Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Lagtingsledamoten Stellan Egeland inleder frågestunden med fråga till minister Camilla Gunell.

Tack, talman! I såväl Sverige som i Finland är det numera förbjudet att släppa ut skrubbervatten från fartyg. Hur kommer det sig att Åland, som ändå har en så hög miljöprofil, fortfarande tillåter fartyg med skrubbers att släppa ut sitt skrubbervatten rakt ut i sjön?

Tack för frågan. Den är naturligtvis väldigt viktig, och kanske miljöminister Josefsson är mer insatt i saken.

Vad jag har förstått kommer skrubbers att bli förbjudet i finska vatten och Åland har planer på att införa precis samma lagstiftning. Det ska heller inte få släppas ut skrubbervatten i åländskt vatten.

Tack minister Gunell för svaret. Det var glädjande att höra och jag hoppas att det inte dröjer för länge. Som det ser ut nu ser det inte speciellt bra ut ur ett miljöperspektiv för Åland. Vi är alla väldigt måna om att skydda våra vatten, naturligtvis.

Det är glädjande att höra att ledamoten Egeland är engagerad i den åländska vattenkvaliteten. Vi kommer att göra allt vi kan för att den här lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt, så att det helst inte blir någon tidsskillnad när det är möjligt att släppa ut på åländskt vatten. Vi återkommer till saken så fort vi kan.

Talman!

Frågan berör antalet årsverken i landskapet. I budgeten för 2025 minskar antalet årsverken på ÅHS med 4,5 övriga förvaltningen med undantag av ÅHS ökar med 17,8. I dagarna har meddelats att 21 sekreterartjänster och syn på ÅHS och att dessa tjänster omplaceras inom landskapets allmänna förvaltning. Vi börjar alltså få en viss obalans i sparbetinget.

Igår berättade ÅHS styrelse om det totala sparbeting som regeringen vill lägga på ÅHS för åren 2026 till 2028, vilket uppgår till 5,4 miljoner vilket myndighetens styrelseordföranden räknade om detta till 80 till 100 tjänster.

Min fråga är, kommer landskapsregeringen att göra en motsvarande minskning i sin egen förvaltning?

Herr talman! Frågan är givetvis berättigad. Om man går tillbaka drygt ett år i tiden, så minns den minnesgode regeringsprogrammet som skrevs av regeringen Sjögren, med lantrådet Sjögren i spetsen. I programmet identifierade regeringen ett behov av resultatförbättringar om cirka 25 miljoner euro. Detta skulle balanseras under sex år, med en årlig minskning på 4 miljoner euro.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) gör sin del av det svåra arbetet på ett bra och konstruktivt sätt, och det bör framhävas tydligt. Motsvarande arbete pågår inom landskapsförvaltningen och hos andra myndigheter, så det finns ännu inget konkret resultat. Det kan hända att det klarnar fram till vårbudgeten.

Det finns inget formulerat beslut om de politiska målsättningarna gällande antalet årsverken, men motsvarande arbete pågår. Det står klart för alla att för att minska kostnaderna och förbättra resultatet så mycket som vi behöver göra, kan detta inte ske utan att det påverkar personalkostnaderna.

Talman!

Det är intressant att finansministern lyfter detta. Jag instämmer i att det saknas ett politiskt mål som är formulerat. Jag har läst samtliga beslut som regeringen har fattat, och jag har inte hittat någon ansats till att minska antalet årsverken i förvaltningen. Signalerna jag får är snarare det motsatta. Skärgårdstrafiken måste få kosta och det behövs flera tjänster på regeringskansliet för beredskap o.s.v.

När vi tittar på regeringsprogrammet som ministern nämnde, kan vi också notera att landskapsregeringen bedömer att relationen mellan den offentliga ekonomin, den totala ekonomin och den privata sektorns andel behöver ändras så att den privata sektorns andel växer för att på sikt säkra de offentliga finanserna. Den som har läst ÅHS nyligen antagna verksamhetsplan kan läsa ganska tuffa bandage, utöver effektivisering av sekreteraravdelningen.

Tänker landskapsregeringen spara på antalet årsverken, eller blir det nästa regering som får göra det?

Herr talman!

Om man bedömer en möjlig nästa regering utifrån fördelningen mellan majoritet och opposition här just nu, kan man konstatera att åtminstone det parti som ledamoten själv företräder var med om att utöka antalet årsverken betydligt, mycket mer än vad som har gjorts av den här regeringen som ändå har varit hovsam till den delen.

Som svar på den första frågan kan jag säga att vi ännu inte har formulerat en exakt målsättning vad gäller antalet årsverken. Det är självklart att den frågan kommer att beaktas i budgetberedningen inför vårbudgeten, samt i den kommande ändringsbudgeten och sedan höstbudget och årsbudget som ska komma. Jag utgår ifrån att den exakta målsättningen kommer att formuleras i samband med dessa dokument.

Talman! Den exakta målsättningen är tydligt formulerad i landskapets budget för 2025. Där anges av finansavdelningen som ett uttryckligt mål. "Planenlig minskning av budgetunderskottet så att det är noll senast år 2030."

Med tanke på varifrån vi startar, nämligen med ett underskott på -29,3 miljoner så är det för undertecknad svårt att se hur vi ska kunna nå det enbart genom att spara på ÅHS. Med tanke på personalkostnadernas andel både av ÅHS och av landskapets allmänna förvaltningsverksamhet ser jag fram emot att få det besked som ministern delvis har utlovat i den senaste repliken.

Herr talman!

Landskapsregeringen har ett klart mål med ekonomin i regeringsprogrammet. Ekonomin ska balanseras, och det kostnadstak för åren 2025, 2026 och 2027 som lagtinget har omfattat på landskapsregeringens förslag det utgör det första grundfundamentet för vårt arbete.

Om några månader ska lagtinget få ta ställning till ett kostnadstak för de följande året 2028. Som jag nämnde tidigare, att minska på kostnaderna med 25 miljoner euro utan att det påverkar personalkostnaderna det låter sig knappast göras.

Jag vill också påpeka att ledamoten Valve ger en bild av att det endast ställs krav på ÅHS, så är inte fallet. All verksamhet utsätts för samma kostnadsminskningskrav som ÅHS kanske till och med stöder.

Tack, talman!

Min fråga gäller personalen på ÅHS. Det har varit ett antal insändare i tidningarna från anställda vid ÅHS som vittnar om bristande förtroende i organisationen. Det nya ifrågasatta vårdinformationssystemet ska införas utan pilotfas i hela verksamheten i höst, vilket kan väntas påverka personalen.

Det har även aviserats uppsägningar till följd av inbesparingskraven. Det är alltså mycket som pågår just nu som på ett eller annat sätt påverkar ÅHS personal. Därför kan man se det som sur lök på dålig lax att ÅHS styrelseordförande och finansministern, som båda tillhör regeringsblocket, käbblar inför öppen ridå om vilka inbesparingar man ytterligare ska genomföra de kommande åren och hur detta drabbar personalen.

Har regeringen fortsatt förtroende för ÅHS styrelse?

Tack, talman!

Förtroendefrågan är inte ens aktuell för regeringen har fullt förtroende för ÅHS styrelse.

Jag vill också påtala att när vi har påbörjat det förändringsarbete som vi befinner oss i så skapar det normalt sett funderingar och diskussioner. I en organisationen och hos människor i allmänhet finns det en viss oro kopplad till förändringar, vilket ligger i vårt DNA.

Samtidigt arbetar vi målmedvetet för en modernisering av våra arbetssätt på ÅHS för att vi siktar in oss på ett nytt sjukhus. Det omställningsarbetet kan vi inte ta i samband med att vi har byggt ett sjukhus. Vi måste vara medvetna om psykologin bakom förändringsarbetet, men också om vilket mål vi har framför oss, målet är ett nytt sjukhus och dithän kommer vi.

Tack, talman! Just i det förändringsarbete som ministern nämner är ledarskap av stor vikt. I regeringsprogrammet betonas att det ska finnas en tydlig ägarstyrning av landskapsägda bolag och myndigheter, och att styrelserna ska tillsättas utifrån kompetens och mångsidigt kunnande.

Det arbetar cirka tusen personer inom ÅHS, och med tanke på de förändringar som nu pågår inom organisationerna som ministern nämner, ser ministern att det finns en orsak att förstärka styrelsen för ÅHS med fler personer som har erfarenhet av att leda stora personaltäta organisationer. Ledarskap och personalhantering är nämligen inte något man bara föds med utan det är en kompetens i sig.

Tack, talman!

När vi satte ihop den här styrelsen utgick vi från de ambitioner vi har haft när det gäller ÅHS och vårt förändringsarbete som behövdes. Vår bedömning är att den sammansättning vi har i styrelsen idag uppfyller gott de krav som ställs och också våra ambitioner för det arbete som behöver göras under de närmaste åren.

Med det sagt, så är det ett nytt sätt att arbeta. Vi kommer givetvis att behöva göra en utvärdering av styrelsen, men resultatet är absolut inte givet. Vi är nöjda med den styrelse vi har. Vi anser att de besitter en bred kompetens och har goda erfarenheter. Dessutom har de kompetenser som är viktiga för att driva större förändringar inom mycket större regioner och mycket större arbetsgivare än vad ÅHS är idag.

Tack, talman!

Det verkar sunt det som ministern säger att se över styrelsen och bedöma om den behöver breddas med tanke på de olika faser i den förändringsprocess som pågår. Det var ett bra besked.

Med stöd i detta resonemang och med hur många personer som jobbar på ÅHS, samt hur många processer som nu pågår parallellt med tanke på att det förs diskussioner inför öppen ridå mellan företrädare för regeringspartierna om inbesparingar.

Är hälsoministern trygg i att de förändringar som nu sker inom ÅHS och den personalpolitik som förs, görs på ett sådant sätt att vi inte riskerar personalflykt. Det vill säga att folk säger upp sig från ÅHS och väljer att göra något annat, eller att det förhindrar nyrekrytering till organisationen.

Tack, talman!

Jag känner mig trygg i styrelsens sammansättning och i hur ÅHS hanterar både personalfrågor och organisationens förändringar. Jag vill bara påminna lagtinget om att ÅHS har tolv olika typer av kommunikationskanaler med personalen. Det är en stor organisation och det pågår många förändringsprocesser, absolut. Med den utgångspunkten har vi också tillsatt den här styrelsen för att vi någonstans vet att vi ska genomföra viktiga förändringar.

Det var därför vi valde att ha en kompetensbaserad tillsättning av styrelsen. Med det sagt vill jag poängtera att det är nyttigt att vi för den här diskussion mellan styrelsen och regeringen det finns ingen motsättning i det här.

Tack, talman! Under de senaste 15 månaderna har minst elva undervattenskablar i Östersjön skadats. Detta har lett till att NATO har ökat sin övervakning och skyddsåtgärder gentemot Operation Baltic Sentry.

Vi är här på Åland där vår elförsörjning är beroende av tre kablar två som går till Finland och en som går till Sverige och vi vet alla som sitter här och även de som lyssnar att vår reservkapacitet för tillfället är begränsad. Vi har svårt att balansera nätet.

Min fråga till ministern är, pågår det någon aktivitet för att höja balansmöjligheterna i elnätet vid ett eventuellt bortfall av de kablar som annars försörjer oss?

När det gäller kablarna och deras säkerhet så är det en fråga för riket, riksbehörighet att se till att kablarna inte skadas och att det inte sker sabotage som vi har sett exempel på i Östersjön.

Tanken är att alla kablar inte ska gå av samtidigt. Därför har vi byggt Finlandskabeln som en reservkraft, ifall något skulle hända med kabeln till Sverige. Så ser systemet ut.

Om det finns några ytterligare åtgärder som pågår så sker de inom Kraftnät Åland och inom distributionsbolagen.

Talman! Låt mig vara lite tydligare. Jag kan ha varit något otydlig.

Igår vid 14-tiden när jag var ute på nätet, hade vi ett behov av en 41 megawatt energi och vi hade då en lokal produktion på 27 megawatt. Men den 27 megawatten har vi ju inte möjlighet att balansera i nätet.

Tittar man på Kraftnät Ålands uppdrag så är det, "Vårt dagliga ansvar är att balansera produktion, införsel och elförbrukning samt säkra reservkraften."

Min fråga rör egentligen inte kablarna, utan handlar mer om möjligheten att öka balansmöjligheterna. Eftersom sol och vind är väderberoende innebär det att när vi inte har sol och vind måste vi ha något annat som kan balansera. Vi har varken kärnkraft eller vattenkraft.

Pågår det nu något slags arbete för att ytterligare säkra upp den delen ytterligare?

Kan ledamot Thörnroos lite mer specifikt säga vad det är man är ute efter för typ av balanseringsmekanismer?

Det pågår ett försöksarbete vid ett av vindkraftsbolagen där man försöker lagra energi i form av batterikapacitet. Vad jag vill säga är att i det värsta av alla scenarier har vi en stor egen produktion av el här, tack vare sol och vind. Men vi har ingen möjlighet att använda den energin eftersom vi inte kan balansera vårt lokala nät.

Vi har ingen kärnkraft här, ingen vindkraft, vi har inte tillräckligt med batterikapacitet och den dieselgenerator som skulle kunna vara delvis behjälplig finns inte längre kvar. Det är just denna balans som vi bör försöka öka och jag anser att Kraftnät Åland genom ägarstyrningsdirektiv borde få ett tydligt och klart uppdrag kring denna fråga.

Nu har jag inte ägarstyrningsportföljen när det gäller Kraftnät Åland. En sådan här typ av fråga skulle det vara väldigt bra att få en liten heads up i förväg för att kunna svara mer specifikt på frågan.

Det finns möjligheter att ta fram batteriback och pilotförsök inom det så pågår. Men om dessa är tillräckliga för att balansera det åländska nätet i händelse av ett kabelavbrott på antingen Sverigekabeln eller Finlandskabeln det är långt ifrån att vara i mål där. Frågan är också om man ens ekonomiskt kan tänka sig ett sådant scenario.

Tack, talman!

I oktober förra året fastställde ni taxorna för skärgårdstrafiken för 2025. Medan de långa linjerna fick sänkta taxor, höjdes avgifterna på den kortaste av de frigående linjerna Föglölinjen med över 100 %. En sportfiskare kunde i oktober resa till Föglö för 19 euro medan biljetten i höst, om det nu överhuvudtaget blir en resa till de gäddrika vattnen till Föglö kostar det 40 euro. Det vill säga, mer än dubbelt så mycket som året innan. Höjningen är 68 % om du betalar biljetten på nätet.

De massiva protesterna lät inte vänta på sig, bland annat från företagarna på Föglö. Regeringen utlovade, halvt i panik och som plåster på såren, ett rabattkort för turister. Minister Gunell, sportfiskesäsongen står för dörren och bokningarna inför högsäsongen börjar med en viss fördröjning, droppa in. Hur långt har ni kommit med förverkligandet av klippkortet?

Jag tror att vi måste dra oss till minnes att digitaliseringen av vår hemsida för skärgårdstrafikens bokning har varit ett hett efterlängtat projekt i många år. Man har till och med sagt att den komplexitet som har uppstått på grund av den här hemsidan och bokningssystemet har gjort det svårt att marknadsföra skärgården som en turistort överhuvudtaget.

Nu förverkligar vi en ny hemsida, ett nytt enhetligt taxa- och regelsystem för bokningar och under det här året kommer det att vara fullt ut implementerat. Detta tvingar oss att rensa i den regeldjungel som har vuxit fram under årens lopp, med olika särgrupper och särlösningar för att få produkten digitaliserbar. Det har haft som konsekvens att billiga linjer blev dyrare och långa linjer blivit något billigare för att göra dem jämlika.

Det är situationen. Det kostar 32 euro att resa in i skärgården. Eftersom Svinö är en av de hamnar där man reser in i skärgården, så är det då 32 euro som gäller. Vi har lyssnat på näringslivet och framför allt på Föglös stugbyar, som anser att detta är ett för dyrt pris för att ta sig till Föglö, oavsett om man är fiskare, barnfamilj eller annan besökare.

Därför har vi tittat på möjligheterna att införa ett digitalt turistkort, som kan vara giltigt under den tid vi går in för. Vi har ännu inte fattat beslut i den här frågan, men vi har beställt kortet så det är under arbete.

Tack, talman!

Tack, minister Gunell för svaret. Jag förstår ändå inte varför ni utlovade turistkortet för cirka sex månader sedan, men ännu inte har gjort beställningen. Om jag har förstått det rätt kommer ni att fatta beslutet i plenum i morgon. Men som ni själva säger så det kommer att dra ut på tiden innan det kan tas i bruk.

Vad ska de här turistbyarna, stugbyarna på Föglö säga till sina presumtiva kunder som ringer eller mejlar och frågar om detta turistkort? Som sagt, biljettpriserna har stigit kraftigt.

Vid ett mycket uppskattat möte på Föglö i tisdags nämndes också att man ska se över ett annat system, nämligen blippande av årskorten vid hamnarna och om man eventuellt avser att införa avläsning av nummerbrickor, är det också aktuellt?

Man måste komma ihåg att få hela det här digitala systemet på plats med våra resurser och våra små enheter så har varit en enorm ansträngning. Nu håller det på att förverkligas, och då kan man inte kasta in nya beställningar varken till våra underleverantörer utan man måste ta en sak i taget.

Nu har vi kommit så pass långt att det finns en hemsida, ett nytt bokningssystem och vi kommer att ta fram turistkortet så att turistföretagarna kan informera sina gäster att det kortet kommer att finnas till salu efter månadsskiftet april-maj.

Tack, talman!

Tack, minister Gunell. Vågar ni säga här och nu hur mycket det här turistkortet kommer att kosta, det är också en mycket viktig aspekt i hela paketet. Jag undrar också om ni har gjort en konsekvensanalys över vad de olika systemen för att uppbära avgiften kostar och blir det några nettointäkter överhuvudtaget?

Ibland kan jag tycka att trafikvolymerna på Åland är förhållandevis små, vilket gör att man kanske inte får in tillräckliga inkomster för att täcka investeringskostnaderna och driftskostnaderna för dessa system.

Kunde man tänka sig att alla som nyttjar infrastrukturen på Åland, oavsett om det handlar om landsvägar, bussar eller färjor istället skulle betala en landskapsskatt då skulle man kunna slippa de fasta årskorten.

Ja, det var en väldigt stor och ny fråga om att införa landskapsskatt i någon form av trafikskatt, så uppfattar jag det. Regeringen har dock inte diskuterat detta. När det gäller priset på turistkortet ber jag att få återkomma när regeringen har fattat sitt beslut.

Talman!

Jag var på förmiddagen tillsammans med många andra ledamöter och såg presentationen av Cosmic. Det kommer att ställa stora krav, och vi hoppas alla att det blir bra. Jag har också respekt för ministerns strävan att ha en budget i balans.

Vi har en driftbudget och så har vi ibland investeringar. Nu har vi investerat i Cosmic, och jag ser frågan om sekreterarfunktionen som en viktig del av denna investering. Jag vill ge ett gott råd till ministern, som kanske mer kan ses som en fråga, skulle man kunna dra tillbaka det här sparbetinget som leder till att halva sekreterarstyrkan försvinner, det skulle vara en oerhört positiv signal till hela verksamheten som underlättar implementeringen av Cosmic (… taltiden slut).

Herr talman!

Jag gjorde mitt yttersta för att uppfatta en fråga i det som ledamoten Lindén framförde. Vad gäller själva presentationen av det system som genomfördes idag, det var det synd att jag själv inte kunde närvara, men jag vet att min kollega minister Zekaj var närvarande på plats och jag har fått rapporter om att det var en positiv tillställning. Det verkar som att projektet framskrider som planerat och man håller det i sina nypor från ÅHS och från andra aktörer som håller i projektet, det är mycket bra så.

Det handlar om ett dyrt system som kommer att ge oss fördelar. Framför allt kommer det att underlätta i vården och patienthanteringen och allt som följer med det, så det är väldigt bra. Det är glädjande att det håller på att falla på plats.

Nu är det så att ÅHS styrelse har utifrån de sparkrav som vi har satt på varandra och som lagtinget har fastställt, ser ett behov av att minska kostnaderna och förbättra resultatet. Respektive verksamhet gör konsekvensanalyser av de åtgärder man överväger och så får man prioritera dessa mot varandra.

ÅHS styrelse har gjort bedömningen att när man inför projektet, så är det ett nytt vårdinformationssystem. Jag förstår att ledamoten Lindén inte tycker likadant, men man har bedömt att detta system samtidigt möjliggör åtgärder gällande läkarsekreterarna där man samtidigt digitaliserar verksamheten.

Vi befinner oss i svåra tider med besparingskrav och behov av resultatförbättringar, därför måste man prioritera och göra åtgärder där det ger minsta skadeverkan.

Talman!

Min fråga är egentligen om det skulle finnas en möjlighet att skjuta fram det här genom ett tilläggsanslag som möjliggör att vi kan vidmakthålla sekreterarfunktionen, det är min egentliga fråga.

Införandet av Cosmic ställer enorma krav på alla i organisationen och att då samtidigt ha en helt fristående process, d.v.s. säga att man halverar sekreterarresursen med erfarna sekreterare. Det är olyckligt och tondövt med tanke på vad som krävs för att vi ska lyckas, vilket alla vill med implementeringen av Cosmic.

Finns det någon liten möjlighet att se detta som en investering och inte som en del av driften för att kunna skjuta hela processen framåt?

Herr talman!

Jag har full respekt för den politiska linje som ledamoten Lindén framför här. Men nu har lagtinget fastställt ett kostnadstak baserat på det förslag som finansministern presenterade för landskapsregeringen, vilket sedan blev ett förslag till lagtinget. Att omkullkasta det arbetet under en frågestund på några minuter här i talarstolen låter sig inte göras.

Talman!

Minister Perämaa, hela den här sekreterarfunktionen handlar bara om besparingar, vilket anges i ledningsgruppens protokoll. Den stora frågan är om man kan man skjuta det här framåt. Det baserar sig på en persons konsultrapport. Vi har 70 plus 29 läkare, hela den enhälliga läkakåren är väldigt oroliga. Sekreterarnas medverkan är fullkomligt essentiellt för att vi ska lyckas med implementeringen av Cosmic.

Man kan alltid ändra sig om man inser att det kanske inte var så klokt. Pengarna finns vi fick 47 miljoner extra i klumpsumma som är avsatta i fonder.

Herr talman!

Jag gav mitt svar här förut. Jag vill ändå säga att när det gäller ÅHS så har lagtinget, på förslag av landskapsregeringen, gjort en oerhört stor satsning i det projekt som har nämnts flera gånger, alltså vårdinformationssystemet.

Jag ser framför mig att det konstruktiva arbete som ÅHS ledningen gör tillsammans med styrelsen kommer att leda till att vi får en bättre vård framöver, helt enkelt.

Talman!

Minister Zekaj. Jag återkommer till en fråga som jag lyfte för nästan exakt ett år sedan, nämligen den 6 mars 2024. Det handlar om närståendevården. Ministern utlovade i sitt svar på min skriftliga fråga att landskapsregeringen skulle göra en studie för att kartlägga närståendevårdarnas situation. Vidare skulle man avvakta hur regeringen Orpo arbetar och återkomma med eventuella lagstiftningsåtgärder under 2025.

Nu, ett helt år senare har landskapsregeringen beställt den studien om jag är rätt informerad, nämligen den 18 februari. Därefter ska studien planeras, genomföras och till sist analyseras. Först när detta är gjort kan landskapsregeringen börja arbeta med åtgärder och lagstiftningsinitiativ. Ministerns dåvarande plan har med andra ord gått helt åt skogen.

Varför har det tagit så lång tid? När kan vi förvänta oss konkreta åtgärder för att förbättra närståendevården?

Tack, talman!

Jag skulle nog inte påstå att det har gått helt åt skogen. Vi har beställt den här studien helt enligt plan, budget och alla konstens regler. Det är så man gör den här typen av arbete.

Det är viktigt att påpeka att inte allt hänger ihop med just den studien. Vi har ett pågående arbete när det gäller klientavgifter och även en revidering av klientavgiftslagen. Det är ett stort arbete som kommer att pågå från och med hösten i år och fortsätta under 2026. Denna revidering kommer tydligt att premiera hemserviceklienter i huvudsak, det är det fokus som kommer att vara d.v.s. fas tre. Det står också i det vi presenterade förra året att fas tre kommer att innehålla lättnader för just denna grupp.

Ska man göra större lagförändringar då behöver vi fånga upp alla nyanser som rör närståendevårdare. Om vi ska genomföra lagändringar så måste vi verkligen ha det underlaget. Vi ska inte förhasta oss fram och göra lagändringar som kan slå fel. Om vi ska göra någon form av lagändring då måste vi se till att den träffar rätt, fångar upp alla nyanser och att vi står på solid mark.

Talman!

Jag måste säga att minister Zekajs förklaring den håller inte. Dessutom måste vi skilja på olika typer av vård, det är en enorm skillnad mellan dem.

Närståendevårdarna är en tillgång för vårt samhälle. De är en resurs och utför ett enormt arbete för sina nära, dessutom för en mycket ringa ersättning och till ett ekonomiskt gagn för vårt samhälle. Ministern måste prioritera, och den prioriteringen måste ligga på närståendevårdarna.

Om det är så att ministern saknar idéer, visioner och vilja så står jag till förfogande för att bidra med mina tankar om hur vi kan förbättra vardagen och visa uppskattning för dessa vardagshjältar som gör så otroligt mycket för så lite.

Vilka verktyg har ministern förberett sig på att ta till för att säkerställa individernas välmående?

Tack, talman!

Som jag ser det så finns det inga hinder för ledamoten att komma med sina kloka förslag. Så varsågod, skicka på!

Däremot kan jag också säga att det inte finns något som hindrar kommunerna, vi har inga bekymmer med lagstiftningen när det gäller närståendevårdarna. Det är inte där problemet ligger just nu, utan det handlar om de nivåer som väljs ute i kommunerna de avgör man ute i kommunerna.

Visst kan vi lagstifta, men vi måste fånga upp hela spektrat serviceformen, som du säger är samhällsekonomiskt viktig, och därför gör vi en beställning utifrån det samhällsekonomiska perspektivet. Vi måste fånga upp helheten.

Om vi går in och detaljstyr nivåerna för kommunerna måste det också vara väl analyserat vad det innebär, och vi har inte hela den bilden klar än.

Talman!

Jag är fullt medveten om att en ministerportfölj är bred och att det är mycket att hålla i luften. Men landskapsregeringen måste fokusera på ålänningarnas bästa istället för att ägna tid åt regleringar och förbud. Då skulle arbetet gå väsentligt effektivare.

Jag vill påminna ministern om att han själv, den 2 januari 2024, antog en plan för socialvården som sträcker sig från 2024 till 2028. I denna plan ingår en revidering av lagstiftningen som berör närståendevårdarna. Då måste det finnas en tydlig plan för hur detta arbete ska genomföras. Ministern pratar elegant kring detta. Hur avser ministern att säkerställa att ålänningarna kan känna en trygghet i att landskapsregeringen alltid bevarar deras intressen?

Tack! Det var trevligt att bli beskylld för elegans. Det är alltid bra.

Självklart har vi en plan och självklart har vi en tanke. Alla våra verksamhetsplaner är helt och hållet resurssatta för hela mandatperioden, och där ingår även hanteringen av lagstiftning när det gäller närståendevård. Vi har många lagstiftningspaket som också berör närståendevårdarna. Om det inte berör närståendevårdarna, så berör det direkt klienterna på ett eller annat sätt.

När vi har satt något i röret under mandatperioden vet vi också hur vi ska hantera det. Jag kommer gärna till er grupp vid något tillfälle och redogör för hur vi har planerat för mandatperioden och hur det ser ut. Det kanske underlättar förståelsen för att det här faktiskt är på gång. Det är ingenting som är eftersatt.

Talman!

Jag tänkte lyfta en fråga som har debatterats tidigare här i salen och som även har diskuterats överlag. Denna fråga nämndes också i samband med regeringsprogrammet. Det handlar om utsläppsrätter.

Det är egentligen kanske näringsministerns område, men det handlar ju specifikt om utsläppsrätterna för sjöfarten, vilket jag vill fokusera på. Jag vet att finansministern har sjöfartsfrågorna som sitt ansvarsområde. Jag är medveten om att han har vikarierat för näringsministern under en period i vintras.

Vi kunde läsa i media att Ålandsdelegationen kom med ett utlåtande i början av januari, där de uttalade sig om omfördelningen av behörighetsfrågor i detta sammanhang. Men sedan dess har det varit ganska tyst på det här området. Jag undrar därför, var ligger vi i den här frågan just nu?

Herr talman!

Som nämndes här är det kollegan Josefssons ansvarsområde, men vi har i god dialog enats om att vi gärna bevakar den här frågan tillsammans. Det handlar om mycket pengar, och jag har formellt ansvar för sjöfarten också.

Det här är ingen lätt fråga att lösa. Som alltid när det handlar om stora belopp väcker det intresse. Från rikshåll, på tjänstemannanivå har man ansträngt sig för att tolka lagstiftningen till deras fördel. Det är kanske något man gör när man diskuterar sådana här frågor. Vi bedömer att frågan inte kommer att lösas enbart på tjänstemannanivå utan det krävs politisk handpåläggning för att nå ett acceptabelt resultat för vår del.

Den är synnerligen viktigt med tanke på de åtaganden som EU ålägger oss. Vi måste kunna ställa om sjöfarten så att utsläppen, särskilt de fossila, minskar. Vi bevakar detta noga.

Det har hållits tjänstemannamöten, men de har inte lett till resultat. Vi har enats om att träffas på politisk ministernivå, och faktiskt kom det just nu ett förslag om när jag och kollegan Josefsson ska kunna träffa vår kollega energiminister Multala i Helsingfors. Jag ser det som nästa steg i den här frågan och det kommer att ske rätt snart.

Tack, talman!

Tack för den här informationen. Vi var från lagtinget i höstas och gjorde ett besök i Finlands riksdag. Under vårt besök träffade vi representanter från olika partier och diskuterade flera frågor och det här var en av frågorna vi lyfte.

Det gläder mig att det är på väg till ett politiskt möte, för jag förstår att ministerierna kommer att diskutera frågan med våra tjänstemän. Frågan är nu om vi ska avvakta detta möte innan vi kan bidra till att finna en lösning på det här på ett eller annat sätt från våra partier på åländsk sida.

Herr talman!

Det är bra att jag kunde får möjligheten att på det här sättet berätta om det arbete som landskapsregeringen gör. Det är tydligt att landskapsregeringen har ett antal mycket viktiga frågor att hantera just nu, frågor som också berör relationen till riket. Den här frågan har en mycket hög politisk prioritet.

Talman!

Vicelantrådet, utbildningsminister Hambrudd vi från Obunden Samling har en fråga som avser hemundervisningen på Åland.

Det är Obunden Samlings uppfattning att det för närvarande finns ungefär 130 hemundervisade barn på Åland. Vi anser att detta är ett mycket välkommet inslag i det åländska samhället, det handlar om starka familjer som har flyttat hit, huvudsakligen från Sverige.

Om man ser på den här gruppen så är den högutbildad och har stora resurser, vilket är ett välkommet inslag. Under den senaste tiden har vi på något sätt stringerat de regler som gäller hemundervisningen och man har börjat styra upp det. Det finns en viss oro för att landskapsregeringen nu går vidare med att ytterligare "styra upp" reglerna (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack ledamoten för frågan. Jag kan bara hålla med om att vi ser positivt på att personer flyttar till Åland med hemundervisning. Det viktiga och centrala är också att hemundervisningen fungerar. Det primära är att barnen, skoleleverna får den utbildning de har rätt till.

Stringeringen var i samband med barnomsorg- och grunskolelagen som trädde i kraft 2021 blev det en stregnering att man träffa barnet och vårdnadshavaren en gång per termin, vilket jag anser är självklart det är viktigt att följa upp det kontinuerligt.

Jag ser också mycket positivt på att Mariehamn har tagit över rollen som tillsynsenhet för alla elever som har hemundervisning på hela Åland. Det har visat sig att tillsynen och uppföljningen har varierat mycket mellan olika kommuner. Tyvärr, har vissa inte ens träffat eleven och så ska vi absolut inte ha det. Därför är det bra att Mariehamn nu har denna tillsynsenhet, och de kommer också att ge adekvat information när vi arbetar med att följa upp barnomsorg- och grundskolelagen.

Vad är det vi ska stringera t.ex. om det visar sig att man inte uppfyller kraven under den terminsvisa uppföljningen. Det är relevant att man under samma termin har en uppföljning för det primära är ju kort och gott är att vi ska vara säkra på barnens rätt till utbildning.

Tack, talman!

Vicelantrådet Hambrudd, en sak som kanske mest bekymrar och det behöver inte finnas någon sanning eller substans i dessa bekymmer, men frågan är att ska man gå från det vi har idag, där man gör en anmälan om att man hemundervisar till att man istället ska behöva ansöka om tillstånd för att få hemundervisa. Finns det några sådana planer eller diskussioner i den sittande landskapsregeringen?

Tack, talman!

Vi har i vårt regeringsprogram angivit att vi ska se över den här lagstiftningen. Där framgår det att vi kommer att utvärdera om vi ska gå över till ett ansökningsförfarande istället för ett anmälningsförfarande. Det är en del av det pågående arbetet med revideringen av barnomsorgs- och grundskolelagen.

Tack, talman!

Från Obunden Samlings sida kan vi konstatera att vi anser att det skulle strida mot grundlagen att gå från ett anmälningsförfarande till ett ansökningsförfarande. Grundlagen ger folket i hela landet rätten att arbeta enligt läroplikt och inte enligt skolplikt.

Men vad säger vicelantrådet, utbildningsministern och Hambrudd om den bedömningen?

Talman!

Jag kan varken säga bu eller bä utifrån ledamotens bedömning. Det här är som sagt ett pågående arbete med revideringen, så vi får ha de juridiska kompetenserna i åtanke när det gäller om detta på något sätt skulle strida mot grundlagen.

Talman!

Min fråga kommer att handla om praktikplatser för studeranden.

Inför hösten 2025 finns tillräckligt med praktikplatser för de studerande inom VFU, som står för verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskeutbildningen. Men från våren 2026 kommer behovet att öka markant, dels på grund av den nya utbildningsplanen där praktikkravet utökas med 16 veckor, dels genom att högskolan startar en distansutbildning, vilket innebär fler studerande och fler praktikveckor totalt.

För att möta detta behov behöver utbildningen både fler praktikplatser och ett mer effektivt handledningssystem. En beprövad metod är Peer Learning, där studenter handleds två och två kring patienter, vilket inte bara ökar kapaciteten utan också stärker deras problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga och självständighet.

Hur ser landskapsregeringen på möjligheten att stöda införandet av Peer Learning som en strukturerad handledningsmodell inom ÅHS, så att vi kan säkerställa tillräckliga och kvalitetssäkrade praktikplatser inför 2026?

Talman!

Tack, ledamoten, för en väldigt viktig fråga. Det är avgörande för studerande som genomför sina program att det finns tillräckligt med praktikplatser, eller som det numera kallas på högskolan, verksamhetsförlagd utbildning.

Ärligt talat har jag inte fått information från högskolan om att det skulle vara ett bekymmer inför 2026. Men jag har uppföljningsmöte med Högskolan senare idag så det var väldigt passande att jag fick den här frågan så kan jag följa upp den.

Det förslag som ledamoten lyfte fram är absolut något som jag anser vara en praktisk lösning. Det är något jag kan ta upp med högskolan om de har varit i kontakt med ÅHS angående denna fråga.

Talman!

Jag blir jätteglad när jag hör svaret.

Runt om i Norden så använder man sig av Peer Learning och i Sverige är det utbrett i alla lärosäten. I Norge används det utbrett. Fördelen med Peer Learning är att man genom detta underlättar för arbetsgivaren att ta emot studeranden på praktik. Man behöver inte nödvändigtvis inte alltid ha sjuksköterskestuderanden på samma nivå, utan en kan gå i årskurs 1 och en annan i årskurs 2 och de kan jobba tillsammans i par. Genom att jobba i par så blir man säkrare på arbetsplatsen och det blir mycket lättare för handledaren.

Man kan också kombinera någon som går närvårdare och sjuksköterska och de kan lära sig av varandra, det är win-win.

Jag vet att man på geriatriska ett använder sig av den här metoden på sjukhuset och de är väldigt nöjda med den. Man borde se efter att det inte är bara upp till intresset från avdelningen, utan det här skulle vara ett sätt att få in mera praktik på sjukhuset (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack, ledamoten, för den informationen. Det är positivt att det redan används inom ÅHS.

Det jag känner till sedan tidigare är att högskolan har ett mycket bra samarbete med de arbetsplatser som de behöver, och samarbetet är väl etablerat. Jag skulle därför inte bli förvånad om man redan har inlett den här diskussionen. Som sagt, jag ska ta upp det här med Högskolan.

Talman!

Jag har hört mig för lite grann vid Högskolan, det är jättebra om du också kan ha den här diskussionen. De skulle verkligen vilja få till ett sådant samarbete, men det har inte riktigt lyckats. Om ministern kan se till att föra den här frågan vidare och börja diskutera den.

Det handlar om att vi måste se till att våra studerande har bra praktikplatser. Idag ser man att man är restriktiv när det gäller att ta emot studerande. Från och med 2026 behöver vi ännu fler platser på grund av distansutbildningen, men också på grund av utökade krav på praktik. Det här är något som är viktigt.

Dessutom är det idag väldigt svårt för dem att få sommarjobb och få jobb där, eftersom det finns ett sparbeting. Det betyder att vi egentligen på Åland utbildar sjuksköterskor för Norden, men inte så mycket för Åland. Och det är väl inte riktigt rätt.

Tack, ledamoten! Som jag nämnde tidigare, kommer jag att ta med den här frågan till Högskolan. Naturligtvis kommer jag också att ha en diskussion med ministern, och jag hoppas kunna föra en dialog med ÅHS styrelse gällande denna centrala och viktiga fråga.

För att vi ska kunna ha utbildningar på Åland måste vi säkerställa att vi har LIA-platser och verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Tack, herr talman!

Förra veckan hade landskapsregeringen ett möte om de nya näringsrekommendationerna som har tagits fram på nordisk nivå. Finland skiljer sig ganska mycket från de övriga nordiska länderna, eftersom vi inte har haft någon stor allmän debatt om den här frågan, varken här på Åland eller i Finland.

En central kritik som har framförts i de nordiska länderna är att man blandar ihop hälsoeffekter med klimateffekter och miljöeffekter när dessa rekommendationer har tagits fram. Med tanke på att vi inte har haft någon debatt, undrar jag hur landskapsregeringen och ministern ställer sig till den här frågan?

Som jag förstår det har man utgått från de finska rekommendationerna, vilket också motiverar matval utifrån miljöskäl.

Tack, talman!

När det gäller näringsrekommendationerna konstaterar vi i regeringen att de är ohälsosamma matvanor kanske vår tids största utmaning just nu. Jag ska gå mer rakt på din fråga och besvara den på följande sätt, det är inte bara finska näringsrekommendationer, utan även nordiska sådana.

Vi arbetar just nu utifrån det seminarium som vi hade här förra veckan. Vi väntar på att få den feedback eller input som vi behöver från alla som deltog. Utifrån den kommer vi att ta hänsyn till de synpunkter som framkommit. Vi är inte färdiga ännu i det arbetet.

Tack, herr talman!

Vår åsikt är väldigt klar här, man ska inte blanda ihop klimat- och miljöfrågor med hälsofrågor, särskilt när det kommer till kost. Vi ska inte rädda klimatet genom rekommendationer som föreslår att vi ska äta mindre kött, utan dessa rekommendationer bör enbart fokusera på hälsoaspekten.

Det har kommit en omfattande kritik mot de nordiska näringsrekommendationerna, eftersom de fick i uppdrag att blanda ihop dessa två aspekter. Det är därför viktigt att ni tar med er dessa synpunkter och funderar på att separera dem helt och hållet.

På Åland måste vi också tänka på vår egen försörjning och produktion av livsmedel. Om vi tar fram olika näringsrekommendationer som säger att vi ska äta bönor istället för kött, får det konsekvenser det blir att skolorna börjar servera den typen av mat, vilket kan leda till att vårt eget lantbruk och vår egen försörjning minskar.

Tack, talman!

Tanken är inte att dränera eller på något sätt skapa hinder eller försvåra för matproduktionen här på Åland. Det vi kommer att göra, vi kommer att få svar från alla som var involverade och utifrån den hitta en balanserad väg framåt.

Det går inte att särskilja på det här, hur vi odlar och hur vi producerar maten har jättestor betydelse för kvaliteten i maten. Men vi skulle kunna avsätta hur lång tid som helst för att diskutera alla de här aspekterna. Det arbetet är inte klart ännu. När vi är klara med det kommer vi att gå ut med de här rekomendationerna.

Nu vet vi att det är flera som har reagerat på det här och det har kommit in väldigt bra synpunkter och jag vill återigen poängtera att alla inkomna synpunkter beaktas och balanseras på ett eller annat sätt.