framåt. Det här gäller ju också i remissdebatten. Vid remissdebatten har vi inte haft någon behandling i utskottet. Ingen har överhuvudtaget kunnat få något svar på några frågor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag vill säga klart och tydligt att jag inte stöder den här lagmotionen som ltl Stephan Toivonen har lagt fram. Orsaken till att jag inte stöder den är de empiriska studier som jag har gjort i samband med att jag har varit minister under sex år i Ålands landskapsregering. Även om man så ville och önskade att man alltid skulle kunna sitta på plats och ta del av lagtingsdebatten så låter det sig tyvärr inte göras. Därför att en stor del av det arbete som sker i landskapsregeringen gör att det helt enkelt är omöjligt. Det kan vara möten som gäller framförhandlande under lång tid och där man förväntas vara på ett annat ställe och föra Ålands talan i en specifik fråga osv. En annan sak som gör att det är omöjligt är att vi i lagtinget har en föredragningslista men vi kommer ju väldigt sällan till slut på den listan. I så fall överförs ärenden till nästa gång och det betyder då att regeringsmedlemmarna ska sitta här hela tiden. Jag tror att den här regeringen faktiskt, tillika som andra regeringar, verkligen försöker närvara i mån av möjlighet. Men att begära att de alltid ska sitta här då tror jag nog att landskapet Åland, den operativa delen, stannar av precis. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
7 Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 september 2016.
8 Ändrad lagstiftning om utkomststöd
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 september 2016.
9 Energieffektiv renovering av byggnader
Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 september 2016.
10 Kulturhistoriskt värdefulla föremål
Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 26 september 2016.
11 Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar
Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 26 september 2016.
12 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 september 2016.
13 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015 samt landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.20145
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 28 september 2016.
14 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum 28 september 2016.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 21.09 klockan 13.00. Plenum är avslutat.