Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.

Talman!

Demokratin är aldrig självklar. Den måste vårdas, stärkas och försvaras varje dag. För oss som verkar här i Ålands lagting är det tydligt att demokratins innersta kärna är valen. Det är den tidpunkt då varje medborgares röst hörs exakt lika tungt. Det är också ett ögonblick där hela det demokratiska systemets legitimitet prövas. Om valen inte fungerar, om människor inte känner att processen är trygg, rättvis och tillgänglig, börjar förtroendet att minska. Utan förtroende överlever ingen demokrati, oavsett hur goda institutioner eller traditioner man har. Just därför är dagens lagförslag så viktigt.

Lagförslaget är en modernisering som stärker vår beredskap, vår rättssäkerhet och vår förmåga att genomföra val under alla omständigheter. Det är ett förslag som tar demokratin på allvar. De mest centrala förändringarna handlar om ökad beredskap i exceptionella situationer, tydligare och mer moderna valprocesser samt stärkt tillgänglighet.

När det gäller beredskapen i exceptionella situationer kommer vi att ge möjlighet till förtidsröstning och vallokaler om något oväntat inträffar. Det kan handla om brand, strömavbrott eller översvämningar. På den svenska sidan har vi sett exempel på direkta sabotage, vilket kan ge en otrolig sårbarhet till valsystemet. Den här förändringen säkerställer att valet kan och ska genomföras även när förutsättningarna rubbas.

De andra tydliga förändringarna, som handlar om mer moderna valprocesser, innebär att lagstiftningen uppdateras så att regler och ansvar blir tydligare. Processerna förbättras så att administrationen av val ska vara både effektiv och rättssäker. Det är ett arbete som minskar risken för tolkningsproblem och ökar robustheten i hela systemet. Bland annat ger tidigareläggningen av kandidatlistor både mer tid till samhällsdebatt och förenklade processer.

Den tredje punkten jag inledningsvis lyfte är den stärkta tillgängligheten. Det ska vara enkelt att rösta. Alla som vill ska kunna delta, och alla som har rätt att rösta ska känna att systemet möter dem, inte tvärtom. Detta förbättrar förstås förutsättningarna för ett högt valdeltagande. Just valdeltagande är demokratins livsnerv. Det är ett uttryck för medborgarnas tillit till oss och till systemet.

Talman! Gällande valdeltagande, när det sjunker, är det aldrig ett problem bara för den ena eller den andra politiska sidan. Det är ett problem för oss alla. Lågt valdeltagande är även ett varningstecken på att människor känner sig distanserade eller att systemet är otydligt eller svårtillgängligt. Därför behöver vi prioritera valen, och givetvis inte bara på valdagen utan också före, under och efter. Att göra valsystemet mer robust och inkluderande skapar förutsättningar för att fler ska vilja och orka känna sig trygga att rösta.

Men vi måste också fortsätta arbeta med information, dialog och delaktighet i bredare mening. Demokratin står och faller med människors vilja att delta. Här har kommunerna ett mycket stort ansvar i hur och var, samt på vilket sätt, man genomför både förhandsröstningen och hur man planerar valdagen. Vem känner sig välkommen till de byggnader som finns? Är vallokalerna på platser där man naturligt möts? Bara som ett exempel har vi diskuterat tillsammans med Mariehamns stad att ordna en valbuss som skulle stå utanför gymnasieskolorna, så att alla ungdomar, som vi vet hör till de grupper som har lägst valdeltagande, skulle kunna rösta direkt i anslutning till en skoldag. Det är den här typen av handgripliga frågor som det gäller att fundera på när man planerar valen.

Talman! Jag vill också nämna något om det som inte ingår i lagförslaget, nämligen två frågor som var med i remissen men som nu inte är med i det slutliga förslaget. Det ena gällde en senareläggning av valen, om det skulle uppstå en exceptionell situation som gör att man måste skjuta på valet. Det var faktiskt ett av de stora numren när vi gick ut med det här på remiss. Nu har det visat sig att vi hittar en betydligt bättre lagteknisk lösning genom att lösa det i självstyrelselagen. Så all kraft och mod till dem som arbetar med den frågan för att få igenom självstyrelselagen. Det här blir en jättebra lösning i detta arbete.

En annan fråga var förbud mot utländska finansiärer av valrörelser. Jag vet också att något parti hade frågor kring den delen. Men när vi tittade närmare på den här frågan noterade vi att den är betydligt mer komplex än vad vi kanske först tänkte oss. Alltså, på vilket sätt sker den här typen av internationell påverkan? I Sverige har man släppt en stor och omfattande rapport kring det här ärendet. Min uppfattning är, och det står också i lagförslaget, att detta är en fråga som Ålands lagting behöver ta hand om. Men den frågan blir så stor att den inte hinns med i den här omgången, utan den får helt enkelt skjutas till kommande mandatperiod.

Talman! Jag vill också sätta den här lagstiftningen i en något vidare kontext i det arbete som landskapsregeringen jobbar med. Det här är nämligen en av de pusselbitar som finns i ett större och mer långsiktigt reformarbete, nämligen att stärka institutionerna och demokratin på Åland. Vi har också kommunallagen, som förhoppningsvis ska komma ut på remiss inom några veckor. Det handlar om offentlighetslagen och lagstiftningen kring allmän förvaltning. Under denna mandatperiod har vi inrättat en permanent arbetsgrupp för demokratifrågor. Som sagt, allt detta syftar till samma sak: stärka institutioner, vår tillit och självstyrelsen.

Men vallagen är själva fundamentet. Det är den mekanism som verkligen avgör om ett land är en demokrati eller inte, huruvida man har fungerande val. Här lägger vi grunden för hur demokratin ska fungera i praktiken.

Talman! Genom dagens lagförslag stärker vi alltså det som betyder mest; människors tillit till demokratin och till varandra. Vi har ett valsystem som är mer robust, mer rättssäkert och mer tillgängligt. Vi ger valdagen den tyngd och trygghet som den förtjänar. Vi visar att vi tar demokratins kärna på största möjliga allvar. För utan fria, trovärdiga och välfungerande val kan inget demokratiskt samhälle bestå. Det handlar om förtroende och legitimitet. Det handlar om att varje röst ska räknas och att varje medborgare ska känna sig hemma i demokratin.

Med detta, talman, ber jag lagtinget att behandla förslaget med den tyngd och den omsorg som det förtjänar. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack, ministern Zetterman, för ett välarbetat lagförslag. Jag vill också ta tillfället i akt att notera att processen för att ta fram detta lagförslag torde ha varit väl förankrad med lagtinget.

Jag skulle vilja hänga upp min replik på det som ministern nämner om kommunernas roll, specifikt när det gäller placeringen av vallokaler. Det är viktigt att dessa placeringar syftar till att välkomna ett ökat röstdeltagande och att man verkligen ska kunna avlägga sin viktiga röst.

Det är som sagt upp till kommunerna, men jag skulle vilja att ministern resonerar lite kring hur man skulle kunna få kommunerna att främja denna typ av utveckling. Som Jomalapolitiker skulle jag till exempel älska att se att vi kunde ha förtidsröstning på Maxinge. Jag tänker också att Finströms kommun skulle kunna ha sin vallokal vid någon av de knutpunkter som en butik i centrala bykärnan. Gärna ett vidare resonemang.

Tack, talman!

Det värmer en demokratiministers hjärta att höra att det finns tankegångar om att ha vallokaler på platser som Maxinge eller Mattssons i Godby. Det är precis den typen av åtgärder som skulle behövas. Det finns en balansgång mellan det, att man vill att det ska vara lite pompa och ståt och att man vill ha folk inne i kommunhuset. Men det finns också en baksida av den där diskussionen. Jag tycker att alla kommunfullmäktige skulle behöva resonera kring detta och inte bara göra det på slentrian.

Det vore också väldigt intressant ifall utskottet skulle fördjupa sig i hur just valet av vallokaler och hur man utformar det, kan påverka valdeltagandet. Det skulle vara ett otroligt intressant jobb för utskottet, tänker jag.

Tack, herr talman!

Det finns en god anledning att fördjupa sig i den här frågan. När man tänker nytt måste man också tänka om, ta ett omtag. Man måste kunna säkerställa valhemligheten, så att det ska vara säkert att avlägga sin röst, oavsett var den än avläggs.

Detta är absolut något som utskottet behöver dyka ner i, och det ska bli intressant att höra hur kommunerna resonerar kring den här lagstiftningen. Vi har kunnat ta del av remissutlåtanden, och vi vet att det kan vara utmanande för kommunerna att verkställa detta. Men det här, om någonting, är grunden och kärnan i att vara en kommun och att kunna upprätthålla den demokratiska processen och val.

Talman!

Precis på det sättet är det. Att hålla val är inte alltid en demokrati, men det är den absoluta kärnan. Jag vet att kommunen har varit kritiska till att vallokaler ska upprätthållas i alla kommuner. Men jag tänker också att det är val vart fjärde år. Det är det absolut viktigaste momentet i hela demokratin att hålla allmänna öppna val.

Kommunerna får också ersättning från landskapsregeringen för arbete som utförs. Då måste man orka ha en vallokal. Det var någon som sa att alla skärgårdskommuner orkar hålla i det här, så månne inte alla kommuner på Åland ska klara av detsamma.

Till sist, talman, som ledamoten lyfte i sin första replik, så vill jag bara konstatera att det har varit ett jättefint arbete. Det har kommit många goda inspel från flera partier i lagtinget, både från regeringsblocket och från oppositionen och det har varit väldigt värdefullt i den här processen. Jag tycker också att det har blivit ett bra förslag.

Talman!

Jag vill börja med att tacka för det föredömliga sättet att hantera lagstiftningen under ministerns ledning. Stort tack till tjänstemännen! Jag tror mig veta att de också har en stor del i detta arbete.

Jag har några frågor, men jag har möjlighet att processa detta vidare i lag- och kulturutskottet, men jag funderar ändå på vissa aspekter. I paragraf 36 talar man om ledande uppgifter inom kommunstyrelsen. Om du har en ledande uppgift som anställd hos kommunen och den är kopplad till kommunstyrelsen, så är du inte valbar. Jag undrar om ministern kan utveckla detta lite mer och förklara vilka tjänster det egentligen rör sig om?

Den andra frågan handlar om förtidsröstningen, som visar sig vara problematisk, särskilt för våra studerande utanför Åland. Finns det några tankegångar kring hur det kan förbättras?

Talman!

Man kan ju undvika i lagstiftning att specifikt peka ut olika roller, eftersom kommunerna kan ha olika sätt att organisera sig. I dag har vi inte ens kommundirektörer i alla kommuner; i vissa fall finns det kommunsekreterare istället. Detta berör förstås de närmaste tjänstemännen.

När det gäller de unga så genomförde förra regeringen, under dåvarande kansliminister Harry Jansson, en betydande och bra förändring av poströstningen för unga, med stora utvidgningar av möjligheterna. Det visade sig vara ett lyckokast, då det faktiskt ökade valdeltagandet rejält. Vi fortsätter på den linjen.

I det här lagförslaget ingår inga nya åtgärder, men det ska nämnas att när kandidatlistorna fastställs tidigare, så ger det också längre tid för poströstningen. Detta är en fördel som även gynnar de unga.

Talman!

Som jag tidigare sade har vi i lag- och kulturutskottet möjlighet att fördjupa oss.

Men blir detta nu förenligt med grundlagen, där individens rättigheter och skyldigheter ska återfinnas, om man bara använder ordnt "ledande uppgifter inom kommunstyrelsens arbetsfält"? Jag måste uttrycka en en viss tveksamhet kring detta.

Jag vill också ställa en fråga angående lagtingsvalets centralnämnd att mötas digitalt. Tidigare är det endast kommunen som har kunnat göra detta. Finns det i någon förordning någon form av ska-krav på vilken plattform man har rätt att göra det här? Jag tänker på valhemligheten och annat som kan störa valet även här på Åland.

Talman!

Vi kan fördjupa oss i den här frågan i utskottet. Jag uppfattar att det är en ganska normal juridisk term just för den gruppen. Det finns vissa generella bestämmelser om att man t.ex. inte kan bli invald i kommunstyrelsen om man är kommundirektör. Det finns den typen av bestämmelser redan.

Jag tror inte att det är fullt så dramatiskt, men det är en jättebra och viktig punkt att lyfta upp i förhållande till grundlagen.

Nu får jag be om ursäkt, bästa ledamoten Thörnroos, den andra frågeställningen passerade nu förbi.

Tack, talman!

Jag sitter här och lyssnar på ministern och ledamoten när de diskuterar tillgängligheten i form av valbussar vid livsmedelsbutiker och så vidare. Jag tycker att vi behöver problematisera detta fenomen.

För min egen del, och för många med mig, är valet en högtidlig sak. I Strandnäs, där jag bor, går många i klungor, vissa klär upp sig lite finare och går för att rösta och man har valkaffe. Det är en högtidlig stund, och man respekterar demokratin på det sättet.

När vi börjar prata om att ha vallokaler i livsmedelsbutiker och i bussar så försvinner en del av den här känslan och aktningen för demokratin.

Tack, herr talman!

Ledamoten Wikström har en väldigt intressant frågeställning. Det är viktigt att upprätthålla denna högtidlighet, men samtidigt har vi ett bekymmer med valdeltagandet i vissa grupper. Det är utgångspunkten för min kommentar.

Uppsökande arbete är därför väldigt viktigt för att nå ut till medborgare som ibland inte deltar. Vi behöver göra en bedömning av de grupper som har ett mycket lågt deltagande. Kanske det viktigaste är att dessa grupper får göra sin röst hörd och att de kommer i kontakt med valprocessen.

Jag tror att det handlar om fostran bland unga, särskilt att de redan som unga vuxna får veta att det är viktigt att rösta. Om de kommer i kontakt med detta, till exempel genom att gå med sina föräldrar, äldre släktingar eller kompisar, och klär upp sig med hattar och hela köret, så är det jättebra.

Men det är också viktigt att tänka på de som inte har den möjligheten. Alla röster räknas, och jag tror att det här är en avgörande fråga.

Tack, talman!

Ja, just det med fostran som ledamoten är inne på, jag tror mer på det än att rösta i matvarubutiker. Jag anser att det är viktigare att stärka känslan av att vara ålänning och att förstå varför det är viktigt att bidra till att vi kan bevara vårt fina, självstyrda samhälle. Det tror jag är en bättre väg att gå.

Det finns också andra problem med att ha röstning på platser som matvarubutiker och bussar. Det är mycket valreklam runt valet, men just på de här platserna där man röstar är det vanligtvis ingen valreklam alls. Det är förbjudet, eller åtminstone finns det en slags respekt bland alla partier att man inte lägger upp valreklam där.

Det blir mycket svårare att hantera situationen om vi börjar gå in på platser där det vanligtvis existerar mycket valreklam.

Tack, herr talman!

Jo, det är bra att vi problematiserar, men jag tycker ändå att vi behöver kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och förstå att det ena inte behöver utesluta det andra. Jag tror att vi behöver se både pragmatiskt och ceremoniellt på det här, och att vi erkänner att detta är en viktig fråga, både för känslan av att faktiskt vara en deltagande medborgare och för att alla har olika förutsättningar.
Jag anser att det är viktigt att vi ser till att så många grupper som möjligt faktiskt kommer att rösta.

När det gäller vallokaler och valreklam råder det ändå valfred, och vi brukar tycka att det är viktigt att upprätthålla och hedra valdagen genom att inte kampanja då. Men om man vill att det ska vara vara ett problem så kan man göra det till ett problem. Jag tror att vi kan lösa det.

Om målet är att så många som möjligt ska kunna engagera sig och rösta, så tror jag att det behöver vara vår första prioritet. Men det är en bra diskussion. Tack för en bra replik!

Talman!

Fria och rättvisa val är själva grunden för vår demokrati här på Åland. Därför är vallagstiftningen också en av de viktigaste lagarna vi har. Den reglerar hur människor kandiderar, hur vi röstar och hur våra val genomförs.
Därför är det också naturligt att lagen med jämna mellanrum ses över när erfarenheter från genomförda val visar att vissa delar kan förbättras eller förtydligas.

Det lagförslag som nu behandlas innehåller i huvudsak just sådana justeringar.

Ett av de mer betydande förslagen är att tidigarelägga kandidatnomineringen. Erfarenheter från tidigare val visar att tiden mellan fastställandet av kandidatlistorna och början av förtidsröstningen varit ganska kort.

Genom att flytta processen något tidigare skapas bättre förutsättningar för valadministrationen, för distributionen av kandidatlistor och inte minst för den offentliga debatten inför valet.

När kandidatlistorna fastställs tidigare får väljarna också mer tid att ta del av kandidater och politiska alternativ inför valdagen.

Lagförslaget innehåller också åtgärder som stärker tillgängligheten till valet. Kravet på minst ett förtidsröstningsställe i varje kommun och möjligheten till kvällsröstning under förtidsröstningen är viktiga steg för att göra det enklare att rösta.

I det senaste lagtingsvalet röstade drygt 70 procent av de röstberättigade ålänningarna. Det är bra, men samtidigt en påminnelse om att det fortfarande finns många som inte deltar.

Ett levande demokratiskt system förutsätter ett aktivt deltagande. Därför är det viktigt att lagstiftningen gör det så enkelt och tillgängligt som möjligt att rösta – både i lagtingsvalet och i kommunalvalet.

Utöver detta görs ett antal förtydliganden i lagen, bland annat kring valbarhet, jävsregler, kandidatregister och skyddet för personer med spärrmarkering i vallängderna. Spärrmarkering innebär, vad jag förstår, att en persons adressuppgifter är skyddade av säkerhetsskäl. Lagändringen säkerställer att också dessa personer tryggt kan utöva sin rösträtt.

Talman! Centerns lagtingsgrupp ser positivt på att vallagen utvecklas stegvis utifrån de erfarenheter vi fått i samband med våra val.

Små men viktiga justeringar gör systemet tydligare och mer tillgängligt – både för väljare och kandidater. För oss är det viktigt att lagstiftningen fortsätter att stärka förtroendet för våra val och göra det lätt för ålänningar att rösta.

Från Centerns sida ser vi därför fram emot den fortsatta behandlingen av lagförslaget i lag- och kulturutskottet. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.