Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman! Det ankommer på vicetalman att i korthet presentera det här och tala några ord om det politiska meddelandet och självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. Det här är första gången och vad som riktigt är nivån och slutsatserna är lite oklart.

Själva det externpolitiska meddelandet är en produkt på ungefär 60 sidor som till ungefär en tredjedel handlar om Nordiska rådet, en tredjedel om EU och en tredjedel om övrigt. Man kan konstatera att man lyfter fram de viktiga saker som landskapsregeringen avser att fokusera på i den så kallade externpolitiken. Enligt självstyrelselagen har landskapsregeringen egentligen inte så hemskt mycket externpolitik att bedriva, men de facto så är vi ju med i det nordiska samarbetet som är viktigt.

Självstyrelsepolitiska nämnden har ju inte haft några andra synpunkter än det som framkommer av landskapsregeringens meddelande. Man lyfter bland annat fram det fortsatta nordiska samarbetet och betonar att det är viktigt. Man lyfter fram en fråga som handlar om Haga samarbetet, det vill säga ett beredskaps,- och inrikespolitiskt säkerhetssamarbete där de självstyrande områdena eller länderna; Färöarna, Grönland och Åland, inte ännu är med. Detta har ju förorsakat visst ont blod. Grönland har tagit det här mycket allvarligt. Från åländsk sida betonar man det här och att vi ska fortsätta med det. Gott så!

När det gäller EU så lyfter man fram huvudsakligen den viktigaste frågan som man fortsättningsvis kämpar för, och som vi har haft debatt om här tidigare, det är representationen i EU. När lagtinget har gett bort sina behörigheter, precis som Finlands riksdag, så har vi inte kompenserats i samma utsträckning eftersom vi ännu inte har någon EU-parlamentariker. Representationen i Regionkommittén och specialrådgivare i Bryssel och så vidare är inte tillfyllest om man ser på det här ur ett formellt perspektiv. Kampen går vidare.

Övriga samarbeten och övriga frågor som man lyfter fram är skattegränsen och diskussionen med Finland till den här delen. Det är bra. Det behöver betonas att skattegränsen på något sätt måste lättas och förenklas. Man lyfter också fram de här lite mera nyare samarbeten såsom UNESCO och IMO. Landskapet har blivit associerad medlem med i IMO. Det kallas associerad medlem i meddelandet, kanske jag säger fel här nu? Men hur som helst så har man en status inom UNESCO som är hyfsat ny och det avser man att fortsätta odla.

Inte att förglömma BSPC. Jag får lite sufflering nu som inte är helt klar för mig. Därmed så avstår jag från fortsatta utläggningar om detta externpolitiska meddelande som jag för första gången presenterar på detta sätt.

Tack, herr talman! Det presenterades med all ära, vicetalman Måtar. Absolut.

En sak som har slagit undertecknad när man läser självstyrelsepolitiska nämndens betänkande är ett tema. Temat är hur de större politiska organisationerna i Europa, alltså Europeiska unionen och Nordiska rådet som vi ingår i, behandlar sina regioner och förmågan att kunna behandla begreppet region som inte är en stat. Det är ganska intressant och det är genomgående tycker jag i dessa tre teman som jag har fokuserat betänkandet på. Det handlar om hur man kan hantera gränsregioner som har behov som sträcker sig gentemot en annan stat än den som man själv tillhör. Man kanske har ett annat språk än vi har. När det gäller högskoleprovet så har man kanske behov av att kanske skriva ett prov i ett grannland, men nu finns det lagstiftning som stoppar det här. Det här är väldigt viktigt att alltid ska påminnas om och att vi ska vara i framkant.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Påvals har helt rätt i det som han sade. Det är problematiskt när vi har gått mot en utveckling där det förefaller som att EU inte alla gånger vill förstå eller acceptera att det till exempel finns två lagstiftande församlingar i ett land, såsom till exempel i Finland, Finland och Åland. De här problemen behöver vi så klart hela tiden arbeta med.

Tack, herr talman! EU:s problematik med att hantera sina regioner är väl känt. Men vi ska inte heller glömma bort att även Nordiska rådet har de här bekymren. Vi i Norden som ska vara världens mest integrerade region, som ju är målet med Norden, har även här bekymmer med gränshinder som vi stöter på i gränsregionerna som vi även själva tillhör. Vi som är gränsregioner och mindre autonomier i det nordiska samarbetet behöver nog alltid ha flaggan högt och påminna staterna som ingår om den här saken. Det görs nu också i och Färöarnas och Grönlands påtryckningar kring att man ska få fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet. Här stöder Åland de här ambitionerna och menar också att det ska i framtiden också vara möjligt för alla autonomier som har de ambitionerna.

Tack, talman! Det var ett bra påpekande. Jag berörde inte det i någon större detalj att ambitionerna hos de övriga självstyrande länderna, Färöarna och Grönland och i synnerhet Färöarna, önskar utvidga sin roll i Nordiska rådet. Det ska bli intressant att följa den processen.

Talman! Det är helt riktigt att det nordiska samarbetet är viktigt för Åland. Det är ju där vi har vår internationella plattform på riktigt. Jag har varit en del i den här arbetsgruppen som har jobbat med den här rapporten om en omförhandling eller en förändring av det här Helsingforsavtalet. Det har varit mycket intressant. Den presenterades nu i april och under sessionen på Island så ska man ta ett beslut. Jag håller med tidigare ledamot Påvals att det ska bli spännande att se vad det här kommer att utmynna i. För det går inte som på Strömsö, det är i alla fall min känsla. Det kommer att vara väldigt mycket diskussioner innan det alls eventuellt kan bli några förändringar på plats.

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Holmberg-Jansson har helt rätt. Det ska bli intressant att följa med. Vi får väl konstatera att vi ändå har åtminstone två nationalstater i form av Sverige och Finland vilka har en väldigt stark utgångspunkt i att man har ett land och ett enat område. Det har nog alltid varit en ganska stark utgångspunkt. Man får väl se hur alla ställer sig till det här

Talman! Mycket av det som nämns här när det gäller Nordiska ministerrådet och samarbetsminister så gällde tidigare, nu talar jag i egenskap av lagtingsledamot. Detta att Färöarna framförallt och Grönland och Åland ska kunna ges möjlighet att bli fullvärdiga medlemmar, det är någonting som jag är glad över att vi är så enade över i de här självstyrande områdena eller självstyrande länderna ska man säga, om man ska blidka Färöarna i alla fall.

När det gäller Haga samarbetet så lyfter vi upp på alla ställen vi kan - vi alla här i salen ska fortsätta att lyfta upp det på alla ställen när vi möter någon - om hur viktigt det är för Åland att få vara en del av Haga samarbete. Om det är någon gång som vi ska vara med så är det nu när det gäller att jobba kring civil beredskap. I alla sammanhang som vi träffar någon politiker, om det så är en ambassadör eller på en (… taltiden slut).

Tack, talman! Haga samarbetet som jag nämnde, så såsom lagtingsledamot Holmberg-Jansson sade så förefaller det vara svårt för de stora länderna, originalmedlemmarna att acceptera att vi har den här speciella statusen. Oavsett hur många människor vi är innanför vårt territorium så har vi lagstiftningsbehörigheten, det här systemet och det borde medföra ett inflytande.

Tack, talman! Bästa kollegor, lagting och övriga åhörare. Finans- och näringsutskottet har valt att koncentrera sitt utlåtande på skattegränsen och utsläppsrätter. Det finns en ganska bred meny att välja mellan. Det är ändå två högaktuella frågeställningar.

Utsläppsrätter. Den reviderade lagen från landskapsregeringen har nått finans- och näringsutskottet för några veckor sedan. Arbetet har pausats då landskapsregeringen just nu förhandlar som bäst om fördelningen gällande utsläppsrätterna. Det som finns skrivet i det externpolitiska meddelandet från finans- och näringsutskottet ids jag inte läsa upp desto mera, utan det kan alla läsa innantill.

Däremot vill jag säga några fler meningar kring skattegränsarbetet. Vi måste konstatera att skattegränsen mellan Åland och omvärlden måste fortsättningsvis klassificeras som problematisk, utmanande, irriterande, byråkratisk, administrationskrävande, tidsödande, hämmande och för många ålänningar hopplös.

Men det finns hopp och ljus i tunneln. Den mycket lyckade aftonskola som landskapsregeringen deltog i tillsammans med riksregeringen under våren visade hur oinformerade många rikspolitiker är gällande skattegränsproblematiken och även gällande andra viktiga Ålandsfrågor. Det måste ändå ses som en skattegränsframgång att dagens riksregering nu har en bredare kunskapsnivå om problematiken. Att flera rikspolitiker har en insikt i frågan är en grundförutsättning för att komma framåt. Att så många finska politiker inte känner till skattegränsens omak är både frustrerande, men ger även tillförsikt om att det ännu finns hyfsat lågt hängande frukter att plocka. Att kommunicera och informera måste anses vara en lågt hängande frukt, speciellt sett till att våra egna behörigheter och möjligheter att förenkla skattegränsen är begränsade.

Det finns många frågor att lösa på axeln Åland-Helsingfors, där skattegränsen måste ses som den mest svårlösta. Vår färjesjöfart är dessutom en viktig nyckel i Finlands beredskapssäkerhet och för landets export och import. Det finns fler positiva argument för landet Finland och riksregeringen att skattegränsen förenklas än att dagens verklighet cementeras ytterligare. Därför måste vi, hur hopplöst läget än känns som ålänning och företagare, öppna fönstret och släppa in frisk luft med mycket syre.

Landskapsregeringens fortsatta informations- och kommunikationsarbete á la aftonskolan behöver ha full gas framåt. De åländska partiernas kontakter med riksdagspartierna kan inte underskattas, sett till hur stor okunskapen är.

När vi debatterar 2024 års externpolitiska meddelande om cirka ett år har vi förhoppningsvis nått så långt att den finska riksregeringen och riksdagen har en god uppfattning om skattegränsens betydelse och behov av förenkling. Har vi nått dit kommer landskapsregeringens övriga insatser att bli än mer fruktbara.

Vår färjesjöfarts betydelse för vår vardag sett till transporter, handel, arbetsplatser och skatteintäkter är så betydande att denna inte får ställas mot skattegränsens utmaningar. Åland är beroende av transporter och även landet Finland. Låt detta vara ett argument i arbetet med skattegränsen.

Utskottet önskar att landskapsregeringen på ett transparent och regelbundet sätt fortsättningsvis redovisar hur arbetet fortskrider. Utskottet vill också lyfta möjligheten att lagtinget i ett senare skede av arbetet gör ett initiativ gentemot riksdagen för att ytterligare bredda kunskapsnivån.

Talman! Det bästa framgångsreceptet för Åland just nu, med all den problematik och flera olösta svåra frågor som finns mellan Åland och Helsingfors, det stavas kommunikation och relationsbyggande. Det är ett förhållandevis billigt recept, men det är nog vägen framåt. Här har landskapsregeringen visat prov och framfötterna på ett mycket gott sätt och det bådar gott. Ålänningar är bra på att prata och några av oss är dessutom charmiga. Det är nog framgångsreceptet nummer ett även när det gäller skattegränsen och utsläppsrätterna. Tack!

Tack, herr talman! Jag tänker bara beröra de här utsläppsrätterna. Det står i betänkande att nu måste ställa om till fossilfritt så fort som möjligt för att EU kommer snart att belägga skärgårdsfärjorna med utsläppsrätter. Det är någonting som man använder som ett argument för att så kommer det att bli och det vet vi ju inte om det blir så. Vi har ett val snart, EU-val och hur den nya majoriteten ser ut så kommer att avgöra detta. Det är lite förhastat att säga att så här kommer det att bli, för det finns väldigt många utav den här typen av färjor i EU. Det kommer antagligen att komma ganska stora protester, kanske inte från Finland men från andra delar av Europa. Det är i alla fall vad jag tror.

Sedan som en parentes kan man ju säga att det står på NRK idag att norrmännen har sagt att fossilfritt tonnage är för dyrt. De upphandlar inte fossilfritt.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Det kan vara bra, och det hade jag nog nedskrivet i mitt längre anförande, att vi kanske inte enbart ska titta här och nu. En tillbakablick och lite självrannsakan på hur vi hanterar skattegränsproblematiken, vi har kanske varit lite för mycket här och nu för hela den frågan är ju levande. Vi ska inte vara naiva och tro att nu kan det inte bli värre än vad det är idag. Jo, det kan det. Det gäller också att vi tittar flera år framåt och det vet jag att landskapsregeringen och speciellt finansminister Perämaa också gör. Jag tror att det är någonting att ta med sig och det gäller alla frågor, även utsläppsrätterna.

Tack, herr talman! Min replik var inte avsedd att kritisera utan mera att nyansera bilden av de här utsläppsrätterna och risken att de också kommer att omfatta skärgårdsfärjor i framtiden. Det är helt enkelt så att vi inte riktigt vet det.

Vi kan också konstatera att ett av världens absolut rikaste länder inte gör det här nu för att det är för dyrt. Vi kan då fundera på vad vi håller på med.

Tack, talman! Absolut ledamot Wikström. Jag tog det heller inte som riktad kritik mot någon.

Vi kan också konstatera att vår sjöfart är mera än skärgårdstrafiken. Vi behöver investera för att också kunna vara attraktiva, bibehålla och utveckla de färjelinjer som gör att Åland har en god handel öster- och västerut.

Talman! Ledamot Holmberg pratade om skattegränsen och det är bra för den behöver diskuteras. Det är mycket problem, det är problem och problem och problem, men det finns ett litet ljus i tunneln och det är positivt.

Moderaterna har lämnat in åtgärdsmotionen "Kartläggning av det åländska skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse". Jag hoppas att finans- och näringsutskottets ordförande tar till sig den motionen och att man verkligen prioriterar den. Jag tror att det är en viktig grej för att få bort de här problemen. Vissa problem kanske inte är ett problem utan det kanske uppfattas som ett problem. Jag hoppas att utskottet verkligen jobbar med åtgärdsmotionen och prioriterar den. För så många problem som ledamot nämnde i sitt anförande så är det häpnadsväckande att det ändå finns lite ljus i tunneln. Det är bra. Men vi måste jobba med det där.

Tack, talman! För mig blev det stora ljuset i den här mycket svåra besvärliga frågan vetskapen om att hur många rikspolitiker som har en väldigt låg kunskapsnivå gällande skatteproblematiken. Höjs den nivån så finns det per automatik bättre möjlighet att kunna kommunicera och få en förståelse för problematiken. Det är en problematik som också påverkar landet Finland på flera olika sätt, speciellt om vi diskuterar beredskapsfrågor.

Moderaternas åtgärdsmotion är bra. Finans- och näringsutskottet har även tittat på den redan och kunnat konstatera att det är ett av flera verktyg i den arsenal som landskapsregeringen nu ämnar arbeta med i form av arbetsgrupper, kontaktskapande digitalisering och hela den tjosan. Den finns med och finans- och näringsutskottet tar alla motioner på högsta allvar, alltid.

Talman! Det låter bra och det är viktigt. Idag har vi också fått information om att landskapsregeringen har tillsatt den här referensgruppen för skattegränsen, som jag ifrågasatte här tidigare i veckan. Det är bra att det händer någonting.

Vi har ju också den här rapporten från Ahlström som jag tycker att är intressant. Vi behöver få upp den här kunskapen. Vi har också sjöfarten och det är viktigt att finska politiker förstår hur viktigt sjöfarten är som passerar Åland med all frakt och skattegränsen kommer in i den bilden också. Det handlar om att informera, absolut. Det är bra att vi jobbar på det. Det är ett jätteviktigt arbete som pågår.

Tack, talman! Nu kanske ljuset i tunneln ändå inte är så starkt att vi behöver ha solglasögon direkt, men det finns i alla fall där. Jag tror att det är viktigt att vi är positiva och det borde vara en av kärnan i varje lagtingspolitiker på Åland att vi är positiva. Vi har många utmaningar så det gäller att vara positiv. Jag har som sagt full tillförsikt vad som kommer att hända de närmaste åren gällande skattegränsen.

Tack för ordet, talman! Ni vill väl också höra mig hålla ett långt anförande om lag- och kulturutskottets betänkande? Jag förstår att ni brinner efter x antal timmars debatt.

För att göra en lång historia kort. Vi från utskottet har valt att koncentrera oss på några oerhört centrala saker i vårt system, sådant vi saknar. Det vi saknar är den berättigade platsen i Europaparlamentet. Utskottet har valt att igen lista de bevekelsegrunder som borde få makthavarna i Helsingfors att lyssna på detta krav som vi har haft över 30 år.

Det som oroar utskottet, och som vi också diskuterade, är ju den form av argumentation som man nu börjar använda för att motverka och därmed avvisa det åländska kravet på en egen representation. Det som oroar är grundlagsutskottet, de säger att Åland delvis har en egen rättsordning idag. Det här är ju nästan skrattretande. Men betänker man då hur grundlagen använts mot oss nu i modern tid så kanske man börjar få rätt. Vi har bara en delvis rättsordning därför att man har hittat ett sätt att komma in innanför den självständiga åländska jurisdiktionen.

Men det som har upprört utskottet särskilt och också mig är naturligtvis att man nu också börjar använda grundlagen som ett argument mot att vi skulle få en egen plats i Europaparlamentet, det vill säga att det skulle föreligga konstitutionella problem om Åland skulle få den här platsen. Det här är något helt nytt, ett påhitt och det är enligt mig ett konstruerat argument för att avvisa det här berättigade kravet. Här har vi nog en hel del framför oss om vi ska få folk i Helsingfors att förstå vad självstyrelsen innebär etc.

Ponera nu då att det på valkvällen den 9 juni på självstyrelsedagen slutar med att SFP inte får ett av de 15 finska mandaten. Då är vi utan egen insyn i systemet, om inte de åländska partier, som har valt att samarbeta med andra än SFP, lyckas uppnå någon form av kanal till parlamentariker inom Socialdemokraterna eller inom De gröna etcetera. Jag kan bara önska dem lycka till i så fall. Men nog skulle det kännas märkligt att vi då efter nästan 30 år i Europeiska unionen skulle gå bakåt när det gäller bevakning av åländska ärenden. Om det går så illa på valkvällen den 9 juni då kommer nog vårt krav på en egen plats att stiga oerhört mycket mera, för då har vi absolut ingen insyn. Vi har alltså ett parlament med egen legitim lagstiftningsmakt som övertaget inte beaktas.

Och bland de ärenden som måste bevakas tillhör det som utskottet lyfter, artikel 4.2. Vi har från lag- och kulturutskottet, både nuvarande och tidigare utskott, ansett att fördragets artikel 4.2, som uttryckligen pratar om respekt för autonomier det vill säga regionala självstyrelser, att den måste få en effekt i dagens EU. Utskottet och jag hoppas att hela lagtinget kommer att ställa sig bakom kravet på att så fort det är möjligt så ska Åland se till att den här artikeln faktiskt prövas av EU-domstolen. Vi ska hoppas att det dyker upp något fall snart så att vi faktiskt skulle kunna få ett liv i den paragrafen.
Det får inte vara som så att dagens Europeiska union har ett fördrag eller flera fördrag där artiklarna har olika olika värden.

Jag går inte in på självstyrelselagens EU-kapitel, det är allt för sent, utan avslutar med det korta som vi har om det nordiska Haga samarbetet. Här är det verkligen att beklaga. Jag tangerar lite det som kollegan John Holmberg pratade om på finans- och näringsutskottets vägnar. Här har vi ju faktiskt en fråga där vi har fått klartecken från högsta politiska nivå när det gäller beredskapsfrågor i Helsingfors. Vi har fått klartecken av alla som borde ha någonting att säga till om, men ändå så får inte Åland tillgång till Haga samarbetet. Det är ju pinsamt för mig som då var ansvarig minister. Vi avböjde nämligen en invit från Grönland och Färöarna i början på 2022 när de ville att vi gemensamt skulle göra en framstöt till Nordiska rådet om att vi skulle få tillgång till allt Haga samarbete. Därför att då fick vi klartecken från Helsingfors att Åland kommer att komma med på Helsingfors försorg.

Talman! Idag så vet vi att det inte har gått. En armbrytning pågår i Helsingfors runt Åland i de här frågorna - jag menar såväl Haga samarbete, beredskapslagstiftningen och till och med ner till Eerika, Ålarm, det vill säga vår larmcentral och morgondagens teknik. Allting kan läggas in i samma box. Här gäller det nog för landskapet att skärpa tonen och säga att det här måste ju för tusan fungera. Åland vill kunna ta del i det civila utvecklingsarbetet gäller samhällsskydd och beredskap och då borde inte strukturerna få hindra oss från att faktiskt vara en del av detta nordiska samarbete. Tack, talman!

Tack, talman! Jag känner att jag behöver morra till lite här. Jag tror ju inte, om jag inte har läst helt fel, att lag- och kulturutskottet i sitt utlåtande har skrivit någonting om att det enda sättet att garantera Åland inflytande i EU är Svenska folkpartiet. Om det är så, så måste jag säga att det håller jag inte med om.

I det kommande valet önskar jag verkligen Svenska folkpartiet all lycka och framgång och att man kan lyckas behålla sitt mandat. Men om det inte är så, så är det väl ändå det bästa som kan hända att Åland har flera vänner än en enda och att de vännerna kanske finns också bland de större partierna både i riket och i den Europeiska unionen. Jag tycker att i demokratins tjänst så måste man väl låta alla blommor blomma och alla kandidater och alla partier ställa upp i valet.

Absolut ledamot Fellman, det är jättebra att demokratin får fungera fullt ut, dvs att alla får ställa upp som vill och söka de samarbetsmönster de så önskar.

Det är ju ofrånkomligt att det är via samarbete med Svenska folkpartiet som Åland har haft den nödvändiga insynen i allt som rört Europaparlamentets arbete. Det har funnits andra bitar, vi har ju till och med haft ålänningar kopplade till andra länders europaparlamentariker. Vad är bättre än det? För mig är det så, och jag tror att det är så för hela utskottet, för det är ett rysligt självstyrelseprogressivt utskott som jag har nöjet att leda. Nog tror jag att vi gemensamt är ytterst bekymrade om vi faktiskt skulle förlora den platsen som SFP har givit oss genom det här samarbetet i många år.

Jag önskar verkligen lycka till för de andra åländska politiker som försöker hitta nya samarbetskanaler, förstärkta sådana.

Jag ser det som en plikt för alla partier i lagtinget att man jobbar med sina systerpartier i andra länder och i Finland. Det som Socialdemokraterna har strävat till att göra, genom vårt utvecklade samarbete med Socialdemokraterna i Finland, är att vi har sett det som viktigt att både hålla partiet informerat om åländska frågor och att ställa krav på vår medverkan. Jag ser det som enbart positivt att det är flera partier som engagerar sig. Det är jättebra att också Hållbart Initiativ har stärkt sina kontakter till De gröna i Finland.

Ja, i allt väsentligt så håller jag med ledamot Fellman i hennes resonemang. Dock med den reservationen att skulle det vara så illa att SFP går miste om det 15:e mandatet på valkvällen den 9 juni, och det är ett antal åländska röster som saknas, dvs de ca 2 000 - 3 000 som kommer att rösta på någon annan än SFP:s åländska kandidat, så nog skulle kännas oerhört som ålänning att konstatera; vi kunde inte gemensamt sluta upp för att se till att vi har ett fortsatt säkrat inflytande och insyn i EU-arbetet.

Talman! Vi är eniga här i salen om vikten av att vara med i Haga samarbetet. Frågan lever och vi diskuterade den senast på Färöarna med Färöarna och Grönland. Vi har en idé om att göra någon sorts framstöt när det är möte här i höst på Åland. Jag lyfte frågan med Vice Admiral Louise K. Dedichen, militär representant från Nato, om hur hon såg på de självstyrda områdena, om de skulle vara med i Haga samarbetet och om hon såg problem. Hon tyckte väl att frågan kanske var lite för politisk. Hennes svar var; "det är klart att det är bra, ju flera som är med och samarbetar desto bättre". Alla i salen nickade då och tyckte att det fanns en vits med det. Jag känner ändå att det finns en ganska stor förståelse för att de självstyrda områdena ska vara med i Haga samarbetet.

Tack, talman! Det gläder mig att höra att ledamot har varit aktiv i det nordiska. Alltså är det som så att Helsingfors inte i god tid före sammankomsten på Åland i den nordiska kontexten gör något, så då måste ni helt enkelt agera gemensamt och säga att det här liknar ingenting. Ärligt talat, det liknar ingenting! Får man besked om att det är okej, man får besked från ministern, man får besked från kanslichefen, från statssekreteraren och man får besked från ett ministeriums ledningsgrupp att det här ordnar sig, och ändå två år senare så är inte strukturen på plats. Nog är det någonting som är fundamentalt fel när det gäller Helsingfors hanteringen av Åland i den här frågan.

Talman! Du har löfte om att den nordiska delegationen från Åland kommer att göra en framstöt och lyfta den här frågan tillsammans med de andra självstyrda länderna i höst om ingenting har skett.

Tack för det svaret ledamot Holmberg-Jansson. Jag önskar lycka till! Det är en viktig pusselbit som vi måste få på plats med tanke på hotbilder, krisbilder och naturligtvis det som hör till klimatförändringarna. Med Alfrida i minnet så måste vi ha de här strukturerna på plats så att vi vet att vi har ett nätverk och vet vem ska vända oss till när det krisar på olika sätt.

Talman! Jag börjar med den frågeställningen där vi är helt överens. Det är förvånande, faktiskt på gränsen till märkligt, att Åland exkluderas ur alla diskussioner som rör försvars- och säkerhetsarbete med tanke på hur situationen ser ut i omvärlden. Det är också märkvärdigt med tanke på att Sverige vid flertalet olika tillfällen har påtalat att man är lite tveksam till Åland och om man kan och hur vi ska försvaras. I ett sådant läge så är det väl bättre att inkludera och bjuda med oss.

Samma sak gäller statsministermöte nu där Sverige vägrade ta med de självstyrande områdena. Island agerar helt annorlunda och bjuder in oss som fullvärdig medlem och samma sak i Norge. Men nog är det någonting i det här som gör en förvånad och lite bestört faktiskt.

Jag var så pass naiv att jag tänkte att det har funnits decennier av beröringsskräck när det gäller Åland kopplat till Finland och allt vad gäller säkerhetspolitik. Men jag tänkte att i och med Natoprocessen och det goda sättet som det hanteras på från Helsingfors, både av presidenten och statsministern men i synnerhet av utrikesminister Haavisto, så tog jag för givet att nu kommer allting att förändras. Nu kommer man att se till att även den här biten av vardagen fungerar. Men tji har vi fått hittills. Det förvånar oerhört.

Den svenska attityden är ju lite blandad. Jag upplever ibland att det är oerhört viktigt och ibland inte. Där har vi någonting att jobba på via vänskapsförening och annat i Stockholm så att vi får till stånd en förändrad attityd. Nog måste ju inkludering var ledordet i modern tid med tanke på gemensamma hot och andra kriser vi står inför.

Talman! Ja, jag hade samma förhoppning med tanke på hur president Sauli Niinistö agerade i utredningen kring Ålands demilitariseringen och samma sak när det gäller utrikesminister Pekka Haavisto. Men det är tydligen någon annan som bromsar.

Det som jag vill säga sen, där vi inte riktigt har en fullständig samsyn, det är att alla nu måste ställa sig bakom en kandidat för att Ålands röst ska höras. Det kan inte vara så i en demokrati. Det måste finnas möjligheter att välja. Är det så nu, att vi inte lyckas i vårt uppsåt, vilket vi ska göra om vi alla försöker, vilket är bra, men jag har lite svårt med att vi alltid när det gäller utrikespolitik eller annat så måste vi rösta. Jag skulle ha jättesvårt att rösta på en socialdemokratisk demokrat om det var den personen som med största sannolikhet skulle få de flesta rösterna.

Talman! Här har vi lite olika synsätt. Jag kan väl bekänna att skulle det vara som så att en åländsk socialdemokrat representerar oss, att det fanns en rimlig chans att representera Åland i Europaparlamentet, så skulle jag rösta för den personen. Det har visat sig att i externpolitiken att vi kan ställa oss ovanför vardagsbråken för Ålands bästa. Så uppstår den situationen så lovar jag att rösta rött!

Tack, herr talman! Jag ska försöka hålla mig kort här.

Social- och miljöutskottet har gjort utblickar i vår omvärld och fokuserat på två delar av det externpolitiska meddelandet som vi har fördjupat oss i och enats om. Det ena är de gränsöverskridande vattenfrågorna i Östersjön, hur landskapet jobbar med det och hur framtiden kan vara. Där har vi diskuterat en hel del. Miljöbyrån som är en del av förvaltningen ser inte riktigt likadan ut som andra delar av förvaltningen till följd av att stora delar finansieras med EU-medel. Det kan uppfattas lite rörigt. Man funderar kanske som parlamentariker och ålänning vad det är för nytt projekt som kommer, och nu är det ett nytt projekt igen. Det är så som förvaltningen ser ut. Man har varit framgångsrik med att söka EU-medel och därför så får vi också en stor del av finansiering en från EU, även om det blir lite rörigt att hänga med varför vi har så många olika projekt och att det byter personal och så vidare. Men det är överlag bra.

Ett exempel som lyftes i utskottet är hur vi har jobbat med att kartera, kartlägga och inleda skyddet med våra egna havsområden. Man började med Åland SeaMap, ett EU-projekt. Sen har vi Diversity Project där syftet är att skydda vattenområden, vilket ledde fram till hela den här diskussionen om Bogskärs naturområde som vi hade här i slutet på förra mandatperioden.

Vidare så deltar Åland i HELCOM och också i ett forum som heter Planners Forum som är ett forum där man diskuterar gemensamt i Östersjöregionen om frågor som rör Östersjön. Planners Forum är ändå värt att lyfta upp. På senaste möte när man diskuterar de här frågorna så var en fråga uppe som är aktuell också för oss. Jag ska försöka att undvika att problematisera det här allt för mycket, men man diskuterade hur havsbaserad vindkraft inverkar på den lokala turistnäringen. Det här är frågor som inte bara vi diskuterar, utan de diskuteras runt omkring Östersjön och överallt. Det finns en mening med att vi ska ha en gemensam tankegång om hur man hanterar det här runt omkring Östersjön, det har vi inte idag och särskilt i takt med att exploateringsgraden ökar i väldigt stor grad nu i samband med utbyggnaden.

Utskottet anser, i likhet med vad som står i hållbarhetsagendan, att Åland ska vara Östersjöns röst. Vi ska agera som förebild när det gäller Östersjöfrågor. Det är väl en tanke som man nog kan problematisera. Hur mycket är vi Östersjöns röst? Vi bor i ett ö-rike och vi livnär oss på diverse näringar i havet; fiskodling, rederier och nu senast den storskaliga exploateringen av havsområdena. Hur korrekt är det att vi är Östersjöns röster? Nå, vi borde i alla fall sträva till att vara det. Det kan vi enas om. Det var det som vi har diskuterat om miljöfrågorna.

Vi har också fokuserat på förordningen om ett europeiskt hälsodataområde och Ålands tillgång till Kanta-systemet. Världen digitaliseras allt mera och EU är med och vill påskynda den här utvecklingen.

Det senaste stora, som jag tror att vi har diskuterat här i salen i olika tappningar, är just det att vi i framtiden ska dela sjukvårdsuppgifter mellan medlemsländerna för att kunna erbjuda en mer effektiv vård. Åland är tänkt att uppfylla detta genom att ansluta sig till Kanta-tjänsterna. Men för att vi ska kunna göra det så behöver vi anta en lag om informationshantering. Jag vet att landskapsregeringen redan har arbetat med det här. Utskottet vill bara ge sitt stöd till det här arbetet, det är viktigt. Om vi inte kan få tillgång till alla dessa Kanta-tjänster, vissa har vi redan, så då får vi en sämre service än i riket, då urholkas förtroendet för självstyrelsen och då blir det svårare att bedriva självstyrelsepolitik, kan man väl säga. Så det är viktigt att vi gör det.

Jag tror att jag slutar här med tanke på att det börjar bli lite sent. Tack!

Talman! Jag fokuserar på hälsodatadirektivet som är på kommande. Om vi blir sjuka i Aten så kan man se den mest primära datan som finns kring en så att man kan få rätt vård. Det är väldigt bra. Man får tillgång till data när det gäller forskning så att det blir lättare att forska inom Europa. Den 14 mars så tog man en preliminär överenskommelse. Under hörande fick vi höra att den kommer att gå igenom och sen när den väl blir implementerad och godkänt av rådet och parlamentet så har vi tolv månader på oss att införa detta. Det är bra att landskapsregeringen jobbar med de här lagarna som måste vara på plats för att vi ska kunna göra de här kopplingarna mot Kanta, eftersom det är Kanta som vi har tänkt att ska kunna användas för det här också.

Tack, herr talman! Det är bra att ledamoten lyfte det här perspektivet lite mer. Jag vet att ledamoten är engagerad i den här frågan. Det ska godkännas igen. Nu vet inte jag om det var sagt att det ska godkännas av sittande parlament eller om det blir först nästa och att valet kan stöka till det. Jag vet inte riktigt? Precis som ledamot sade så ska det godkännas. Det har redan godkänts en gång. Nu är det den sista behandlingen kvar.

Det här med införande efter tolv månader, så det stämmer ju att det finns en tidsgräns. Men även om vi brukar prata om att vi ligger väldigt långt efter här på Åland så tror jag inte att vi är sist i EU.

Talman! Nej, det är vi absolut inte. Finland ligger bra mycket bättre till än vad man gör i Sverige till exempel. Finland har ju ändå tagit mall av Estlands x-road och jobbar enligt det. Vi har ju mycket bättre förutsättningar än vad man har i Sverige där man inte riktigt har de här systemen ännu på plats.

Jag tycker att det är bra att vi från utskottet lyfter upp det så att det blir en hög prioritet för lagberedning. Jag som tidigare minister vet hur vi kämpade under förra mandatperioden för att få den här lagstiftningen på gång. Det är så många ålänningar som vill få tillgång till Kanta, men det finns så många lagar som får en högre prioritet. Men nu om det finns en EU-förordning som bankar på dörren så kanske denna lag ges högre möjlighet att komma upp på listan.

Tack, herr talman! Ja, det tror jag. Det är en frågan som påverkar ålänningarnas vardag i väldigt hög utsträckning och där man faktiskt ser en markant skillnad. Jag tror också att det är viktigt för självstyrelsen att vi ser till att vi är med på rätt nivå när det gäller de här frågorna för att inte ålänningarna ska ifrågasätta vad vi håller på med här alltför mycket. Det är säkert landskapsregeringen med på eller hur?

Talman! Jag vill tacka för utskottets stöd för informationshanteringslagen. Det är precis så som ordförande sade. Det är en lag som är basen för alla andra system som ska komma på. Det är av oerhörd vikt att vi kommer upp till en rimlig säkerhetsnivå i vår datahantering på Åland och att vi också klarar av dataöverföringen mellan myndigheter både på Åland, inom landet men också inom EU. Det är en lagstiftning som kommer att kräva en hel del av det offentliga Åland, både av landskapet och landskapsmyndigheterna och förstås också av de kommunala myndigheterna.

Tack, herr talman! Tack för den kommentaren. Det låter som att vi i den här frågan i alla fall kan vara överens.

Tack, talman! Bara som tilläggsinformation kan vi konstatera att lagen nu är ute på remiss hos myndigheter. Vi väntar svar under juni månad. Sedan därefter, så tidigt som det går, så kommer lagen till lagtinget i höst.

Diskussionen avbryts här och fortsätter på nästa plenum. Alla som har taltur står kvar på listan.