Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! Landskapsregeringen föreslår ändring av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola som träder i kraft den 1 januari 2021. Ändring handlar om att utöka möjligheterna att ordna undervisningen som distansundervisning vid situationer där grundskolorna stängs helt eller delvis på grund av ett regionalt pandemiläge med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar som diskuterades här i lagtinget i måndags gällande nuvarande grundskolelag.

    Landskapsregeringen vill lyfta att utgångspunkten i förslaget är barnets bästa. Barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, såsom rätten till liv och hälsa samt grundläggande utbildning, ska tillgodoses även i en situation där skolorna stängs pga smittsam sjukdom.

    Talman! Med tanke på ovissheten kring hur situationen med Covid 19 pandemin utvecklas på Åland under vintern, och eventuella liknande situationer i framtiden, är det motiverat att ändra lagstiftningen om undervisning i grundskolan för att förbättra möjligheterna att tillfälligt bedriva undervisningen i grundskolan helt eller delvis som distansundervisning om landskapsmyndigheterna tvingas fatta beslut om att stänga grundskolorna helt eller delvis med stöd av smittskyddslagen.

    Landskapsregeringen föreslår att ändringen i barnomsorg och grundskolelagen är permanent, och inte endast är temporär lösning i avvaktan på hur situationen med Covid 19 utvecklas. I och med att möjligheten att helt eller delvis övergå till distansundervisning i exceptionella situationer endast vid en stängning av grundskolorna med stöd av smittskyddslagen, tryggas elevernas rätt att i huvudsak få sin utbildning genom närundervisning i skolan på ett tillräckligt sätt.

    Talman! Landskapsregeringen vill tacka för det goda samarbetet med lag och kulturutskottet gällande det brådskande förslaget till lagändring i nuvarande grundskolelag. Därav är det önskvärt, om möjligt, att lag- och kulturutskottet ser över behovet av ett förtydligande i 9 a § del III i tredje momentet, för att säkerställa elevens rätt till grundläggande utbildning.

    Talman! Ytterligare ändringar i barnomsorg och grundskolelagen handlar om förtydligande med att bestämmelse om att den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning. Bestämmelserna om distansundervisning för läropliktiga föreslås ändrad så att förutsättningarna för när distansundervisning ska kunna ske regleras i lagen istället för i den förordning som ska utfärdas med stöd av lagen.

    Ytterligare ändringar föreslås som inte berör distansundervisning. Det ena är en ny paragraf som förtydligar rättsläget för medborgare i EU vad gäller behörighetskrav och förhållanden mellan nordiska avtal och bestämmelserna inom EU. Det andra är uppdatering av lagen så att hänvisningarna till den gamla förvaltningsprocesslagen ändras till hänvisningar till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Tack.


  • Talman! Vi, majoriteten och oppositionen, hade ju överläggningar med landskapsregering kring de här lagförslagen. Som ministern förtjänstfullt tog fram så finns det en barnkonsekvensanalys i lagstiftningen.

    Men det som vi påpekade och som vi tycker att också är bekymmersamt i den här lagstiftningen, kanske mest av allt av det vi debatterar idag, är att den permanenta förändringen inte har varit på remiss. Lärare, skolledare, Hem och Skola, elevråd eller Rädda Barnen har inte fått sagt sitt i den här omfattande förändringen i lagstiftningen. Det tycker vi att är ett demokratiskt underbetyg.


  • Talman! Som jag nämnde också i måndags så skulle det bästa naturligtvis ha varit om tiden fanns, att detta hade gått på remiss och alla de parter som ledamot Sjögren lyfte fram skulle han ha hörts och kommit in med synpunkter. Men med tanke på att det ska finnas en lagstiftning i kraft till årsskiftet, eftersom lagstiftningskontrollen tar så pass lång tid, så vill landskapsregeringen säkerställa sig om att det faktiskt finns en lag i kraft om det blir en situation att vi måste stänga en skola helt eller delvis i vinter.


  • Talman! Det menar vi också att är ett byråkratiskt sätt att se på saken. Vi vet alla om fatalietider och lagstiftningskontroll. Men eftersom situationen är exceptionell, och jag har den uppfattningen att hela samhället står på tåspetsarna, så skulle det ha funnits utrymme att vara lite kreativ. Man kunde ha kallat Rädda Barnen, elevråden, lärarna och skolledarna till en ordentlig överläggning och inte bara tänka i gamla hjulspår att man skickar en färdig lagstiftning och så ska den vara fyra eller sex veckor på remiss. Redan det skulle ha gjort saken mycket, mycket bättre. Vi hör ju också nu kritik mot att man inte har fått säga sitt när det gäller det här lagförslaget.


  • Ja, jag bara återupprepar; tyvärr så finns inte den tiden när det ska ske skyndsamt. Vi måste ändå trygga elevernas väl och hälsa, samtidigt som vi måste garantera att de faktiskt får den lagmässiga undervisningen.


  • Tack, fru talman! Tack till ministern för presentationen. I likhet med föregående talare så tycker jag också att distansundervisning som en permanent modell är en ganska stor fråga. Man kunde ha tänkt annorlunda och använt sommaren kanske, när lagtinget ändå inte är verksamt, som remisstid och där fått in synpunkterna innan landskapsregeringen lämnade det hit. Tidsmässigt så skulle det ha gått ut på samma sak. Nu blir det ju utskottet som istället får göra det beredande arbete som landskapsregering borde ha gjort. Så jag tycker att man tog fel beslut där.

    Det ju viktigt att det bland annat klargörs kring elevernas rättigheter när det gäller distansundervisningen. Hur blir det till exempel med undervisning på jämförande nivåer, att den är likvärdig runt hela Åland och rätten till skollunch?


  • Jag börjar med orsaken till att landskapsregering går in för att lagen ska vara permanent och inte temporär som den har blivit i Finland, och orsaken är just tidsmässig. Det går mycket snabbare att stifta och göra en temporär ändring i Finland, medan vi har betydligt längre lagstiftningskontroll. Det tar flera månader innan vi får en lag i kraft här på Åland.

    Det andra som ledamot Gunell lyfte, så i den här lagen så finns det ju att barnen ska garanteras skollunch. När det gäller likvärdig utbildning och olika nivåer mellan skolorna så har säkert Gunell också läst enkätundersökning som har gjorts från föräldrarna... Är tiden slut?


  • Jag kan ge ministern en andra replik så får hon fortsätta utläggningen.


  • Gällande enkätundersökningen så har det kommit väldigt mycket fakta, information och synpunkter från föräldrar angående på vad som fungerat och vad som har fungerat mindre bra. Landskapsregeringen avser att komma ut med anvisningar. För det är väldigt viktigt att alla elever ska garanteras att de får en likvärdig undervisning på distans.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Gruppanförande | 13:46

    Tack, fru talman! Det som jag tänkte ta upp här nu har delvis nog redan sagts, men från lag- och kulturutskottets sida så är vi naturligtvis väldigt samarbetsvilliga och positiva till att den här lagen kommer till. Den är mycket nödvändig, den är ändamålsenlig på alla sätt och vis men tyvärr är det bråttom med den och den ska hinna behandlas och träda i kraft 1.1.2021. Jag förstår mycket väl denna brådska.

    Jag vill ändå återknyta till den här kritiken gällande remissförfarandet. I samband med att vi hade höranden i utskottet kring distansundervisningen i grundskolan hösten 2020 så hörde vi också Akava Ålands representant och lärarföreningens representant och båda uttryckte en viss förvåning i att man inte hade haft ett remissförfarande. Jag förstår att det absolut inte fanns några möjligheter att ha ett remissförfarande då den gällde den lagstiftningen.

    Men den här lagstiftningen, här tycker jag att vi nu har tappat två veckor värdefull tid. Landskapsregeringen kunde mycket väl ha skickat den här på remiss till kommunerna. Vi har 3 000 elever i skolorna och 750 lärare och hem och skola representanter osv. som berörs av det här. Enligt förvaltningslagen så hör det till att höra den part som berörs av ett beslut innan man fattar beslutet. Landskapsregeringen har fattat ett beslut om det här lagförslaget och inkommit med det till lagtinget. Jag tycker att det är försvårande att man inte har hört de värdefulla instanserna på förhand.

    Men det går att rätta till. Det finns två alternativ. Det ena är att landskapsregering återtar det här lagförslaget och sänder det ut på remiss i brådskande ordning. Tyvärr har man nu tappat två veckor åtminstone, så det kanske inte är ett så bra förslag egentligen. Men tekniskt så är det ju möjligt att återkomma i slutet av augusti med ett reviderat lagförslag på basen av de remissvar som har inkommit.

    Ett annat alternativ, som jag gärna skulle föreslå, inviterar till samarbete, ett samarbete mellan lag- och kulturutskottet och regeringen i det här fallet. Det är ju så att lag- och kulturutskottet har mycket begränsade resurser. Vi har en deltidsanställd sekreterare. Landskapsregering har en stab med personal som kan hantera sådana här saker. Det kan inte vi göra. Därför skulle jag rekommendera att landskapsregeringen trots allt skulle sända det här lagförslaget på ett slags remissförfarande till kommunerna, samla in åsikterna inom augusti och kommunicera med lag- och kulturutskottet vilka synpunkter som har framkommit. För som det sades här nu så får ju lag- och kulturutskottet ett oerhört stort arbete med mycket begränsade resurser att höra hela det här breda fältet som berörs av detta. Det är inte bara de här institutionerna som jag nämnde.

    Jag inviterar till ett samarbete med landskapsregeringen. Det skulle möjliggöra den här snabba behandlingen och inte heller äventyra lagstiftningskontrollen eftersom tiden är väldigt knapp. Tack, talman.


  • Talman! Jag delar utskottsordförande och lagtingsledamot Juslins utgångspunkt. Får man lagstiftningar som inte har varit ut på remiss, där man ska höra alla parter som inte heller kanske har satt sig in i ärendena före de kommer till hörandet och i värsta fall börja med lagberedning i utskotten, så det tar tid, det tar mycket, mycket lång tid istället för att ha ett flexibelt system.

    Det har funnits kreativa förslag i tidigare replikskiften. Jag tycker att ledamoten Juslin har lyft på stenar och hittat ett konstruktivt förslag i det här. Det är landskapsregeringens uppdrag att höra parterna innan man för ärendet till lagtinget. Man hade kunnat korta ner remisstiden, man kunde ha haft allmänna presentationer över digitala medier. Men att lämna en sådan här pass stor lag med så pass stora effekter utan hörande, det är faktiskt ansvarslöst och odemokratiskt.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:50

    Tack, talman! Ja, jag kan nog bara instämma i det som vicetalman Zetterman lyfte fram här nu. Lag- och kulturutskottet är inte en lagberedare, utan vi ska ta ställning till ett förslag. Jag anser att det här förslaget inte är helt komplett just nu.


  • Tack, talman! Jag vill också understöda utskottets ordförande och ledamoten Juslins resonemang. Jag är också medlem i lag- och kulturutskottet.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:51

    Tack ledamot Jessy Eckerman. Det gläder mig att vi är på samma spår här. Det handlar helt enkelt om att i det arbete som vi ska utföra i utskottet så behöver det finnas ett så bra förarbete som möjligt.


  • Det oroar mig om det är meningen att lag- och kulturutskottets nya roll är att vara lagberedare.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Det var ett konstruktivt förslag. Jag tycker att oppositionen under hela coronaresan hittills nog har försökt visa sig tillmötesgående och visa pragmatism när det gäller. Vi har till och med lämnat in en motion där vi tyckte att alla utskott kunde vara tillgängliga för att jobba extra med just coronarelaterade frågor för att minska den stress som kan uppstå när lagstiftning ska ske.

    Jag tycker också att det är märkligt att lagtinget har gul vecka nästa vecka, men ändå så ska vi nu dra igenom en mängd ärenden. Jag tycker att den ärendefloran är alldeles för stor för att få kvalitet i. Jag förstår inte varför det ska vara sådan tidspress? Det skulle också ha gett möjlighet till det här ärendet att kunna beredas och arbetas med under en mindre stressad tid.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:52

    Tack ledamot Holmberg. Visst uppfattar jag det på samma sätt, vi har tappat lite tid här nu. Landskapsregeringen kunde gott och väl ha sent detta på remissförfarande redan för två veckor sedan. Vi har tappat värdefull tid, tyvärr.


  • När pandemin slog till i mars så ställdes lagtingsarbetet in under några veckor, men under den premissen att vi visste att sommarn kanske inte blir en normal sommar för lagtingsledamöterna. Vi var beredda att jobba under sommaren, det var i alla fall jag och liberalerna inställda på. Men jag är ändå lite förvånad över varför vi inte tar vara på sommaren och arbetar? I stället skyller vi på att det inte finns tid att få fram kvalitet i lagstiftningen. Det är för mig obegripligt. Hela samhället i övrigt får ställa om och arbeta under helt andra och mer stressade premisser än vi i lagtinget tydligen. Det tycker jag att är fel.


  • Tack, herr talman! Jag måste instämma i ledamot Rainer Juslins resonemang. Innan det här gick vidare så hölls en överläggning med lantrådet och utbildningsministern där både ledamoten Juslin, som ordförande för utskottet, samt gruppledarna och samtliga från oppositionspartierna sade att vi gärna är med och samarbetar i brådskande ärenden.

    Det här går att göra grundligare och bättre genom att ge det tillräcklig tid och en tillräcklig remissomgång. Men landskapsregeringen valde trots det att komma med det här förslaget nu. Jag tror inte att det långsiktigt riktigt är en bra metod, om man vill att oppositionen ska fortsätta att vara smidig och pragmatisk i de här frågorna, att sedan driva igenom saker som faktiskt drabbar barn, lärare och ungdomar i det åländska samhället.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:55

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag fick nog samma uppfattning från det mötet att landskapsregering var positiv till att sända det på remiss. Därför var jag också mäkta förvånad när det trots allt framställs till lagtinget i den här formen.


  • Tack, talman! Lagtingets arbetsordning är något som landskapsregeringen inte kan påverka. Det var den här arbetsveckan som var kvar. Enligt arbetsordningen kommer lagtinget tillbaka i september och det är något som landskapsregering inte kan påverka.

    Det här är en lag med anledning av att det är en exceptionell situation. Det handlar inte om att vi driver igenom någonting. Det handlar om att ha lagstiftningen i schack. Det handlar om liv och hälsa och det handlar om att garantera att eleverna får sin undervisning.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:56

    Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag hade nog förväntat mig att minister Hambrudd skulle ha besvarat min invit här till samarbete snarare än att kritisera lagtinget. Jag upprepar mitt förslag till samarbete. Vi är beredda i utskottet att jobba hårt med den här frågan. Men kan ni bistå med utredningsmaterial i form av remissförfarande i brådskande ordning?


  • Talman! Tack ledamot Rainer Juslin. Det här är ju ett lagförslag och jag är oerhört tacksam över att lag- och kulturutskottet har kunnat arbeta väldigt skyndsamt. Vi hade en diskussion i själva hörandet och lag- och kulturutskottet, också i dialog med landskapsregeringens tjänstemän, såg att det fanns ett ställe som behövde formuleras om där man försäkrar att man garanterar elevernas hälsa.

    Lagförslaget är nu överlämnat till lagtinget. Lagförslaget är också överlämnat, vad jag förstår, till lag- och kulturutskottet för att behandlas.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:57

    Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Jag uppfattar att det är kalla handen till ett samarbete här, trots att ni har staben av personal och vi har endast en deltidsanställd. Jag räknar med att vi i detta lagförslag har cirka 40 höranden att ta del av nu i så fall. Det är en övermäktig uppgift som man har överfört på lag- och kulturutskottet.


  • Tack, talman! Jag hoppas att alla har pratar av sig om arbetsmetoden. Jag tänkte hålla mig till sak här och uppskattar om replikerna gör det också. Jag riktar frågorna till landskapsregering angående arbetsmetoden.

    Det känns länge sedan landet Finland gick in i beredskapsläge och skolorna tvingades stänga. Tidsramen var då mycket kort och förvirringen var stor när elever, skolpersonal och föräldrar behövde ställa om och ställa upp för att få allt att funka. För alla gick det inte helt smärtfritt. Tekniken krånglade, det har varit belastningar i hemmet och bris på stöd och sociala kontakter.

    För en vecka sedan presenterades däremot en undersökning om vårens distansundervisning som jag tänkte lyfta ett citat ifrån: “Distansundervisningen har inte haft någon större negativ inverkan, och den som har varit har haft att göra med att man blev tagna på sängen och inte hade alla rutiner på plats”. I undersökningen uppgav också 94 % av vårdnadshavarna att det har gått relativt eller mycket bra på frågan om barnen klarat av situationen. I undersökningen lyfts en rad olika utmaningar men en klar majoritet verkar tycka distansstudier funkat bra - vilket förstås är glädjande. Däremot i en diskussion med Rädda barnens sommarpraktikanter, som sitter där uppe, så ville de nu innan plenum väldigt gärna framföra att det inte vill ha distansundervisning. Det måste vi ta till oss.

    Hur undervisningen och coronaläget ser ut i höst kan ingen här idag säga och därför måste vi vara redo ifall skolorna återigen behöver stängas för att minska smittrisken. Därför behandlas en temporär ändring av grundskolelagen som togs upp i måndags. Jag går inte in på vad den innebär. Vid årsskiftet 2021 ersätts grundskolelagen av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola och det är den jag håller här i handen idag. Även i den finns förslaget att vi helt eller delvis kan övergå till distansundervisning ifall skolorna behöver stänga i exceptionella situationer.

    Centerns lagtingsgrupp tycker att det är klokt att införa det redan nu och vara ett steg före då ingen av oss vet hur början av nästa år ser ut. Det är också klokt att man i lagförslaget förtydligar att den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning.

    Om vi tittar vidare i lagförslaget finns några tillägg som utvecklar möjligheten att bedriva distansundervisning i grundskolan också under icke pandemiförhållanden, vilket Centern tycker att är bra och framåt tänkande. Man gör det bl.a. möjligt för elever som på grund av psykiska eller fysiska hälsoskäl inte kan vara på plats så att de istället kan delta på distans. Man gör det också möjligt att kunna ha en behörig lärare på distans ifall en sådan inte har kunnat anställas. Just det kan vara värdefullt i små skolor med få elever, till exempel i skärgården skulle detta eventuellt kunna vara användbart. Jag hoppas att lag- och kulturutskottet kan titta noggrannare på möjligheten och hur det funkar rent praktiskt.

    Det finns också en ganska spännande punkt, nämligen att distansundervisning kan ordnas ifall det objektivt motiveras av ett pedagogiskt mervärde. Det möjliggör att man kan anlita en utomstående lärare, alltså på distans då, även fast man har en behörig. Och det är bra. Förutom att just kunna ge mervärde i något specifikt ämne kan det samtidigt förbereda eleverna på att jobba på det här sättet - vilket är väldigt vanligt på högskolor och universitet där det ofta förekommer gästföreläsningar på distans.

    Avslutningsvis vill jag lägga lite extra tyngd på mervärde och lägga fram en personlig idé som jag har funderat på. Jag hoppas vi kan titta lite mer noggrant på det då vi har andrum och tid för nya lagförslag; nämligen att införa distansundervisning som standard i läroplanen även när vardagen inte innehåller corona. Då menar jag förstås inte att all utbildning ska ske på distans, men till exempel en vecka per termin, eller varför inte ett visst ämne med någon timme per månad. Vad exakt som är bäst lämnar jag till de sakkunniga. Men jag tror att det skulle vara smart att lägga in distansundervisning i läroplanen av följande motiveringar:

    1. Först och främst skulle alla lärare och elever vara vana att jobba på distans ifall något liknande skulle ske igen i framtiden. Några av de största problemen nu i våras var att det inte fanns uppbyggda system och det skulle det då finnas.

    2. För det andra; att kunna arbeta på distans lär vara en stor kompetens och fördel i framtiden, det är det redan idag och jag tror också det kommer att bli det framöver. Om vi backar banden lite och tittar hur det såg ut gällande distansjobb innan covid-19 så har antalet distansjobb ökat ganska snabbt. Efterfrågan lär vara ännu större nu eftersom det är många som upplever att de har jobbat mer effektivt och är mindre stressade. Här på Åland borde vi kanske bli experter på distansarbete då det dels finns brist på jobb, specialkompetens och vi bor på en ö.

    3. För det tredje och sista; det kan för en enskild elev vara enormt värdefullt att hitta sitt eget optimala inlärnings- och jobbsätt. I undersökningen jag tidigare nämnde lyfte de just att flera elever jobbade mer effektivt när de behövde arbeta upp sin egen struktur.

    Det var lite på sidan av lagförslaget, men jag hoppas att det är fler som tycker idén är god.

    Avslutningsvis vill jag lyfta vår duktiga skolpersonal som på kort varsel, i kristid, såg till att få undervisningen att funka. Med den erfarenheten och det här lagförslaget så kommer vi att stå redo för framtidens liknande situationer.

    Centern stöder alltså lagförslaget och ser samtidigt fram emot alla de möjligheter som distansundervisning och distansarbete kan medföra till Åland. Tack.


  • Talman! Vad gör lagtingsledamot Josefsson för analys? De föräldrar som av en eller annan orsak inte har mäktat med att ge sina ungar studiestöd eller hjälp om man har varit i behov av särskilt stöd eller ens kanske mäktat med att fixa skollunch, tror ledamot Josefsson att de föräldrarna har svarat på den här enkäten?


  • Tack, talman! Det är något jag själv har spekulerat i. Jag tror att många av dem som har haft utmaningar inte heller har svarat på den här undersökningen. Jag tror absolut att det är många som har haft problem. Jag tror att det största problemet var just att det fanns inga system, alla gjorde olika och därav min idé också. Men det är absolut ett problem för vissa familjer och elever att utföra sina studier hemifrån.


  • Talman! Det är också min erfarenhet och min analys. De som har haft det allra tuffast har inte svarat på enkäten. Dem måste man alltid ha i ryggmärgen, i huvudet hela tiden, de människor som har svårt att göra sin röst hörd, som inte skriver insändare och som inte svarar på enkäter. Det är väldigt viktigt.

    Som barnkonventionspiloterna säger; de vill inte ha distansundervisning. Men det finns absolut en positiv sak i det här, den nya grundskolelagen möjliggör faktiskt distansundervisning. Man har digitaliseringsprojekt i skolan i skärgården eftersom det kan vara svårt att få specifika lärare till i exempel fysik eller tyska. Så det finns redan möjligheter i den nya grundskolelagen av den orsaken.


  • Tack, talman! Missförstår jag ledamoten eller tycker jag bara att det är märkligt att du i samma anförande uppger att allting är supertoppen, jättebra, när du sedan samma dag har pratat med berörda ungdomar som verkar har gett sken av att det inte är så jättebra med distansundervisning och ingenting de skulle vilja ha? Jag vill att du förtydligar dig.


  • Tack, talman! Ledamot Eckerman missförstår mig, ja. Jag inledde med att det har funnits många problem och utmaningar. Jag presenterade vad undersökningen sade. Jag tycker att just tilläggen som möjliggör distansundervisning är bra, det är inget krav på att det ska vara på distans.

    Min idé - om det var den du tänkte på specifikt - är i fall att om en sådan här situation skulle ske igen, då har man alla system och arbetssätt färdigt på plats. Förhoppningsvis kommer inte de problem och utmaningar att uppstå som skedde i våras.


  • Tack, talman! Det här svaret visar ju på att en remissrunda bland berörda elever, lärare och föräldrar samt alla organisationer som har med barn med särskilda behov osv. skulle ha varit på sin plats.


  • Tack, talman! Den idé jag lyfte kom inte med. När vi har lite mer tid och andrum så hoppas jag att vi kan titta på den idén mer grundligt, och att den kommer ut på remiss.

    De tilläggen som finns i det här lagförslaget möjliggör till exempel att en elev som kanske vårdas på sjukhus under en längre tid kommer att ha möjlighet att följa med på distans.


  • Talman! Ledamoten Katrin Sjögren redogjorde just precis för att distansutbildning redan är möjligt i grundskolelagen, så den frågan kan vi lämna därhän.

    Ledamoten nämnde problem som uppstod med den plötsliga distansundervisningen i våras. Ett av de problemen var just skolluncherna där mycket, mycket få kommuner mäktade med att ordna skollunch för sina elever i skolorna. Jag diskuterade den här frågan med många, både tjänstemän och politiker, runt om på Åland för jag tyckte att det borde vara genomförbart. Budskapet var att man uppfattade det som mycket, mycket svårgenomförbart, särskilt ute på den åländska landsbygden men kanske inte i skärgården. I Mariehamns stad genomfördes det, men på den åländska landsbygden uppfattade man det som mycket svårt. På vilket sätt tror Josefsson att det systemet skulle utvecklas till årsskiftet när det är ett lagkrav på det?


  • Tack, talman! Det är en svår fråga, men det är absolut fullt möjligt. Det viktiga, anser jag, är att alla åtminstone får skollunch och har rätt till det. Exakt hur vi kan lösa det, det kan jag inte säga. Men genom att vi går ut med det och säger det nu så har man också tid på sig att lösa det. Jag och Centern har stort förtroende för kommunerna.


  • Tack. Jag delar uppfattningen om att skollunch till alla barn är viktigt under distansundervisning. Men när det gäller smittskyddsfrågor så kommer det att komma lika snabbt på igen som det gjorde förut. Den stora majoriteten av de faståländska kommunerna sade att detta går inte att ordna.

    Men jag noterar att Centern med ansvarig minister och med ansvarigt lantråd totalt kör över kommunerna i den här frågan. En fråga som de menar att var omöjlig att ordna ska nu ordnas genom lagkrav utan remissrunda och utan att ha hört kommunerna.


  • Tack, talman! Jag kan i lagförslaget notera att de har varit i diskussion med kommunförbundet och med Mariehamns stad och de hade inte något att anmärka på.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Josefsson för anförandet. Jag reagerade lite på ledamotens anförande att det inte på Åland finns gemensamma riktlinjer på vad som är distansundervisning. Jag efterlyser lite att man som första steg betecknar vad som är distansundervisning på Åland. Vi vet ju alla att det har sett jätteolika ut i de åländska skolorna. Som steg två ska man bestämma att vi ska ha distansundervisning i lagstiftningen på Åland också i normala fall.

    Jag är också lite orolig över de sociala konsekvenserna som distansundervisning kan innebära, i vilken form man än gör det, för de personer som har behov av kontinuitet och koppling till det sociala. Vi vet inte alls hur KST kommer att se ut ännu. Jag tycker för min del att det är för tidigt att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Anledningen till att lagstiftning sker är ju på grund av en kris, för att minska smittrisken. För att skolorna ska kunna gå över till distansundervisning så måste det finnas stöd av smittskyddslagen. Jag håller helt med att vi behöver riktlinjer och ett helhetsbegrepp på vad distansundervisning är. Jag hoppas också att det kommer att ske nu löpande och att det är på plats också vid årsskiftet eller helst i höst förstås.


  • Tack, herr talman! Eller redan nu borde det ha skett. Det är just därför som vi från oppositionen efterlyser en rejäl bearbetning, remissrunda, hörande eller någonting som man kan basera förslaget på. Det känns just nu lite som man lagstiftar om något som man inte riktigt vet vad man är ute efter. Att koppla distansundervisning i någon form till smittskyddet, det köper man väl rakt av. Men att sedan i andra andetaget säga att det ska lagstiftas om det som en vedertagen metod när man inte ens vet vad metoden är, så då har man gått med saker och ting i förväg enligt mig. Man har tagit två steg för långt. Istället för att koppla till smittskyddet så har man det som en metod i den åländska läroplikten. Jag tycker att det känns väldigt främmande när man inte ens har hört de berörda på det sättet. Nä, tyvärr.


  • Tack, talman! Den här lagen gör det möjligt för distansundervisning. Det är inget krav. Lagen är för att minska smittrisken. Just nu vet vi att det är ett bra sätt att ha distansundervisning, den här lagen möjliggör det och det är fortfarande inget krav. Därför anser jag att det inte är ett problem att det införs en möjlighet. Det är snarare en möjlighet.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Anförande | 14:17

    Jag ber om ursäkt till att börja med.

    Talman! Ärade lagting. Det här är en fråga som kanske väckt lite mer diskussion och till och med lite irritation.

    Lag- och kulturutskottet hade möte igår. Vi från Centern uppfattade att vi var eniga där om brådskan med ärendena runt distansundervisningen. Nu blev vi kanske lite förvånade från Centern att remissdebatten kommer upp då, vilket säkert skulle ha varit bra förstås.

    Vi ska komma ihåg att det här lagförslaget gäller under exceptionella förhållanden. Det är mycket möjligt att den här lagen på det viset aldrig någonsin behöver tas i bruk. Det är det bästa, det är ju det vi alla hoppas på och gör den det så gör den det kanske tillfälligt eller kanske under en lite längre period.

    Det här ställer ju förstås krav. Det ställer krav på pedagoger, det ställer krav på föräldrar och det ställer krav på skolbarn osv. Det här har man ju lite fått testa på nu under senare tid. Man har hanterat det på olika sätt. Vissa har tyckt att det här har varit väldigt jobbigt, pedagoger har tyckt att det har varit slitsamt och man haft svårt att hinna med osv. Andra pedagoger som jag har pratat med har tyckt att det här har varit spännande, det här har varit en utmaning och man har lärt sig tänka utanför boxen. Man har sett på detta på olika sätt. Sist och slutligen handlar det om en ledningsfråga. Skolledare och de som leder skolan ska fördela uppgifterna och fördela arbetet så att personalen räcker till.

    Det ställer förstås krav på föräldrar. De kraven finns ju oavsett vad man tycker om lagen. Är skolan stängd så då har man ett större ansvar som förälder. Det är ju helt klart. Huvudsaken är sist och slutligen att skolbarnen får sin undervisning förhoppningsvis helst i skolbyggnaden och funkar det inte så då blir det hemma, med god hjälp från personal och föräldrar.

    Det har varit en diskussion om skolluncher och det är en viktig fråga. Jag har lärt mig att det finns de barn vars enda varma måltid under dagen just kan vara skollunchen. Detta sköts olika. Mariehamns stad var jätteduktiga, de fixade mat åt skolungdomarna, de fick gå och hämta två-tre gånger i veckan. Andra kommuner hanterade det också bra och vissa kommuner har inte hanterat detta så jättebra. Utgående från den informationen man har så vet man också att inträffar detta igen, att det kommer en pandemi, och man stänger skolorna så då fixar man alldeles säkert skollunchen. Skolköken är igång, de var igång hela tiden så personal och mat fanns ju. Ute på landet har man kanske det problemet att maten ska distribueras. Lunchen ska köras ut eller hämtas av elever. Vissa kommuner som är lite mindre och mer centraliserade så där kanske det går att lösa på så sätt att man hämtar maten. I vissa kommuner, där man är mer utspridda, så där kanske inte ens alla har möjligheter att komma till skolan och hämta maten. Men det måste man ju lösa. När vi har diskuterat det här ute i kommunerna så har man väl sagt så att om detta inträffar så måste man ju lösa det på ett eller annat sätt, genom att hämta eller att man kör ut maten i samband med att man kanske kör ut mat till pensionärer osv. Tack.


  • Talman! Jag hoppas likt lagtingsledamot Höglund att vi inte behöver använda oss av den här. Men icke desto mindre så måste vi vara beredda och vi ska sköta det på ett väldigt bra sätt om vi måste aktivera den här paragrafen.

    Landskapsregeringen skriver ju i sin framställning varför det absolut skulle vara skäligt med remiss och vad det här innebär. Det står att det ger ökad arbetsbelastning, man ska sätta sig in i nya undervisningsmetoder, i teknik och utrustning och merarbete för skolledare. Lärarna uttrycker behov av fortbildning och stöd, ojämn arbetsfördelning. Det står att eleverna har rätt till stöd i lärande och till skolmat och till mångprofessionellt stöd, och att man särskilt ska ta elever med annat modersmål än svenska i beaktande. Det är inga småsaker, inte i en vanlig skolvardag men ännu större under distansundervisning.


  • Tack för det. Jo, jag resonerade också kring skollunchen i tidigare replikskiften och ledamoten som talade före mig problematiserade det vidare. Är det här ett förfarande som ledamoten Höglund, som centerrepresentant, tycker att är okej, att man inte hör kommunerna i det här? Alltså ingen remiss har skett. Kommunerna har av landskapsregering har inte fått se lagen före den kom till lagtinget. Det är stora krav på distansundervisningen. Det finns, som sagt, sätt att hantera de här hörandena utan att fördröja tidsramen. Vi förstår alla att det är en brådskande lagstiftning. Vi förstår alla att vi vill skydda liv även den 1 januari 2021. Det handlar det inte om detta, utan det handlar om att det finns kreativa sätt att agera på. I en sådan här omfattande permanent lagstiftning måste man höra de berörda. Håller inte Centern med om det?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:23

    Tack, talman! Jag förutsätter att vår landskapsregering har en god kontakt med det kommunala fältet. Jag är alldeles säkert på att de signaler som kommer från fältet helt enkelt fångas upp här av behöriga ministrar.


  • Bästa ledamoten Höglund, lagen är nu överlämnad till lagtinget. Det är lag- och kulturutskottet som ska ta tillvara på alla de goda idéer som kommer utifrån det kommunala fältet. Minister Hambrudd har nu lämnat saken ifrån sina händer till lagtinget utan att ha hållit dessa höranden, utan att lärare och rektorer har fått se lagstiftningen. Det är det vi diskuterar. Det är den frågan. Det är stora krav på kommunerna, lunch etc. utan att höra kommunerna, är det ens möjligt? Vad säger tjänstemannen Höglund om det?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:24

    Centermannen Höglund säger att utskottet får lite mer jobb att hålla höranden. Så enkelt är det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag vill bara förtydliga att det vi behandlade i lag- och kulturutskottet igår var den lagstiftning som gäller hösten 2020. Där fanns det inga betänkligheter. Vi har förtydligat det lite, vi har anledning att återkomma till den.

    Det är alltså lagförslaget från den 1 januari 2021 som jag, i egenskap av utskottsordförande, tycker att borde få lite assistans från landskapsregeringen. Jag frågar dig, ledamot Höglund, tycker du att det skulle vara en bra samarbetsform att landskapsregeringen och lag- och kulturutskottet skulle samarbeta kring de här hörandena nu och synpunkterna från fältet?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:25

    Jag överlåter den frågan till vår landskapsregering att svara på.


  • Får jag fråga varför inte ledamot Höglund har en egen uppfattning?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:26

    Huvudsaken för ledamot Höglund är att de höranden som behöver göras görs, och de må göras i lag- och kulturutskottet om inte annat.


  • Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Ledamot Höglund sade att det kanske skulle ha varit bra med en remissrunda. Ja, det skulle ha varit det ,för vi pratar ändå om cirka 750 lärare och övrig skolpersonal, några tusen elever och flera tusen föräldrar som på något sätt blir påverkade av en eventuell distansundervisning.

    Jag blir väldigt förvånad därför att det finns tid för vi har en gul vecka nästa vecka, om det är så att lagtinget eller som jag snart börja kalla det "lattinget" inte börja jobba snart. Vi kunde ha förändrat veckoindelningen hur bra som helst redan i mars. Vi visste om att det skulle bli tidsnöd med vissa lagar och vissa budgetar. Oppositionen var i alla fall helt inne på att vi skulle jobba på ett helt annat sätt än vad lagtinget någonsin tidigare har gjort. Jag blir förvånad därför att det har funnits en kritik många gånger på att en landskapsregering kommer med direktiv ovanifrån och smäller i huvudet på kommunerna. Det är precis det som landskapsregering gör just nu.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:27

    Jag tackar här liberalerna för att man nu tänker så mycket på den kommunala sektorn som man annars lite brukar ignorera.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är ett onödigt raljerande av ledamot Höglund. Ledamot Höglund tänker säkert på kommunreformen. Det är en lag som mer än någonsin tidigare, jämfört med någon annan lag, varit på remissrundor och bearbetats. Det har varit upp till varje kommun att tycka till.

    Ledamot Höglund är kommunpolitiker. Det är väldigt få kommunpolitiker som också sitter i lagtinget. Ledamot Höglund sitter i en guldsits och har information från den sittande regeringen. Det är väldigt få kommunpolitiker som sitter i samma guldsits som ledamot Höglund. Därför borde man titta lite brett och tänka även på dem som inte sitter i lagtinget eller sitter i majoritetsblocket i landskapsregeringen. Det här påverkar den lilla människan, den svaga människan och den fattiga människan. Det påverkar alla. Det finns tid om man vill jobba.


  • Tack, talman! Tack ledamoten Höglund. Känner ledamoten Höglund att han kommer att göra ett bra jobb med den här lagen, utan att ha något slags underlag eller bakgrundsfakta från de som drabbas?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:29

    Ledamot Höglunds förhoppning är att vi till lag- och kulturutskottet bjuder in dem som vi tycker att ska höras. Där har jag lika stor rätt som någon annan i utskottet att begära eller yrka på olika höranden för att få en så bra bild som möjligt. Jag är absolut inte orolig där, nej.


  • Tack, talman! Hur många höranden har ledamot Höglund tänkt kalla in, i vilket syfte och vilka ska få göra sig hörda? Det är ju, som sagt var, en stor del av Ålands befolkning som nu drabbas av den här påskyndade lagstiftningen.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:29

    Inte har jag någon lista klar på det. Förstås blir det höranden från personalhåll, från kommunalt håll och Hem och Skola som vi har nämnt. Det är i första hand de, om vi tar de viktiga här.


  • Tack, talman! Som utskottsordförande är jag mycket väl medveten om vilket merarbete det blir i utskottet när inte lagförslagen har varit ut på remiss och haft ett ordentligt förarbete. Men det har ni fått höra ganska många gånger. Jag tänkte bara instämma i den kören.

    Jag reagerade på en sak som ni sade i ett anförande, att skolköken är ju igång hela tiden. Hur tänker ni? Om en av personalen i ett skolkök blir smittad och konstaterad med corona, då kommer inte skolköket att vara öppet, bara så att ni tar frågan med er till utskottet, för det är ju inte tänkt på det i beredningen som vi har sagt.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:31

    Jo, tack det är ett bra påpekande. Under den senaste tiden när skolorna var stängda så då var köken öppna. Om ett skolkök stängs i en skola så finns det förhoppningsvis andra kök att tillgå inom kommunen eller i samband med en annan kommun. Jag tror att det löser sig.


  • Tack, talman! Det här är en lag som har konsekvenser. Det har konsekvenser för lärare, för barn och unga, för hälsa och för psykisk hälsa. Man måste se det ur många olika aspekter. Är det så att ni vill ha ett utlåtande från social- och miljöutskottet så är vi också redo att arbeta, fast i nästa vecka.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:32

    Tillsammans är vi starka!


  • Talman! Ledamot Höglund avslutade med "tillsammans är vi starka" och så är det. Tillsammans är vi starka!

    Som jag sade i mitt tidigare anförande så är landskapsregering är tacksam för det brådskande samarbete som lag- och kulturutskottet har gjort kring nuvarande gällande grundskolelag. Om lag- och kulturutskottets ordförandes förslag är att kalla ansvarig minister och tjänstemän till ett hörande så snart som möjligt så kan vi diskutera på vilket sätt landskapsregeringen kan underlätta lag- och kulturutskottets hörande så att lag- och kulturutskottet kan komma med ett betänkande till lagtinget i början av september.


  • Tack, talman! Det var ett klokt och bra övervägande som ministern har gjort i bänken och rejält ändrat uppfattning till det bättre uppfattar jag. Jag håller med, tillsammans är vi starka. Men när jag pratar med mina bekanta och nära inom läraryrket så är de inte särskilt starka längre, utan de har haft en fruktansvärd tung vår bakom sig där de har ställt om hela skolan i två omgångar. Man har inte rätt till övertid, man får inte mera ledig tid som man kan ta ut, till skillnad från alla andra som har vanliga förvaltningsarbeten. Lärarna har också haft en mycket, mycket svår tid under den här våren som inte på något sätt kompenseras. Jag uppfattar inte att de är så starka nu. Det är otroligt viktigt att de får höras så att vi kan göra den här lagen så enkel som möjligt för dem. Liv och hälsa ska gå först, absolut. Det tror jag att alla överens om, men man måste fortfarande göra det så smidigt som möjligt och där tror jag att lärarna kan bistå med kloka idéer.


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Den här enkäten som gjordes tillsammans med föräldrarna kommer det att bli en sittning om i början på augusti tillsammans med skolledarna och vi ska gå igenom den.

    Jag håller helt med att lärarna haft en otroligt pressad situation. Jag är oerhört tacksam för det gedigna arbete som de har gjort ute i våra skolor i landskapet och i grundskolan. Det är det som är det viktiga, vilket jag också nämnde tidigare, det måste komma ut tydliga anvisningar och rekommendationer. Desto mer tydlighet det är så desto lättare är det att gå över till distansundervisning om man vet vad man ska göra. Har man stöd då kan man lättare arbeta i jobbiga situationer.


  • Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Nu blir jag riktigt glad, uppriktigt riktigt glad, av att ministern har mött den hand som lag- och kulturutskottet sträckte ut här tidigare, trots att man inte får ta varandra i hand nu rent fysiskt. Så det är jag väldigt, väldigt glad för. Jag kommer att efterhöra med utskottets medlemmar om du kunde få till ett möte redan i morgon bitti klockan nio. Det låter alldeles utmärkt att vi kan komma framåt i denna mycket angelägna gemensamma fråga.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag ser fram emot inbjudan.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.