Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman!

Jag har fått den stora äran att presentera lag- och kulturutskottets betänkande nr 3/2025-2026 rörande motionen om att sänka körkortsåldern för personbil från nuvarande 18 till 17 år.

Inledningsvis skulle jag vilja säga några ord om arbetet i utskottet. Lag och kulturutskottet försöker hålla vid en arbetskultur där vi, i mån av tid, betar av de motioner om inkommer till utskottet. Det finns alltså ingen nedre byrålåda i lag- och kulturutskottet som inte öppnas av politiska skäl. Även om det ibland är något som framförs.

Nåväl, det är ett enigt betänkande utskottet fört till lagtinget.

Arbetet inleddes i ett skede där ett nytt EU-körkortsdirektiv nyligen hade anhängiggjorts, vilket aktualiserade frågan om vilka möjligheter som även framöver finns att tillämpa undantag gällande körkortsålder. Utskottet kunde dock konstatera att det även fortsättningsvis finns utrymme för nationella undantagslösningar.

Även om betänkandet är avgränsat till motionens att-sats har utskottet i sina överväganden berört ungas nuvarande trafikerfarenhet, särskilt genom moped- och mopedbilskörning, samt vilka konsekvenser en tidigare övergång till personbil skulle kunna få ur trafiksäkerhetssynpunkt. Men det vi har till pappers ser till att svara på den specifika motionen.

Utskottet har bekantat sig med vilka fortskaffningsmedel våra ungdomar har idag och tillfogar ett stycke om mopedbilarnas förekomst på våra vägar och hur utvecklingen skulle kunna komma att se ut om man genomförde det motionen framför.

Utskottet har tagit del av olycksstatistik från Åland, vilken visar att unga förare är överrepresenterade i trafikolyckor med personskador. Samtidigt konstaterar utskottet att statistiken inte entydigt kan användas för att dra slutsatser om 17-åringars trafiksäkerhet i personbil, då deras trafikerfarenhet i huvudsak gäller moped och mopedbil. Detta pekar enligt utskottet på att bristande erfarenhet är en central riskfaktor, snarare än ålder i sig, och att en tidigarelagd övergång till personbil skulle innebära en ökad exponering för högre hastigheter och därmed större risker.

Därtill lyfter utskottet vikt vid att myndighets- och straffrättslig ålder i Finland är 18 år.

Mot bakgrund av detta anser utskottet — med god trafikpolicy i fokus — att körkortsåldern bör förbli 18 år, inte minst eftersom myndighetsåldern, med allt vad det innebär i ansvarstagande i vårt samhälle, inträder vid just 18 års ålder.

Talman, utskottet har haft ett gediget upplägg av höranden och det samlande, eller den enade, rekommendationen har varit att inte sänka körkortsåldern.

Däremot framhåller utskottet att landskapsregeringen kan beakta det undantagsförfarande som tillämpas i Finland, där personer som fyllt 17 år under vissa förutsättningar kan beviljas körkort för personbil, vid nästa revidering av körkortslagen.

Sammanfattningsvis delar utskottet motionens ambition att stärka ungas rörlighet och delaktighet i samhället. Syftet är sympatiskt och det är enkelt att hålla med om den verkan som eftersträvas. Trots detta bedöms de trafiksäkerhetsmässiga riskerna med en sänkt körkortsåldern rakt av vara betydande och övervägande. Den ökade exponeringen av oerfarna och yngre förare i höga hastigheter anses innebära en större olycksrisk, vilket väger tyngre än de potentiella vinsterna.

Utskottet föreslår därför att motionen förkastas.

Tack, talman!

Jag funderar på några saker som jag läser i betänkandet. Där står det att den tydliga ökningen av olyckor vid 18 års ålder indikerar en brist på erfarenhet snarare än ålder, om man jämför med mopeder och mopedbilar. Här konstaterar man att det är erfarenheten, eller bristen på erfarenhet, som är problemet.

Längre ner i utskottets betänkande kan man läsa att en lägre körkortsålder skulle öka antalet oerfarna bilförare i trafiken, vilket sannolikt leder till fler olyckor. Hur tänker man när man gör det konstaterandet? Tänker man på det första året av detta införande? För det är ju bara då som man ökar antalet oerfarna förare i trafiken. Summan blir ju densamma. Jag förstår inte hur utskottet har resonerat.

Tack, talman!

Jag skulle säga att utskottet inte enbart ser den lägre erfarenheten som enskild orsak, utan också tar hänsyn till riskmedvetenhet och förmågan att göra riskbedömningar. Dessa faktorer ökar med ålder och mognad, liksom förmågan att förstå vilka konsekvenser ett handlande kan få.

Om man får körkort vid 17 år, som man gör i Finland, är det uppenbart att man har mindre erfarenhet. Man har mindre erfarenhet av att vistas i trafiken, och det tror jag att vi alla kan se som en realitet.

Tack, talman!

Tack ledamoten för det svaret. Jo, det kan ju vara så naturligtvis. Jag betvivlar inte att det är så som utskottet har resonerat att man har kombinerat oerfarenheten tillsammans med den minskade riskmedvetenheten hos en 17 åring. Men det är inte så man har skrivit i utskottets betänkande, så man pratar lite mot sig själv i betänkandet.

Sen funderar jag på en sak som ledamoten inledde med här, och det är att det står också i betänkandet att även kommande körkortsdirektiv skulle tillåta att man tar körkort från 17 års ålder. Det är förvisso korrekt, men det man borde nämnt är att i det nya körkortsdirektivet så måste man ha en erfaren passagerare med sig, och då faller ju hela idén med att ta körkort från 17 års ålder. För vad är vitsen att ha körkort från 17 års ålder? Det ökar ju inte rörligheten om du ändå måste ha en erfaren förare med dig som passagerare.

Tack, talman!

Som jag nämnde i mitt anförande har utskottet diskuterat frågan mycket brett, även om inte allt har dokumenterats.

Utskottet ser andra möjligheter med det nya körkortsdirektivet som kommer från EU, där vi kan inkludera nya behörigheter i körkortslagstiftningen istället för att ha många undantag. Jag tror att utskottet snarare skulle fördelar med att ha generella regler som gäller för alla, istället för att ha undantag.

Talman!

Ledamot Stellan Egeland tog upp samma frågor som jag har funderat på.

Utskottet påpekar att risken ligger i bristen på körvana, inte i åldern. Olyckorna ökar först när bilkörningen börjar vid 18 års ålder. Ändå vägrar man här att ens pröva en modell där körvanan kan byggas upp tidigare, på ett kontrollerat sätt och med villkor. För mig känns det helt bakvänt. Utveckla gärna detta ytterligare!

Tack så mycket talman!

Om det är erfarenhet som är det absolut viktigaste, då anser jag att man i framtida körkortslagstiftning bör man överväga att förlänga övningskörningsperioden från 16 år, vilket tillämpas både i Sverige och i Norge, om man vill öka körvanan.

Det nya körkortsdirektivet tillåter att man får köra från 17 år. Detta kommer att omfatta alla EU-länder, men det krävs att man har med sig en förare som uppfyller vissa krav för att få köra. De nya EU-direktiven ger alltså inte 17-åringar helt fria tyglar. Det är också viktigt att vara medveten om att Finland har ett undantag i detta avseende, vilket man är ensam om i Europa.

Talman!

Vi brukar vara snabba med att följa Finlands exempel, men inte när det gäller att ge mer frihet, tydligen.

Vi vet att det finns andra förslag på att kunna använda andra fordon i trafiken än mopedbilar, det är bra. Det är något som vi från Moderaterna länge har diskuterat, och nu ges möjligheter till det.

Men att stänga dörren för att göra som i Finland, att tillåta att man kan köra när man är 17 år och därmed få längre erfarenhet, förstår jag verkligen inte. Jag har inte suttit med i utskottet och hört alla höranden, men det känns som att man kanske är lite onödigt rädd för att våra åländska ungdomar inte skulle klara av det på samma sätt som i Finland.

Talman!

I betänkandet framgår det att utskottet ber landskapsregeringen att beakta de undantag som görs i Finland vid en kommande revidering av körkortslagen. Utskottet anser att man har öppnat upp den dörren och absolut inte stängt den på något sätt.

Men frågan kvarstår: Vill vi ha undantag, på undantag? Eller vill vi hitta gemensamma, generella lösningar som inte är byråkratiskt och administrativt tunga?

Tack, herr talman!

Tack till utskottet. Jag tycker att utskottet har landat i en balanserad bedömning av situationen. Det nya körkortsdirektivet är ännu inte tillämpbart, och det dröjer ett par år innan vi kan ta ställning till 17-åringars möjligheter att köra bil.

Jag förstår att motionen inte handlar om det undantagsförfarande som finns i riket, utan den syftar till att sänka den generella körkortsåldern.

Dispensförfarandet som används i riket kan eventuellt tas i bruk, men det kräver också en hel del prövning och byråkrati från ett par av våra myndigheter.

Tack, talman!

Det har varit en utmaning för oss i utskottet att verkligen hålla oss kvar till själva -att satsen i motionerna och inte sväva iväg. Om vi hade tillåtits göra det efter eget huvud, skulle vi ha haft ett väldigt tjockt kompendium framför oss, med många olika förslag och infallsvinklar.

Jag vill också nämna att vi har haft en mycket givande och bra diskussion i utskottet. Vi fick faktiskt djupdyka i det nya körkortsdirektivet när det var väldigt färskt. Under diskussionen upptäckte vi att den tidigare medierapporteringen i Finland antydde att man helt skulle behöva slopa 17-årsundantaget, eftersom det inte längre skulle vara tillämpbart. Även detta fick vi reda ut.

Jag är glad att vi har behandlat den här motionen, och det ger oss mycket färdkost för framtiden.

Tack för det. Det är bra att det finns många i lagtinget som är insatta i dessa frågor. På landskapsregeringens sida har vi en tjänsteman som just nu tittar på det nya körkortsdirektivet och arbetar med ett PM om det.

Som sagt, beslut kan inte fattas ännu angående framtiden. Det kommer att ta ett par år innan detta blir tillämpbart, och först då kan vi börja lagstifta i någon riktning.

Det finns gott om tid att överväga, fundera och ställa säkerhetsaspekter mot ungdomlighet, frihet och andra faktorer.

Tack, talman!

Jag tror att år 2029 är ett år då vissa delar i alla fall ska vara genomförda, till exempel att 17-åringar ska kunna köra med följeslagare i bil.

Med det sagt så finns det en vilja i lagtinget, så kan man ändå vara på tårna när man har lärt sig precis vad som måste göras och vad som kan göras för att vi ska vara beredda när det året väl kommer.

Tack, talman!

Det är intressant det här ärende. Det är en sak som jag saknar lite när jag läser betänkandet.

Jag funderar på hur mycket fler olyckor det är, om det är som man skriver i betänkandet, i Finland jämfört med Åland för de här 17-åringarna? Finland har ett undantag, men på Åland har vi inte det. Det vore roligt att se den jämförelsen. Jag hittar ingenting om det i betänkandet, och det skulle vara intressant att veta.

Om vi kan få fram den informationen kan vi säga: Okej, på Åland är det så här. Mopedbilar används tills man kan ta körkort. Är det fler sådana olyckor, eller lika många olyckor som det är i Finland när det gäller mopedbilar och alla fordon i allmänhet, vanliga bilar och mopedbilar? Det hade varit intressant data att ha med sig här, så att vi faktiskt kan säga svart på vitt hur det ligger till.

Tack, talman!

Det är ganska svårt att bedöma vem som har orsakat skadan. Om du har orsakat en trafikskada med en personbil, eller om det handlar om en mopedbil, så är det uppenbart att risken för allvarliga personskador eller större materiella skador är större om du har en tung bil som kan köra mycket snabbt, jämför med en liten plastbox som du får köra mycket, mycket långsammare med.

Vi har fått statistik från institutet om hur olycksstatistiken ser ut. Den samlade bedömningen efter alla våra höranden och den statistik vi har fått är att olycksrisken är betydligt högre i de yngre åldrarna, särskilt när de får ett fordon som är svårare att kontrollera.

Tack, talman!

Om jag har förstått ledamoten rätt, så har man fått den här statistiken och gjort en jämförelse mellan hur det ser ut i Finland och Åland. Menar ledamot att det är mycket mera skador på personbilar i Finland, och att frekvensen av allvarliga skador är högre där än här på Åland, där vi endast har mopedbilar?

Det är lite det som är frågan. Vi har i stort sett liknande lagstiftning, men inte just på den här punkten. Finland blir ett ganska bra test, så här gick det. Ska vi införa något liknande här på Åland också? Jag tycker inte att vi har det underlaget för att kunna ta ställning till det.

Tack, talman!

Om vi ser på den specifika statistiken för 17-åringar som dog i trafiken 2022, när de framförde en personbil, så var det fyra stycken. Det var så klart fler, men det går inte att jämföra rakt av eftersom det handlar om olika fordonstyper.

Det man har sett i Finland är att det här undantaget inte har fungerat helt bra. Därför går man in och skärper reglerna för att få det att fungera bättre. Man ska inte få köra på nätterna, och det blir andra avstånd som ska bedömas, vilket gör att det hela tiden blir ett trängre nålsöga.

Det är inte helt okontroversiellt, det här undantaget i Finland heller, och det måste man komma ihåg.

Med det sagt har utskottet ändå skickat en passning till landskapsregeringen att i alla fall hålla blicken höjd den dag man öppnar lagstiftningen.

Talman!

Ledamoten nämner i sitt anförande att vi var eniga i lag- och kulturutskottet. Jag vill dock för protokollet påpeka att vi inte riktigt var överens i alla frågor kring det här betänkandet. Det var dock positivt att vi fick in den här skrivningen till landskapsregeringen, och därmed omfattar åtminstone jag det här betänkandet i stort.

Till sist vill jag bara hålla med ledamoten om att vi har fått otroligt mycket bra information i våra höranden utskottet i det här ärendet. Jag hoppas att vi kan ta med oss denna information till kommande motioner som kanske snart ligger på vårt bord.

Utskottet är, som jag nämner, enigt, och det är just det som framgår av protokollet. Om alla hade fått sin vilja igenom, då hade vi hamnat i det där kompendiet som jag nämnde tidigare. Det fanns väldigt många olika infallsvinklar, viljor och konstruktiva idéer kring hur man skulle kunna gå tillväga. Men hela tiden försökte vi att hålla oss inom ramen för vad motionen syftade till.

Talman, bästa ledamöter!

Jag har suttit i det här laget i ett antal år, för många, kanske till och med någon tycker och jag har svårt att erinra mig att en motion från oppositionen har fått så stort understöd och behandlats så seriöst i utskottet som denna har gjort. Jag vill tacka utskottsordförande Jansson och hela utskottet för att man har kunnat lägga lite politisk prestige åt sidan och fundera på om detta är något som är bra för hela Åland. Är det här något som vi faktiskt borde diskutera?

Det är helt korrekt, som viceordförande också säger, vi fått mycket god information till utskottet medan vi har processat den. Tack till utskottet och tack för att den inte läggs under det så kallade gröna täcket.

I mitt anförande vill jag lyfta fram några hållpunkter; självstyrelsen, den sociala hållbarheten, säkerhet, ekonomi och ny körkortslagstiftning .

Jag börjar med självstyrelsen. Detta, bästa ledamöter, är ett skolboksexempel på att vi här i landskapet Åland har möjlighet att utforma vår vardag så som vi finner bäst. Som brukligt är, tittar vi både österut och västerut, och funderar sen på vad vi vill göra.

I förslaget som jag lade tillsammans med Moderat Samling så föreslår vi sänkning av körkortsåldern till 17 år. Jag visste, eller jag tror att vi alla visste, när vi lade fram detta förslag att det nog knappast skulle gå igenom, men det är ändå värt en diskussion. Vi har vår självstyrelse just för att vi i vardagsfrågor ska kunna utforma den och ge möjligheter åt ålänningarna att ha det så bra som möjligt. Vi har ett väldigt spritt boende, på många öar och en stor befolkning på landsbygden. Det finns möjligheter för oss att göra något unikt, både lagligt och lägligt för ålänningarna. Vi talar alltså om frihet under ansvar.

Jag går vidare till den sociala hållbarheten. Den som följer med nyhetsflödet vet att det blir allt viktigare att minska skärmtiden, både på telefoner och plattor, och istället mötas mer i det verkliga livet. Många har tagit det som nyårslöfte att finnas mer i verkligheten, träffa folk och inte bara sitta ensam och surfa. När vi har begränsningar i kollektivtrafiken, som vi har, blir det förstås svårt för många ungdomar att få en ökad rörelsefrihet, speciellt kvällstid efter skolan. Därför skulle en sänkt körkortsålder eller andra förändringar skapa större möjligheter till socialt umgänge i det verkliga livet.

När det gäller säkerhet skriver utskottet i sitt betänkande att man bedömer att en mopedbil har sämre säkerhet än ett annat fordon av B-klass, alltså en bil. Jag tror att de flesta kan tycka att detta är korrekt. Jag har dock inte sett några vetenskapliga grunder för detta, och vi har inte heller i utskottet tagit del av några undersökningar med krockskador och hur mycket belastning plast tål i förhållande till stål. Det var egentligen inte heller utskottets uppdrag, så därför blev det lämnat. Jag tror att alla är överens om att du är säkrare i en bil av B-klass än i en plastlåda på fyra hjul.

När det gäller ekonomin vet vi att mopedbilar är dyra i inköp. Jag tittade lite på nätet idag här på Åland, och priserna ligger runt 5 000 till 13 000 euro beroende på vad man vill ha. Vi vet också att ett mopedkörkort i relation till ett traktorkörkort är betydligt dyrare. De ekonomiska aspekterna påverkar enskilda, men de påverkar också hela samhället, och det är viktigt när vi arbetar vidare med dessa frågor. Körkort får inte bli en klassfråga. Det får inte bli en fråga om att dina föräldrar har tillräckligt med pengar för att du ska kunna få ett körkort, eller att dina föräldrar "bara" har möjlighet att stötta ekonomiskt så att du får ett traktorkörkort.

Jag tror, bästa ledamöter, att körkortslagstiftningen som hänför sig från år 2015 behöver revideras. Den har nu tio år på nacken, och det har hänt ganska mycket sedan dess. Det finns nya möjligheter och kanske nya begränsningar. Jag kan till exempel tycka att det är väldigt konstigt att man nu kan ta ett traktorkörkort för några hundra euro, men du har ingen uppkörning i stan eller något sådant. Du har bara lite manöverprov vid motorfordonsbyrån, och sedan kan du dagen efter köra på Ålandsvägen eller på Nygatan, utan att du överhuvudtaget en enda dag har vistas ute i stadstrafiken. Det är ett exempel som jag tycker att är en smula märkligt.

Avslutningsvis vill jag säga att jag välkomnar den debatt och den motion som föranleds av Obunden Samling och som kommer att behandlas inkommande onsdag. Jag ser fram emot det. Återigen, tack till utskottet!

Tack, herr talman!

Först och främst vill jag ge stöd till ledamotens resonemang om att det är bra att utskottet har tittat närmare på en motion som kommer från oppositionen. Jag anser att detta är en chans och en möjlighet som lagtinget oftare borde ta. Det är viktigt att vi tar oss tid att granska motioner från oppositionen. Även om det inte alltid leder till att man omfattar förslagen, så lär man sig under resans gång. Detta kan bidra till en bättre diskussion och till framtida initiativ.

Talman!

Ja, det är korrekt. Det beror förstås också mycket på hur utskottets arbetsbelastning ser ut. Det finns en rangordning där.

Det var inte speciellt länge sedan som ledamot Wille Valve från Moderat Samling lyfte här i salen att flera initiativ, budgetmotioner och andra motioner som de har lagt tidigare, så finner man spår av i landskapsregeringens budget. Det är en helt naturlig process inom parlamentarismen. Så det är bra att det är så.

Tack, talman!

Jag tycker också, när jag kollar i gamla protokoll, att det verkar som att lagtinget har varit ivrigare tidigare i utskotten att även titta på oppositionens motioner. Kanske kan det vara en återgång till det som är på tapeten?

Sedan nämnde ledamoten den sociala vinningen i att ungdomar kan röra sig lättare till och från aktiviteter och besök hos varandra. Det kan jag förstå. Men vi får inte glömma att kollektivtrafiken också kan och borde fylla en sådan social funktion. När man sitter och åker tillsammans kan man umgås och träffas på ett annat sätt än om man sitter isolerad i varsin bil.

Talman!

Så är det säkert. Det beror ju på om man också räknar färjetrafiken som kollektivtrafik. Vi har nu möjligheter, åtminstone på den norra linjen, att umgås väldigt länge med tanke på hur kötiderna har förlängts där för att spara pengar.

Men i skärgården och även på landsbygden är kollektivtrafiken väldigt begränsad. Det är just i år som landskapsregeringen har valt att förstärka kollektivtrafiken på sträckan Jomala-Mariehamn. Det kan ha varit Mariehamn-Godby, faktiskt, men i alla fall inom tätorterna. För övrigt är det väldigt, väldigt begränsat på kvällstid och helger.

Talman!

Tack ledamot Thörnroos. Jag har ju inte varit med i lag- och kulturutskottets diskussioner, men jag stöder i princip utskottets slutsatser.

Det finns ett förbehåll i skrivningen som lyder så här: "I samband med nästa revidering av fokus bör landskapsregeringen ta i beaktande erfarenheterna från Finland, där det är möjligt att erhålla körkort vid 17 års ålder". Det är en intressant mening. Det är bra att kunna få dispens som 17-åring. En kommentar till det?

Talman!

Men så här ser regelverket ut nu på den finska sidan. Det handlar om ungefär 20 000 17-åringar som har begärt dispens, och av dessa har ungefär 19 999 beviljats.

Vi såg nyligen ett exempel i de lokala medierna, där en ungdom från den finska sidan inte kan köra sin bil på Åland, men som kan köra den i Finland.

Utskottet menar att man förhoppningsvis kan göra en evaluering av det lagförslaget i Finland, och att de erfarenheterna bör vi också ta tillvara här på Åland.

Talman!

Tack ledamot Thörnroos. Då har jag uppfattat det rätt. Jag tror till och med att man i Sverige kan anhålla om dispens.

Det blir uppenbarligen en revidering av körkortslagen ytterligare, och då ska man ha den här dispensmöjligheten.

Det är en annan sak om man generellt sänker åldern till 17 år, eftersom vi ser att körerfarenhet och ungdomar i högre utsträckning är inblandade i olyckor. Därför måste man skynda långsamt. Jag tycker att man bör titta närmare på den här dispensmöjligheten.

Jag håller också med ledamoten Röblom, ett samhället som enbart bygger på privatbilism är inte hållbart på längre sikt. Det finns alla möjliga alternativ som bilpooler och samåkning etc. och sådana lösningar bör utvecklas.

Talman!

Visst, kollektivtrafiken har ett berättigande. Samtidigt, när man ser på den faktiska verkligheten där folk bor på landsbygden, kan det hända att i en by med 50 invånare är det bara en ungdom som spelar fotboll och någon annan som går på musikinstitutet. Det blir då svårt att få det koordinerat.

Men visst är det så att en utvecklad kollektivtrafik också är något som är bra och gynnar landskapets invånare på Åland.

Talman!

Ett av orsakerna till den här motionen är faktiskt ungdomar från våra högstadieskolor som vi träffade vid ett sådant tillfälle som vi har med jämna mellanrum. En av högstadieeleverna lyfte fram frågan om vi skulle kunna göra såsom man har i Finland.

Ledamot Thörnroos och jag svarade: "Absolut, det är klart att det här är någonting vi ska kunna ta upp till diskussion även i lagtinget." Detta tycker jag att är det bästa med att sitta här – att kunna möta ungdomarna och visa att det de säger faktiskt kan vi ta vidare.

Den diskussion som har förts i utskottet och även här i salen visar att allas röster är jätteviktiga.

Tack, talman!

Jo, det stämmer. Det var en ung man från Kyrkby högstadieskola som lyfte fram det här. Han undrade om det skulle kunna vara möjligt att vi också kunde ha det så här på Åland också. Jag tycker att det visar på djupheten i frågan. Det är faktiskt otroligt viktigt att ungdomarna i våra skolor får information om självstyrelsen och vilka möjligheter som finns. Dessutom bör de ges möjlighet att komma hit och träffa politiker.

Jag vet inte längre vems initiativ det var, men det var ett gott initiativ. Fler ungdomar, samt andra grupper, borde välkomnas hit för att träffa oss som sitter här.

Talman!

Ja, absolut. Det är viktigt. Det här är en av motionerna som ledamoten också lyfte i samband med budgeten, nämligen informationsspridningen till våra medborgare, och framförallt till våra skolelever som är oerhört viktigt. Eleverna som kommer hit är väl förberedda på frågor, och det är alltid roligt att träffa dem.

Ledamoten nämnde även traktorer. Vi hade ett annat resonemang i en tidigare replikskifte, där vi diskuterade hur tunga våra vanliga fordon är och att de blir farligare och de går snabbare.

Varje gång jag ser alla dessa traktorer parkerade vid högstadieskolan, så känns det inte riktigt bra i magen. Som ledamoten påpekade så vet jag att man får inte särskilt mycket körutbildning för att kunna köra dessa enormt tunga fordon.

Ledamoten tog också upp den sociala hållbarheten, men nyare bilar har också bättre (… taltiden slut).

Talman!

Den som lyssnar på debatten och kanske inte är fullt insatt i hur det parlamentariska arbetet fungerar i ett parlamentet, kan undra varför jag är så glad när jag egentligen har fått ett nej. Men det här är ju i princip så långt man kan komma, givet de parlamentariska regelverken som gäller just nu.

Det här är en viktig fråga som har väckts, och jag tror att den kommer att leva vidare i en eller annan form.

Det är i sådana här situationer vi ska använda vår självstyrelse. Jag kan inte förstå varför vi inte vågar lite mer och göra försök. Om man misslyckas får man väl avsluta det, istället för att alltid vänta på att någon annan ska gå först – i det här fallet Finland.

Tack, talman!

Jag vill börja med att uttrycka min tacksamhet och stämma in med ledamot Thörnroos. Det har varit en rolig och givande hantering i utskottet, där vi faktiskt har fått diskutera ganska fritt. Jag upplever att vi har haft ett gott arbetsklimat.

Jag håller med om att körkortslagen förmodligen behöver uppdateras. Jag blir dock lite förvånad över de starka synpunkter som kommer från oppositionsbänken, särskilt med tanke på att man nyligen har haft all möjlighet och makt att göra förändringar som man önskat. Men det är bra att man nu kan lyfta på det där gröna täcket.

Avslutningsvis vill jag tydligt uttrycka mitt stöd när det gäller traktorerna, det är något som vi bör komma till rätta med.

Tack, herr talman!

Jag tänkte egentligen kommentera en liten detalj i ledamot Thörnroos anförande, nämligen osäkerheten kring krocktester av mopedbilar. Jag kan berätta att dessa tester har genomförts av ett mycket välkänt testorgan, och resultaten är skrämmande. Den mopedbil som fick högst betyg fick endast två av fem stjärnor. En biltillverkare brukar få panik om de får en trea. Det säger det mesta.

Talman!

Tack för den informationen. Vi förstår alla här att det finns verifierat, och redan det som ledamoten säger indikerar att man borde möjliggöra för ungdomar att färdas säkrare.

Till skillnad från vad som står i utskottets betänkande, där man påstår att hastigheten hos en personbil är betydligt högre än hos en mopedbil, så det är bara frågan om hur man reglerar detta. Om man i lagstiftningen säger att en sjuttonåring inte får färdas snabbare än 50 eller 60 km/h, behöver man vara tydlig med vilka konsekvenser det får om man bryter mot detta. Det ska inte vara något "lall". Om man får frihet under ansvar, då ska man också kunna hantera det. Annars får man vänta tills man helt enkelt har fyllt 18 år.

Tack, talman!

Ledamot Thörnroos sätter huvudet på spiken i sina formuleringar. Man kan se på ett sådant initiativ på två sätt, antingen ser man möjligheter eller så ser man problem. Vi har en majoritet som enbart ser problem, medan ledamot Thörnroos ser möjligheter, och likaså ser även jag.

Talman!

Nå, nu måste jag ändå ta landskapsregeringen i förvar, det är ett spännande nytt år vi har här. Jag tycker att vi har haft väldigt goda diskussioner i utskottet. Egentligen var vår hörandelista nog lite för bred i förhållande till det substantiella i själva motionen.

Om man tittar på hörandelistan ser vi att vi inte hade någon intresseorganisation som talade för det här projektet. Istället hade vi bara intresseorganisationer som i princip tyckte att det var en dålig idé. Det finns mer att arbeta med här.

Jag hoppas att landskapsregeringen, om det finns lagberedare, faktiskt skulle titta lite närmare på körkortslagstiftningen. Jag vet också att det är ett tajt schema där. Men tack för stödet!

Talman!

Jag vill inleda med att säga att min spontana reaktion på förslaget om att sänka körkortsåldern är: ”Åh, vilken frihet det skulle ha varit att få körkort redan som 17-åring!” För en som växte upp längst ute i norra Sund, med ungefär sju kilometer till närmaste busshållplats, var det en otrolig frihetskänsla att först få moppekort och senare – den dag då jag hade körkortet i min hand och för första gången körde ensam sträckan Mariehamn–Strömbolstad. Det var en speciell känsla, en sådan som man inte glömmer. Som 17-åring hade jag helt klart röstat på ett parti eller en person som lovade sänkt körkortsålder.

Som 37-åring har kanske min analytiska förmåga blivit något djupare, och argumenten mot att sänka körkortsåldern överträffar sedermera fördelarna. Nu kan jag känna att utskottets betänkande till trots är balanserat. Jag hade gärna suttit med i den interna behandlingen i utskottet, men jag ingår inte i lag- och kulturutskottet. Men jag sammanfattar Centern generella kommentarer.

Inom Centergruppen är detta en fråga som skapar både diskussion och stort engagemang. Som starka förespråkare för landsbygd och skärgård har vi naturligtvis vänt och vridit på frågan många varv. Som så ofta måste fördelar vägas mot nackdelar, argument mot motargument, och till slut måste en tydlig linje formuleras. Detta är också den process som utskottets medlemmar har ställts inför i behandlingen av motionen, och jag vill säga att utskottet på ett förtjänstfullt sätt har levererat ett balanserat betänkande i frågan.

I remissdebatten sammanfattade jag slutligen Centergruppens ståndpunkt så här: ”Centern har alltid värnat om en levande landsbygd, där goda kommunikationer är en grundpelare. En sänkt körkortsålder kan ses som en möjlighet att ge unga på landsbygden ökad frihet och bättre tillgång till kommunikationer till och från arbete, fritidssysselsättning och utbildning. Samtidigt har vi konstaterat att mognad är en avgörande faktor. Vissa av oss känner att vi kanske inte borde ha suttit bakom ratten som 17-åringar, medan andra anser att de själva skulle ha kunnat hantera ansvaret väl. Vi måste dock komma ihåg att forskning visar att det krävs en viss mognad för att framföra ett motorfordon på ett ansvarsfullt sätt. Erfarenheter från Finland visar tyvärr att 17-åringar är kraftigt överrepresenterade i olycksfallsstatistiken.”

Precis som betänkandet betonar är andelen skadeorsakande förare markant högre i de lägre åldersgrupperna, särskilt bland 18–20-åringar. Därefter sjunker kurvan snabbt och stabiliseras på en betydligt lägre nivå i äldre åldersgrupper. Detta mönster är särskilt tydligt när det gäller trafikolyckor som resulterar i personskador.

Trafiksäkerheten är därför ett tungt vägande skäl till vår försiktighet i frågan. Därtill har systemet i praktiken inneburit en omfattande administrativ belastning för myndigheterna, vilket också måste beaktas när lagstiftning utformas.

Visst frestas man av tanken att sänka körkortsåldern till 17 år, särskilt om man – som jag – alltid har landsbygdens attraktionskraft i bakhuvudet. Men de facto visar statistiken det motsatta. Den visar att man i unga år inte har den mognad som krävs för att korrekt bedöma hastighet och risk bakom ratten.

I våra diskussioner har vi också vid flera tillfällen berört ökningen av mopedbilar på Åland under de senaste tio åren och hur detta påverkar trafiksäkerheten. Vi ser dessutom en trend där allt fler 15-åringar, med traktorkort i handen, kör traktor för att ta sig fram – något som blivit vanligare på Åland, sannolikt eftersom det är relativt billigt att köpa en begagnad traktor eller någon släkting eventuellt äger en traktor som mestadels står still på stallbacken. Jag tänker inte berätta här i talarstolen hur det gick för mig första gången jag framförde en traktor på väg.

I detta sammanhang vill jag också framhålla att vi från Centerns sida är försiktigt positiva till att framöver se över lagstiftning som reglerar möjligheten till så kallade A-traktorer, vilket är lagligt i Sverige och skulle kunna ge ungdomar möjlighet att framföra strypta fordon på landsväg redan vid 15 års ålder.

Slutligen, talman, är detta – liksom många andra politiska frågor – en komplex avvägning. Mot bakgrund av detta resonemang tar vi ansvar och säger i dagsläget nej till en sänkt körkortsålder. Å ena sidan skulle en sänkning ge unga människor större frihet, särskilt på landsbygden. Å andra sidan har vi politiker ett ansvar att genom lagstiftning säkerställa att trafiksäkerheten inte äventyras och att unga förare har den mognad och de färdigheter som krävs för att köra på ett ansvarsfullt sätt, utan att riskera liv.

Detta är också den analys som återfinns i utskottets betänkande och som Centergruppen i dagsläget delar. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Tack till ledamoten Mattsson för ett jättebra anförande. Det illustrerar mycket väl att den 17-åriga Liz kanske hade en annan inställning än den vuxna Liz har i frågan.

Det här är ganska beskrivande. Är det de unga som ska bestämma om detta, eller är det de vuxna som ska göra det? Jag tror att det är klokt att utgå ifrån statistik och olyckor. Vad är det som händer?

Att vara en ung människa i trafiken innebär vissa risker och möjligheter, både för den som sitter i bilen, för den som kanske åker bredvid och även för de andra trafikanterna. Som de vuxna i rummet får vi försöka ta ansvar för helheten.

Tack, ministern, för den repliken. Det var också vid det tillfället då vi hade elever på besök i lagtinget som den här frågan väcktes. En skara 17-åringar svarade alla ja på frågan om sänkt körkortsålder.

När jag själv tog mig an den här motionen och funderade på olika aspekter, insåg jag att saker förändras med åren. Man får kanske en större möjlighet att analysera saker djupare med erfarenhet.

Jag vill bara informera om att vi nu genomför en barnkonsekvensanalys när det gäller regleringar kring elsparkcyklar. Vi har pratat med ungdomar och deras föräldrar om regleringen, särskilt med tanke på många av de olyckor som har inträffat med elsparkcyklar. Hur ska vi reglera detta? Vad tycker unga om den frågan?

Det finns flera frågor inom trafikområdet som vore intressanta att arbeta med ungdomar och också göra barnkonsekvensanalyser.

Vi har vid flera tillfällen påtalat problemen med olyckor och osäkerhet kring mopedbilar. Jag anser att vi borde överväga att införa besiktningskrav på mopedbilar, så att de blir i någon mån säkrare än vad de kanske är idag, särskilt när de har sålts i flera omgångar och inte behöver besiktas i dagsläget.

Tack, talman!

Barnkonsekvensanalyser av lagförslag är något som ständigt efterfrågas från talarstolen. Jag tycker det är jättebra att man, särskilt i trafikfrågor, lyssnar på den yngre befolkningen. Det är väldigt viktigt att väga för- och nackdelar för att kunna göra en slutlig bedömning.

Talman!

Vi har i lag- och kulturutskottet behandlat en åtgärdsmotion om att sänka körkortsåldern för bil till 17 år. Utskottets förslag är ett positivt förkastande även om det är låter mest negativt när man läser det. Jag tänkte kort reflektera över lite saker.

Inledningsvis skulle jag säga att vi ändå haft en bra och seriös behandling av ärendet i utskottet. Jag upplever också att vi haft flera intressanta höranden och att mycket värdefull information för framtiden har kommit fram i arbete.

Det som kanske förvånade mig allra mest under utskottsarbetet var det mycket tydliga motståndet från en viss bransch. Jag hade nog förväntat mig en något mer nyanserad diskussion i det hörandet.

Självstyrelsens syfte är att skapa lösningar som är bättre anpassade till åländska förhållanden. På Åland bor många ungdomar i glesbygd, där tillgången till lokal busstrafik ofta är begränsad. När vi har möjligheten att fatta egna beslut, men väljer att inte ens pröva eller utforska dem, då tycker jag att vi behöver ställa oss frågan varför. Frågan om att på sikt låta 17-åringar köra bil är just en sådan fråga som borde prövas utifrån våra egna förutsättningar.
Motionens syfte kunde kanske ha varit just det här dispensförfarandet för 17-åringar, vilket kom fram i utskottets behandling.

Utskottets betänkande lyfter förstås fram olycksrisker och trafiksäkerhet, vilket naturligtvis är en central del av diskussionen. Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att mognad, utbildning, handledd övningskörning och typ av fordon spelar stor roll för risknivån. Därför kunde olycksrisk med fördel analyseras i ett bredare sammanhang och vägas mot den faktiska nytta som ökad mobilitet innebär för unga på Åland.

Ökad tillgång till bil skulle för många ungdomar innebära att fri rörlighet i mindre utsträckning blir en klassfråga. För vissa familjer är dagens lösningar med mopedbil både dyra och ineffektiva. Möjligheten att köra bil skulle kunna halvera restider till fritidsaktiviteter och samtidigt underlätta skolgången för ungdomar som studerar på gymnasienivå, särskilt för dem som pendlar långa sträckor.

Det finns även miljöaspekter vi kunde beakta. Ett sådant system skulle kunna främja återbruk av begagnade bilar och samtidigt minska utsläppsnivåerna jämfört med tex. mopedbilar, som för övrigt även är mindre effektiva både ur säkerhets- och miljösynpunkt.

En annan aspekt som jag särskilt vill lyfta, och som jag också tog upp i utskottsbehandlingen, gäller gränsproblematiken. När vi på Åland inte alltid gör likadant i vår lagstiftning kan det skapa konkreta problem för enskilda. Vi har nyligen via lokalradion kunnat ta del av konkret exempel av detta. Där unga lagligt får köra bil i riket på dispens, men får inte framföra samma bil när de passerar gränsen till Åland. Det här skapar osäkerhet och orimliga situationer för ungdomar och deras familjer, och är något vi behöver ta hänsyn till när vi utformar våra regelverk. Det är bra, som minister Gunell nämnde, att man ska titta på det här. Detta är ett konkret exempel där man behöver hitta en anpassning, så att inte man måste lämna bilen i Långnäs eller dylikt.

Behandlingen av motionen väckte, som jag nämnt tidigare, även andra tankar. Jag konstaterade att det finns utrymme för vidare åtgärdsmotioner. Borde vi till exempel införa besiktning för mopedbilar? Det var något som vi diskuterade väldigt ingående i utskottet. Jag tror att det är nödvändigt.

I ett lagförslag i Finland vill man förbjuda 17-åriga dispensförare att köra bil mellan klockan 00.00 och 05.00, är det något vi i så fall också borde överväga på Åland?

Hur kunde ett system med dispens för körkort vid 17 års ålder se ut på Åland? Hur kunde vi göra det enklare för föräldrar att övningsköra med sina barn, på ett tryggt och strukturerat sätt? Dessa frågor behöver vi diskutera, eftersom motionen inte handlar om det, utan att man generellt skulle införa en åldersgräns på 17 år.

Alla dessa frågor visar att detta inte är en svartvit fråga om ja eller nej till en sänkt körkortsålder. Det handlar om att se helheten, väga trafiksäkerhet mot vardagsnytta och våga använda våra verktyg som självstyrelsen faktiskt ger oss.

Avslutningsvis vill jag också lyfta blicken framåt i veckan. Vi har i dag en spännande åtgärdsmotion för kännedom kopplad till EU:s nya körkortsdirektiv, som skapar möjligheter för införandet av A-traktorn i det åländska trafiksystemet. Det är ett tydligt exempel på hur förändringar på EU-nivå kan ge oss nya handlingsutrymmen lokalt. Det kom ganska nyligen. Den här motionen är intressant. Jag hoppas att vi i lag- och kulturutskottet får tid och möjlighet att ta upp även denna fråga till behandling, särskilt nu när vi nyss behandlat den här aktuella åtgärdsmotionen. Vi har otroligt mycket bra färsk information nu i vårt minne.

Talman! Frågan om unga och trafik handlar ytterst om ansvar, trygghet och framtidstro. Låt oss se till att vår självstyrelse används för att skapa möjligheter. Tack!

Tack, talman!

För det första vill jag ta upp att vi har olika regler i Finland när det gäller de behörighetsområden som vi ansvarar för. Det finns även andra regler där vi har olika jämfört med Finland, och därför anser jag inte att det är diskriminerande eller särskilt negativt att vi inte har ett motsvarande regelverk med dispens.

Återigen, Finland är ensamt i EU om att ha ett sådant undantag där man fritt får köra som 17-åring utan medföljande följeslagare. När du har erhållit detta undantag eller dispens, så får du det för att du ska kunna ta dig till skolan eller till fritidsaktiviteter. Syftet är inte att du ska kunna ta dig till färjan eller resa utomlands.

Det är också därför som dessa körkort inte erkänns enligt Wienkonventionen, eftersom det handlar om ett undantag. Dessutom gäller de endast inom statsgränsen.

Talman!

Det är intressant att Åland är utomlands. För mig är Åland en del av Finland. Vad jag menar är att när vi har lagstiftning i Finland, så borde vi ibland anpassa den här på Åland. I det här konkreta fallet hade en ung person problem med att kunna köra bil på Åland när han kom hit. Jag tror att det kan vara bra att vi ser över detta i den kommande körkortslagstiftningen, så att vi anpassar sådana här frågor för att undvika att det skapas gränser.

Det kan ibland vara tvärtom. När vi ålänningar ska till Finland kan det bli ett problem. Därför tycker jag att det är viktigt att vi ser över dessa frågor.

Tack, talman!

Jag tänkte ställa en fråga till ledamot Holmberg. Anser han att generella regler är att föredra framför undantag och dispens? Jag vill jämföra de två möjligheterna som nu utkristalliserar sig framför oss.

Det ena alternativet är att införa en regel som gäller A-traktorer - jag använde det begreppet även om det kanske inte är exakt generellt för oss. Här kan generella regler gälla redan från en ålder av 16 år, där det finns färdiga begränsningar för den fordonstyp som är direkt kopplad till EU-direktivet.

Eller ska man istället ha någon typ av dispens, exempelvis för 17-åringar? För egen del anser jag att det är antingen eller. Utifrån vår erfarenhet i utskottet ser jag att den ena vägen med dispens är otroligt byråkratiskt och administrativt tungt. Det fick vi väldigt tydliga ord på i utskottet.

Talman!

Jag håller delvis med ledamot Listherby. När det gäller dispens och de administrativa bördorna, så vet vi ungefär hur många det är i Finland, hur många ansökningar som behandlas.

Vi borde rimligtvis också veta hur många 17-åringar som bor på Åland och hur många som kommer att söka detta dispensförfarande. Jag tror inte att de administrativa problemen kommer att bli så stora.

Generellt sett anser jag att valet av väg är något vi måste ta ställning till när vi arbetar med den kommande lagstiftningen.

Jag tror inte att den administrativa bördan blir så stor i det här fallet faktiskt, det är min känsla efter att ha hört dessa människor.

Tack till ledamoten Holmberg. Det är intressant att ta del av utskottets diskussioner.

Det här dispensförfarandet som man har i riket, vore det något för Åland? Den frågan ställs här. Jag tycker att man ändå måste beakta frågan kring byråkratin och prövningen av dem som ska ansöka om dispens. Det innebär att polisen och fordonsmyndigheten får extra uppgifter. Vi är lite försiktiga med att lägga på mer arbetsbörda i dagsläget, med tanke på de sparkrav som råder.

I riket ger man ju dispens om man behöver åka till skola, hobby eller något annat inom ett visst område och distans. Det är kanske inte riktigt syftet att man ska åka ner till en färja som ska ta en över till Åland. Jag tror inte att dispensen är så vidgående som det skedde i det här fallet.

Talman!

Men så kanske det är, absolut. Det är något man verkligen bör fundera på när det gäller dispensförfarandet. Vilka möjligheter ska vi ha?

Det är här jag menar att vi har vår egen självstyrelse. Vi kan sätta vår egen lilla touch på det här och skapa möjligheter för våra ungdomar.

När man ska ta sig till de här aktiviteterna kan det innebära en lite mer administrativ kostnad, men kanske vi inte behöver ha lokaltrafik ute i norra Sund. Ungdomarna där kanske har ansökt om dispens.
Det ena kan ge det andra. Här bör man se på vilka konsekvenser det här innebär ekonomiskt, absolut.

Men min uppfattning vid hörandena var att det kanske inte är så många som söker det här på Åland. Vi har inte så många 17-åringar som man de facto har i riket. Vi fick höra att det i riket har bli betungande administrativt på vissa ställen.

Ja, jag tror att det här är något som man måste titta på närmare. Det är viktigt att väga in att landskapet har en nollvision när det gäller olyckor och dödsfall i trafiken. Man behöver väga in det som utskottet har påpekat, hur man agerar som förare i den åldern och att man gör detta på ett ansvarsfullt sätt.

Jag tror oavsett att det inte är något som ska ske i brådrasket. Man behöver ta sig tid att utreda frågorna noggrant.

Talman!

Jag håller med minister Gunell i den här frågan. Det är faktiskt så att detta är något som får ta den tid det tar.

Jag tror att den diskussion vi har haft i utskottet och debatten här i lagtinget är väldigt viktig för det kommande arbetet. Vi har också fått positiva signaler från ministern om att man har börjat titta på detta. Det är verkligen bra att man ser över körkortslagstiftningen.

Tack, talman!

Tack ledamot Anders Holmberg, samt tack för arbetet i utskottet. Det blev en bra diskussion den här eftermiddagen, och säkert en viss färdkost till infrastrukturavdelningen och till ansvarig minister.

Det som jag funderar på är att det pratas mycket om byråkrati och dispenser. Man diskuterar ny lagstiftning som ska hindra ungdomar från att köra bil efter klockan 00.00-05.00 på natten. Jag kommer ofta till den här slutsatsen: Var finns föräldraansvaret? Måste vi verkligen lagstifta om precis allting och reglera allt, för att sedan också behöva ha någon som utövar tillsyn? Allt detta blir en administrativ kostnad i slutändan. Var finns föräldraansvaret då? Det handlar i mångt och mycket om just detta när det gäller mopedbilar och traktorer.

Talman!

Det är bra att ledamot Holmberg lyfte den här frågan, för jag var inte heller inne på att vi ska göra så. Jag vill berätta lite om hur man gör i Finland. Där har man ett lagförslag som föreslår att införa en begränsning från klockan 00.00-05.00 på natten.

Jag håller med dig om att det är viktigt att diskutera vem som ska övervaka detta. Det intressanta är att om man inför en sådan begränsning för 17-åringar, så finns det fortfarande 15- och 16-åringar som kör mopedbilar. De får rulla omkring på nätterna utan några begränsningar. Detta är en väl också aspekt som vi bör titta närmare på i den kommande körkortslagstiftningen, för att komma till pudelns kärna.

Talman!

Jag vill tacka ledamoten Holmberg för ett bra och tankeväckande anförande. Jag vill egentligen poängtera två saker.

Det första är det slentrianmässiga påståendet som vi har hört i debatten, nämligen att antalet osäkra förare ökar. Dessa förare finns i trafiken, men de kör bara ett annat fordon.

Det andra är att det är utmärkt att ledamoten Holmberg lyfter fram villkoren. Det är egentligen villkoren som är kärnfrågan för 17-åringar. Rätten för 17-åringar att köra är heller inte på något sätt villkorslös i Finland eller i andra områden.

Frågan borde ju vara: Vilka villkor ska vi på Åland ställa? Vilka villkor ska vi ställa på våra unga i trafiken på Åland? Begränsningen från klockan 00.00-05.00 på natten kanske inte är relevant på Åland. Det kan finnas andra begränsningar som vi behöver överväga.

Jag gillar framåtandan. Jag vill poängtera att om vi vill att självstyrelsen ska vara relevant och engagerande för våra unga, då måste vi också ha en självstyrelse som skapar möjligheter för dem.

Talman!

Det är något som vi i vårt parti Moderaterna har framfört flera gånger. Jag tror att den kommande motionen som presenteras på onsdag kan leda till en upplyftande debatt där vi kan ta till oss dessa frågor för att komma vidare i vårt arbete. Vi har faktiskt en möjlighet här, och vi ska inte bara plagiera allt hela tiden.

Tack, talman!

Vi har hört att man refererar ganska mycket till Finland här, i och med att möjligheten att få dispens för körkort från 17 års ålder de facto infördes i Finland år 2018.

En liten kuriosa är att år 2015 hade vi besök här i Ålands lagting av kommunikationsutskottet från Finlands riksdag. Av någon anledning hamnade jag att ta emot den här gruppen och lite informera dem här i lagtingets sal om hur vi arbetar och vilka behörighetsområden vi har etc.

För kommunikationsutskottet, som senare fick den här lagstiftningen om körkortsdispens i Finland, nämnde jag redan år 2015 att vi har t.ex. egen lagstiftning när det gäller körkort. Om vi vill här på Åland så skulle vi kunna ha 17 års ålder som ålder för att inneha ett körkort. Jag märkte hur många av riksdagsledamöterna från kommunikationsutskottet lyfte på ögonbrynen. "Så, kan ni göra det?" sa de. Det var lite roligt att de införde en sådan lag några år senare i Finland.

Några år efter det blev jag själv ansvarig minister för infrastruktur. Det frågades redan här i bänkraderna: "Varför införde ni inte det här tidigare då, om det är så bra?" Men vi ska också komma ihåg att den körkortslag som vi har nu var väldigt ny när jag tillträdde; den trädde i kraft under år 2015, strax innan den regeringen tillträdde. Att börja ändra i den nya lagstiftningen var inte aktuellt just då. Däremot lyfte vi under perioden 2015 till 2019 den lagstiftning som lite tangerar det som Obunden Samlings motion kommer att ta upp angående traktorbilar. Men det föll på att den fordonskategorin inte var godkänd av EU, vilken nu kommer att bli godkänd så småningom. Det är intressant att se hur saker kommer i cykler tillbaka.

Jag vill ändå återkomma till betänkandet från lag- och kulturutskottet. Det är intressant att man i slutet säger att i samband med nästa revidering av körkortslagen bör landskapsregeringen ta i beaktande erfarenheter från Finland, där det är möjligt att erhålla körkort vid 17 års ålder. De har idag ett dispensförfarande. Frågan är om de kommer att ha kvar det. Vi hörde i tidigare replikskiften att om det är nästan 20 000 som anhåller om det, och i princip alla får det, så är det ju bara en administrativ börda. Vi får se hur utvecklingen går där.

Jag är lite förvånad över att utskottet var så snäv att titta på själva att-satsen i motionen. Det står ju så här: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att inleda lagstiftningsarbete i syfte att sänka körkortsåldern till 17 år." I all sådant här lagstiftningsarbete, precis som ministern var inne på, så har lagberedningen redan börjat titta på ett PM med ett underlag för att göra en revidering. Jag tycker att det är lite tråkigt att man var så restriktiv från utskottets sida när det gällde att komma med konkreta förslag som skulle vara bra att ta hänsyn till om man går i den här riktningen, att närma sig det finska systemet och möjliggöra för 17-åringar att ta körkort på Åland.

Jag skulle hellre ha sett att lag- och kulturutskottet uttryckt sig så här: "Lag- och kulturutskottet ställer sig positiva till en förändring under följande förutsättningar." Då skulle man kunna räkna upp ett antal punkter. Till exempel:

1. Speciella krav på utbildning. Här skulle man kunna ha en dialog med branschorganisationerna, bilskolorna. Vad anser de att det ska vara för sorts speciell utbildning som krävs för att det här ska fungera bra i praktiken?

2. Kanske ett mognadsprov? Vi har pratat ganska mycket här om hur mogna ungdomarna är. Jag tror att det varierar mycket; man kan antingen vara väldigt mogen eller väldigt omogen. En liten kuriosa i det här sammanhanget är att jag personligen hade flygcertifikat vid 17 års ålder, och jag fick köra flygplan i Åbo, Stockholm och Helsingfors, men jag fick inte köra bil.

3. Kanske en förutsättning skulle vara att man inte får hålla på med okynneskörning, som oftast händer mellan klockan 00.00-05.00, precis som utskottet redan har debatterat. I Finland hade man för länge sedan en skylt i bakrutan som tydligt påtalade att det var en ny trafikant. Det var en vit lapp med svart text som det stod "80" på. När den satt i bakrutan visste alla trafikanter bakom att det här var en färsking i trafiken, och då var man beredd på att det kunde hända lite både det ena och det andra. Vem har sagt att man inte kan ha en lapp i rutan här på Åland med "17"? Då förstår man också det. Det indikerar även att om man som medtrafikant ser att en bil beter sig konstigt, trots att den har en lapp i rutan, så kanske en medborgare kan påtala det för föraren eller någon annan att ta titt.

En viktig sak avslutningsvis, herr talman, min upplevelse bland många 18-åringar - jag har kört med några privat och undervisat - är att många som har fått körkort i tidig ålder, när de fyller 18 och blir myndiga, de känner att de rår och bestämmer över sitt eget liv. Ingen annan ska komma och berätta för dem hur det ligger till.

Ett körkort vid 17 års ålder skulle på något sätt vara ett körkort på prov, som lätt kan återkallas. Du har fått det här förtroendet förutsatt att du är mogen och har genomgått en relevant utbildning och nu har du fått ett körkort på prov. Om du beter dig i trafiken och tar hänsyn till dina medtrafikanter så får du behålla det. Men om du visar att du inte kan göra det, så är det en låg tröskel för polisen att återkalla ett tillfälligt körkort för 17-åringar.

Talman! Det här var några saker som jag tror att om utskottet skulle ha lyft dem, så skulle det vara till hjälp för den lagberedare som ska börja fundera på ett PM och ett förslag att komma till landskapsregeringen med. Men det kanske finns andra sätt att lösa de här olika frågorna. Jag tror att det är bra att också ta med detta. Jag tittar här på hörandelistan från lag- och kulturutskottet. Man har inte alls hört landskapets egen myndighet i frågan, alltså Fordonsmyndigheten. Vi har förarprövare där som kanske har den största erfarenheten av att se hur våra körkortstagare, 18-åringar, är när det gäller mognad och kompetens osv.

Jag tror att man skulle behöva ha något slags tillfälle där man kan samlas för att diskutera med Fordonsmyndigheten, bilskolorna, försäkringsbolagen och polisen för att titta på vilka specialkriterier som skulle behövas för att möjliggöra ett tillfälligt körkortsprov för 17-åringar. Tack, talman!

Talman, ledamöter och åhörare!

Jag vill börja med att tacka övriga medlemmar i lag- och kulturutskottet för en bra och givande behandling av ärendet. Det här är en fråga som engagerar, och det med rätta. För bakom motionen finns en verklig vardag som många unga på Åland lever i, särskilt ute på landsbygden. Avstånden är långa, bussturerna få och livet händer inte alltid mellan åtta och fyra. Ska du ta dig till träningen i Godby, till en körövning i Mariehamn eller bara hem till en kompis en vardagskväll så är det inte alltid kollektivtrafiken räcker till. Det måste vi kunna säga högt, också från regeringspartierna. Det betyder att vi inte bara ska känna sympati, utan också väga helheten. Det betyder ansvar. Och det betyder att vi ibland måste säga nej, även till förslag som kommer ur fullt förståeliga problem.

I utskottet har vi varit eniga om två saker. Ungas rörlighet är viktig. Den är avgörande för jämlikhet, för folkhälsa och för att det ska gå att bo kvar ute i skärgården och på landsbygden. Trafiksäkerheten väger tungt, särskilt när det handlar om minderåriga.

Motionen föreslår att 17-åringar ska få köra bil. Jag förstår varför frågan väcks. Den väcks inte minst därför att alternativen i dag ofta är mopedbil. Det är inget drömscenario, vare sig för trafiksäkerheten eller för framkomligheten på våra vägar. I utskottet har vi tydligt sagt att användningen av mopedbil i den mån det är möjligt bör minska. Det är ingen kontroversiell åsikt. De är långsamma, osäkra och skapar ibland farliga situationer, både för den som sitter i fordonet och för andra medtrafikanter.

Men att då ta steget rakt över till att låta 17-åringar framföra personbil är inte oproblematiskt. Det handlar inte om att misstro våra ungdomar. Det handlar om erfarenhet, mognad och statistik. Unga, nyblivna förare är överrepresenterade i olyckor. Det är ett faktum, och det förändras inte för att vi tycker att behovet är stort.

Det exempel som media nyligen lyfte, med en ålänning som får köra bil i Finland men inte på Åland, visar också hur snårigt det här området är. För den enskilde känns det både orättvist och obegripligt. Jag har full förståelse för frustrationen. Samtidigt visar det just varför vi måste vara försiktiga. Regelverk som skiljer sig åt, dispenser som gäller här men inte där, och ett ansvar som i praktiken faller på samhället om något händer. Det är inte bara en frihetsfråga, det är en säkerhetsfråga.

Och här kommer regeringspartiernas ansvar in. Om vi tillåter 17-åringar att köra bil tar vi också på oss ansvaret om något går fel. Det ansvaret kan vi inte blunda för. Minderåriga i trafiken är inte vilken fråga som helst. Det handlar om liv och hälsa, både för dem själva och för andra.

Det betyder inte att vi lutar oss tillbaka och säger att allt är bra som det är. Om vi menar allvar med att unga ska kunna bo och leva på hela Åland, då måste kollektivtrafiken fungera bättre än i dag. Inte bara skolbussar, utan kvällar, helger och anpassade lösningar där det behövs. Det är där regeringen måste lägga kraft. Det är inte lika snabbt som att ändra en åldersgräns, men det är långsiktigt hållbart. I samband med revideringen av körkortslagen får vi se hur vi går vidare i frågan gällande 17-åringarna.

Talman! Vi Socialdemokrater delar problembilden som motionärerna beskriver. Vi ser vardagen ute i skärgården och på landsbygden. Men som ett regeringsparti kan vi inte stöda en generell sänkning av körkortsåldern till 17 år. Riskerna är för stora, ansvaret för tungt. Vår väg framåt måste vara bättre kollektivtrafik, färre mopedbilar där det går, och lösningar som ökar ungas rörlighet utan att tumma på säkerheten. Tack!

Tack, ledamoten Löthman. Jag tycker att det var ett jättebra och ansvarsfullt anförande.

När någon annan har gått i förväg och gjort ett försök med dispens, vilket man ju har gjort i riket, det varit i kraft sedan 2018 och har pågått i sju år. Man kan utvärdera det. Vad jag har förstått kommer riksregeringen under 2026 att skärpa reglerna för dispensförfarandet. Det är ändå bra att få ta del av andras erfarenheter i de här frågorna innan man själv bildar sig en uppfattning.

Helt klart är det som ledamoten Löthman säger, att vi behöver utveckla kollektivtrafiken.

Tack, talman!

Jag hakade upp mig lite på det som ledamoten sade. Socialdemokraterna vill minska antalet mopedbilar och ersätta dem med kollektivtrafik, och istället skapa ett fungerande kollektivtrafiknät.

Om man tänker på hur Åland ser ut, så är det ganska många som bor 10-15 kilometer bort från huvudvägarna. Menar Socialdemokraterna att det skulle finnas kollektivtrafik på de anslutningsvägarna som skulle kunna hjälpa ungdomarna att ta sig till och från kompisar på kvällen, till fritidsaktiviteter och till och från skolan?

Det skulle kräva väldigt många busslinjer, vilket skulle leda till stora utsläpp av avgaser och kosta mycket pengar. Hur resonerar ledamoten när han vill ersätta mopedbilarna med kollektivtrafik?

Tack, talman!

Tack ledamot Egeland för frågan. Det jag sa i mitt anförande var att vi behöver färre mopedbilar där det är möjligt. Jag menar att det finns platser, precis som ledamoten nämner, där det är mycket svårt att ersätta mopedbilarna.

Men jag vill också påpeka att mopedbilarna har sin plats, och det kommer säkert att behövas en möjlighet för människor att bo och röra sig fritt, oavsett var de bor på Åland. Det var det jag försökte förmedla i mitt anförande.

Tack, talman!

Tack ledamoten för det klargörandet. En annan sak som jag funderar på när det gäller mopedbilarna är frågan om oerfarenhet bland unga människor i trafiken. Rimligtvis borde mopedbilar, som ändå är hastighetsbegränsade på ett bra sätt, ge dessa unga en möjlighet att skaffa sig viss erfarenhet innan de en dag får ta körkort och köra en bil i full hastighet på 90-väg.

Tack, talman!

Jo, det ger precis den erfarenheten. Men säkerheten och att vi inte har besiktningskrav på bilarna gör att jag fortfarande ställer mig mycket tveksam till mopedbilar. Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte, så behövs de på vissa ställen.

Talman!

Ledamoten Löthman säger att det ska finnas en möjlighet att röra sig fritt på landsbygden och i skärgården. Samtidigt vill minska antalet mopedbilar som möjliggör detta för vissa ungdomar, och man vill öka kollektivtrafiken.

Men den enda kollektivtrafik som har utökats sedan den här landskapsregeringen tillträdde är mellan centralorterna. Inte finns det någon utökning av kollektivtrafiken på landsbygden och definitivt inte i skärgården. Jag tycker inte att det är riktigt renhårigt av ledamoten att framföra detta. Jag förstår att man vill uttrycka sig på det här sättet, men det är inte möjligt att genomföra i praktiken såsom ledamoten lägger fram det.

Tack, talman!

Tack ledamot Thörnroos för den åsikten. Jag anser att vi alltid måste satsa på kollektivtrafiken. Bara för att den för tillfället inte är tillräckligt bra, så betyder det inte att det är en fråga som vi ska sluta satsa på.

Talman!

Det här är ju en utopi av flera anledningar. För det första är vårt boende så spritt. På Åland är det omöjligt att genomföra en kollektivtrafik som kan runda alla små byar.

För det andra handlar det om kostnaderna. Kostnaderna skulle bli helt orimliga. Den enda kollektivtrafik som den här landskapsregeringen satsar på är den som går mellan centralorterna. Jag säger inte att det är en felsatsning, men jag vill påpeka att ni inte kan tala om utökad kollektivtrafik på landsbygden när det enda beslut ni fattar handlar om förbindelserna mellan centralorterna.

Tack, talman!

Tack ledamot Thörnroos. Jag ser det inte som ett problem att man fortfarande vill ha kollektivtrafik. Det var ju precis det jag sa färre mopedbilar där det är möjligt. Jag förstår också att vi har områden som aldrig kommer att ha den kollektivtrafik som finns i större städer. Men om vi har kollektivtrafik på centrallinjerna på våra landskapsvägar, så måste vi ordna förutsättningar för hur man tar sig till busshållplatsen på ett rimligt sätt.

Tack, talman!

Vi från Obunden Samling hade säkerligen ställt oss bakom och undertecknat den här motionen om det hade funnits möjlighet till det, för vi tycker att andemeningen är bra. Tyvärr har, efter att motionen skrevs, EU:s nya körkortsdirektiv blivit känt, vilket gör hela den här debatten nästan obsolet. Motionen lyfter fram många synpunkter som vi kan ha med oss, om inte annat på onsdag när vi ska diskutera Å-traktorn.

När man bestämmer att en 17-åring får ta körkort, men måste ha en erfaren körkortsinnehavare med sig i bilen när man kör, försvinner ju hela vitsen. Då kan lika gärna den erfarna personen köra istället. Det här blir egentligen mer som en utdragen form av övningskörning. Jag håller därför inte riktigt med om det som utskottet konstaterar här, att detta är möjligt både enligt gällande och kommande EU-direktiv.

Det som har kommit fram är att det snarare är brist på erfarenhet som leder till ökad olycksrisk.
Detta är positivt att tänka på med tanke på det vi ska debattera på onsdag.

Egentligen har jag inte så mycket mer att säga. Vi tycker att förslaget var bra, men tyvärr kom ett EU-direktiv och satte lite käppar i hjulet, så det blir inte mycket mer av det i alla fall. Tack!

Talman! Ledamöter!

Det här är en intressant diskussion. Jag har ju inte varit med i lag- och kulturutskottet, och det är många tankar som kommer fram.

Det finns en koppling mellan den här 17-åldersgränsn och den motion som jag hör kommer att komma om mopedbilar och EPA-traktorer. Det är alltså en helhet som vi talar om.

När man tittar på statistik vet vi att olyckor är relaterade till körerfarenhet. Är man oerfaren och har ringa körerfarenhet är risken för olyckor större.

Det var också intressant att höra ledamot Nordberg, som berättade att han kunde ha flygcertifikat som 17-åring, men inte köra bil. Jag vill också påminna om att på Åland får man köra en båt i 30 knop i fyllan med en promille, vilket i Sverige inte är tillåtet. Där är gränsen 0,2 promille. Så det här med säkerhet är ju relativt.

Men nu har vi de här mopedbilarna, och ur trafiksäkerhetssynpunkt är de miserabla. Dessutom är de ur miljösynpunkt också problematiska, eftersom de ofta har tvåtaktsmotorer och är förenade med rikliga utsläpp.

Jag tycker att det är intressant. Jag vet inte riktigt var jag står, men jag anser att man skulle ha tillgång till EPA-traktorer med viktbegränsningar, och då blir det en annan fråga. Att sänka åldersgränsen blir mindre relevant i det sammanhanget.

Jag har full förståelse för landsbygdsungdomar. Ledamot Liz Mattsson diskuterade hur det är att ta sig fram när man bor lite avsides. Det har nog en viktig betydelse. Generellt är jag skeptisk till att allt ska bygga på privatbilismen. Jag rekommenderar ledamöterna att någon gång vandra en skoldag och titta på Lusses gård. Där kryllar det av mopedbilar, och ägarna till dessa bilar bor nog inte på fjärran landsbygd, utan många bor i Mariehamn.

Jag kan också säga att jag, som har jobbat på ÅHS, att vi ser många Mariehamnare som kommer till ÅHS med bil. Det är ett generellt problem att vi har fler och fler bilar.

Jag försökte hitta färsk statistik om trafikolyckor per capita, och jag vet att det i ett gammalt försäkringsmaterial så hade Åland hade rekord i hela Finland när det gäller trafikolyckor per capita. När man går närmare in i det här materialet finns det vissa olikheter, eftersom många av trafikolyckorna på Åland är viltolyckor. Jag gissar att om vi skulle räcka upp handen, så är jag nog inte ensam om att ha krockat med ett rådjur.

Vi har mycket trafikolyckor även i Mariehamn, tack och lov få dödsolyckor. Men vi vet ju, de flesta av oss, att man ska blinka när man svänger. Det brukar man göra när man börjar vrida på ratten, eller hur? Trafikkulturen på Åland är kanske inte fullgod.

Jag tycker att en generell sänkning av åldersgränser känns inte aktuellt. Det måste kopplas till någon form av dispensförfarande som är kopplat till en examination, så att man verkligen behärskar och har fått en fullgod undervisning.

Alternativet, som hänger ihop med detta, är ju om EPA-traktor blir ett alternativ och då måste man relatera det till vilka kriterier som ska gälla, viktbegränsning. Det kan inte vara en EPA-traktor som väger fem ton, men det är ju säkrare. Jag har via yrkets vägnar blivit inblandad i några olyckor med mopedbilar. De ger inget skydd överhuvudtaget, plus att de är tvåtaktare och har avsevärda utsläpp.

Jag tycker att det förbehåll som utskottet gjorde om att man ska titta ytterligare på detta var välkommet. Jag har, som det ofta är med mig, inte en alldeles fastslagen åsikt, utan jag påverkas och tar intryck av debatten. Jag tycker att detta har varit en givande debatt, och det kommer säkert att kopplas ihop med den motion som så småningom kommer om EPA-traktorer.

Vi är ju ett glesbygdssamhälle, och att ungdomar kan träffas och mötas för att upprätthålla sociala kontakter är väldigt viktigt.

Det skulle också vara intressant om utskottet, i den mån det blir ytterligare diskussioner om detta, skulle försöka få fram den färska statistiken där man jämför antalet trafikolyckor per capita av samma karaktär mellan Åland och övriga Finland. Jag har uppfattat att Åland faktiskt ligger väldigt, väldigt högt. Men som sagt, det kan vara viltolyckor som spelar roll. När jag nu googlade och försökte få fram det, så var det i Helsingfors-trakten 1 olycka per 1 000, medan det var 17-18 per 1000 här på Åland. Det är en otrolig skillnad. Det var i Nyland-trakten, men om de är jämförbara entiteter vågar jag inte säga.

Jag tycker att den här diskussionen är intressant och viktig, och jag ser fram emot den fortsatta diskussionen.

Tack, talman!

Men snälla, Mogens, inte är det ju tvåtaktsmotorer i mopedbilar! Det är små dieselmotorer, och det är anledningen till att de släpper ut så mycket partiklar. Tvåtaktsmotorer släpper ut olja, och det är en skillnad.

Jag tänker på gården utanför Lusse som är full med mopedbilar. Hur vet ledamot Lindén att det är Mariehamns barn som åker mopedbil dit och inte barn från fjärran landsbygd, som man säger? Alla de här mopedbilarna som man kör om på morgonen kan möjligtvis vara på väg till skolan, till Lusse eller yrkesgymnasiet. För dem behövs ju detta, eftersom vi inte har kollektivtrafik som går så långt in på avstickarvägarna. Vi har kollektivtrafik längs huvudvägarna, men bor man 10-15 kilometer in, då har man ingen annan möjlighet.

Tack, ledamot Egeland. Jo, det är nog en kvalificerad gissning, som jag lite extrapolera. För när jag ser inom ÅHS, så vet jag var folk bor och jag vet vilka som kommer dit med bil, och det är inte bara landsbygdsbor, det kan jag säga.

Sen frågade jag faktiskt ledamot Kanborg för att inte vara ute och cykla helt och hållet: Är det så att de här moppebilarna har tvåtaktsmotorer? Jag fick den uppfattningen av ledamot Kanborg att det är liksom som vanliga mopeder, de har tvåtaktsmotor. Men att det var diesel, det var helt nytt för mig. Tack för den informationen!

Tack, talman!

Jag har nog missat den tidigare debatten. Mopeder har tvåtaktsmotorer, det är helt riktigt. Men mopedbilar har ju små dieselmotorer som är fyrtakt.

Hur som helst, jag ville bara flika in en sak gällande det som ledamoten nämnde i sitt anförande. Det handlar om A-traktorer som väger uppåt fem ton. Så är det ju i Sverige idag; de kan väga väldigt mycket. Jag vet inte ens om det finns någon gräns, eftersom jag faktiskt inte har kollat upp det.

Men med det här nya EU-direktivet kommer det att finnas en begränsning på 2 500 kilo. Jag gissar att en anledning till detta är för att lösa de problem som man har sett i Sverige, där man bygger A-traktorer av lastbilar.

Tack, ledamot Egeland. Många har här i salen sagt att vi måste ha bättre kollektivtrafik, och jag är en av de första som skriver under på det.

Till exempel bygger den här skärgårdstrafiklösningen på privatbilism i högsta grad. Det önskvärda skulle vara att vi har bilpooler och samåkningssystem per data och så vidare.

Men en kollektivtrafik som hade medfört att en ung ledamot Liz Mattsson hade kunnat åka på bio när hon ville, så den kollektivtrafiken kommer vi nog inte att ha, tror jag.

Vi är alla eniga om att det är viktigt att våra ungdomar kan träffas. Hur det här ska se ut, om det ska vara EPA-traktorer eller om man kan få ett undantag (… taltiden slut).

Tack, talman!

Tack, ledamoten Lindén, för många intressanta tankar och åsikter. Under tiden som ledamoten Lindén talade, försökte jag hitta en fråga som jag hade velat ställa. Istället upptäckte jag att medan jag själv pratade mycket om kollektivtrafikens fördelar på Åland så blev jag anklagad i Ålands lagting för att sprida klimatfobi. Det säger en hel del om hur man diskuterar den här frågan.

Det är helt omöjligt och man kan inte ta upp fakta. Men vi har mycket bilåkande, olika motorer och många olika däck som påverkar vår närmiljö och våra vatten. Jag tror att det är viktigt att fler, till exempel Mogens Lindén och hans Grön Vänster, lyfter fram den här frågan, precis som vi tidigare har gjort tillsammans med Socialdemokraterna och Hållbart initiativ. Vi behöver vara flera.

Tack ledamot Eckerman. Jag tvivlar inte en sekund på att den stora ödesfrågan är just klimatkrisen.

Jag vet inte om ni följer den här vetenskapsredaktören på Yle som berättar om att när isarna håller på att smälta så ökar risken för gigantiska metanutsläpp från havsbottnarna, vilket kommer att göra att klimatkrisen får en fullkomligt alarmerande omfattning. Klimatkrisen är ett faktum.

Vi vet också att kidnappningen av Maduro i Venezuela inte handlade i första hand om demokrati, utan om att komma åt oljan. Jag är alldeles övertygad om det. "Drill baby drill" och så länge det finns olja så kommer den att säljas. Att försöka tona ner risken för klimatkrisen är väldigt sorgligt.

Tillbaka till privatbilismen versus kollektivtrafiken på Åland, vilket var det som jag åtminstone ville diskutera.

Varje gång man lyfter den här frågan möts man av ett massivt motstånd, att alla inte kan ha exakt samma service.

Men om man vänder på det: var kan man egentligen få en bättre och mer jämn service som ger mest valuta för pengarna? Det handlar om att satsa på tätortstrafiken, där det bor flest människor, för att faktiskt få ner kostnaderna.

Vi kan inte se till att alla som bor längst ut på öarna ska ha samma service. Men om man vill sprida sina finanser och göra mest nytta för pengarna, så är det verkligen viktigt att satsa där det bor flest människor och se till att det nätet fungerar. Geografin och demografin är sådana att man kan göra en satsning där. Jag ville bara framföra det.

Tack, ledamot Eckerman. Kollektivtrafiken är otroligt viktigt, särskilt just nu när vi talar om Kumlinge och Föglö. Hur ska vi få det att fungera? Den lösningen bygger, så vitt jag kan förstå, väldigt mycket på privatbilism.

Jag har också anekdotiskt hört att stadsbussen var gratis under en period, och då var det många fler som åkte med den.

Jag anser att det i tätbefolkade områden är miljömässigt mycket gynnsamt att ha en fungerande kollektivtrafik. Det innebär ingen stor kostnad, men det blir så mycket enklare om man bara kan hoppa på bussen.

Jag värnar om kollektivtrafiken och vill utveckla den så mycket det bara går.

Talman!

Ledamot Lindén pratade om statistik och hur många olyckor vi har på Åland. I vår behandling i utskottet fick vi ta del av dessa siffror. Om man ser på de tio vanligaste trafikolyckorna under en period av nio år tillbaka, så står en sammanstötning vid backning för 2 574 fall. En annan typ av olycka, sammanstötning vid höger- och vänstersväng, står för totalt 141 olyckor.

Statistik kan tolkas på många olika sätt. Vi kanske inte heller har haft så många dödsfall som enbart baserats på trafikolycka. Det kan ha rört sig om sjukdomsfall när man har kört bil.

Därför bör man kanske ta statistik med en nypa salt och inte bara läsa rubriken, utan också gräva djupare i detaljerna. Det är något vi kanske borde ha gjort mer noggrant i utskottsbehandlingen av det här ärendet, eftersom en hel del statistik kan vara missvisande om man inte går in i den i detalj.

Tack ledamot Holmberg. Statistik kan man väldigt ofta hitta som underbygger den preferens man har. Det är väl därför vi har sakkunnighöranden i utskottet, för att få så gedigen faktabas som möjligt.

Jag har en ganska öppen inställning i de här frågorna, och jag tycker att det är intressant. Det är viktigt att ungdomar träffar varandra.

Jag har hört att Åland har flest trafikolyckor i hela Finland. Stämmer det? Ta det med en stor nypa salt. Det är alldeles riktigt att man kan ljuga med statistik hur mycket som helst.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.