Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Herr talman! Bästa lagting och åhörare. Ändringar i beskattningen 2023. I vanlig ordning brukar vid den här tidpunkten komma lagförslag som gäller ändringar i beskattning av företag, näringsidkare och jordbrukare. Motsvarande lagförslag brukar vanligtvis föras till lagtinget lite tidigare än i detta fall men har sin orsak i en sen ändring i riksdagen.

En av ändringarna gäller förlängning av blankettlagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen gällande rätten till höjda avskrivningar för maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar. Förslaget är att lagen förlängs till att gälla till och med skatteåret 2025. Som tidigare gäller den höjda avskrivningen nya anskaffningar. Orsaken till lagen är helt enkelt att stöda tillväxt och sysselsättning.

Landskapet föreslår även att en lag om tilläggsavdrag baserat på utgifter för forsknings- och utvecklingskostnader görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom blankettlag. Detta allmänna avdrag baserar sig på löneutgifter och utgifter för köpta tjänster för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Lagen är tvådelad, dels ett tilläggsavdrag på 50 % baserat på nämnda utgifter och får vara högst 500 000 euro per skatteår samt dels ett extra tilläggsavdrag motsvarande 45 % av nämnda utgifter. Det allmänna tilläggsavdraget får göras första gången för skatteåret 2023 och det extra tilläggsavdraget första gången för skatteåret 2024. Det extra tilläggsavdraget på 45 % görs på grundval av en ökning av utgifterna för forskning och utveckling jämfört med föregående skatteår. Det är därför det extra tilläggsavdraget kommer 2024 när man kan jämföra med 2023.

Vad är då syftet med att öka avdraget för forskning och utveckling? Det är helt enkelt för att öka forskning och utveckling, att stimulera till nya innovationer, skapa flera arbetsplatser och ekonomisk tillväxt.

Ålands landskapsregering delar helt bedömningen att dessa båda ökade avdragsmöjligheter gynnar samhället. Forskning, utveckling, innovation, flera arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt är vad Finland och Åland behöver.

Den sista punkten jag tänker lyfta gäller ändrad fördelning av samfundsskatten. I riket sker ett förändringar i skatteflödet mellan stat och kommun. De förändringar jag just berättat om, höjda avdrag för avskrivningar och forskning och utvecklingsverksamhet leder till lägre skatteinkomster för den kommunala sektorn. Därtill har man i riket vidtagit ett antal åtgärder som påverkar kommunernas intäkter. Man har sänkt avgiften för småbarnspedagogik och vårdtillägget för stöd av privat vård av barn har höjts. På grund av att staten kompenserar kommunerna i riket via den kommunala andelen av samfundsskatten påverkas fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna.

Ser man krasst på förändringen av fördelningen av samfundsskatten mellan riket, eller i vårt fall landskapet, och kommunerna får man intrycket att kommunerna drabbas av en betydande minskning av sina samfundsskatteintäkter. Det beror dock till största delen på den ändrade finansieringen av hälso- och sjukvården, Sote, och på kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik samt de ökade kostnaderna för stöd till privat vård av barn. Omfördelningen av samfundsskatten i kommunalbeskattningen som beror på Sotereformen har lagtinget behandlat tidigare genom en lag som kompenserar kommunernas skattebortfall, 11,25 % kanske ni minns. Sammantaget innebär dessa förändringar i beskattningen samt kompensationen för samfundsskatteintäkten att de åländska kommunernas intäkter inte påverkas nämnvärt.

Liksom tidigare har landskapsregeringen inte för avsikt att höja skattesatsen för företag och samfällda förmåner utan anser att de ska vara på samma nivåer som i riket, dvs. 20 respektive 26,5 %. Att ha olika skattesatser, eller för den delen olika avdragsmöjligheter, på Åland och i riket innebär komplicerade skatteredovisningar. Våra företag skulle i praktiken vara tvungna att ha en bokföring som underlag för statsbeskattningen och en annan som underlag för kommunalbeskattningen. Därtill skulle det behövas ändringar i skattestyrelsens system vilket brukar vara kostsamt. Tack för ordet!

Tack, herr talman! Hållbart Initiativ stöder naturligtvis alla initiativ som stärker forskning, utveckling och innovation här på Åland. Dock blir jag fundera över det faktum att Höglunds företrädare, finansminister och samtidigt också partikamrat Tobben Eliasson, ledde en parlamentarisk kommitté där vi kom fram till att forskning, utveckling och innovation skulle stärkas med PAF-medel. Vart tog slutsatserna i den parlamentariska kommittén vägen?

Tack, herr talman! Tack för frågan, ledamot Röblom, den kanske avviker lite från skattefrågan som vi egentligen diskuterar, men det är ändå en intressant fråga. Vi har ju förstås sedan gammalt en fråga om hur vi ska se PAF-medel. Kan vi göra någonting där förutom den vanliga tilldelningen till tredje sektorn? Detta har det varit diskussioner om, allt från att tillsätta en kommitté som besitter ett antal pengar, ett antal miljoner och fördela vidare till forskning och utveckling. Men det här är ett stort arbete, vi är inte klara där ännu. Jag hade hoppats att man kunde lyfta den här frågan under det här året eller vad som är kvar av mandatperioden, men jag vet inte om vi helt enkelt har resurser för att behandla den som jag så gärna skulle vilja göra.

Tack, talman! Jo, det avviker lite från grundfrågan. Vi anser ändå att frågan om forskning, innovation och utveckling är så pass viktig och den parlamentariska kommitténs betänkande visar ju att det finns en stark samsyn här i salen på att vi behöver stärka ytterligare och att PAF-medel borde användas mer aktivt i den här riktningen. Men jag tyder finansministerns svar som att det kommer inte att ske något större steg framåt när det gäller att förverkliga kommitténs slutsatser under den här kvarvarande mandatperioden.

Tack, herr talman! Man ska aldrig säga aldrig. Men jag vet att vi har ganska mycket på vår agenda som behöver prioriteras i högre grad. Men jag tycker att tanken är intressant här, men den kräver ett riktigt ordentligt genomarbetat förarbete helt enkelt innan man kan gå vidare med det hela. Vad finns det för medel? Hur ska de användas? Vad ska ett råd, en kommitté eller ett forskningsråd, eller vad man nu kallar det, vad ska det ha för mandat och medel? Det är ett omfattande arbete som behöver göras före man tar det här steget.

Tack, talman! Det här skatteavdraget kommer ju av det skälet att Finland önskar öka forskningsfinansiering från näringslivets perspektiv och det har man velat sedan länge. Det här avdraget har funnits sedan 2021 och nu vill man förlänga det som ett led i att få 4 % av BNP att gå till just detta. Jag frågar mig, har Åland ett liknande mål? Har vi ett mål om hur mycket företagen och kanske också det offentliga skulle kunna satsa på detta? Det har funnits initiativ från forskningsinstitut och statistikinstitut om att det behöver finnas sådana typer av mål. De här frågorna har diskuterats ganska länge. Är det så att landskapsregeringen nu har ett sådant arbete på gång och tycker att det här då skulle vara ett viktigt verktyg för att bidra till det målet? Finns det en klar och tydlig målsättning för något visst år?

Tack för frågan. Jag skulle säga att någon summa eller någon procentsats så finns inte, mig veterligen. Det här underlättar ju förstås. Får man ett extra avdrag i beskattningen så gynnar det ju förstås forskning och utveckling, vilket ju är tanken med det här. Forskning och utveckling leder ju förhoppningsvis till ett växande näringsliv och flera arbetsplatser. Det finns ett mål på det viset, men jag vågar inte här och nu säga att det skulle finnas någon direkt summa eller procentsats utan det är nog ett allmänt mål. Det handlar också förstås om näringspolitik.Hur gör vi inom näringspolitiken för att samhället ska växa och intäkterna och sysselsättningen likaså?

Talman! Som finansministern sade så är ju skatteavdrag också ett viktigt näringspolitiskt mål. Om man då har målet att vi ska utveckla vårt samhälle, skapa "know how" och också bidra till att Åland ska uppnå visionen om att bli ledande inom förnyelsebar energi i Norden, så då borde det också finnas mätbara målsättningar och också verktyg som bidrar till uppnåendet av de målen. Det kan ju till och med vara så att vi inte vet idag hur vi står i förhållande till Finland. OECD-snittet är 2,9 % av BNP som går till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det kanske borde finnas ett intresse i alla fall att utreda. Var står vi idag och vad är egentligen målet för att vi också ska kunna bli ett konkurrenskraftigt samhälle? För i det arbetet så är ju faktiskt forskning, utveckling och innovation helt centralt.

Tack, herr talman! Kanske det inte direkt var en tilläggsfråga utan ett resonemang som man kan stöda, för allt som gynnar vår tillväxt och sysselsättning så ska man ta på fullaste allvar. Jag lyssnar på ledamot Holmström och tycker att det är intressant förstås med utveckling här i samhället.

Tack, talman! Det här är en lagstiftning igen där någon annan har initiativet och lagstiftar. Och vad gör vi? Jo, vi anpassar. De flesta lagarna i det här parlamentet har fått den karaktären på något sätt. Det är inte vi själva som styr utvecklingen längre, om vi nu har gjort det.

Min fråga är: Har man övervägt här att göra det här på ett annat sätt? Nu är det ju någon annan igen som bestämmer hur fördelningen mellan staten och kommunerna ska vara. Det kunde ju vara så att vi själva bestämmer. Det kan hända att kommunerna ska ha 80 % av av samfundsskatten på 20 %, den däremot är på en bra nivå och där kan vi följa.

Tack för frågan ledamot Silander. Nå, nu är det ju här den modellen som vi använt oss av i säkert alla tider. Man har gjort anpassningar beroende på vilket förhållande man har satt i riket mellan mellan stat och kommun. Det är som är vårt utgångsläge här är att den totala skattesatsen här på Åland ska vara samma som i Finland, för annars får vi nog problem som jag lite nämnde här.

Sen om vi på något sätt skulle ha en annan fördelning så det har vi ju på sätt och vis här eftersom man i riket i samband med skattereformen minskade tilldelningen till kommunerna. Då gjorde vi en kompensation, en lagstiftningen runt en kompensation av samfundsskatteintäkter till kommunerna. Vi har ju på sätt och vis en möjlighet att göra justeringar där vi så önskar.

Tack, talman! Min tanke är att det åländska samhället behåller ju hela 20 procenten i det här fallet, statsskattedelen numera och kommunalskattedelen sedan gammalt. Det skulle göra det lämpligt om modellen går att finna, att man helt enkelt bestämmer sig för vilken skatt man ska ha totalt. Ska den vara samma som i Finland? "Fine", det tycker jag att är skäligt och rimligt, men att vi själva bestämmer resten.

Jo absolut, tanken är intressant. Jag tycker personligen att skattefrågor kan vara lite intressanta och att titta på de olika aspekterna som ledamot Silander var inne på.

Däremot om vi gör en större förändring så kräver det ett stort förarbete förstås. Hur skulle en åländsk modell se ut? Hur skulle en åländsk fördelning se ut som avviker från den fördelning man gör i riket? Där måste vi helt enkelt i så fall göra ett ganska stort arbete. Vi har ju förstås via kompensationslagen möjlighet att göra förändringar av den totala skattesatsen, som jag nämnde. Inte skattesatsen i sig utan de pengar som vi får. Det är ungefär så långt jag kan svara nu.

Tack, herr talman! Det här lagstiftningspaketet så handlar bland annat om de årligen återkommande justeringarna av samfundens kommunalskattesatser. Det är ju en massa siffror på tusendelsprocenten. Det ser krångligt ut, men ekvationen resulterar till slut i att lagen inte innebär några totala ändringar i samfundsskatterna. Bolagsskatten är fortsättningsvis 20 %, det vill säga samma som tidigare och samma som i riket.

Herr talman! Man bör vara uppmärksam på att de här skattesatserna redan tillämpas från och med den 1 januari 2023. Lagstiftningen kommer att tillämpas retroaktivt. Därför är det viktigt att vi så fort som möjligt får saken ur världen.

Extra avskrivningsmöjligheterna för forskning är knappast en så stor sak ännu. Men de är dock positiva och mycket viktiga i den mån åländska företags-, industri- och jordbruksbranschen kan utnyttja den.

Till sist, herr talman, eftersom det handlar om kommunernas skatteinkomster, både positiva förändringar och negativa i form av avdrag, så känns det bra att kunna säga att enligt de beräkningar som gjorts. Så kommer kommunerna i varje fall inte att förlora på den här lagstiftningen. Eventuellt kan det bli ett litet plus.

Centerns lagtingsgrupp stöder denna lagstiftning. Tack, herr talman!

Talman! Tack för anförandet. Jag förstår att ledamoten är en stark anhängare till forskning, utveckling och innovation. Det är ju inte så att det saknas finansiella medel för det på Åland. Vi har ju företag som redan har spetskompetens inom digitaliseringstjänster, sjöfart och inom förnyelsebar energi. Här finns också en potential att utveckla vidare. Men vill man snabba på en utveckling så kan man ju också, med olika typer av subventioner, komma med stöd och snabba på utvecklingen inom de branscher där man önskar att utveckling ska ske. En skattereduktion är väl, det är riktigt bra. Man kan också titta på på nivåerna. Det finns även Business Finland möjligheter som landskapsregeringen också kan stöda och så finns dessa beramade och väldigt omtalade PAF-medel. Nu hör vi alltså att landskapsregeringen inte tänker gå vidare med den rapport som du har varit ordförande för. Hur känns det?

Tack, herr talman! Det är helt riktigt. Jag var med om det. Nu kom vår finansminister med ett svar här. Vad jag förstår så har man inte lagt det här på hyllan utan nog är det fortfarande aktuellt. Men frågan är när man hinner komma med någon tankegång hur man ska kunna göra det. Det är ju ganska komplicerad affär innan man har det här klart hur det ska gå till. Principen slår vi ju fast i den här arbetsgruppen och den är i varje fall viktig. Så det finns en grund för den här typen av stödverksamhet för forskning i miljöns och klimatets intresse.

Talman! Det är ju jättefint att vi nu har en grund och att vi har en parlamentarisk överenskommelse, i alla fall en grundsyn på hur de här extra medlen, efter att fördelningen har skett till olika aktörer inom tredje sektorn, ska gå vidare och vad man ska kanalisera de pengarna till och enligt vilka principer.

Det här kommittébetänkandet kom i december 2020. Det har ju förlupit ett antal månader sedan dess. Vi förstår också att Rysslands brutala anfallskrig har gjort att prioriteringarna har varit annorlunda i landskapsregeringen. Vi förstår också att arbetet med det finanspolitiska ramverket tar sin tid. Men det som vi hörde nu från finansministern var att det här arbetet läggs på is. Det finns inte resurser att arbeta med de här frågorna, även om man har haft tid och även om man har kunnat göra de prioriteringarna. Det är tråkigt att vi inte kan ta det här steget vidare. För det här har ju varit en ambition som också har enat väldigt många. Att man inte då kan gå vidare med det man i alla fall är eniga om, det är ju faktiskt tråkigt.

Tack, herr talman! Vi får väl se hur det blir med den saken. Vi får se och vänta, ledamot Holmström.

Detta är ju liksom lite vid sidan av ämnet, tycker jag, eftersom vi pratar om samfundsskatten och sådana saker. Men det är en intressant diskussion och den kan vi kanske börja se i finansutskottet. Man kan ju diskutera där och lyssna på finansministern ytterligare en gång vad han har att säga. Den här regeringen är definitivt inte emot det, utan det är bara det att man måste ha tid och resurser, vilket det varit knappt om under den här perioden, tyvärr.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Den liberala lagtingsgruppen stöder lagförslaget. Det är ju inte så mycket nytt under solen. Vi har haft den här en sväng en förut. Vi tycker dock, som vi har tyckt tidigare, att landskapsregeringen borde ha en utvärdering av vårt eget skatteverktyg för att slippa göra kanske i grunden onödiga pareringar.

Vi håller också med kring PAF-medlen, det har vi varit väldigt proaktiva med. Vi tycker att PAF-medlen kunde bli en gyllene länk till det här lagförslaget just när det gäller bl.a. forskning och utveckling. Vi håller tummarna att finansministern och landskapsregeringen kommer i mål med PAF-hanteringen. Det är viktigt av en mängd olika orsaker.

Talman! Jag och Liberalerna vill passa på att lyfta en mycket intressant utredning från finansministeriet, som på många sätt tangerar det lagförslag vi nu hanterar. Finansministeriet har utrett möjligheten att införa särskilda ekonomiska zoner i Finland, det hela presenterades förra veckan. Det kunde enligt utredningen vara juridiskt möjligt att införa regionala skatteincitament i Finland, men skattelagstiftningen måste ta hänsyn både till EU:s bestämmelser om statligt stöd och de krav och begränsningar som ställs i grundlagen. Regionala skatteincitament ökar i typiska fall den ekonomiska verksamheten i målområdena, men de europeiska erfarenheterna ger inte något entydigt svar på hur arrangemanget fungerar som en del av regionalpolitiken och den ekonomiska politiken. Syftet med utredningen var att bedöma Finlands möjligheter att införa regionala skatteincitament i syfte att förbättra företagens konkurrenskraft samt att främja investeringar och tillgången på kompetent arbetskraft i områden med strukturella problem. Utredningen baserade sig på särskilda ekonomiska zoner som används i flera EU-stater och inom vilka man tillämpar skatteincitament för företag som investerar och är verksamma i zonerna.

EU-rätten förhindrar inte, men begränsar användningen av regionala skatteincitament i Finland. Enligt en juridisk utredning hindrar EU:s bestämmelser om statligt stöd inte Finland från att införa regionala skattelättnader, men de ställer flera begränsningar som bör beaktas i skattelagstiftningen. Regionala skattelättnader kan införas antingen på basis av de undantag i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som gäller regionala stödåtgärder eller som så kallade stöd av mindre betydelse, dvs. de minimis stöd.

I det förstnämnda alternativet hänför sig de viktigaste begränsningarna från EU-rätten å ena sidan till stödberättigande zoner där skatteincitament kan beviljas, och å andra sidan till de maximala stödnivåerna, dvs. hur mycket stöd stödmottagaren kan beviljas. I Finland utgör östra och norra Finland i sin helhet stödberättigande zoner. På andra håll i Finland finns enskilda kommuner som kunde vara berättigade till stöd. Min spontana reaktion är att vår skärgård kunde vara en sådan zon. De tillåtna maximala stödnivåerna är 20-40% av de stödberättigande investeringskostnaderna beroende på företagsstorleken. Införandet av regionala stöd förutsätter inhämtande av EU-kommissionens förhandsgodkännande av stödet eller iakttagande av villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen.

Regionala skattelättnader kunde enligt utredningen alternativt införas i form av så kallade de minimis stöd, varvid beloppet skulle begränsas till 200 000 euro per företag under en treårsperiod. Stödet kan i princip vara avsett för vilka omkostnader som helst hos ett företag.

För att de regionala skattelättnaderna ska vara förenliga med jämlikhetsbestämmelsen i grundlagen förutsätts det att stödåtgärdens samhälleliga intresse och skattelättnadens betydelse står i rätt proportion till målen.

De europeiska erfarenheterna av särskilda ekonomiska zoner och regionala skatteincitament i anslutning till dem ger inte några entydiga svar på hur arrangemanget fungerar som en del av regionalpolitiken. Framgången inom särskilda ekonomiska zoner är beroende av många faktorer, av vilka en del hänför sig till egenskaperna hos själva zonen och en del till hela samhällsekonomin.
En lindring av beskattningen inom en särskild ekonomisk zon ökar i princip regionens ekonomiska verksamhet, vilket jämnar ut de stora regionala skillnaderna i uppkomsten av mervärde. Särskilda ekonomiska zoner kan dessutom utgöra ett eventuellt svar på den allt hårdare internationella konkurrensen om investeringar i grön omställning, vilket skulle stärka hela samhällsekonomin.

Väl planerade särskilda ekonomiska zoner kunde locka nya investeringar och arbete. I dessa zoner kunde man eventuellt utöver beskattning, enligt utredningen, också lätta på tillstånd och annan reglering som försvårar investeringar och tillgången på arbetskraft.

Finansministeriet påpekar att det tar flera år att få information om hur särskilda ekonomiska zoner fungerar som en del av regionalpolitiken. Försöken borde riktas till några regionalt representativa ekonomiska zoner som lider av strukturella problem.
Finansministeriets utredning kring ekonomiska zoner är absolut något Åland bör vara nyfiket på. Åland har tillväxtproblem helhetsmässigt, men går vi ner på regional åländsk nivå har vi dessutom områden i behov av avsevärt större ekonomiskt genomflöde, som vår skärgård.

För Ålands del kunde detta vara en nyckel till långsiktig framgång i perifer regionalpolitik, men även hur vi med ett legitimerat skatteverktyg kunde ge oss själva ännu större möjligheter för tillväxt. Åland borde vara intressant även ur ett riksperspektiv att vara med i en eventuell första våg av ekonomiska zoner i Finland.

Finansminister Saarikko har uttalat sig om att ekonomiska zoner i Finland bör förverkligas under nästa mandatperiod. Finansminister Höglund bör definitivt inleda diskussioner med sin kollega kring detta. Väl utvecklat kan det på riktigt innebära strukturella och ekonomiska lyft för Åland som helhet, men i synnerhet för exempelvis vår skärgård. Tack, talman!

Tack, talman! Jag vill bara i sammanhanget också lyfta frågan kring samfundsbeskattningen i stort. Vi har åländsk behörighet över den kommunala delen av samfundsbeskattningen som i dag inte nyttjas och anpassas efter våra förhållanden. Vi har också många företag som lider av svag lönsamhet och vi har haft en svag BNP-utveckling under de senaste 20 åren. Så också den här frågan borde diskuteras tillsammans med kommande finansminister och finansministeriet. Skulle Åland kunna fungera som ett testområde för vad en sänkt samfundsskatt skulle generera för samhället som helhet?

Tack, talman! Det är absolut så att landskapsregeringen och finansministern har goda möjligheter att skapa ett positivt arv i den här frågan. För är det någonting som vi från Liberalernas sida har lyft upp när det gäller skattelagstiftning så är det ju att vi måste ha en bättre kunskap kring vad vi får, vad vi kan och vad vi vill göra när det gäller skattelagstiftningen. Så förhoppningsvis kan landskapsregeringen ta steg framåt ännu detta sista halvår.

Tack, talman! Det är riktigt intressant att höra lagtingsledamot Holmberg utveckla sådana här tankar. De kanske inte går att förverkligas till fullo, men det kanske finns något embryo som kan göra att vi kan få bättre förhållanden för våra företag.

Det jag tänker fråga om gäller skattesatsen som sådan. Vi har 20 % samfundsskatt idag för våra företag. Det har ju ändrat mycket i Europa såtillvida att Irland var ju den som var värst i klassen på det sättet att man tog knappt någon skatter alls av amerikanska stora dataföretag. Men det gjorde ju att det blev ändringar så att Europa, enligt min mening åtminstone och min tro, nu har satt nivån till 15 %. Frågan är om 20 % som vi har i dag och ner till 15 %, har det tillräcklig och intressant effekt eller inte?

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Den frågan är väl nog våra företag själva bäst att svara på. Men min uppfattning i alla fall är att skattetrycket på Åland för en entreprenör i ett företag är för högt. Allt vi kan göra i kombination med allt annat, det vill säga en reviderad näringslagstiftning, en förbättrad samhällsproduceringsförmåga än vad vi har idag, konkurrensutsättning och ännu högre nivå på utbildningen, det finns flera saker som kan samverka och bli en gyllene cirkel. Det som ledamot Silander lyfte upp, att vi kunde ha möjligheten utan att för den skull skapa irritation hos riksdag och regering i Helsingfors och det ska vi ta vara på. Det hela bygger också på att vi har en positiv dialog och visar på att det som är bra för Åland också är bra för landet Finland.

Tack, talman! Det sista som sades är en intressant synpunkt som jag absolut stöder. När det gäller 20 % skatt så är det en skälig inkomstskatt som företagen må betala om man har den lyckliga situationen att man gör vinst. En skattekonkurrens gör ju att vi skruvar ner successivt skatteprocenten. Och jo, det kanske blir mera företagsamhet i bästa fall, men ur konkurrens synvinkel sett så blir det ju bara det om vi det är vi som får göra det och ingen annan.

Tack, talman! Samtidigt så ska vi tänka på att vi har ju en annan konkurrenssituation per automatik i och med vårt insulära läge. Om vi på något sätt skulle ha en fördel av att konkurrera med en skatteprocent så må det kanske vara hänt. För det är ju ändå saker som vi inte kan kontrollera konkurrensmässigt med avstånd, flygförbindelser etcetera och det gör att vi många gånger hamnar i en annan konkurrenssituation än våra närliggande områden. Jag tycker att det var bra att ledamoten Silander lyfte det, jag tror att det finns en övergripande majoritet som vill se en bred analys av vad det åländska samhället och vårt näringsliv skulle må bra av när det gäller skatteverktyget. I dag så parerar vi och gör det vi måste göra lite för sent i förhållande till lagstiftningen, men vi är inte så proaktiva. Det tror jag nog att är en av nycklarna till att skapa ordning och reda i ekonomin och mera framförhållning för näringslivet.

Tack, talman! Det var ju verkligen ett intressant initiativ som ledamot Holmberg framförde och diskuterade och resonerade kring. Jag kan faktiskt hålla med om att det är viktigt att vi diskuterar alla tänkbara verktyg som vi kan tillämpa, inte bara dem som vi har diskuterat tidigare utan också hitta nya förslag och nya progressiva lösningar och att vi försöker matcha dem till våra egna förhållanden. Jag välkomnar den här diskussionen. Det hade varit intressant också att höra regeringens tankar och idéer kring det här och inte bara Tage Silanders.

Det som jag kanske direkt tänker som den största risken är att det behövs personalresurser. Landskapsregeringen har ju inte riktigt visat framfötterna i andra förslag, sådant som vi redan har kommit överens om att vi ska göra, inte minst vad gäller frågan om en PAF-fond för utveckling. Hur ska vi då kunna hitta resurser för att göra någonting av den här karaktären? Det är ju en fråga jag har. Vi behöver så klart diskutera lite längre visioner och tankar också. Vi ska inte liksom förhindras just på grund av (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi pratar ofta om tillväxt och vi pratar ofta om regionalpolitik, men det blir ofta i ganska luftiga termer utan så mycket mer konkret substans. Det här skulle kunna vara en väg framåt, en av kanske hundra åtgärder som Åland behöver vidta de närmaste åren.

All respekt till finansministeriet, man ser ju när man har läst igenom den utredningen att den är välgjord av väldigt kompetenta personer. De har också tagit fasta på de ekonomiska zoner som man har infört i delar av EU. Det finns definitivt ett värde i att plocka ur. Sedan om man kan implementera det så det bygger helt och hållet på att det ska gagna Åland, men det ska definitivt också vara på en nivå där Finlands nya regering och riksdag ser Åland som någonting positivt. Jag tror att vi har en liten väg att vandra där för att vi ska kunna komma i mål med diverse saker som det här. (… taltiden slut).

Talman! Man brukar ofta kunna säga i olika högstämda tal "oss väl och ingen illa". Men jag tycker att vi borde prata mera om att det ska handla om oss väl och också om Finland väl, att vi kan bidra med någonting till Finland, inte minst vad gäller utvecklingen och etableringen av havsbaserad vindkraft och de energikluster som det kan innebära. Är detta då ett verktyg för att ytterligare stimulera sådan verksamhet, fler kapitalströmmar till Åland? Ja, då är det värt att diskutera det åtminstone och diskutera de risker som det också har i förhållande till andra regioner, så att man inte heller ser Åland som någon typ av skatteparadis eller liknande, för det gagnar inte heller den image som Åland också behöver ha i att attrahera kapital och kunnig arbetskraft. Det finns en hel del att diskutera här. Vi välkomnar den här diskussionen och det är bra att vi pratar om alla tänkbara verktyg.

Tack, talman! Den här utredningen om ekonomiska zoner i Finland har ju sitt avstamp i att Finland inser att vi måste få nya företag, vi måste få mer arbetskraft och vi måste liksom få igång maskineriet igen.

Ser vi på vår åländska lokala nivå så vill ju vi få igång vår skärgård. Vår skärgård har ju en enorm potential, men den lider av stora tillväxtproblem idag. Det som är bra för vår skärgård är bra för Åland i stort, och det som är bra för Åland i stort är bra för Finland i stort. Jag hoppas att finansminister Höglund kan ha någon form av diskussion med sin kollega finansminister Saarikko under våren här, och att det kan klarläggas om Åland kunde vara en del av det här projektet.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det här lagförslaget beträffande ändringar i den åländska kommunalbeskattningen huvudsakligen så föranleder att tankarna lite flyger iväg kring vilka möjligheter vi faktiskt har angående kommunalbeskattningen i stort på Åland. Ett konstaterande från Obunden Samlings sida är att vi faktiskt använder det här instrumentet väldigt sparsamt och med lite bristande fantasi får man väl lov att säga.

Jag hakar lite på det som lagtingsledamoten Holmberg nyss stod här och diskuterade. Vi behöver absolut titta på kommunalskattelagstiftningens möjligheter att förbättra förutsättningarna för åländskt landbaserat näringsliv i första hand enligt min uppfattning.

Då kommer vi till att vi kan konstatera att vi har en skattemur kring Åland. Den här muren har vuxit år efter år. Den har blivit glasbeströdd på krönet och nu också fått taggtråd, inte av den sorten som vi använder i åländska kohagar utan av den sorten som var uppe på Berlinmuren en gång i tiden. Vi har alltså fått en ganska hemsk skattemur runt Åland och där borde vi nu kunna använda till exempel kommunalskatteinstrumentet för att underlätta och sänka kostnader för det åländska landbaserade näringslivet.

För övrigt också titta på möjligheten att använda kommunalskatteinstrumentet för inga idéer är väl för dåliga. Vi bör titta på allt. Jag håller med Holmberg på den punkten. Bra tänkt! Jag hoppas att andra kan låta fantasin flyga lite.

När vi börjar mixtra med kommunalskatteinstrumentet så innebär det förstås minskade skatteintäkter eller det kan i varje fall medföra minskade skatteintäkter för kommunerna. Då gäller det att vi håller ekonomin i skick här i landskapets ekonomi och i landskapets budget så att vi kan stöda kommunerna tillräckligt så att det inte skapar dålig stabilitet och oönskade effekter.

Det var det här som jag ville säga. För övrigt stöder vi det här lagförslaget och vi har inget särskilt att tillägga. Tack, talman!

Tack, fru talman! Ledamot Måtar har ett livligt bildspråk kring det här med skattemuren som han talade om. Jag tror att skattegränsen är en mycket högt prioriterad fråga som vi alla ser för- och nackdelar med. Ledamoten Måtar har också gått ut ganska hårt i debatten kring vad man borde göra med omförhandling av Ålandsprotokollet. Skulle ledamoten Måtar kunna utveckla lite grann hur det där skulle gå till i praktiken?

I och med att vi kan påverka den delen av samfundsskatten som går till kommunerna så kan vi i teorin sätta den till noll. Man gjorde det en gång i tiden beträffande så kallade captive bolag, men den lagstiftningen fick bakslag på grund av att EU-kommissionen ansåg att den utgjorde ett olagligt statsstöd så man avskaffade den lagstiftningen. Men rent generellt så kan man alltså tänka sig att man sänker samfundsskattekostnaden för åländska landbaserade företag som drabbas av skattegränsen och såtillvida sänker man deras kostnader. Alltså samfundsskatt betalas ju på bolagens vinst. Den vinsten som du redovisar betalar du 20 % skatt på och till den delen som den 20 procenten sedan till en viss andel går till åländska kommuner så kan man alltså sänka den och sänka bolagets kostnader.

Tack, fru talman! Jag tycker att den här retoriken är så högstämd och intensiv från ledamot Måtars sida att det tarvar vissa svar också på vad detta innebär, vad det är som man riktigt yrkar på och vilka risker och möjligheter som är förknippade med den här retoriken. Därav min replik.

Tack, talman! Det som jag sade, ledamot Gunell, så handlar om att vi redan har en situation där Ålands landbaserade näring och olika privatpersoner betalar ett högt pris för att gynna en viss väldigt viktig näringsverksamhet. Nu talade jag om att sänka det landbaserade näringslivets kostnader genom att begränsa den eller sänka den samfundsskatten som skulle drabba de verksamheterna. Det var detta som jag talade om.

Tack, talman! Tack för stödet, ledamot Måtar. Vi tycker lika där. Som jag sade i mitt anförande så tror jag absolut att det finns en majoritet här i salen som nog önskar att vi gör en ordentlig titt på vårt så kallade skatteverktyg. Kommunalskatten ju är en del, dels för att vi ska få en trygghet i vår skattebas för välfärdens skull, dels för att det ska löna sig att arbeta och studera, dels för att man ska vilja flytta till Åland och dels också för att ålänningarna är värda lite mer i plånboken än vad man får idag, som vi tror från Liberalerna. Tack för stödet!

Tack, talman! Ja, ledamot Holmberg, det är mycket man skulle kunna göra med kommunalskatteverktyget. Men jag måste säga att av någon orsak så är det styvmoderligt behandlad. Man är på något vis rädd att börja använda skatteverktyget. Klart man kanske blev lite bränd när man försökte med det här captive undantaget för många år sedan. Men jag ser andra saker framför mig, till exempel så vet jag att förr i tiden, åtminstone när jag själv bodde i Norge, så kunde man flytta till Nordnorge och så fick man sina studieskulder avskrivna och man hade också lägre kommunalskatt i de nordnorska kommunerna. Man kunde ju tänka sig en liknande sak kanske för skärgården på Åland. Det finns mycket man skulle kunna använda fantasin till och sen omsätta till verklig handling.

Tack, talman! Det har varit en jätteintressant diskussion så här långt som väldigt lite har handlat om det faktiska förslaget som vi har framför oss nu som handlar om förändringar i beskattningen som är en ganska passiv matematisk balansakt som vi företar varje år för att balansera framförallt förändringar som man har gjort på rikssidan.

Som lagstiftning räknat så är den ju ganska ogenomtränglig både för oss som sitter här och för människor där ute överhuvudtaget att förstå vad den där matematiken egentligen betyder. Kort sammanfattat så betyder det ju bara att vi balanserar olika saker så att skattesatserna förblir oförändrade för våra företag.

Det som jag tycker är kanske mest intressant i den diskussion som har varit här är de här förändringarna i beskattningen som rör möjligheten till avdrag för forskning och utveckling. De kommer ju förmodligen inte att ha någon effekt på Åland. Därför är den diskussionen som ledamoten Holmström framförallt lyfte, kring hur vi på Åland ska jobba för att få igång forskning och utveckling i våra företag och vad vi skulle kunna göra med de PAF-medel som vi faktiskt har, ganska viktig.

När det gäller hur vi använder skatteverktyg och utvecklar vårt samhälle så har vi ju massa möjligheter i vår verktygslåda som vi inte använder. Jag tycker att det skulle vara intressant att fördjupa sig i de saker som vi kan göra i stället för de ganska teoretiska resonemangen om sådant som förmodligen inte kommer att hända annat än på det teoretiska planet. Högst sannolikt så blir det inga revolutionerande förändringar eller förnyelse mera under den här mandatperioden bara för att tiden inte kommer att räcka till. Om man lyckas komma vidare med det finanspolitiska ramverket, åtminstone en liten bit på vägen så får vi väl vara nöjda med det.

Det som jag trots allt vill fästa uppmärksamheten vid och som en av de saker som balanseras med det här lagförslaget är det som man har gjort på rikssidan och som jag tycker att pekar på att man kan göra saker och man kan låta bli att göra saker. Det står i förslaget om ändrad fördelning av samfundsskatten att "man har i riket vidtagit ett antal åtgärder i syfte att stärka köpkraften, bland annat har avgifterna för småbarnspedagogik sänkts samtidigt som vårdtillägget till stödet för privat vård av barn har höjts". Där har man alltså gjort någonting som har gynnat medborgarna. På Åland bara balanserar vi så att skattesatserna förblir de samma men vi har inte gjort saker för medborgarna på det sätt som vi kunde ha gjort. På rikssidan har man ju också kompenserat kommunerna för de här förändringarna.

Vi har ingenting i övrigt att tillägga. Vi stöder förslaget, som ju inte är någon dramatisk politisk produkt. Tack, talman!

Tack, talman! Tack också till ledamot Fellman för ett bra anförande som pekade på något om har sagts många gånger tycker jag i denna sal, inte minst av ledamoten Holmberg också, att vi har redan en massa olika möjligheter i vår verktygsbox som vi skulle kunna använda. Sedan är det en politisk diskussion, vilka ska vi aktivera, hur mycket ska vi ladda dem med och vem ska vi styra dem mot? Det är ju där politiken kommer in. Att vi har de här möjligheterna det kanske ibland lite frånses från majoritetshåll. Man säger att det är för bökigt och det blir bara krångligt och så vidare. Då känns det lite som att varför har vi då en självstyrelse överhuvudtaget och varför vill vi ha ökade behörigheter i sådana fall när vi håller på att förhandla med Helsingfors om ny självstyrelselag? Det blir liksom en argumentation som inte riktigt håller sist och slutligen.

Tack, talman! Ja, jag håller med. Jag tycker att det är ett misslyckande att man samtidigt som man håller på att jobba med förändringar av självstyrelselagen och vill ha ökade behörigheter så använder vi inte de behörigheter som vi redan har att förbättra samhället. Särskilt gäller det ju under den här mandatperioden, att man inte har kommit längre med med högskolan och forskning och utveckling inom högskolan och att man inte har hittat ett sätt att använda och sätta i arbete de pengar som vi har inom PAF-medlen.

Talman! Skattelagstiftning har en stor roll att spela i att styra beteenden genom att vi beskattar det som är skadligt för planeten och lindrar skatten för det vi vill se mer av. Genom denna skatteväxling kan man styra beteenden, det är något som man har pratat om ganska länge. Hittills har det funnits en ängslan till att ändra i skatterna och skatteavdragen för att styra beteenden alltför mycket. Det ser vi också i valdebatterna kopplat till riksdagsvalet.

I ljuset av den senaste klimatrapporten från IPCC borde det dock för allt fler stå klart att vi måste använda alla typer av verktyg som vi politiker har till vårt förfogande för att stimulera den utveckling vi vill se.

Något vi i Hållbart Initiativ vill se är forskning, utveckling och innovation. Dessa har varit nyckeln till mänsklighetens största framsteg, från elektricitet till internet och medicinsk forskning. Forskning, utveckling och innovation kommer också att vara nyckeln till att lösa de ekologiska kriserna. Vi kan inte längre förlita oss på de gamla sätten att producera varor och tjänster på. Vi behöver tänka nytt och hitta hållbara alternativ som kan hjälpa oss att minska vårt avtryck på naturresurserna. Inte minst är detta en fråga om konkurrenskraft. Vad ska Finland och Åland i framtiden tjäna pengar på? För att lyckas på den internationella marknaden bör ett litet land som Finland investera mycket mer i know-how, spetskompetens och teknik.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att företagens möjlighet till avdrag för forskning, utveckling och innovation ska fortsätta till 2025, såsom också i Finland. Rent konkret handlar den om att den skattskyldige näringsidkaren kan dra av skatten för de tjänster som köps av ett företag som uppfyller lagens kriterier och definitioner av en forskningsorganisation. Det här har sedan 2021 varit ett led i att förverkliga Finlands mål om att öka utgifterna för forskning och utveckling till 4 procent av bruttonationalprodukten till 2030. Finland var en gång på ganska god väg ditåt här inom nära tid, men halkade sedan efter. Siffran ligger på 2,9 % i dagsläget. OECD-snittet är väl lite lägre än så. Den siffran riskerar för övrigt att minska drastiskt om Samlingspartiet bildar regering med alla sparförslag. Det står klart.

Vi i Hållbart Initiativ välkomnar att skatteavdraget också fortsättningsvis ska tillämpas på Åland. Men frågan är om ambitionsnivån är rätt. Ska vi bara kopiera och klistra in den finländska skatteavdragets utformning? Har vi inte högre ambitioner? "Någon annan tar initiativet och vi anpassar oss", så lyder Moderaternas kritik som om de inte hade fått se det här lagförslaget innan det skickades till lagtinget. Vilka ambitioner har landskapsregeringen kring forskningsfinansiering egentligen?
Dessvärre saknas på Åland etablerade strukturer för forskning, utveckling och innovation. Det är mycket oroande inte minst med tanke på den enorma chans Åland har att etablera sig som ett centrum för förnybar energi i Norden. Det är också oroande med tanke på att det åländska näringslivets produktivitetsutvecklingen har stampat på stället de senaste åren.

I ett samhälle med små strukturer så säger det sig självt, att det är svårare för mindre aktörer att delta i större internationella utvecklings- och forskningsprojekt. Många organisationer och företag saknar tillräckliga resurser i form av spetskompetens, finanser eller personal för att hänga på sådana stora projekt. Många EU-projekt kräver därtill en viss byråkratisk vana.

Varför har landskapsregeringen inte högre ambitioner för att göra Åland till ett kunskapssamhälle med kapacitet att driva innovation? Hållbart Initiativ föreslår att utskottet ska titta på om det är möjligt att höja det avdragbara beloppet i beskattningen så att det blir ännu förmånligare för företag att satsa på framtiden.

Talman! Det är inte så att det saknas pengar här på Åland. Ta bara de årliga PAF-medel som landskapsregeringen fördelar till allmännyttiga verksamheter. En parlamentarisk kommitté, under ledning av dåvarande finansminister Torbjörn Eliasson skrev i sitt betänkande i december 2020 att PAF-medlen i högre grad borde användas till forsknings-, utvecklings- och pilotprojekt.
Eliasson-kommittén föreslog att en oberoende instans, t.ex. ett forskningsråd, borde utses för förslagsvis en period på sex år. Kommittén föreslog också att minst en tredjedel av medlemmarna i rådet ska utgöras av externa internationella forskningsorganisationer.

Hållbart Initiativ föreslog i budgetdebatten att landskapsregeringen under 2023 bör tillsätta ett sådant oberoende forsknings- och innovationsråd och att en tillräcklig del av de PAF-medel, som framöver blir över efter sedvanlig fördelning, ska reserveras och kanaliseras till Ålands forsknings- och innovationsråd.

Finansministern deklarerade nu att landskapsregeringen har lagt detta arbete på is. Det är ytterligare en fråga som läggs på nästa landskapsregering. Men vi hoppas att det arbete som Eliasson-kommittén kom med ändå blir levande på ett sätt eller annat. Vi kan inte spilla den här tiden.

Talman! Det finns mycket att tala om för att göra Åland mer redo att satsa på forskning, utveckling och innovation. Det finns ingen tvekan om att denna gröna omställning kommer att kräva enorma ansträngningar från oss alla. Men vi har redan sett några av de positiva effekterna av forskning och utveckling. Vi har sett framsteg inom områden som solenergi, vindkraft, elbilar, smarta hem och städer och mycket mer. Genom att investera i forskning och utveckling kan vi öppna upp nya möjligheter att stärka den åländska konkurrenskraften gentemot våra närområden.

Men det här handlar inte bara om teknologier. Det handlar också om att förändra vårt sätt att tänka och agera. Vi behöver se över våra vanor och vår livsstil och hitta sätt att leva mer hållbart. Tekniken kommer att hjälpa oss, men vi måste själv fatta besluten. Tack!

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmström för anförandet. Först vill jag påminna om det nya avtal som högskolan gjorde då som innebär, om jag minns rätt, ungefär 17 000 nya timmar för forskning och utveckling och som på sikt säkert kommer att användas väl och kanske redan gör det, det förutsätter jag nästan.

Sedan var det en diskussionen här om PAF-medel. Det är ungefär 15 miljoner idag som delas ut till tredje sektorn. Frågan är om det ska vara en omfördelning där så ett visst antal miljoner går till forskning och utveckling? Det är ingenting som man löser lätt, utan det kräver en ordentlig diskussion. Eller ska det vara en högre utdelning från PAF som också rymmer in forskning och utveckling? Det är ju frågor som man måste lösa och som kommer att ta tid eftersom (… taltiden slut).

Talman! Den avtalsförändring som gjordes för högskolans anställda var väldigt positivt och också något som vi i Hållbart Initiativ drev igenom under vår tid i regeringen. Det har gjort högskolan mer redo för just denna verksamhet. Men det är ju inte så att det automatiskt leder till att det har regnat en massa forskningspengar dit, utan vi behöver ha någon typ av struktur på Åland för forskning, innovation och utveckling. Vi behöver ha en viss finansiering som kan ladda den strukturen så att man kan hoppa på EU-projekt där det krävs en viss övergångsfinansiering på ett eller annat sätt och det finns inte på Åland. Det finns sådana strukturer i Finland, det finns sådana i andra EU-länder, men vi kommer inte tillgodo det som finns runt om oss just på grund av att det här saknas. Visst, man kan se det som en startkostnad, en investering och att man lägger pengar i det, men samtidigt är det någonting som kommer att generera väldigt, väldigt mycket tillbaka till Åland.

Om vi återgår till högskolan så var det åtskilliga timmar som det här avtalet innebar för forskning och utveckling. Resursmässigt frigjordes det 17 000 timmar, jag tror kanske inte att alla de används till forskning och utveckling, men det är i alla fall en avsevärd mängd timmar. Sedan behövs det säkert pengar till kanske, men trots allt så var ju pengarna det viktiga här för att möjliggöra att arbeta med forskning och utveckling.

Gällande PAF så är det en större fråga eftersom man behöver titta på utdelningen från PAF och hur man använder de pengarna och på vilket sätt. Jag ser inte att det jobbet är nedlagt, kommittén med Torbjörn Eliasson, men det kräver ett ordentligt arbete som jag inte här och nu vågar lova att vi hinner med helt enkelt, men jag hoppas det.

Talman! Förhoppningen är i alla fall fin. Om man då skulle kunna göra ett inspel eller i alla fall återupprepa ett inspel som vi i Hållbart Initiativ lanserade under hösten. Det var att vi skulle behöva ha åtminstone någon spelpjäs på plats, dvs. kanske någon utlysning eller diskussion tillsammans med Högskolan på Åland och andra forsknings- och statistikinstitutioner på Åland eller andra organisationer som bedriver forskning att samlas och diskutera. Skulle vi kunna skapa en grupp eller en nätverk inför ett kommande oberoende forsknings- och utvecklingsråd eller liknande? Så att vi kan använda den här tiden som vi har just nu och stimulera utvecklingen och göra i alla fall några steg i det här tankearbetet som finansministern påtalade att behövs. Så att det inte bara stannar i landskapsregeringens hus och då riskera att inte bli någonting av och landa på nästa landskapsregering, utan att vi i alla fall kan göra någonting.

Tack, talman! Tack till ledamot Simon Holmström som höll Hållbart Initiativs gruppanförande. Det var många intressanta saker som kom fram. Jag tog fasta på just det här, som jag håller med om, att det behövs utvecklingsresurser på högskolan. Du nämnde innovationscentret som en möjlig utveckling. Jag vill minnas att i budget 2021 när Hållbart Initiativ ännu stod bakom landskapsregeringen och var med i landskapsregeringen så då fanns det med i budgeten 2021 ett innovationscenter som inte förverkligades. Man kom egentligen ingenstans. Den ledande ministern för högskolan, den posten hade Hållbart Initiativ. Hur kom det sig att man inte jobbade starkare för att förverkliga det här när man fanns med i landskapsregeringen?

Talman! Det har under många år uttryckts ett behov från utvecklingsenheten på högskolan - jag tror att det kanske hette något annat tidigare - att det behöver finnas ett center där alla olika verksamheter och projekt skulle kunna samlas. Man skulle ha ett center tillsammans med näringslivsaktörer, tillsammans med offentlig sektor och tredje sektorn för att hitta olika typer av EU-finansierade projekt. Det som fanns med i budgetförslaget och det som vi också verkade för, inom ramen för regeringssamarbetet, var att det här arbetet skulle stärkas. Det gjorde vi genom att det fanns resursering till det, det fanns projektledare som har verkat för just sådana här typer av EU-projekt som vi ser idag. Men det är också genom det avtal som finansminister Höglund här påtalade. Mycket mer resurser kan nu läggas av personalen på att koordinera det här. Högskolan har tagit steg framåt för att bli mer redo, (… taltiden slut).

Tack, talman! Ja, jag håller med, du är helt inne på rätt ledamot Holmström. Det här diskuterades i regeringsprogrammet och kom med regeringsprogrammet som en inriktning. Jag tror också att nuvarande landskapsregering säkert gärna står bakom det här. Men tyvärr, måste jag väl säga, har det inte ännu förverkligats. Jag glädjer mig att Hållbart Initiativ fortfarande tycker att det här är en bra idé. Jag har erfarenhet själv att ha suttit med i Ålands teknologicentrum som var en utvecklingsenhet en gång i tiden. Precis som ledamot Holmström sade, det behövs någon som håller i EU-projekt, tar initiativ och blir en så kallad "enabler" som man säger på engelska, en möjliggörare på svenska. Jag håller helt med, det är bara synd att det inte förverkligas under den här mandatperioden.

Talman! För att det ska kunna förverkligas så behövs ett teamarbete från flera aktörer. Det behövs en finansiering som skapar möjligheten att detta utvecklingscenter ska kunna bli en så kallad "enabler". Det behöver finnas startfinansiering, startkapital, bridgefinansiering och det behövs mycket annat som det här centret skulle kunna använda sig av för att kunna samverka med olika forskningsinstitut på andra håll, vara partner och till och med Lead partner i olika projekt. Vi behöver hitta de här olika pusselbitarna och sätta dem tillsammans. Vi menar att en pusselbit är att tillsätta det här oberoende forsknings- och utvecklingsrådet så att de sedan kan kanalisera de PAF-medel, som alltid blir över efter den årliga tilldelningen, till just dessa typer av projekt. Det är två pusselbitar som behöver komma på plats. Högskolan är redo att fortsätta arbeta, så klart att det finns arbete där också kvar att göra, men det behöver finnas fler (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Vi kan väl konstatera att en god och samlad ekonomi är grunden till precis allt. Det kan vara många som tycker att det tjatas från liberalt håll om en god ekonomi, men det är ju faktiskt grunden till utveckling, forskning, välfärden i stort och omställningen. Jag håller i princip med om allt det som ledamot Holmström höll i sitt gruppanförande.

Jag vill än en gång påpeka att den tanken som fanns kring PAF-medlen så understöder Liberalerna, men man behöver ha ett samlat grepp över PAF-medlen. Det är inte bara forskning och utveckling utan det är också tredje sektorns behov och på vilket sätt tredje sektorn kan fungera som ett ännu större stöd för samhället. Det hör inte riktigt hit, men vi får hoppas att frågan kan dyka upp i närtid.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.