Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Ålands pensionsfonds förvaltning och lagstiftning.

Styrelsen för Ålands pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar. Därför är dagens lag ej ändamålsenlig då den stipulerar att vissa grupperingar har garanterade styrelseplatser. Genom att dessutom förstärka pensionsfondens personalstyrka, som idag består av endast en person, kunde pensionsfonden själv förvalta delar av de tillgångar vilka det idag utbetalas provisioner för och som till stor del består av fonder. En sådan förstärkning skulle sålunda inte enbart ge en ytterligare personell resurs, men även en utgiftsminskning med tanke på provisionernas och förvaltningskostnadernas totala omfattning. En uppdatering av fondens placeringsstrategi kunde också säkerställa att fondens alla investeringar håller sig inom hållbarhetskriterierna.
Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att påbörja revideringen av landskapslagen om Ålands pensionsfond samt en omstrukturering av pensionsfondens förvaltning.

Talman! Ålands pensionsfonds tillgångar var per 31.12 2019 ca 480 miljoner euro. Det är ungefär en årsbudget för landskapet Åland. Jag vill på intet sätt klanka ned på enskilda styrelsemedlemmars arbete under åren. Det jag vill uppnå med denna motion ska ses som ett ansvarstagande om att pensionsfondens tillgångar hanteras på ett för framtiden ansvarsfullt och optimalt sätt. Vår ekonomi befinner sig under ett hårt tryck, som inte kommer att ställa lägre krav på en god avkastning på pensionsfondens investeringar. För att inte riskera ett onödigt budgetslitage och med tanke på att pensionskostnader överlag är en av framtidens stora utmaningar.
Pensionsfondens uppgift är att fondera pensionsmedlen så att de blir till största nytta för landskapets pensionssystem och pensionstagare. Ansvaret för att medlen räcker till för att täcka alla framtida pensionsutgifter ligger hos landskapet Åland. Penningvärdet av de framtida kostnader som förorsakas av alla intjänade pensionsförmåner vid en viss tidpunkt utgör landskapets s.k. pensionsansvar eller pensionsansvarsskuld som den så ofta kallas. Pensionsansvarsskulden tas upp i landskapets bokslut som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Enligt en beräkning utförd av Keva hade landskapet Åland en pensionsansvarsskuld på 772 miljoner euro per 31.12.2017. På basis av denna beräkning har man utfört en approximativ beräkning av landskapets pensionsansvar per 31.12.2019, där beloppet stigit till 793,3 miljoner euro.

Det här visar behovet av att fondens tillgångar får en maximalt bra styrning. Givetvis ska alla landskapsregeringens styrelser vara professionaliserade, det borde vara en självklarhet, men där råder idag ett subjektivt politiskt tyckande vid utnämningarna och ingen större bedömning av styrelsernas kompetensförsörjning verkar göras. Gällande pensionsfonden ligger en lagstiftning i botten. I 2 kapitlet 3 § står följande att läsa. Till pensionsfondens styrelse utser landskapsregeringen för fyra kalenderår i sänder sju ledamöter med personliga ersättare. Bland ledamöterna utser landskapsregeringen en ordförande och en vice ordförande. Tre av ledamöterna och deras personliga ersättare utses bland personer som föreslagits av de mest representativa fackliga organisationerna.
Det är denna lagstiftning som bör revideras och på så sätt uppnå optimal kompetens i styrelsen.
En förstärkning av personalstyrkan kan inte minst ses som en säkerhetsaspekt. Det är inte ändamålsenligt att en person ensam ansvarar för en sådan jätteportfölj med tanke på om personen blir sjuk, slutar eller något annat.
En uppdatering av fondens placeringsstrategi kunde också säkerställa att fondens alla investeringar håller sig inom hållbarhetskriterierna. Detta är även något som landskapsregeringen har med i sitt regeringsprogram. En åtgärd som borde förverkligas omgående. Tack talman!

Talman! Det är med glädje jag kan konstatera att jag inte är ensam med mina strävanden efter att det enbart ska vara kompetens som avgör vilka ålänningar som ska tillsätta viktiga styrelseposter. Jag är likt ledamot Holmberg helt emot att man, som i dag, viger platser genom pensionsfondens styrelse åt en specifik grupp. Vidare vill jag ställa frågan till ledamot Holmberg om han anser att det enbart är just denna specifika grupp i detta specifika ärende som han är ovillig till att särbehandla eller delar ledamoten min uppfattning om att alla landskaps- och kommunorgan också bör tillsättas på basen av kompetens och engagemang snarare än på medfödda faktorer som den enskilde individen inte kan påverka.

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Min åsikt precis som jag tog upp i anförandet, att alla styrelser ska var professionaliserade. Jag tycker att PAF:s styrelse ett gott exempel på den utvecklingen. Min förhoppning är att politiskt subjektiva tillsättandet ska stoppas, slutas med och att man istället tittar på kompetens. Nu är pensionsfonden av en sådan dignitet att den påminner om en landskapsbudget i omfång, så att här det är ännu viktigare. Tittar man på strukturen på förvaltningen kring Ålands pensionsfond, så finns det saker att göra som skulle kunna utveckla allting till någonting ännu bättre. Jag håller med ledamot Egeland. Tack.

Tack, fru talman! Det förefaller lite oroväckande om ledamoten Holmberg håller med ledamoten Egeland både vad gäller kön och tydligen också människor som har varit anställda vid landskapet och därmed blir utsedda via facket att representera dem i pensionsfonden. Ledamoten Holmbergs anförande indikerar att de tidigare anställda vid landskapsregeringen bland landskapsregeringens myndigheter eller grundskollärare som hörde till pensionsfonden före år 2008 inte skulle vara tillräckligt kompetenta för att få sitta och förvalta pensionsfondens pengar, i form av medlemmar i dess styrelse. Är det så man ska uppfatta ledamoten Holmbergs anförande?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag får väl ta tillbaka en liten del om jag var lite för snabb med min förra replik. Givetvis ska både kvinnor och män ha en likabehandling så att de ska uppnå en jämvikt i styrelsen. Det jag försökte besvara frågan kring var kompetenskraven. Ser vi på Ålands pensionsfond så består den idag av tre av sju styrelseplatser vikta för fackliga representanter. Det bygger ingenting på kompetensförsörjning när det gäller det. Jag är helt övertygad om att den totala kompetensförsörjning i Ålands pensionsfonds styrelse förbättras och attraktionskraften att ta del av det arbete förbättras, om denna lagstiftning ändras. Jag vill ställa en motfråga till ledamot Gunell. Är inte det viktiga för alla pensionstagare och alla som har tjänat Ålands landskapsregering under flera år, är inte det viktiga att pensionsfonden ekonomiskt mår bra?

Naturligtvis är det viktigt. Jag tycker den går bra och jag tycker den har skötts bra genom åren med den styrelsesammansättning som har funnits. För mig indikerar ledamoten Holmbergs anförande och initiativ att det finns en motsättning mellan att man blir utsedd som medlem till styrelsen via facket, att det motsätter att människan kan vara kompetent för uppdraget. Är det så man ska uppfatta ledamoten Holmberg? Att det finns en motsättning i kompetens och fackligt engagemang, eller att bli utsedd av facket?

Tack, talman! Nej absolut inte, varför skulle det vara ett motsatsförhållande? Självklart, de som är kompetenta att sitta i en pensionsfondsstyrelse ska sitta i en pensionsfondsstyrelse eller i alla fall vara tillgängliga att bli utnämnda i styrelsen. Det är en självklarhet. Var i ligger det fiffiga att man ska ha en lagstiftning som särbehandlar en grupp människor. Jag har tagit del av närvaron på pensionsfondens styrelsemöten under flera år bakåt i tiden. Det är ingen rolig läsning när man ser vilka som är närvarande och vilka som varit frånvarande. Pensionsfonden har en omsättning, ett budgetomfång liknande landskapet Åland. Det är väldigt viktigt att den styrelsen fungerar bra. Den har också bestått av andra personer som har haft en väldigt god erfarenhet och kompetens. Det är svårt att bedöma om pensionsfondens utveckling har varit bra (… taltiden slut).

Tack, talman! När det gäller hur styrelsen ska vara sammansatt, kan man säkert diskutera det. Det viktiga är att det finns kompetens, kanske inte lika mycket vem som utser. Kompetens ska finnas där. Man kan tänka sig att de fyra kompetenta, enligt den beskrivningen, klarar av att sköta det här jobbet väldigt bra. Därmed finns tillräcklig kompetens i styrelsen även fast man har andra med som kan vara kompetenta de också. Så egentligen borde det inte vara några bekymmer. Ser man bakåt på utvecklingen så vill jag fråga vad är orsaken? Är ledamot Holmberg besviken över avkastningen på pensionsfondens tillgångar? Det har trots allt varit rätt bra. Senaste år var det i för sig ett minustecken och åren före det hade varit ett snitt på kanske 7-9 % de senaste 4-5 åren före det. Är det dåligt? Förväntar man sig mer?

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag förstår inte Silanders replik överhuvudtaget. Ska man vara nöjd med att fyra av sju ledamöter i Ålands pensionsfonds styrelse är kompetenta? För att man politiskt inte vill gå in och göra en lagrevidering. Ska man nöja sig med att åtminstone fyra av sju har kompetens för området att förvalta 480 miljoner euro. För mig är det obegripligt. Vad gäller om jag är nöjd eller missnöjd. Visst utvecklingen har varit god, som jag sa i förra repliken, men det vore intressant att veta om den skulle bestå av sju kompetenta inom området ledamöter. Hur utvecklingen skulle ha sett ut då? Det är faktiskt så att det är landskapet i sista hand som ändå har det juridiska ansvaret för att betala ut pensioner. Ju sämre pensionsfonden går, och det kan gå ganska snabbt, vi vet alla vad en procents minskning av omfånget innebär, så påverkar det budgeten. Jag tror inte att landskapet Åland (… taltiden slut).

Tack, talman! Mitt syfte är att vi ska ha en så bra kompetens som möjligt. Naturligtvis är styrelsen inte bara de fyra utan också de övriga tre. Självklart vill jag att det ska vara så. En annan sak som jag gärna ville fråga om eller kanske ge stöd för, är frågan om den personella resursen som finns. Det kan hända att det är för tunt att ha bara en ansvarig som kan bli sjuk eller något annat kan inträffa som gör att man kanske vill sluta. Då har man inte riktigt "going concern" principen. Utan då stannar det möjligen av. Det är inte så farligt, för man pysslar inte med day trading utan det är fonder och dylikt. Det stannar inte av men jag förstår den tanken och den bör ju prövas särskilt. Skulle det vara vettigt att ha en kompletterande personal resurs?

Tack, talman! Det tog väldigt lång tid innan den nya styrelsen för Ålands pensionsfond tillträdde. Jag vet inte men jag antar att pensionsfonderna under en tid i alla fall var icke beslutsför. Jag är helt övertygad om att skulle denna lagstiftning revideras, är jag är inte ute efter att fackliga representanter inte ska få sitta i en styrelse. Det ska inte vara vikta, garanterade platser. Man ska sitta i styrelsen för att man är kompetent inom området. Jag är helt övertygad om att attraktionskraften att sitta med i en styrelse ökar ju större politisk vilja det finns att ha en hög kompetens. Vad, ledamot Silander, är problemet med att höja kompetensen så mycket det bara går?

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg, för att ni lyfter en mycket viktig fråga. Det är frågan om en halv miljard euro som ska förvaltas. Jag håller helt med er i sak. Det finns några små detaljer som jag undrar över. Om jag minns rätt, för två dagar sedan så ville ni inte ge en lånefullmakt för 60 miljoner, utan den skulle ner till 40 miljoner. Här vill ni nu utöka personalen, vilket kanske kostar. Har ni någon evidens för att det faktiskt skulle vara så att den här avkastningen ökar om man då har flera personer?

Tack, talman! Jag är absolut ingen aktiemäklare eller har någon vidare kompetens inom det här området. Jag har försökt ta reda på, och jag är helt övertygad om att när man ser på de provisioner och förvaltningsersättningar etc. som idag betalas ut så skulle man, om man ändrar strukturen inom förvaltningen av Ålands pensionsfond, kunna ha åtminstone ett nollsummespel på den ökade lönekostnaden som sker om man skulle öka personalresursen. Det ska också kunna göra att man kan mer ha hand om t.ex. indexfonder på ett sätt som gör att man inte blir lika beroende av externa förvaltare. Jag tror inte att det ska behöva bli någon form av budgetslitage på personalsidan i alla fall, när det gäller en utökning.

Tack, fru talman! Då kommer ni in på ett annat problemområde. Ni har här i motiveringen skrivit att det utbetalas provisioner för, och som till stor del består av, indexfonder. När jag tittar igenom listan på vad som finns i fonderna, så finns det väldigt lite indexfonder. Jag har talat för att man ska öka den andelen, för då precis som ni säger, kan vi minska omkostnaderna. Faktum är att om vi ökar till mera indexfonder och har den mycket välbalanserad, diversifierad, så minskar det behovet. Vi behöver i princip inte ha något annat än en styrelse som fastställer att så här ska indexfonderna vara. Sedan behöver de ingenting göra. De kan samlas en gång i året, i princip. Det är den andra vägen att gå.

Tack, talman! Jag håller i stora drag med ledamot Toivonen kring den beskrivningen. Kanske inte att man behöver träffas bara en gång per år, men jag håller helt med om att den inriktningen skulle Åland tjäna på.

Tack, fru talman! Ledamot Holmberg har kommit med en åtgärdsmotion. Han begär att vi ska påbörja en revidering av landskapslagen om Ålands pensionsfond samt en omstrukturering av pensionsfondens förvaltning.
Jag kunde väl svara kort genom att säga att det är precis det som vi håller på att göra, men jag ska bygga på lite till.

Den här fondens arbete bygger på lag, på förordning och på en arbetsordning. Förordningen styr bland annat principerna för hur pengarna ska placeras.

Ledamot Holmbergs synpunkter på professionalitet i styrelsen och sådant får stå för honom själv. Men nu är det så att vi har startat upp en ändringsprocess faktiskt helt i linje med motionärens förslag. Den pågår redan. Öppna dörrar har faktiskt slagits in igen riktigt så här med en ordentlig smäll.

De här förändringarna borde ha gjorts för länge sedan. Förra regeringen fick ingenting gjort, de pratade om det men man fick ingenting gjort. Man kunde ha gjort det då faktiskt. Tänk på det ledamot Holmberg!

Den nya och, som jag anser, kompetenta styrelsen har haft en första diskussion. Styrelsen har haft två styrelsemöten och redan på första styrelsemötet togs det här upp. Det är en i högsta grad prioriterad fråga. Den här styrelsen kommer att se till att projektet förs i hamn och nu ännu snabbare om vi inte hade haft coronan. Det är ju faktiskt så att alla styrelser har blivit försenade på grund av coronan och det har vi ju nämnt så många gånger här så alla är fullt medvetna om det.

Idag är det så att fondchefen, som sköter allting, finns på finansavdelningen. Det kommer att ändras. För vi anser att hela förvaltningen av fonden ska flyttas till fonden under fondens styrelse. Det är där som alla beslut ska tas, även när det gäller personella resurser. En person till kommer att anställas under styrelsen i fonden så att det ska finnas två. Jag tycker att arbetet sköts mycket professionellt idag och det har det gjorts. Men arbetet att förvalta en halv miljard får ju inte hänga bara på en enda person. Det kan uppstå farliga lägen då och det har påpekats flera gånger av revisorerna. Men ingenting har hänt, tyvärr. Men nu ska det bli av. Den här regeringen ska se till att de nödvändiga förändringarna, som även ledamot Holmberg påtalar, kommer att göras.

Sedan tänker jag inte i det här läget gå in på några detaljer. Det återkommer vi till undan för undan som vi kommer fram med förslag på hur det ska se ut. En sak kan jag däremot nämna, det är en hållbarhetsfråga och handlar om lokalt befrämjande av åländskt näringsliv. Det är att pensionsfonden för några dagar sedan gick in och tecknade 2 miljoner euro i aktier i Långnabba vindkraftspark i Eckerö. Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack minister Eliasson. Det var goda nyheter på många sätt. Det är synd bara att den här pajkastningen ska ske. I min åtgärdsmotion var jag nog inte ute efter att hänga ut någon enskild minister eller regering överhuvudtaget. Jag ville bara sträva efter en förändring.

Det som jag ställer mig lite frågande till är; finns det faktiskt en politisk samsyn kring det här? I mitt anförande fick jag en motreplik från Moderaterna som tyckte att det duger gott om det är fyra stycken av sju som är professionella i styrelsen. Det kanske finns en samsyn inom landskapsregeringen, men det är lite oroväckande. Sedan är det ju en värderingsfråga; när går det bra? Är man inne i en högkonjunktur så är det klart att en ökning av omfånget för en pensionsfond kan ju ses bra beroende på vad man jämför med. Men är inte ministern också övertygad om att har man sju om man väljer att ha (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jag kommer inte med detaljer idag. Men jag är tacksam för att ledamot Holmberg, precis på det sättet som han själv sade, har fört fram den här frågan. Samtidigt måste jag ju kunna få konstatera att ingenting hände under de här fyra senaste åren, trots att det har påpekats ett antal gånger av landskapets revisorer och andra. Men nu vet jag ju i varje fall att ledamot Holmberg är med på tåget och kommer att vara glad när vi börjar jobba med det.

Tack, talman! Absolut och jag ser fram emot utskottsbehandlingen för då kan vi diskutera närmare där. Jag är säker på att minister Eliasson kommer att bli hörd då. Jag hoppas att denna åtgärdsmotion inte får vänta till slutet av mandatperioden.

När det gäller politisk samsyn så ser vi den i alla frågor, vi ser den i näringsrättsfrågan och vi verkar se den även här. Vi såg den under förra perioden i många frågor och perioden före det. Det har i grunden funnits en vilja att göra, men det är den där politiska samsynen som jag hoppas att finns, men jag är lite tveksam ännu.

Tack, herr talman! Jo, det är fint att det finns en samsyn. Vi ska kämpa på och se till att det här kommer att hända nu.

Det var väl inte något anklagande, utan det var ju bara ett konstaterande att även ledamot Holmbergs parti hade haft chansen under de här fyra senaste åren. Och nu fick han det att framstå som att vi liksom inte gör någonting.

Jag tror att ledamot Holmberg, när han kommer hem och sätter sig i soffan och tänker efter, förstår att vi har blivit förhindrade och försenade på grund av Covid-19 pandemin. Det är ju bara så. Allt arbete har ju blivit försenat, men nu är vi igång.

Tack, talman! Tack för ett intressant anförande angående pensionsfonden som ju är synnerligen viktig. Åländsk Demokrati kan åtminstone inte beskyllas för det här läget. Lagen har funnits sedan 1995, om jag är rätt underrättad så har väl centern suttit i alla regeringar utom den senaste, om vi nu ska kasta lite paj.

Ni talar om att det pågår förändring. Det är jättebra. Jag har ju själv också en åtgärdsmotion i detta. Det jag talar om där är ju den här redovisningen. Är det bra om det har gått åtta eller tio procent när det inte överhuvudtaget finns en jämförelse mot index? Det är ju det som är grunden. Om index går upp tio och fonden går upp åtta så är det dåligt. Kommer ni att förbättra redovisningen av själva fonden och dess utveckling? Det är ju kärnan i det hela.

Tack, herr talman! Jo, det finns massor med jämförelser. Alltså skulle ledamot Toivonen vara med på ett styrelsemöte där fondchefen visar vad som har hänt sedan senaste styrelsemöte, trender och allt sådant, så är det enormt mycket material som presenteras. Det är klart man jämför med alla trender även indextrender.

Men jag vill inte gå in i detaljer hur detta ska skötas och hur man kommer att göra framöver, utan vi kommer att se över även den biten naturligtvis. Förordningen och arbetsordningen kommer också att ses över och även lagen kommer att ses över.

Tack, herr talman! Jag hoppas verkligen att ni har de uppgifter ni talar om i styrelsen. Det jag jämför med är verksamhetsberättelsen som inte är värd mer än pappret som det är skrivet på.

Sedan talar ni också om det, som ledamot Holmberg talade om, att ni skulle förstärka med en person till. Då förstår jag inte, om ni nu har en förändring, har ni inte tänkt öka antalet indexfonder eller fortsätter ni då med aktiva fonder och skaffar en person till som ska hantera aktiva fonder?

Nu tror jag att det går ungefär 1 miljon i provisioner på aktiefonderna. Skulle man gå till indexfonder så skulle provisionerna minska väsentligt. Det är den vägen som jag agiterar för. Gå till indexfonder och minska personalen, inte ens en person behövs. Styrelsen klarar av det här tillsammans med indexfonden.

Herr talman! Så här långt får det stanna för ledamot Toivonen, jag har ingen uppfattning där.

Men jag har en klar uppfattning om att det behövs två personer. Man kan inte hänga upp en halv miljard på en enda person, vilket revisorerna som sagt har påpekat flera gånger. Så det är viktigt att ha två personer och de kommer att sättas under styrelsen för fonden.

Talman! Jag är glad att finansministern, likt Moderaterna, önskar att alla sju platserna består av kompetenta personer. Där är vi helt överens.

Om finansministern skulle ha frågat om avkastningen är tillräckligt bra eller inte, så försökte jag svara på den frågan i ett tidigare anförande. Då svarade jag lite fel, för jag var ett år på fel. Det är minus fyra komma någonting 2018. Det var det enda året som det har gått dåligt. Sex år före det har vi ett snitt på 8 procents avkastning, det senaste året 2019 var det plus över 13 procent. Så inte har det gått dåligt alltså. Man måste ha andra skäl till att peka på den bedrövliga pensionsfonden.

Nej, det tror jag att jag har sagt här tidigare också att det har absolut inte gått dåligt. Det har varit bra. Även om man tittar under det här året nu, 2020, med coronapandemin och alla enorma fluktuationer på börserna så kan vi konstatera att man har hanterat det väl här också.

Tack, talman! Jo, absolut. Det är ett bra och riktigt konstaterande. Det för mig också in på frågan om risktagning. Det går nog att få riktigt bra avkastning under enstaka år men då tar man en högre risk. Det som ledamot Toivonen säger är i den bemärkelsen bra, det vill säga att man borde ha instrumentet riskhantering också när man jämför avkastningen med till exempel indexfonder eller någonting annat.

Tack, herr talman! Vi tar till oss allt det som sägs här i lagtinget som vanligt, alltid. Jag sätter inte några synpunkter på den här biten här idag. Det här är ju en fråga för styrelsen.

Talman! Landskapet Ålands pensionsfond tillkom, finns för att den ska upphöra. Den ska utplånas, den ska användas och den ska dö när den har fullgjort sina syften, det vill säga sett till att de anställda, som har gjort att vi har ett fantastiskt landskap och har gått i pension, har fått sina rätt förtjänta pensioner. Det är grunden till det hela.

Jag noterar att pensionsfonden nu börjar torna upp som ett slags politiskt slagträ, vilket jag tycker att kan hända känns lite fel. Det finns förslag om att vi ska låna pengar därifrån för att använda och för att upprätthålla dagens standard. Det finns förslag om att kompetensen är alldeles för låg, och till den ska jag återkomma om en liten stund.

Inom Centerns lagtingsgrupp så har vi också haft väldigt många olika åsikter kring vad en pensionsfond egentligen ska göra. Så vi gjorde någonting ganska oortodoxt, vi tog in landskapet Ålands pensionsfonds ansvariga för att berätta om vad de egentligen gör. Det där är ett ganska bra tips. Det är bra att gå till verkligheten och fråga vad som händer när man tycker att man inte riktigt förstår den.

En pensionsfond som hanterar en halv miljard har klarat sig otroligt bra i konkurrensen om man uttrycker det som en konkurrens. Fonden är det på sätt och vis, för man kan jämföra och man kan göra så kallad benchmarking med andra fonder. Där ser man, som ledamot Tage Silander mycket riktigt påpekade, landskapet Ålands pensionsfond har klarat sig hyggligt, vilket inte är en självklarhet.

Här kommer vi tillbaka till kompetens för det ganska intressant egentligen. Vad är kompetens? Vem är kompetent? Vem har rätt och vem har fel? Om man tar finanskrisen när den uppstod, om man tar bankkrisen när den uppstod och om man tar Enron skandalen - ni kanske inte alla kommer ihåg den - men den välte ett helt finansiellt system i USA, ta fastighetsbubblan och vad som hände där och ta IT-kraschen. Vet ni vad alla de hade för gemensam nämnare? De sköttes av världens just då mest kompetenta människor. Bakom varenda kraft, bakom varenda kris, bakom varenda bubbla och bakom varenda skandal har funnits världens mest kompetenta människor och de har tövlat till det så till den milda grad att nästan hela världen har rasat ner i avgrunden. Och det där är ett ganska intressant fenomen egentligen när det kommer till vem som ska hantera olika saker och vem som ska bestämma.

I landskapet Ålands pensionsfond har man bestämt sig för att vi ska ha sju personer i styrelsen och tre av dem ska komma från fackföreningen. Jag är ingen vän av fackföreningar, jag förstår dem egentligen inte. Men jag begriper vikten av sunt förnuft bland alla dessa finansiella "hokus pokus konstnärer" som med hjälp av derivat, optioner, framtidstro och många gånger rent bondfångeri säljer sina produkter så att det till sist slutar med en krasch.

Med det här vill jag inte säga att allt är perfekt kring Ålands pensionsfond, det är det garanterat inte. Vi har sett väldigt få perfekta saker någonstans hittills. Men inom vår grupp så stöder vi det arbete som nu har inletts med viss bestämdhet från finansministern och på finansavdelningen. Vi tycker att en pensionsfond är för viktig för att man ska hantera den slarvigt. Vi tycker att en pensionsfond ska finnas där för att se till att de som har jobbat och sett till att vi har ett fint samhälle ska få sin pension utan några större åthävor. Vi tycker att kompetens är någonting som faktiskt finns hos varenda en av oss, på olika sätt så finns kompetens precis överallt till och med i det här lagtinget.

Så mot den här bakgrunden så stöder vi det som finansminister Eliasson tidigare lyfte fram. Vi ser fram emot den fortsatta behandlingen för att se till att Ålands pensionsfond ska kunna göra det som man är tillsatt att göra. Man ska hålla folk med lön och sedan ska man försvinna. Tack för ordet, talman!

Tack, herr talman! Det blev lite oklart vad det är för förändringsprocesser som ledamoten Jörgen Pettersson stöder, för ingen har riktigt berättat vilka avsikter finansminister Eliasson har. Så det blev lite oklart.

Här talar vi nu om ledamoten John Holmbergs ändringsmotion. Ledamoten Jörgen Pettersson tar fasta på kompetens och att kompetens kan finnas på många olika ställen. Till den delen så vill jag hålla med. Det är också viktigt att framhålla att det finns kompetenser av olika slag som kan behövas när man förvaltar sina egna pengar. Det är ju facken som har tagit initiativet till pensionsfonden och den inrättades under Lasse Wiklöf tid som finansminister. De anställda har kompetens, det finns i facken och kompetens finns också till och med bland politiker.

Talman! Tack, jag får returnera bollen. Jag förstod kanske inte riktigt frågan. Men jag uppfattade det som att vi är väldigt överens om att olika sorters kompetens behövs i olika situationer.

När det gäller de åtgärder som ska vidtas så tyckte jag personligen att finansminister Eliasson var rätt tydlig med att titta över bemanningen av pensionsfonden och hur man ska fortsätta att utveckla.

Däremot så tycker jag att det är intressant att ledamoten Pettersson i ett gruppanförande säger att han inte förstår sig på facken och fackföreningsrörelsen överhuvudtaget. Fackföreningsrörelsen är en stor del av hela vårt åländska samhälle där den absoluta majoriteten, både i privat och offentlig sektor, tillhör en fackförening, som under årens lopp har sett till att människor har rättigheter på arbetsmarknaden, semestrar och så vidare. Det här är ju en grundsten i det nordiska samhälle och den nordiska samhällsmodell som vi alla nu tycker att är den bästa i världen.

Tack, talman! Det där var ett bra påpekande lagtingsledamot Gunell. Jag menade det som min alldeles, alldeles personliga åsikt och jag borde ha uttryckt den mer exakt. Jag förstår inte till fullo fackföreningarnas betydelse idag på Åland, av det skälet att jag tycker att de åländska företagarna alltid har varit väldigt, väldigt duktiga på att sköta om sin personal på olika sätt. Jag förstår grundtanken och den nordiska välfärden som till många delar bottnar i fackföreningarnas arbete. Men jag ser kanske inte alltid det behovet som väldigt stort just på Åland och det borde jag ha varit tydligare med.

Tack, talman! Tack till ledamot Pettersson för det anförandet. Jag tycker att ledamoten sätter huvudet på spiken vad gäller att de mest finansiellt kompetenta personerna har lett värden till undergång så många gånger, i alla fall till kriser och krascher. Men det är också så att det ansiktslösa kapitalet har lett till en rovdrift på jordens resurser. Man måste också se kompetens utifrån det perspektivet, ägarstyrning, ägaransvar och hållbarhetsansvar måste också finnas med. Orsaken till att fackrepresentanterna finns med är ju för att de representerar ägarna och kan också tycka till om vad dessa pengar också ska förvaltas i.

Det har lyfts att indexfonder skulle vara ett bra alternativ, men där har vi problemet att man undandrar sig ansvaret. Man deltar i spekulation. Jag tycker att det är väldigt viktigt att faktiskt tydliggöra vad kompetens här egentligen handlar om.

Tack, talman! Tack för den passningen ledamoten Holmström. Det är ju så att kärnfrågan kanske handlar om kompetens. Vad är det för någonting som vi vill att vi ska bidra med i en pensionsfondsstyrelse? Jag har noterat att under den här debatten så kommer det lite nu som då att vi ska koncentrera oss på detta fenomen kompetens. Därför är det kanske ganska intressant att veta vad man menar med det. En som är finansiellt driven och möjligen utbildad i det begriper sig säkert på finansiella marknader. Men från fackföreningssidan så finns där en annan insikt som inte behöver vara felaktig och som mycket väl kan komplettera det finansiella drivet och som rentav är nödvändig för att nå bra resultat.

Tack, talman! Mot bakgrund av det så kan vi konstatera att den styrelsen som vi har just nu i pensionsfonden måste anses vara kompetent. För det är ju så också att i ett hållbart samhälle så behövs ägaransvar där man faktiskt tar ställning i frågor och inte bara förstår hur derivat fungerar eller hur indexfonder fungerar. Så jag tycker att det är helt i den meningen som vi måste förstå kompetens i den här frågan.

Sedan måste jag också lyfta att just den intentionsförklaring som pensionsfondens styrelse också har gjort i att hitta sätt att hålla sig till hållbarhetskriterierna är väldigt positivt. Ser man vad pensionsfonden förvaltar så finns där också flygbolag och bolag som kränker mänskliga rättigheter och så vidare. Så det finns ju fortfarande problem, och jag tror att styrelsen kommer att kunna tackla dem på ett bra sätt.

Talman! Man kan också drista sig till en spaning kring det så kallade fenomenet inkompetens som då är motsatsen till kompetens. Om vi har haft en pensionsfond som har drivits av en inkompetent styrelse - vilket nu kritiker hävdar - under hela verksamhetstiden, så får man ju säga att de har lyckats rätt väl de senaste tio åren när det gäller avkastningen. Om man har en sådan avkastning som man nu har uppvisat så får man nog faktiskt lyfta på hatten och säga att det har gått ganska bra.

Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson för ett gruppanförande som var ett intressant kåseri. Tyvärr så saknade jag nog mycket av den ekonomiska biten i det hela.

Ni började med att säga att den här fonden är tillsatt för att garantera pensionen och att den ska dö, vilket den ska göra. Skulle det vara syftet så borde det vara enbart personer från facket med.

Men nu är det faktiskt så att pensionerna är garanterade i lag, det vill säga 75 procent av pensionerna kommer från fonden, om jag kommer ihåg rätt, resten kommer från lagtinget. Så det spelar alltså ingen roll i praktiken hur fonden går för resten garanteras. Och det är därför som jag understöder ledamot Holmberg i det att styrelsen borde tillsättas parlamentariskt, det är min tanke. Sedan om det finns personer från facket där så det är helt okej, men syftet är ju faktiskt inte det som ledamot Pettersson sade.

Tack, talman! Jag kan inte till fullo alltid förstå ledamot Toivonens trassliga resonemang dessvärre. Han sade att man inte borde ha med någon alls ifrån något annat än facken i fonden och det förstår jag inte heller för det går emot hela innebörden i det jag sade. Jag menade att mångfald är väldigt bra. Man kan inte prata om kompetens när det handlar om skötseln av pensionspengar. När det handlar om pensionspengar så har de som tjänar in dem också rätten att vara med och bestämma över dem. Det behöver inte bara vara de, men genom att göra mixen mellan så kallade finansiellt lärda tillsammans med dem som har dragit in pengarna så blir mixen antagligen ganska bra.

Till skillnad från ledamoten Toivonen så tror jag att det är en ganska dålig idé att vi skulle låna pengar från pensionsfonden för att sätta dem på den dagliga driften av landskapet Åland.

Tack, herr talman! Ja, det var ju det som ledamot Pettersson utgick ifrån att det är pengarna från pensionsfonden som ska garantera pensionen och så är inte fallet. Det var det jag avsåg.

Att låna från pensionsfonden är en annan fråga, men det var faktiskt syftet med lagen.

En annan sak som ni sade är att det har gått hyggligt för fonden. Det kan mycket väl hända att det har gått hyggligt. Det kan mycket väl hända, vilket jag hoppas, att styrelsen har mycket, mycket mera information än vad som finns i verksamhetsberättelsen. Tittar man i verksamhetsberättelsen så finns det ingen jämförelse mot index. Jag har följt med pensionsfonden under 20-25 år och grunden har hela tiden varit att det finns ingen jämförelse mot index. Så länge vi inte jämför mot index så har vi ingen chans att säga om det har gått bra. Fonderna går normalt upp 7 procent per år, det är en klassiker som man lärde ut när jag gick i skolan, det är några år sedan. Så 7 procent ska den gå, men den borde ju gå bättre och det är det som vi inte vet. Går den bättre än index eller inte? Informationsvärdet är mycket svagt.

När det handlar om informationsvärdet så får man inte heller glömma bort mottagarens eget ansvar. Ofta ligger ju sådant som man läser i läsarens egna ögon. Om man uttrycker det alldeles klart, så om man själv väljer att inte begripa det man läser så blir det ju svårt att fortsätta debatten. Jag skulle kanske rekommendera ledamoten Toivonen att ta en sittning tillsammans med pensionsfonden och gå igenom de sakerna som man undrar över. Det har vi gjort inom Centerns lagtingsgrupp och vi har fått rätt bra svar på rätt mycket.

Talman! Den här diskussionen skulle nog vinna på lite mera intellektuell hederlighet och mindre animation i anförandena. Det som ligger till grund för den här diskussionen är en motion som är mycket saklig och som vill lyfta en diskussion med att modernisera lagstiftningen, eventuellt öka förvaltarantalet och fundera över hur lagstiftningen ser ut. Att sedan komma med kommentarer om att någon har påstått att det finns inkompetens i styrelsen eller någon slags personlig reflektion om att fackföreningarna är onödiga. Jag förstår inte den här diskussionen överhuvudtaget. Liberalerna vill ha en diskussion om att det är nödvändigt att revidera lagstiftningen, man behöver förstärka förvaltarresurserna och kanske att man inte behöver vara sju stycken i styrelsen. Så lite saklighet, tack!

Tack, talman! I saklig mening så menar vi att den lagstiftningen är på gång att ses över nu äntligen, vilket man tidigare har missat att göra. I saklig mening så menar vi att vi kommer att förstärka pensionsfondens hantering och det har man gjort nu, vilket man inte gjorde tidigare. Vi tycker att vi har tagit väldigt väl hand om den här pensionsstiftelsen efter det så kallade maktskiftet. Vi tycker att denna motion verkligen är att slå in en dörr som är öppen.

Man har nog väldigt tydligt från förslagsställarens sida lyft fram att det råder brist på kompetens idag, att man måste se över kompetensen framledes, så där är vi inte riktigt av samma åsikt.

Jag kan ju informera lagtingsledamot Pettersson att det här var en diskussion också under förra mandatperioden, om pensionsfondens resurser och det var också diskussioner kring hållbara placeringar. Men som så mycket annat så hinner man inte med allt och kommer inte fullständigt i mål.

Ta och googla, lagtingsledamot Pettersson, vad lantrådet sade den 28 eller 29 juli i somras när det här var på tapeten! Då var det på tal om att man inte skulle göra någonting. Varför skulle man laga någonting som inte var trasigt? Det var klara besked från lantrådet att ingenting skulle göras. Lagtingsledamot Anders Eriksson gick emot det. Så lite fart under galoscherna har det blivit med den här motionen. Böj lite på nacken majoriteten!

Tack, talman! Jag tycker kanske att just den här sista repliken var lite animerad.

Men hur som helst så är det nog skillnad mellan att prata och att göra. Nu har vi gjort det, vi har tagit tag i olika frågor och vi har adresserat pensionsfonden även innan den här motionen. Vi har sett på saker som borde göras och nu börjar vi göra det.

Talman! Lika som många andra här i salen så blir jag lite förvirrad över det som Centern för fram i sitt gruppanförande. Man säger att kompetens kan vara lite vad som helst. Jag vill understryka det som har kommit fram i flera replikskiften från Liberalernas sida. Det här är inte en anklagelse på att man har varit inkompetent i den sittande styrelsen, utan att tillsättandet bör utgå från kompetens där fackliga medlemmar bland annat kan vara fullt kompetenta. Kompetens är ju en blandning av olika saker. Det kan handla om kunskap, färdigheter eller vad man brinner för och vilka egenskaper man har, vilka färdigheter man har och vad man prioriterar. Jag är säker på att var och en i den här salen kan vara kompetenta för olika styrelseuppdrag. Däremot är jag inte alls lika fullt övertygad om att alla vi är kompetenta att sitta just i pensionsfondsförvaltningen eller något annat specifikt organ.

Tack, talman! Det här är ett bra läge att fortsätta diskussionen kring kompetens. Jag uppriktigt nyfiken på hur man ser på det. När är man kompetent för att sitta i en pensionsfonds styrelse? Vad krävs enligt ledamoten Zetterman? Jag är verkligen nyfiken på det. Ni sade alldeles nyss att vi inte alla här är kompetenta för att sitta där. Då undrar jag; vad behöver man?

Talman! Min personliga uppfattning är den att dels behöver man, vid tillsättandet av varje organ, se på sammansättningen av helheten. Jag övertygad om att mångfald ger mera än enfald. Man behöver alltså flera olika infallsvinklar i ett effektivt styrelsearbete och flera olika bakgrunder. Men det man ju absolut måste se till är ju att varje styrelsemedlem - som jag tycker att är nummer ett i en kompetensfråga - brinner för saken och tycker att det är riktigt, riktigt viktigt. Det är då man också har möjligheten att förkovra sig på ett helt annat sätt än annars. Sedan behöver man förstås specifika kunskaper, i det här fallet om fondförvaltning. Man behöver säkerställa att det finns en stark kompetens i det ämnesområde som man ska arbeta med, att de styrelsemedlemmar som man tillsätter har de färdigheter som krävs av en styrelsemedlem, att driva saker framåt och att få personal med sig. Man behöver också ha de personliga egenskaper som krävs för att kunna (… taltiden slut).

Tack, talman! Det där lät som en rätt hygglig beskrivning av den nuvarande styrelsen i Ålands pensionsfond med tanke på hur den utvecklingen har varit genom åren. Jag är inte lika säker på att man överhuvudtaget kan ge sig in på en definition av kompetens eftersom det är ett väldigt brett begrepp.

Som jag sade i mitt anförande så ska man minnas att världens mest kompetenta människor faktiskt är exakt precis de som ställer till det för oss alla med jämna mellanrum. När man ser till specialintressen och när man ser till finansmarknader, till börskrascher, till bankkriser, till IT-bubblor och till allt detta - så drivs de egentligen av väldigt, väldigt hög kompetens och där kan det sunda förnuftet komma väldigt bra in, väldigt ofta.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det är märkligt att så fort man kommer med någonting här i salen som lite går åt ett annat håll än vad det alltid har gjort så ska man bli nedtryckt.

Jag sade i mitt anförande: "Styrelsen från Ålands pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar". Jag har inte pratat om att det i dag finns inkompetens i styrelsen eller att styrelsen inkompetent, inte på något sätt har jag gjort det. Sedan var det ledamot Pettersson själv som kallade dem som sitter och förvaltar dagliga aktier och fonder etcetera för "hokus pokus konstnärer".

Vad är kompetens då? Ja, jag skulle gärna vara kompetent för att bli fotbollsproffs men det är jag inte. Men jag anser att den som i sitt dagliga förvärv jobbar med saker inom ett område är kompetent inom det området. Jag har också tillbringat rätt stor del av (… taltiden slut).

Tack, talman! Jag kanske inte riktigt förstod det där. Jag tror nog inte att avsikten med anförandet var att trycka ner folk. Det känns inte riktigt bra.

Däremot så tror jag att det är en rätt viktig sak att lyfta fram vad det här förslaget innebär egentligen. Jag tycker att det känns som ett utslag av "någonannanismen", alltså att man tycker att någon annan borde göra bättre än vad man själv gör. Där får jag känslan av att när det gäller pensionsfondens styrelse så finns det nog en rätt illa dold kritik mot hur det har skötts. Det är inte riktigt rättvist, för alla jämförelser visar att de faktiskt har klarat sig väldigt bra. Då måste frågan ställas; vilken kompetens är det som man egentligen har saknat och vilken kompatibilitet? Jag förstår inte riktigt ordet där. Men hur är de inte kompatibla med varandra idag?

Tack, talman! Pensionsfonden består i dag av sju personer. Varför ska tre av ledamöterna ha en lagstadgad vikt plats? Jag har aldrig sagt att en fackansluten person eller en fackligt utnämnd person inte skulle kunna vara kompetent och sitta i styrelsen. Det som jag har ifrågasatt via min motion är varför det ska vara lagstadgat. De bästa männen och kvinnorna som finns inom området ska sitta där. Sedan ska det förhoppningsvis vara ett brett kompetensområde. Jag tycker att PAF:s styrelse och hur man har utformat PAF:s styrelse är ett jättegott exempel och borde vara ett föredöme för hur övriga styrelser inom Ålands landskapsregering borde fungera. Jag tycker att PAF är ett gott exempel. Det viktiga i det här fallet är att Ålands pensionsfond utvecklas så optimalt som möjligt. Det har varit goda år, ja. Det kanske beror på (… taltiden slut).

Det som ledamoten Holmberg - om jag nu förstår allting rätt - vänder sig mot i lagstiftningen är att tre stycken från facken ska ingå i fonden. Det är alltså ett sätt där lagstiftarna säger hur man vill ha det och hur man tycker att det är vettigt att förvalta pensionspengar. Det där kan man ju föra vidare. Är det vettigt med kvotering? Är det vettigt med jämställdhetslagstiftning? Är det verkligen de mest kompetenta människorna som man får med, enligt ledamoten Holmbergs uppfattning, om man alltid ska kvotera mellan kvinnor och män? Jag tycker att det är bra lagstiftning, jag tycker att kvotering är en bra lagstiftning för att man ska inkludera alla. I det här fallet så tror jag att det finns en uppenbar risk att om lagstiftningen inte skulle finnas så kan det hända att vi skulle ha andra kompetenser i just denna pensionsfonds styrelse och då skulle vi kanske inte ha den avkastning som vi nu kan se tillbaka på.

Tack, talman! Ledamot Pettersson sade ungefär att han inte förstår facken och jag kunde inte låta bli att ta en replik på det. Facken ser ju bland annat till att arbetsgivarparten håller sina överenskommelser. Jag tänker osökt på lika lön för likvärdigt arbete och annat arbete för jämställda löner, det var bara ett exempel. Jag vill bara ge ett litet tips. Centern eller ledamot Pettersson kan göra precis som ni gjorde med pensionsförvaltaren. Ta en sittning, precis likadant som ni gjorde med pensionsförvaltaren, och låt dem berätta vad de kämpar med och kämpar för.

Tack ledamot Söderlund. Det där tar vi med oss. Vi håller ständig kontakt med olika organisationer och det ska vi fortsätta med också.

Jag vill igen påpeka att det var min egen alldeles personliga uppfattning eftersom jag aldrig riktigt har haft en relation till ett fack och därför ville jag säga att jag inte riktigt begriper dem. Men jag förstår mycket väl nyttan som de har haft för samhället och därför står jag här och säger att jag tycker att det är en dålig idé att förändra något som har fungerat rätt hyggligt under så många år i just pensionsfonden. Jag vill vara tydlig med det.

Det blir ju kanske lite oklart vad ledamot Pettersson egentligen vill. Å ena sidan är det bra att göra den här förändringen, men å andra sidan så är det inte bra. Det blir lite otydligt. Ändra lagen om ni tycker att den behöver ändras.

Jag hade tänkt ställa en fråga om vad ledamot Pettersson anser om kvotering, men det kom fram här i ett tidigare replikskifte ganska klart. Jag hoppas att han har övriga regeringsmedlemmar med sig om att kvotering är bra och att jämställdhetslagen är bra.

Tack, talman! Ja, jag tycker att jämställdhetslagen är bra, jag tycker att den är viktig och det är bra att man håller ett arbetarfokus i en pensionsfonds styrelse. Jag förstår inte riktigt vitsen med denna motion som syftar till att man ska få in någon slags bättre kompetens som man inte riktigt vet vad det är för sorts kompetens.

Tack, herr talman! Jag måste säga att för mig blir det otydligt både vad regeringen vill beträffande pensionsfondens förvaltning och lagstiftning och vad Liberalerna vill genom John Holmbergs motion. Jag tror att det skulle behövas ett gediget PM beträffande pensionsfondens syfte, hur den tillkom, vilka som initierade det hela, dess syfte och vad man ska och inte ska göra med pensionsfondens pengar.

På det sättet är det väldigt bra att det här initiativet har tagits så att vi får hålla en diskussion om pensionsfonden. De sista åren har det ju funderats både på ett och annat kring pensionsfondens pengar. Det finns många klåfingriga som gärna skulle vilja både låna, bygga och använda pensionsfondens medel som i dagsläget uppgår till ett marknadsvärde på 483 miljoner.

I mina ögon så har pensionsfonden skötts väl. Det är väldigt viktigt att minnas varför den finns. Dess syfte är att trygga betalningen av framtida pensioner för alla de som har jobbat för landskapet som tjänstemän i Ålands lagting, som grundskolelärare i kommunerna fram till 2008 eller som anställda vid olika underlydande myndigheter. Alla deras pensionspengar finns i den här fonden och de ska förvaltas på bästa sätt.

I och med att den här diskussionen kom upp så ringde en av pensionsfondens långvariga medlem i styrelsen och också tidigare lagtingsledamot Anne-Helena Sjöblom mig och var förskräckt över hur man kunde diskutera kring pensionsfonden på det här sättet.

Den här pensionsfonden kom till i samband med att ÅHS bildades och man ville trygga pensionspengarna. Liknande uppgörelser mellan arbetsgivare och arbetstagare kring tryggandet av pensioner har funnits i alla de nordiska länderna. Pensionsfonderna regleras i lag i Finland, i Sverige och på Åland och det ska de göra. I de här regleringarna står att det är arbetstagarnas pengar och därför ska arbetstagarna representeras i styrelsen för hur de här medlen ska förvaltas.

Så är det också i statens pensionsfond antagligen skulle jag tro, jag var inte med i början av 90-talet när detta diskuterades. Men jag vet åtminstone att min föregångare Lasse Wiklöf hade en stor roll i skapandet av pensionsfonden och att man troligen följde lagstiftningsmodell från riket. I riket så är det också med statens pensioner så att tre medlemmar ska utses som representerar från statens tjänstemän eller deras arbetstagarorganisationer. Så det här är inget hokus pokus och det är inte taget ur luften. Det här har en historia och det följer en klar logik. Arbetsdagarna representeras också på motsvarande sätt i Alandiabolagen, i Veritas och i AP-fonden och det är enligt lag.

Jag tycker att det här är mycket bra. Jag tycker att man ska vara väldigt eftertänksam innan man går in och gör förändringar i det som parterna har överenskommit om. Jag håller med lantrådet Thörnroos: Varför ska man laga någonting som fungerar bra? Vi har ju lagstiftningar från 60- och 70-talet som vi kanske borde förnya, t.o.m. vissa lagar från 50-talet och där behövs det lite fart på. Men den här behöver inte, i mina ögon, någon större förändring i dagsläget.

Den här diskussionen tycker jag ändå att är lite skrämmande på det sättet att det avslöjar den kanske stora okunskapen och det ibland blinda hat som finns i samhället mot fack och fackligt anslutna, vilket för mig är helt obegripligt. Fackliga rörelser är en del av den nordiska modellen och har alltid varit så, utan deras kamp skulle människor i dag inte ha rätt till samma ställning på arbetsmarknaden, till löner, till jämställdhet, till föräldraledighet och till semester. Man kanske ska påminna sig om ibland varifrån saker kommer. De är nämligen inte skapade av någon där uppe, utan det är en hård politisk kamp som har lett till olika saker.

Därför är det också viktigt, om man nu har ambitioner kring det här, att man diskuterar det på ett sådant sätt att man inte framställer det så att det finns ledamöter i styrelsen för pensionsfonden som har misskött sitt arbete och som inte är tillräckligt kompetenta för sitt uppdrag. Det är anklagelser som inte hör hemma i lagtingets talarstol.

Jag tycker också att det är ledsamt om man öppnar upp för den här diskussionen och sätter likhetstecken mellan det att personer utsedda av de fackliga organisationerna skulle vara mindre kompetenta än någon annan. Det är diskriminering.

Alla de som före 2008 varit inskrivna och arbetat i landskapets förvaltning, i dess myndigheter, i dess skolor och i grundskolorna fram till 2008, jag vill verkligen hävda att där finns kompetenta människor att ta av. Det är deras pengar som den här fonden förvaltar.

Det kanske räcker med det, herr talman.

Talman! Inledningsvis så vill jag vända mig emot det som ledamoten Gunell upprepar trots att det är dementerat många gånger. Ingen från den här bänken har sagt att fackligt engagerade skulle vara inkompetenta. Tvärtom! Liberalerna hör också till dem som i många fall stöder facken. När vi hade det tidigare budgetarbetet så lyfte vi fram att facken ska höras. Vi ser dem som en naturlig part på arbetsmarknaden. Men just i den här frågan så har vi svårt att se relevansen.

Det som jag inte heller fullt håller med om i Gunells anförande är upprepandet av att pensionsfonden är arbetstagarnas pengar. Jag håller inte med om den bilden. Min bild är den att det finns lagstiftning som garanterar personer som har arbetat att få ersättning när de går i pension, men det är inte så att den här potten är just arbetstagarnas pengar utan det är (… taltiden slut).

Jo, pensionerna garanteras genom en utbetalning i landskapets budget. Men ur fonden hämtas, och får hämtas enligt lag, upp till 75 procent av de pensioner som ska betalas ut.

Alla regeringar - jag ska tänka nu så att jag inte säger någonting som inte stämmer - men jag uppfattar det som att alla regeringar som jag har suttit i har hanterat den här fonden väldigt varsamt. Vi har inte tagit ut det maximala beloppet ur fonden, därför att man har velat värna fondens kapital och man har velat att det ska finnas kvar och växa. Dessa pengar är arbetstagarnas, som månatliga betalar in till fonden, och arbetsgivarnas fond och därför förvaltas den tillsammans, arbetsgivare och arbetstagare.

Så är det. Pensionsfonden ska hanteras varsamt och därför satte jag också den förra liberala finansministern in 5 miljoner mera än vad man hade behövt göra för att pensionsskulden finns.

I den här diskussionen säger man att det är arbetstagarnas pengar. Nu vill man gå in och justera i det och då blir det en onödig skräck för arbetstagarna att deras pengar på något sätt ska försvinna. Man är garanterad pension oavsett, det handlar om hur landskapet har valt att få fram de där pengarna. Nu har landskapet valt att göra det genom en fond, men man skulle också de facto kunna ta det vanligt över budgeten om man så önskar, vilket jag hoppas och tror att ingen skulle vilja.

Talman! Ytterligare så håller jag med om den här förvirringen när det gäller majoriteten. Man säger: Varför ska man fixa det som är trasigt? Ledamoten Pettersson sade att det här är en helt onödig förändring men finansminister (… taltiden slut).

Jag tror att det är helt avgörande att den här fonden är reglerad i lag; hur den ska skötas, hur den ska förvaltas och vem som ska göra det. Jag tror att man ska hålla sig till det. Lagen är också till för att inte klåfingriga politiker eller andra ska gå och ta pengar ur den här fonden och lägga in dem i landskapets budget till andra ändamål än vad den syftar till. Sådana tankar och sådana förhoppningar har förespeglat många, att man ska kunna nyttja det här kapitalet. Jag tycker att man ska vara försiktig med det här. Man ska vara långsiktig med pensionsfondens medel, man ska förvalta den klokt och vi vet alla att den ska räcka ännu 50-60 år. Jag tror att jag hör till bland de sista generationerna som ska ha pension ur den här fonden. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hantera det här på ett klokt och långsiktigt sätt.

Tack, herr talman! Ja, det var ett intressant anförande. Ni talar bland annat om fackets historia och vad facket har åstadkommit och så vidare. Det lät väldigt bra. Vilken relevans det har med tanke på vilka som ska sitta i fonden har jag däremot svårt att förstå.

Ni talade om att vi borde få ett PM för att veta vad bakgrunden är. Bakgrunden är inte att trygga pensionen, precis som vi hörde i en tidigare replik. Det finns lagstiftning på vad som ska betalas. Det här är en delfinansiering om maximalt 75. Ni sade att det inte finns någon som har försökt ta ut mera. För några år sedan så kritiserade faktiskt revisorn att man använde pensionsfonden lite för att justera budgeten. Jag debatterade det för 15 år sedan så jag känner till det.

Min tanke är, precis som jag sade tidigare, om det skulle vara så att det enbart skulle vara fonden som garanterade pensionerna, då finns det en grund för att ha personer från facket. Men nu är det ju (… taltiden slut).

Ja, jag har svårt att förstå ledamoten Toivonens resonemang och i den här frågan så förstår jag det inte överhuvudtaget.

Jag tycker att det är klart, fonden finns för ett syfte. Jag tycker att det var klokt av landskapet Åland att instifta en pensionsfond som har vuxit otroligt under åren och har haft en väldigt framgångsrik utveckling. Det här fondkapitalet behövs. Årligen så sitter varje landskapsregering och är tacksam för att den här fonden finns och att den är stark när man ska försörja landskapets pensionsutbetalningar som ligger på en ganska hög nivå vid det här laget. Vi vet att en puckel kommer ännu framför oss när stora generationer går i pension. Den här fonden är fortfarande väldigt viktig. Jag tror att den ska tryggas från klåfingrighet och från det här parlamentet också och därför är det bra (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jo, jag tror att vi alla förstår att den är väldigt viktig. Jag har ju själv följt med. Jag var för många år sedan i arkivet och läste den debatt som fördes här i lagtinget när fonden grundades. Jag var förvånad över hur liten debatten var kring en så stor sak när alla förstod att den skulle öka. Precis som ni sade så var Wiklöf finansminister. Men det som var intressant var när jag sedan tittade på det betänkande som kom, ni talade om att vi inte vet vad den ska användas till. I betänkandet från 1995 stod uttryckligen: "Övriga medel som fonden förvaltar, utöver det som i första hand överförs till landskapet för täckande av löpande pensionsutgifter, kommer att återlånas till landskapet eller utlånas till dess affärsverk och kommuner samt kan i sista hand placeras på sätt som närmare kommer att anges i landskapsförordning". Man skriver: "Utskottet förordar den föreslagna prioritetsordningen avseende användning av fondens medel". Det ansåg alltså finansutskottet då och hörande var naturligtvis (… taltiden slut).

Ja, vad ska man säga till det?

Den här motionen syftar till en förändring av lagstiftningen så att man kan minska styrelsen och, som jag uppfattar motionsställaren, minska på de representanter som utses av arbetstagarorganisationerna. Det är syftet med motionen och att man vill ha ökad kompetens. De som hittills har utsetts av arbetstagarorganisationerna har inte varit tillräckligt kompetenta. Det är liksom slutsatsen och botten i den här motionen hur man än försöker förklara något annat.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det är märkligt hur det alltid ska vridas till. Pratar jag om demografins utveckling så kallas jag för åldersrasist. Nu månar jag om att pensionsfonden och att pensionstagarna ska ha det bra även i framtiden. Storleken på pensionsfonden medför att skulle det minska med 1 procent så är det ungefär 5 miljoner. Jag har uttryckligen skrivit: "Styrelsen för Åland pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar". Därför är det inte ändamålsenligt att tre av sju platser ska vara vikta enligt lag för människor från fackhåll. Det kan mycket väl sitta kompetenta personer från fackligt håll i styrelsen, det är lagstiftningen jag vänder mig emot. Det skulle vara samma sak vilken styrelse det än handlar om. Det är det jag motsätter mig. Jag tycker inte heller att det är snyggt att ledamot Gunell beskyller mig för att i talarstolen ha (… taltiden slut).

Ledamoten Holmberg har sagt i talarstolen att personer i pensionsfonden har varit frånvarande och uppenbarligen inte har skött sitt åtagande och det får stå för ledamoten Holmberg. Jag anser inte att fonden har skötts dåligt. Jag tycker att siffrorna visar att den har skötts bra. Jag kan inte förstå hur en förändring av styrelsesammansättningen skulle göra att den skulle skötas bättre. Det står att medlemmarna i styrelsen utses via arbetstagarorganisationerna. Det här betyder inte att det finns något förbud från landskapsregeringens ägarstyrningsenhet att föra dialoger kring personer som man föreslår till pensionsfondens styrelse. Jag tycker en viktig ägarstyrningsprincip är att man försöker nå en helhet, en kompetens där det finns många olika erfarenheter och kunskaper.

Tack, talman! Jag har fortfarande inte beskyllt någon enda person för någonting. Jag konstaterade, när jag tittade på närvaron från de senaste årens styrelsemöten, att ibland var man knappt beslutsför. Det tycker jag att är allvarligt, det är jätteallvarligt! Det finns perioder i ekonomin som gör att en styrelse borde kunna ha möten kanske en gång i veckan till och med. Det fanns tider under coronapandemins början då jag tror att pensionsfonden hade en styrelse som inte var beslutsför på flera veckor. Det är ett kompetensförsörjningsproblem, den här lagstiftningen, det är det som jag vänder mig emot. Det är svårt att hitta de kvinnor och män som besitter den riktiga kompetensen för att förvalta en sådan här fond. Lagstiftningen idag begränsar den möjligheten och det kan jag gå i bevis för, även fast jag inte gör det här i salen idag.

Ledamoten Holmberg bekräftar ju igen sitt resonemang, det vill säga att de som har suttit i styrelsen för pensionsfonden inte har varit tillräckligt kompetenta och de har heller inte varit närvarande. Han säger inte att det är de som är utsedda av den andra sidan, arbetsgivarsidan i så fall och landskapsregeringen, som har varit frånvarande, utan han indikerar att det är de representanter som har varit utsedda från facken som inte har varit på plats. Därmed så ska man ta bort platser som tillhör arbetstagarsidan och krympa den sidan till förmån för någon annan kompetens. Det är här som vi har olika åsikter.

Talman! Det är en rätt lurig åtgärdsmotion som har lagts av ledamoten Holmberg. Motionen tar avstamp i kritik mot Landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond, paragraf 3§ - där det står att ”Tre av ledamöterna och deras personliga ersättare utses bland personer som föreslagits av de mest representativa fackliga organisationerna.”

Vi kan konstatera att här ligger en fallgrop som jag inte tänker gå in i men nog peka på den och kommentera den. Fallgropen består i att vi väldigt lätt kan hamna in i en debatt om vi är för eller emot att ”de mest representativa fackliga organisationerna” ska vara med. Ska facken vara med eller inte, ja eller nej? Jag ska kort ge min syn på det jag kallar fallgropen. Jag tycker nog att konstruktionen är lite märklig, för vi lägger ett väldigt stort ansvar på våra tre största fack de facto, ifall förvaltningen av pensionerna inte skulle skötas på bästa möjliga sätt. Syftet med att representeras i fonden, som lagtingsledamot Gunell beskrev, kan uppnås lika väl med en lagstadgad observatörsstatus.

Jag anser dock att frågan om de fackliga representanterna skymmer den ”riktiga” frågan som inte får gå förlorad: Vem vill vi då att ska sitta i pensionsfondens styrelse? Vilka kompetenser ska vi ha där? Om vi försöker ta oss an denna fråga och göra de lite suddiga konturerna lite tydligare, så är väl en rimlig utgångspunkt, talman, att vi vill ha människor som kan något och som kan ta ansvar. Vi kanske därtill vill ha människor med en bra värdegrund, människor som inte är för smarta för sitt eget bästa och börjar förpacka olönsamma bolån till aktieindexobligationer. Liten varningsflagg här: Vad jag talar för här är alltså inte ökad politisk styrning, utan jag säger att en modern pensionsförvaltning ställer krav på en viss etisk miniminivå, dvs. att landskapets pensioner åtminstone inte växer på bekostnad av trafficking, inbördeskrig eller heroin.

På denna grund vill vi sedan se till att pensionsfondens kapital ska växa hållbart. Vi vill ha en kompetens som kan trygga utbetalandet av landskapets pensioner. Men någonstans där ligger nästa tankevurpa, för visst vill vi ha proffs som förvaltar, eller hur? Men hur är det med proffs som har en partibok? Ska vi anse att medlemskap i ett åländskt parti eller affiliering till ett åländskt parti diskvalificerar dig, alltså att det är en nackdel vid tillsättandet av pensionsfondens styrelse? Eller rentav att en sakkunnig omöjligen kan vara politiker? Det är omöjligt! Det går inte. Det här vill jag också lite varna för. Det är en farlig utveckling. Hur vi än vänder på detta så är vi 30 000 människor här på holmen. Vi har inte råd att diskriminera människor som vill och väljer att engagera sig politiskt. Vi förlorar för mycket kompetens på den sållningen.

Förstås har jag också vissa principiella invändningar som mera är självstyrelsepolitiska, talman. Det ska inte vara en nackdel att engagera sig politiskt eller att höra till ett politiskt parti. Det leder i förlängningen till att människor som kan något kommer att söka sig bort från politiskt engagemang och det vore en, med alla måttstock mätt, dålig utveckling för vårt Åland. Är det något som vi vill att vår självstyrelse ska förknippas med så är det just blandningen av sakkunskap, kompetens och engagemang som vi vill vara kända för.

Vill vi ha genuin kompetens i styrelsen så ska vi alltså inte begränsa oss för mycket. Sedan tror jag också - lite i motsats till vad jag har hört i de liberala bänkarna idag - att det är en utopi att vi helt skulle avhända oss all form av politisk styrning av fonden. Som lagen är skriven idag är det landskapsregeringen som tillsätter styrelsen och det är bra. Vi skulle tappa i effektivitet om det t.ex. vore lagtinget som utsåg styrelsen. Om pensionsfonden skulle förvaltas riktigt dåligt så måste ledningen kunna bytas snabbt. Den som tillsätter och avsätter styrelsen måste kunna följa arbetet någorlunda operativt och snabbfotat och då är det rimligt att landskapsregeringen fortsättningsvis bär det ansvaret.

Talman! Huruvida vi ska ha en eller två arbetande portföljförvaltare måste rimligtvis vara en fråga för styrelsen, utgående från färdkost från landskapsregeringen. Jag tycker med viss bestämdhet att vi i Ålands parlament inte ska ha alltför starka åsikter om vi behöver 1,5 eller 2 tjänster i pensionsfonden. Möjligen kan jag sträcka mig lika långt som ledamoten Silander gjorde i en replikväxling, dvs. att en specifik kompetensförstärkning ifråga om riskhantering kan behövas. Men vårt jobb här i salen måste vara att se till att regelverket för pensionsfonden är ändamålsenligt och fungerar och i sista hand också utvärdera om landskapsregeringen åtnjuter vårt förtroende också i fråga om förvaltandet av pensionsfonden. Jag tror att jag stannar här. Tack för ordet.

Talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt den här diskussionen om problemet med kompetens som nu har kommit upp från regeringsblocket gång på gång.

Jag vill först framhävda Liberalernas syn. Vi menar att man i alla samhällsgrupper ska kunna vara tillgänglig för olika styrelseuppdrag. Ingen ska diskrimineras, men ingen ska heller få fördelar. Det är ganska enkelt. Politiker ska inte diskrimineras, men du ska inte sättas i en styrelse bara för att du är politiker. Fackanslutna ska definitivt inte diskrimineras, men man ska inte sättas i en styrelse bara för att man är fackansluten. Jag tycker det är ganska solklart.

Landskapsregeringen har antagna ägarpolicys. Där skriver man "en styrelsemedlem ska självständigt bedöma de ärenden styrelsen har att behandla och föra fram uppfattning och göra de ställningstaganden som ärendet kräver". Att göra det kräver en viss kompetens. (… taltiden slut).

Jag tyckte det var en väldigt klok kommentar från ledamoten Zetterman. Jag håller till största delen med. Det enda som jag kunde lägga till är att jag tycker att vi borde ställa kravet på en viss etisk miniminivå, vilket vi inte fullt ut gör idag, alltså att placeringarna ska vara hållbara. I övrigt delar jag ledamotens synpunkter väldigt långt, i alla fall i den formen som de just framfördes i den här repliken.

Talman! Det är väl kanske så i det parlamentariska spelet, där vi har en opposition och en majoritet och vi är olika partier som konkurrerar, att man ofta vill måla svarta moln och söka spöken som inte finns.

Det här är min uppfattning om vad motionen handlar om. Ingen ska diskrimineras, ingen ska heller få extra fördelar. Jag tycker att det är ganska klart och tydligt. Det här är vår syn på allas bolagsstyrelser i landskapets regi, det har vi framhållit under många, många år så det torde inte vara någonting nytt för ledamoten Valve.

Ska man självständigt kunna bedöma ärenden - det här direktivet är i för sig till bolagen och inte till pensionsfonden, men jag tycker att det är en klok skrivning - ska man självständigt kunna bedöma de ärenden man ska hantera då måste man också ha både kunskap och kompetens i de ärenden som ett visst organ hanterar.

Vilket för mig tillbaka, talman, till varför den här motionen är så lurig. Slutsatsen här, det som föreslås, är att vi ska påbörja en revidering av landskapslagen om Ålands pensionsfond. Då är följdfrågan; okej, vad ska vi revidera? Vad ska vi ändra? Läser man motiveringen så får man intrycket att vi ska ändra sammansättningen i styrelsen. Men den svarar inte på frågan om vem vi ska ha där och det är det som är det intressanta. Den intressanta frågan är inte vem vi inte ska ha i styrelsen, utan den verkligt svåra nöten, och den som jag tycker att vi borde tänka mycket på och resonera mycket i den här debatten är, vem vill vi ha i pensionsfondens styrelse?

Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande. Repliken var exakt det som ni nu sade, det vill säga, vem ska vi ha? För tillfället så har vi i praktiken tre från regeringssidan och tre från facket. Så ser det ut. Som jag sade tidigare, pensionerna är garanterade i lag. Det som vi inte får från pensionsfonden måste gå via budgeten.

Jag har ju en liknande motion och då har jag tidigare föreslagit att man skulle ha en parlamentarisk styrelse, att gå till rena experter är att gå ett steg till. Med vad säger ni om en parlamentarisk styrelse istället för att ha tre-tre, som det är nu?

Det som ledamot Toivonen föreslår så finns i vissa europeiska länder, det finns ute i världen en stark roll för parlamenten. Jag tror att för Ålands del så vore det inte så bra eftersom vi då skulle tappa i effektivitet. Lagtinget besitter inte riktigt den här förmågan att vara operativ och fatta snabba beslut, ifall det skulle visa sig att styrelsen inte fungerar ändamålsenligt.

Landskapsregeringen är till sin karaktär mera ett operativt organ som faktiskt har möjligheter att följa med styrelsens arbete hela tiden. Jag tror att det är svaret på frågan. Jag tror inte att det för Ålands del skulle vara en lyckad lösning, även om jag förstår precis hur ledamoten Toivonen tänker och att revisionen är underställd lagtinget. Men just för den fonden tror jag inte det vore så lyckat.

Tack det var ett intressant svar. Jag kommenterar lite. Min tanke är nog att det är finansministern som sitter som ordförande och som då tillsätter.

Men jag går till en annan sak. Ni talade här om index och obligationer och vad det var, nu kommer jag inte exakt ihåg men ni verkade inte vara så entusiastisk för indexfonder, vilket jag är som jag har påpekat. Det finns ju många olika slags indexfonder. Jag avser fonder som är marknadsbaserade. I stället för att försöka hitta de 15 aktier från Finland som är bra så placerar man direkt i Finlands aktieindex och då också i de andra marknaderna rent marknadsmässigt. Ser ni inte det som ett alternativ för att faktiskt få ner kostnaderna för hanteringen när man nu betalar ungefär en miljon i provisioner på aktier?

När det gäller indexfonder har jag ungefär en lika stark åsikt som huruvida det ska vara 1,5 eller 2 tjänster. Det kan vara ändamålsenligt, möjligen kan det vara det, möjligen inte.

Det jag dock har en stark åsikt om är så kallade fond i fonder, när man placerar i en fond som placerar i en fond som placerar i en fond, vilket innebär att du har inte någon bild av vad exakt du placerar i. Det kan vara kärnvapen, trafficking och allt möjligt och det bör vårt fondförvaltande avhålla sig från. För det tycker jag att vi behöver ha ett regelverk. Indexfonder kan vara ändamålsenliga för att uppnå målet, de kan också vara icke ändamålsenliga och det beror på marknaden och en massa andra faktorer också.

Tack, talman! Kanske det var lagtingsårets bästa anförande från ledamot Valve. Jag säger inte att det var bra, men det var det bästa. Jag håller helt med resonemanget. Jag hade själv tänkt ta upp det här med observatörspost. Jag tycker att det är en viktig poäng som jag hoppas att landskapsregeringen tar med sitt arbete, som vi inte riktigt vet vart bär hän. Vi har hört så många differentierade saker kring hur det ska ske. Allt från att lantrådet i somras sade att man behöver inte laga något som inte är trasigt till att Centerns gruppanförande gick ut på att vi behöver inte göra någonting, till att finansministern Eliasson sade att arbetet är på gång innanför öppna dörrar.

Jag hoppas att Moderaterna håller flaggan högt. Det var ett bra anförande. För visst är det så att sannolikheten ökar ju fler som besitter nödvändig kompetens inom området, som det de facto gäller. Ju fler som besitter det, desto större sannolikhet (… taltiden slut).

Tack ledamoten Holmberg för det stödet. Jag skulle förvänta mig att den framtida processen är att landskapsregeringen tar med sig det som färdkost, det som kommer ur denna debatt, till en eventuell revidering av lagen, alternativt ett nytt regelverk.

Jag förstår att oppositionens roll förstås är att granska de makthavande med en kritisk blick. Just i den här frågan kanske ni inte skulle vara så tuffa mot landskapsregeringen. Jag vet att många i oppositionen tröttnar på att höra att det på grund av coronan det inte har hänt saker. Den här frågan har verkligen inte haft kanske högsta prioritet med tanke på pandemin, behörighetstvister med riket, väldigt akuta frågor som jag har sett att landskapsregeringen har tampats med oavbrutet de senaste månaderna. Nu kanske det lite lugnar ner sig, närmar sig mera någonting som liknar normalitet, då kan man titta på den här (… taltiden slut).

Tack, talman! Att tillsätta en styrelse, vilken som helst, är inget enkelt jobb. Jag har sagt tidigare att PAF borde vara ett gott exempel för landskapsregeringen idag. Att titta på hur har man utvecklat PAF:s styrelsearbete och besättning. Det är ett gott exempel på hur man ska gå till väga. Det gör man inte på en kvart. Man tar inte första bästa som svarar ja på frågan om man vill sitta i styrelsen, utan det är ett gediget grundarbete. Vilka kompetenser behövs? Vilka behövs inte? Vilka behöver vi ha i år? Vilka behöver vi ha om fem år? Jag tycker det är ett lysande exempel.

Sist och slutligen handlar det om pensionsfondens roll i den totala, offentliga ekonomin. Täckningsgraden idag är ungefär 60 procent, alltså pensionsskulden kontra tillgångarna i pensionsfonden. Ju bättre pensionsfonden går, desto mindre slitage blir det på landskapets budget. Ju sämre pensionsfonden går, desto större budgetslitage blir det.

Jag ska instämma i det att PAF kan faktiskt tjäna som ett positivt exempel i det här sammanhanget. Under de senaste mandatperioderna har vi faktiskt lyckats ha en vettig mix av kompetenser där. Det är stort för det politiska Åland, att vi har lyckats hålla borta de politiska skygglapparna i fråga om PAF:s styrelse. Att vi klarar av att vara vuxna nog att säga att det finns någonting som heter politisk kompetens och det kanske behövs i en sådan styrelse som PAF:s, för att kunna utvärdera bara de riskerna som PAF står inför. Jag delar ledamotens uppfattning till den delen. Där har vi faktiskt lyckats till den delen.

Fru talman! Låt mig först säga att jag kände mig faktiskt ganska upprymd när jag gick härifrån i onsdags. Jag tyckte att vi hade en väldigt bra debatt om tilläggsbudgeten, väldigt stort samförstånd. För mig kändes det bra. Jag tyckte att man både från regeringssida och opposition insåg stundens allvar och försökte dra åt samma håll.

Debatten om det här ärendet måste jag väl säga att har varit lite tråkigare. Jag tänker inte ge mig in i den här diskussionen, förhoppningsvis aldrig någonsin, om vad den förra regeringen ställde till med och vad den nuvarande regeringen inte får ur fingrarna. Jag har lovat mig själv att jag ska försöka se till sak. Jag tycker det är en viktig sak som tas upp i den här motionen. För mig känns det inte riktigt 2020 att vissa grupper ska vara garanterade en ständig plats i ett så viktigt organ som styrelsen för Ålands pensionsfond. Det är trots allt förvaltningen av en halv miljard som vi pratar om. Jag vill säga, för att slippa de replikerna, att det är inget hat mot facket och att arbetstagarna ska vara off side. Det är klart att de ska vara representerade också, men att man nästan har majoriteten i en sådan här styrelse känns för mig inte riktigt 2020. Då måste man förstås fråga sig att vad är det primära syftet med Ålands pensionsfond. För mig och för Ålands Framtid är det att se till att dem det berör, det vill säga arbetstagarna och pensionärerna garanteras sina pensioner. Ska man lyckas med det så behöver Ålands pensionsfond förvaltas så professionellt och tillväxtorienterat som möjligt.

Jag har noterat att vissa har sagt att vad är det för kompetens man pratar om? I min värld är det en kompetens som faktiskt klarar av att förvalta så här pass stora pengar på ett så professionellt och bra sätt som möjligt. Det verkar också lite som att kanske inte alla talare är helt medvetna om att Ålands pensionsfond har haft en betydligt svagare tillväxt än börsen rent generellt. Det pratades om att det har varit en fantastisk utveckling. Det pratades om att åtta procent var riktigt bra. Låt mig påminna om att sista året så hade bland annat Stockholmsbörsen 35 procent i tillväxt. Jag kommer inte ihåg i huvudet vad Helsingforsbörsen hade, men möjligtvis kanske ännu mer. Jag tror det kan vara bra när vi håller på och pratar om jämförelse till höger och vänster.

Det sägs också i motionen att man bör ha en uppdatering av fondens placeringsstrategi. Jag hoppas att det diskuteras i styrelsen för jag håller med om det här. Man behöver ha en mera progressiv placeringsstrategi som har mål att få en större värdeökning, speciellt nu. Då kan man säga att vi ska inte ta några risker med de här medlen, det är förstås en befogad invändning. Inte ska man ge sig in på några äventyrligheter, det är inte frågan om det. Nog tror jag att alla vi vet att vågar man inget så vinner man heller inget.

Det har pratats om det, har sagts ifrån regeringens sida och det är bra om det tas upp också i motionen att det behövs personell förstärkning. Min förhoppning är att man skulle använda den personella förstärkningen till att bli mer operativa när det gäller direkta placeringar. Man har mycket att vinna på det, bland annat i lägre provisioner. Jag vet inte, men jag betvivlar det inte. Jag vet att ledamot Toivonen brukar sätta sig in i vad han säger. Är det så att man får provision på en miljon euro, som jag uppfattade att ledamoten Toivonen sade, så bara det räcker ju minsann till både en och två tjänster. Men framför allt, om man tittar på placeringar i fonder, så är det absolut dyraste sättet att spara i aktier. Ofta också med avsevärt sämre avkastning, det ser vi här.

Avslutningsvis, jag ska inte bli så långrandig. Det var bra att finansminister Eliasson sade att det var på gång. Jag kommer att följa med det här personligen för jag är intresserad av de här frågorna. Jag tycker att man i finans- och näringsutskottet faktiskt kan titta på den här motionen med oförstörda ögon och ge den en chans. Det är en viktig fråga som tas upp.

Tack, talman! Jag tycker att man nog måste säga att fonden, om det finns ett eller några år där det sker en nedgång på börsen och placeringarna av olika skäl inte har inhämtat lika mycket kapital som tidigare i år så har det säkert sina orsaker.

Fonden har under många år också fått en hälsning från sittande landskapsregeringar om att också hålla en etisk placeringslinje. Det vill säga att man måste också ha någon slags etiska principer. Att man inte investerar pensionstagarnas pengar i sådant som berör vapenhandel, fossila bränslen, olja, trafficking och så vidare. Enligt mig är det viktigt att pensionsfonden också har hållbarhet i tanken när man gör sina placeringar. Då kanske inte vinsten alltid blir optimal heller.

Etiska principer absolut, det ställer jag upp på. Också hållbarhetsprinciper, men samtidigt tror jag att vi måste vara ärliga mot oss själva. Vill vi garantera landskapets pensionstagare att det finns pengar till pensionerna framöver så tror jag att man behöver ha mer fokus än vad man haft hittills på att ha en tillväxtorienterad strategi. Man haft en väldigt försiktig strategi. Det exemplet jag tog på hur mycket börserna steg i fjol jämfört med vad den här fonden steg, så det är nog inte bara i fjol. Jag har roat mig med att titta tio år tillbaka i tiden och man har alltid legat betydligt under börsens utveckling. Så frågan är vad är det viktiga? För mig är det viktigt att man kan betala ut landskapets pensionsansvar också på sikt.

Naturligtvis är det viktigt att man garanterar det här och gör sitt yttersta för att optimera fondens kapital. Jag tycker nog också att det i en modern förvaltning finns en klar uppfattning kring vissa etiska principer och att landskapets anställdas pensionsmedel kanske inte ska satsas i sådant som förstör vår jord, vår planet och förstör människors liv i form av trafficking, vapenhandel och annat olyckligt.

Jag tycker att det är onödigt att upprepa det för jag sade att givetvis ska man ha etiska principer. Alla de avarter, eller vad man ska kalla det, som ledamot Gunnel räknar upp med trafficking, vapenhandel och så vidare skulle vara mig främmande att stå och prata för att där ska vi verkligen lägga in huvuddelen av medlen i den här fonden. Det tyckte jag var en onödig kommentar.

Tack, talman! I början av ledamoten Erikssons anförande, så uttalar du dig om vissa grupper. Jag undrar om du menar att det är så, att det är de här vissa grupper som representerar arbetstagarna och att deras representanter oavsett vad de har för kompetenser då specifikt inte är lämpliga att sitta i styrelsen. Det har varit mycket från regeringens håll under hela det här lagtingsåret, väldigt mycket kritik och väldigt mycket nedvärderande av just arbetstagarrepresentationer och deras fackföreningar. Jag undrar lite om du skulle kunna specificera vilka du menar. Tack.

Det kan jag absolut göra. Vissa grupper givetvis. Lagstiftningen är uppbyggd på det sättet, det klart och tydligt sägs så att nästan majoriteten, dvs. att tre av sju ska vara från facken. Det var det jag menade att inte känns riktigt 2020 för mig. Med det säger jag inte, ledamoten Eckerman, att om personer som har varit anställda i landskapet, personer som är anslutna till facken och har en väldigt god inblick i placeringsverksamhet menar jag inte att de skulle vara offside. Utan har man inte den här typen av begränsningar är man faktiskt fri att se till att man har till och med hela styrelsen, 7 personer, som faktiskt vet vad den här typen av förvaltning och ansvar går ut på.

Tack, talman! Representanterna ska utses av facken. Jag ser liksom inget motsatsförhållande till att representanterna som är utsedda av facken skulle ha någon slags mindre kunskap i varken förvaltning av pengar eller någon annan kompetens. Man vill ändra lagen och då undrar jag vilka är de grupperna man saknar att ska representeras i den här styrelsen. Någonting är det som ligger bakom om det inte är så att man är helt emot facklig organisation i förvaltning av pensionspengarna.

Man måste alltid ställa sig frågan: Vad är det primära syftemålet? Vad vill man med den här fonden? Jag vill att man ska kunna garantera de landskapsanställdas pensioner framöver med hjälp av den här fonden. Då behöver den förvaltas så professionellt och bra som möjligt. Jag vill inte att vissa grupper ska vara garanterade en plats, oavsett vilken kompetens man har eller inte har. Därmed inte sagt att fackrepresentanter inte skulle ha kompetens inom de här frågorna. Med ett sådant litet samhälle så jag vill inte gå in på några exempel eller något sådant. Jag tror att var och en kan titta på det här själv och dra sina egna slutsatser. Har vi den mest kompetenta styrelsen eller har vi inte?

Tack, fru talman! Jag försöker, i likhet med ledamot Eriksson, fokusera på avkastningen i fonden. Det är det viktigaste. Det ni talade om just här, den här jämförelsen och som flera andra här har sagt, att fonden går väldigt bra. Jag har satt mig ner i det här i många år och konstaterat att jag vet inte. Precis som ni säger, man kan jämföra med ett index. Men sedan ser man på innehållet vad de ska innehålla, det ska vara Europa mellan 15 och 50. Det framgår ju ingenstans hur tung den är. Jag har försökt i andra sammanhang få fram den här informationen. Tycker inte ledamot Eriksson, att det skulle vara bättre att vi faktiskt från verksamhetsberättelsen också som en utomstående kan se hur stor andel har kommit att placeras i de olika områdena, marknads områdena? Hur har det indexet gått och hur har fonden gått? Jag har samma rädsla som ni säger, att det går inte lika bra som aktierna. Det är ju där grunden är. Tack.

Det också här som med landskapets budget i stort, att informationen är inte så där alldeles överväldigande. Jag uttrycker mig lite diplomatiskt, jag har lite svårt att få reda på vad som är vad. Det håller jag med om. Därför tror jag det är bra, det som ledamot Jörgen Pettersson sade, att man kallar in den som jobbar med de här frågorna och tar en diskussion. Jag hade möjligheten att vara med på den diskussion som Centerns lagtingsgrupp hade och det gav mycket. Faktum kvarstår att pensionsfonderna har gått betydligt sämre än vad börserna har gått. Det beror på att man har en väldigt försiktig placeringsstrategi. Vill man ha tillväxt eller ska man alltid säkra sig flera gånger om? Det är det som är den intressanta frågan. Jag personligen tycker att man borde ha varit mera progressiv.

Tack, fru talman! Ja det där med, går som fonderna. Nu har man i princip att ungefär 50 procent ska vara ränteplacerade och det är det som drar ner. Det här borde jämföras med vilken pensionsfond som helst som privatpersoner kan ta. Där ändrar man i profilen, ju närmare pensioneringen man kommer desto mera räntefonder. Här borde det också bli mera räntefonder ju närmare puckeln man kommer. Men ni var också inne på det här med fonderna och aktiefonder. Frågar man en bank eller frågar man en förvaltare så rekommenderar de aktiefonder, för det är ju provisioner. Som jag säger, ju längre bort är det indiska aktiefonder så är provisionerna väldigt höga. Jag har föreslagit här och hur ser ni på det, att man då istället ska använda sig av indexfonder där provisionerna kanske är 0,15 - 0,20. Då slipper man också det problem, då placerar man inte i ett bolag. Det vill säga, man behöver inte titta är det "trafficking" eller vad det är, utan det är indiska fonden. Det är Finlands f (… taltiden slut).

Vi börjar kanske komma lite väl mycket ner på detaljnivå här nu i parlamentet. Igen, låt mig avsluta med det som var huvudpoängen i vad jag vad jag ville uppnå. Jag ville att den här fonden ska administreras så professionellt och bra som möjligt, så att man får en god tillväxt. Jag tycker att man har varit onödigt försiktig och det är inte kritik mot någon enskild person eller mot någon enskild styrelse utan en policy som man tydligen har hållit i ganska länge. Jag tycker att det är synd för att om man har varit lite mer tillväxtorienterad de senaste åren så skulle vi ha haft betydligt mer än de här 480 miljonerna som vi har i fonden nu.

Talman! Bästa lagting. Idag har vi en mycket intressant åtgärdsmotion på vårt bord, ledamot Holmbergs åtgärdsmotion med rubriken Ålands pensionsfonds förvaltning och lagstiftning. Klämmen lyder: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att påbörja en revidering av landskapslagen om Ålands pensionsfond samt en omstrukturering av pensionsfondens förvaltning." Den är ju ganska bred även om vi har diskuterat vissa saker.

Jag stöder den fullt ut och det är ju kanske inte så märkligt eftersom jag själv i våras lämnade in en åtgärdsmotion med klämmen: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt effektivisera förvaltningen av pensionsfonden.” De är ju ganska lika. Egentligen förstod jag inte varför ledamot Holmberg inte nöjer sig med att stöda och bredda motionen som redan ligger i finansutskottet där vi båda är medlemmar, men två motioner kanske ger ett bättre resultat.

Ledamot Holmberg skriver i motivering: ”Styrelsen för Ålands pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar. Därför är dagens lag ej ändamålsenlig då den stipulerar att vissa grupperingar har garanterade styrelseplatser.” Samma sak tangerade jag i mitt anförande kring min motion då sade jag ungefär liknande: Det sjunde problemet är styrelsens sammansättning. Jag var ner i arkivet för några år sedan och gick igenom debatten. Det största man diskuterade var just vem som skulle sitta i fonden som nu har 400 miljoner. Det hela slutade med att finansministern sitter där och sedan tre personer som representerar facket och tre som representerar regeringen. Man motiverade det med att det är de anställdas pengar, vilket man också har sagt här. Borde man inte fundera på vem som kan bidra med kunskap? För faktum är ju att pensionerna är garanterade i lag. Det har aldrig varit avsikten att enbart fonden skulle finansiera pensionerna, utan minst 25 procent kommer via budgeten. Det betyder att ju sämre fonden går, desto mer måste komma via budgeten. Av den orsaken så föreslog jag att vi skulle ha en parlamentarisk sammansättning, med finansministern som ordförande och att han tillsätter den parlamentariskt.

Jag vidhåller denna ståndpunkt, men har ytterligare kommit till att det ju är ganska olämpligt att hela styrelsen byts vart fjärde år, vilket det nu har gjorts. Borde det inte vara bättre att man byter någon eller några ledamöter varje år, för att trygga kontinuiteten på ett bättre sätt? Så att det inte kommer 7-8 som inte överhuvudtaget har haft någon historia i det hela. Det är mitt tillägg nu till det som jag sade tidigare. Jag håller med grunden i åtgärdsmotionen.

Sedan skriver ledamot Holmberg i sin motion följande: ”Genom att dessutom förstärka pensionsfondens personalstyrka, som idag består av endast en person, kunde pensionsfonden själv förvalta delar av de tillgångar vilka det idag utbetalas provisioner för och som till stor del består av indexfonder.”

För det första så när jag går igenom verksamhetsberättelsen så är det väldigt lite som är indexfonder. Så där tror jag att det finns ett misstag. Däremot är det rätt mycket aktiefonder, sedan finns det också rena aktier. Men här håller jag inte alls med ledamot Holmberg, vilket kanske har framgått också i mina repliker. Jag anser att förvaltningen ska ändras - ja, men i en helt annan riktning. Jag anser att fonden bör bestå av indexfonder.

I mitt anförande kring pensionsfonderna och omstruktureringen så sade jag ungefär så här om den sjätte punkten: Det största problemet är kostnaderna för förvaltningen. Man har lönekostnader på 108 000 och dessutom administrativa kostnader på finansavdelningen - man har några tjänstemän faktiskt. Fonden har externa förvaltare för ungefär 183 000 per år. De köper aktiva fonder och där har man fått en rabatt på 1,2 miljoner. Hur mycket man betalar framgår inte, det är affärshemlighet. Jag gissar att de får 50 procents rabatt så det betyder att de betalar 1,2 miljoner plus 183 000 plus löner osv. så man betalar någonting upp mot 1,6 miljoner i förvaltningen. Det är då som det är väldigt viktigt att veta om det här har gått bättre än index, vilket ledamot Eriksson här hade följt med att det inte hade gjort på sikt och det är det som är problemet. Min fråga var då om vi överhuvudtaget behöver dessa kostnader, kostnader för förvaltare, externa kapitalförvaltare och sedan aktiva fonder.

Jag anser nog att jag har den kompetensen. Det är många områden där jag inte har kompetens, men jag anser nog att jag kan läsa en verksamhetsberättelse och vi får inte informationen där. Vi vet inte vilka fonder och vilka aktier som är på vilka marknader. Hur har index utvecklats där? Hur har det gått för fonden? Det är det som är grunden. Men det är många här som säger att pensionsfonden har gått jättebra. Jag undrar; hur vet ni det?

Sedan det här med aktiva fonder eller indexfonder som jag har talat om, frågan är; får man då bättre avkastning genom att analysera företag, dvs. skaffa de aktiva fonderna? Svaret är tyvärr oftast nej. Men gå inte och fråga förvaltare eller banken, det är klart att de säger att går bättre, de tjänar pengar på det.

Det kostar att analysera men frågan är om man får bättre. Tittar man på olika fonder så kan de vinna över index enstaka år, men i det långa loppet gör de inte det. Härom året, två eller tre år sedan, så såg igenom en analys över utvecklingen av samtliga finska aktiefonder. Inte en enda slog index, inte en enda! Det där är ganska normalt. Men som sagt, man tror inte att det är på det sättet.

Som jag nämnde i en replik så finns det aktiefonder som normalt har kanske 2 procent i provision. Men går man sedan till sådana som är längre bort, det kan vara indiska eller speciellt det här tillväxtländerna, så kan vi ha 4-5 procent i kostnader, och att då slå index är väldigt svårt. Men det finns olika former av indexfonder, en del kallas för ETF och så vidare som har väldigt små marginaler. Att ha en förvaltare här, även om det är två, tre eller fyra, som ska känna till de indiska företagen och marknaden osv. det är helt utopiskt så att säga. I stället så kan man då placera, som jag har försökt säga, i fem eller sju olika indexfonder; en för Finland, en för Europa, en för USA, en för Kina, en för Japan och en för tillväxtländerna och så vidare. Då slipper vi också problemet med att har vi placerat i ett bolag som har trafficking och sådant som ingen av oss vill ha.

Så jag tror för min del att vi kan spara en del. Jag tror också att vi kan vinna på sikt. Jag sade då att vi kanske kan vinna 50 miljoner euro under den livstid som den här fonden har. Jag har ingen aning, det är bara en gissning, för provisioner tror jag inte på, så det är nog en ekonomiskt större sak än hur styrelsen ser ut.

Som jag ser det så kanske vi kunde ha en styrelse där en är tillsatt av facken och resten parlamentariskt av finansministern. Att ha alla så att säga med kunskap, att gå ett steg till, det tror jag inte att vi kan göra. Jag får tacka för ordet. Tack!

Tack, fru talman! För det första vill jag tacka motionsställaren som skapat kanske den mesta debatten om en motion under det här lagtingsåret. Det är faktiskt behov av den här diskussionen, tror jag. Om talmannen tillåter kommer jag kanske utvidga motionen lite, men det håller sig inom rubriken Ålands pensionsfonds förvaltning och lagstiftning.

För det första vill jag också säga att jag suttit i pensionsfonden, i dess begynnelse var jag medlem i den. När den utvecklades. Jag sett den som en otroligt viktig del. Jag satt inte i lagtinget när dåvarande lagting tog bort denna pensionsfond. Det kommer inte att finnas längre. Man förde över hela pensionsfonden till privata bolag dvs. man frånhänder sig den makt som finns. Jag anser att den här borde finnas på Åland, alla pensions premier. Det är en otrolig viktig del att vi hanterar pengarna själva. Nu gör vi det inte längre. Vi betalar till ett försäkringsbolag som är utanför Åland. Tycker ni att det är rätt och riktigt? För pensionsfonden ska också investera i det åländska samhället. Och vara en trygghet, också en buffert, för att det här åländska samhället kan leva vidare. Nu har man fråntagit det. Det är de pengar ni nu diskuterar som finns här. Men de kommer att fasas ut. Det är det som är meningen med den lagstiftning som finns, och som man tog när man tog bort pensions ansvaret från detta parlament. Varför gjorde man det? Ingen har kunnat förklara det för mig, för att man ville bara bli av med det. Pensionsskulden diskuterar man, osv. men den finns kvar där ändå.

Man har också investerat i fastigheter på Åland, och det är viktigt. Om vi sett på de pensionsbolagen som har varit på Åland, som har funnits, Pensions-Alandia och de. De är borta nu eftersom de har gått till andra ägare. Vem ska investera i bostäder för befolkningen på Åland i framtiden? Det skulle pensionsfonden kunna göra om vi skulle ha fortsatt. Jag tycker att den diskussionen bör alla partier diskutera. Skall vi ta tillbaks det här och ha våra pensionspremier och det, på Åland och styra det? Det tycker jag att ni ska fundera på. Alla partier. Är det något som vi ska göra? För då har vi pengarna här. Det kan vara ett visst år att landskapet måste låna pengar från pensionsfonden. Det skedde tidigare. Som det ser ut nu, så ser det inte bra ut med vår ekonomi överhuvudtaget. Då kanske det här måste vara den bufferten som vi har. Att kunna gå dit och sen måste man se till att man betalar tillbaka det eller betala ränta på det i stället för att gå till banken.

Nu har vi ett lågt ränteläge och därför är avkastningen inte så hög på pensionsfonden. Inte kan man bara placera i riskkapital, i aktiefonder. Det är inte strategin, man tittar noga på det här när man placerar pengar. Att det inte blir bara ränteplacering och de är enormt låga idag. Det är därför avkastningen inte blir så hög. Man kan inte bara sätta i de största riskkapital. Tidigare var det att det bara fick sättas pengar i finska aktiebolag och så vidare. Sedan utökade man det, när det blev euro. Då vågade man gå ut, så länge det var mark vågade man inte gå ut på den marknaden för devalveringar lite nu som då. Det har ändrats med tiden, men man måste också vara försiktig. Det är ändå pensionerna som skall säkerställas. Det är det som är det viktiga.

Fundera i era grupper hur vi vill ha i framtiden, om vi ska ta tillbaka den här makten. Mig har ingen kunnat övertyga om det var rätt eller riktigt, det som man gjorde. Jag vill också säga, styrelsens uppgift och beslutanderätt kanske inte skall inte överdrivas heller. För det är de som är anställda, tidigare var det egentligen bara finansavdelningen som hade hand om det här. Det fanns ingen anställd över huvud taget, utan det var finansavdelningen som gjorde det. Då hade man fondförvaltare, som kostar enormt mycket pengar. Frågan är om man borde ha den kunskapen, och ha den själv här. Det skapar jobb på Åland. Det är det man ska titta på. Varför betala en miljon ut eller mera? Till den delen måste jag säga att lagtingsledamot Toivonen, är otroligt insatt i den här pensionsfonden. Jag beundrar hans kunskap och hans synsätt att problematisera och diskutera det här. Jag tror att det är bra att vi har den här diskussionen. Tack motionsställaren för motionen.

Tack, fru talman! Jag ska som första parti svara på frågan hur vi ska placera pengarna. När den här fonden tillsattes 1995 så var det två saker som man diskuterade; styrelsen och placeringen. Det fanns då en legendarisk ledamot som ansåg att allt skulle placeras i ett bolag på Åland, ett börsnoterat. Jag noterade då - när jag analyserade det här för någon månad sedan - att de senaste tio åren så har de två börsbolagen gått ned med ungefär 35 procent. Börsen har gått upp 65 procent, så det är kanske inte så bra. Framförallt är det den här diversifieringen som ni var inne på, tidigare var det bara Finland, sedan blev det EU och nu ska det vara hela världen. Det är då man diversifierar riskerna, inte tar det bara på Åland. Jag jämförde med grekerna, skulle de någon gång i tiden ha haft bara grekiska när börsen gick ner 93 procent, så det var inte så bra. Så väldigt lite på Åland, vi skal diversifiera.

Tack, fru talman! Jag diskuterar inte aktieplaceringar på Åland. Jag sade att det är ju fastigheter på Åland, man investerar i fastigheter och det är en trygghet. Man ser ju avkastningen, men den är ju mycket lägre. Man kanske kan få mellan 4 och 8 procent idag på de placeringarna och det är ju på de hyreslägenheter som man har. Det är viktigt att man placerar på Åland. Jag sade inte aktier på Åland för det är få bolag som kanske kan ge den utdelning som en pensionsfond bör ha.

Den andra frågan som ni talade om var det här med styrelsen, tjänsteman och finansavdelningen, jag kände inte till att det tidigare var finansavdelningen. Jag skulle vara helt för det att om vi övergår till att ha dessa indexfonder som är breda, det gäller marknader så att säga, så då kunde vi ha styrelsen och finansavdelningen - vi säger att vi ska ha 15 procent på finska marknaden och 15 procent i Europa. Vi kanske då kan gå ner till en halv tjänsteman och finansavdelningen och mycket, mycket, mycket mindre kostnader.

Tack, talman! Tack vicetalman Häggblom. Det är ett väldigt intressant resonemang gällande att ta tillbaka pensionsfonden. Det är någonting som Liberalerna, i alla fall ytligt, har diskuterat och ser som ett medel att verkligen få igång tillväxten på Åland och att få pengarna att verka på Åland på ett annat sätt. Jag hoppas att ledamot Häggblom tar med sig det i den regeringskoalition som vicetalmannen ingår i och kan se det som ett led i det framtida arbetet med att utveckla pensionsfonden.

Jag hoppas också att andra partier kan diskutera detta, för jag tror att den skulle vara viktig för det åländska samhället. Jag ser den som otroligt viktigt. Det är en penningmotor som vi skulle få i det åländska samhället som jag ser det. Det är bra om alla diskuterar det här. Det är bra att Liberalerna står bakom det här.

Talman! Jag uppskattar också dagens diskussion. Jag tycker att det har kommit många inspel. Jag tycker, precis som ledamoten Toivonen har försökt anföra under hela sin karriär, att det är viktigt att diskutera också pensionsfonden. Det är viktigt för att det handlar om arbetstagarnas kommande pensioner. Det handlar också om potential till tillväxtmotor och framförallt så oherrans mycket pengar för att vara i åländska budgetsammanhang.

Som sagt, det som vicetalman Häggblom anförde var pengarna ska placeras så är en aktuell fråga. När man gjorde det här beslutet så förde man över det till ett åländskt företag som man då räknade med att skulle fortsätta att investera i Åland och det är utanför Åland idag. Vi vet alla att det är mer lukrativt att investera i storstäderna både öster och väster om oss. Med ett åländskt företag så var det förstås så att också de vann på att få en ökad inflyttning till exempel till Åland för då fick de flera försäkringstagare.

Som liberal så är jag inte för någon protektionism, men man måste ju för det kunna tillåta sig att vara lite smart och fiffig.

Talman! Det här handlar om arbetstagarnas pensioner och de ska garanteras. Det är alla överens om i den här salen. Men pensionsfonden är inte arbetstagarnas, det är landskapsregeringens verktyg för att hantera pensionsutgifterna. Jag tycker att det är oerhört viktigt att göra den distinktionen, annars så får man lätt uppfattningen om att en sådan här ändring skulle kunna påverka framtida pensionsutbetalningar vilket faktiskt inte stämmer.

Talman! Alla vinner på att pensionsfonden går bra, hela det offentliga Åland. Därför behöver man se över hur fonden förvaltas. Man behöver göra de jämförelser som ledamoten Toivonen har efterfrågat många gånger och också andra här idag. Jag och vi från Liberalerna tycker inte att det är särskilt klokt i dagsläget att låna ut pengar från fonden eftersom pengarna ska hanteras på marknadsmässiga grunder och räntorna är så ofantligt låga i dag. Ska man konkurrera med bankernas räntor så blir det heller inga vinster till pensionsfonden. Sedan kanske de som förespråkar den linjen har andra tankar kring det. Men jag tolkar nog utskottsbetänkandet, som har hänvisats till i dag, som en blink till den tid som var då med ett betydligt högre ränteläge än vad vi har idag.

För landskapets del handlar det om att sätta in de planerade medel som behöver sättas in. Vill man garantera framtida pensioner så ska man tillgodose att man sätter in de medel till pensionsfonden som behövs. Därför blev jag faktiskt en aningen upprörd när socialdemokraterna anklagade liberalerna för att chakra med den här frågan. När liberalerna satt på lantråds- och finansministerposten så satte man in mer pengar än vad som behövdes i pensionsfonden.

Jag säger som vicetalman Häggblom, rätta mig om jag fel, men min uppfattning är att under mandatperioden innan, när ledamoten Gunell var lantråd, så satte man in för lite pengar jämfört med det som skulle ha satts in i pensionsfonden. Där är ju den viktiga frågan: Finns det tillräckliga medel för att betala ut arbetstagarnas pensioner?

Sedan till frågan om kompetens. Fonden är ju inget bolag, det förstår jag också. Men jag tycker att landskapsregeringens ägarpolicy är mycket, mycket välformulerad. Den är också uppdaterad, vad jag kan förstå, i somras. Jag citerar det här för jag tycker att det svarar på de frågor som många har ställt om vad kompetens egentligen är: "Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma ifråga för ett styrelseuppdrag fordras hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, hållbart företagande, finansiella frågor eller inom andra relevanta kompetensområden."

Landskapsregering har redan sagt vad kompetens är. I ljuset av det är jag faktiskt fortsättningsvis förvirrad av Centerns gruppanförande där man är i hög utsträckning, uppfattar jag, gick emot ledamoten Holmbergs motion, medan finansministern sade att det var att slå in öppna dörrar.

Jag tycker inte att majoritetsblocket behöver fundera så mycket kring den här frågan. Ni har sagt att ni ska göra den här ändringen. Finansministern bereder det. Om det är så att grupperna inte står bakom det så behöver man förstås omedelbart stoppa det så att man inte slösar de knappa lagberedningsresurserna på det.

I övrigt i fråga om kompetens så har landskapsregeringen redan beskrivit vad kompetens är. Frågorna finns besvarade av landskapsregering redan. Jag tycker inte det finns så mycket utrymme för funderingar. Utrymme för diskussion finns det alltid, men frågorna är redan klarerade, vad jag kan se. Tack, talman.

Tack, talman! Jag börjar med att konstatera att går man tillräckligt långt tillbaka så finns det finansministrar av alla färger som både har tagit ut för mycket och satt in för lite. Den tävlingen går inte att vinna.

Min fråga, utan några brösttoner alls, är; tror ledamot Zetterman att om man förändrar lagstiftningen, så att det inte finns ett krav på att facken får utse representanter till pensionsfonderna, att det någonsin mer kommer att bli så att fackliga representanter bedöms vara tillräckligt kompetenta för att få vara med i den här illustra församlingen? Tror ledamot Zetterman att det finns ett värde i att ha en bredd av kompetens i en sådan styrelse som förvaltar pensionstagarnas pengar?

Talman! Som jag sade tidigare så tycker jag att mångfald är bättre än enfald när det gäller styrelsekompetenser. Man behöver ha en bredd, men man behöver också ha en relevant bredd för det uppdrag man har.

När det gäller fackens deltagande så kan det mycket väl hända så att det aldrig mer kommer en facklig representant. Vi i den liberala gruppen har diskuterat - jag tror att det var ledamoten Valve som lyfte det i sitt anförande - möjligheten att till exempel ge en observatörsplats i pensionsfonden till facken, just för att det är en relevant fråga för facken. Det är liksom ingen i Liberalerna som motsätter sig det eller inte förstår eftersom man är oroad för de kommande pensionsuttagen. Men däremot att bara en facklig bakgrund skulle stå till grund för för ett deltagande i pensionsfondens förvaltning, så det är ju det som frågan handlar om.

Tack, talman! Det är väl precis där som våra åsikter skiljer sig åt. När ledamoten Zetterman säger relevant bredd så är vi ganska övertygade om att den relevanta bredden aldrig mer skulle omfatta arbetstagarnas organisationer och att man därmed förlorar en jätteviktig kompetens och en stor grupp människor vars erfarenheter går till spillo. Det är klart att man kan diskutera hur facken tillsätter sina representanter och vilka krav man genom ägarstyrning ställer på också fackliga representanter i styrelserna. Men att helt och hållet säga "ni är inte en relevant bredd längre" det tycker vi att är fel.

Talman! Så kan det förstås också lösas, alltså att man säger till facken att ni ska tillsätta personer som har den kompetens som landskapsregeringen beskriver. Visst kan det lösas på det sättet! Men då är det inte på något sätt garanterat att det blir de fackliga ledare som i dag utses till pensionsfonden som sitter där. Precis som det görs i den finska pensionsfonden så är det direktörer och ordföranden för fackliga organisationer som har de här posterna. Men skulle man ställa det här kompetenskravet i riktning av bolagens kompetenskrav så är det ingenting som säger att de personerna skulle tillsättas. Så det här beror ju på vad man vill med den här pensionsfonden. Jag tycker att Åland kanske är lite litet för att ha den här organisationen.

Men det ville jag stöda Socialdemokraterna i att facken ska höras i frågor som berör dem och att facken förstås måste vara välinformerade om vad som pågår också med deras fackmedlemmars pensioner. Absolut är det så!

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. I början höll jag med om det som ledamoten sade, men så halkade hon in på lån. I lagen om pensionsfonden så står det som punkt ett - utöver att det ska betalas en del av årets pensioner - att det ska lånas till landskapet. Också i betänkandet från 1995 står att det ska lånas i landskapet och det är det som jag har tagit med det. Det är som att ta pengar från den ena flickan till den andra, inte är det stora räntor. Då var min idé, när jag lade fram detta, att man skulle ha någon slags parlamentarisk grupp som fastställer den här räntan och betalningstiden. När man kommer till lånefullmakten så skulle vi parlamentariskt kunna ha ett krav på att okej vi tar ett lån på ett visst belopp under så och så många år.

Jo, alltså visst kan man säkert låna ut pengar från pensionsfonden men huvudsyftet med pensionsfonden är ju att den ska generera mer pengar åt sig själv, vilket betyder att det ränteläge som man skulle låna ut till landskapet skulle vara ett betydligt högre ränteläge än marknadsräntorna. Det kan man ju förstås göra lösningar kring. Men är det logiskt, är det så vi ska göra? Jag är mycket tveksam.

Jovisst, syftet är ju att öka värdet. Som jag sade, det spelar inte någon roll vilken ränta man betalar när man tar pengar från den ena fickan till den andra. Då när jag lade fram det här så var faktiskt avkastningen på ränteinstrumenten minus 2 procent, tror jag. Men det kan man ju konkurrera ganska bra. Får man en halv procent eller i den klassen så är det ju två procent bättre.

Talman! Vi har som sagt lite olika syn på det här. Är det så att man ska börja med internräntor inom landskapskoncernen så behöver man nog före det ha gjort upp en ordentlig koncernbildning. Vi vet att detta inte finns inom landskapet, vilket finans- och näringsutskottet har påtalat i flera omgångar. Vad jag kan förstå så påpekar varje finans- och näringsutskott detta i början av mandatperioden och i slutet av mandatperioden så är inget finans- och näringsutskott lika intresserad av en koncernbildning av landskapet. Ska man börja med den typen av internräntor så då behöver man också en koncernbildning som reglerar verksamheterna och säga vem det är som ska låna ut till vem och till vilken ränta. Jag tycker att det blir väldigt oseriöst att bara plocka ur pensionsfonden som en enskild enhet för det.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.