Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Lagtinget har den 6 mars 2023 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Landskapsregeringen föreslår att tjänstemannalagen ändras för att införa grunder för när en tjänsteman kan anställas på viss tid och en rätt till ersättning vid visstidsanställningar i strid med lagen.

Utskottet välkomnar förslaget som innebär att grunder för när en tjänsteman kan anställas för en viss tid förs in i tjänstemannalagen.

Det finns inom landskapets myndigheter en historia av långvariga visstidsanställningar. Lagförslagets syfte är att minska antalet visstidsanställningar som saknar grund. Sådana visstidsanställningar som motiveras av verksamheten kommer dock fortsättningsvis att vara möjliga, dels för att möjliggöra flexibilitet i verksamheten, dels för att möjliggöra vikariat. Dessutom kan visstidsanställningar ibland tillkomma på önskemål från arbetstagarens sida. Förslaget är enligt utskottets mening förenligt med en god personalpolitik.

Utskottet konstaterar att lagförslaget gynnar anställda som under lång tid varit visstidsanställda utan särskild orsak men även ur arbetsgivarens synvinkel kan förslaget innebära fördelar eftersom trygga arbetsplatser torde underlätta rekryteringen av behörig personal.

Traditionen att anställa på viss tid kan, enligt vad utskottet fått erfara, delvis bottna i att det varit lättare att få medel för visstidsanställningar än för att inrätta nya tjänster. Utskottet konstaterar att det dock alltid finns möjlighet att t.ex. permittera eller omplacera tjänstemän på ordinarie tjänster samt dra in eller ombilda tjänster om det uppstår arbetsbrist eller verksamheten förändras.

Tjänstemannalagen tillämpas på tjänstemän vid landskapsregeringen samt verk och inrättningar som lyder under landskapsförvaltningen. Den föreslagna lagen berör med andra ord inte arbetstagare, det vill säga personal som är anställd genom arbetsavtal. Inte heller anställda inom tredje sektorn omfattas av lagen.

Lagändringen påverkar olika delar av landskapsförvaltningen och underlydande enheter i olika grad, dels beroende på antalet visstidsanställda, dels beroende på fördelningen mellan tjänstemän och arbetstagare på arbetsplatsen.

Till de verksamheter som berörs mest hör ÅHS som i dagsläget har nästan 250 visstidsanställda och som i det inledande skedet kommer att omvandla upp till 50 av dem till ordinarie tjänster. Omvandlingen kommer i princip att vara kostnadsneutral om den genomförs med god arbetsledning och planering samt förändringar av kulturen på arbetsplatsen. Ett första steg för att möjliggöra omvandlingen är att slå fast grundbemanningen som i sig inte ska utökas. Förslaget kan i viss mån leda till ett behov av strängare villkor för tjänstledigheter och deltidsanställningar. Eftersom förväntningarna på lagförslaget är stora är kommunikationen till de anställda inom ÅHS viktig.

Även Ålands gymnasium kommer att beröras av lagändringen. Det finns totalt 138 lärartjänster i dagsläget och sammantaget 52 visstidsanställda lärare varav 38 på heltid. Ett visst behov av flexibilitet genom visstidsanställningar kommer att kvarstå bland annat beroende på att studerandes studieval påverkar lärarbehovet liksom utbildningar som inte ordnas varje år.

Utskottet föreslår en mindre språklig ändring av 2a § 2 mom. så att ”anställas på viss tid” ändras till ”anställas för viss tid”.

Tiden för lagens ikraftträdande har i lagförslaget lämnats öppen vilket utskottet finner positivt eftersom landskapsregeringen på så sätt har möjlighet att anpassa tiden till beredskapen i de verksamheter som berörs.

Eftersom den gällande tjänstemannalagen är föråldrad emotser utskottet den kommande totalreformen av tjänstemannalagen.

Utskottet har noterat att ÅHS till skillnad från andra myndigheter har enbart tjänstemän och inga arbetstagare. I samband med reformen bör det företas en klargörande av förhållandet mellan tjänstemän och arbetstagare.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i en lydelse som framgår av betänkandet.

Tack, talman! Tack till utskottsordförande Juslin för en mycket bra och tydlig presentation. Det är ju så att jobba heltid inom vården är tungt och att jobba heltid och treskift inom vården är ännu tyngre. Det är inte många som orkar det. Inom vården är det ju väldigt vanligt att man jobbar deltid 70 %, 75 % eller 80 %. Nu finns det en oro för att det inte längre kommer att bli beviljat att man får jobba deltid. Så det är ju bra att vara tydlig med att om det finns en grund för att anställa vikarier, till exempel vid någras deltidsarbete, så är det ju på sin plats att man anställer vikarier.

Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Som utskottet konstaterade så ska det här lagförslaget inte per automatik leda till flera låsningar i systemet. Det ska möjliggöras framledes också, bland annat genom god personalpolitik, att av olika orsaker efter prövning kunna jobba lite mindre. Jag kan också erinra mig om att man i riket för en diskussion för tillfället kring en kortare arbetsvecka. Det är väl helt förenligt med den goda personalpolitiken att tillmötesgå de individuella behov som finns över viss tid.

Tack, herr talman! Tack till utskottet för ett bra utlåtande. Riktigt bra. Jag tycker att det är speciellt bra att man tar upp de här definitionerna. Många av oss här behövde läsa dem.

Sen tycker jag också att det är bra att man konstaterar att "omvandlingen kommer i princip att vara kostnadsneutral om den genomförs med god arbetsledning och planering". Det är ett bra konstaterande. Så jag tackar utskottet!

Tack, talman! Tack minister Höglund. Ja, det var väl lite i undervisningssyfte som vi förde in de här benämningarna, definitionerna och klargörandena eftersom de förekommer i den löpande texten och kan förbrylla vid en första genomläsning.

Talman! Som det framgick av ordförande Juslins redogörelse om tjänsterna så till exempel på ÅHS så där är det ju nästan bara tjänstemän överlag och inga arbetstagare.

Man kan konstatera att vid självstyrelselagsrevisionen 1993 så överfördes det till den finska sidan, så att säga. Nu kan man ju fråga sig om det var så bra och varför? Det vet jag ju faktiskt inte vad det berodde på. Men det kanske är någonting att komma ihåg när man reviderar nästa självstyrelselag eller den som har varit på gång nu en längre tid. Det kanske skulle vara bra att få den här regleringen av arbetstagare tillbaka till Åland.

Tack, talman! Tack ledamot Salmén. Det är alldeles riktigt. Man behöver ju granska den här saken väldigt tydligt när revideringen blir aktuell. Det var synd, jag missade chansen att fråga Gunnar Jansson som jag träffade här på förmiddagen varför det blev som det blev. Men det fanns säkert en orsak till det som vi inte känner till i dagsläget.

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat den här utbrutna delen av tjänstemannalagen. Som medlem i lag- och kulturutskottet hade jag först tänkt göra en reservation, men jag kanske inte måste ta alla strider så jag håller ett anförande i stället.

I stort sett så ser man fördelar med visstidsanställningar, att de ombildas till fasta tjänster. Men det finns också en hel del frågetecken och förtydliganden som jag tycker att behöver göras. Jag vill bland annat understryka att tjänstemannalagen som helhet var under bearbetning och det vore kanske bättre att ändå ha lyft fram lagen som en helhet än att bryta ut delar av den.

Varför finns det från början så många visstidsanställningar? Jo, vad utskottet har fått erfara så handlar det om att det budgetmässigt alltid är lättare att få pengar till visstidstjänster.

Så hur ser det ut nu då i framtiden? Alla vi som någon gång har varit med i en budgetförhandling och försökt klämma till med mera pengar till människonära tjänster vet att det inte alltid är lika lätt som att till exempel få pengar till stora omfattande infrastrukturella projekt och annat. Här finns det också en osäkerhet. Kan den här lagstiftningen förändra synsättet på hur man budgeterar och vad som är viktigt?

Vad har lagförslaget egentligen för fördelar och nackdelar undrar ni säkert. Är det här en garanti som gör säkra jobb i föränderliga tider? Man kan tro det när denna lagstiftning framställs, att det innebär att alla kommer att ha frid och fröjd på arbetsplatsen och aldrig bli utsatta för någon slags förändringar. Nja, så är det kanske inte.

Utskottet har satt sig in i frågan. Jag vill också förtydliga att det finns alltid möjligheter för arbetsgivarna att fortsättningsvis permittera eller omplacera tjänstemän på ordinarie tjänster samt att dra in eller ombilda tjänster om det till exempel uppstår arbetsbrist eller om verksamheten förändras i framtiden.

Lagändringen påverkar olika delar av landskapsförvaltningen och underlydande enheter i olika drag, dels beroende på hur många antal visstidsanställda man har och dels beroende på fördelningen mellan tjänstemän och arbetstagare på arbetsplatsen.

Ålands gymnasium, ÅHS och Ålands sjösäkerhetscentrum har tagits upp under behandlingen som några exempel där lagstiftningen påverkar särskilt.

Nu ska jag förtydliga lite. En av de verksamheter som berörs mest är ÅHS som i dagsläget har nästan 250 visstidsanställda och som i det inledande skedet kommer att omvandla upp till 50 av dem till ordinarie tjänster. Omvandlingen sägs i princip att den ska vara kostnadsneutral om den genomförs med god arbetsledning och planering samt om man gör förändringar i kulturen på arbetsplatsen. Det är för mig oklart ännu idag om dessa organisatoriska resurser redan finns och hur det kommer att vara kostnadsneutralt. Hur kan man på förhand säga att det är kostnadsneutralt? Det är en fråga som jag återigen vill upprepa. När en flexibilitet minskar inom en organisation så kan man nästan räkna med att det kommer att bli högre kostnader.

För att kunna göra om den här lagstiftningen och göra den möjlig behöver ÅHS först bestämma vad sin ordinarie grundbemanning är. Det är meningen att grundbemanning inte ska öka. När man nu har den här utbrutna delen av lagen i kraft så kan det i viss mån leda till att det blir strängare villkor för arbetstagarna att begära ut tjänstledigheter och deltidsanställningar.

Min uppfattning är att ÅHS tidigare har haft ett bra rykte som en flexibel arbetsplats på de här områdena. Är det så att det kan komma att ändras så att det blir strängare tag mot att till exempel ta ledigt? Kan det ha några negativa konsekvenser på hur man anställer och hur det är med bemanningen redan idag? Det är något som framtiden får avgöra.

En sak som kan vara bra att förtydliga är att det behövs alltid vikarier, sommarvikarier och föräldraledighetsvikarier inom en organisation. Trots lagen så kommer det att finnas en omsättning av personal helt naturligt.

Eftersom förväntningarna på lagförslaget är stora uppenbart inom både regeringen och bland de anställda är kommunikationen till de anställda, särskilt inom ÅHS, ytterst viktig så att medarbetare och tjänstemän i organisationen är medvetna om hur lagförslaget kan påverka på kort och lång sikt. Tack!

Tack, talman! Jag vill tacka ledamoten Eckerman för att hon inte lämnade in en reservation i det här, utan i stället tog upp detta i anförandet. Det är ju lite trubbigt instrument kanske det här med reservation. Jag håller ju nämligen helt med ledamoten att det hade varit en fördel om hela lagen nu hade behandlats i samband med den här ändringen. Men skulle ledamoten ha reserverat sig och sagt det så skulle jag haft svårare att hålla med i och med att det inte var så som var fallet. Så jag är glad på det viset att ledamoten Eckerman valde ett anförande här att belyste den andra sidan av myntet i stället för en reservation.

Tack, talman! Ja, ledamot Eckerman, bara för att förtydliga när den här lagen nu ändras, det handlar absolut inte om att inte tillåta vikarier. Vikarie är ju en godkänd grund för att få visstidsanställa någon. Om någon går på mammaledigt får man så klart anställa någon som vikarierar den personen som är på mammaledigt.

Sen ska vi komma ihåg att i vårt närområde, i Sverige och Finland, så finns det fem lagar som reglerar det här. Ingen av dem tillåter godtyckligt visstidsanställda som vi haft i vår lag. Det är på tiden att det tas bort. Det måste ni väl hålla med om?

Tack, talman! Tack ledamot Måtar. Nej, i stort är vi positiva till det här. Men det är inte bara guld och gröna skogar, utan det finns också en annan sida av myntet som vi tycker att är väldigt viktigt att också kommuniceras ut. Om det är så att lagförslaget i sig gör att det blir mindre flexibilitet inom organisationen att ta tjänstledighet och sådana ledigheter så är det ju också någonting som man måste kommunicera ut till de anställda. Tron på att det här kanske inte alltid blir "hejsan hoppsan" är viktigt att ta fram.

Tack, talman! Ja, ledamot Eckerman, ni ska också komma ihåg att lagen om kommunala tjänsteinnehavare har ju gällt på Åland länge med stöd av en blankettlag. Den har också innehållit förbud mot godtyckligt anställande på visstid och det fungerar utmärkt ute i de kommunala organisationerna där det finns många anställda som lyder under just den lagen. Det är väl rimligt att även om det skulle bli lite svårare att få tjänstledigt, att det ska vägas mot att det blir svårare att hindra att kvinnor som går på mammaledigt inte får ersättningar och att det är godtyckligt om man vet att man har jobb från den ena dagen till den andra och så vidare. I det politiska prioriteringsarbete, som även Socialdemokraterna måste göra, så är det väl ändå en större nytta än skada med denna lagändring?

Eftersom förväntningarna på det här lagförslaget är stora uppenbart, både inom regeringspartierna och bland de anställda, så är det viktigt att man kommunicerar ut till alla anställda, särskilt inom ÅHS, så att man är medveten om hur det här förslaget påverkar deras arbetssituation både på kort och på lång sikt.

Talman! När det gäller vikarier och modernisering av arbetsplatser, vilket jag ofta uppfattar att man använder vikarier till i offentlig sektor. Det vill säga att man ser nya behov, man vill inte permanenta den typen av tjänster och då tar man till tillfälliga tjänster och sedan också vikarier för desamma och så vidare. Men här gäller det nog från både arbetsgivare och arbetstagarhåll att man har en flexibel inställning till både tillsättande och tillbakadragande av tjänster så att man får en dynamisk arbetsplats där tjänstetablåerna är uppdaterade till dagens behov. Jag vet att detta tidigare var bekymmer. Under förra mandatperioden satt jag i ÅHS-styrelse och vi jobbade då mycket med frågan att både dra in och tillsätta tjänster efter det verkliga behovet. Det minskar i praktiken på vikariebehov.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det var ju ett bra förtydligande, att man har jobbat med det här under en längre tid och att detta är inte någonting som kommer nu här.

Jag funderar också på kostnadsneutraliteten, det ser jag som ett litet bekymmer på det viset att jag kan inte nu som ledamot i utskottet svara på om organisationen har förutsättningar att göra det här stora omfattande arbetet eller måste man anställa människor som reder ut situationen? Jag vill förtydliga igen att det är svårt att säga att det här blir kostnadsneutralt.

Talman! Jag vill bara peka på att vid sidan av själva lagstiftningen så måste det pågå ett aktivt arbete där politiken behöver vara lyhörd för vad arbetsplatserna de facto behöver, och också våga tillsätta tjänster när det behövs. Det betyder troligtvis också att arbetschefer i olika myndigheter och på olika avdelningar också måste kunna presentera när tjänster kan dras in så att man får en dynamisk arbetssituation som är anpassad efter dagens verkliga behov. Så att vi inte står med mängder av otillsatta tjänster som det kan möjliggöras att ta in vikarie för, medan vi också har tillfälliga tjänster som borde vara permanent. Där finns det ett arbete att göra för arbetsgivare som är utöver den här lagstiftningen. Det är mycket relevant.

Orsaken till den här lagändringen är att man vill klargöra vilka grunder som ska tillämpas för visstidsanställningar. Alltså när man får göra visstidsanställningar och när man inte får göra visstidsanställning och rada dem på varandra. Detta görs ju inte för att öka den offentliga sektorn eller inte med det klara syftet att öka lönegrad utan snarare skapa transparent och förutsägbarhet för de anställda och bidra till en bättre personalpolitik. Det är syftet. Så klart man behöver göra konsekvensbeskrivningar och att verksamheterna i fråga behöver förbereda sig för ikraftträdande. Det finns ju ändå en ikraftträdandetid då man har möjlighet att göra det här. Med de förutsättningarna så ställer vi oss i Hållbart Initiativ väldigt positiva till lagändringen såsom den är formulerad. Jag tror också att Socialdemokraterna innerst inne också tycker det.

Vi har ju inom Socialdemokraterna godkänt det här, men med de här förbehållen som jag sade och de här frågeställningarna som jag lyfte i mitt anförande. Hållbart Initiativ är liksom Socialdemokrater också för en hållbar arbetsmarknad. Är det så att chanserna för att ta ut olika former av tjänstledigheter, som inte är de lagstadgade tjänstledigheter men för andra orsaker, så kommer det inte heller att bli en särskilt hållbar arbetssituation inom ÅHS om det är så att man befarar att det blir så.

Jag skulle också vilja förtydliga att vi håller ju också på att lyfta frågan om förkortad arbetstidsvecka. Det finns väldigt mycket man kan göra för att få en bättre och mer hållbar arbetssituation så att folk ska orka jobba längre och kunna kombinera sin fritid och sitt arbete.

Talman! Den rätt som personalen har till olika typer av förmåner i gällande lagstiftning ska ju inte riskeras med den här lagförändringen. Jag har inte hört någon säga det och jag upplever inte heller att det är en risk. De verksamheter som finns inom ramen för landskapet Åland så vet mycket väl om detta. Vi behöver inte sprida en sådan idé om att det här skulle riskeras på grund av detta. Det här är en modernisering av personalpolitiken genom att vi skapar trygga och förutsägbara villkor för när en visstidsanställning får vara en visstidsanställning eller inte. Det är detta som vi ska fokusera på och inte att skapa olika typer av eventuella problem i framtiden. Det tycker jag är lite onödigt i denna debatt.

Ja, det får stå för ledamoten Holmström och Hållbart initiativ. Hållbart initiativ har också en ledamot som sitter med i lag- och kulturutskottet och som också har tagit del av hörandet och utskottets behandling. Som jag sade, jag hade kunnat reservera mig i den här frågan redan i utskottet, men jag valde att lyfta fram synpunkterna i ett anförande.

Talman! Helt kort. Det råder ju en samsyn kring att denna lagframställning är ett steg framåt när det gäller god personalpolitik och förutsägbarhet för de anställda inom offentlig sektor. Det berör ju det som många av oss betraktar som kärnan i offentlig sektor. Det berör i stor utsträckning ÅHS och Ålands gymnasium. Det vi vet idag också är att när det gäller att rekrytera till kärnan i offentlig sektor; socialvården, barnomsorgen, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, så är det en av de stora utmaningarna och då är en avgörande del personalpolitiken.

I slutet av förra veckan så fick jag en frågeställning som jag hoppas att kanske majoriteten kan svara på, landskapsregeringen eller ÅHS-ordförande. För det finns nu en oro inom ÅHS att det kan bli nackdelar för den ordinarie anställda personalen eftersom många av personalen inte jobbar 100 %. Essensen är att man ska ha rätt till heltid med möjlighet till deltid. Om man jobbar treskiftsarbete och har minderåriga barn hemma så är det väldigt populärt att man kanske jobbar 70 % eller 80 % eftersom man tycker att treskiftsarbete är så betungande. Nu finns det en oro i förvaltningen att man måste gå upp till 100 % även fast man har deltid. Ska man få deltid så måste man uppvisa läkarintyg om man inte längre har minderåriga barn under åtta år.

Jag flaggar för att det finns en oro i inom organisationen ÅHS som behöver tas på allvar. Man behöver reda ut de eventuella missförstånd som finns. Tack!

Tack, talman! Lagtingsledamot Sjögren, ni måste väl ändå hålla med om att jo, det blir de här praktiska problemen om någon vill fortsätta jobba 70 % eller 80 % om man vill ha den här flexibiliteten. Men är det er åsikt att flexibiliteten ska finnas på basen av att man ska kunna behandla någon annan godtyckligt? Är det okej enligt er?

Nu är jag inte helt säker på vad ledamot Måtar är ute efter. Jag tror att vi alla har sagt att det är bra att man ska ha rätt till heltid, men möjlighet till deltid, vilket är väldigt viktigt om man pratar om treskiftsarbete inom den tunga hälsovårdssektorn. Så jo, om man vill jobba 100 %, men det ska också finnas en flexibilitet. Jag tror att det också är lika avgörande när det gäller personalpolitik att man ska kunna diskutera dessa förhållanden och kunna avgöra det själv på basen av sin familjesituation.

Talman! Lagtingsledamot Sjögren, det var inte det som min fråga handlade om. Min fråga handlade ju om att det var ni som tog upp i samband med det här lagförslaget att nu blir det svårare att vara flexibel med de andra anställda. Men det har ju egentligen ingenting med den här frågan att göra, att vi nu fattar beslut om en lag som gör att vi behandlar vissa förfördelade anställda, riktigt förfördelade anställda, att de nu börjar behandlas vettigt. Det har egentligen ingenting att göra med att man måste vara schysst mot de andra som redan har en fast tjänst till exempel.

Talman! Nu förstår jag lite bättre och jag håller med om det. Det finns inget motsatsförhållande där. Jag har förstått att man upplever inom organisationen att jo, för att man gör det här så betyder det också att de som har haft nedsatt arbetstid måste gå upp i heltid och att man måste ha läkarintyg. Jag håller med om det, det finns absolut inget motsatsförhållande. Jag skulle rekommendera att man är flexibel inom ÅHS eftersom vi vet hur svårt det är att få hälso- och sjukvårdspersonal. Jag hoppas att det är ett missförstånd och att det kan rättas ut i organisationen.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.