Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Ärade lagting. Vi har från landskapsregeringens sida givit ett svar på den rent ampra revisionsrapport som landskapsrevisionen lämnade i sedvanlig ordning till lagtinget den 27 februari i år.

Normalt sett brukar revisionsrapporten innehålla en del tuffa skrivningar, men som jag inledningsvis konstaterade så det ju lite bistrare tongångar rent allmänt i det av landskapsrevisionen noterade bristerna i förvaltningen. Normalt sett ska ju en revisionsinsats ses som en tillgång för de granskande myndigheterna. Det ska se det som en positiv sak, att de får ett eller flera oberoende ögonpar som tittar på frågor som är av största vikt för ålänningarna som skattebetalare och som medborgare. Vi vill ha ett bra samhälle som fungerar enligt de principer som styr ett rättssamhälle, och också med god tillsyn och övervakning från ansvarigt håll, det vill säga i det här fallet landskapsregeringen.

Talman! Jag tänker inte gå in så mycket på Ålands hälso- och sjukvård. Vi har flera i salen som är mycket bättre bevandrade än jag när det gäller Ålands hälso- och sjukvård utgående från insyn via styrelse och annan representation. Men det är ju inte så underligt att en organisation som har närmare 900 personer på lönelistan, som har en budgetomslutning på cirka 90 miljoner per år, att det där finns ett ständigt behov av att gå vidare med myndighetsutveckling på olika nivåer. Här tycker jag att landskapsrevisionen ger ett bra stöd för de åtgärder som ÅHS-styrelse och ledning har på gång till den delen. Här tycker jag att revisionen i samverkan med de som har granskats och den som har granskat har fungerat.

Det som då har fungerat mindre bra gäller naturligtvis de underlydande myndigheterna. Här motser landskapsregeringen synpunkter från tidigare landskapsregeringsministrar och lantråd som har bättre insyn i det som skedde under den granskade perioden i huvudsak.

Ärade lagting, här har vi ett gemensamt problem. Vi har ju valt små oberoende myndigheter av en viss anledning och det är fråga om självstyrelsepolitik. Vi har inte önskat skicka över ytterligare arbetstillfällen, myndighetsfunktioner med allt vad det innebär till Finland. Därför har vi valt att satsa på egna myndigheter. Men det är tydligt att systemet med dessa små oavhängiga myndigheter är ett system som fortfarande har - om uttrycket tillåts -barnsjukdomar i bagaget. Här tar landskapsregeringen, i dess nuvarande form, det inträffade på största allvar och kommer naturligtvis att i detalj gå igenom de frågeställningar som har riktats särskilt vad gäller Lotteriinspektionen och där det till och med finns önskemål från landskapsrevisionen om ytterligare åtgärder från huvudarbetsgivarens sida.

När det gäller Datainspektionen så tror jag väl att alla redan har kunnat notera att där har det varit turbulens till följd av allt som har varit. Där valde ju landskapsregeringens förvaltningschef, efter ett omfattande hörande, att inte förlänga dåvarande dataombudsmannens förordnande. Jag vill inte här och nu gå in på detaljer. Jag bara konstaterar att när vi tillsätter tjänster så utgår vi ifrån att de som får en tjänst iakttar regelverk och de principer om respekt för andra som landskapsregeringen och underlydande myndigheter vilar på, det vill säga de värdegrunder landskapsregeringen, både tidigare och nuvarande, anser att ska prägla samvaron mellan människor.

Frågan om de små myndigheternas fortsatta tillvaro är någonting som också i svaret betonas. Vi kommer att titta på den frågan från landskapsregeringens sida. Går det att förändra myndigheternas vardagsliv utan att vi inkräktar på EU-rättens krav på oberoende ställning för dessa myndigheter? Varför det är allvar är naturligtvis för att det är en fråga om sådant som handlar om penningtvätt, riskerna handlar om individens rätt till integritet osv. Så det är otroligt viktigt principiella områden vi har att göra med.

Under tidigare minister Nina Fellman fögderi så har jag uppfattat att det togs fram en rapport om hur man trots allt skulle kunna föra vidare tanken på en mans myndigheter tillvaro och föra dem närmare landskapsregeringen utan att inskränka på det oberoendet. Kanske vi måste, som vi ibland måste göra från åländsk sida, lite utmana systemet. Nog måste vi kunna skapa en myndighet som fungerar på normala villkor utan att det påverkar dess verksamhet de facto, det vill säga att de gör och ska göra enligt EU:s regelverk med mera. Så här är jag övertygad om att vi skulle kunna hitta en lösning. Att sammanslå myndigheter som landskapsrevisionen pekar på är, enligt min mening, ett mycket större och svårare steg. Det gick när det gällde ombudsmannamyndigheten som då skedde inom ramen för dåvarande social- och hälsovårdsminister Wille Valves takt och ordning, men när det gäller just Lotteri- och Datainspektionen så då är vi inne på myndigheter som ytterligare kräver ett oberoende. Här, talman, kommer landskapsregeringen att återkomma förmodligen också med förslag till kompletterande lagstiftning till den här delen.

Nu har jag inte med mig så många av mina kollegor här idag som skulle kunna svara på detaljfrågorna, men jag är beredd att ta med mig de synpunkter som lagtinget har på revisionssvaret. Tack, talman.

Talman! Jag vill bara understryka det som vicelantrådet nämnde här kring behovet av revision och synen på revisionen. Jag håller till fullo med om de delar att en revision ska ses som hjälp och stöd till en verksamhet. Det största en revisor ska göra är att stöda och förebygga. En revision handlar ju ingalunda om att sätta dit i efterhand, utan det handlar ju om att få så god ekonomisk förvaltning och lagenlig förvaltning som möjligt. Det är ett arbete som jag hoppas på att vi kan utveckla ytterligare på Åland som helhet så att revisorns roll blir bra, tydlig och konstruktiv inom det offentliga Åland.

Tack vicetalman Zetterman. Ja, jag tror att vi är alla betjänta av att vi hittar en samexistens mellan landskapsrevisionen och landskapsregeringens underlydande myndigheter som alltid fungerar utgående från respekt. Jag beklagar verkligen att det har blivit en kritik av landskapsrevisionen. För mig är det nog främmande att man kritiserar, nästan på ett personligt plan, en revisor oavsett i vilket sammanhang det är. Sedan är det upp till dem som har anställt revisorn att se till att den personen har de kvalitéer som förutsätts för ett uppdrag. Det är bara att beklaga att det har funnits ordutbyten som inte riktigt stämmer överens med landskapsregeringens värdegrunder.

Tack, talman! Något som framgår i den här revisionsrapporten är just lydelsen "administrativt underställd Ålands landskapsregering", vilket har vållat en hel del problem. Det är också något som landskapsregeringen skriver i sitt svar att man vill titta vidare på.

När det gäller Datainspektionen så ser vi ju att EU:s dataskyddsförordning utgör ramarna. De säger till exempel att Datainspektionen inte kan ge mer eller får ge mer information till en årsredovisning än enbart finansiell kontroll. Man ska förfoga över sin personal. Man ska välja sina IT-tekniska lösningar själva. Men när den tidigare myndighetschefen har sagt att han kommer att följa dataskyddsförordningen så har det mötts med kommentarer om samarbetssvårigheter. Till exempel när Datainspektionen inte har velat ha ÅDA som IT-leverantör, när man har velat förfoga över egna ålderstillägg och bara avge finansiell kontroll i informationen till årsredovisningen. Tycker (… taltiden slut).

Vicelantrådet tycker att det är viktigt med de principiella avgränsningar som ledamot Holmström lyfte, det vill säga det som då hör till verksamheten de facto, det som är strikt reglerat bland annat utgående från EU-rätten. Vi måste ha den djupaste respekt för det och se till att den oavhängigheten finns kvar i varje enskild situation. Men vi kan ju inte sedan ha ett sådant tillstånd som är fritt vad gäller myndighetschefens, i det här fallet, möjligheter att själv avgöra och skapa sig en tillvaro som normalt sett inte skulle accepteras, vad gäller att bevilja sig själv olika förmåner etc. som mycket väl framgår av revisionsrapporten.

Tack, talman! Det är helt rätt som vicelantrådet säger. Just stadganden om myndighetens oberoende är ju det centrala i Datainspektionens arbete. För om myndigheten anser att det finns risk, eller att det till och med är så att myndigheter brister i dataskyddet, så är det också myndighetens ansvar att genom denna EU-förordning och den åländska dataskyddslagstiftningen se till om föreläggande av vite och vara så att säga obekväm. Att då anses ha svårigheter med samarbete, så det kanske är relevant i det sammanhanget i sådana fall. Så det är betryggande att vicelantrådet faktiskt säger att det är regelverket som ska styra i det här fallet.

Tack, talman! Jag vill på landskapsregeringens vägnar understryka att när det gäller den politiska sidan av landskapsregeringen så hade vi ingen påverkan på det beslut som förvaltningschefen gjorde i det här fallet. Som jag redan sade inledningsvis så gjordes det ett omfattande hörande av de kommunalas och andra offentliga instansers reaktioner över hur Datainspektionen har fungerat. Det vi har fått oss berättade, och även via media, så är det den samlade bilden av det som omöjliggjorde ett fortsatt förordnande, vilket jag beklagar. För det har också framkommit att den granskning och tillsyn som Datainspektionens dåvarande myndighetschef gjorde till flera delar var ett viktigt bidrag till åländsk samhällsutveckling.

Tack, talman! Jag noterade att ministern inledde med att säga att det var en ganska amper ton i den här revisionsrapporten. Det får mig att kommentera. Det är ju så att när revisorer säger saker och ting så behöver de många gånger säga det ganska tydligt för att det ska klara intressetröskeln. Jag har noterat att många tar väldigt illa vid sig om en revisor säger något som känns som ett pekfinger i ögat. Men det tror jag att man ska låta bli att fundera så mycket på. Det viktiga är att svaren är bra. Revisorn kan ju inte bestämma någonting eller ta beslut. Han eller hon kan rekommendera. Svaren måste vara bra. Jag tycker att landskapsregering har gett bra svar på de frågor som har presenterats.

Tack, talman! Tack för det ledamot Silander. Det är vår förhoppning att vi med våra svar för de här frågorna vidare till lagtinget. Det är ni parlamentariker som har fått den här rapporten, det är ni som ska bedöma både revisionsrapporten, bland de bemötande som har kommit in, och sedan landskapsregeringens kommentarer om de åtgärder som är på gång och vilka övriga åtgärder som är att vänta. Vi är tacksamma för all respons i den här frågan för att tillsammans utveckla Åland i bättre riktning.

Talman! Jag tycker att det var bra sammanfattat av vicelantrådet att det kanske rör sig om lite barnsjukdomar när det gäller Datainspektionen och Lotteriinspektionen. Jag delar också den uppfattningen att nu måste vi utveckla och ta steg framåt. Vi vet ju också, även fast det inte går helt att helt jämföra, att det under många år inte fungerade riktigt tillfredsställande med Barnombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen och där hittade man ju en elegant lösning. Det var för övrigt tidigare minister Aaltonen som genomförde den reformen och man kan säkert ta modell av det även fast man inte helt och hållet kan kopiera det. Vi behöver hitta våra egna lösningar och det är därför vi har självstyrelse.

Tack, talman! Jag ber att få föra till anteckningarna till dagens plenum att det var minister Aaltonen. Jag kommer ihåg att det var 2015, det skedde före regeringen Sjögren tillträdde.

Här ser vi väl också hur enormt beroende vi är av att träffa rätt i rekryteringen av myndighetspersoner, i alla fall om de ska vara allena. Det är nog är ett tufft uppdrag att vara ensam och göra ett bra jobb i vardagen, istället för att vara tillsammans med kollegor och ha ett bollplank.

Jag återkopplar till det jag sade tidigare, om det bara går så ska vi nog följa den modell som ombudsmannamyndigheten visar att finns, även om det kanske är mindre strikt avgränsade områden som man sammanfört. Från ombudsmannamyndigheten tror jag att vi alla har positiva erfarenheter av hur det fungerar idag.

Talman! När det gäller de här tjänsterna så det är ju inte så att när man utlyser de här tjänsterna att vi blir överlupna med ansökningar. Det är höga krav på de här myndighetspersonerna. Man ska vara jurist. Man har också genom åren kunnat konstatera att både kanske när det gäller Datainspektionen och när det gäller Lotteriinspektionen så kanske det inte är en hundraprocentig tjänst. Den andra sidan av det myntet är ju att det är väldigt svårt att få folk att söka de här tjänsterna. Vi sitter lite i en rävsax. Det gäller att försöka vara kreativ. Just den här balansgången mellan myndigheternas oberoende och myndighetsstyrning är också en sak som det finns fog för förbättring, dvs. landskapsregeringens styrning av de underlydande myndigheterna.

Tack för det, herr talman! Tack för vicelantrådets presentation. Vicelantrådet nämnde inte ÅDA, men ÅDA är ändå en del av den här revisionsrapporten. Där konstaterar man då att landskapsregering föreslår en oberoende revision gällande ÅDA. Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Det behövs i det här skedet en opartisk aktör som tittar närmare på vad som kan förbättras osv. och att man stärker beställarkompetensen.

Sedan säger man också att man kommer att omorganisera landskapets digitaliseringsarbete och förstärka det. Kan vicelantrådet utveckla de tankarna lite mer?

Tack, talman! Jo, det är en bra fråga, ledamot Gunell. När det gäller ÅDA så är nog en extern IT-revision helt nödvändig som hjälpmedel för oss alla politiska beslutsfattare. Vilka steg måste tas nu i fråga om ÅDA:s utveckling? Här får vi väl avvakta det. Tyvärr har erfarenheter visat att ÅDA inte har tillräckligt idag av den spetskompetens vad gäller att utföra de beställningsuppdrag som kräver verkligt extra kunnande, därför att även den branschen är ju så specialiserad.

När gäller bland annat det interna arbete så kan jag bara hålla med landskapsrevisionens påpekande om att vi måste bli bättre när vi själva beställer någonting. För att ÅDA ska kunna föra ett projekt i hamn på ett framgångsrikt sätt så måste vi som beställare veta vad vi gör, att vi är tydliga så att vi inte får extra kostnader på grund av sådana brister.

Ja, till de delarna håller jag helt med om att det är riktiga åtgärder som landskapsregering har identifierat. Men det skulle vara lite mera intressant att höra hur man avser omorganisera arbetet inom landskapsförvaltningen beträffande digitaliseringsarbetet som jag är enig om att man måste lyfta.

Talmannen nämnde här inledningsvis en naturvårdarförening som heter Ådans vänner. Jag tror att det är dags för ÅDA:s vänner också snart. För syftet med hela ÅDA är gott, det är nämligen att försöka få hela det offentliga IT-Åland att lyfta i flock. Men vi har inte lyckats riktigt i mål ännu. Jag hoppas att vi med gemensamma krafter och goda insatser ska uppnå det. I många fall så börjar man inte på noll när man börjar samordna utan man hamnar ofta på minus och det är en lång startsträcka innan resultatet blir gott.

Orsaken till att jag är lite försiktig när det gäller att kommentera vår interna förändringsprocess är att det är ministrarna Eliasson och Karlström som tillsammans som bäst håller på att fundera hur man gör detta. Vilka grepp tar vi? Samtidigt för vi också en dialog med lagtingets direktör med flera om möjligheterna att utnyttja den spetskompetens som lagtinget har skaffat sig inom IT-sektorn på senare tid. Är det något vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet? Jag är övertygad om att det som har genomförts på lagtingssidan ifråga om IT-utveckling under de senaste åren är antagligen någonting som skulle vara värt ett studiebesök från många håll, dvs. För liknande parlament som skulle behöva utveckla sin förvaltning till rimliga kostnader. Lagtinget kan faktiskt höja sina hattar och vara mycket nöjda över hur den kostnadssidan har utvecklas. Här finns det de resurser som vi eventuellt kan utveckla.

Tack, talman! Eftersom vicelantrådet lyfte frågan så vill jag ge några synpunkter på det grundarbete som gjordes för att omorganisera de små myndigheterna, eller kanske skapa en struktur för att de på ett bättre sätt skulle kunna utföra sitt arbete som jag hoppas att den nya landskapsregeringen tar vidare. Det som fanns i tankarna var att göra en form av strukturell uppdelning där ombudsmannamyndigheten har hand om det som är utåtriktat. Under någon form av tak skulle man samla de här små en mans myndigheterna, med stora behov av att hållas separata, men där det ändå finns saker som man kunde göra tillsammans. Så att man inte, varje gång en ny en mans myndighet ska bildas, måste börja från noll angående hur man ska köpa datorer, vilka stolar man ska ha och var man ska sitta. Att sitta ensam som myndighet har uppenbarligen visat sig (… taltiden slut).

Talman! Jo, ledamot Fellman, vi ska med intresse följa den rapportens riktning. Jag läste den med intresse för några månader sedan och den innehåller absolut tankar som vi kan ta med oss i fortsättningen. Det här kan vara ett fungerande koncept, att man under landskapsregeringen har en relativt oavhängig myndighet men i sin tur har man satelliter. I alla fall får det administrativa den tydliga struktur så att de som får jobbet som myndighetschefer ändå har ett regelverk, de har stöd i tillvaron och förhoppningsvis också ett bollplank som gör deras vardagsliv bättre än vad det är idag.

Tack, talman! Det är ju tyvärr så att en mandatperiod är alldeles för kort för att få göra alla roliga saker som man vill.

Den andra aspekten av det här, som vi funderade mycket på, var hur man skulle kunna förbättra planeringen och dialogen mellan landskapsregeringen och myndigheterna, för nu finns den nästan inte. Det skulle vara bra att ha en struktur för hur myndigheterna planerar sin verksamhet och informerar och diskuterar den med landskapsregeringen och också en återrapportering kring hur det sedan blev. Såsom Ombudsmannamyndigheten har utvecklats så finns där ett väldigt bra exempel på hur man kan jobba på ett bra sätt som de andra myndigheterna bara kunde kopiera.

Tack, talman! Jo, jag har all anledning att hålla med ledamot Fellman i det resonemanget.

Här vill jag passa på att säga - jag glömde egentligen det i en replik till ledamot Sjögren - att just när det gäller myndighetssidan så vill ju landskapsrevisionen till och med att vi skulle minska på arbetstiden för myndighetspersonerna. Det som sades tidigare angående behovet av kompetens så då blir det ännu svårare att erhålla tillräcklig kompetens om vi minskar på arbetstiden från 100 ner till 60 eller 80. Då kommer vi inte att få de krafter som vi behöver.

Vi tar med oss detta i det fortsatta arbetet. Vi komma att återkomma om det här inom en snar framtid.

I likhet med tidigare anförande så noterade jag att minister Jansson inte nämnde ÅDA i sin presentation. Jag höll ett kort anförande i måndags om detta. Jag pekade speciellt på en formulering där det sägs "av IT-granskningen framgår att IT-driften för allmänna förvaltningen och de underliggande myndigheterna vars IT-drift allmänna förvaltningen skötte har blivit dubbelt efter att ÅDA har övertagit uppgiften. Jag råkar personligen vara väldigt intresserad av att man sköter saker och ting så effektivt och rationellt som möjligt. Jag uppmanar finansutskottet att titta speciellt på det här. Men jag är lite förvånad när jag läser landskapsregering svar. Det är rätt intetsägande och det tycker jag att är lite synd, för jag tror inte att det bara är jag som är intresserad av de här frågorna. Det har haft ett ganska stort allmänt intresse också.

Det är ett bra resonemang som ledamot Anders Eriksson för. Jag hoppas och tror att ni alla förstår att det i vissa lägen krävs en balansgång när det gäller valet av ord. Jag antar att alla har i färskt minne att redan det att landskapsrevisorerna kom med den rätt skarpa kritiken i fråga om ÅDA ledde till förändringar av styrelseordförandeskapet i ÅDA. Den dåvarande ordföranden valde att avgå. Det visar väl hur känslig den här frågan är. Man måste försöka bygga en struktur genom en dialog. En IT-revision är det rätta sättet som ansvariga ministrar, både Eliasson och Karlström, har kommit fram till att man behöver. Orsaken till prisutvecklingen i övrigt är ju konsulterna.

Jag ska väl inte gå in på några detaljer dess mera nu. Man konstaterar att de kostnader som man ändå har för en relativt liten personal för utbildning och så vidare, utan att man faktiskt klarar av att sköta riktigt komplicerade arbetsuppgifter, så åtminstone i min värld säger det en hel del.

Jag noterade att ministern sade att det var en amper revisionsrapport. Man kan se olika på det. Jag tycker inte att den är amper. Jag tycker att den är saklig, den pekar på fel och den pekar på förslag till lösningar. Däremot, i min värld så var många av svaren, till exempel från Lotteriinspektionen, var minsann ampra. Svarar man så där kritiskt på påpekanden som kommer så brukar det finnas en orsak till det.

Jo, ledamot Eriksson, som jag har konstaterat i andra sammanhang så den här typen av svar som är skrivna i effekt är sällan bra. Jag tror att det skulle vara lönt för myndighetspersoner att fundera två gånger innan man använder den tonen.

Vad gäller IT-sidan i övrigt så inom landskapsregeringen har vi som politiker oerhört svårt att kunna bedöma den här typen av slutsatser som landskapsrevisionen gör. Vad gömmer sig egentligen bakom det här? Bara för några månader sedan skulle det kosta 780 000 att uppgradera vårt virusskydd i alla våra datorer. Ingår den här typen av kostnader då också i det jämförelsematerial med åtföljande konsultinsatser som också behövs? Då får vi en sådan prislapp på den här
IT-skulden så att man blir, som ledamot Eriksson säger, bekymrad över utvecklingen.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag riktar ett tack till vicelantrådet Jansson för ett bra anförande och också till landskapsregeringen för bra svar på revisionssynpunkterna. Men jag kommer ändå att lyfta några saker.

Effektivitetsrevisionen anser jag vara ett av de absolut viktigaste dokumenten under hela året. Den består av 25 % skärpning och 75 % vägledning. Årets berättelse ger en tydlig bild över de problem som genomsyrar vår offentliga verksamhet och ger en stor förklaring till varför vår ekonomi under så många år lidit av underskott.

Problemområdena går enligt mig att sammanfatta i några nödvändiga förbättringsområden: Intern kommunikation, digitalisering, moderna styrmodeller, processbeskrivningar och en ny ekonomisk kultur.

Det offentliga Åland lider av en allt större IT-skuld, och det återspeglas med all tydlighet när ÅHS revideras. Det är ingen rolig läsning när anmärkningarna punktas upp. Det är tydligt att vi levt i ekonomiska tider där vi inte behövt oroa oss över tilläggsmedel och höjda budgetanslag. Det råder inget tvivel om att här finns stora effektiviseringar att göra för att spara såväl tid, resurser och pengar, för att inte tala om byråkrati.

Med en budget på drygt 90 miljoner bör det idag förväntas att en organisation som ÅHS har så fundamentala IT-system implementerade att manuell fakturering och postning av dessa inte behöver ske manuellt. Antalet fakturor på ett år är cirka 96 000 stycken. I hela detta arbete ligger dessutom ett manuellt arbete kring påminnelser och kravbrev. Otydliga eller obefintliga processbeskrivningar skapar merarbete och stor risk att vissa kostnader aldrig blir fakturerade. Ingen kan komma och säga att det inte finns ekonomiska effektiviseringar att göra för ÅHS. Det är långt tills vårdkvaliteten behöver naggas i kanten.

Summan av innestående komptimmar och övertidsutbetalningar var 2018 2,6 % av ÅHS totala lönekostnader eller drygt 1,2 miljoner €. Även här finns en utmaning för ledning och styrelse att hantera, men som säkert långt går att lösa via bl.a. större samarbete mellan avdelningarna. Det är till viss del väldigt olyckligt om det inom organisationen finns en ovetskap om att även kompledigheter medför extra kostnader.

Efter att ha läst effektivitetsrevisionen är jag än mer övertygad om att ÅHS-styrelse måste professionaliseras. De brister som framkommer är av den grad att det inte borde vara möjligt 2019 att ha fått pågå under så många år. Det mesta av vad som framkommer i revisionen är åtgärder som alla företag oberoende verksamhetsområde bör ha under kontroll för att bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet. Jag har fullt förtroende för den nuvarande ledningen, men de behöver få ett starkare styrelsestöd. Precis enligt samma principer som PAF.

Jag upprepar de ovan nämnda förbättringsområdena: Intern kommunikation, digitalisering, moderna styrmodeller, processbeskrivningar och en ny ekonomisk kultur.

Granskningen av IT-drift och -utveckling inom landskapets förvaltning. Även här lyser varningslamporna rött på många punkter. Dyra konsulter som tar kompetensen med sig när de går ut genom dörren. Prissättning som inte håller, svaga projektstyrningar, dolda kostnader, fördyrande investeringar och projekt och mitt i allt detta en digital agenda som antogs för 7 år sedan och ett samhällsägt IT-bolag som inte riktigt fullt ut kommit upp på banan. Som grädde på moset finns det en IT-skuld inom stora delar av offentliga Åland som väntar på att betas av.

I det efterlängtade PA-systemets fördröjning ligger huvudansvaret på leverantören, men visst drabbas ändå landskapet ekonomiskt i sista ändan. Alarmcentralens nya utalarmeringssystem är -och jag hoppas att det blir- ett skräckexempel på usel hantering av skattemedel och hur ett projekt inte ska genomföras.

Digitaliseringen och IT-utvecklingen är offentliga Ålands väg framåt. Det är endast via den vi kan skapa kostnadseffektiva och avbyråkratiserade verksamheter. Med tanke på ÅHS revidering blir det nästan lite komiskt att under detta avsnitt läsa om avsevärda summor som borde belasta ÅHS för att ge en rättvisande kostnadsbild.

Jag hälsar landskapsregeringens nya förvaltningschef välkommen på jobb. Mycket av de problem som listas under detta kapitel kommer han att styra upp, det är jag helt övertygad om.

Jag tycker också att det är bra att en specialrevision kring ÅDA görs. Det är väldigt bra att den digitala kompetensen stärks inom förvaltningen.

Jag tror också att ett mer ingående IT-samarbete mellan lagtinget och landskapsregeringen skulle vara av godo. Det som har pågått under några år här i lagtingshuset har verkligen fört fram det åländska parlamentet som en spjutspets. Vi är ändå bara en tegelväggsbredd bort från varandra. Det borde gå att hitta synergier och andra lösningar för att även lyfta landskapsregeringens och den förvaltningens IT-kunskaper och kompetens.

Jag upprepar, med nu bara två ord: Kommunikation och en ny ekonomisk kultur. Gällande våra små myndigheter, som är enmansenheter, måste dessa givetvis effektiviseras och fusioneras på ett sätt som är stärker och bibehåller oberoendet. Revisionen kommer med tydliga åtgärdsförslag och även här finns mycket pengar att spara.

Gällande de problem som framkommit angående Lotteriinspektionen drar det ett litet löjets skimmer över en myndighet som i praktiken inte haft någon reell verksamhet att tala om. Det är synd att så uppenbara brister hos en myndighet inte har kunnat hanteras och åtgärdats i ett initialt och tidigare skede.

Jag vill ändå avsluta positivt. Det finns miljoner att spara genom dels följa effektivitetsrevisionens råd, men även genom att använda de värdeord jag har nämnt ett par gånger. För tänk, det här är bara ett axplock från landskapsregeringens verksamheter.

Jag hoppas finans- och näringsutskottet kan fördjupa sig i denna berättelse. Det är oerhört viktigt, speciellt med tanke på den rådande kulturen när det gäller ekonomi, men även för att belysa problemområdena. Tack, talman.

Tack, talman! Tack Holmberg. Det var ett riktigt, riktigt bra anförande. Jag håller med om väldigt mycket.

Någonting som jag har noterat att är ett problem på många ställen inom den offentliga sektorn är ju ekonomiskt kultur, avsaknaden av den eller hur man ska komma tillrätta med den och få en bättre ekonomisk kultur. Gärna om ledamoten skulle kunna utveckla det lite? Har ledamoten några idéer om hur man kommer till rätta med det?

Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag har under den här säsongen försökt använda det uttrycket så fort det bara är möjligt egentligen. Oberoende om vi pratar om 50 000 euro, 5 miljoner eller 500 miljoner så borde det vara samma tankegång kring summan, samma ansvar och samma orsak till att hantera pengarna varsamt.

Jag ifrågasatte medieavgiften i blankettlagstiftningen, uppgraderingen hos skattebyrån för ett år sedan var beräknat till 100 000 men det visade sig bli 290 000 euro. Det är ett exempel på när det alltid får bli dyrare. Det finns ett otal exempel på det i den här revisionen. På något sätt så måste vi bli bättre på att hantera skattemedel och ta ansvar för det. Idag viftar vi bort (… taltiden slut).

Talman! Det finns onekligen en del starka ord i landskapsrevisionens berättelse med ett undantag och det är ÅHS. Till den delen så har revisionens faktiskt ganska utförliga berättelse mera karaktären av en tydlig dialog. Det är nog bra för Åland att vår största myndighet och landskapsrevisionen, åtminstone delvis, pratar samma språk. Ännu bättre är i mitt tycke att svaren som sådana faktiskt är bra uppbyggliga och siktar framåt.

Det EU-krav på oberoende som har nämnts i debatten är alltid med oss. När Lotteriinspektionen grundades fanns en politisk önskan om att komma bort från en mans myndigheter, det kanske till och med finns ännu idag. Frågan uppkom då om inte Lotteriinspektionen och Datainspektionen kunde samarbeta eller åtminstone dela kaffekokare. Det visade sig vara juridiskt utmanande eftersom exempelvis Datainspektionen fristående måste kunna granska Lotteriinspektionens datahantering, vilket ju låter rimligt. Och rimligt låter det onekligen att Lotteriinspektionen måste kunna förrätta fristående inspektioner. Klart att vi ska ha en fristående oberoende, helt oberoende, landskapsrevision som ska granska alla en mans myndigheter.

Talman! Det finns en uppenbar långsiktig konflikt mellan kravet på oberoende och önskemålet att en gång för alla styra upp de fristående myndigheterna. Det finns också en ständigt närvarande konflikt. Vi vet alla att det fullkomliga oberoendet inte riktigt existerar. Vi vill ju inte riktigt påminnas om det, men vi är ju bara människor. Vi kan bli galna, jäviga, alkoholiserade eller obstinata på ett sätt som inte riktigt är i tjänstemannalagens anda. Och i de lägena önskar vi att det finns någon, någon ansvarig överhet, som styr upp lite och som vidtar behövliga åtgärder, eventuellt disciplinära sådana, eller att kräva att myndigheten ska hålla sig till de i demokratisk anda antagna policydokument.

Jag skulle väldigt gärna presentera en elegant lösning på detta. Jag har ingen sådan uppenbar elegant lösning, för det här är i grunden en strid om resurser. Det är lite som en strid om fiskekvoter. Kokar vi ner vad detta handlar om så handlar det faktiskt om att ha modet att dra ett råmärke mellan underlydande myndigheter och landskapsregeringen. Det här låter jättebra, men det är lättare sagt än gjort. Det är fyra landskapsregeringar som har hållit på med det här. Det är inget att förvånas över då det ligger i sakens natur att varje myndighet hävdar sin särart, sin lagfästa autonomi och sin funktion som kugge i rättsstatens oantastliga maskineri. Tack för ordet.

Tack, talman! Det här anförandet gillar jag. Jag tyckte att det var väldigt intressant att prata lite mer utanför revisionsrapporterna, alltså om förvaltningskultur och om rågränser mellan olika institutioner.

Jag konstaterar att just kulturen att skicka myndighetsbrev till granskningsobjekt eller förelägga om vite faktiskt inte förekommer på Åland. I Sverige har man en annan kultur. Där skriver man nästan i alla beslut att om du inte gör det här så kan det finnas en risk för att vite föreläggs.

När ÅSUB för ett antal år sedan nu förlade vite för stugägare om de inte inkom med statistik om beläggningsgrad i logi osv. så då ökade statistiken, men i övrigt så är det intressant att så många faktiskt inte har gjort det här.

Tack ledamoten Holmström. Det här är särskild utmaning för vårt lilla samhälle. Myntets andra sida, från landskapsregeringens sida, måste ju vara om vi verkligen vill styra upp allt detalj. Det finns en stor fördel i att kunna ha tillit till att vi har fristående oberoende myndigheter som sköter saker inom lagens råmärken och antaga policydokument. I grunden så handlar det om att dra en rågräns.

Det stämmer, talman. Rågränser kan ju till en viss del nagga på förtroendekapitalet. Måste man börja styra upp saker och ting så finns det alltid en risk inbäddad i det att man inte litar på någon. Jag tror att vi behöver skapa en sorts kultur, även om vi börjar sätta gränser så kan vi faktiskt lita på någon. Det där är pudelns kärna, tror jag, i den här frågan. Jag emotser de här politiska diskussionerna för hur vi faktiskt kan göra det.

Tack ledamot Holmström. En av de ordstäv som Josef Stalin tillskrivs är: "Tillit är bra, kontroll är bättre". Man kan väl säga att jag tycker motsatsen i det sammanhanget.

Talman! Några små korta ord som reflektion till landskapsregeringens svar när det gäller IT. Man skriver att man ska omorganisera och förstärka digitaliseringsarbete inom landskapet.

Jag vill lyfta frågan kring lagtingets digitala kompetens. Jag får på förhand be om ursäkt om jag kränker någon. Min uppfattning är kanske inte att den här församlingen är den mest digitala av de alla. Tvärtom så tappar man sin digitala kompetens rätt snabbt i den här byggnaden. Jag ser till mig själv och hur jag i mitt tidigare värv arbetade. De flesta har blivit väldigt digitala, många medarbetare sitter aktivt och arbetar med hemsideuppdateringar och man jobbar med databaser. Ett vanligt arbete idag är i väldigt hög utsträckning digitalt, medan vi i det här huset jobbar mest med dokument i Word, Facebookgrupper och nu har vi faktiskt lärt oss att ha möten över Teams.

Men den generella digitala kompetensen är inte, som jag uppfattar den, särskilt hög. Det är faktiskt lite problematiskt. Det är trots allt vi som ska fatta de strategiska besluten om den digitala utvecklingen på Åland och se på IT-strategier. Vi diskuterade faktiskt detta senast på vårt gruppmöte i Liberalerna. För min del kommer jag att avisera frågan i talmanstrion om hur vi här i lagtinget kan vara mera med i omvärldsanalyser och se på vad som händer runt omkring oss, och också hur vi kan stärka vår egna digitala kompetens.

Det är också en framtidsfråga för alla oss som sitter här. Det är förstås ett ansvar hos var och ett parti. Vi vet att anställningsbarheten hos sådana som har suttit i lagtinget inte alltid behöver vara skyhög. Vi har inte heller råd att vi som grupp ska falla efter i den utveckling som sker överallt runt omkring oss.

Som en liten kommentar till den här skrivningen om att omorganisera och förstärka landskapets digitaliseringsarbete så vill jag uppmana lagtinget att förstärka sin egen kompetens inom området. Tack, talman.

Tack, talman! Jag tycker att vicetalman Zetterman är lite onödigt hård mot sig själv och mot kollegorna. Vi måste, som jag sade också i huvudanförandets replikväxling, konstatera att det här parlamentet har tagit ett gigantiskt IT-steg under de senaste åren. Ett gigantiskt steg! Ni har ett söksystem, ni har en datoranvändning och bara att lyckas träffa rätt i valet av laptop i en övergångstid från lite äldre modeller till morgondagens var ju helt otroligt. Och det gör man tack vare att man väljer rätt medarbetare med rätt kompetens som är till stöd för de som ska ta besluten. Med tur så har vi i lagtinget det som är motsvarande i samhället i stort och det ska vi ta till vara. Men vi kommer aldrig att kunna matcha alla behov rörande samhällsutvecklingen.

Talman! Vicelantrådet måste på något sätt ha missförstått mig, för jag pratade om de enskilda ledamöterna.

Det demokratiprojekt som har genomförts i lagtinget, och som slår många med häpnad både hur billigt, smart och bra det är, så det är absolut inte en del av den saken jag diskuterade. Jag pratade om att bibehålla den egna digitala kompetensen hos var och en av oss, också för att kunna förstå vilka krav som finns på arbetsmarknaden idag när det gäller digital kompetens. Det är få arbeten idag där du inte behöver kunna någonting inom IT. Inom de flesta arbeten förväntas du kunna uppdatera hemsidor. På många platser blir du tilldelad ansvar över sociala mediekonton och du väntas kunna analysera trafiken som kommer dit i viss mån. Det gäller många, många arbeten och inte bara IT-tjänster på specifika kontor och specifika roller.

Tack vicetalman Zetterman. Det var de orden jag ville höra, att vicetalman är nöjd med lagtingets samlade framsteg på det här området.

Sedan vad gäller era personliga behov och önskemål, så kom ihåg att ni är parlamentariker. Ni har ju alla möjlighet att be lagtingsdirektören och hennes kollegor att ordna både framtidsscenarier och seminarier när det gäller den här typen av framtidsfrågor. Jag tror väl överlag att ni alla är digitala, för alla tycks ju - förlåt 90 %, ledamot Norberg - vara med på Facebook och annat. Det finns många som är med och ser vart samhället tar vägen.

Sedan har vi ju ett konstant utvecklingsbehov att se till att våra yngre har med sig den kompetens som vicetalman efterlyste. Klokt resonerat!

Talman! Jag tycker att det digitala systemet som vi har i plenisalen är mer än bra. Jag tycker att det är alldeles briljant och strålande. Det är en mycket god investering från lagtingets sida.

Jag vände mig inte heller till landskapsregeringen, utan precis som jag sade i mitt anförande så är det någonting som jag ämnar ta upp i talmanstrion och eventuellt i talmanskonferensen. Det är en intern fråga för oss. Jag tycker att vi borde stärka vår fortbildning överlag i det här lagtinget. Ser man på andra parlament så finns det en hel del fortbildning och här har vi ganska lite. Det här är en intern fråga för lagtinget. Jag ville passa på att avisera den här, för det är ändå relevant. Ska landskapsregeringen nu ta fram nya strategier och föra fram budgetmoment då är det viktigt att man också på individnivå besitter digital kompetens i parlamentet.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.