Första behandling

Invasiva främmande arter LF 8/2019-2020

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman! Det är nu ett tag sedan, den 9 mars, som lagtinget begärde social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget om invasiva främmande arter. Strax efter kom ett litet virus som har gjort att behandlingen något dragit ut på tiden.

    Det gäller alltså en ändring i landskapslagen om naturvård som ändras med anledning av en EU-förordning. Det handlar om att även vi på Åland nu får ett tydligt förbud att släppa ut invasiva främmande arter i miljön. Det handlar också om omsorgsplikt om att motverka spridningen av invasiva främmande arter som kan ske både passivt och aktivt, såväl avsiktligt som oavsiktligt. Det handlar även om en allmän styrning och vissa administrativa ingrepp. Det här inför vi eftersom vi är alla beroende av ett hälsosamt ekosystem.

    I vårt betänkande över lagförslaget konstaterar vi att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och kan även orsaka ekonomisk skada och inverka negativt på människors och djurs hälsa. Därför ser utskottet det här som en viktig lag och vi har verkligen satt oss in i frågan och hört ett flertal sakkunniga, vilket ni kan se i hörandeförteckningen.

    För att kunna förebygga och bekämpa skador från främmande invasiva arter är det viktigt att ha aktuell och uppdaterad lagstiftning på plats som även harmoniserar med EU-förordningen, vilket vi får nu.

    I vårt betänkande har vi, för att förtydliga, beskrivit skillnaden mellan invasiva främmande arter och främmande arter. Vi valde att skriva en hel del om fastighetsägares eller fastighetsinnehavares ansvar och omsorgsplikt, vilket ni kan läsa närmare om i betänkandet. Här poängterar vi skälighetskravet. Kostnaderna behöver vägas emot nyttan, men även så att nyttan, som de föreslagna hanteringsåtgärderna medför, alltid måste bedömas i ljuset av alternativkostnaderna för konsekvenserna av uteblivna åtgärder. Ansvaret behöver fördelas logiskt. Vi har, från utskottets sida, försökt tydliggöra ansvaret där det upplevts som otydligt. Utskottet har i ett stycke beskrivit svårigheterna med invasiva främmande arter i marina områden.

    I utskottet har vi diskuterat varg, lupin, parkslide, tvättbjörn, vresros såväl som skarv. Eftersom vår uppgift inte är att skriva dessa listor på invasiva främmande arter så slutade det med ett stycke om skarven som vi tyckte var värt att nämna.

    Vidare vill utskottet peka på vikten med samråd och samverkan i uppgörandet av handlingsplaner så att allmänheten, näringslivet, myndigheter och intressegrupper i ett tidigt stadium ges en faktisk möjlighet till deltagande och kan framföra sina åsikter. Vi vill att landskapsregeringen samarbetar med civilsamhället, även då man verkställer hanteringsåtgärder och då man inrättar övervakningssystem som är viktigt för att möjliggöra tidig upptäckt så att man kan arbeta proaktivt och kunna samordna insatser, vilket blir mest ekonomiskt fördelaktigt.

    Utskottet valde att utöka lagen på ett ställe med ordet sticklingar, så att inte bara plantor och frön av främmande invasiva arter inte får odlas, planteras eller sås då det gäller en sådan art.

    Till sist vill jag, speciellt till landskapsregeringen och ministern, nämna behovet av informations- och rådgivningsinsatser både till allmänheten men även till berörda aktörer. Behov finns av utbildningstillfällen, informationsmaterial och allmän upplysning och det behöver vara tydligt och lättillgängligt.

    Jag vill passa på att rikta ett stort tack till vår utskottssekreterare Carina Strand. Jag är säker på att om hon i sommar ser en skarv så kommer hon att tänka på oss i social- och miljöutskottet. Tack för ditt tålamod! Nu hoppas vi att du snart får några veckors erforderlig vila.

    Till sist; utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Jag vill också rikta ett tack till utskottets ordförande Söderlund. Det verkar som utskottet har gjort ett verkligt gediget arbete. I remissen så lyfte jag upp två saker. Att spana lite mot framtiden, vad är det för nya invasiva arter vi kan vara rädda för att drabbar vår natur? Och också frågan om uppmaning till allmän ökad kunskap, uppmärksamhet och utbildningstillfällen och så vidare kring de här sakerna. Bägge de delarna har utskottet och dess ordförande tagit fasta på. Tack för det.


  • Precis som ledamot Gunell påpekade så det finns och fanns i utskottet ett stort intresse för den här lagen och hörandelistan kunde egentligen ha gjorts ännu längre, men någonstans måste man sätta gränser.

    Vi frågade ofta vad som är på kommande nu med klimatförändringar och sådant. Vi har nog tyvärr, måste jag säga, lite otrevliga överraskningar att se fram emot om man säger så. Vi får hålla ögon och öron öppna. Det är ju inte utskottet som gör de här listorna sedan, utan det jobbar landskapsregering vidare med. Vi får se hur mycket vi kan påverka arbetet där.


  • Tack, talman! Tack utskottsordförande. Det var intressant och spännande att ta del av betänkandet.

    Jag ville bara svara direkt på medskicket. Just vad gäller kommunikationen, informationen och att fortsätta utveckla den biten så kommer jag verkligen att ta med mig. Jag tror att det kan öka känslan av att vi ska ta oss an de här utmaningarna tillsammans och engagera varandra och hålla varandra ajour. Så jag tar detta med mig.


  • Ja, tack för det ministern. Det låter jättebra, absolut, på många sätt. Jag kan lova dig att vi i oppositionen kommer att se till att så sker.


  • Tack, fru talman! Det som var intressant i utskottsbehandlingen, enligt min mening, var att utskottet verkligen var intresserad av den här frågan på olika sätt, vilket ledde till att man ju faktiskt blev att tänka djupare på vad definitionerna innebär kring främmande invasiva arter, kring vad som är enbart en främmande art och kring vilka arter som karaktäriseras som invasiva just bara på Åland och också i hela Finland och EU. Samtidigt som man hade olika åsikter så kunde vi ändå bra kompromissa oss fram till skrivningarna. Jag är verkligen väldigt nöjd. Jag vill tacka ordförande för det och också för ledarskapet i den frågan.

    Beträffande skarven så kom vi fram till att vi understryker samarbete mellan Östersjöländerna och att faktiskt rikta in oss på jaktlagen i främsta hand. Jag ser framemot att se vad landskapsregeringen avser att göra med den saken.


  • Tack, talman. Precis så är det. Det har varit en intressant lag att sätta sig in i. Utskottet har varit väldigt intresserade och velat lära sig mera och höra mera. Det var en tacksam lag att arbeta med på det viset.

    Vi följer nu landskapsregeringen och hur de arbetar vidare. Vi poängterar också vikten av samarbete. Om jag minns rätt så finns det med i betänkandet också att vi behöver samarbeta, speciellt Östersjöländerna, men kanske emellan Sverige och Finland främst. För som vi vet så rör ju fiskar, fåglar och djur på sig.


  • Tack, fru talman! Det var lite dit jag ville komma. Vi har ju olika arter som vi behandlar i den här lagen och arterna har väldigt olika förutsättningar och väldigt olika rörelsemönster. Skarven är en av dem som ju är problematisk över hela Östersjöområdet.

    Närmaste information som kom från Sverige var att man tillåter ganska utökad skyddsjakt på skarv, vilket kommer att innebära, inom en snar framtid när den lägger igång gång, att vi kommer att se effekten av det här ytterligare. Om vi tyckte att vi hade mycket skarv här före så kommer vi att se ännu flera, för de är väldigt kända för att de rör på sig väldigt mycket beroende på vilket jakttryck det finns.

    Men utöver skarven så anser jag att fastän det här är ett utskott som har ett ganska högt jaktintresse och har intresse för de här bitarna med jakt, däggdjur och fåglar så tyckte jag ändå att utskottsarbetet faktiskt inte lät sig förblindas av det. Man tog faktiskt in alla aspekter kring växter och kring vattenlevande organismer. Så jag tycker verkligen att det här ett tecken på att väldigt framåt (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tänker inte diskutera skarven så mycket mera. Jag konstaterar bara att vi har diskuterat ganska mycket i utskottet. Vi följer med landskapsregering och deras arbete hur det går med den frågan.


  • Tack, fru talman! Lagtinget stiftar lagar och landskapet verkställer och ibland också inspekterar att allt går så som man har tänkt sig. Jag tänker bland annat på lupiner som finns överallt och som antagligen ska avlägsnas på bästa sätt, om det är lönsamt eller inte. Jag tänker då på landskapet självt som fastighetsägare. De allra flesta landsvägar är ju landskapets egna. Hur har utskottet resonerat kring den problematiken att man både är verkställare och granskare och alltihopa på en gång. Hur hanterar man det?


  • Tack, talman! Tack ledamoten Selander. Det är ju alltid en svår fråga angående vem som granskar, granskas det bra och tillräckligt och sådant. Vi har inte fördjupat oss desto mera i den frågan.

    Beträffande frågan om lupiner så har vi försökt att inte gå in så hemskt detaljerat på olika arter. Men absolut finns det ett arbete för landskapsregeringens vägavdelning att göra.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 14:17

    Talman! Ibland är det kul på jobbet och det var det helt klart när social- och miljöutskottet jobbade fram detta betänkande. Det var roligt framförallt eftersom andan har varit god, konstruktiv och hela utskottet fokuserade på att ”stresstesta” varendaste ett antagande som ligger till grund för detta lagförslag och försökte också hitta sätt att förbättra den.

    Att motverka spridningen av invasiva främmande arter är ingen liten grej precis, talman. Lätt är att förbjuda utsläppande av främmande arter i miljön, något delikatare blir ju sedan fastighetsägares och -innehavares samt olika marknadsaktörers omsorgsplikt att konkret stoppa spridningen av invasiva arter.

    Utskottet föreslår en viktig förändring i paragraf 19b där ”och” i paragrafens rubrik och i paragraftexten byts ut mot ”eller” för att tydliggöra att det är antingen fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren som har det operativa ansvaret för att omsorgsplikten förverkligas. Utskottets bedömning var att ansvarsfördelningen blev otydlig med ett ”och”, med ”eller” blir det tydligare.

    Något som helt saknades i den finländska lagstiftningen var vägledning för hur bestämmelsen ska tolkas i praktiken. Därför skriver vi att i oklara fall måste en skälighetsbedömning göras, där tidpunkten för det oavsiktliga spridandet är en sak som ska vägas in. Är t.ex. fastigheten utarrenderad på mycket lång tid och ägaren befinner sig långt borta kan det vara rimligt att förvänta sig att det är arrendatorn som vidtar de åtgärder som nöden kräver för att stoppa spridandet här och nu. Med tanke på hur viktig äganderätten är för många ålänningar är det rimligt att vi har en möjligast tydlig reglering här på Åland, gärna tydligare än på andra håll.

    Så, varför är detta viktigt? De invasiva främmande arterna är ett av de större hoten mot den biologiska mångfalden i världen. Främmande arter orsakar omfattande ekonomisk skada som skadegörare inom jord- och skogsbruket, men även fiske och fiskodling kan lida av att invasiva främmande arter sprider sig. Främmande arter kan dessutom fungera som s.k. sjukdomsvektorer och indirekt utgöra ett hot också för människans hälsa. Det uppskattas att det för närvarande i Europa finns cirka 12 000 främmande arter, varav ungefär 10-15 procent räknas som invasiva främmande arter som orsakar ekologisk och ekonomisk skada.

    För Åland är framförallt invasiva främmande arter i marina områden av betydelse. Utskottet noterar därför att EU-förordningens krav på analys av spridningsvägar, och upprättandet av en handlingsplan utgående från identifierade spridningsvägar, kan vara utmanande specifikt när det handlar om främmande vattenlevande arter, eftersom tekniskt och ekonomiskt effektiva metoder idag saknas för att påverka vattenekosystemens nuvarande status på annat sätt än att försöka hindra att nya invasiva främmande arter kommer ut i vattnen. Det här, talman, kan bli en betydande utmaning för Åland i framtiden.

    Avslutningsvis kan vi konstatera att mångfalden är stor bland de invasiva arterna. Här har vi lupinerna som med sin fröspridning effektivt gödslar vägrenarna och konkurrerar ut andra arter. Här har vi mördarsnigeln som har den artspecifika konkurrensfördelen att den kan fortplanta sig med sig själv och lägga ett mycket stort antal ägg. Vi har signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) som kan konkurrera ut den för Åland så viktiga flodkräftan. Vi har varje trädgårdsodlares mardröm, Parkslide (Fallopia japonica). Dock inte skarven eftersom det i dagens läge inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att skarven har spridits till Europa till följd av mänsklig aktivitet.

    Landskapsregeringen har ett viktigt arbete framför sig; att ta fram en lista för invasiva främmande arter av betydelse för landskapet. Det finns gott om arter som kvalar in på denna lista, det är bara att välja och vraka. Men jag vill för egen del lyfta varroakvalstret som Ålands biodlare hittills har varit förskonade ifrån och där vi faktiskt genom finländsk lagstiftning har fått till stånd en särreglering för Åland. Tack för ordet!


  • Tack, fru talman! Som jag noterade i ledamoten Valves anförande så är det ju detaljerna som har märkts i utskottsarbete som faktiskt har betydelse. Att prata om "och" eller "eller" i över en timmes tid kan utifrån ses som slöseri av tid. Men när man börjar analysera betydelsen av "och" eller "eller" i ett sådant här arbete och börja multiplicera de juridiska aspekterna så märker man att det har väldigt stor betydelse. Det handlar främst om frågan om vi lägger ansvaret på ägaren och innehavaren själv eller lägger vi ansvaret juridiskt att de ska lösa det.

    Den andra saken som jag skulle säga kommer jag inte exakt ihåg nu för jag pratade bort mig själv. Men det är som sagt detaljerna som man märker att är de viktiga. Det sista du sade, det var det som jag skulle nämna, men vi återkommer till det i nästa replikskifte.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 14:23

    Tack ledamoten Påvals. Undertecknad kan väl bekräfta att när vi i utskottet i 30 minuter hade diskuterat huruvida det skulle vara "och" eller "eller"sprack så började jag känna ett visst mentalt tryck inombords Med ungefär vid 35 minuter så ramlade polletten in, att det har betydelse. Det står olika i olika lagar, det är ganska tunga konsekvenser som det är frågan om för markägare eller markinnehavare. De kan se väldigt olika ut och framförallt om du råkar vara ägare till ett marint område och vad sedan förpliktelser innebär för dig juridiskt. Det är väldigt viktigt att vi ger landskapsregering, och i förlängningen domstolarna, redskapen för att tydligt och direkt kunna säga att det är den här som är ansvarig. Det ska inte råda några oklarheter i ansvarsfrågan. Där tycker jag att vi från utskottet har förbättrat lagförslaget till den delen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:24

    Talman! Bästa lagting. Tack för ett väl genomarbetat betänkande kring invasiva arter, trots att jag saknar vissa saker. Jag tycker att det är synd att vi inte går i bräschen här på Åland och i betänkande uppmanar till att lista skarven som en invasiv art.

    Vi ser det gällande havsörnen, vi ser det gällande vår vårjakt och det märks, som sagt var, gällande skarven. Jag har en viss förståelse för att det bevis som framlagts att skarven kunde kategoriseras som en invasiv art har stött på hårt motstånd. Fågelorganisationerna med Birdlife i spetsen har stora resurser att bedriva lobbying inom EU och så länge som varje enskilt medlemsland i stor utsträckning driver skarvfrågan enskilt och nationellt så blir det svårt att nå fram, hur vetenskaplig argumentationen än är. Stammen har exploderat de senaste 20 åren och alla Östersjöländer upplever idag svåra negativa och destruktiva effekter av detta. Det råder inget vetenskapligt tvivel om att fiskstammarna påverkas och när rovfiskarna åtgår till skarvföda blir följden en försämrad miljö. Inget vetenskapligt tvivel råder om hur landmiljön ser ut på de platser där skarvarna häckar. Idag finns minst 100 000 skarvar i Östersjön, den är långt ifrån utrotningshotad, lika lite som havsörnen.

    Jag vill uppmana landskapsregeringen att arbeta för ett gediget och gränslöst samarbete på alla nivåer gällande skarvproblematiken. För skarven är inte stationär och den sveper förbi samtliga kuster kring Östersjön. Det handlar om att vi alla har en gemensam population av skarvar, och därför har t.ex. Danmark inte sett så stora effekter av sin omfattande skyddsjakt då inflyttning från grannländer är stor. Därför är just samarbete det som kan vara vägen framåt.

    Även Sverige påverkas i stor grad av alla de skarvar som efter häckning förflyttar sig söderut från finska kusten, och precis som Åland så drabbas Sverige under sensommaren. Flera svenska riksdagspolitiker har skrivit motioner i frågan och nu tänds ett hopp om bättre reglering i och med att Stockholms län nyligen antagit en förvaltningsplan för skarv som också belyser betydelsen av gränslösa samarbeten.

    Men jag vill avsluta positivt, för det finns något riktigt positivt på gång. Jag talade häromdagen med Österbottens fiskarförbund om hur de ser på skarvproblematiken och det var verkligen glädjande nyheter jag fick ta del av. Det ska bli ett nordiskt skarvsamarbete som har initierats av Österbottens Fiskarförbund. De har beviljats finansiering från Nordiska ministerrådet för att etablera samarbete kring forskning och förvaltning av mellanskarven i Östersjöländer. Fiskarförbundet uppgjorde ansökan under våren tillsammans med forskare från Danmarks Tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Möten mellan forskare på det kustnära fisket och skarv från Danmark, Sverige, Norge, Finland och Estland kommer att ordnas för att skapa gynnsammare förutsättningar för en gemensam skarvförvaltning i Östersjön och således skydda sårbara fiskebestånd och säkra kustfiskets framtid. Under mötena ska forskningsresultat i olika områden sammanställas och forskningsområden där det finns tillräckligt med kunskap och där dokumentationen är bristfällig ska identifieras. Man ska också diskutera hur och om man kan använda resultat från andra områden som dokumentation för att kunna tillämpa undantagen i artikel 19 i fågeldirektivet. Detta är nödvändigt för att inte behöva genomföra kostsamma och tidskrävande studier på varje enskild plats.

    Fiskeriforskare i Danmark har länge efterlyst gränsöverskridanden samarbeten i skarvfrågan och man hade år 2010 ansökt om finansiering för ett liknande projekt från Nordiska ministerrådet. Anhållan beviljades dock inte, bland annat för att det inte fanns tillräckligt många samarbetspartners.

    Fiskerinäringen i Finland har under de senaste åren också efterlyst gränsöverskridande samarbete i skarvfrågan. I höstas vände sig Österbottens Fiskarförbund till miljöministeriet med en vädjan om att ministeriet initierar nordiskt samarbete. Behovet av samarbete framkommer också i den nationella skarvsamarbetsgruppens slutrapport som publicerades i fjol. Det att Nordiska ministerrådet nu stöder en etablering av ett nordiskt samarbete är betydelsefullt och visar att man inte längre kan förbise den skada det stora skarvbeståndet orsakar det kustnära fisket.

    Jag fick via Österbottens fiskarförbund en inbjudan att ta del av mötet den 10-12 november i Vasa. Jag skickar inbjudan vidare till minister Röblom. De vill gärna se en åländsk representant i det här samarbetet. Det är väl just ett sådant samarbete som har efterfrågats under många år, och som också borde gälla säl, havsörn och ejderstammen etc. Men det här gör att jag i alla fall ser positivt på skarvproblematiken även om den inte kommer upp på listan den invasiva listan. Jag hoppas att landskapsregeringen fångar bollen på uppstuds och verkligen tar emot inbjudan. Tack.


  • Visst är det så att skarven, enligt vetenskapliga belägg, har en negativ påverkan på skog och på fiskbestånd osv. Men det finns inte, enligt utskottets förmenande, tillräcklig evidens för att skarven är en främmande invasiv art. Av de höranden som vi har genomfört i utskottet så kan vi verkligen också bekräfta det.

    Jag ställer mig verkligen frågande till att ledamoten Holmberg här i talarstolen ännu en gång vill ha skarven i en förteckning på unionsnivå eller på landskapsnivå. Jag frågar mig; vilka vetenskapliga belägg refererar Holmberg i sådana fall till?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:31

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag är av den personliga åsikten att skarven borde ses som en invasiv art. Jag ser också, vilket jag tog upp i mitt anförande, att det är väldigt svårt att nå fram inom EU med fakta, för lobbyverksamheten som fågelorganisationerna innehar är så pass mycket större än vad varje enskilt jägarförbund eller fiskarförbund på nationell nivå har. Det har Åland också erfarit, speciellt när det gäller vårjakten, hur små vi är i förhållande till problematiken på EU-nivå.

    Det finns en hel del bevis som är för långa för att ta upp här i ett kort replikskifte. Men jag skulle säga att det handlar om motsatt bevisföring. Jag tycker att den som anser att skarven inte är en invasiv art borde kunna bevisa varför den inte är invasiv. Det saknar jag, jag har inte sett det någonstans.


  • Talman! Det är inte på personliga åsikter som vi ska bygga förvaltning kring lagar, det är på vetenskapliga grunder. Utskottet menar att det inte finns tillräckliga vetenskapliga grunder för att klassa skarven som en invasiv främmande art. Därför har också utskottet skrivit definitionerna i betänkandet så att man klart och tydligt förstår vad som kan finnas med i den här förteckningen, antingen av unionens betydelse eller av betydelse för landskapet.

    Men det är så klart så att skarven har en negativ inverkan. Det finns verktyg - lagstiftningsmässigt - som vi kan hantera den via; som förvaltningsplaner och som skyddsjakt utifrån jaktlagen. Vi ska nu inte förhasta oss och genomföra någon typ av massutrotning på ovetenskapliga grunder.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:33

    Tack, talman! Ledamot Holmström, man använder ordet skarv som ett familjenamn lite slarvigt många gånger. Man pratar om storskarv och mellanskarv. Det är mellanskarven som vi ser här i Östersjön till stor del. Storskarven häckar på Atlantkusten.

    Tittar man historiskt hur populationsmängden av mellanskarv har gått från Främre Asien och Bortre Asien till Östersjön så ligger det ganska mycket bevisbörda kvar för att vetenskapligt kunna bevisa att mellanskarven inte är invasiv. Men det är sin sak.

    När det gäller skyddsjakten så skjuter vi ungefär 1 200 skarvar på Åland idag. Vi har kanske 30 000 när det är som värst på Åland. Det är en droppe i havet. Det är en droppe i havet i Danmark. Det är en droppe i havet i Sverige. Det löser inte några problem. Det måste till andra åtgärder. Att säga att skarven är en skyddsvärd art i Östersjön när det finns 100 000 skarvar (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Skarven är verkligen en fågel som rör och berör. Jag håller med om att den är ett stort problem, det fick vi absolut höra i utskottet. Vi hade väl olika åsikter i utskottet fick vi höra. Men vi gör ju ingen forskning eller initierar någon forskning i utskottet om huruvida skarven är en främmande invasiv art eller inte. Man får ju förlita sig på dem, validera sina källor och därefter fatta ett beslut.

    Men ledamot Holmberg var också lite inne på att det går ju att göra undantag från det här EU-direktivet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:35

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Det går att göra undantag, men jag tror att vi nu kanske ska lämna debatten om skarven är eller inte är en invasiv art. Jag tror inte vi kommer längre, tyvärr.

    Vi kan konstatera att ett gränslöst samarbete är initierat och är på gång, Åland kan ta del av det och det är exakt det som har saknats under de år som skarven fullkomligt har exploderat här i Östersjön.

    Jag kan också konstatera att någon gång tycker jag att vi ska gå i bräschen. Jag tycker att vi har blivit överkörda när det gäller vårjakten. Jag tycker att detta är ett bra initiativ, uppropet mot att vidta åtgärder mot havsörnens utbredning och negativa effekter. Precis på motsvarande sätt måste vi se på skarven. Vi ska också se på motsvarande sätt när det gäller sälen. Vi måste hantera miljön och naturen på det sätt som krävs. Vi har orsakat (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Precis som ledamot Holmberg så konstaterar jag att vi ju inte kommer längre just nu i den här frågan. Som vi vet så vetenskaplig fakta som finns idag kanske inte gäller imorgon. Fakta ändrar ju faktiskt med tid, men vi fick ju förlita oss på det som vi fick till oss i utskottet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:37

    Tack, talman! Ledamot Söderlund, jag har full respekt för det arbete och det är ett stort arbete ni har lagt ner på detta betänkande, absolut. Jag är inte kritisk till det.

    Jag helt övertygad om att när det här gränslösa samarbetet - Östersjösamarbetet - tar fart så kommer också vetenskapliga rön att komma fram i minst samma takt. Ger vi detta ett par år så kommer situationen att vara hanterbar även för Östersjöfiske och dess miljö.


  • Tack, fru talman! Precis som ledamoten Holmberg nämnde här så finns det stora oklarheter kring definitionen i fall skarven är en invasiv art eller inte. Där tycker jag, precis som ledamot Holmberg, att vi ska lämna det därhän tills forskningen har uppdaterats. Som också ledamot Söderlund här precis tidigare sade så ska forskningen ifrågasättas, forskningen visar aldrig sanningen utan det ska även alltid kunna utmanas.

    Det finns faktiskt en dissonans idag mellan det som man ser i skärgården och det som forskningen visar. Därför är det väldigt glädjande, som Holmberg nu sade, att forskningen ska öka när det gäller Östersjösamarbete och vilka effekter skarven faktiskt har och hur den ska hanteras. Just oklarheter kring storskarv och mellanskarv är ju faktiskt outrett. Det står fel i jaktkort och det står fel lite här och var. Vi behöver få mera forskning bakom. Därför har utskottet skrivit att det i dagens läge inte finns tillräckliga vetenskapliga bevis.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:38

    Tack, talman! Jag tror att vi kommer att behöva förbereda oss på att hantera utmaningar inom natur och miljö beroende på våra klimatförändringar. Vi ser det idag på Åland, vi har helt naturliga arter som har en väldigt liten dödlighet på grund av väldigt milda vintrar till exempel. Vi har antalet knölsvanar och antalet havsörnar. Många arter ska vara självreglerande mer eller mindre och naturen ska ha sin gång men som inte har det på grund av klimatförändringar och givetvis också många gånger miljöförändringar.

    När det gäller invasiv eller icke invasiv så jag tror att man måste också ta det i beaktande i framtiden, alltså att klimatförändringarna i sig gör att en viss reglering måste ske för att kunna ha ett ekologiskt fungerande system ute i vår natur och i Östersjön.


  • Tack, fru talman! Precis som John Holmberg nämnde så ska vi ändra definitionerna, det blir definitioner på ett ganska stort plan, på EU-plan, och det är en långsiktig åtgärd. Men de kortsiktiga åtgärderna ska baseras på forskning och det vet alla som har haft att göra med akademier att forskning tar tid. Forskning ska ta tid. Det är ganska långa processer. Det handlar också om att gemene man har ett ansvar att initiera till forskning. Det som vi på Åland nu försöker göra, åtminstone inom civilsamhälle och inom tredje sektorn. Man tar faktiskt initiativ till att visa på problematik som man vill att det ska ske mera forskning på. Men det är sedan utifrån forskningen som vi måste kunna definiera det vi gör politiskt, i utskottet exempelvis. Därför var det noga och det var en lång diskussion kring att lägga det här kring skarven på en tidslinje. Det är faktiskt så att ännu idag så finns inte den forskning som krävs, men det är ändå en passning till framtiden så att man ser till att det finns det. Vi på Åland måste gå i bräschen. Precis som Holmberg sade så måste vi vara spetsen på det här. Det gäller alla de arter som vi anser att (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:40

    Tack, talman! Tittar man på den här problematiken och tittar till exempel på hur svenska politiker arbetar med det så ser man ett otal riksdagsmotioner som inlämnats under de senaste 15-20 åren kring just denna problematik.

    Det som är bra för oss på Åland är att vi har skarven under vår jaktförvaltning. I Finland ligger skarvproblematiken ännu idag inom miljöavdelningen, men den är väl på gång till jaktministeriet. Det har också gjort att det har varit ganska senfärdiga åtgärder.

    När vi ser på forskningen så ser vi att till och med inom vissa forskningskretsar i Finland så har man inte ens varit överens om skarveffekterna. Det gäller nog att man breddar sig och verkligen får igång det här samarbetet för det kan ge en input som man annars kanske är lite hemmablind för.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 14:42

    Talman! I utskottsbehandlingen av lagförslaget om invasiva främmande arter har utskottet haft höranden som belyst olika aspekter av invasiva arter och hur tankegångarna kring bekämpandet av dessa ska bedrivas.

    Utskottet har erfarit att landskapsregeringen kommer att utarbeta riktlinjer för hur man ska jobba för att informera markägare och -innehavare om ansvarsfrågan och även att öka kunskaperna om invasiva arter. Detta gäller såväl hur man ska känna igen dem och hur man lämpligast bekämpar dem.

    Utskottet har även erfarit att ansvarsfrågan endast gäller växter, alltså inte däggdjur, fåglar, fiskar och marina organismer. En fråga som utskottet lagt ner mycket tid på är frågan om mellanskarven ska kunna betraktas som invasiv främmande art. Vi kan konstatera att frågan engagerar många, inte bara på Åland utan även i våra närregioner. Som vi skriver i vårt betänkande så kan inte mellanskarven i dagsläget klassas som en invasiv art, så de bekämpningsåtgärder som kan vidtas mot arten måste kunna härledas till jaktlagen istället. Intressant är att man nu på svenska sidan börjat inta ett nytt förhållningssätt mot mellanskarven och bland annat Stockholms läns landsting har beslutat att minska antalet häckande skarvar med hälften fram till 2030. Vi får hoppas att även Finlands miljöministerium vaknar i frågan.

    Om vi ska komma tillrätta med problemen som mellanskarven ställer till i våra skärgårdar är det av stor vikt att vi lyckas få till ett samarbete med de områden i öster- och västerled där föryngringen sker. Även om vi inte lyckas placera mellanskarven på listan över invasiva arter så finns det trots allt en väg framåt mot en situation där problemen kan bli hanterliga.

    När det gäller invasiva främmande arter som lever i vatten och hav är möjligheterna att bekämpa dessa begränsade, då de av naturliga orsaker är i det närmaste omöjligt att följa deras spridning. Det är ändå viktigt att vi får information om vilka arter det rör sig om och hur vi ska agera om vi upptäcker dessa.

    Jag vill avslutningsvis säga att jag ser fram emot den informationskampanj angående invasiva främmande arter som landskapsregeringen ska ta fram, så att vi alla gemensamt kan jobba för att bevara vår biologiska mångfald och minska spridningen av invasiva främmande arter på Åland. Tack, talman.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om naturvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.