Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Vicetalman Marcus Måtar inleder frågestunden med fråga till lantrådet Katrin Sjögren.

Tack, talman!

Jag har valt att rikta den här frågan till lantrådet eftersom det är en så pass stor och omfattande fråga. Jag fördriver ibland tiden med att följa Sunnanvind-projektet, man måste vara engelskspråkig för att klara av det, förstås.

Jag har många gånger efterlyst ett PM som heter TSO-memorandumet eller promemorian. De har vägrat att lämna ut detta TSO-memot till mig. Två gånger har jag fått beslut, jag har valt att inte gå vidare med den här saken i hopp om att det kanske blir klart någon gång.

Det har dock visat sig att landskapsregeringen fördröjer utlämnandet med hänvisning till att man avser att koppla in Kraftnät Åland i Sunnanvind-projekten.

Talman!

Nu ställer vicetalman Måtar en fråga till mig som jag överhuvudtaget inte kan svara på. Det här är en fråga som har hanterats inom projektet, och jag kan tyvärr inte redogöra för vad som föranleder den här fördröjningen eller varför man inte utlämnar materialet, dessvärre.

Den här frågan handlar om att Kraftnät Åland skulle kopplas in för att ha hand om överföringen av elenergi som skapas i samband med ett eventuellt Sunnanvind-projektet, där det byggs vindmöllor i Norrhavet. Tidigare har det sagts att Kraftnät Åland inte ska ha någon roll i detta, men nu verkar det som att man juridiskt ska reda ut att Kraftnät Åland ändå ska ha en roll.

Det här är en enorm sak och vi har också diskuterat den i den självstyrelsepolitiska nämnden. Jag undrar därför om detta är helt obekant för lantrådet? Det borde ju ändå ha varit upp någonstans.

Talman!

Om vi säger så här, om det skulle vara någon grundläggande, stor enorm fråga som skulle beröra väldigt mycket skattemedel, skulle inbegripa lagstiftning eller ett stort grönt ljus från majoriteten och hela lagtinget så skulle jag med all säkerhet veta det.

Men nu har jag inga detaljer om detta, så vicetalman Måtar kan luta sig tillbaka när det gäller den här frågan. Om det finns detaljfrågor är jag säker på att ansvarig minister eller andra ministrar kan svara på dem.

Tack, talman!

När det gäller kostnaderna för att bygga en överföringsledning från Norrhavet till någon plats i Finland där elen skulle kunna tas emot, handlar det om en försiktig uppskattning på 200 miljoner euro, mer sannolikt 350 miljoner euro eftersom man kan titta på hur mycket sådana kablar kostar att bygga. Under de senaste 15 åren har det byggts ungefär tre till fyra stycken i närområdet.

Det handlar alltså om 200 till 350 miljoner euro som man utreder de juridiska förutsättningarna för att Kraftnät Åland på något sätt ska ha del i. Det är en enorm fråga, så jag hoppas att lantrådet blir uppdaterad.

Talman!

Här är något som man kan igen kan kalla för en vulgär tolkning. Skulle det handla om grundläggande lagstiftning, investeringar för Ålands del på 200 miljoner euro, vice talman Måtar, det talar för sig själv att det är en orimlig fråga. Det är orimliga antaganden och lagtinget kommer att få svart på vitt vad det rör sig om tids nog.

Tack, talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Gunell. Vi har en skärgårdstrafik och vi vet att det är föråldrade fartyg samt olika utmaningar på olika linjer.

Min fråga rör den södra linjens trafik. Vi har Gudingen och Skifte som har trafikerat där under en väldigt lång tid. Från Kökar och Sottungas sida har man bl.a. sett fram emot att få ett större fartyg, vilket man fick för något år sedan när Viggen började trafikera.

Den första sommaren var inte alla färjfästen anpassade för Viggen, så den trafikerar Galtby-Kökar. Varför gör den det även i år?

Tack för frågan. Det är mycket riktigt att Viggen som under många år har trafikerat Åva-Osnäs. När Ådan införskaffades och kom i trafik kunde man flytta den till den södra linjen Den har gått båda på den långa rutten via Kökar till Långnäs men sommartid, både sommaren 2023 och sommaren 2024 har den under juni och juli månad trafikerat Kökar-Galtby.

Skiftet och Gudingen har då skött trafiken mellan Kökar och Långnäs. Detta har resulterat i att antalet trafikanter på sträckan Kökar-Galtby har ökat betydligt under sommartid, vilket bedöms vara en viktig turistled att få resenärer och turister från finska fastlandet över till en skärgårdskommun och förmodligen fortsätter de vidare kanske till fasta Åland.

Om det nya resebeteende beror på den ökade kapaciteten på linjen så att det har ökat antalet resenärer eller om pandemin har skapat ett nytt resandemönster. Oavsett vilket har det varit positivt för turismen på Kökar att Viggen har trafikerat där.

Fartygen i vårt system är flexibla och om det uppstår nya behov och bedömningar finns det alla möjligheter att justera turlistorna för kommande säsonger.
Jag tror inte att det är lönt att börja göra om i turlistorna inför 2025, eftersom det redan finns bokade resenärer på dessa linjer.

Tack så mycket. Tiden tog slut för mitt öppningsanförande. Det är precis som ministern svarar här att det har varit så här nu. Jag lyfte det med en kollega här i lagtinget och undrade om det har varit en diskussion i regeringspartierna angående de olika kapaciteterna. Precis som sades att för turisterna från Finland till Kökar så är det här säkert ett lyft.

Frågan är nu statistiskt sett, är linjen fullbelagd, eller skulle de klara sig med den kapacitet som antingen Gudingen eller Skiftet har på den rutten, med tanke på att den bara går mellan de här två hamnarna.

Vi har ju ändå ett problem att det är väldigt fullbokat för ålänningar och svenskar med fritidsboende i skärgården. Jag skulle gärna vilja veta hur det ser ut (… taltiden slut).

Tack för det. Nu har jag inte statistiken med mig, men det enda jag har fått bekräftat från förvaltningens sida är att antalet trafikanter på Galtby - Kökar har ökat. Jag kan inte säga om detta beror på att det nu finns kapacitet, eftersom Viggen tar fler än vad Skiftet eller Guidningen har gjort tidigare, eller om det beror på andra skäl.

Statistiken är hög när det gäller nyttjandet av Viggen på den här rutten. Skiftet och Gudingen är mindre färjor, men de är två för att kunna fylla behovet. Det handlar om bedömningar och vi kan göra förändringar om det uppstår behov, i och med att iakttagelsen kommer från ledamoten Nordberg men säkert också från andra resenärer på södra (… taltiden slut).

Tack, talman! Precis som nämnts handlar det om bokningar som redan är gjorda och kanske blir svårt att hinna med till den kommande högsäsongen. Det här är ändå något som man bör titta på så att det inte bli en gammal vana att det blev så här. För att förstärka och möjliggöra det mest effektiva borde man diskutera det även med berörda kommuner, Kökar och Sottunga.

Trots att det går två färjor mellan Kökar och Långnäs är det fortfarande mycket stora tunga transporter där, de fartygen är lite för små för det. Jag är tacksam att man vill titta på det.

Ja, det som ledamoten Nordberg inledde med så vet vi att vi har för få gamla färjor, och de som finns är ofta för små och trånga. Den här utmaningen kämpar vi med varje dag. Men vi arbetar också mot nya lösningar, och förhoppningsvis bättre lösningar på längre sikt.

Tack, talman! Den senaste tiden har det blåst upp en debatt om den subjektiva rätten till barnomsorg. Detta har sin grund i en expertrapport som tydligt avråder regeringen från att gå vidare med tankarna på att inskränka rätten till barnomsorg, det vill säga att snäva åt när barn får vara på dagis.

Jag vill ge ministern en chans att förtydliga. Går man in för att vidta åtgärder och inleda en revidering av rätten av ekonomiska skäl, för att barnomsorgen har blivit för dyr för kommunerna på grund av den subjektiva rätten till barnomsorg? Eller går man in för en revidering för att det finns ett tydligt och påvisbart missbruk av den här rätten? Av vilken anledning aviserar man, trots experternas utlåtande, tänker gå vidare med en revidering?

Tack, talman!

Tack för frågan. Ja, det stämmer att vi i regeringsprogrammet har åtagit oss att se över den subjektiva rätten. Tjänstemännen på utbildningsbyrån har arbetat med det och haft en arbetsgrupp som rekommenderar att inga ändringar ska göras.

Politiskt ser vi ett behov av förändring för att vi fortsatt ska kunna upprätthålla en högkvalitativ barnomsorg med en rimlig kostnadsutveckling. Den politiska bedömningen är att alla barn ska ha rätt till en grundbarnomsorg, och att föräldrar som arbetar eller studerar ska ha möjlighet till utvidgad barnomsorg.

Det ska också vara möjligt att få utvidgad barnomsorg om barnet har särskilda behov, eller om det finns andra omständigheter som motiverar detta. Allt detta är fortfarande under utredning, men utbildningsbyrån arbetar nu med lagstiftnings-PM.

Orsaken till att regeringen går vidare med detta är att det finns ett behov av att ta hänsyn till våra åländska förhållanden, vilket också framgår tydligt när man lyssnar på rösterna från dem som arbetar inom barnomsorgen.

Tack, talman!

Det är jätteviktigt att regeringen är tydlig med orsaken till detta. Som ministern nämner så kommer det in sådana uppgifter från dem som jobbar på fältet, det är bra. Med all respekt för dem som jobbar på fältet, som har god insyn i situationen. Men det är viktigt att alla åtgärder som vidtas verkligen baseras på den bästa möjliga kunskapen och forskningen.

Om det saknas tydlighet i detta, riskerar vi att få en debatt som blir väldigt geggig debatt som bygger på tyckanden, känslor och egna erfarenheter. Det kan leda till diskussioner om vad en familj är och hur en familj ska fungera. Jag uppmanar därför regeringen att vara mycket tydlig med varför man vidtar dessa åtgärder.

Min andra fråga handlar om rättsläget. Det talas om att sådana åtgärder skulle bryta mot EU:s regler och grundlag. Hur ser ministern på det?

Tack, talman!

Eftersom Åland, tack vare vår självstyrelse, har en egen behörighet när det gäller barnomsorg och grundskola så ser vi att vi inte bryter mot grundlagen. Åland har rätt att vara annorlunda.

Jag vill betona att inget barn ska bli utan eller ha rätt till barnomsorg. Barnomsorgen är en verksamhet som är avgörande för barnens utveckling, då den stöder språkutveckling, rörelsemotorik, pedagogisk utveckling, lek och socialt samspel. Det är oerhört viktigt.

Utifrån vår självstyrelse har vi också rätt att stifta lagar inom detta område. Det är dock viktigt att påpeka att det kan bli en prövning, eftersom vi måste ta hänsyn till den finska grundlagen i förhållande till vår självstyrelse, vilket kan leda till vissa urholkningar.

Tack, talman!

Från Hållbart Initiativs sida är vi strängt emot att förändra den subjektiva rätten, i alla fall inte om det inte är väl underbyggt av kunskap. Det är ju barnet som ska stå i centrum, inte enskilda kommuners ekonomi.

Rättsläget är intressant, som ministern nämner. Det blir en prövning. Kommer det att gå igenom, kommer det inte att gå igenom med tanke på de grundläggande bestämmelserna?

Vi har också den politiska aspekten. Det har varit ganska tydligt i den debatt som har blossat upp nu, att till exempel regeringspartiet Socialdemokraterna inte står bakom en sådan inskränkning av den subjektiva rätten.

Kommer Centern och Liberalerna att gå vidare med den här frågan i vilket fall som helst, även om Socialdemokraterna säger nej? Majoritet finns ju tydligt i salen. Hur kommer den politiska behandlingen att ske, när får vi ett förslag på bordet här?

Tack, talman!

Jag vill göra ett förtydligande. Socialdemokraterna är inte emot dessa tankar.

Som jag nämnde tidigare arbetar vi nu på ett lagstiftnings-PM. Målsättningen är att den ska kunna presenteras tidigt när lagtinget är tillbaka här i höst. Utifrån det förslaget är målsättningen också att lagen ska kunna träda i kraft vid årsskiftet. Det är regeringens målsättning med denna lagstiftning.

Jag vill också vara mycket tydlig med att det är en prioritet för regeringen att vi ska ha en bra barnomsorg som är av hög kvalitet och dessutom ekonomiskt hållbar. Det är regeringens intentioner.

Tack, talman!

Jag hade egentligen tänkt ställa min fråga till den ansvariga ministern Arsim Zekaj, men eftersom han inte är på plats och ingen ersättare finns här, så omformulerar jag min fråga och tar den kanske mer på ett övergripande plan.

Det handlar egentligen om ambulanstransporter. Vi har kunnat följa med i media och ser att Mariehamns stad och Ålands hälso- och sjukvård håller på med en ny upphandling kring ambulanstransporter. Det är säkert bra, och jag har inga synpunkter på det.

Men på ett övergripande plan undrar jag hur landskapsregeringen ser på att det arbete som utförs på fasta Åland görs med helt ideella krafter utan någon som helst ersättning ute i skärgården. Detta gäller inte bara Brändö kommun, utan alla skärgårdskommuner. Tack.

Talman!

Jag vill inledningsvis tacka ledamoten Thörnroos för att hon ställer en fråga om de mänskliga värdena i skärgården. Vi pratar väldigt ofta om trafiken, som förstås är livsnerven. Men vid sidan av det finns skola och äldreomsorg, samt den grundläggande tryggheten. Jag tycker att man i sammanhanget också kan nämna brandkårsverksamhet och övrig räddningsverksamhet, som också är relevant.

Vi kan konstatera att det på Åland finns ungefär 60 bebodda öar, varav en är huvudön som har en betydligt större befolkningsmängd per kvadratkilometer än vad som finns på övriga Åland. Där finns också en högre befolkningsdensitet. I den delen planeras samhällsservice så väl som möjligt, både med ekonomiska hänsyn och proportionalitet.

Vi vet att det i skärgården bygger på att man hjälps åt. Vi har ju huvudöarna för de olika skärgårdskommunerna, men det finns också många bebodda skärgårdsöar.

Den här frågan är ingalunda ny, som ledamoten mycket väl känner till. Den har diskuterats i många år, bland annat i samband med jourersättning för hälsovårdare i skärgårdskommunerna.

Hur man diskuterar frågan från ÅHS, som skulle vara tvungna att både upphandla jourverksamhet och annan verksamhet, är något jag för närvarande inte har detaljerad information om.

Däremot kan vi konstatera att det är viktigt för landskapsregeringen att vi bibehåller detta skyddsnät av kunnig räddningspersonal, oavsett inom vilket område det gäller. Där behöver man säkert också utvärdera situationen tids nog. Vi vet att tiderna förändras.

Talman!

Jag råkar vara väldigt välinformerad, när det gäller den tidigare social- och hälsovårdsministern Annette Holmberg-Jansson som tyvärr ägnar mestadels av sin tid åt pandemin. Men i alla fall, så här är det: Om vi rent teoretiskt tänker oss att vi får ett larm i Brändö klockan 03.00 på natten. Det gäller en patient med svåra bröstsmärtor och av någon anledning kan helikoptern inte kan lyfta. Då ska patienten istället transporteras till fasta Finland, till Åbo. Detta sker då med helt frivilliga räddningsinsatser på egen tid, vilket kan ta mellan 4 och 8 timmar. Man för den här patienten med ambulans till Osnäs utan någon som helst ersättning. Är det rättvist? Är det schysst? Är det så vi ska ha det?

Talman!

Inledningsvis vill jag påpeka att vi alla bor på en ö och att vi alla har blivit drabbade. Oavsett om vi bor på Åland eller i skärgårdskommunerna, så känner vi någon som har haft svårt att ta sig från Åland till Uppsala eller Åbo, vilket förstås är mer frekvent i skärgården. Det har jag all respekt för.

Vi har en omfattande helikopterverksamhet som till stor del är tillägnad just skärgården, och dessutom bistår gränsbevakningen med handräckning. Dessa rättviseaspekter kan diskuteras, och jag håller helt och hållet med om det. Men jag kan inte här och nu ge några löften kring ersättningar till den delen.

Som sagt, jag uppfattar inte att landskapsregeringen, ÅHS eller någon annan part ska lämna skärgården åt sitt öde. Vi har en grundinfrastruktur, både i form av helikopter och gränsbevakning, som finns där till stor del för skärgården.

Talman!

Tack för den positiva inställningen. Det är så att den räddningsstyrka som finns vid exempelvis Brändö och som också finns i Kumlinge, Föglö och andra skärgårdskommuner, agerar helt ideellt. I Brändö har du jour var sjätte vecka, utan någon som helst ersättning är du beredd 24/7 att stiga upp och hjälpa till att hämta den så kallade ambulansen och transportera den skadade. Det kan tyckas billigt och bra, men vi i skärgården betalar exakt samma skatt som andra. Det är det första.

Det andra, som jag vill påpeka ur ett rent professionellt perspektiv, är att det inte alltid är så enkelt att lyfta upp en människa som är svårt skadad och föra in dem på en bår. Många gånger kan skadan förvärras under själva transporten, och man lägger ett oerhört ansvar på det här talkoarbetet.

Jag hoppas att landskapsregeringen kan ta med sig detta i sitt fortsatta arbete, särskilt när man ska upphandla transporterna.

Talman!

Jag förstår den oro som finns i skärgården. Men med 60 bebodda öar kan vi inte ha specialister tillgängliga överallt. Det inser vi nog alla. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med folk att rekrytera. Om vi pratar om akuta skador, till exempel, behöver vi fundera på hur vi hanterar dessa situationer.

Jag vill också betona att det även på fasta Åland finns frivilligverksamhet, särskilt i form av den frivilliga brandkåren, som gör stora insatser för människor i vardagen och bidrar till den grundtrygghet som också finns i skärgården, trots låga ersättningar. Dessutom har vi andra organisationer, som Röda Korset och annan frivilligverksamhet, som är verksamma både på fasta Åland och i skärgården.

Tack, talman!

Minister Josefsson, min fråga gäller skötselanslag inom ramen för moment 44 000, naturvård, och då speciellt djurtransporter som utförs med båtarna M/S Prackan och M/S Tärnan. Tidigare har man tillämpat en princip där landskapets naturreservat har likställts med privata skötselområden, och man har använt samma timtaxa för dessa båtar som oftast har opererats av frivilliga brandkårer.

Nu har det skett en förändring, vad jag har förstått, och jag skulle gärna vilja att ministern redovisar de förändringar som har skett gällande debiteringen av timtaxan. Tack!

Tack, talman!

Hela den här frågan har varit lite av en soppa från år till år. Förra året lade vi det under det moment som ledamoten nämnde, nämligen naturvård för att främja biologisk mångfald ute på holmarna.

Landskapet har en båt som heter Prackan och den används huvudsakligen för oljeskyddsarbete. Parallellt har man utfört djurtransporter till en viss timtaxa, men egentligen har det varit på sidan om. Huvudsyftet med den här båten har aldrig varit att utföra djurtransporter.

Det som är nytt för i år är att hela båtmotorn har havererat och den är inte reparerad. Vad jag har förstått så kostar också renoveringen mer än vad båten är värd. Så det är vad jag har fått veta. Intrycket är att det inte är försvarbart att renovera den.

Om det finns planer på att ta fram en ny båt för huvudsyftet, som är oljeskydd och inte djurtransporter, vet jag inte nu.

Men gällande djurtransporter har jag förstått att det finns diskussioner med en privat aktör, och i bästa fall kan det lösas och djurägarna får ut sina djur till holmarna. Djuren betar och det gynnar biologisk mångfald. Det sker genom privatisering. Jag hoppas att det löser sig.

Vi har som sagt det här momentet och budgeten för det, så det ska inte vara något problem. Men det handlar om sådana här praktikaliteter. Problemet är att djurtransporterna har skett via en båt som i huvudsak varit under infrastrukturavdelningens oljeskydd. Det här var en bonus egentligen. Därför är det lite oklart.

Tack, talman!

Tack ministern Josefsson. Jag skulle säga att den här båten huvudsakligen har använts för andra ändamål än oljeskydd. Det viktiga är att båtar används, de mår allra bäst av det.

I det här fallet, när det gäller djurtransporter för privata ändamål till holmar, kan det innebära att djurbönder i framtiden helt enkelt inte kommer att beta av dessa holmar. Det är inte hållbart, varken ekonomiskt eller arbetsmässigt. Det är väldigt arbetsdrygt att lasta djuren på en transport på land, ta dem till en hamn och sedan lossa dem. Under sommaren måste de dessutom bevakas regelbundet. Samma procedur måste göras på hösten. Man får helt enkelt inte kostnadstäckning för den manövern.

Det är synd om naturen om vi inte ser till att dessa kulturhistoriskt värdefulla områden kan betas för framtiden.

Nej, det är lite problematiskt, det ska jag inte sticka under stol med.

En stor del av de här transporterna har skett till Fastighetsverkets eller våra naturreservat, och där tror jag att man kan hitta en lösning, kanske genom att baka in det i ett arrendeavtal eller liknande.

Jag har inte hunnit diskutera detta med Fastighetsverket, men jag tror att det är billigare att transportera ett djur än att forsla människor som ska sköta om naturvården. Det behöver oavsett finnas en lösning.

Det är för de privata aktörerna som det är lite oklart. Man kan inte heller ge stöd för något sådant här, eftersom det påverkar de miniminsnivåer och allt sådant när det handlar om jordbrukare. Så det finns en sådan problematik också.

Som sagt, huvudproblemet är att vi har haft en båt med syftet att skydda mot oljespill, och sedan har den använts som en bonus. Jag tycker inte att det är rimligt att näringsavdelningen ska köpa in en båt för att göra djurtransporter.

Tack, talman!

Tack, ministern Josefsson. Nej, det är alldeles riktigt. De ska användas för olika ändamål, inte bara för specifika syften.

Jag tänker också på värdet på de privata naturreservaten. EU ställer krav på oss i förordningen om restaurering av natur, och då tänker vi ofta på landskapets egna naturreservat. Men det finns säkert dubbelt så många privata naturreservat, så kallade "privata initiativ", där folk helt på eget bevåg värnar om naturen, på samma sätt finns det skogsägare som också värnar om sin skog, det vill säga att de låter bli att avverka. Jag tycker att man borde sätta större värde på privata initiativ, för det är väldigt viktigt. Tyvärr värdesätts det kanske inte på samma sätt som landskapets egna naturreservat, där man också köper in mark och så vidare.

et här har varit en bra metod för att stöda dessa djurtransporter tidigare.

Det är exakt som ledamot Juslin. Vi har mycket privatägd mark, vilket jag tycker är bra. Det är ofta så att man värnar om sin mark, och den ärvs genom släktled, vilket gör att man tar hand om den över många generationer.

När vi pratar om skyddad mark och natur tycker jag att vi ska försöka hitta modeller där även privatägd mark inkluderas. Det är absolut en väsentlig fråga att hitta lösningar, och det handlar inte bara om att det offentliga ska äga marken.

Men som sagt, när det handlar om att stöda jordbruk och jordbrukare med transporter är det krångligt rent juridiskt. Förhoppningsvis kan vi hitta en lösning. Jag är inte den ansvariga ministern för själva båten Prackan, den är under infrastrukturavdelningen, men jag hoppas att vi kan komma fram till något pragmatiskt.

Tack, herr talman!

Jag hade egentligen tänkt ställa en annan fråga, men när vårt lantråd inte verkar vara införstådd med den största frågan på den politiska agendan just nu, samt de grundförutsättningar som gäller, så tänker jag ställa den här frågan till minister Gunell istället.

Frågan är helt enkelt: Varför håller landskapet på att reda ut de juridiska förutsättningarna för att Kraftnät Åland ska kunna stå för kablarna, det vill säga överföringsinvesteringarna mellan Åland och Finland, när det gäller den havsbaserade vindkraften i Norrhavet som landskapet planerar? Varför gör man det? Tack.

Anslutningsfrågan är väldigt viktig när det kommer till havsbaserad vindkraft. Det finns flera parallella spår där man både tittar på lösningar för att koppla in i det finska stamnätet via Fingrid, och det pågår en dialog om planer för utbyggnad.

Det mest lämpliga för Ålands del skulle vara en inkoppling i Raiso trakten, men alternativen är många och dialog pågår. Om det blir en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i det västra hörnet, kan den svenska sidan bli intressant för försäljning av den el som därmed genereras.

Detta bygger på överenskommelser och att man hittar lösningar tillsammans. Lösningen TSO-TSO är en EU-baserad regel som är en möjlighet, men det är viktigt att titta på hur detta alternativ skulle kunna se ut juridiskt. Därför ska man inte dra för långtgående slutsatser om att Kraftnät Åland ska bygga ut för miljoner. Nej, det har absolut inte fattats några sådana beslut.

Tack, herr talman!

Det finns många utmaningar när det gäller den här frågan. Den finska elmarknadslagen tar inte hänsyn till Ålands specifika situation. Om man vill fortsätta med det här projektet är det högst aktuella frågor som måste redas ut, och det börjar bli bråttom. Det har utlovats datum för när auktionsprocessen ska inledas.

Det skulle vara bra att få ett tydligt svar angående kostnaderna. Vi pratar om flera hundra miljoner euro, och det måste ju ha diskuterats huruvida Kraftnät Åland ska vara med. Ska Åland på något sätt bidra till finansieringen av dessa överföringar, det vill säga kablaget mellan Finland och Åland, eller för den delen mellan Åland och Sverige? Finns det ens en sådan möjlighet? Vi pratar som sagt om flera hundra miljoner euro.

Det är inte ett alternativ som ligger på bordet. Nej.

Talman!

Jag hade också tänkt ställa en fråga till minister Zekaj, men jag ställer nu en fråga till minister Annika Hambrudd.

Vi har en ny utbildning för omsorgsassistenter här på Åland, en utbildning som har tagits fram just för att möta behovet av personal inom äldreomsorgen och socialvården. En första klass har utexaminerats, och tanken var att den nya klassen skulle starta under 2025. Trots detta har det ännu inte inrättats några tjänster, vad jag vet, i kommunerna för den nya yrkesgruppen. Från kommunalt håll hänvisar man bland annat till osäkerhet kring lönesättning och avtal. Jag tror att vi är överens om att det inte är ansvarsfullt att utbilda människor till ett yrke där det inte finns några konkreta arbetsmöjligheter efter examen.

Så min fråga till ministern är: Vad gör landskapsregeringen för att stötta kommunerna i att ta yrkesrollen i bruk och börja inrätta dessa tjänster? Och hur arbetar man för att klargöra omsorgsassistenternas plats i den kommunala organisationen?

Tack ledamoten för frågan. Under förra mandatperioden ordnades utbildning för omsorgsassistenter. Det var 14 personer som blev antagna till utbildningen, och 13 av dem påbörjade faktiskt sina studier. När jag fick en uppföljning i höstas från en av de som utbildade sig, visade det sig att åtta av dem nu arbetar som vårdare, omsorgsassistenter och trivselvärdar. Tre personer valde att fortsätta sina studier till närvårdare, och två planerar att söka till den närvårdarutbildning som startar nu i höst 2025.

Ledamoten Holmberg-Jansson kommer säkert ihåg att vi under förra mandatperioden, när ledamot också var sjukvårds- och hälsominister, presenterade tanken om att starta en utbildning för omsorgsassistenter. Vi var noga med att poängtera att om vi startar en utbildning, så måste kommunerna vara beredd att anställa omsorgsassistenter. Precis som med andra utbildade yrkesgrupper bör man också förvänta sig att de ska ha möjlighet till en arbetsplats.

Jag har tyvärr fått höra att utbildade omsorgsassister får samma lön som de som arbetar inom samma enhet utan utbildning. Detta är ett problem, eftersom det ska löna sig att skaffa utbildning. Lönesättningen ligger inte helt och hållet på landskapsregeringens bord, men jag håller med om att denna fråga behöver lyftas. Det borde diskuteras gemensamt av kommunerna, och det skulle vara bra om det lyftes på deras kommundirektörsträffar. På så sätt kan man skapa enhetliga förutsättningar för detta, vilket är mycket viktigt.

Landskapsregeringen avser att starta en ny utbildning, men då riktad mer mot det som vi har haft dialog om med KST, bland annat.

Talman!

Precis som ministern säger så är det en viktig utbildning.

Jag har fått höra att man har många frågor i kommunerna kring avtal och lönesättning. Hur ska man sätta en omsorgsassistent gentemot närvårdare? Det är sådant som många funderar på. Det här är väl en sak som jag hoppas att landskapsregeringen också kan se, om man nu ska starta utbildningar så behöver man väl de facto få ett jobb. Det har varit omsorgsassistenter, sådana som har utbildat sig, som har närmat sig mig för att de visste att jag var minister tidigare och de har sagt att vi får inga jobb, det finns inga jobb att söka. De kunde jobba som någonting annat än som just värdinna på ett boende, de vill ha en riktig tjänst att söka. Jag förstår att det är en kommunal sak. Men jag tycker också, i och med att landskapsregeringen (… taltiden slut).

Tack, talman!

Jo, absolut. Det behövs fler människor inom äldreomsorgen, vilket innebär att vi behöver mer personal. Den här frågan är därför väldigt aktuell.

Som jag nämnde tidigare är vi på gång att starta en ny utbildning för omsorgsassistenter, en utbildning som är mer inriktad på att arbeta med personer med funktionsnedsättning. Här har vi varit i dialog med KST om deras behov och bedömningar. De anser att detta skulle vara ett bra lyft för dem som söker assistansuppdrag.

Genom att erbjuda möjlighet att arbeta inom boenden och inom daglig verksamhet ser de en chans att få en ordinarie anställning. Just inom boendeverksamheten anställer de enbart närvårdare, men det finns även möjlighet till inhopp.

Tack, talman!

Det här är en viktig utbildning på så sätt att den fungerar som en bra dörröppnare för nya ålänningar som inte har full språkkunskap. Vi fick höra från ministern att tre personer som gick utbildningen nu går på närvårdarutbildning, och det är precis det som var tanken med den här utbildningen.

Men det blir problematiskt när man genomför en utbildning som de facto inte leder till några tjänster att söka. Framförallt har det lyfts fram till mig att det råder osäkerhet kring lönesättning, avtal och vad en omsorgsassistent faktiskt innebär. Här kan jag känna att det finns ett visst medskick till ministern, att landskapsregeringen som ordnar den här utbildningen, också behöver informera och tydliggöra vad som gäller för lönesättning och avtal för omsorgsassistenten.

Tack, talman!

Jag tar det med mig. Jag kommer också att kontakta kommundirektörerna, för de behöver faktiskt ta den här diskussionen och dialogen själva och komma överens. Det ser lite olika ut i kommunerna gällande hur man anställer omsorgsassistenter.

Här behöver det bli enhetligt, för vi är nog helt överens, vilket vi också var under förra mandatperioden när vi startade den här omsorgsutbildningen. Det ska finnas möjlighet att få en anställning. Precis som ledamoten sade så är det också en bra ingång för nya ålänningar, eftersom utbildningen har samma upplägg som när man går till närvårdare. Om man vågar ta steget och börjar en utbildning och ser att man klarar av det, även språkmässigt, så skaffar man mod att fullfölja ytterligare utbildning. Jag ser stora möjligheter med den här utbildningen. Tack!

Talman!

Självstyrelselagens paragraf 36 är mycket tydlig. På Åland är ämbetsspråket svenska i stads-, landskaps- och kommunal förvaltning. Det är det svenska språket som gäller på Åland.

Mot bakgrund av detta sticker det givetvis i ögonen då en medborgare när en tillståndshandling från polisen, som kan vara ett pass, ID-kort eller vapentillstånd, har ankommit så meddelas det från en myndighet som heter "Poliisi".

Min fråga är därför: Hur avser landskapsregeringen att se till att landskapets myndigheter fungerar på svenska fullt ut gentemot ålänningarna?

Talman!

Låt mig först vara mycket tydlig, ledamoten har helt rätt. Myndighetskommunikationen på Åland ska ske på svenska. Inget snack om den saken.

För att gå in på den specifika frågan kan man konstatera att polisen har behörighetsområden inom såväl åländsk lagstiftning som rikslagstiftning. Man använder sig av rikets språksystem som är mångspråkiga. Det betyder att, när det kommer till användarvänlighet, fungerar systemen inte bara på svenska och finska, utan också på andra språk. Det språk du väljer när du anger ditt ärende är också det språk du får svar på i systemet.

Det har hänt att polisen får meddelanden om detta, ofta från medborgare. Det är mycket bra när medborgarna informerar Polismyndigheten direkt, för då kan man utreda saken och se vad det handlar om. Nästan alla fall som poliserna tittar på hänför sig till att ärendet har lämnats in via det finskspråkiga gränssnittet, alltså av kunden själv, som har lämnat in sitt ärende på finska.

Polisen tar gärna emot dessa meddelanden för att kunna se om det har varit något fel i myndighetsspråksväxlingen. Det är förstås en viktig fråga. Ska man se det som att myndigheterna ska vara servicevänliga och leverera svar på andra inhemska språk eller andra språk än svenska? Möjligheterna kommer att öka när vi går över till exempelvis Medborgarportalen, där myndighetsinformation kan levereras på en mängd olika språk. Så är polisens system uppbyggt.

Talman!

Utgångspunkten bör rimligtvis vara att det är lika oacceptabelt med ett brev från den åländska polismyndigheten som det står Poliisi på, som ett sms som är myndighetskommunikation i enlighet med rådande lagar om elektronisk förvaltning.

All kommunikation från den åländska polismyndigheten bör alltid ske på svenska. Gällande det här enskilda fallet har jag god anledning att tro att personen har fyllt i formuläret på svenska. Jag lovar att återkomma till den frågan.

Oberoende av detta bör det dessutom vara tekniskt möjligt att se till att sms som kommer från Ålands polismyndighet alltid har rubriken "Polisen". Om det inte är möjligt, bör det rimligtvis kunna stå "Polisen" och något annat, kanske på engelska.

Avser landskapsregeringen att se till att sms från polisen alltid kommer från polisen?

Talman!

Som jag sa, myndighetsspråket på Åland är svenska, och jag anser att hälsningsfrasen bör vara på svenska.

Den här är ett välkänt fenomen som jag tidigare har diskuterat med Polismyndigheten angående sms-växlingarna. Det är en fråga som jag uppfattar att polisen arbetar med, och de är fullt medvetna om situationen. De vill också att allting ska fungera på svenska.

Jag vet att det är ett praktiskt problem i systemet. Vi kommer säkert att möta flera sådana utmaningar i takt med att vi integreras i både nationella och internationella system. Inledningsvis kan vissa texter komma att vara på engelska, finska och kanske till och med franska. Men som sagt, detta är en fråga som behöver åtgärdas.

Talman!

Att systemet är mångspråkiga kan rimligtvis inte innebära att de ska vara finskspråkiga gentemot användarna. Det bör finnas möjligheter.

Jag vill egentligen inte avsluta med en fråga, utan med en förhoppning att landskapsregeringen läser självstyrelselagen renlärigt. Det är viktigt att samtliga landskapsmyndigheter, statliga myndigheter och kommunala myndigheter kommunicerar på svenska utåt, med de specifika undantag som nämns längre fram i självstyrelselagen, som detta inte handlar om. Detta handlar om kommunikationen från en åländsk myndighet om en tillståndshandling som är klar.

Talman!

Jag uppfattar en viss irritation här i slutet av ledamoten Valves inlägg. Jag förstår inte riktigt varför. Jag inledde hela diskussionen med att påpeka att myndighetsspråket på Åland är och ska vara svenska. Vi är helt överens om den delen. Tack.

Tack, talman!

Trots mina två kollegors tidigare frågor känner jag mig fortfarande inte riktigt upplyst gällande elanslutningarna av Sunnanvind.

Av ministerns svar till ledamot Wikström framgår att det inte är aktuellt att Kraftnät Åland ska bygga, bekosta eller driva en anslutning. Varför ska man då utreda de juridiska möjligheterna om så kan ske, om det ändå inte är aktuellt?

Det är mycket bra att det klargörs, att nu tre från den obundna gruppen hävdar att Kraftnät Åland ska bekosta kablage från det norråländska vindkraftsprojektet upp till 300 miljoner euro. Det vore bra om Obunden Samling själv tar ansvar för dessa uppgifter och förklarar varifrån man har fått dem. Eller är det, som vanligt, något påhitt som man har dragit sina egna slutsatser kring?

Det är väldigt bra att utreda saker så att man vet vilka alternativ man har, och man behöver också titta på TSO till TSO möjligheten. Åland har behörighet inom elområdet. Vi är ett eget el-land enligt lagstiftningen, vilket innebär att vi har ett eget stamnätsbolag. Detta kommer naturligtvis att spela en roll i framtiden när det gäller all typ av energi som produceras i landskapet.

Tack, talman!

Jag har absolut inte påstått att Kraftnät Åland ska bekosta det här. Det är fullkomligt orimligt att påstå att jag har sagt det.

Jag har ställt frågan om det, om det är som ministern säger, att det inte är aktuellt, varför ska man då utreda det? Det fick jag svar på nu. Men jag anser fortfarande att det är orimligt att lägga resurser, tid och pengar på att utreda något som ändå inte är aktuellt.

Jag vill ställa en annan fråga: Varför får vi aldrig se det här TSO? Vi har nu väntat i ett halvår på att få ta del av informationen. Det skulle vara av yttersta vikt för oss att få se vad som faktiskt står där.

Om jag har förstått det rätt så anser ledamoten Egeland att det inte är värt att utreda havsbaserad vindkraft överhuvudtaget. Han menar att regeringen kan avsluta detta omedelbart, både när det gäller TSO och andra frågeställningar.

Våra tjänstemän har svarat 14 e-postmeddelanden till vicetalman Marcus Måtar att arbetet pågår. Det är ett arbete under utveckling. När materialet är klart kommer det att ges till alla. Den informationen har den obundna gruppen fått via vicetalman Marcus Måtar, som har skickat dessa 14 e-postmeddelanden.

Dessutom har man erbjudit information om anslutningsfrågan, vilket vicetalman Marcus Måtar har ignorerat.

Tack, talman!

Jo, men memorandumet finns ju redan. Det är ju det vi vill se. De svar vi har fått är att man ska efterbearbeta det här, men vi är inte intresserade av efterbearbetningen. Vi är intresserade av att se memorandumet, och jag tror att det är det som vi har försökt få fram här vid ganska många tillfällen.

Men vi tar en sista fråga. Om man nu ska utreda de här juridiska möjligheterna, som man säger men som man ändå inte kommer att nyttja, kommer de utredningarna vara klara innan man går till utauktionering? Annars ser man ju absolut inget syfte med det.

Det är avsikten att dessa memorandum ska vara klara. Man har nu fått en inlaga från Bird & Bird, och man tar också in inlagor från annat håll. Som jag har förstått det ska detta sammanställas till en helhet, och när det är klart så är det klart, och då är det öppet för var och en.

Jag tycker att lagtinget borde ha en diskussion om det är lämpligt att en vicetalman, via sin juridiska firma, skickar 14 e-postmeddelanden till tjänstemännen som har annat arbete på sitt bord. Av hygienskäl borde man diskutera detta i den obundna gruppen för att avgöra om det är lämpligt. Tack!