Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, herr talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag LF 28/2019-2020 gällande distansundervisningen i grundskolan.

Landskapsregeringen föreslår en ändring i den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola i syfte att utöka möjligheten att ordna undervisning i grundskolan som distansundervisning vid situationer där grundskolorna stängs helt eller delvis på grund av regionalt pandemiläge med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Utskottet konstaterade att den distansundervisning som bedrevs under våren var ny för alla berörda, men att den ändå så småningom fann sina former. Distansundervisningen kom med tiden allt mer handla om undervisning och inte bara utdelning av uppgifter. Det är av största vikt att styrdokument upprättas som stöd för lärarna vid distansundervisning, att antalet digitala plattformar blir enhetliga. Nu har de funnits ett antal olika plattformar och det ska man kunna förenhetliga.

Utskottet har noterat att fortbildning på området kan vara motiverad, både fortbildning inom digitala plattformar (IT kunskap) samt fortbildning gällande undervisningsmetoder vid distansundervisning.

Utskottet har fått erfara att det under vårens distansundervisning fanns elever som fann sig bättre tillrätta än under vanlig närundervisning eftersom möjligheterna till lugn och ro bedömdes större. Även elever som varit mobbade i skolan upplevde en fristad under distansundervisningen. Det här är allvarligt.

Vid utskottets många höranden har frågan om avgiftsfria måltider varit en genomgående fråga. Eleverna har varje arbetsdag rätt till en fullvärdig måltid och så ska det vara. Det kan uppstå en tilläggskostnad för merarbete vid distribution av måltider, men det är skäl att notera att kanske inte alla barn får ett varmt mål mat utöver skolmåltiden. Utskottet anser det angeläget att distributionen av mat ordnas så att elever inte riskerar att känna sig utpekade som särskilt behövande.

Utskottets åsikter sådana de framfördes i betänkandet över distansundervisningen under hösten 2020 kvarstår oförändrade. Utskottet föreslår dock att frågan om distansundervisning för bland annat årskurserna 1-3 ska lösas genom ett tillägg till 9a § i del III så att distansundervisningen i exceptionella situationer endast i undantagsfall får ordnas för elever i årskurserna 1-3, för de elever som får mångprofessionell hjälp med stöd av 20§ i del III eller för de elever som omfattas av förlängd läroplikt.

Utskottet har i ärendet hört minister Annika Hambrudd, avdelningsjurist Laura Korpi, bildningscheferna Kjell Nilsson, Cecilia Johansson, Mathias Eriksson och Peter Holm, rektor Anders Eriksson, rektorn och träningsskolans föreståndare Kristian Granberg, representanten för Hem och skola Johanna Häggblom, representanten för lärarföreningen Karsten Steiner, barnkonventionsansvariga Jonna Varsa från Rädda Barnen samt DO Johanna Fogelström-Duns. Stort tack till alla de hörda, till ledamöterna och till utskottets sekreterare.
Lag- och kulturutskottet förslår att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse som framgår av utskottets betänkande.

Talman! Lag- och kulturutskottet har gjort ett gediget jobb. Det sätts nu ganska stora krav på kommunerna. Vice ordförande Höglund tar upp att det har framkommit att man från kommunernas och lärarnas sida är intresserade av fortbildning. Är det något som man har diskuterat med utbildningsministern och tänker landskapsregeringen ta ett ansvar i den här frågan? Är det något som vice ordförande Höglund känner till?

Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Vi har inte diskuterat desto mer i utskottet. Det är noterat här och det är nog ack så viktigt att den här fortbildningen, som klart efterfrågats, att den följs upp på något sätt.

Tack, talman! Tack vice ordförande Höglund. Jag tänkte fortsätta på lite liknande spår i denna replik. När det gäller det kommunala ansvaret så blir det förtydligat nu när det gäller distansundervisningen. Det är en imponerande lista på hörande som utskottet har haft under betänkandet. Hur är känslan från det kommunala fältet? Det är säkert någonting som kommer att bli kostnadsdrivande för att kunna uppfylla de krav man nu ställer på respektive skola när det gäller likvärdig utrustning, skolmat och etc. Finns det möjligheter att konstatera att det här kommer att bli kostnadsdrivande?

Det är svårt att svara på den frågan. Det är klart att det finns ju sådant som är kostnadsdrivande i botten här. Tänker man på måltiderna så finns köken, ingredienserna är mat så och de finns oavsett så länge man helt enkelt inte stänger hela köket eller funderar på det. Det gäller distributionen av måltiderna, här finns olika vägar att gå och man kan göra det via högstadiedistriktet eller via skolor eller kanske på andra sätt. Jag tror att det är jättesvårt att transportera ut den här maten till var och en elev, utan det behöver nog vara någon typ av samordning. Den biten behöver inte vara speciellt kostnadsdrivande.

Fortbildning kostar förstås både tid och pengar. Man har ju förstås med sig här i botten en god erfarenhet från våren. Men nivån är ju väldigt olika i våra skolor, vissa kanske fann sig lätt till rätta i den här situationen med distansundervisning medan andra hade det betydligt svårare.

Tack, talman! Jag tycker att det är lite intressant den sista meningen som ledamot Höglund tog upp, att nivån är väldigt olika i våra skolor. Vad menar ledamot Höglund med det? Är det inte just det vi ska eftersträva, att vi ska ha en lika nivå oberoende av skola och var på Åland skolan råkar befinna sig? Därav min första fråga i första repliken. Jag är lite rädd för att när vi går mot väldigt, väldigt svåra ekonomiska tider så kommer det att finnas en obalans i möjligheterna och i kvaliteten som de åländska skolorna erbjuder sina elever. Eller har landskapsregeringen tänkt ta höjd för det här också när det gäller att se till att även distansundervisningen i framtiden, om så sker, också blir rättvis och jämlik?

Tack, herr talman! Man märker här att olika skolor har olika tillgång till IT-utrustning. Vissa skolor har i princip någon typ av plattor åt varje elev och andra skolor har det inte. De skolor som inte har haft utrusning åt varje elev så där har man helt enkelt lånat ihop så att varje elev har fått tillgång till en typ av platta eller IT-utrustning. Det är inte alla som har det hemma visade det sig, fast man kan tro det.

Den andra biten är att vissa skolor har väldigt duktig IT-personal som på något sätt kan hjälpa till att få igång detta, medan andra skolor kanske är jätteduktiga på mångt och mycket men IT-kunskapen kanske är lite lägre. Och där krävs en fortbildning och framförallt att man byter erfarenheter inom den pedagogiska kåren inom de forum man har.

Tack, herr talman! Tack också till presentationen. I våras när eleverna var hemma och fick distansundervisning så var frågan om lunch till varje elev, varje arbetsdag, ganska öppen. Kommuner och kommunpolitiker kunde resonera lite olika. I en del kommuner kom matserveringen igång och i andra kommuner så ansåg man inte att man att man var tvingad till en sådan åtgärd. Är det här nu att betrakta som ett klargörande från lagtinget och landskapsregeringen att om det här händer igen så skall alla kommunerna se till att eleverna får sin lunch?

Tack ledamot Gunell. Det här är ett skall-krav nu, så är det. Förut, som ledamoten nämnde, så var det väldigt olika. Mariehamn var suveränt duktiga på att erbjuda det här till sina elever, vilket var väldigt elegant gjort. Mariehamn har ju förstås enklare med sin mer begränsade geografi än vad en stor utspridd kommun har. Men det handlar egentligen inte kanske om annat än att man absolut vill se till att de här barnen får sin måltid per dag. Det är jätteviktigt, det är ett skall-krav och det är helt klart.

Då får jag tacka för det klargörandet. Jag tror att det är väldigt viktigt. Lite sådan här klargörande tvångslagstiftning kan ibland vara riktigt hälsosamt.

Talman! Vi har alla all anledning att känna oss mycket stolta idag. Imponerade över att skolans personal i våras oförberedda och på några dagar var tvungna att, och klarade av, att ställa om till distansundervisning något som aldrig, särskilt inte i den omfattningen, förr hade prövats.

Stolta och imponerade också över hur väl barnen och deras vårdnadshavare klarade av att anpassa sig till ett nytt, helt obekant, undervisningssystem som växte fram och utvecklades vartefter erfarenheter gavs och lösningar hade prövats. Och detta i en tid då allting gungade i vårt samhälle och i världen utanför. Ständigt. Fler frågor än svar. Inget var säkert. Bara att det osynliga hotet var farligt och måste tas på allvar. Det härjade något som vi ännu dras med Covid-19.

Så gott som allt i vardagen som var bekant och tryggt byttes ut mot något nytt och okänt när samhället stängde ner och höll andan.

Talman! Under det undantagsförhållande som rådde under våren i Finland då distansundervisningen bedrevs på Åland genomfördes även en undersökning gällande hur vårdnadshavarna uppfattade att det hela fungerade i låg- och mellanstadiet. Majoriteten vårdnadshavare var nöjda, likaså lärarna samtidigt som man från lärarhåll kunde peka på utmaningar men också på god utveckling.

Den svåra situation som lärarna i skolorna ställdes inför ledde nämligen också till att man mer än tidigare började söka samarbete och kunskapsutbyte hos varandra vilket beskrivs som en framgång och som
även har bäring framöver.

Inför en liknande situation kan man nu förbereda sig, samordna sina fungerande modeller i undervisningen till ett mer enhetligt system. Det gäller inte minst de digitala plattformarna.

Undersökningen ger vidare också vid handen att 6 procent av grundskoleeleverna upplevde psykologiska och sociala svårigheter. Det är 6 procent för mycket. Det ska vara noll procent. Ett underbetyg till oss alla. Att elever som är mobbade i skolan kände det som att de befann sig i en fristad då de fick vara hemma under distansundervisningen och slapp gå till skolan – det gör för ont att ta in.

Det är viktigt att ta med sig och dra nytta av all denna samlade information och erfarenhet. Och skolan gör det i sitt vidare arbete och utveckling av olika styrdokument. Då ska man även minnas att vissa barn upplevde distansundervisningen som mycket positivt på grund av att de fick mer arbetsro i lugnet hemma.

Talman! Ett litet samhälle som Åland har sina begränsningar. Men, i kris ser det ut som om vi blir starkare än många andra. Snara att bry oss om, villiga att iklä oss utökat ansvar, jobba mer, reagera och agera i akt och mening att alla ska ha det bra. Det visade sig också tydligt då Alfrida-stormen härjade och det visar sig även nu då Covid-19 påverkar människors liv, hälsa, ekonomi och framtid.

Vi vill att alla ska blomstra, inte minst barnen. Att distansundervisningen lyckades så bra utan några förberedelser eller tidigare erfarenheter är ett exempel på att det inte bara finns en yrkeskunnighet utan även stor omsorg och ansvarskänsla.

Under vårens pågående distansundervisning framkom också en del frågor som engagerade många. En fråga var huruvida barnen har rätt till ett mål mat varje skoldag.

Talman! Lagförslaget fastslår nu att alla elever har rätt till avgiftsfria måltider och var och en förstår att det är enklast att klara av en sådan distribution i Mariehamn jämfört med ute på landsbygden och i skärgården med längre distributionssträckor.

Men, likväl som distansundervisningen löstes, framgångsrikt på ytterst kort tid, löses säkert också den saken om det blir aktuellt. Vi hoppas förstås alla att inte behöva uppleva det igen, men än kan vi inte säga hur utgången blir, om vi klarar Covid-19.

Hållbart Initiativ välkomnar lagförslaget distansundervisning i grundskolan. Det stöder allas våra ambitioner och mål om att alla ska blomstra på Åland precis så som utvecklings- och hållbarhetsagendan anger. Tack.

Tack, talman! Tack ledamot Bergbo för ett bra anförande. Ni har gjort ett väldigt gediget och bra arbete i utskottet hör jag på era anföranden här.

Det har varit en lång sommar och mitt minne har svikit lite. Jag kommer ihåg på våren när oppositionens kritik gällde det här med remissförfarandet som inte hade gjorts innan lagen kom hit. Hur blev det sedan med den frågan?

Kan ledamoten utveckla den frågan vidare lite mer? Vi har haft en mängd olika höranden. Jag upplever att det resultat som vi har idag i vår hand, efter att ha lyssnat på alla tänkbara intressenter på det här området som har erfarenheter och som har varit med, som har dragit slutsatser och som också har utvecklat det och även mött den problematik som har funnits på vägen.

Tack, talman! Det var lite det kanske jag var ute efter. Det blir ju ett gediget utskottsarbete när lagberedningsarbetet kanske inte riktigt uppfyller allas önskemål, att först gå ut på remiss och få in alla synpunkter från fältet och sedan sammanställa dem och se på dem innan lagen kommer till lagtinget. Det var det jag var lite ute efter och därför fick ni göra det arbete i utskottet istället, men jag är nöjd så det var bra jobbat.

Jag är glad för den frågan. Som sagt var, jag är nybörjare på det här området. Med den lilla erfarenhet som jag har nu så känns det som att det kunde inte vara mer genomarbetat än vad det är. Det kunde inte ha varit mera hört bland alla som tänkas höras kan. Jag får tala för mig själv men jag känner mig väldigt stolt över det här resultatet.

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter. Den åländska skolan får ofta ett gott omdöme. Vårens distansundervisning visar att den åländska skolan är bra. Jag vill gärna ge en eloge till lärare och elever som har klarat av att ställa om sig på några dagar. Man kan bara säga: Bravo!

I de utvärderingar som har gjorts efter den här tvångsdistansundervisningen, eller vad man nu ska kalla den, så var de allra flesta, en majoritet, nöjda, vilket visar att lärarna och rektorerna skötte det här på ett bra sätt. Sedan var det några som hade svårigheter och sedan fanns det också de som tyckte att det var bra att få vara hemma.

Skolan är ju precis som lagtinget präglat av tradition. I antikens Aten var pedagogen en slav som ledde bättre bemedlade pojkar till ett träd där det fanns en lärare. Så många som rymdes under skuggan av trädet - för det var ju varmt på den tiden i Grekland - så blev en klass.

Men mycket har ändrats under tidens gång. Trädets skugga har blivit ett klassrum med väggar och tak och sedan är ju inte heller pedagogen längre en slav. Men läsår, terminer, lektionstid, raster och en lärare och ett fastställt antal elever är också ramar som fortfarande existerar.

Coronan slog sönder strukturer på många håll och den slog också sönder strukturer i skolan. Nu gäller det för dem som kan påverka att ta vara på erfarenheterna så att skolans undervisningsformer också kan tillgodose de som vill arbeta i lugn och ro. Men det gäller ju också att se till att alla får möjligheter till social träning. Man kan ju inte bara vara ensam hela tiden.

Vid utskottsbehandlingen fäste jag mig vid att det framkom att barnets perspektiv inte alltid eller man till och med skulle våga säga att de sällan beaktas i lagstiftningen. Vi låter barnen komma till tals via ombud men inte direkt. Att barn har en röst som ska beaktas är en relativt ny företeelse i vår del av världen, i andra delar är den ännu inte riktigt uppfunnen. Barn, och flickor särskilt, skulle vara tysta och lydiga och de skulle inte sticka upp. Barn skulle höra men inte höras.

Men nu är dagens barn mycket kommunikativa och de kan också servera sanningar direkt och på ett oförfalskat sätt. De kan förmedla viktiga iakttagelser från sitt perspektiv. Så det gäller alltså för oss lagstiftare att beakta och ta tillvara barns och ungas klokskap och erfarenhet. Tack.

Tack talman! Som medlem i lag- och kulturutskottet har jag några saker som jag vill lyfta som särskilt värdefulla i vår behandling och som en liten tankeställare inför eventuell framtida distansundervisning.

Jag är väldigt stolt och glad över att elevernas rätt till måltider kvarstår även vid distansundervisning. Rätten till mat gäller alla elever på Åland. Utskottet anser det angeläget att distributionen av maten ordnas så att elever inte riskerar att känna sig utpekade som särskilt behövande. Det är något som vi socialdemokrater anser är viktigt, de generella stöden träffar alltid rätt.

I diskussioner med ungdomar, på en träff arrangerad av Rädda Barnen, berättade ungdomarna själva med sina egna ord om vikten av skolmaten. Det var nog en ögonöppnare för många beslutsfattare här i salen som var på den träffen. Rädda Barnen har varit en viktig medverkan i hörandet i utskottet. Lärare och skolpersonal har gjort ett fantastiskt arbete. Jag vill också passa på att ge en eloge till alla familjer och barn som ibland under mycket svåra omständigheter har klarat sig igenom distansundervisningen.

Att generella stöd är att föredra framom behovsanpassade är verkligen en viktig del att lyfta på bordet när man inte vill att barn, ungdomar och familjer ska känna sig uthängda. Orsakerna till att familjer ska få rätt till ett generellt stöd, t.ex. skolmat, är väldigt många och ytterst individuella och de kan variera från vecka till vecka. Många barn har dessutom olika boenden i olika kommuner. Ena veckan kan de få mat och andra veckan blir de utan mat. Det verkar väldigt orättvist tycker jag.

Många vill också lyfta fram att distansundervisningen alltid var en dans på rosor, men det var den tyvärr inte för alla. Många familjer, speciellt de som har barn med särskilda behov, har haft svårigheter när den annars så viktiga rutinmässiga vardagen ställdes på ända. Det var en svår omställning för många barn och familjer.

Det är också viktigt att vid framtida distansundervisningar, nu när vi har den här kunskapsryggsäcken och det trots allt i stort goda resultatet, se till att det individuella stödet fungerar för alla barn. Vissa familjer har haft kontakt med lärare bara en gång i veckan via ett veckobrev och andra har haft daglig kontakt med videoledda lektioner och stöd.

Nu finns det en utvärdering, en lag och massor av klokskap, lärdom och erfarenhet så att det blir mera rätt och lätt för alla familjer vid en eventuell nästa gång. Tack.

Talman! Jag var, likt ledamot Eckerman, också på Rädda Barnens träff med barnkonventionspiloterna. Vi lyfte faktiskt fram väldigt många fördelar och att vi, både föräldrar, elever, lärare och rektorer, klarade av den här exceptionella situationen. Det är värt att lyfta på hatten för!

Men det var ju också faktiskt helt samstämmigt från eleverna att de ville inte ha distansundervisning. Det var ensamt, det var jobbigt och det fanns stora svårigheter för alla som deltog i den här träffen. Det tyckte jag att var väldigt viktigt att de fick fram.

Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Jag reflekterade precis över samma sak, hur viktigt det är att man i alla hörande, speciellt de som gäller barn och ungdomar, också tar deras personliga och individuella åsikter tillvara. Det var ju tur att Rädda Barnen ordnade det här tillfället. Det var ju också flera av oss som är medlemmar i lag- och kulturutskottet som var på plats och kunde ta del av det, även om det inte var ett renodlat utskottshörande.

De saker som jag tog med mig var att de berättade att även om de kunde åka och hämta mat från skolan så kanske man bara hade en 20 minuters paus. Även om ledamoten Höglund tycker att Mariehamn är litet och smidigt så kan det vara ganska svårt att ta sig till fots eller med cykel och hämta mat och äta den på 20 minuter.

Talman! Jag tycker att ledamot Eckerman tog upp en viktig faktor, en demokratifaktor. Jag tror att det kunde finnas utrymme för lagtinget och lagtingets utskott att också höra barn och unga i frågor som rör dem. De har ofta svar på komplexa frågeställningar. Det skulle vara väldigt nyttigt att lagtinget och utskotten skulle nyttja den resurs som finns hos elevråd, hos Rädda Barnen och hos barnkonventionspiloterna.

Det som också framkom under den sessionen med Rädda Barnen var att det var väldigt utpekande om man skulle behöva meddela att man ville ha skolmat. Eleverna visste vilka ungar som hämtar skolmat. Det måste vara precis just på det viset som ledamot Eckerman tog upp, det ska erbjudas alla och man hör av sig om man inte vill ha.

Ja, just hörande med barn och unga är någonting som oftast glöms bort i beslutsfattandet. Som vuxen gissar man oftast att barn och unga inte har så mycket åsikter om vad som gäller deras egna liv. Men i gårdagens debatt så visste jägarna bäst om hur vi skulle skydda ejderstammen och bönderna vet säkert bäst om sitt område. Det är klart att barn och unga också vet bäst om hur det skulle fungera för dem själva. Det borde ju vara så att lagtinget och alla kommuner alltid egentligen har barnhöranden och ungdomshöranden i frågor som gäller dem. Det är ju inte alltid bara dagisbyggnader och gårdar och sådant, utan det är också trafikplanering och egentligen allt som rör dem för att vi ska få en bättre demokrati.

Talman! Jag vill tacka lag- och kulturutskottet för en bra och fyllig behandling. Vi vet alla att av förekommen anledning så var lagframställningen framtagen i stor brådska, men trots det så var lagframställningen både tydlig och mångsidig.

Det som oppositionen då framförde som kritik var att man hade lämnat bort hörande av lärare, bildningsdirektörer, rektorer, föräldrar och elever. Vi vet alla att det var komplicerat och inte gick att få till stånd ett vanligt remissförfarande. Vi ansåg då att det fanns andra metoder att höra specifika målgrupper. Det gällde att tänka lite utanför gängse ramar.

Det här har utskottet någorlunda rättat till och det är värdefullt och viktigt. Som påtalats här några gånger så var lagtingsgrupperna inbjudna i juni till Rädda Barnen och till barnkonventionspiloterna där de ville diskutera distansundervisning med lagtingsgrupperna. Det var mycket nyttigt och väldigt värdefullt. Som framkom i en replikväxling med mig och ledamot Eckerman så var den sammanfattande åsikten bland ungdomarna - elever från grundskolan och från gymnasiet - att man inte ville ha distansundervisning, det skulle undvikas till så stort pris som möjligt. Man ansåg att det var ensamt, tekniken såg olika ut, en del hade bredband och en del hade inte tillgång till relevant teknik och man tyckte att det var problem med lunchen och maten. Flera tyckte också att det var svårt att hänga med, en del klarade det, men många tyckte att det var svårt att ha disciplin och väldigt svårt att hänga med.

Flera har lyft på hatten för att man trots allt klarade det så bra som man gjorde. Det är ju föräldrar, elever och lärare som har dragit ett jättelass.

Nå, nu har vi ett lagförslag med väldigt många ska krav. Det är tydligt och det är grundligt. Nu gäller det för kommunerna att förbereda sig i fall vi kommer till det läget att vi behöver införa distansundervisning.

Lagen stipulerar nu tydligt att eleverna har rätt till skolmat och man har rätt till mångprofessionellt stöd. Det finns också krav på att man behöver se över läroplattformarna och det behövs fortbildning för lärarna och skolorna. Det som blir det mest utmanande och komplicerade är om vi hamnar i det läge att skolorna ska både tillhandahålla distansundervisning och närundervisning. Det sliter väldigt mycket på lärarkåren.

Slutligen, herr talman, så tycker jag att lag- och kulturutskottets självstyrelsepolitiska analys kring smittskydd och undantagslagar både är klargörande och intressant. Det här är en sak som vi får ta med oss i det fortsatta arbetet när det gäller revideringen av självstyrelselagen och det gedigna arbete med den frågan. Tack.

Tack, talman. Tack ledamot Sjögren. En sak som jag tänkte på när du höll ditt anförande var att någon av de här ungdomarna berättade att de hade fått underkänt i en kurs för att internet hade strulat. Det är ju verkligen anmärkningsvärt att det får gå till på det viset. Som sagt så har inte alla tillgång till ett fungerande säkert bredband hemma. Jag förstår att ungdomarna ansåg att det här var ganska problematiskt om det mitt i allt blir teknikstrul och man blir underkänd.

Talman! Det stämmer. Det här är ju en sak som man måste ta ad notam och fundera vidare på. För det var precis på det viset och jag tror att vi alla blev lite förskräckta när vi hörde det. Det handlade om hörförståelse i ett språk, helt plötsligt så bröts kontakten och eleven blev utslängd ur hörförståelsen och fick underkänt. Det är inte rättssäkert överhuvudtaget och detta är ju en sådan sak som man måste arbeta vidare på.

Nu har vi ju hört äldre ungdomars åsikter, de som var på det här hörande var från högstadiet och uppåt, nästan upp till 18 år i olika skeden av studier. Men distansundervisningen för de åländska eleverna börjar från klass 4. Det som också är väldigt viktigt att vi tänker på inför framtiden är att höra de yngre barnen. Jag tycker att det skulle vara ganska värdefullt att det skulle ordnas ett tillfälle där även de yngre barnen kunde med sina egna ord få säga hur de har upplevt sina distansundervisningsveckor. Jag tror att det skulle komma fram mycket bra där.

Talman! Det är säkert sant. Det är en väsentlig skillnad på att vara 13 år och vara 10 år. Det där låter som en god idé att höra vad de yngre barnen tyckte om distansundervisningen. Det man känner till själv och det man känner till genom sina vänner och bekanta är att det också var väldigt svårt för de yngre barnen.

Vi ska hoppas att vi hålls friska och att vi inte behöver ha distansundervisning med hänvisning till smittskyddet.

Herr talman! Bästa lagting. Eftersom ämnet är undervisning så passar jag på att undervisa lite.

Rätten till fri skolgång som också inkluderar skollunch följer av grundlagens 16 §. Det alltså ingenting som Ålands lagting eller lag- och kulturutskottet har någonting att säga till om. Man ska komma ihåg att det bara är ett förtydligande som utskottet har gjort av vad grundlagen säger.

Sedan är det ju en annan sak att grundlagens bestämmelser inte alltid behöver vara perfekta med tanke på att de kommer från ganska hög höjd, så att säga. De behöver ju inte passa in i alla situationer. Det blir inte ändamålsenligt att distribuera skolmat och det blir inte särskilt roligt och lätt för dem som ska göra det. Men det är helt klart att den här rätten finns och frågan måste lösas. Där tycker jag att vi från landskapet ska komma ihåg att kommunerna kanske behöver ha stöd för att få detta att fungera. Vi ska inte glömma de kommunerna som får kämpa med det här.

Sedan när det gällde barnens perspektiv så har vi också grundlagens 6 § som säger att barnen ska bemötas som jämlika individer och att de ska höras i frågor som gäller dem. Där tycker jag att vi lite kan slå oss på bröstet, fast det var lite kritik i början hur det här lagförslaget hade dragits igång och att remisserna kanske inte var det som alla önskade här i salen. Men i lag- och kulturutskottet så tycker jag att vi fick fram barnens åsikter och det är helt i enlighet med vad grundlagen stipulerar och även där behöver vi följa grundlagen.

Det var den lilla undervisningen, kanske lite tufft att säga att det var undervisning, men det var den informationen jag ville ge här. Tack, herr talman!

Talman! Ärade lagting. Jag märkte att jag var ganska ensam i ministerbänkarna. Jag vill passa på att uttrycka landskapsregeringens samfällda tack till utskottet för en gedigen handläggning. Det var bra kommentarer, bra kompletteringar och bra utredningar och sådant som tydligen tidigare har varit lite oklart för det samlade lagtinget. Det är en oerhört välkommen förändring i vårt lagstiftningsupplägg med tanke på kommande behov av liknande åtgärder.

Jag vill också, i likhet med ledamot Sjögren, tacka utskottet för linjedragningen om det speciella förfarandet som tillämpas i fråga om Åland under undantagsförhållande utförda av Finlands regering och riksdag. Det har varit en otillfredsställande situation. Vi tar naturligtvis till oss budskapet om att i den nu pågående självstyrelselagen försöka hitta lösningar som bättre tillgodoser örikets behov av att vara involverade i mycket högre grad än vad som hände under tiden med undantagsförhållande i synnerhet och även visserligen också efter. Det vill säga då Finland utgående från smittskyddsbestämmelserna agerade utgående från de behov som har funnits att fortsättningsvis försöka motverka pandemins effekter.

Jag välkomnar också förståelsen för att vi inte kunde ha en vanlig remissrunda. Jag tror också att det för många berörda remissinstanser hade varit svårt att under pågående semestrar och annat ha ett normalt förfarande när det gällde den interna kommunikationen. Därför är jag tacksam från landskapsregeringens sida att utskottet såg till att via ett gediget eget hörande komplettera eventuella oklara frågeställningar.

Jag vill också, i likhet med ledamot Måtar, påpeka att med det system vi har, det vill säga att vi är styrda av Finlands grundlag, så vid laggranskningen tar man ställning till våra lagar utgående ifrån att Finlands riksdag sitter på grundlagen när det gäller stiftandet, ändringar och avvikelser. Det innebär att allt i Finlands grundlag kan användas mot vårt sätt att lagstifta. Här kommer jag då in på det som ledamot Måtar påtalade, i 16 § 1 mom. i Finlands grundlag talas om rätten till grundläggande utbildning och det innefattar rätt till skälig måltidsvariant, rätt till skolskjutsar och rätt till fri tillgång till litteratur med mera. Den vägen påverkas vi i ytterst hög grad av Finlands grundlag.

När landskapsregeringen fick klartecken från högsta domstolen i anslutning till den första temporära ändringen av grundskolelagen till den här delen, den temporära lag som nu styr den här typen av undervisning fram till årsskiftet då grundskolelagen träder i kraft, så kunde landskapsregeringen konstatera att fast Högsta domstolen slog fast att det här är ett rättsområde som lagtinget hanterar till fullo så letade man ändå med ljus och lykta efter någonting i grundlagsutskottets praxis som kunde ha omkullkastat den här lagtingslagen. Så vi kan säga att vi har en gedigen uppgift som lagstiftare, tillsammans lagtinget och landskapsregering, att tillsvidare klara av att kryssa oss fram genom dessa ofta ganska oklara gråzoner.

Talman! Vicelantrådet låter ganska nöjd över denna process där landskapsregeringen inte utförde sina uppgifter och skickade lagstiftningen ut på remissrunda och landskapsregeringen gav ett icke färdigt berett lagförslag till lagtinget. Vicelantrådet verkar inte tycka att det var problematiskt, utan tvärtom att det fungerar ganska bra. Personligen tycker jag att det var en dålig variant. Ser inte vicelantrådet några problem med det förfarande och att man tänker att detta kanske man inte ska göra framledes?

Tack, talman! Jag måste verkligen beklaga att det förefaller som om Liberalerna inte förstått vad det är vi har genomgått och genomgår och varför det fortsatt har funnits behov av snabba lagstiftningsåtgärder. Den här kommentaren från vicetalman Zetterman är nog ett litet beklagligt nålstick när våra tjänstemän har gjort ett fantastiskt arbete under exceptionella arbetstider för att åstadkomma också den här lagframställningen.

När landskapsregeringen har att väga behovet av att få en snabb lagstiftning på plats, i och med att vi har lagstiftningskontrollen emot, så då väger det tyngre än att uppfylla ett, i och för sig, nödvändigt formellt förfarande.

Jag måste påminna vicetalmannen om; vad är det Finlands statsråd har gjort permanent under undantagsförhållandet? Inte har haft något normalt hörande.

Talman! Det som förvånar mig är att vicelantrådet ställer sig så positivt till det förfarande som nu gick igenom. Jag skulle vilja säga tvärtom, Liberalerna är mycket medvetna om den situation som råder. Vi har sagt gång på gång att nu är det inte tid att inte följa lagen och normal praxis. Är det någon gång som man behöver arbeta långsiktigt, strategiskt och lagenligt för att garantera att allting går igenom som sig bör så är det nu. Jag skulle vilja vända den spegeln mot vicelantrådet istället.

Dessutom presenterades det här lagtinget förslag på hur det här hade kunnat hanteras inom samma tidsrymd. Vi hade två potentiella pleniveckor här i slutet på augusti. Man hade kunnat haft höranden, och jag tror nog att skolor och andra organisationer hade sett till att komma in med remisserna. Det presenterades mycket rimliga tidsmodeller för det. Missförstå mig inte, det är bra att lagen är på plats men det förvånar mig att vicelantrådet tycker att det är ett positivt sätt att hantera. (… taltiden slut).

Tack, talman! Vi kan väl konstatera att vi har sett mycket lite av den påstådda liberala insikten om det som vicetalman Zetterman påstår att präglar den liberala hanteringen av frågan under denna pandemi. Det måste jag säga. Tvärtom så tycker jag att man hela tiden försöker skjuta mot landskapsregeringen. Liberalerna vet lika väl som alla att det är en ytterst liten grupp tjänstemän som vi hela tiden ska belasta och de har gjort ett otroligt jobb också med den här framställningen. Och att vi då inte kan utgå ifrån det liberala tyckande i den här frågan handlar ju om att vi ändå måste respektera att tjänstemännen måste få ha sin lagstadgade sommarledighet och rätt till semester, särskilt efter en vår som var präglad av ytterst ansträngande utmaningar och långt ifrån normal arbetstid. Så lite skärpning kanske när det gäller förståelsen för andra människors vardag.

Tack, herr talman! Om man drar sig till minnes den här våren och frågan om skolluncherna så låter det så självklart här och att det har varit solklart hela tiden, det står i grundlagen och det står i lagen. Eleverna har rätt till skolmåltid och den ska levereras. Nu är det klargjort med det här. Men var det så här solklart redan i våras? Varför gick inte landskapsregeringen då ut till kommunerna och klargjorde att det inte är någonting som man kan välja att göra frivilligt, om man vill eller inte, utan det är ett obligatorium. Det är stadgat i grundlagen och den gäller ju tillsvidare också på Åland.

Tack, talman! Jag tror att ledamoten Gunell inser med vilken plötslighet allt detta behov uppstod och att landskapsregeringen likaväl som kommunerna då hamnade i en mycket besvärlig sits. Det vill säga hur ordna upp någonting sådant här? Om man ser strikt på detta så borde det ju ha upphandlats i och med att det var så pass stora volymer totalt sett. Hur skulle man i geografiskt sett spridda kommuner klara av att rent fysiskt hantera maten med mera?

Nu är ledamoten upptagen med annat så i nästa replik kan jag fortsätta när ledamoten har tid att lyssna.

Jag är kvinna, jag kan göra två saker samtidigt, jag har faktiskt den förmågan.

Så här i det här perspektivet och med den här framställningen på bordet så är det ju lite att förundras över att inte landskapsregering - kommunministern, skolministern - i sina direktiv skulle ha sagt till kommunerna vad som gäller och att nu är det upp till er att ordna det här på ett smittskyddssäkert sätt. Nu råder det ju ingen tvekan om det. Nu har vi klargjort här att om det händer igen att det blir distansundervisning så är detta vad kommunerna skall åstadkomma.

Tittar man på det i ett bakåtperspektiv så hade det hade varit till nytta för kommunerna där man i olika fullmäktige och församlingar diskuterade om det alls var nödvändigt att försöka ens. Kanske man kan klargöra det här tydligare när det än en gång kommer på tapeten.

Tack, talman! Jag tycker också det är fel att kritisera utbildningsminister Hambrudd för att hon inte då hade den insikt som man behöver ha omedelbart i sådana här lägen. Det krävs att man omedelbart kan säga hur man måste göra. Det är därför som vi har en lagstiftning som är noggrant förberedd utgående från exakt de begränsningar och skyldigheter som grundlagen påför oss.

Jag tycker att vi får fortsätta att lära oss av den speciella situation som vi har genomlevt. För det här är nog nyttigt på många sätt, att visa att vi kan jobba snabbt och agilt, som det heter modernt, men ibland tar det tid innan allt faller på plats.

Tack, talman! Bästa lagting. Det tycks vara svårt men jag trodde att idag skulle lagtinget kanske lyckas ha en debatteftermiddag som hålls någorlunda hygienisk. Det funkade inte.

Liberalerna såg med fasa vad som hände i mars när pandemin slog till. Vi var beredda på det värsta. Vi lämnade in en motion väldigt tidigt om att lagtinget skulle kunna finnas med och jobba på ett annat sätt och stötta upp landskapsregeringen och dess duktiga tjänstemän. Lag- och kulturutskottet hade kunnat titta på behörighetsfrågor kring till exempel det här ämnet distansundervisning i grundskolan. Finans- och näringsutskottet hade kunnat titta på olika bidrag och stödsystem. Social- och miljöutskottet hade kunnat hantera de mjukare frågorna som det finns ett otal av. Det möttes med total tystnad från landskapsregeringen.

Det skulle ha varit ett perfekt sätt för detta ärende, att kunna ha fått en bra beredning från början. Vi har full förståelse för att pandemin har ställt tjänstemännen på knäna med arbete. Det vi ifrågasätter är varför det inte fanns en politisk vilja att göra någonting tillsammans.

Därför håller jag det här anförandet. Det känns som att vicelantrådet Jansson nu kastar sten i glashus och det är lite tråkigt. Jag ska visa motionen åt vicelantrådet Jansson, hur den var formulerad. Jag tycker att den motionen skulle kunna vara ett avstamp i framtida krissituationer. Jag tror att alla vi som sitter i lagtinget i dag kände att vi var ganska arbetslösa under en lång tid på grund av att ingenting hände här. Men vi hade kunnat stötta upp både den politiska landskapsregeringen och tjänstemännen. För det var ju ändå någonting som hette "tillsammans". Är det på Åland så är ålänningarna väldigt duktiga på att göra saker tillsammans i kristider. Vi har sett det när det gällde Alfrida och vi har sett det här, och då gäller det också att vi politiker faktiskt kan göra det. Därför var det tråkigt att det här ärendet nu tog den här vändningen. Tack, talman.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. När det gäller lag- och kulturutskottets behandling så även om vi har fått mycket eloge och att vi har gjort det på ett bra sätt så inte har lag- och kulturutskottet heller en stab av tusen tjänstemän som är där och kan hjälpa oss. Det har nog varit väldigt arbetsamt och det vill jag också föra fram. Jag tycker inte att det har var ett bra sätt att sköta detta på, även om resultatet blev riktigt bra och det ska vi verkligen slå oss för bröstet för efter de förutsättningar som vi hade.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Absolut och det råder väl inget tvivel om att tjänstemännen har fullt upp i normala tider och nu har det varit i kubik. Det är givet.

Men på något sätt så allt som vi hanterar här i lagtinget så är ju ändå till förmån för ålänningarna och i det här fallet alla skolbarn i grundskolan. Jag hoppas att vi på något sätt alla kan se oss i spegeln. Det är ingen kritik mot landskapsregeringen och det ingen kritik mot någon egentligen, men på något sätt så tycker jag att vi måste se någon gång vad vi är här för. Därför reagerade jag nu när vicelantrådet bara kastade skräp på ett av partierna här i lagtinget. Oppositionen har faktiskt sträckt ut handen. Tittar man på den kompetens som finns så har vi två före detta lantråd, vi har före detta socialminister och före detta chef för kultur- och utbildningsavdelningen etc. så det finns mycket kompetens och det ska vi ta tillvara på i framtiden.

Tack, talman! Bästa ledamot Holmberg. Igen framstår ledamoten som ljuset i det liberala mörkret. Jag vill återupprepa min tidiga utsaga i denna sal.

Det är ju den här typen av dialog vi vill ha som syftar framåt. Man ska komma ihåg att när ärendet tog en vändning här för en stund sedan så berodde det på att kollegan Holmberg har en kollega som i sin tur kritiserade landskapsregeringen och mig för att vi skulle ha njutit av att skippa ett förfarande som är normalt under normala förhållanden. Jag försökte tvärtom tacka lag- och kulturutskottet för deras insats, att man har tagit fram det man har behövt för att få en gedigen lag på plats. Det var ett stort tack riktat från landskapsregering via mig. Det är lite synd att man väljer liberala nålstick, egentligen riktade mot våra tjänstemän, till följd av en tidspress vi har levt under.

När det gäller utsträckta händer ska vi alltid ta emot dem. Men man ska komma ihåg att (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag tror inte att vi kommer längre med den här polemiken. Vi kan väl konstatera att det här ärendet, distansundervisning i grundskolan, är ett ganska bra skolexempel - ursäkta dubbel bemärkelsen - på vilka lärdomar man kan dra inför framtiden. Liknande kriser kommer tyvärr säkert att uppstå och då kan det vara ganska bra att se hur lagtinget och hela majoriteten tillsammans kan jobba framåt. Givetvis måste ju arbetet fortgå. Jag tror att vi lär oss mycket bara vi alla är aningen mer ödmjuka än idag.

Tack ledamot Holmberg. Det som jag inte hann säga i förra repliken är att ledamoten måste förstå att vi har haft en sådan exceptionell period bakom oss där inte ens de som är närstående, nuvarande landskapsregering, har varit involverade i den utsträckning att de skulle känna sig nöjda med att deras ministrar har agerat. Så har tidspressen varit och så blir det förstås när det krävs kvällar och helger ibland för att få saker och ting på plats och då finns det inget utrymme för den typen av dialog som är normalt. Men jag tycker att alla vi kan dra lärdom: Hur kan vi jobba under liknande situationer framöver? Är det så att lagtinget kan hitta en form där man tillsammans då bistår så vad är bättre än det? Jag tror att alla måste förstå och respektera de korta tidshorisonter som har vilat över varje ärende och nu om en stund ska vi samlas för beslut och extra plenum i landskapsregeringen återigen på grund av pandemin.

Tack, talman! Tack vicelantrådet. Jag har fullkomlig förståelse även fast jag aldrig har suttit i landskapsregeringen. Jag vet hur förra landskapsregering fick stålsätta sig och gick på knäna under långa perioder trots att det inte råkade vara en pandemi. Så jag förstår verkligen att det är ett exceptionellt läge, inte tu tal om annat. Men därför måste lilla Åland dra nytta av alla sina resurser. Jag tycker inte att vi har gjort det den här gången. Det är inget självändamål för att jag råkar sitta i oppositionen, men det sitter en oerhört bred politisk kompetens och kompetens av olika slag i oppositionen. Jag tror att vi i framtiden kan dra nytta av hela den struktur som lagtinget har och alla dessa tjänstemän. Förhoppningsvis tar det längre, men det kommer att komma igen i någon form.

Talman! Ledamot Holmberg, har jag uppfattat det rätt att lagtingsledamot Holmberg och oppositionen är nöjda med slutresultatet?

Tack, talman! Om ledamot Måtar syftar på distansundervisning i grundskolan och det betänkandet så absolut ja.

Ja, lagtingsledamot Holmberg, har jag uppfattat det rätt att egentligen är det bara sättet vi kom till slutresultatet som ni är missnöjda med. Ni är missnöjda med hur branden släcktes, är det så som man kan sammanfatta det? Den här branden släcktes på fel sätt. Är det detta som ni vill komma med här idag?

Tack, talman! Branden är släckt och det är vi ju nöjda med. Vi var missnöjda med hur man initialt valde att börja släcka branden. Det fanns möjligheter att göra på ett annat sätt. Vi vet alla att lagtinget hade möjlighet att jobba en bra bit in i juli, dels för att kanske hantera en tilläggsbudget nr 4, som borde ha kommit då men det är en annan sak, men även detta ärende för att ge skolorna i det här fallet en bättre möjlighet. Men branden är släckt och alla är förhoppningsvis nöjda.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.