Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman!

Demokratin är aldrig självklar. Den måste vårdas, stärkas och försvaras varje dag. För oss som verkar här i Ålands lagting är det tydligt att demokratins innersta kärna är valen. Det är den tidpunkt då varje medborgares röst hörs exakt lika tungt. Det är också ett ögonblick där hela det demokratiska systemets legitimitet prövas. Om valen inte fungerar, om människor inte känner att processen är trygg, rättvis och tillgänglig, börjar förtroendet att minska. Utan förtroende överlever ingen demokrati, oavsett hur goda institutioner eller traditioner man har. Just därför är dagens lagförslag så viktigt.

Lagförslaget är en modernisering som stärker vår beredskap, vår rättssäkerhet och vår förmåga att genomföra val under alla omständigheter. Det är ett förslag som tar demokratin på allvar. De mest centrala förändringarna handlar om ökad beredskap i exceptionella situationer, tydligare och mer moderna valprocesser samt stärkt tillgänglighet.

När det gäller beredskapen i exceptionella situationer kommer vi att ge möjlighet till förtidsröstning och vallokaler om något oväntat inträffar. Det kan handla om brand, strömavbrott eller översvämningar. På den svenska sidan har vi sett exempel på direkta sabotage, vilket kan ge en otrolig sårbarhet till valsystemet. Den här förändringen säkerställer att valet kan och ska genomföras även när förutsättningarna rubbas.

De andra tydliga förändringarna, som handlar om mer moderna valprocesser, innebär att lagstiftningen uppdateras så att regler och ansvar blir tydligare. Processerna förbättras så att administrationen av val ska vara både effektiv och rättssäker. Det är ett arbete som minskar risken för tolkningsproblem och ökar robustheten i hela systemet. Bland annat ger tidigareläggningen av kandidatlistor både mer tid till samhällsdebatt och förenklade processer.

Den tredje punkten jag inledningsvis lyfte är den stärkta tillgängligheten. Det ska vara enkelt att rösta. Alla som vill ska kunna delta, och alla som har rätt att rösta ska känna att systemet möter dem, inte tvärtom. Detta förbättrar förstås förutsättningarna för ett högt valdeltagande. Just valdeltagande är demokratins livsnerv. Det är ett uttryck för medborgarnas tillit till oss och till systemet.

Talman! Gällande valdeltagande, när det sjunker, är det aldrig ett problem bara för den ena eller den andra politiska sidan. Det är ett problem för oss alla. Lågt valdeltagande är även ett varningstecken på att människor känner sig distanserade eller att systemet är otydligt eller svårtillgängligt. Därför behöver vi prioritera valen, och givetvis inte bara på valdagen utan också före, under och efter. Att göra valsystemet mer robust och inkluderande skapar förutsättningar för att fler ska vilja och orka känna sig trygga att rösta.

Men vi måste också fortsätta arbeta med information, dialog och delaktighet i bredare mening. Demokratin står och faller med människors vilja att delta. Här har kommunerna ett mycket stort ansvar i hur och var, samt på vilket sätt, man genomför både förhandsröstningen och hur man planerar valdagen. Vem känner sig välkommen till de byggnader som finns? Är vallokalerna på platser där man naturligt möts? Bara som ett exempel har vi diskuterat tillsammans med Mariehamns stad att ordna en valbuss som skulle stå utanför gymnasieskolorna, så att alla ungdomar, som vi vet hör till de grupper som har lägst valdeltagande, skulle kunna rösta direkt i anslutning till en skoldag. Det är den här typen av handgripliga frågor som det gäller att fundera på när man planerar valen.

Talman! Jag vill också nämna något om det som inte ingår i lagförslaget, nämligen två frågor som var med i remissen men som nu inte är med i det slutliga förslaget. Det ena gällde en senareläggning av valen, om det skulle uppstå en exceptionell situation som gör att man måste skjuta på valet. Det var faktiskt ett av de stora numren när vi gick ut med det här på remiss. Nu har det visat sig att vi hittar en betydligt bättre lagteknisk lösning genom att lösa det i självstyrelselagen. Så all kraft och mod till dem som arbetar med den frågan för att få igenom självstyrelselagen. Det här blir en jättebra lösning i detta arbete.

En annan fråga var förbud mot utländska finansiärer av valrörelser. Jag vet också att något parti hade frågor kring den delen. Men när vi tittade närmare på den här frågan noterade vi att den är betydligt mer komplex än vad vi kanske först tänkte oss. Alltså, på vilket sätt sker den här typen av internationell påverkan? I Sverige har man släppt en stor och omfattande rapport kring det här ärendet. Min uppfattning är, och det står också i lagförslaget, att detta är en fråga som Ålands lagting behöver ta hand om. Men den frågan blir så stor att den inte hinns med i den här omgången, utan den får helt enkelt skjutas till kommande mandatperiod.

Talman! Jag vill också sätta den här lagstiftningen i en något vidare kontext i det arbete som landskapsregeringen jobbar med. Det här är nämligen en av de pusselbitar som finns i ett större och mer långsiktigt reformarbete, nämligen att stärka institutionerna och demokratin på Åland. Vi har också kommunallagen, som förhoppningsvis ska komma ut på remiss inom några veckor. Det handlar om offentlighetslagen och lagstiftningen kring allmän förvaltning. Under denna mandatperiod har vi inrättat en permanent arbetsgrupp för demokratifrågor. Som sagt, allt detta syftar till samma sak: stärka institutioner, vår tillit och självstyrelsen.

Men vallagen är själva fundamentet. Det är den mekanism som verkligen avgör om ett land är en demokrati eller inte, huruvida man har fungerande val. Här lägger vi grunden för hur demokratin ska fungera i praktiken.

Talman! Genom dagens lagförslag stärker vi alltså det som betyder mest; människors tillit till demokratin och till varandra. Vi har ett valsystem som är mer robust, mer rättssäkert och mer tillgängligt. Vi ger valdagen den tyngd och trygghet som den förtjänar. Vi visar att vi tar demokratins kärna på största möjliga allvar. För utan fria, trovärdiga och välfungerande val kan inget demokratiskt samhälle bestå. Det handlar om förtroende och legitimitet. Det handlar om att varje röst ska räknas och att varje medborgare ska känna sig hemma i demokratin.

Med detta, talman, ber jag lagtinget att behandla förslaget med den tyngd och den omsorg som det förtjänar. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack, ministern Zetterman, för ett välarbetat lagförslag. Jag vill också ta tillfället i akt att notera att processen för att ta fram detta lagförslag torde ha varit väl förankrad med lagtinget.

Jag skulle vilja hänga upp min replik på det som ministern nämner om kommunernas roll, specifikt när det gäller placeringen av vallokaler. Det är viktigt att dessa placeringar syftar till att välkomna ett ökat röstdeltagande och att man verkligen ska kunna avlägga sin viktiga röst.

Det är som sagt upp till kommunerna, men jag skulle vilja att ministern resonerar lite kring hur man skulle kunna få kommunerna att främja denna typ av utveckling. Som Jomalapolitiker skulle jag till exempel älska att se att vi kunde ha förtidsröstning på Maxinge. Jag tänker också att Finströms kommun skulle kunna ha sin vallokal vid någon av de knutpunkter som en butik i centrala bykärnan. Gärna ett vidare resonemang.

Tack, talman!

Det värmer en demokratiministers hjärta att höra att det finns tankegångar om att ha vallokaler på platser som Maxinge eller Mattssons i Godby. Det är precis den typen av åtgärder som skulle behövas. Det finns en balansgång mellan det, att man vill att det ska vara lite pompa och ståt och att man vill ha folk inne i kommunhuset. Men det finns också en baksida av den där diskussionen. Jag tycker att alla kommunfullmäktige skulle behöva resonera kring detta och inte bara göra det på slentrian.

Det vore också väldigt intressant ifall utskottet skulle fördjupa sig i hur just valet av vallokaler och hur man utformar det, kan påverka valdeltagandet. Det skulle vara ett otroligt intressant jobb för utskottet, tänker jag.

Tack, herr talman!

Det finns en god anledning att fördjupa sig i den här frågan. När man tänker nytt måste man också tänka om, ta ett omtag. Man måste kunna säkerställa valhemligheten, så att det ska vara säkert att avlägga sin röst, oavsett var den än avläggs.

Detta är absolut något som utskottet behöver dyka ner i, och det ska bli intressant att höra hur kommunerna resonerar kring den här lagstiftningen. Vi har kunnat ta del av remissutlåtanden, och vi vet att det kan vara utmanande för kommunerna att verkställa detta. Men det här, om någonting, är grunden och kärnan i att vara en kommun och att kunna upprätthålla den demokratiska processen och val.

Talman!

Precis på det sättet är det. Att hålla val är inte alltid en demokrati, men det är den absoluta kärnan. Jag vet att kommunen har varit kritiska till att vallokaler ska upprätthållas i alla kommuner. Men jag tänker också att det är val vart fjärde år. Det är det absolut viktigaste momentet i hela demokratin att hålla allmänna öppna val.

Kommunerna får också ersättning från landskapsregeringen för arbete som utförs. Då måste man orka ha en vallokal. Det var någon som sa att alla skärgårdskommuner orkar hålla i det här, så månne inte alla kommuner på Åland ska klara av detsamma.

Till sist, talman, som ledamoten lyfte i sin första replik, så vill jag bara konstatera att det har varit ett jättefint arbete. Det har kommit många goda inspel från flera partier i lagtinget, både från regeringsblocket och från oppositionen och det har varit väldigt värdefullt i den här processen. Jag tycker också att det har blivit ett bra förslag.

Talman!

Jag vill börja med att tacka för det föredömliga sättet att hantera lagstiftningen under ministerns ledning. Stort tack till tjänstemännen! Jag tror mig veta att de också har en stor del i detta arbete.

Jag har några frågor, men jag har möjlighet att processa detta vidare i lag- och kulturutskottet, men jag funderar ändå på vissa aspekter. I paragraf 36 talar man om ledande uppgifter inom kommunstyrelsen. Om du har en ledande uppgift som anställd hos kommunen och den är kopplad till kommunstyrelsen, så är du inte valbar. Jag undrar om ministern kan utveckla detta lite mer och förklara vilka tjänster det egentligen rör sig om?

Den andra frågan handlar om förtidsröstningen, som visar sig vara problematisk, särskilt för våra studerande utanför Åland. Finns det några tankegångar kring hur det kan förbättras?

Talman!

Man kan ju undvika i lagstiftning att specifikt peka ut olika roller, eftersom kommunerna kan ha olika sätt att organisera sig. I dag har vi inte ens kommundirektörer i alla kommuner; i vissa fall finns det kommunsekreterare istället. Detta berör förstås de närmaste tjänstemännen.

När det gäller de unga så genomförde förra regeringen, under dåvarande kansliminister Harry Jansson, en betydande och bra förändring av poströstningen för unga, med stora utvidgningar av möjligheterna. Det visade sig vara ett lyckokast, då det faktiskt ökade valdeltagandet rejält. Vi fortsätter på den linjen.

I det här lagförslaget ingår inga nya åtgärder, men det ska nämnas att när kandidatlistorna fastställs tidigare, så ger det också längre tid för poströstningen. Detta är en fördel som även gynnar de unga.

Talman!

Som jag tidigare sade har vi i lag- och kulturutskottet möjlighet att fördjupa oss.

Men blir detta nu förenligt med grundlagen, där individens rättigheter och skyldigheter ska återfinnas, om man bara använder orden "ledande uppgifter inom kommunstyrelsens arbetsfält"? Jag måste uttrycka en viss tveksamhet kring detta.

Jag vill också ställa en fråga angående lagtingsvalets centralnämnd att mötas digitalt. Tidigare är det endast kommunen som har kunnat göra detta. Finns det i någon förordning någon form av ska-krav på vilken plattform man har rätt att göra det här? Jag tänker på valhemligheten och annat som kan störa valet även här på Åland.

Talman!

Vi kan fördjupa oss i den här frågan i utskottet. Jag uppfattar att det är en ganska normal juridisk term just för den gruppen. Det finns vissa generella bestämmelser om att man t.ex. inte kan bli invald i kommunstyrelsen om man är kommundirektör. Det finns den typen av bestämmelser redan.

Jag tror inte att det är fullt så dramatiskt, men det är en jättebra och viktig punkt att lyfta upp i förhållande till grundlagen.

Nu får jag be om ursäkt, bästa ledamoten Thörnroos, den andra frågeställningen passerade nu förbi.

Tack, herr talman!

Kära kollegor och åhörare! Demokratin bygger på något så enkelt och samtidigt så kraftfullt som att människor ska delta. Att människor röstar, engagerar sig och diskuterar samhällsfrågor, och att de känner att samhället också är deras. När vi behandlar förändringen i vår lagstiftning handlar det därför inte bara om juridiska detaljer eller tekniska justeringar. Det handlar också om hur vi organiserar vårt demokratiska system och hur vi säkerställer att det fungerar på ett sätt som inger förtroende hos medborgarna. Ett fungerande valsystem är en grundförutsättning för att människor ska vilja delta i demokratin.

Lagförslaget innehåller flera justeringar som syftar till att tydliggöra och förbättra valprocesserna, bland annat förändringar i hur centralvalnämnderna för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna tillsätts. Det handlar också om förtydligande av jävsbestämmelserna för valmyndigheten samt en uttrycklig sekretessbestämmelse för personer med spärrmarkering i vallängderna.

I grunden handlar det om tilliten till vårt demokratiska system när reglerna är tydliga. När valmyndigheternas roll är klar och när skyddet för enskilda personer fungerar, då stärks också förtroendet för valen. Utan förtroende finns det ingen stark demokrati. Nyckelordet är tillit.

Talman! Samtidigt ska vi komma ihåg att demokratin inte bara handlar om hur valen genomförs. Det handlar också om hur många som faktiskt deltar på riktigt i verkligheten. I många demokratier runt om i världen ser vi en utveckling där valdeltagandet sjunker och där intresset för samhällsfrågor tyvärr minskar, särskilt bland yngre generationer. Åland står i det här avseendet starkt i jämförelse med många andra samhällen. Men även här behöver vi kontinuerligt arbeta för att stärka det demokratiska deltagandet.

När vi pratar om valdeltagande är det också viktigt att tala om kvaliteten i deltagandet. Ett starkt demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att många röstar, utan också av att väljarna är insatta i samhällsfrågor och har en grundläggande förståelse för beslutsprocesser. Den typen av kunskap skapar viktig motståndskraft i samhället. När människor har en viss förståelse för hur politik och samhällsekonomi fungerar, blir det svårare för populistiska budskap och alltför förenklade lösningar att få fäste. Demokratin blir helt enkelt mer robust.

Det betyder inte att alla ska vara experter på varje politisk fråga. Det är vi inte ens här inne. Det betyder att ett levande samhällsintresse ska vara det som råder. En vana att följa samhällsdebatten och en grundläggande förståelse för hur beslut fattas är viktiga delar i en stark demokrati.

Talman! Vallagstiftningen är en del av detta arbete. När vi förtydligar reglerna för hur vallängder upprättas, hur valadministrationen fungerar och hur valmyndighetens ansvar ser ut, bidrar vi till ett system som är tydligt och rättvist. Ett sådant system gör det också lättare för människor att känna förtroende för processen. Men för att stärka både valdeltagandet och kvaliteten i valdeltagandet måste politiken också upplevas som tillgänglig och begriplig. Om människor upplever att politiken är onödigt komplicerad eller intern, riskerar vi att skapa ett avstånd till dem vi är satta att representera.

Därför är det viktigt att vi hela tiden funderar över hur politiken kan göras mer öppen och begriplig för medborgarna. Åland har en särskild styrka i detta avseende. Vi är ett litet samhälle där avståndet mellan väljare och beslutsfattare är kort. Många ålänningar känner personligen någon som sitter i kommunfullmäktige eller i lagtinget. Det är en demokratisk tillgång som många större samhällen saknar. Just därför har vi också ett ansvar att vårda den kulturen, där människor upplever att de kan påverka och att politiken är nära dem. Då ökar också viljan att engagera sig. Särskilt viktigt är att nå unga människor med intresse för samhällsfrågor. Samtidigt ökar också sannolikheten att människor fortsätter att rösta och engagera sig genom hela livet.

Men det finns även en baksida med litenheten. I våra 16 kommuner på Åland kan det vara så att närdemokratin blir för stor. Det kan vara så att man känner att alla känner varandra och att det är svårt att sticka ut. Det kan vara utmanande att ta svåra beslut, men också att hitta besättning till centralvalnämnderna och till vallokalerna. Något som dock kan underlättas i den här lagändringen är att jävsbestämmelserna vad gäller anhöriga som ställer upp i val blir tydligare.

Men det primära målet med lagstiftningen ska vara att se till att de röstberättigade kan utöva sin rösträtt. Det måste prioriteras över allt annat, även över kommunernas praktiska bekymmer med att anordna valen. Det ska ordnas, det måste skötas och det behöver göras i samarbete.

Tillgängligheten, herr talman, är viktiga nyckelord, att ha så låga trösklar som möjligt för att rösta och utöva sin rätt att rösta i val. Det är intressant, som ministern nämnde, att man kunde ha en valbuss utanför gymnasieskolorna för att möta upp unga, som är en grupp som generellt har haft lågt valdeltagande.

Talman! Lagförslaget är i många delar en teknisk uppdatering av lagstiftningen, men dessa uppdateringar är oerhört viktiga. De bidrar till att hålla vårt demokratiska system modernt och rättssäkert. Ett valsystem som fungerar väl, där reglerna är tydliga och där förtroendet är starkt, är en viktig grund för ett högt valdeltagande. Demokratin lever inte bara i lagböckerna. Den lever i människors engagemang, i samhällets intresse och i viljan att ta ansvar för det gemensamma samhället.

Vår uppgift som lagstiftare här inne är därför att inte bara säkerställa att valen fungerar korrekt, utan också att bidra till att så många som möjligt känner att demokratin angår dem och att de har den kunskap som behövs för att delta. Människor som deltar och är insatta gör demokratin som starkast. Det är den demokratin som vi vill bygga här på Åland. Tack, talman!

Tack, talman!

Jag sitter här och lyssnar på ministern och ledamoten när de diskuterar tillgängligheten i form av valbussar vid livsmedelsbutiker och så vidare. Jag tycker att vi behöver problematisera detta fenomen.

För min egen del, och för många med mig, är valet en högtidlig sak. I Strandnäs, där jag bor, går många i klungor, vissa klär upp sig lite finare och går för att rösta och man har valkaffe. Det är en högtidlig stund, och man respekterar demokratin på det sättet.

När vi börjar prata om att ha vallokaler i livsmedelsbutiker och i bussar så försvinner en del av den här känslan och aktningen för demokratin.

Tack, herr talman!

Ledamoten Wikström har en väldigt intressant frågeställning. Det är viktigt att upprätthålla denna högtidlighet, men samtidigt har vi ett bekymmer med valdeltagandet i vissa grupper. Det är utgångspunkten för min kommentar.

Uppsökande arbete är därför väldigt viktigt för att nå ut till medborgare som ibland inte deltar. Vi behöver göra en bedömning av de grupper som har ett mycket lågt deltagande. Kanske det viktigaste är att dessa grupper får göra sin röst hörd och att de kommer i kontakt med valprocessen.

Jag tror att det handlar om fostran bland unga, särskilt att de redan som unga vuxna får veta att det är viktigt att rösta. Om de kommer i kontakt med detta, till exempel genom att gå med sina föräldrar, äldre släktingar eller kompisar, och klär upp sig med hattar och hela köret, så är det jättebra.

Men det är också viktigt att tänka på de som inte har den möjligheten. Alla röster räknas, och jag tror att det här är en avgörande fråga.

Tack, talman!

Ja, just det med fostran som ledamoten är inne på, jag tror mer på det än att rösta i matvarubutiker. Jag anser att det är viktigare att stärka känslan av att vara ålänning och att förstå varför det är viktigt att bidra till att vi kan bevara vårt fina, självstyrda samhälle. Det tror jag är en bättre väg att gå.

Det finns också andra problem med att ha röstning på platser som matvarubutiker och bussar. Det är mycket valreklam runt valet, men just på de här platserna där man röstar är det vanligtvis ingen valreklam alls. Det är förbjudet, eller åtminstone finns det en slags respekt bland alla partier att man inte lägger upp valreklam där.

Det blir mycket svårare att hantera situationen om vi börjar gå in på platser där det vanligtvis existerar mycket valreklam.

Tack, herr talman!

Jo, det är bra att vi problematiserar, men jag tycker ändå att vi behöver kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och förstå att det ena inte behöver utesluta det andra. Jag tror att vi behöver se både pragmatiskt och ceremoniellt på det här, och att vi erkänner att detta är en viktig fråga, både för känslan av att faktiskt vara en deltagande medborgare och för att alla har olika förutsättningar.
Jag anser att det är viktigt att vi ser till att så många grupper som möjligt faktiskt kommer att rösta.

När det gäller vallokaler och valreklam råder det ändå valfred, och vi brukar tycka att det är viktigt att upprätthålla och hedra valdagen genom att inte kampanja då. Men om man vill att det ska vara ett problem så kan man göra det till ett problem. Jag tror att vi kan lösa det.

Om målet är att så många som möjligt ska kunna engagera sig och rösta, så tror jag att det behöver vara vår första prioritet. Men det är en bra diskussion. Tack för en bra replik!

Talman!

Fria och rättvisa val är själva grunden för vår demokrati här på Åland. Därför är vallagstiftningen också en av de viktigaste lagarna vi har. Den reglerar hur människor kandiderar, hur vi röstar och hur våra val genomförs.
Därför är det också naturligt att lagen med jämna mellanrum ses över när erfarenheter från genomförda val visar att vissa delar kan förbättras eller förtydligas.

Det lagförslag som nu behandlas innehåller i huvudsak just sådana justeringar.

Ett av de mer betydande förslagen är att tidigarelägga kandidatnomineringen. Erfarenheter från tidigare val visar att tiden mellan fastställandet av kandidatlistorna och början av förtidsröstningen varit ganska kort.

Genom att flytta processen något tidigare skapas bättre förutsättningar för valadministrationen, för distributionen av kandidatlistor och inte minst för den offentliga debatten inför valet.

När kandidatlistorna fastställs tidigare får väljarna också mer tid att ta del av kandidater och politiska alternativ inför valdagen.

Lagförslaget innehåller också åtgärder som stärker tillgängligheten till valet. Kravet på minst ett förtidsröstningsställe i varje kommun och möjligheten till kvällsröstning under förtidsröstningen är viktiga steg för att göra det enklare att rösta.

I det senaste lagtingsvalet röstade drygt 70 procent av de röstberättigade ålänningarna. Det är bra, men samtidigt en påminnelse om att det fortfarande finns många som inte deltar.

Ett levande demokratiskt system förutsätter ett aktivt deltagande. Därför är det viktigt att lagstiftningen gör det så enkelt och tillgängligt som möjligt att rösta – både i lagtingsvalet och i kommunalvalet.

Utöver detta görs ett antal förtydliganden i lagen, bland annat kring valbarhet, jävsregler, kandidatregister och skyddet för personer med spärrmarkering i vallängderna. Spärrmarkering innebär, vad jag förstår, att en persons adressuppgifter är skyddade av säkerhetsskäl. Lagändringen säkerställer att också dessa personer tryggt kan utöva sin rösträtt.

Talman! Centerns lagtingsgrupp ser positivt på att vallagen utvecklas stegvis utifrån de erfarenheter vi fått i samband med våra val.

Små men viktiga justeringar gör systemet tydligare och mer tillgängligt – både för väljare och kandidater. För oss är det viktigt att lagstiftningen fortsätter att stärka förtroendet för våra val och göra det lätt för ålänningar att rösta.

Från Centerns sida ser vi därför fram emot den fortsatta behandlingen av lagförslaget i lag- och kulturutskottet. Tack, talman!

Talman!

Bästa lagting och övriga åhörare! Obunden Samling anser att det är en liten förbättring av vallagen och har därför inte så mycket mer att tillägga.

Frågan om valfinansiering och senareläggning, som man valde att inte lagstifta om, var helt klart intressant ur ett lagtekniskt perspektiv, men de blev nu inte aktualiserade.

Som sagt, det är en liten förbättring att man utökar möjligheterna att delta i val, och genom detta system måste fler människor lära sig om valsystemet. Det kommer att behövas fler personer som administrerar det hela, vilket är bra.

Jag kan göra en personlig reflektion här. Jag har själv varit involverad i valförrättande, både i allmänna val och i kyrkoval. När det gäller placeringen av röstningsställena har kyrkan försökt att synas på platser där människor rör sig mer, vilket jag vet att man också diskuterar i Sverige. Frågan är hur stor effekt detta har. Generellt har svenskarna ett otroligt högt valdeltagande, och kulturellt sett är vi svenskar lika på många andra sätt. Men vi har ett betydligt lägre valdeltagande i procent jämfört med svenskarna. Det skulle vara intressant att veta vad detta beror på, särskilt när vi annars är så lika. När det kommer till att rösta är vi betydligt mer "soffliggare" än vad man är i Sverige generellt. Kanske borde vi titta på sådana faktorer också.

Jag delar det som lagtingsledamoten Wikström har nämnt. Att börja med buss och sådant så där tror jag att vi måste fundera på hur mycket resurser vi ska lägga ner. Folk måste själva förstå vikten av att delta.

Som en avslutande, kanske lite skämtsam kommentar, vill jag säga att ett lågt valdeltagande nästan kan ses som en bekräftelse på att folk är nöjda med sina politiker. Man kan se det så också, att om man inte röstar in en ny politiker, så är man väl nöjd med dem som redan finns. Det går säkert att se det på många andra sätt också. Tack, talman!

Talman!

Normalt sett är jag ganska konservativ och vill att det ska vara som det alltid har varit. Men i det här fallet kan jag förstå det som ledamoten Listherby försökte lyfta fram: behöver vi inte anpassa oss till det samhälle vi lever i just nu, istället för att se tillbaka på hur det var på 1920-talet? Vi har förändrats, och vi vill ha det bekvämt.

När jag var i Estland i höstas såg jag stora vallokaler inne i köpcentrum, och jag tyckte inte att det var något konstigt med det. Jag tänkte att det var smidigt – kan man göra det på samma gång? Om man känner för att klä upp sig kan man väl ta på sig hatten och gå in i köpcentret för att rösta. Vad är skillnaden mellan dem som kommer i sina shorts och dem som klär upp sig? Vi kan passa på att göra det samtidigt.

Jag menar att vi måste möta människor utifrån det samhälle vi lever i.

Tack, talman!

Ja, lagtingsledamot Holmberg-Jansson, jag var lite inne på att man kan titta på vallokaler där folk rör sig. Jag tog upp som exempel kyrkan på Åland som har försökt agera när det gäller förtidsröstning, dock utan nämnvärt slutresultat, enligt mig.

Talman!

Något är fel när vi har så pass lågt valdeltagande som vi har. Kanske är det för krångligt. Har vi verkligen sett till att det finns tillgång till vallokaler för personer med funktionsnedsättning? Man kan rösta om man bor på äldreboende.

Vi behöver möten och vi behöver få fler unga att tänka: "Det är val nu, jag röstar!" Det ska vara enkelt att rösta. Samtidigt som jag tycker att det är fantastiskt att gå och rösta på valdagen, så är det också smidigt att ha det gjort i förväg, ifall något skulle hända och man inte kan.

Jag tycker att det är bra att vi har den här diskussionen här i lagtinget. Hur kan vi underlätta för fler att göra valet att rösta?

Tack, talman!

Som sagt, det är lite intressant hur Sverige konstant har ett valdeltagande över 80 %, medan vi alltid ligger på knappt 70 % eller där omkring. Ändå är det min uppfattning att vi har väldigt liknande system och liknande placeringar av vallokaler. Det är fascinerande hur det kan skilja sig. Det är bara min reflektion.

Talman!

Först och främst, jag håller med. Jag uppfattar nästan att vicetalmannen var lite besviken över att de här spännande frågorna, de två paragraferna som faktiskt hade kunnat få en att klia sig i huvudet, nu är borta. Men som sagt, det föranledde lite för mycket för att sätta in i en så viktig lag i ett så tidigt skede.

Jag tycker också att vicetalmannen lyfter fram en viktig aspekt, att vi borde titta mer på valdeltagandet. Det är en generell fråga inom områden när det gäller självstyrelsen, där vi har helt egen behörighet. Vi kan diskutera valdeltagande och demokratier, men också utbildning och sjukvård. På vilket sätt forskar vi i vår vardag? Det skulle vara otroligt viktigt att förstärka detta för samhällsutvecklingen i stort.

Sedan skulle jag gärna också kommentera det här med vallokaler och deras placering, ifall jag ges möjlighet.

Tack, talman!

När det gäller forskning, vad beror det på att svenskarna agerar på det sättet? De gör en utvärdering i efterhand, där de ganska omgående och på ett omfattande sätt bedömer hur genomförandet har varit. Vad gick bra och vad gick mindre bra? Det kanske är en aspekt att beakta. Det finns mycket att titta på.

Talman!

Det görs också här från central nivå, men djupa forskning med kvalitativa studier och intervjuer så det saknar vi förstås i stor utsträckning. ÅSUB gör också ett visst arbete.

När det gäller vallokaler, precis som vicetalmannen nämner så kan det vara en faktor bland många, men det brukar generellt bedömas som att den faktorn har ganska lite påverkan. Istället är det socioekonomisk bakgrund, demografiska strukturer och tillgänglighetsfaktorer som har större betydelse.

Just därför tycker jag att den här bussen till gymnasieskolorna är bra. Det är en grupp som vi vet att har lågt valdeltagande, och det är viktigt att försöka nå dem.

Samma sak gäller tillgänglighetsfaktorer. Ju fler vallokaler det finns och var de är placerade påverka, är de på platser där folk naturligt strömmar förbi så ökar det valdeltagandet. Förtidsröstningen är förstås kommunoberoende i den aspekten.

För mig handlar det mycket om att bygga ett samhälle för människorna. Eller ska människorna anpassa sig till samhället?

Tack, talman!

Som minister Zetterman var inne på: vilka åtgärder ska vidtas? Hur mycket ska samhället anpassa sig när det gäller just val? Det är viktigt att det finns någorlunda lika förutsättningar för alla, särskilt för personer som har svårt att ta sig till vallokalerna. På något sätt behöver vi hjälpa dem, och det finns ett system för det som kanske kan göras bättre.

Men att börja bussa folk och ungdomar som är fullt kapabla att ta sig fram och som vet att det är val, är inte rätt väg att gå. Det skapar en massa andra problem. Tittar man runt i världen tror jag inte att det är särskilt vanligt.

När det gäller just val så har vi det inte ganska lika här som i västerlandet. Jag tror inte att vi behöver leda utvecklingen med att införa inkastare, så att säga. Det tror jag inte.

Herr talman!

Detta borde bli ett ganska kort anförande.

Vallagen är något som angår oss alla; alla partier här i salen, små som stora, alla röstberättigade ålänningar och framför allt alla som ställer upp i val.

Landskapsregeringen har förankrat arbetet bra under hela processen och dessutom visat stor lyhördhet.

Jag ska öppet medge att jag var skeptisk till några av de ganska yviga formuleringarna om demokrati i regeringsprogrammet. Men genom förankringsarbetet, den resa som har lett fram till den här lagen, har ni visat att ni har viljan att leva upp till dessa ideal.

Det är därför mycket lite som kommer som någon överraskning för oss moderater i lagförslaget. Mycket av det som föreslås här är vettigt.

Landskapsregeringen garderar sig mot exceptionella händelser vid vallokaler utanför Åland. Det är trist, men det är behövligt. I den tidigare versionen ingick förslag om att ytterligare strängera valfinansieringen. Detta har regeringen klokt nog strukit för att behandla frågan om valfinansiering i ett senare skede.

Från moderat sida vill vi påminna om att den åländska lagen om valfinansiering redan i dag är sträng och fordrar inte bara en betydande vandel från de inblandade, utan också betydande resurser i form av olika pappersexerciser från våra partier, som i praktiken är små föreningar drivna av frivilliga krafter. Här är det alltså inte en god tumregel att ju strängare desto bättre för demokratin. När det blir för strängt, då blir tröskeln för hög för den enskilda människan att ställa upp i vårt gemensamma samhällsbygge. Det blir då i praktiken en resursfråga och när regelverket blir för krångligt, då försvåras också de åländska partiernas politiska uppdrag. Visionerna för ett bättre Åland tyngs ner av pappersarbete.

De åländska partiernas vardag är redan i dag tillräckligt krånglig. En god tumregel inför översynen av finansieringslagen är därför: Gör livet så fritt och enkelt som möjligt för de åländska partierna. Krångla inte till det.

Glöm inte, talman, att demokratins syre stavas frihet! En fri tillvaro är en förutsättning för att demokratin ska spira och utvecklas. En fri vilja är en förutsättning för kandidaters engagemang. Det är positivt att regeringen inte reglerar sönder detta område bara för att man kan. I det avseendet sticker denna lag ut på ett positivt sätt.

Talman! En fråga som vi moderater brinner för handlar om att engagera exil ålänningarna och deras möjligheter att rösta i lagtings- och kommunalval; ålänningar i Dubai, Australien och till sjöss som vill göra sin röst hörd i hembygden.

Vi noterar här samma förordningsfullmakt som tidigare, alltså att de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland ska fastställas i landskapsförordning. Även om detta berörs nu indirekt i lagförslaget, får ni gärna från regeringens sida klargöra lite och berätta hur de preliminära planerna ser ut för ålänningar i fjärrled som vill kunna göra sin röst hörd. Tack för ordet!

Talman!

Ledamoten Valve ställer en direkt fråga, och som jag nämnde i ett tidigare replikskifte, förstärks möjligheten till förtidsröstning nu när kandidatnomineringarna blir klara tidigare.

Vår uppfattning, efter analysen av föregående val, är att det tilltag som gjordes förra mandatperioden var en mycket bra åtgärd. Det är inte planerat att minska den omfattningen; istället tittar vi på hur vi kan bibehålla den eller eventuellt utöka den. Det måste förstås göras med viss eftertanke.

Frågan är kanske lite tidigt väckt, men det är inte något vi kommer att backa ifrån. Vi ser det som en mycket lyckad åtgärd. Jag tycker att det är positivt att regering efter regering, faktiskt arbetar med den här frågan och att vi tar frågan om lågt valdeltagande på allvar, särskilt vikten av att få förstagångsväljare att rösta. Det är helt centralt för att bygga vidare på ett livslångt valdeltagande.

Talman!

Tack för den repliken! Jag tolkar det som att den tidigare linjen från föregående regering, där man har utvalda ambassader och röstningsställen i världen, är något som man även bygger vidare på inför kommande val.

Talman!

Just när det gäller de här unga personerna är det förstås många i arbetsför ålder som vistas utomlands, men en stor grupp är de unga. Förstagångsväljare kan man vara ända tills man är en bit över 20 år. Många av dessa unga studerar på universitet och högskolor på annan ort, och de omfattas också av förtidsröstningen.

Vi vet och all forskning visar på att om du deltar i ditt första val, är sannolikheten stor att du kommer att fortsätta göra det. Det var därför vi också hade ett försök med en 16-årig åldersgräns för kommunalvalet.

Det är också därför jag talar så varmt om att ställa upp bussar, temporära lokaler utanför gymnasieskolorna, just för att öka medvetenheten kring det första valet.

Talman!

Det är ett bra besked, och sedan kan man återknyta till vad som tidigare sades i debatten, att ett lågt valdeltagande kan tolkas på många sätt. Ett sätt det kan tolkas på är att man är nöjd med de nuvarande beslutsfattarna och vill man byta ut dem fordras rimligtvis ett högre valdeltagande.

Talman!

Lagtingsledamöter och åhörare, det är något särskilt med att stå här och diskutera just vallagstiftning. För medan mycket av vår politik handlar om sakfrågor, resurser och prioriteringar så handlar vallagen om själva grunden vi står på. Det handlar om mekanismen som gör allt det andra möjligt, och om förtroendet mellan medborgarna och oss som representerar dem.

Och förtroende, talman, det byggs aldrig av sig självt. Det kräver arbete, omtanke och ibland också justeringar när tiden förändras. Det är ett viktigt och ansvarsfullt arbete för att modernisera och säkra vårt demokratiska system för kommande val.

En av de mest centrala delarna i förslaget är att varje åländsk kommun ska ha minst ett allmänt förtidsröstningsställe. För oss socialdemokrater är det en självklarhet. Rätten att rösta ska inte vara beroende av var du bor eller hur långt du har till närmaste servicepunkt. Kravet på minst en kväll med öppet till klockan 20 är lika logiskt. För många människor är det just efter jobbet som möjligheten finns att rösta. Det här är små förändringar i lagtexten, men stora förbättringar i praktiken, särskilt för dem som redan känner att tiden inte räcker till.

Valbussen vid våra gymnasieskolor som minister Zetterman nämnde samt ledamot Listherbys exempel på köpcenter är mycket bra exempel på hur vi skulle kunna nå flera vilket vi varmt understöder.

Talman! Förslaget att tidigarelägga kandidatnomineringen kan vid första anblick verka som en teknikalitet. Men det är mer än så. Det skapar en bättre rytm inför valen med mer tid för partierna att informera, mer tid för kandidater att möta väljarna, mer tid för samhällsdebatt. Och lika viktigt är att det underlättar den administrativa delen av valen. Vi har haft återkommande problem med tajta tidsfönster kring tryckning och distribution av kandidatlistor, och det skapar en onödig stress både hos valmyndigheter och partier. Den stressen leder i sin tur ibland till misstag. När demokratin ska fungera är det inte fel att ha lite marginal.

Det är också bra att reglerna kring valbarhet förtydligas. I dag finns det en viss oklarhet kring när olika villkor ska vara uppfyllda. Att göra den processen mer transparent och tydlig är en fråga om rättssäkerhet både för kandidaterna och för centralnämnderna. En person ska veta när hen behöver ha uppfyllt kraven och myndigheterna ska veta hur de ska bedöma frågan.

Talman! Jag vill särskilt lyfta fram det landskapsomfattande kandidatregistret. Det ger oss en samlad plats för information om kandidaterna, det stärker transparensen och det förbättrar möjligheterna att bedriva statistik och forskning om valen. Vi vet att kunskap om representation, om ålder, kön, fördelning mellan kommuner är viktigt för att utveckla demokratin. Och att journalister får avgiftsfri tillgång till uppgifter ur registret är ett steg i rätt riktning. En öppen demokrati kräver en informerad offentlighet.

Jag vill även säga något om den kanske mest förbisedda delen av lagstiftningen alla de förändringar som rör administrativa rutiner, centralnämndernas tidtabeller, möjligheten till distansmöten och de förtydliganden som görs efter erfarenheterna från tidigare val. Det här är sådant som sällan hamnar i rubrikerna, men det är precis sådant som gör att valen fungerar även när något oväntat inträffar. Och vi vet av erfarenhet från pandemier, stormar, datasystem som ligger nere att det kommer händelser som kräver handlingskraft och flexibilitet. Att lagen nu tydligt tillåter snabba beslut om ersättande vallokaler vid exceptionella händelser är en sådan trygghetsbyggande komponent.

Talman! Jag vill säga att det här är en bra och balanserad modernisering av vår vallagstiftning. Den är pragmatisk, den är genomtänkt och den tar både demokratins idéer och dess praktiska vardag på allvar. Det är också glädjande att remissvaren i bred utsträckning har varit positiva och konstruktiva. Oenighet finns, och den ska finnas men överlag finns det en bred förståelse för att vårt valsystem behöver hållas levande och uppdaterat.

För oss socialdemokrater är målet alltid att stärka jämlikheten i det demokratiska deltagandet. Att se till att alla ålänningar oavsett bakgrund, bostadsort, resurser eller livssituation har lika möjlighet att göra sin röst hörd. Den här lagstiftningen tar flera konkreta steg i den riktningen.

Socialdemokraterna stöder därför den fortsatta behandlingen i lag- och kulturutskottet. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack så mycket ledamot Löthman. Jag vill också i det här replikskiftet lyfta fram vikten av de fysiska lokalerna och möjligheten att kunna lägga sin röst.

Tidigare idag har vi hört att Sverige gör något väldigt bra. Man har ett mycket högt deltagande i riksdagsvalen, över 80 procent, vilket är exceptionellt. Vad gör Sverige för att uppnå detta? De är nära där människor rör sig. Man möjliggör röstning i köpcentrum och har även valbussar. Dessa valbussar är inte bara placerade vid skolor, utan de rör sig runt om i samhället, där människor kan möta upp en buss.

Det handlar inte om att packa människor på en buss, utan om att få dem att komma till bussen för att avlägga sin röst. Vill vi förstå vad Sverige gör för att ha ett så högt röstdeltagande? Då har vi två viktiga komponenter att beakta.

Tack, talman!

Tack, ledamot Listherby. Jag håller helt med dig. Sverige gör ett mycket bra arbete för att nå de väljare som vi hittills inte har lyckats nå på Åland. Det här är bra exempel som lyfts fram för att nå dessa grupper. Med de tidigare erfarenheter jag har av att arbeta med barn och ungdomar, så är det just här vi ska lägga krutet.

Talman!

Ibland förstår man varför man är i samma parti. Jag tänkte säga mycket av det som ledamot Listherby sa om Sverige och hur de arrangerar sina val. Men det kan också tilläggas att vi på Åland i dag har 40 % av de boende som inte är födda här. Många av dem har förstås hembygdsrätt, men vissa av dem har det inte.

Ser man på andra länder, så är det gruppen inflyttade som ofta har ett lägre valdeltagande. Så ser det också ut på Åland, där vi har en hög andel inflyttade. Det kan vara en av våra förklaringar till det låga valdeltagandet. Jag tror att ledamoten uttryckte något kring att det behövs dialog och kunskap hos befolkningen för att förstå att man faktiskt får rösta i kommunalval utan hembygdsrätt.

Det är helt klart så att vi har ett arbete att göra, och det är i huvudsak ett kommunalt ansvar att anordna detta. Vallokalerna är ett kommunalt ansvar. Jag hoppas att vi kan ha goda diskussioner tillsammans med kommunerna i det här ämnet.

Tack, talman!

Tack minister Zetterman. Det är bra att du förtydligar de inflyttande på Åland och deras okunskap ibland om valdeltagande här. Vi har inte varit tillräckligt duktiga på att informera.

Jag är väl lite skadad som har arbetat som lärare, men man kan aldrig ge tillräckligt med information.

Talman!

Det här är en fråga som har varit aktuell för demokratiarbetsgruppen och de tjänstemän som ingår i den. De har börjat föra diskussioner med kommunerna inom detta område. Det är kommunstyrelsen som de som fattar besluten.

Jag vet att det pågår och har pågått liknande diskussioner i styrelser och eventuellt även i fullmäktigen på Åland. Detta är en del av utvecklingen; vi behöver bli bättre på att informera oss själva inom det politiska skrået kring dessa frågor.

Det skulle vara otroligt intressant om utskottet kunde titta närmare på just detta. Vad gör man för att öka valdeltagandet, och hur kan man planera valet för att uppnå så högt valdeltagande som möjligt? Jag tror att detta skulle vara folkbildande för hela Åland.

Tack, talman!

Jag utgår från att jag får möjlighet att fördjupa mig ytterligare i det här i lag- och kulturutskottet, och det är viktiga frågor som du lyfter.

Det vi inte får glömma bort är tredje sektorns viktiga roll när det gäller integrationsarbete också i den här frågan. De har en mycket viktig roll här på Åland.

Tack, talman!

Bästa ledamöter! Jag måste säga att jag personligen tycker att det här är ett av de mest väl genomarbetade lagförslag som lagtinget har fått ta del av under en väldigt lång tid. Jag vill också framhålla att förankringsprocessen har varit öppen för samtliga ledamöter i lagtinget, oavsett om man sitter i ett stort eller litet parti.

När man tittar på remissinstansernas utlåtanden och de 40 remissinstanser som har fått ta del av detta, kan man bara konstatera att landskapsregeringens tjänstemän och ministern har gjort ett otroligt bra arbete.

Jag har egentligen inte mycket mer att tillägga utöver vad som har sagts tidigare. Jag vill ändå påpeka att vallagstiftning är den som möjliggör en demokrati och som styr demokratins spelregler. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt ser över lagstiftningen och gör ändringar när vi anser att det behövs.

Flera förbättringsförslag har nämnts här tidigare, såsom att tidigarelägga kandidatnomineringen. Det är förstås positivt, eftersom det ger kandidatlistor och förtidsröstningen mer tid. Detta är bra både för den politiska debatten och för det administrativa arbetet.

Jag tror också - fast vi i Pro Åland generellt sett inte är för centralisering - att när det gäller ett landskapsomfattande kandidatregister så ser vi positivt på det, vilket också får stöd från ÅSUB. Det finns inga konstigheter där.

Jag minns att det under förra lagtingsperioden var bekymmersamt med postgången, särskilt i Sverige, som nu är långsam. Det var svårigheter när folk hörde av sig och ville delta, och de undrade om de skulle få handlingarna i tid och om de skulle kunna skicka tillbaka dem till Åland i tid. Därför är det positivt att det finns mer tid för dem som bor utanför Åland.

Det jag däremot funderar på är kommunerna. Vi vet att det kontinuerligt pågår en diskussion om kommunstrukturerna på Åland, och om de inte är bärkraftiga av någon anledning, finns det ett stort intresse från flera partier att sammanslå kommunerna. Nu säger man att det inom kommungränsen ska finnas ett förhandsröstningsställe. Det är i och för sig rimligt med tanke på hur kommunstrukturen ser ut nu. Men min fråga till landskapsregeringen är: Hur säkerställer vi i framtiden tillgången till röstningsställen så att den fortsätter att vara god, särskilt för skärgårdsbor? Låt mig ge ett exempel. Om vi skulle ha ett val här inom mars månad, är minimitiden för att delta i en omröstning om du bor i Brändö, på en ö, fem timmar. Så gles är nämligen turlistan. Det är inte bara den enda skärgårdsö som har det problemet. Det gör att man kanske i skärgården behöver fundera på andra lösningsmodeller. Det är orimligt att man ska behöva avsätta nästan en arbetsdag för att kunna delta i ett demokratiskt val. Här kanske vi behöver tänka till lite.

Det fördes en diskussion tidigare, och vår åsikt i Pro Åland är att varför skulle vi inte kunna ha ett röstningsställe i något lokalt centrum på norra Åland, i Maxinge eller någon annanstans där kommunen tycker att det skulle vara ändamålsenligt att ha det? Det skulle vara bra, eftersom fler som väljer att rösta skulle kunna göra det. Ju lättare vi gör det, desto fler kommer att delta.

Sedan finns det förstås de som gärna klär upp sig och går i samlad tropp med familj, släkt och grannar till kommunhuset eller annan lokal för att rösta där. Det är också möjligt. Det gäller för oss att skapa så många möjligheter som möjligt. Jag kanske inte formulerade mig helt perfekt härifrån talarstolen, men jag tror att alla förstår vad jag menar.

Jag ger fullt stöd till målsättningen, som jag uppfattar att medlemmarna i lag- och kulturutskottet har, att vi ska behandla detta mycket seriöst. Men det verkar inte finnas några direkta problem i dagsläget. Tack!

Talman!

Jag tycker att det är bra att ledamoten också är positiv till att se hur man kan lösa det för Åland.

För mig är det så att Åland är Åland, och varför skulle man inte kunna ha att alla kommuner röstar i Maxinge? Vad är det som ska hindra det egentligen? Någon gång får man väl in till stan och handlar eller något sådant. Det skulle ju vara möjligt tycker jag.

Men sedan det här när det gäller att få sina röstsedlar för att kunna rösta om man bor utanför Åland , så jag vet inte om det finns något problem. Skulle man kunna hämta dem digitalt? Att man får en röstsedel digitalt för att sedan kunna skicka den på rätt sätt vidare, jag vet inte om det skulle vara möjligt? Jag vet att man via bankkoder kan hämta ut sin röstsedel för att skicka in den, inte att man röstar digitalt. Man skickar den på posten. Men vi fick ju (… taltiden slut).

Talman!

Jag gräver djupt i mitt minne och försöker komma ihåg: var det inte så att man kunde ta ned det digitalt? Eller var det så att man inte kunde ta ned det digitalt förra gången det var val?

Oaktat detta är det väl så att om man skulle vilja vara väldigt flexibel, så kanske det är möjligt. Jag vet inte om det är juridiskt möjligt, men jag ska tillstå att jag är osäker. Men då kan man ju bara ladda ner det här, och så görs granskningen när det kommer in. Om det visar sig att du inte var berättigad att rösta, så kasseras den röstsedeln. Jag kan tycka att det skulle vara det enklaste, men jag vet inte. Det är lägligt, men jag vet inte om det är lagligt.

Talman!

Det är bra att ledamoten sitter i lag- och kulturutskottet, så att hon kan se om detta är lägligt och lagligt. Jag tänker på det som framkom under det senaste valet. Det var många som inte hann få hem sina röstsedlar innan det var för sent att skicka in dem. Dessutom var det problem med postgången.

Om man hade kunnat ladda ner röstsedlarna någonstans för att skicka in dem, skulle det ha underlättat kontrollen när de väl kommit fram. Det skulle också vara enklare för dem som är till sjöss eller har svårt att få postgången att fungera. Jag tycker att det är en tanke som vi kan ta vidare.

Talman!

Absolut och jag ser att ansvarig minister här begärt ordet så kanske vi här och nu kan få svar på den frågan.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Thörnroos. Det här är intressant. Jag var också på ett köpcentrum tidigare, och där var det ett jättestor val för förtidsröstning. Vi talade om det tidigare.

Jag tänkte också att om man har en ambulerande buss, så kanske den skulle kunna vara ute i skärgården vissa dagar. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett fysiskt konkret ställe. Vi kan tänka lite större och lite bättre.

Det handlar om hur man organiserar det, kanske som en taxi eller på något annat sätt. Men jag tror att vi inte ska vara så låsta vid att fysiska platser måste vara i en kommungård eller liknande för att nå en bredare del av befolkningen.

Talman!

Det kanske är så att man behöver titta på olika alternativ och sedan utvärdera efter valet för att våga satsa mer på den här insatsen. Det finns mycket att arbeta med. Men jag vet att människan av naturen är lat, och det är jag också. Jag dömer andra utifrån mig själv.

Jag tror att man behöver vara extremt samhällsintresserad för att börja resa långt eller hantera en massa krångel för att kunna rösta. Därför är det jätteviktigt att vi skapar möjligheter för så många som möjligt att delta.

Nu vet jag inte hur jag har fått för mig det här, men jag kanske har helt fel. Jag vill bara påpeka att förtidsröstningsställena är öppna för alla. Du kan komma från vilken kommun som helst till vilket förtidsröstningsställe som helst. Jag vet att jag har förtidsröstat i en annan kommun än den jag bor i, eftersom jag jobbar där. Det var så himla praktiskt. Därför måste vi också ha klar och tydlig information så att folk vet att det verkligen inte är jättesvårt eller långt att komma dit, oavsett var man befinner sig. Ser du ett förtidsröstningsställe kan du gå dit när du är i närheten, och det tar bara en sekund att skriva siffrorna.

Vi måste se till att informationen är väldigt klar och tydlig om hur enkelt det är att rösta. Det är inte så krångligt, det är inte så svårt. Generellt tror jag att detta kan öka deltagandet, men vi har framfört dessa synpunkter vid tidigare tillfällen under hela den här processen. Jag tycker att det blev ett ganska bra resultat som vi fick presenterat.

Talman!

Först och främst vill jag tacka ledamoten Thörnroos för berömmet, även om det nog levererades för ett litet hack i sidan, men det får man väl ta.

Framförallt tycker jag att det är bra att ledamoten lyfter fram tjänstemännens roll i detta. Det finns många tjänstemän, både i landskapsregeringen och ute i kommunerna, som faktiskt prioriterar den här valfrågan och tar den på mycket stort allvar. Det gör de rätt i, och det arbetet ska uppmuntras.

Ledamoten resonerar om valmöjligheten i skärgården eller om man bor längre bort. Jag tänker att det finns flera olika system för detta. För de äldre har det funnits möjlighet att rösta från ålderdomshemmen i många år. Det finns heller ingenting i en presumtiv framtida kommunstruktur som hindrar att man har flera vallokaler i Mariehamns stad och idag finns det redan tre. Jag tycker att det skulle vara självklart för en ny kommun att ha vallokaler i flera av de olika kommundelarna. Jag kan inte se hur man skulle kunna komma till ett annat resultat än det.

Talman!

Det borde ligga i allas intresse att så många som möjligt deltar. Om man väljer att inte delta är det ett aktivt och medvetet val. Då tycker jag att man också bör vara tyst när den politiska diskussionen pågår, särskilt på sociala medier. Om man inte orkar ta sig till en vallokal, anser jag att man har förverkligat sin rätt att tycka till för mycket, om jag ska vara helt ärlig.

Det här får jag säkert "äta upp" någon gång.

Talman!

Om det inte blir aktuellt att ordna flera vallokaler, då har lagstiftaren möjlighet att ange maxgränser för vallokaler. Jag tror inte att det är ett problem.

I skärgården är brevröstningen väldigt central för många. Det är ett högt valdeltagande där, och många förtidsröstar. Tidigare har man endast kunnat beställa valsedlarna skriftligen, men nu blir det mer lättillgängligt, och man kan göra det över telefon.

I arbetet med Medborgarportalen diskuterar vi också möjligheten att hantera detta digitalt, så att det blir mer tillgängligt på alla sätt och vis. I Finland är det möjligt att beställa valsedlar via ministerierna och offentliga kanaler. Det är något som vi har på gång. Men som sagt, vi måste ha den digitala infrastrukturen på plats först, och det kommer via Medborgarportalen.

Talman!

Jag tror att det är bra att man arbetar i den ordningen. Vi såg här för några perioder tillbaka i historien, när man försökte sig på digitaliseringen direkt, utan att förarbetet hade hunnit med i den utsträckning som behövdes och det gick så där, om man uttrycker det så. Man öppnade eller stängde den digitala arenan dit man skulle anmäla sig, och några dagar senare fick man konstatera att det havererat totalt. Då fick man göra om det på nytt, på samma sätt som man gjorde tidigare.

Men jag tror att alla goda förslag som nu har mottagits från de ålänningar som är intresserade av att delta i valen är värdefulla.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.