Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. I dag har vi ett lagförslag framför oss som syftar både till en mer effektiv myndighetsstyrning men också till minskad byråkrati.

Gällande byråkratin kan man kanske mena att det är en liten förändring och så är det visserligen, men förstås för polismyndigheten har den betydelse. Ytterligare pålagor är som droppar som till sist urholkar stenen och det är också viktigt att våga ta bort de små dropparna. Så till den delen känns det som ett bra förslag, nämligen förslaget om att upphäva styrelsen för Ålands polismyndighet.

Polisstyrelsen har tillsatts efter den senaste reformeringen av polislagstiftningen på Åland där man då har haft som uppgift att fastslå allmänna verksamhetsmål. Man ska ta budgetförslag och verksamhetsberättelse, anta ett reglemente och uttala sig i principiellt viktiga frågor som berör myndigheten.

I praktiken har det fungerat så att landskapsregeringen har haft månatliga avstämningar. Polisstyrelsen roll både i beredningen och i beslutsfattande har varit mycket minimerat.

Man har också haft som ambition att det skulle ske en tydlig förankring mellan polisstyrelsens ledamöter och de politiska partierna, inte heller det målet har uppfattats som att ha blivit uppfyllt i praktiken. Det här har då lett till att vi har en styrelse som varit tillsatt för ett visst uppdrag, men en verklighet som ser helt annorlunda ut.

Därtill så kan man konstatera att just en polisstyrelse, om någon, inte ska ägna sig åt politik och tyckande om vad polisen operativt ska göra. Tvärtom. Det är direkt olämpligt, vilket inte heller den här polisstyrelsen har ägnat sig åt. Men blott det att man har en politiskt tillsatt styrelse så kan ju förstås skapa den typen av förväntningar eller minskat förtroende från befolkningen.

Som sagt, den samlade bedömningen är styrelsen enligt lagen har en viktig roll, men i praktiken så har det inte realiserats. Därmed så uppfattar landskapsregeringen också att arbetsbördan som styrelsearbetet har inneburit inte ha motsvarat nyttan.

Så nu framåt då, hur är det här tänkt att fungera? Förstås fortsätter de månatliga avstämningarna mellan polismyndigheten och landskapsregeringen, både på hög tjänstemannanivå och på ministernivå. Polisen själv har även uttryckt en tydlig önskan om att förbättra relationerna och kontakterna till de grupper i samhället där man ser ett behov av att ha goda kommunikationer och relationer. I förslaget så ser vi en skrivning om att man i synnerhet vill jobba med grupper som har svårt att få sin röst hörd i samhället i vanliga fall.

Uppgiften om att godkänna reglemente eller fastslå reglemente förs nu över till landskapsregeringen istället för polisstyrelsen, vilket är en naturlig sak att en myndighet inte reglerar sig själv till den delen.

Det här är en ganska enkel och kort lagstiftning. Jag vill bara betona att min personliga uppfattning, både av de erfarenheter som jag har fått från att vara medlem av det här parlamentet sedan jag blev invald och också explicit de uttalade ambitioner som polismyndigheten har framfört. Min uppfattning är att polismyndigheten värderar högt att ha goda relationer och bistå med information till lagtinget, både till lagtingsgrupper men också förstås lagtingets formella organ. Man kan konstatera att det förkroppsligas också här i dag när polismyndigheten är representerad på läktaren. Det visar ett intresse på att också efterhöra vad politiker har frågor om, svara på dem och också stå till förfogande på flera sätt och vis.

Talman! Det här är en lagstiftning som syftar till mindre administration, att kunna sätta bättre energi och kraft på kommunikation med de grupper i samhället där man uppfattar att det finns ett behov av ett sådant och en tydligare myndighetsutövning. Tack!

Talman! Obunden Samling är alltid för minskad byråkrati och ser det här förslaget som ett steg i rätt riktning. Man frigör resurser så att polisen kan fokusera på sina huvuduppgifter och vi tycker detta är enbart positivt. Tack landskapsregeringen!

Tack för det ledamoten. Det är roligt att höra att också Obunden Samling stöder det här förslaget. Det är också roligt att vi är överens i en fråga.

Talman! Jag borde låta bli, men jag kan inte. Det är inte så att man nu tar det här beslutet för att även här ta bort den politiska makten för oppositionen, eftersom man nu har valt att utesluta oppositionen från alla styrelser där oppositionen tidigare har haft möjlighet att vara med?

Talman! Det var en dubbel fråga, uppfattade jag. Alltså politisk makt från oppositionen, så ett av syftena med hela polisverksamheten i hela Västeuropa är ju att partipolitiskt inflytande inte ska äga rum i den här typen av myndigheter. Absolut, till den delen att ta bort partipolitiska vindar från polismyndighetens operativa arbete, det är definitivt ett av de här målen. Och det gäller inte bara oppositionen, utan det gäller alla partier.

Talman! Jag kände att jag ändå ville ställa en fråga eftersom det här är något som den nya landskapsregeringen har gått in för, att plocka bort oppositionen från alla styrelser. Däremot så tycker jag att det är bra att man tar bort styrelsen från polisen. Det har visat sig att det inte är ett bra sätt att leda och att det finns bättre sätt. Men jag måste ändå kunna ställa frågan till ministern.

Talman! Det har ledamot all rätt att göra. Ja, förra landskapsregeringen var ju också inne för att göra den här ändringen, men hann inte med, om jag har förstått det hela rätt. Jag utgår från att parlamentet faktiskt på bredden tycker att det här är en bra sak.

När det gäller den övriga frågan så finns det säkert forum att diskutera den i. Överlag kan man konstatera att självstyrelsen anger att myndigheterna är underlydande landskapsregeringen.

Talman! Det är en efterlängtad organisationsreform som görs även fast den är av mindre karaktär.

Men jag har en kompletterande fråga som kanske gör mig lite förvånad. Under landskapsregeringens förslag så skriver man: "Landskapsregeringen föreslår att det i samband med avstämningen mellan landskapsregeringen och polismyndigheten vid behov ska formaliseras och bestämmas." Så landskapsregeringen ska bestämma med vilka grupper polisen ska föra en särskild dialog och det passar kanske inte riktigt ihop tycker jag. Jag förstår om man lyssnar in landskapsregeringens synpunkter, men att man ska bestämma vilka grupper som polisen ska arbeta mer effektivt med eller kommunicera ytterligare med, det känns lite främmande. Gärna ett resonemang kring det, tack.

Talman! Det står: "Landskapsregeringen och polismyndigheten vid behov ska formalisera och bestämma vilka grupper polisen ska föra en särskild dialog med". I sådana fall måste det ju i första hand formaliseras före ett sådant beslut kan fattas. I de möten som nu finns så kan ju inga beslut fattas, utan det är ju en dialog till det förhållandet.

Det vi också har konstaterat är att det kan finnas behov av informationsinsatser både från polismyndigheten men samtidigt från landskapsregeringen i sig alltså. Om den ena jobbar åt det ena hållet och den andra åt det andra hållet i sin information och kommunikation så brukar det inte bli särdeles effektivt. Vill till exempel polismyndigheten jobba med ungdomsfrågor intensifierat så är det väldigt bra om landskapsregeringen kan vara med på den noten och kanske tillsammans med Ålands gymnasium som myndighet vidta åtgärder.

Talman! Jag stöder det resonemanget, men det är inte det som står i texten här i landskapsregeringens förslag. Det som gör att jag gör den här återkopplingen nu var att ministern tidigare sade att det är viktigt att den polisstyrelse som har varit inte har varit operativt aktiv, utan har sysslat med andra åtgärder som åligger en styrelse. Men nu får man nog en känsla av när man läser den här texten att landskapsregeringen avser att vara mera delaktig i de här besluten. Det är bara en fråga som jag har.

Talman! Jag kan intyga för min del och för landskapsregeringens del att avsikten inte är att ha ett politiskt inflytande i den operativa verksamheten. Om man uppfattar den här meningen som oklar så kan man ju justera och förtydliga det utskottsbehandlingen därtill.

Tack, talman! Tack till minister Zetterman. Lagförslaget är definitivt ett steg i rätt riktning, något som Centern stöder.

Jag tar också fasta lite på att den tidigare styrelsen har bestått av sex medlemmar plus tre från polismyndigheten och tre från landskapsregeringen. Ministern var ju inne på det också i sitt anförande att kommunikation inom olika grupper i samhället är viktigt. Jag vill också från Centerns sida understryka vikten av det, att man systematiserar det på något sätt här och det var uppe också i ett tidigare replikskifte hörde jag.

Talman! Jag vet att det också är polismyndighetens absoluta ambition. Det är en viktig del i den fortsatta utvecklingen av verksamheten. I alla fall de som satt med mig i finans- och näringsutskottet och tittade på budgetramarna kunde konstatera att landskapsregeringen i sina budgetramar nu till polismyndigheten har medgett utrymme för den så kallade trafikgruppen, vilket också möjliggör ett mycket tätare arbete med gruppen ungdomar. Ständigt och kontinuerligt måste man jobba med den folkliga förankringen. Mitt förtroende för polismyndigheten i detta hänseende är mycket, mycket högt.

Tack för det svaret. Det betyder med andra ord att det här är en utveckling som pågår.

Talman! Som sagt, det här är en utveckling som landskapsregeringen finner som mycket god. Jag uppfattar också att det verkar finnas en samstämmighet här i lagtingssalen. Som sagt, det blir mindre administration och en myndighet som närmar sig människorna istället för strukturerna och ett effektivare arbete. Det är svårt att säga politiskt nej till en sådan sak.

Värderade herr talman! Ledamöter. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en lag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet, vilken ändring innebär att styrelsen för Ålands polismyndighet slopas. Den liberala lagtingsgruppen stöder förslaget.

Den aktuella styrelsen för Ålands polismyndighet infördes i landskapslagen om Ålands polismyndighet år 2013, på basen av den dåvarande landskapsregeringens framställning nr 29/2010-2011, och samtidigt avskaffades den tidigare så kallade delegationen för polisärenden, vilket med facit i hand, åtminstone delvis är att beklaga, eftersom nämnda delegation mycket väl fyllde sin förutsatta roll.

Det att styrelsen för Ålands polismyndighet föreslås bli slopad genom att bestämmelserna om nämnda styrelse upphävs i landskapslagen om Ålands polismyndighet kunde lämpligen motiveras med två vägande argument:

1. Tiden har visat att den av landskapsregeringen tillsatta styrelsen, främst som en följd av oklarheter kring behörighetsfördelningen, inte har förmått leva upp till centrala delar av de förväntningar och krav som lagstiftaren har uppställt, såsom att aktivt ta del i arbetet med att utveckla verksamheten och att avge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller polisen. Även den politiska återkopplingen till självstyrelsens politiska ledning har varit bristfällig.

2. En måhända än mer allvarlig brist – och därmed ett motiv i sig för att avskaffa det nuvarande systemet – är det faktum att det strider mot vedertagna rättsstatsprinciper att det inom en operativ polismyndighet även verkar ett politiskt tillsatt organ, som till vissa delar är överordnad myndighetschefen, i detta fall polismästaren.

I och för sig har man i gällande lagstiftning samt i reglementet för Ålands polismyndighet och i arbetsordningen för styrelsen för Ålands polismyndighet, likt en linjedragning i vatten, försökt skilja på, å ena sidan de ärenden inom polismyndigheten som polisstyrelsen ska ansvara för, samt å andra sidan, den polisiärt operativa verksamhet som polismästaren har huvudansvaret för, men trots det är den nuvarande konstruktionen med ett politiskt valt organ som verkar inom en operativ polisiär myndighet, på ovan nämnt sätt, inte acceptabel.

Avslutningsvis bör dock framhållas att det inom ramen för det gällande systemet har skapats flera kontaktytor med olika för polisen viktiga grupper i det åländska samhället; något som fortsättningsvis bör ges hög prioritet och ytterligare utvecklas inom ramen för de resurser som framdeles ställs till den åländska polisens förfogande. Tack!

Talman! Vi moderater har landat i att vi stöder förslaget om att slopa styrelsen för Ålands polismyndighet. Vi hade vidtagit samma åtgärd som regeringen till denna del.

Styrelsen för Ålands polismyndigheten hittade aldrig riktigt sina former. För Ålands polismyndighet blev styrelsen i praktiken en slags administrativ återkommande börda, helt oberoende av sammansättningen på polisstyrelsen och så ska det inte vara, talman. Vi måste ge polismyndigheten meningsfulla arbetsredskap och meningsfullt stöd i det många gånger utmanande polisiära arbetet. Detta är otvetydigt ett vettigare sätt att jobba på.

Däremot köper vi i princip inte riktigt argumentationen om att detta på något sätt skulle vara hygieniskt eller att landskapsregeringen nu dissekerar bort politiken. Det här förslaget går ju rent sakligt sett ut på att den politiska landskapsregeringen övertar polisstyrelsens roll och några funktioner. Det blir ju inte mindre politiskt till dessa delar. Det blir dock otvetydigt mera praktiskt och ett vettigare sätt att jobba på.

Till sist vill vi som medskick ge att det är otroligt viktigt att hitta goda former för samverkan med det åländska civila samhället, till exempel genom ett årligt återkommande möte med relevanta aktörer representerade. Vi är därför glada över att ledamoten Lindbäck också uttryckte tydligt stöd för denna tanke i sitt anförande. Tack för ordet!

Talman! En styrelse är ändå på ett helt annat sätt närmare den operativa nivån än vad landskapsregeringen är. Jag förstår å ena sidan nog vad ledamoten Valve är ute efter, men å andra sidan kan jag faktiskt inte hålla med. En styrelse är en del av den av organisationen och den praktiska vardagen på ett helt annat sätt än vad landskapsregeringen som entitet och institution är.

Till denna del håller jag inte med, för ett av grundproblemen med styrelsen för Ålands polismyndighet var att den aldrig blev en meningsfull del av polismyndighetens verksamhet. Detta med att ta avstånd ifrån detaljstyrning, politisk styrning, är lite av en retorisk halmgubbe och det var aldrig heller syftet med Ålands polismyndighets styrelse. Problemet var att styrelsen aldrig hittade sin relevans i de breda övergripande frågorna; fastställande av reglemente, årsberättelser och liknande. Det är ett vettigare sätt att jobba på, att ta bort styrelsen.

Tack, herr talman! Jag tar fasta på det som ledamot Valve sade kring samarbetena kring polisen och civilsamhället, men också med andra aktörer inom det offentliga som är av oerhört vikt. Polisen får i det moderna samhället en alltmer viktigare roll i människors vardag. Förutom att beivra brott och på något sätt försöka stävja bus så har polisen en väldigt viktig roll att skapa relationer, speciellt gentemot ungdomar. De jobbar man mycket med inom polisen. Vi har också många poliser i dagens läge som är utbildade med fokus på barn och ungdomar. Det är en väldigt viktig sak, vi har pratat om det tidigare här i salen, att fostras till att polisen inte är en farlig institution, den är en hjälpande institution. Det kan handla om liv och död, den dag som det faktiskt är allvar, om en person i vuxen ålder vågar kontakta polisen eller inte. Detta är en väldigt viktig sak som visar sig tydligt sen när det är allvar.

Moderat Samling instämmer till 100 % till den delen. Förankringen i samhället är otroligt viktig. Förstås indirekt blir det en förstärkning av polisens legitimitet. Om vi gör det på rätt sätt så kan det också underlätta i polisens arbete. Vi moderater tycker att det här är en så viktig fråga så att vi är beredda att komma med en åtgärdsmotion i höst kring det. Men vi avvaktar med att se hur landskapsregeringen avser att hitta former för samverkan med civilsamhället. Men det är en väldigt viktig fråga som ledamoten Påvals lyfte.

Tack, talman! Bästa lagting. Idag ska jag tala om en viktig förändring inom Ålands polismyndighet.

Låt oss börja med att blicka tillbaka till år 2014, då polisstyrelsen för Ålands polismyndighet inrättades genom landskapslagen (2013/93). Detta ersatte den tidigare polisdelegationen och gav polismyndigheten en ny riktning och styrning.

Polisstyrelsen har haft en rad viktiga uppdrag. De biträder polismästaren i att utveckla verksamheten enligt de mål som lagtinget och landskapsregeringen har satt upp. Styrelsen ansvarar även för att varje år lämna ett budgetförslag och en verksamhetsberättelse samt fatta beslut i principiellt viktiga frågor. Mycket handlar om självstyrelsepolitik. Dessutom har det historiskt varit viktigt att se till att polismyndighetens verksamhet fungerar på svenska. Under förra perioden satt jag själv med i polisstyrelsen och är även med i den avgående polisstyrelsen, så jag har personlig erfarenhet av vad vi gör och vad vi inte gör.

Styrelsen består av sex medlemmar och polismästaren fungerar som föredragande. För polismästaren har det, enligt min uppfattning, varit ett ganska stort och omfattande förberedelsearbete som har krävts inför mötena, som hålls mellan två och fyra gånger per år. Styrelsens påverkan på polisens arbete har varit väldigt begränsad. Styrelsen har i verkligheten blivit en sorts diskussionsforum, remissinstans och kanske polismyndighetens öra ut mot civilsamhället. Det är i och för sig ett viktigt forum, men något som inte behöver vara lagstadgat och uppbyggt som det är nu, genom en styrelse.

Styrelsens roll att följa polismyndighetens verksamhet och föreslå åtgärder har också visat sig vara rätt begränsad. Den strikta juridiska styrningen och den delade behörigheten mellan landskapet och riket genom de två lagböckerna som polisens verksamhet lyder under har gjort det svårt för styrelsen att påverka. Jag tror inte heller att det har varit syftet med polisstyrelsen från början, att vi ska påverka på olika sätt.

Under den förra mandatperioden var jag som ensam medlem i lagtinget - jag satt i opposition - den enda politiskt tillsatta medlemmen i styrelsen. Det var rätt frustrerande att sitta och arbeta hela dagar med polisstyrelsens verksamhet och budget och sen blev vi i princip helt överkörda av landskapsregeringen. Det var rätt frustrerande att lägga sådana tider på det.

Nå, det var lite bakgrund. Nu föreslår man att styrelsen upphör, något som har varit på lut under en längre period. Det är ingen nyhet för någon. Man har under flera år försökt hitta olika former för dess fortsättning och till viss del lyckats, men inte nått i mål. Genom att slopa styrelsen menar regeringen att styrningen av polismyndigheten kan bli mindre byråkratisk och mera effektiv.

Talman! En viktig aspekt att ta med sig i framtiden, nu när styrelsen upphör som organ inom Ålands polismyndighet, är att det är avgörande att polisen har en god dialog med allmänheten, särskilt med de grupper som har svårt att göra sina röster hörda.
Styrelsen har med sin tillsättning av förtroendevalda, tredje sektorns representanter med flera varit polismyndighetens öra utåt i samhället och har varit värdefull för myndigheten genom att arbeta och föreslå prioriteringar i myndighetens mål för mandatperioden.

Landskapsregeringen måste efter slopandet av styrelsen se till att det sker en lokal förankring av polisarbetet i lokalsamhället och att dialogen med specifika grupper fortfarande finns kvar och utvecklas. Detta behöver inkludera barn, unga, äldre, marginaliserade människor, förtroendevalda och tredje sektorn som några exempel. Från den sittande polisstyrelsen har vi varit noga med att polisens tillgänglighet i samhället ska öka och att man ska arbeta förebyggande ute på fältet med kontaktsökande och relationsuppbyggande arbete. Det är en viktig uppgift att arbeta brottsförebyggande i både små och stora samhällen. Våld i nära relationer, barnahusmodellen och förebyggande trafiksäkerhetsarbete för ungdomar har varit viktiga frågor i styrelsen.

Landskapsregeringen föreslår också att reglementen för polismyndigheten överförs till landskapsregeringen. Detta kommer att bidra till en enhetlig och konsekvent styrning av landskapets myndigheter.

Man påtalar också att det finns en ekonomisk inbesparing då anslaget för styrelsen tas bort ur polismyndighetens budget. Detta minskar det administrativa arbetet och frigör resurser för andra arbetsuppgifter, vilket är bra då Ålands polismyndighet har många roller, en begränsad budget och begränsad yta att verka på. Det är många kompetenser som en polis på Åland behöver ha och också den administrativa bördan har ökat markant i och med olika nya ansvarsområden som tillkommit. Man måste se till att finansieringen fungerar efter behovet och de nya förutsättningarna.

Avslutningsvis vill jag betona att förslaget har beretts noggrant och fått stöd från både Ålands polismyndighet och Ålands polisförening. Vi socialdemokrater stöder förslaget också, men jag vill även vara noga med att påtala behovet av ett nytt formaliserat forum för dialog och inhämtning av synpunkter och åsikter från civilsamhället och medborgarna. Tack!

Tack för det talman! Bästa ledamöter. Den som har följt debatten här har säkert noterat att lag- och kulturutskottets både ordförande och viceordförande har andra förtroendeuppdrag idag. Men jag kan informera er som sitter här och även den som lyssnar att vi har fört ett resonemang i lag- och kulturutskottet. Vår gemensamma bedömning var där att om det finns ett starkt stöd i salen så kommer vi att processa det här så snabbt som möjligt. Redan i morgon kommer vi i så fall att ha det här lagförslaget färdigt processat så att lagtinget har möjlighet att klubba av det före sommaruppehållet kommer.

En liten kort tillbakablick. Jag försökte fundera, jag var ju med vid den här tiden och satt i regeringen. Jag kan inte riktigt komma ihåg hur vi resonerade när vi gick från polisdelegation till polisstyrelse. Men min uppfattning är att vi hade goda intentioner i alla fall. Det vill jag säga.

Nu har det visat sig att kanske utfallet inte har blivit det stöd från myndigheten som var önskvärt och därför stöder jag självklart den här förändringen. Vi försökte faktiskt redan under den förra mandatperioden få den till stånd, men av olika anledningar så hann vi inte. Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen nu kommer med det här förslaget.

Jag har ett önskemål, inte på lag- och kulturutskottets vägnar utan personligen. Jag undrar om landskapsregeringen kunde tänka sig, efter att man har processat reglementet, att ha en informell information eller information till lag- och kulturutskottet? Eftersom det är vi som processar den här lagstiftningen så vore det tacksamt.

Jag vill också säga att den styrelse som sitter nu och den som tidigare har suttit inte på något vis ska känna att de har gjort ett dåligt arbete. De har gjort sitt jobb utgående från det mandat som har funnits. Det har varit begränsande och resultat kanske inte riktigt har varit det önskvärda.

Jag har däremot en fråga eller först ett påstående. Civilminister Zetterman sade i ett tidigare anförande här att lag- och kulturutskottet kan ju gå in och föra ett resonemang och ändra på landskapsregeringens förslag. Det kan vi ju de facto inte göra. Praxis i lagtinget är att vi endast går in i paragraferna och i absoluta nödfall i detaljmotiveringen om vi har gjort större förändringar. Så det kommer nog inte att ske.

Däremot har jag en fråga. Det finns en ny textvariant som jag inte sett tidigare. Under Förslagets verkningar så skriver regeringen: "Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för miljön, jämställdheten, jämlikheten mellan könen eller för barn." Jämlikheten mellan könen är nog ett främmande begrepp som inte tidigare har funnits i lagstiftningen, mig veterligen. Så det skulle vara intressant att höra om det är ny praxis som landskapsregeringen utarbetar, och också i så fall vad det betyder. Tack för att ni har lyssnat!

Först till det sista. Detta är en skrivning som har kommit från tjänstemannahåll. Jag uppfattar inte att det finns beslut om någon ny praxis.

Till de andra delarna. Om jag var otydlig i anförandet och replikskiftet, så nej, jag avsåg inte att utskottet skulle förändra något. Jag sade att man kan förtydliga det. Jag försökte också säga i mitt anförande och i det replikskifte som följde att jag läser inte detta på samma sätt som ledamoten Thörnroos, att det är landskapsregeringen som ensidigt bestämmer någonting. Jag läser det som att man överenskommer om att man gör gemensamma insatser. Därav skrivningen. Mitt förslag är att utskottet kan förtydliga det om man så önskar.

När det gäller den generella förankringen av polismyndigheten så kan vi väl konstatera att det finns ett behov av ett sådant, säkert med lag- och kulturutskottet och också med självstyrelsepolitiska nämnden i olika frågor. Där vet jag att polismyndigheten är positiv.

Talman! Det är möjligtvis en liten petitess, men det är ministern som lägger fram detta lagförslag och står bakom det, det är inte tjänstemannen. Står det "jämlikhet mellan könen" så är det en skrivning som ministern har godkänt. Det är ingen stor grej, men det är bara på det rent principiella planet.

Man läser det ju utgående från den position man har förstås. Men jag noterar också att Moderat Samling konstaterade att inte blir det mindre politik med den här förändringen, där landskapsregeringen ska få en tydligare roll, än vad det har varit med politiken i styrelsen.

Talman! Jag vet mycket väl att det är jag som framlägger förslaget. Jag konstaterar att det är inte en politisk skrivning, det är ingenting som av politiska skäl har inkommit. Jag kan därför inte ge närmare information i detta skede. Men önskar lag- och kulturutskottet höra om just den här frågan så kan vi från landskapsregeringen förbereda oss på det.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Angående styrelsearbetet som ledamoten lite tog upp, vi har jobbat utgående från de uppgifter vi har haft och det mandat vi har haft. Jag kan nog nästan tala för hela styrelsen när jag säger att vi har varit väldigt seriösa med vårt uppdrag och tagit det på största allvar. Men det har känts som att man kanske har varit någon slags obegriplig instans mellan landskapsregeringen och polismyndigheten. Den formaliseringen har inte fungerat. Men jag ska också säga att jag uppskattar alla kollegor som jag har haft och alla har gjort sitt bästa efter de förutsättningar man har haft.

Talman! Det är bra att vi har en samsyn i den här frågan och det har ju hela lagtinget också. Det är ju kanske inte så ofta som vi kan enas i så här pass viktig fråga som polismyndigheten är. Jag tror att vi alla ska njuta av det här tillfället lite extra.

Jag har också haft lite mejlkontakt med flera i polisstyrelsen inför det här arbetet som vi har gjort idag. Vi har också samlat ihop ganska mycket åsikter och tankar på hur man kunde förankra lokalsamhället och polisens input på ett bra sätt. Vi skulle gärna vilja dela med oss av detta till landskapsregeringen, lagtinget, utskottet och till dem som nu tar över denna viktiga roll som civilsamhällets röst i polismyndigheten.

Talman! Det är ju ett alldeles utmärkt förslag. I och med att Socialdemokraterna ingår i regeringen och ni har två ministrar så torde det vara fullt möjligt att genomföra.

Tack, herr talman! Det blir ett mycket kort anförande såtillvida att Hållbart Initiativ stöder det här lagförslag och tanken att upphäva polisstyrelsen.

Det som jag dock blev lite nyfiken på under diskussionens gång här var när diskussionen kom att handla om att polisstyrelsen, även fast den inte har utvecklats till det som den var tänkt från början, ändå har fungerat som någon slags mellannivå mellan landskapsregeringen och den operativa verksamheten.

Det kanske kunde vara en idé att titta närmare på när polismyndighetens reglemente ska fastslås, vilket ska göras av landskapsregeringen. Jag nyfiken och ställer en fråga eller skickar med det som medskick till utskottet. Är det landskapsregeringen i plenum som ska fastslå det här reglementet eller kan det göras av en enskild minister? Där skulle jag kanske föreslå i det här fallet att det är bra om reglemente för en sådan myndighet skulle fastslås av hela regeringen och inte av en enskild minister.

Men annars, som sagt, så stöder Hållbart Initiativ lagförslaget. Tack!

Talman! Det är en intressant och viktig fråga som ledamoten lyfte, kanske inte så mycket i den här frågan, men på principiell nivå så är det en viktig fråga. Jag kan konstatera att t.ex. regeringens styrning av myndigheter i Sverige så där får en enskild minister aldrig fatta beslut ensam om en myndighet. Då faller det under det regelverk kring ministerstyre som är förbjudet.

Jag kan för min del säga att jag kommer inte att fatta det här beslutet på egen hand, utan jag kommer att föra det till plenum. Det är en principiell fråga som behöver tas kollegialt för att undvika just tankar kring ministerstyre eller annat.

Tack, talman! Tack för svaret ministern. Då har vi samsyn där. Det har dykt upp diskussioner i andra sammanhang och ärenden om vilka beslut som ska fattas av hela regeringen och vilka beslut som en enskild minister kan fatta. Personligen tycker jag nog att när det gäller just principiellt viktiga frågor, ett reglemente för en polismyndighet, så är det ju ingenting som ska komma upp varannan tisdag, utan det ska förhoppningsvis fattas ett beslut och så revideras när behov finnes. Den lagstiftningen ligger ju också under civilministern, och i samband med när landskapsregeringen ser över lagstiftningen och organisationen så kanske man kan klargöra vilka beslut som alltid ska till plenum i landskapsregeringen och inte kan tas av en enskild minister.

Talman! Man kan aldrig lagstifta sig till sunt förnuft, men man kan ändå ha allmänna principer som är tydliga. Vi har i den här landskapsregeringen sagt att vi ska jobba med just de här frågorna, en utvecklad myndighetsstyrning, vilket också har inletts av tidigare landskapsregeringar. Vi får se hur långt vi kommer. Men vi ska också ta fram en ministerhandbok. Vi har sagt att vi ska inleda en översyn av hela förvaltningsstrukturen. I vilken ordning exakt allting kommer får jag leverera svar på senare under hösten.

Ledamoten Röblom påpekade i sin fråga om någonting som kan uppfattas som en liten sak i en stor struktur och som behöver hanteras och göras både ansvarsfullt, lagenligt men också så att det skapar förtroende i samhället om att inga oegentligheter sker.

Tack, talman! Vi ser fram emot att ta del av det arbete som landskapsregeringen gör här i lagtinget. Det här handlar ju inte om att skapa onödig byråkrati. Det handlar inte om att dra saker i långbänk eller försvåra, utan det handlar just om att principerna ska vara klara och att det ska vara klara spelregler för alla. För då är det också lätt att följa och också utkräva ansvar och så vidare.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.