Föredras

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Diskussion.

Tack, talman! Turismen är en, om inte den, viktigaste branschen för Åland. Sett till både intäkter och arbetsplatser så står den för ungefär en femtedel av totalen. Turismen ger oss inte bara skatteintäkter utan också fler kommunikationer och ett stort utbud av restauranger, hotell, aktiviteter, idrottshallar, evenemang och mycket annat.

Utan det stora antalet besökare skulle vi inte ha mycket här och Åland som samhälle skulle troligtvis inte vara särskilt attraktivt och för den delen så funkar turismen också som ett skyltfönster för inflyttning.

Turismen är väldigt viktig och för att främja den så måste vi jobba brett på olika nivåer. Därför är en turismstrategi viktig, så att vi jobbar mer fokuserat och samordnat - då får vi bäst resultat.

Framtagandet av strategin har varit en bred process och utarbetades under år 2023. Man har gjort analyser, tittat på data, statistik, trender och framtidsspaningar. Man har inkluderat många, framförallt turistbranschen och organisationer som jobbar med det till vardags. Man har haft medborgardialoger där vem som helst har kunnat ge input och det har många också gjort.

Jag vill därför rikta ett tack till alla som varit med i arbetet. Jag vill också tacka tidigare regering och näringsminister Fredrik Karlström som lett arbetet och som väntade med att klubba igenom den så att det nya lagtinget kan debattera och komma med input.

Om vi tittar närmare på strategin i sig så tar den avstamp i platsutveckling och det är något man pratar väldigt mycket om när det gäller turism i dagens läge. Det är något som vi ämnar lägga stor vikt på under mandatperioden - att utveckla Åland som plats och jobba mer med varumärket Åland. Vad är det som skiljer oss åt och vad står vi för? Vi är mycket mera än bara röda klippor och hav. Som samhälle har vi mycket positivt att locka med, vi har trygghet - vi är fredens öar, vi har lugn men också aktiviteter, vi är friskast i Norden och har en av de längsta förväntade medellivslängderna i världen. Så kom hit och lev som en ålänning! Det är en upplevelse som säljer året om och vi behöver bli bättre på att paketera och kommunicera.

Strategin innehåller också fyra övergripande mål: Ökat förädlingsvärde, ökad kundnöjdhet och ett ökat antal övernattningar samt att fler företag jobbar med hållbarhet.

Övernattningar är ett vedertaget mått och enkelt att jämföra med andra orter. Vi ska däremot inte stirra oss blinda på antalet övernattningar, utan vilka turister vi får hit, vad de spenderar och bidrar med ekonomiskt, alltså förädlingsvärdet. Intressant är också att se när turister kommer hit, alla vet att juli är så gott som fullt. Vissa tycker till och med att det är för många människor då. Därför är det mest intressant att öka antal turister och antal övernattningar utanför högsäsong.

Att man börjar titta på kundnöjdhet är mycket bra. En nöjd besökare är den bästa marknadsföringen och i bästa fall en ny ålänning. Missnöjda besökare måste vi göra allt för att undvika, för dåliga rykten sprids betydligt snabbare än goda rekommendationer.

För att uppnå målen har man tagit fram fem fokusområden.

1. Tillgänglighet - det måste vara enkelt att ta sig hit och också runt om på Åland och det behöver också vara enkelt att boka boende, aktiviteter m.m.
2. Kompetens och personalförsörjning - utan personal och rätt kompetens är det svårt att erbjuda bra service och produkter för våra besökare. Personalförsörjningen är en utmaning speciellt efter pandemin.
3. Förläng och hitta nya säsonger - vi behöver som sagt hitta sätt för att få hit fler besökare under vår, höst och vinter, men även under sommaren i stort - personligen tror jag att vi ska satsa mer på evenemang och aktiviteter för det drar folk och kräver sällan stereotypisk annonsmarknadsföring.
4. Öka kännedomen - det är ännu många i Sverige och Finland, som är våra huvudmarknader, som inte vet vad Åland är och framförallt inte vad vi har att erbjuda. Här kan vi också diskutera; hur lite vågar vi marknadsföra Åland för sommaren? Bornholm marknadsför inget på sommaren, utan de har svängt på det. Deras slogan var tidigare "En solskens ö" men nu är slogan en "Vinterö". Men det överlåter jag till experterna.
5. Samverkan och samordning - eftersom turismen är så bred och kräver resurser så måste vi arbeta mer tillsammans och hitta effektiva samordningsvinster och det kan vi bli bättre på.

En strategi är viktigt att ha, det lägger ramarna och riktningen. Vi har mål att sikta på och målgrupper samt fokusområden att utgå ifrån. Med det i ryggen kan vi effektivare ta fram konkreta åtgärder och satsningar, vilket är nästa steg i arbetet.

Tanken är att ta fram ett handlingsprogram som gäller två år i taget. Just nu har vi ett utkast för år 2024-2025. Det är åtgärder som har snappats upp av samordningsgruppen under processens gång. Tanken är att vi ska se över och godkänna handlingsplanen lite senare i vår och också se över vad som ska tas upp i budget 2025.

Anledningen att vi skickar med ett utkast till lagtinget är för att vi vill få input från det nya lagtinget. Det hör nog till ovanligheterna att skicka med ett utkast, men jag ville testa det. Jag vet också att den här frågan engagerar många och att det är flera lagtingsledamöter, både i majoriteten och i opposition, som har erfarenhet från branschen.

För den här landskapsregeringen är goda idéer det viktigaste, inte från vilket parti de kommer. Så kom med input. Vad är bra, vad är dåligt och vad ska vi satsa på för att främja turismen på bästa sätt?

Med det sagt så ser jag fram emot dagens debatt. Tack, talman!

Talman! Jag uppskattar att vi får diskutera turism. Jag tycker att det är ett friskt vågat grepp att begära in synpunkter och idéer innan det är fastslaget vad man egentligen ska ha i handlingsplanen. Det finns en sak där som jag, som tidigare evenemangsarrangör och väldigt engagerad, oaktat reagerar på. Det står att evenemangsarrangörer ofta är entusiaster på tematiserade områden, men inte skickliga på alla delar som krävs för att ordna större evenemang. Där kan jag känna lite grann att man lite lätt kan ta på näsan som evenemangsarrangör och det kanske inte uppmuntrar direkt att så där konkret kritisera.

Tack för inputten! Jag kan egentligen hålla med om att det är en lite olycklig skrivning. Jag har också fått feedback att många tar lite illa vid. Det är något vi tar med oss och ändrar sedan i den slutgiltiga.

Talman! Ministern lyfte upp att man kommer nu mera konkret gå in på att marknadsföra platsen Åland. Jag lyssnade inte på hela, men på en del efter att jag fick reda på att det hölls en HA-dag förra veckan som jag gärna hade velat vara med och lyssna på. Vi har framfört nu här att vi vill gärna få de här inbjudningarna till högskolan för att kunna vara med och delta på plats. Och där pratade man mera om att man ska rikta in sig på aktiviteten och inte på själva platsen. Där skulle jag lite vilja höra tankar.

Tack, talman! Tack för frågan. Jo, det var en temadag förra veckan som högskolan höll i. Jag själv var inte med på hela, men det går också att se i efterhand på YouTube för den som vill. Men jag var med på en del och de tog upp både fokus på platsutveckling men också annat. Som sagt, turismen är väldigt bred. Jag lyfter själv också att jag tror att vi ska satsa mer på att få i gång flera evenemang och där vill jag gärna se över evenemangsstödet. Men man ser också, vilket de också lyfte under temadagen, att många reser för platsens skull, inte för att få sol och hav utan de reser mer för att uppleva en plats. Det är en upplevelse i sig och där tror jag att vi kan bli bättre på att lyfta Åland som en plats, att det blir en del av hela upplevelsen att komma hit. Det är ju i sig en aktivitet, men vi måste (… taltiden slut).

Tack, talman! Minister Josefsson sade att ungefär 20 % av Ålands BNP utgörs av turism. Jag och vi från Obunden Samling anser att man behöver ha koll på läget. En stor del av den procenten, 20 % - om ens den siffran är rätt, den låter väldigt hög - består av försäljning hos rederierna. Har vi ungefär samma uppfattning där minister Josefsson?

Det delar jag. Det är inbakat både land- och sjöturism. Sjöturismen står för den största delen. De senaste siffrorna vi har är från 2018, det kommer nya nu under våren. Det blir jätte intressant att se också efter pandemin, hur stor andel av BNP som turismen står för.

Tack, talman! Ja, minister Josefsson sedan kan vi väl säga så här att från Obunden Samlings del så är det klart att friskt vågat är hälften vunnet. Det är bra att vi får ha debatter. Men man måste komma ihåg lagtingets roll och det är att stifta lagar och att bestämma om budgeten främst. Där skulle det nog vara önskvärt när vi diskuterar hur Åland kan bli ett bättre turistmål att veta vilka konkreta lagstiftningsåtgärder som skulle vara bra. Kanske vi ska titta på fiskelagen? Kanske vi ska titta på plan- och bygglagen för att skapa fin byggnation? Eller vad vet jag? Men överhuvudtaget saknas en del konkreta saker i det här förslaget.

Jag hörde hälften vunnet, så det tar jag fasta på. Det är jättebra av ledamot Måtar att lyfta också lagstiftning. Hur främja turismen via lagstiftning och vilka hinder finns det också? Som sagt, det är väldigt brett när vi pratar om turism. Det är ju hela platsen Åland vi pratar om återigen. Det kan man absolut också lyfta som ett åtgärdsförslag, att ta med lagstiftning i hela det paketet, för det går definitivt hand i hand.

Tack, fru talman! Det här handlar ju om hur vi ska få fler människor att komma till Åland, vara på Åland, tillbringa tid här och spendera pengar här. Då är ju den här frågan om målgrupp väldigt intressant. Eftersom vi är en liten spelare på en stor marknad så är det ju viktigt att man har tankar kring vad vi ska fokusera på i första hand. Jag ställer mig positiv till att slow travel, långsam resa, nämns på det här viset som det görs i det här materialet. En sådan förändring eller en sådan målgrupp kräver ju en hel del av den destination som man väljer att besöka. Jag skulle gärna höra ministerns tankar lite kring det här med målgrupp och hur han ser på vad Åland borde fokusera på mest under de kommande åren.

Tack för frågan. Färdplanen innehåller en rad olika målgrupper och dels lyfts det upp lite vad målgrupperna söker och vill ha. Det är ett bra sätt att rikta marknadsföringen. Under processens gång har man som sagt inkluderat många ålänningar och också diskuterat. Vad är det för turister som man vill ha hit? Där är just fokus på hållbarhet. Vi vill ha hållbar turism, att folk som kommer hit också respekterar år natur till exempel. Vår natur är ju vårt trumfkort och vi måste hitta ett sätt att tillgängliggöra naturen utan att den tar skada.

Tack, fru talman! Går man in för en sådan målgrupp så kan man ju ganska direkt konstatera att landskapsregeringen har en hel del arbete att göra. Jag tänker då först och främst på kollektivtrafiken. Det ska vara möjligt för folk som kommer hit, till exempel i segmentet slow traveller, att ta sig runt på Åland och besöka Åland utan att ta med sig bilen. Vi vet att vi har en del övrigt att önska när det gäller kollektivtrafiken. Det är ju någonting som måste sättas igång omedelbums för att det ska bli möjligt att locka den här kundgruppen.

Det andra som också nämns är ju elbilsinfrastrukturen. Även om du kommer hit med bil men du har en elbil så vet vi att det spelar roll om turisten, som funderar på besöksort, vet om man kan ladda bilen eller inte. Hur kommer landskapsregeringen att ta sig an de här ytterst konkreta åtgärder som måste till för att uppnå målsättningarna?

Tack, talman! Jag instämmer helt och hållet med ledamot Röblom. Exakt hur vi kommer att göra är för tidigt att säga här. Vi har inte haft den gemensamma diskussionen. Det är frågor som vi kommer att diskutera när vi slutligen sätter oss ner med åtgärdsplanen och ser vad vi ska prioritera för 2024 och 2025. År 2024 är redan igång och vissa av projekten är redan igång. Den diskussionen kommer att föras och förhoppningsvis så kan vi ha den debatten här i lagtinget också.

Tack, talman! Jag har haft förmånen att vid ett par tillfällen vara med i diskussioner inför att den färdplanen skulle tas fram. Både i dokumentet och de diskussioner som har förts så har man lyft fram behovet av långsiktighet, planering och samordning. Visit Åland har haft en väldigt viktig roll i hela processen. Vi såg i slutet av mandatperioden och också i budgetförhandlingarna att medlen till Visit Åland i budgeten ganska sent i processen skars ner ganska kraftigt. Hur ser ministern på möjligheten att förverkliga de åtgärder som man har föreslagit?

Tack för frågan. Vi har inte granskat åtgärderna på så sätt. Vissa saker kommer att vara med, vissa kommer troligtvis att tas bort och vissa saker kommer att läggas till. En stor del kommer också att behöva tas med i budget 2025. Det är svårt att svara på det ännu, men jag tror inte att alla förslag i åtgärdsplanen kan genomföras av framförallt ekonomiska skäl.

Tack, talman! Jag förstår att det är svårt att svara på den frågan, men vi vet ju alla också att om det inte finns pengar att göra saker så då blir de inte gjorda, så det är en ganska avgörande fråga.

Min andra fråga är: Hur ser ministern att branschen svarar mot den här färdplanen och åtgärdsutvecklingsplanen? De förslag som finns ska ju förverkligas av andra aktörer än offentlig sektor. Är branschen med på det här tåget? Tycker de att det här är rätt väg att gå?

Tack för frågan. Ja, jag hoppas det och jag tror det. Som sagt, detta har varit en väldigt bred process och många har varit inkluderade och har framförallt haft chansen att vara med och bidra. Som ledamoten sade så har Visit Åland haft en stor roll som medlemsorganisation för turistföretagare och även Ålands Näringsliv. Så man har åtminstone haft chansen att vara med i arbetet. Som jag har förstått så är man nöjd men, som sagt, kärnan ligger egentligen i åtgärderna. Vilka satsningar och vilka prioriteringar gör vi framöver?

Fru talman! När vi behandlade regeringsprogrammet sades det uttryckligen att den här debatten om turismen som minister Josefsson hade för avsikt att ta till lagtinget skulle debatteras och diskuteras när ÅSUB kommer med sin rapport "Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2023". Den rapporten har inte kommit ännu. Varför har vi den här debatten redan nu? Kan ministern förklara det för mig?

Tack för frågan. Jag hade hoppats att den rapporten hade kommit tidigare. Nu visar det sig att den kommer ganska sent i vår. Det passade också väldigt bra i lagtingets schemat att presentera och diskutera just strategin. Och för att komma vidare med strategin och de som arbetar med de här frågorna så behövde vi godkänna strategin för att ha den i ryggen. Det är också en anledning till att vi ännu inte har klubbat åtgärdsplanen. Vi väntar också på rapporten. Jag vet inte exakt när den kommer. Jag måste dubbelkolla med ÅSUB, men den har blivit försenad, tyvärr.

Fru talman! ÅSUB:s rapport presenteras vart femte år. Den här rapporten skulle ha kommit i mars, men enligt ÅSUB så väntas den komma i slutet på april, vecka 17. Hur kommer vi i lagtinget att få ta del av den här rapporten? Hur kommer landskapsregeringen att ta in den här i handlingsplanen? Det här är ett viktigt instrument. Minister Josefsson belyste också att det är viktigt efter pandemin att vi ser hur de här siffrorna ser ut. Den här rapporten är för turismen oerhört viktig.

Jag håller med om det sistnämnda. Den här rapporten är väldigt viktig och används också som grund för kommande satsningar. Det blir väldigt intressant att se vad den visar. Hur lagtinget får ta del av den är jag lite osäker på. Man har diskuterat i samordningsgruppen att ha en slags aftonskola gällande turismen och där hela lagtinget kan bjudas in och ha en gemensam diskussion. Och förstås mycket av det som tas fram i rapporten kommer att användas som grund inför budgetarbetet för 2025 som också sätts igång redan nu under våren men som godkänns senare i höst. Så givetvis tar lagtinget del av det också där.

Tack, fru talman! Precis som ledamoten Holmberg var inne på så är det lite konstigt att vi får den här färdplanen nu tillsammans med en halvfärdig handlingsplan som vi ska diskutera för att få goda idéer, sade ministern. Det blir ju lite konstigt att dessa data som kommer från ÅSUB är en väsentlig del av det här precis som ledamoten var inne på. Jag kommer inte ifrån att det här dokumentet som vi får känns lite halvfärdigt. Det blir lite som att lagtinget känns som en remissinstans för ett halvfärdigt dokument. Om man vill att lagtinget ska vara med och involverad i de här frågorna så kanske det vore en idé att ta den här frågan lite utanför plenisalen inne ärendet är klart att behandlas här. Det är ju ett förslag som vi ska diskutera, men det känns lite rörigt just nu.

Vi diskuterar också att bara skicka strategin - eftersom den ändå är klar och lägger ramarna och riktningen - till lagtinget för debatt. Men jag tycker ärligt inte om att skicka strategier utan någon konkretism. Därav valde vi att testa att skicka med ett utkast innan vi tar den och ger chansen till lagtinget att komma med input. Jag tycker ändå att man hör från befolkningen att man gärna vill se att politiker pratar lite mer konkreta saker och inte bara tycker till om till exempel en strategi. Det är ett försök till det.

Tack, fru talman! Ja, det är en väldigt bra ambition och då behöver det finnas lite mera konkreta saker att faktiskt tala om också och kritisera och diskutera. Ja, nu det blir ganska öppet, men det kan ju också vara intressant förstås.

Men om vi ska prata om lite konkreti här så nämns ju skärgården i handlingsplanen. Där pratar man om mera turer och att det inte finns tillräckligt mycket trafik under högsäsong. Jag hoppas, när man tar det här arbetet vidare, att man också diskuterar lättare transporter tillsammans i regeringen. Att man inte gör en sak på näringsbyrån och en annan sak på infrastrukturavdelningen. Jag vet inte hur ledamoten ser på det här eller om det är något som man ens har diskuterat i regeringen, men jag hoppas det i alla fall.

Det är bra input. Givetvis måste inkludera alla avdelningar och ministrar i det arbete. Som sagt, turismen är väldigt bred och går ut över alla områden.

Tack, talman! Tack minister Josefsson för en positiv färdplan. Jag har några frågor. I kapitel 4 säger man att resurserna ska fokuseras där de gör störst effekt och avkastning för näringen i stort. Det är ju väldigt naturligt, för man vill ju få ut så mycket som möjligt av insatt kapital. Men det känns lite som att man glömmer bort att i skärgården så är ingenting stort, utan allt är småskaligt. Men trots det så har det ju en väldigt stor inverkan på lokalsamhällen när skärgårdsturistföretagen fungerar. Jag undrar lite hur ministern ser på det?

Sedan i kapitel 6 så ser jag att det är en fin samling organisationer som har jobbat med den här planen, och det är bra. Men jag saknar medverkan från skärgårdsföretag, de hade kunnat bidra med konkret skärgårdskunskap.

Tack för frågorna. Om jag minns rätt - jag har som sagt inte hållit i arbetet under förra året - så tror att Företagsam skärgård nog har varit med och ingår under punkten Föreningar. Men just när det kommer till skärgården överlag så vet jag att man har lyft att man gärna hade sett mer om det i strategin. Men, som sagt, strategin lägger lite ramarna och riktningen, sedan är det åtgärderna och där framförallt ser jag att vi kan göra åtgärder som främjar skärgården och näringen i skärgården.

Tack, talman! Tack för svaret. Det låter bra.

Jag sällar mig till skaran som har lite funderingar kring bristen på laddstationer för elbilar. Det är ju också ett bekymmer i skärgården, eftersom det säkert är svårt att få någon aktör att bygga där. Men jag tänker att landskapet kanske kunde kratta manegen lite. Om det är något företag som vill bygga så skulle man kunna erbjuda en eller två parkeringsplatser i hamnarna kostnadsfritt. Då skulle bolaget inte behöva ordna markfrågan och behöva göra ett komplicerat utbrytande av markområden och så vidare. Då skulle man vara ett litet steg närmare. Hur ser ministern på ett sådant förslag?

Jag vågar inte säga ja eller nej. Men det är en jätteintressant tanke. Jag tror absolut att vi kan skynda på den utvecklingen. Åland ligger tyvärr lite efter gällande utbyggnaden av laddinfrastruktur och Åland är ett ypperligt samhälle att just ha det. Där behöver vi slå våra kloka huvuden ihop och se hur vi förverkligar det.

Tack, fru talman! Tack minister Josefsson för den här spännande idén till diskussion. Jag var ju själv med i din grupp i början och vi pratade lite om sådana här frågor.

En sak vill jag lyfta. Om man ser på helheten av de här offentliga platserna och tillgängligheten av till exempel allmänna toaletter så efterlyser jag ställen där man kan sätta sig ner och fika och som kanske inte kräver att man är en konsument hos ett åländskt företag. Samhället behöver erbjuda till cykelturister, och sådana som är ute och cyklar, platser där man kan sitta ner. Där har vi ett ganska stort infrastrukturellt jobb, likaså att man ser till att det finns laddstationer. Man borde ha trevliga och mysiga platser som gör att man bara kan sitta och njuta av naturen utan ett köptvång. Det är en färdkost som jag har just nu.

Tack för färdkosten. Jag tror mycket på att just tillgängliggöra naturen på olika sätt. Det är nog det som vi har mest att locka med, närheten till naturen och havet. För oss ålänningar som har egna bilar och båtar och liknande så är det lätt. Men för en turist som kommer hit och kanske inte riktigt vet hur man tar sig runt så är det betydligt svårare.

Jo, samarbeten kan man ju ha med olika aktörer, men jag har också funderat mycket på samarbeten i marknadsföringen. Jag fick för ett tag sedan en fråga av en vän som kommer från Helsingfors och som frågade; jag kommer med barnen till Åland på sportlovet, vd kan man göra? Hjälp sade jag och så börjar jag googla. Jag hitta 13 olika Facebook evenemang. Skulle allt det här fina som erbjuds bara vara tillgängligt t.ex. när du är ute och bilar, cyklar eller åker buss på Åland och så stannar du. Nu är jag liksom i Lumparland, vad finns det här? Det skulle vara så himla mycket smidigare. Jag tror att man drunknar i den här strömmen av olika företag, olika evenemang och sådant som försöker pocka på ens uppmärksamhet och man kanske blir helt fartblind till slut. Jag tror att den här grejen är en viktig utveckling. Det finns så mycket fint som händer på Åland. Det händer saker hela tiden som man bara inte tar in för att det är så många olika platser du ska söka på och (… taltiden slut).

Tack! Väldigt bra input och konkret idé som vi tar med oss.

Man håller också på att se över att skapa ett så kallat InfoÅland just nu. Om man googlar på Åland, att flytta hit eller vad som händer på Åland så kommer det också upp en massa olika sidor. Tanken är att man ska samordna via Åland Living, men man borde även knyta an det med alla evenemang och liknande och Visit Ålands arbete också.

Tack, fru talman! Tack minister Josefsson för den här dragningen. Jag och minister Josefsson har suttit i ett antal sådan här grupper tillsammans i början av förra mandatperioden och i början av den här mandatperioden och diskuterat turism och just platsutveckling. Jag tycker att det ofta har kommit till samma punkt i de här diskussionerna. Det är platsutvecklingen av Åland som är huvudsaken. Det som är bra allmänt för dem som bor på Åland är också bra för turismen och att man tänker att de här två sakerna har jätte tätt med varandra att göra. De har mycket med varandra att göra, och det ena är väldigt viktigt för det andra. Jag tänker i främsta hand att skärgårdstrafiken behöver vara lättillgänglig, att hela Åland är tillgängligt. Det blir ju också det även för dem som bor här.

Att jobba utifrån specifika målgrupper och istället för att tänka marknadsföring i sin rätta form så tänker man ambassadörer, precis så som man har beskrivit här. De som har varit här får tala sitt språk.

Platsutveckling, som jag tidigare nämnde, så om man pratar om turism i dagens läge så kommer ordet platsutveckling väldigt snabbt upp. Konkreta exempel här på Åland är till exempel discgolfen, den utvecklar Åland och skapar aktiviteter för oss som drar hit turister. Den nya gymnastikarenan är jättebra för ålänningar och skapar också möjligheter. Många har redan kommit hit för att ha träningsläger, tävlingar eller liknande.

Tack, fru talman! Jag tänker att man alltid ska ha i åtanke att man gör en inventering av det vi har och ser om det är i skick. Är de platser som ska besökas på Åland i skick? Jag tänker på vandringsleder och dessa saker. I det arbetet kommer man ju också att kunna öppna upp för nya idéer och hur man kan använda platser på ett bättre sätt.

Den så kallade nördturismen pratade jag och minister Josefsson om i många år. Vi tycker att det är viktigt att fundera på hur man får hit de personerna som faktiskt är intresserade av en specifik. Hur får man de att intressera sig för Åland? Det är precis just där som de här ambassadörerna kommer in, de som har varit här en gång och snackar runt i sina kretsar och i sina forum - "Det här var jättebra på Åland. Det här ska ni testa" Där finns möjligheter att faktiskt kunna marknadsföra sig långt utanför den gängse semestersäsongen.

Herr talman! Ledamot Påvals, jag instämmer. En viktig poäng är att det vi satsar på och tar fram, det måste vi också sköta driften av och upprätthålla. Om besökare kommer hit och det inte är i skick så får vi missnöjda besökare och det ska vi framförallt undvika.

Jag håller med, det är nog just nördturism som vi ska satsa på, det marknadsförs sig ofta själv. Man behöver inte marknadsföra det särskilt mycket utan det sprids i nätverk, om man har ett brinnande intresse. Jag tror att vi framförallt kan skapa flera evenemang. Vi behöver se över våra evenemangsstöd och kanske bredda dem lite.

Tack, talman! Jag tänkte skicka med två saker som färdkost. För det första så noterade jag 43 projekt i handlingsplanen. Jag tror att det är helt omöjligt att göra precis allting, speciellt då många saker hamnar på samma aktör. Jag skulle vilja understryka att jag tror att det är viktigt att ha en prioritering, åtminstone prioriteringslista eller ordning på någon av de här målsättningarna.

För det andra så finns det vissa saker som är lite otydliga i handlingsplanen. Det är ju några målsättningar som saknar ansvarig aktör. Det finns lite otydlighet om tidsplan och finansiering eller uppföljning. Det andra som jag tror att är viktigt också för att lyckas är att ta fram tydligare uppföljningskriterier.

En prioritering av dessa, vad man gör först och vad man gör sedan, och sedan tydligare ansvarsfördelning och tydligare uppföljning. Då får vi till den här turismstrategin och då har vi den hållbara turismen 2030.

Tack för mycket bra färdkost. Jag håller med om samtliga tre. Det är det arbetet som kommer nu inom kort också, just en prioriteringslista som jag tidigare nämnde. Vi kommer antagligen inte att kunna genomföra alla de här förslagen och kanske vi också vill lägga till andra förslag. En prioriteringslista behövs. Vissa saker kanske ska göras 2026-2027.

Just uppföljning så tror jag att vi behöver bli betydligt bättre på generellt. Och också när vi beviljar stöd, att se vilka effekter det fick. Då tror jag också att det blir enklare för dels dem som söker stöd, vad de ska tänka på och följa upp, men också för landskapet som beviljar stöden, och vad man ska satsa på. Allt handlar till slut om prioriteringar.

Tack, talman! Vi ska ha naturen som vårt trumfkort, sade ministern. Det finns en enda plats på Åland som har utsetts till en av Finlands hundra naturpärlor. Den platsen har man för avsikt att förvandla till ett industriområde. Vad är det man avser riktigt med att ha naturen som trumfkort?

Tack för frågan ledamot Egeland. Ledamoten hänvisade förstås till den havsbaserade vindkraften som ingen av oss vet hur den kommer att se ut, hur mycket som blir av eller om det blir av. Det är svårt att svara på frågan. Som sagt, vi vet inte om det påverkar vår natur eller om vi ens kommer att se dem, så det är svårt att svara på frågan.

Tack, talman! Vidare nämnde ministern att vi ska satsa på hållbara turister som respekterar vår natur. Vad är en hållbar turist? Hur ska vi politiskt arbeta för att rikta oss till dem?

Tack för frågan. Bra fråga! Man vill ju förstås ha hållbara turister, det tror jag att alla vill ha. Många andra orter, framförallt större städer, har utmaningar med överturism. Vi ska se vad vi erbjuder för utbud av aktiviteter och evenemang. Vilka målgrupper tilltalar man?

Varför det är ett mål att just öka antalet företag som jobbar med hållbarhet, är att man har sett att många efterfrågar det. Även många stödmodeller, t.ex. Business Finland, börjar gå in för att bara ge stöd till sådana som har olika certifikat och liknande. Så genom att jobba och utveckla Åland hållbart så tror jag också att vi lockar den målgruppen.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Tack till alla inblandade som lagt ned tid och energi för att ännu en gång arbeta fram dokument som kan samla och utveckla Åland till en ännu attraktivare och starkare turistdestination.

Det är befriande att prata turism, det är positivt, det är framtidsanda och det är en fråga som har en mer enig politik än skärgårdstrafik, ekonomi, kommungränser, äldrevård och ÅHS. Turismen har på många sätt en otacksam roll, den får inte alltid den cred den förtjänar. Det handlar om samhällsutveckling och attraktionskraft, där ett Åland utan turister inte på långa vägar skulle ha dagens café- och restaurangutbud, evenemang, arbetsmarknad eller faciliteter.

Ålands svaga BNP skulle vara ännu lägre då turismens pengar sipprar ut i en mängd andra näringsgrenar. Många, många har via turismen fått sitt första jobb och idag är turismen en av få branscher där det fortfarande finns ett brett spektra av arbetsuppgifter som även inkluderar ”de enkla jobben”, de som inte kräver lika mycket erfarenhet, kompetens och utbildning.

Har Åland nyttjat sin fulla potential när det kommer till turistisk attraktionskraft, besökare och övernattningar? Inte på långa vägar, vi har bara skrapat på ytan. Det finns en hel del i vår verktygslåda kvar att använda för att göra Åland både roligare och ännu mer intressant. Samtidigt finns det mycket vi redan gör bra som vi kunde bli ännu bättre på. Jag återkommer kring detta.

Många populära destinationer har lyckats i sin utveckling och tillväxt genom att förena bransch, näringsliv och det offentliga, där alla ror i takt och mot samma mål. Göteborg är ett lysande exempel men det finns en mängd destinationer som i grunden inte har samma förutsättningar till turism som Åland, men som genom samarbete, tydlighet och konkreta mål utvecklar sin attraktionskraft vilket genererar såväl turister som inflyttning.

Det är väldigt enkelt att producera hyllvärmare. Ett dokument som är varmt från att den lämnar tryckeriet men som rätt snart hittar sin plats i hyllan för att den är för okonkret och luddig. Så ska vi inte göra denna gång. Det finns en bra grund och lovande intentioner som bådar gott gällande just samarbetsviljan i handlingsplanen, inte minst från det offentliga Åland.

Det får aldrig vara så att landskapsregeringens huvudsakliga roll blir att finansiera projekt och ge stöd. Det offentliga måste vara med och ro. Det handlar om cykelvägar, skärgårdstrafikens bokningssystem, idrottsinfrastruktur, utbildning, PAF-fördelning, rent vatten och biologisk mångfald etc. Det här en länk i turistkedjan som brustit under åren. Vi måste göra detta tillsammans, det offentliga och politiken ska inte ta rollen som turistföretagare, men säkerställa att det finns förutsättningar att konkurrera med Gotland, Lappland och Tallinn och alla andra. Vinsten för det offentliga ligger i fler arbetsplatser, fler välmående företag och fler ålänningar.

Metodiken kring de olika utvecklingsområdena i utkastet till handlingsplan är på många sätt bra. För vem? När? Resursering? Finansiering? Ansvarig? Gott så, men det finns även en punkt Målsättning och resultat i samband med varje utvecklingsområde. Den är viktig och behöver bli mycket, mycket tydligare. Målet och resultatet behöver gå att läsa av, inte minst kvantitativt. Ett resultat är ett svar på en målsättning, men går det inte att läsa av blir det både flummigt och godtyckligt.

Exempelvis, under området ”öka intresset för turismutbildningen på Åland”. Där är målsättning och resultat; fler utbildade kockar och servitörer. Är vi då nöjda om det kommer fram två nya kockar och två nya servitörer? Har vi uppfyllt målet då? Förhoppningsvis har vi större ambitioner än så. Under sommarjobbssedlar; ungdomar får sitt första sommarjobb. Under kartprojekt; ett tillgängligt Åland och fler upplevelsekonsumenter. Under laddstationer för elbilar; väl utbyggd infrastruktur av laddstationer. Under nästan alla utvecklingsområden finns behjärtansvärda men väldigt runda målsättningar. Här behöver det komma tydligare mål och större resultatkrav som går att mäta och läsa av. Det finns ett lysande undantag och det är utvecklingsområdet kampanj för att locka kompetens till Åland. Här är målsättningen 35 000 ålänningar år 2030. Punkt slut! Ett tydligt mål som går att läsa av.

Jag tror att just denna otydliga målbild är ytterligare en delförklaring till Ålands rätt statiska utveckling inom turistnäringen. Tydliga mål och resultatkrav ger bättre förutsättningar att verkligen nå dit vi vill.

Under utvecklingsområdet; Utveckla evenemangs-Åland finns en hel del att säga. Detta är ett mycket viktigt område och helt klart en guldhöna med möjlighet att värpa ännu fler guldägg.

Idrottsturismen har i närmare 40 år varit betydande för den åländska besöksnäringen, speciellt under lågsäsong. Det handlar om evenemang, träningsläger och seriespel. Idrotten har i nära symbios med våra rederier, hotell och stugbyar utvecklat produkter till att hålla världsklass. Volymen idrottsturister som årligen besöker Åland ligger omkring 130 000 gästövernattningar. Bara IFK Mariehamns turneringsspel innebär 26 000 övernattningar där Alandia Cup, som för övrigt kommer slå deltagarrekord i år, är den stora profilen som fyller åländska hotell och stugbyar under en vecka. Idrottsturismen har nog aldrig fått det erkännande som den är värd, ändå är den helt klart Ålands största säsongsförlängare.

I förslaget till handlingsplan står att idrotten har potential att ordna fler evenemang, jo det stämmer, men det är nog viktigt att inse dess volym, betydelse och potential. Här finns möjlighet att göra något bra ännu bättre och ännu större. Låt oss en gång för alla erkänna idrottsturismens betydelse och låt oss dra nytta av dess kunskap och erfarenheter för att fortsätta utveckla evenemangs-Åland.

Jag tror inte på tanken att starta upp en evenemangsbyrå via Visit Åland. Det blir dyrt och det hamnar väldigt långt i från verkligheten som finns ute i våra idrotts- och kulturföreningar eller hos andra entreprenörer. Det är där kunskapen, drivkraften och arbetskraften som ska arrangera evenemanget finns. Där finns även det ekonomiska incitamentet som inte ska underskattas för att ordna ett evenemang. Det handlar väldigt sällan om att arrangera EM eller VM eller Melodifestivalen. Det handlar om att locka Marthaföreningar, fotbollsjuniorer, körer, scoutföreningar och pensionärsföreningar etc. till Åland. Därför ser jag det som helt avgörande att en jordnära struktur skapas. Kulturen har en enorm potential att lyfta besöksnäringen och i grunden inspireras av idrotten.

Det största kulturella evenemanget idag och sedan många är Rockoff. Det har uppkommit via entreprenörskap och kämpaglöd. Åland har ett rikt och brett kulturengagemang som har alla möjligheter att göra samma evenemangsresa som idrottsturismen gjort.

Jag tror som sagt inte lösningen är att skapa en offentligt finansierad evenemangsbyrå i detta skede. Kalla det istället ett evenemangs- och aktivitetsnätverk där idrott, kultur och aktiviteter kan samlas och samverka. Använd best practice, där idrotten har mycket att lära ut när det kommer till att arrangera.

För att ett årligt återkommande evenemang ska skapas krävs ett ekonomiskt incitament hos arrangören. Idrottsföreningarna har haft det och sett den ekonomiska nyttan som ett sätt att utveckla sina verksamheter, ha låga medlemsavgifter etc. Lägg in evenemang som ett nytt ben/kriterium för att erhålla PAF-medel till sin årliga verksamhet, kulturen skulle ha mycket att vinna på detta. Modernisera evenemangsstödet och gör det mindre likt skärgårdstrafikens bokningsregler och mer pragmatiskt och tillitsfullt även för företag. I slutändan spelar det mindre roll vem som arrangerar och vad som arrangeras, det viktiga är att Åland får fler besökare som i sig skapar tillväxt. Det gäller att vi tar tillvara alla de eldsjälar som finns runtom på Åland och ge dessa utrymme att få saker att hända. Då värps fler guldägg.

I samband med pandemin gav landskapsregeringen en liten pott pengar till ivriga entreprenörer som sedan byggde upp Åland till ett discgolfmecka. Det visar att det går att göra underverk med relativt små medel bara eldsjälar ges chansen. Låt det jordnära vara rådande. Låt friluftsturismen blomma upp med hjälp av mountainbikeleder, klättring, vandring, kajak och jaktturism etc. Alla eldsjälar behöver få en positiv knuff framåt och lite hjälp på traven för att bygga upp något som hela Åland och ålänningar drar nytta av. Låt discgolfen vara ett praktexempel på platsutveckling av en destination.

Vi skriver 2024. Låt denna handlingsplan bli ett modernt hjälpmedel för våra föreningar och entreprenörer att skapa tillväxt för Åland. Därför bör handlingsplanen kompletteras med ett evenemangs- och aktivitetsnätverk för Åland. Jordnära är ledordet.

Vi föreslår därför att punkt 2.5.12 kommer med som ett utvecklingsområde. Rubrik: Evenemangs- och aktivitetsnätverk.

Vad: Ett nätverk där det finns möjlighet att skaffa inspiration, kunskap och hjälp för att skapa och arrangera evenemang.

Målsättning och resultat: Att under 2024 skapa ett nätverk för goda idéer, samverkan och inspiration kring idrotts-, kultur- och aktivitetsturism. Under 2025 kommer minst 5 nya årligt återkommande evenemang locka besökare till Åland.

För vem: Föreningar, eldsjälar och företag.

När: Nätverket skapas och formaliseras under 2024 för att under 2025 generera de första evenemangen

Resursering: Nätverkets deltagare står själva för arbetsinsatsen.

Finansiering: Från reviderat evenemangsstöd och nytt PAF-kriterium.

Uppföljning: Evenemangens storlek och antal följs upp i samband med redovisning av evenemangsstöd och PAF-medel.

Under ansvar har vi inte satt organisation eller person, med tanke på att vi ändå står här i plenum och debatterar.

Jag vill också ge beröm till vicetalman Marcus Måtar för ett gott exempel på konkret handlingskraft från lagtinget. Det är den lagstiftning som kanske omgärdar begränsningen i turismen idag. Det var ett bra förslag. Tack!

Talman! Väldigt bra anförande, jag kan skriva under väldigt mycket av det som ledamoten sade.

När det kommer till idrottsevenemang så håller jag med om att de är viktiga. Jag skulle vilja veta vad ledamoten tycker, för Åland har inget enkelt sätt där man kan gå in på ett ställe som Gotland där de har idrottens ö. Du kan välja anläggningar och så kommer alla anläggningar upp. Du väljer evenemang så ser du alla idrottsevenemang som finns. Du väljer läger och så kommer det upp vad du vill ha för sorts läger. Okej, jag slog in friidrott och då kommer det upp sex olika planer där du kan boka och få hjälp. På Åland så antar vi att de som ska komma till Åland förstår att man ska ta kontakt med ett av våra rederier för att kunna få en paketlösning. Vad anser ledamoten om det?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson. En av de fina aspekter när det gäller idrottsturismen är att den är ganska enkel att marknadsföra. Det är mycket mun till mun metoden, en grupp åker hem, en tränare åker hem och så sprids det vidare att det var jättebra på Åland.

Men jag håller fullständigt med, och det där är någonting som ingen egentligen har tagit tag i, ha ett samlat dokument vad man kan göra, när och att göra det enkelt. Det borde inte vara helt ogörbart med tanke på dagens digitaliseringsmöjligheter. Det är också viktigt och det är viktigt också för alla nya ålänningar som kommer till Åland och snabbt vill se vad det finns för utbud. Det som är så bra med idrotten är att den är både för turister och för oss ålänningar. Här blir verkligen 1+1=3

Talman! Jag tror att vi kan hitta en överenskommelse där tillsammans för det är väldigt viktigt att vi hittar enkla sätt att sälja in Åland. Om man då kan gå in som på Gotland och skriva Idrottens ö så finns allting där presenterat för dig. Du behöver inte fundera på vad det finns för idrottsplaner, anläggningar eller boenden, utan de gör det. Det är väldigt enkelt och de är snabba när jag gick in och testade och de vill hjälpa till. Så det känns bra.

Sen var du inne på vad evenemang och restaurangbranschen kan göra. Där vill jag också lyfta upp integration. När man jobbar på en restaurang så är det lätt 10 till 15 olika språk som talas. De kommer från 10-15 olika länder, men det gemensamma språket blir svenska och bad english. Så det är ett bra sätt att få folk som kommer till Åland in i arbetslivet att lära sig svenska.

Tack, talman! Jag håller fullständigt med. Integration och turism hänger starkt ihop. Jag tror att vi skulle stå oss ganska slätt, vi har brist på servitörer och kockar under högsäsong redan idag, men utan alla våra nya ålänningar så skulle läget vara fullständigt katastrofalt.

Tack, talman! Ledamot Holmberg lyfte vikten av laddstationer. Anser han att det är något som det offentliga ska bekosta?

Tack, talman! Ledamot Egeland, jag lyfter inte vikten av det, jag exemplifierar det som ett utvecklingsområde i handlingsplanen. I mitt anförande betonade jag vikten av att de mål som finns beskrivna där, bland annat gällande laddstationer, måste vara mer konkreta. Enligt mig och den liberala gruppen så räcker det inte med att det står "fler laddstationer" utan det måste vara en konkret siffra, så att man har någonting att utgå ifrån när man läser av och ser om man har lyckats eller inte. Sedan kan jag nog konstatera att laddstationer är viktiga, men jag ser också möjligheter för privata företag och turistföretagare etc. att ställa upp sådana för att det gynnar deras egen business, om man säger så.

Tack, talman! Ja, om jag inte missminner mig så var ledamoten en ivrig förespråkare för att man inte skulle utnyttja offentliga medel till laddstationer. Jag förstod inte varför han lyfte det riktigt i sitt anförande. Var det helt enkelt en enkel vädjan och en förhoppning om att näringslivet skulle etablera mera laddstationer? Eller vad hade det i anförandet att göra?

Tack, talman! Jag tar det en gång till. I handlingsplanen, som vi nu debatterar, finns det uppställt ett antal utvecklingsområden. Ett av de utvecklingsområden hanterar laddstationer. Under Mål står det, under Laddstationer för elbilar, "väl utbyggd infrastruktur av laddstationer". Jag sätter ingen värdering i vem som sätter upp laddstationer, men jag tror att har man en sådan målsättning så är det viktigt att den är konkret. Sen tror jag och hoppas jag att de privata företagen på Åland ser vinsten i att göra det. Det här är ingen vädjan till någon, utan det är mera ett exempel på luddigheten som finns under flera av de här målsättningarna i handlingsplanen.

Talman! Tack ledamot John Holmberg! Det är alltid en ära att få höra dig prata om sådant här. Det är bra. Det kommer mycket positiva signaler och sen gäller det att förverkliga allt det här. Man kan ju stryka en del av sina egna tankar i sitt anförande efter att jag har lyssnat på John Holmberg.

Evenemangsbyrån och Visit Åland håller jag med om. Jag tror också på att vi ska ha ett mera samarbete mellan de här föreningarna, hela kultur- och idrottslivet. Men hur ska vi få dem att börja samarbeta på ett bättre sätt? Vad anser ledamot Holmberg? Hur ska vi lyckas med det?

Tack, talman! Jag vet, jag tror inte, utan jag vet att det finns tillräckligt många eldsjälar inom tillräckligt intressanta aktiviteter, idrotter och kulturorganisationer som tillsammans kommer att kunna göra underverk. Jag tror att det handlar mer om att man får detta nätverk samlat. Här tror jag ju faktiskt att landskapsregeringen kan ha den avgörande rollen att få ihop det här. Det kan behöva finnas en hand ovanifrån som ser till att man kommer ihop. Men jag vet till 100 % att det finns ett intresse för det här, ett sådant typ av nätverk från flera olika aktivitets- och föreningshåll. Det här är någonting som är väldigt, väldigt görbart.

Talman! Det låter intressant. Jag stöder också tankarna med en skrivning som du vill få in om de här nätverken. Då kan man ju sammanfatta allt det här som att det finns intresse, vilja osv. Det gäller bara att få hit folk nu då till Åland. Vi måste få dem att komma hit så att idrottsturismen kan växa och blomstra och att man slipper sitta och åka 7 timmar på ett fartyg från Stockholm för att komma hit och köra en dagsturnering. Vi måste få hit folk!

Tack, talman! Nu lyfte jag idrotten som ett exempel. Jag har följt den i 40 år och ser hur den har utvecklats just när det gäller turistprodukten.

Men det som är så roligt och som jag sade i anförandet är att vi bara har skrapat på ytan ännu. Tänk om vi får igång alla de aktiviteter som finns runt om oss och som vi också kunde ha på Åland. Discgolfen visar verkligen vägen och hur relativt enkelt det är bara det finns eldsjälar som jobbar livet av sig i och för sig.

Skulle vi få kulturen att få samma turistprodukter som idrotten har fått, som också är görbart, så har vi kommit väldigt, väldigt långt.

Jag tror på den typen av turism där aktiviteten i sig och deltagarna själva utgör själva volymen. Det blir en ganska billig peng i både marknadsföring och kostnad för samhället.

Tack, herr talman! Ledamoten talade om evenemang, eldsjälar och discgolfen och det är bra. Jag håller med ledamoten i mycket som han sade. Just att eldsjälar gör det, om man tar discgolfen som exempel och Åland Open i somras så var det väldigt framgångsrikt och det ju eldsjälar som har gjort det. Men det var också en insats från landskapsregeringen, ett stöd från landskapsregeringen. Det är just det som jag tycker var bra att ledamot tog upp, att bidragen behöver vi förhålla oss pragmatiskt till. Idag har vi ett regelverk, ett system som gör att det är väldigt svårt att ta del av de här stöden om man vill anordna någonting nytt som drar stora mängder med folk. Jag hoppas att ledamoten som en del av regeringsunderlaget nu kommer att verka för att det i framtiden blir ett pragmatiskt förhållningssätt till de här bidragen som möjliggjorde bland annat Åland Open.

Tack, talman! Jag och Liberalerna ska dra vårt allra största strå till stacken, absolut. Det som jag kan slås av, precis som jag inledde anförande med, är att turismen skapar en politisk enighet i motsats till många andra frågor. Jag tror att det är första gången som ledamot Wikström och jag är ganska ense kring någonting och det är ju också trevligt. Låt oss fortsätta med det!

Tack, herr talman! Ja, ledamoten, kanske för att vi nu inte talar om jättestora utgifter, utan vi talar om sådant som faktiskt ger pengar till samhället.

Men jag tänkte ta upp en annan fråga. Det lät nästan som ett ändringsförslag när ledamoten höll sitt anförande. Det var mycket beskrivning om vad som skulle till och det gör mig lite orolig. Vi är bara i början av mandatperioden och redan så märker man av att förankringen och kopplingen finns inte mellan regeringsbasen och det är väldigt konstigt. Varför kommer det sådana här ändringsförslag i plenum på det här viset? Det blir lite som ett fullmäktige nästan.

Tack, talman! Sorry, att göra ledamot Wikström besviken, men det finns nog ingen förestående regeringskris bakom knuten. Absolut inte.

Tanken med det här - och det är spännande idé från speciellt lantrådet Katrin Sjögren och näringsminister Jesper Josefsson - är att lagtinget på ett väldigt annorlunda sätt debatterar en sådan här sak. Då är det väl ändå bättre att man för fram det här och nu och också får andra partiers feedback på det.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett bra anförande med också mycket konkreta idéer. Jag håller helt med om att just målsättning och resultat måste vara tydligt, så att man också sedan kan utvärdera om en satsning är bra. Det är något vi tar med oss.

Också gällande evenemang så tror jag att tanken med evenemangsbyrå och ett nätverk är nog ganska lika. Jag tror man kan slå ihop de idéerna. Jag tror att Visit Åland ändå jobbar ganska likt just nätverkseffekten. Jag vet att man tillsammans med Ålands Idrott bara för någon vecka bjöd in idrottsföreningar och turistföretagare för en gemensam träff för att diskutera hur vi får flera evenemang.

Tack, talman! Jo, jag känner till det mötet och har pratat med flera som var med på det och det är absolut inget fel i det.

Jag vill ändå återkomma till discgolfen. Jag tycker att den är ett lysande praktexempel på hur vi ska få detta att fungera. Landskapet tar på sig rollen som en finansiär till vissa delar, ger en beskedlig summa till eldsjälar som bygger upp någonting som hela Åland gagnas av mer eller mindre året runt och som verkligen sätter Åland på kartan också. Jag tror att just det här jordnära, som jag använde flera gånger i gruppanförandet, är ganska viktigt. För det är väldigt lätt att det blir skikt som blir tungrodda och tröga. Vi har de här eldsjälarna och föreningarna redan idag. Jag tror att de borde få chansen att visa vad de egentligen kan göra, om man får både lagstiftning och regelverk kring evenemangsstöd och PAF-fördelning på ett mer modernt och pragmatiskt sätt. Jag hoppas att vi kan låta den tanken leva kvar.

Det ska vi absolut göra. Discgolfen är ett bra exempel. Det är ett lyckat exempel som drar hit folk och skapar värde för Åland. Det visar också på att våra stödmodeller kanske inte alltid funkar hela vägen. Det är en prioriterad åtgärd att också se över just evenemangsstödet. I dag får man stöd för att marknadsföra, men inte för att starta och driva projekt. Jag tror att man behöver ha olika kategorier. Såsom jag tänker är just att en evenemangsbyrå skulle ha en dörr in, om man vill starta ett evenemang och att man kanske jobbar lite likt Leadermodellen. Jag tror att den modellen kan man titta på och applicera också inom det här.

Tack, talman! Convention Bureau har man haft ett antal år och den har varit samhällsstött, jag vågar inte säga hur resultat är idag.

Men best practice, vi nämnde discgolfen men vi kan också ta idrottsturismen, t.ex. IFK Mariehamn har jobbat upp en turneringsprodukt. Man har fått konstgräsplaner som gör att man kan ha matcher året om. Det har gett inresande, det har skapat fritidsaktiviteter och välbefinnande för alla åldrar. Det är vinster från alla håll och kanter. Jag tycker att just det är viktigt.

Och sen också det som ministern tog upp själv i sitt anförande att det ska gå att mäta av, att läsa av. För man ska inte in absurdum driva någonting som inte flyger, utan ge det antal år och så kan det flyga på egna ben. Därför behöver också målsättningarna bli tydligare.

Talman! Näringsministern har skickat ett meddelande till lagtinget med rubriken “Färdplan för hållbar turism” med en bifogad redogörelse kring nyttan av en turismstrategi samt ett utkast på en tvåårig handlingsplan för hållbar turism.

Ett meddelande till lagtinget ska betraktas som en viljeyttring. Vi har förstått att med detta utkast till handlingsplan ämnar ministern i första hand ha en kreativ och framåtsyftande diskussion inför slutligt färdigställande av planen. Detta tycker vi från Centergruppen är både viktigt och intressant och har med iver fördjupat oss i meddelandet, som säkert många av er andra.

Vi väntar som bäst på att ÅSUB ska publicera sin färskaste undersökning om Turismens samhällsekonomiska betydelse. Med tanke på senaste årens utmaningar där pandemin under en period helt slog undan fötterna på turismnäringen torde undersökningens resultat inte riktigt motsvara de siffror som publicerades 2018 då samma undersökning genomfördes.

Nåväl, för att ha lite siffror att luta sig emot så uppgick turismens samhällsekonomiska omsättning till ca 105 miljoner euro inklusive mervärdesskatt år 2018. Adderar man till utgifter för transporttjänster och ombordkonsumtionen på Ålandsägda färjor och fartyg så uppgick 2018 den totala inkomsten till ca 330 miljoner euro enligt ÅSUB. Siffrorna talar för sig själv och det är värt att notera att turismen är en basnäring för det åländska samhället.

Talman! Centergruppen väljer i anförandet att lyfta upp fyra områden eller punkter som ett litet medskick till handlingsplanen.

1) Evenemang.
Åland är på många sätt, med korta avstånd och gästvänlig atmosfär, en optimal plats att utveckla och arrangera evenemang. Flera av de evenemang, som jag själv varit involverad i, har efter genomförande och utvärdering visat sig haft stora kringeffekter på hotellövernattningar och annan samhällsservice där gästerna lämnat efter sig betydande summor pengar.

För att evenemangen ska lyckas riktigt bra krävs eldsjälar men framförallt någon eller några personer som har ansvar för koordineringen. Utan avlönade ansvarspersoner blir arbetsbördan stor på till exempel en ideell förening som på sin fritid ska arrangera arrangemangen. Det är också viktigt att det finns tillgång till infrastruktur - toaletter, läktare och ljudanläggningar etc. Och finns det inte att tillgå på ön så behöver man ta in det från Sverige eller Finland eller andra närliggande regioner. Här ser vi transportkostnader, annan skattegränshantering och andra byråkratiska hinder, de ska vara så enkla som möjligt och inte sätta stopp för utvecklingen och genomförandet. Med det sagt så är det ändå en liten utmaning för Åland.

Ett eventuellt “riskkapital” för själva genomförandet är också något som centergruppen vill lyfta som en idé vilket kunde främja fler evenemang. Problemet som vi ser är i alla fall att om en förening arrangerar eller någon enskild person så ska de inte behöva ta en personlig risk för själva genomförandet. Det är viktigt för att få igång flera evenemang.

Coronapandemin bevisade att det över en dag går att stänga ner samhällen. Där är Åland som gränsregion och ö-destination extra sårbar.

Det är bra att det finns ett evenemangsstöd. Det är finansierat med PAF-medel och kan beviljas idag som förskott med upp till 50 %. Det kan vara bra att se över riktlinjerna. Idag går det främst till marknadsföringsinsatser. Det viktigaste som jag ser det är inte marknadsföringen utan koordineringen, som jag tidigare nämnde samt ett startkapital för att komma igång med planeringen. Kassan är oftast tom i början fast idéerna och kunderna finns och det är det viktigt att det finns ett kapital i starten för att anställa en person för koordinering och sedan kommer intäkterna med biljettförsäljning osv.

2) Framförhållning.
För att nå huvudmarknader behövs lång framförhållning för det som ska säljas. Många bussbolag och annan marknadsföring via rederierna görs ca två år på förhand och kräver därigenom god och strategisk planering. Det är därför bra att man inom handlingsplanen betonar vikten av långsiktiga resursavtal för de som ska utföra marknadsföringen. Långsiktighet är en nyckelfaktor för att man till exempel ska kunna attrahera bussbolag osv. att planera sina resor och komma till Åland. Denna analys är i första hand gjord utgående från ett evenemangsperspektiv men gäller nog också andra typer av Ålandsupplevelser.

3) Innehåll.
Det är viktigt att Åland har innehåll att sälja. Den första delen av handlingsplanen tar upp just det - vikten av utbildning till de människor som ska skapa Ålandsupplevelsen för våra besökare. Där tänker jag personligen, kanske inte förvånande, på MatÅland. För att Åland ska vara attraktivt att komma till behöver servicen vara god och den lokala maten hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig som en del av Ålandsbesöket. Det är därför bra att färdplanen för hållbar turism lyfter utbildning och kompetensförsörjning som väsentliga områden. Färdplanen identifierar bland annat behovet av fler kockar och servitörer och tar upp problematiken kring utbildningens attraktionskraft. Här efterfrågas åtgärder och det understöder vi från centergruppen. Tillika vill jag påpeka vikten av vidareutveckling och utbildning inom mathantverk då mathantverket lyfter Ålands unika smaker på ett kulinariskt vis. Mathantverksprodukterna, trots att de produceras i mindre skala, har visat sig vara mycket viktiga för marknadsföringen av Åland som en attraktiv matdestination.

4) Kvalitet före kvantitet.
Det är alltid nyttigt och inspirerande att snegla på andra destinationer. En destination som jag fascineras av är Island, inte minst ur ett turistiskt perspektiv. Island har med unik natur, säregen kultur, islandshästar och historia profilerat sig starkt på världskartan. De näringspolitiska förhoppningar som islänningarna knyter till naturupplevelser och landsbygdens tystnad har ett stort mått av överensstämmelse med många av de lockelser som vår åländska destination också kan erbjuda.

Här finns en stor potential, trots ekonomiskt tyngda tider, och möjlighet att locka människor att besöka Åland på ungefär samma kriterier. Flera av Islands mest kända besöksplatser har tyvärr nu nått gränsen för yttre belastning. Det här är viktigt att man också tänker på. När platser och evenemang ökar i popularitet händer det något och det är något vi även sett på Åland. Jag tänker på Skördefesten där besökstrycket och efterfrågan på produkter vissa år är så högt att deltagarna ibland har svårt att leva upp till förväntningarna. Det handlar således om att finna balansen mellan nyttjande, slitage, återhämtning och vård. Men det handlar också om anpassning och optimering av de förutsättningar som finns; finansiering, säsongsvariationer, logi, kommunikationer och infrastruktur. En färdplan för hållbar turism bör beakta dessa aspekter.

Att besökare har möjlighet att njuta av våra vackra omgivningar är önskvärt, men det är också viktigt att se till att den privata äganderätten och allemansrätten som råder efterlevs. Åland är en plats som måste konkurrera med kvalitet före kvantitet och de gäster som besöker Åland ska vara så nöjda att de vill återvända. Gästerna ska även berätta om sitt Ålandsbesök för nära och kära som sedan inspireras att besöka vår ö. Ju fler evenemang vi kan genomföra på Åland desto högre blir kännedomen och kunskapen om Ålands som evenemangsort. Ryktet går. Det är viktigt att Åland visar framfötterna som plats för evenemang så att evenemangsarrangörer väljer att lägga redan etablerade evenemang till Åland. Jag tänker till exempel på mästerskapstävlingar.

Som så många gånger förr är det litenheten, nätverken och närheten som är Ålands styrka och även ur ett turistiskt perspektiv måste vi ta vara på den.

Talman! Färdplanen för hållbar turism innehåller flertalet konkreta analyser och fungerar bra som en riktlinje för en långsiktig utveckling av turismÅland. Tillika fungerar färdplanen som en behovsanalys där även målsättningar för respektive definierat område lyfts fram. Här kan man, som togs upp tidigare i debatten, efterlysa lite mer konkretisering och prioritering. Det kommer ske också efter dagens debatt, tror jag.

Slutligen vill centergruppen påpeka att strategier och färdplaner är bra, men det viktigaste är givetvis inte att de finns utan att det som står i dem förverkligas i praktiken, då behövs en prioritering och en finansiering. Tack, talman!

Talman! Det var ett bra anförande ledamoten. Men när man pratar om evenemang så är det alltid på något sätt lika med att det ska vara en förening som gör det. Man pratar om att ingen ska ta en risk och att man ska se till att det finns ett riskkapital. Ser inte ledamoten det ändå som en risk för de privata entreprenörer som finns? När man ordnar det i offentlig regi eller en förening så då ska man ha alla hängslen, livremmar och säkerhetsnät som finns, men det finns ingen möjlighet för en privat arrangör eller ett företag som vill ordna någonting att kunna få liknande stöd. Man inte kan söka stöd och man kan inte heller söka dessa säkerhetsnät.

Tack, talman! Jag tror att ska vi nå den målsättningen vi har med att få fler evenemang så behövs det både privata aktörer och ideella föreningar som arrangerar evenemang. I dag så är evenemangsstödet riktade till båda, privata aktörer kan ju också få det här stödet och det tycker jag att är jätteviktigt. Det är ju de som kanske vill ta ännu större risk och faktiskt kanske gå med vinst. Ideella föreningar kanske har en annan möjlighet att arrangera till exempel ett nordiskt mästerskap inom en viss sportgren eller så vidare.

Tack, talman! Ja, absolut. Jag tycker att det var bra det som ledamoten lyfte upp, att vi behöver titta på de här stöden när det gäller framförallt föreningar. För i dag så är det ju främst för marknadsföringsinsatser man får pengar. Men de stora kostnaderna ligger ju i mat, i resor, i koordination och att någon håller i det. Det är ju där som de stora kostnaderna finns och de är väldigt svåra att få ersättning för. Jag tycker att det är bra om vi kan öppna upp och titta på hur vi kan anpassa den här stöden, men också titta på hur vi kan få hela samhället med så att det inte bara är väldigt riktat mot föreningar och föreningslivet.

Jag tror att för att Åland ska bli en riktigt bra evenemangsdestination så är en förutsättning att vi tittar just över det här evenemangsstödet och hur vi kan göra det mer gynnsamt för just de som koordinerar, oavsett om det är en ideell förening eller en privat företagare som väljer att utveckla ett evenemang på Åland.

Tack, talman! Evenemangsbidrag är bra, nämnde ledamoten och för sedan ett resonemang som går ut på att man behöver ett startbelopp när man ska anordna ett evenemang och sedan rullar pengarna in med tiden. Anser ledamoten att det kanske vore rimligt att man som arrangör i stället fick ta ett lån och betala tillbaka de pengarna än att bidraget ska bli en del av vinsten?

Ska vi öka antalet evenemang på Åland så tror jag att en förutsättning för i synnerhet de ideella föreningarna - som jobbar mer på ideell basis och inte alla gånger är så villiga att ta risken - då tror jag det är jätteviktigt att få ett bidrag. Det kanske är en typ av startbidrag som sedan avtar efter en viss tid när man ser att man får en ekonomi i detta och kanske evenemanget blir återkommande också.

Tack, talman! Tack för svaret. Det vi pratar om är alltså evenemang som inte är vinstdrivande, förmodar jag.

Talman! Jo, det är så också, det är lite så med evenemang liksom med företag, att det kanske tar ett par år innan man etablerar sig. Personligen med erfarenhet från de evenemang som jag har jobbat med så har jag ju sett att det tagit ett par år innan man är riktigt etablerad och vågar lita på till exempel biljettintäkterna, och att gästerna som har kommit har lyckats bjuda in andra gäster så att det har växt över tid. Som sagt, en typ av startkapital lite som ett företagsstöd eller liknande.

Tack, talman! Tack ledamot Mattsson för ett bra och intressant anförande. Ledamoten resonerade lite om servicekvalitet och matens kvalitet i sitt anförande, att det borde finnas fler kockar och servitörer och att den strukturen ska fungera på Åland. Men jag tänker också att problemet på Åland är ju att alla inte har jättebra löner och jättebra villkor i den här branschen. Det finns få möjligheter för till exempel fortbildning och sådana stöd för personer som jobbar i branschen och det är faktiskt de som marknadsför Åland. När landskapsregeringen vet vad man vill så kanske man kunde göra ett kunskapslyft bland alla som jobbar, så att man vet vad man ska berätta när man har en kund i receptionen eller matgäster. Alla borde prata med enad röst och marknadsföra det fina vi erbjuder på Åland.

Tack, talman! Jag valde också att lyfta den här utbildningen för att den fanns med som en del i handlingsplanen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att det finns utbildning.

Sen kom vi också in här tidigare på integrationen som ledamot Holmberg-Jansson lyfte. Integration och språk och där är jobbet en jätteviktig plats att komma in i, det håller jag med om.

Sedan finns också den här Terroir- och Merroiratlas för Åland, jag tror också det är finansierat faktiskt av skattemedel delvis och den tycker jag att alla kockar och servitörer borde utbilda sig i, så att man kan presentera vår mat på ett bra och kulinariskt sätt.

Tack, talman! En annan sak som jag tänkte på när jag lyssnade på ledamotens anförande var det här med upplevelser och sådana spontana saker. De som åker fram och tillbaka med båten för att handla taxfree, hur ska man göra för att locka i land dem bara över dagen och hitta på saker? Man kanske skulle tänka lite mera på att det står en buss eller något annat fordon där, man kan t.ex. kan besöka bryggerierna eller göra det här och det här. Då skulle man få i land lite mera folk också. Men det här har ju också ändrat ganska mycket efter pandemin. Men jag tror att man också måste hitta på nya grepp för att få folk att faktiskt också gå i land och inte bara åka på kryssning och se hamnarna.

Tack, talman! Det här är ju en stor och viktig fråga som ledamot Eckerman lyfte och som också tas fäste vid i statistiken. I den här undersökningen om samhällsekonomisk betydelse så räknar man antalet inresande. Det kanske blir lite skevt ibland. Vi skulle verkligen behöva locka dem att komma i land och få känna av destinationen Åland och inte bara se det här som en hållpunkt. Det skulle vara en reseanledning till att man vill stanna på Åland. Jag såg siffror på att man stannar i snitt två dagar jämfört med andra destinationer där man kanske stannar längre. Det här behöver vi titta på. Jag tror att det också skulle vara jätteviktigt att man kunde mäta det här mer noggrant. Därför är jag lite intresserad, har man kompletterat den här samhällsekonomiska undersökningen med nya mätvärden också, eller bör vi titta ännu närmare så att vi vet att vi gör rätt riktade marknadsföringsinsatser?

Talman! Bästa lagtingskollegor. Turism handlar för Åland om så mycket mer än bara besökare till vår ö. Det handlar om kommunikationer, näringsliv, arbetsplatser och välfärd. Det är alltså ett av Ålands viktigaste ben.

Vad gäller nyttan med en turismstrategi är vi helt eniga - det är enbart positivt att skapa en samsyn och att ha gemensamma riktlinjer till stöd för arbetet och vägen framåt.

Vad gäller målen i strategin är vi däremot förundrade över att en väldigt viktig detalj i princip saknas, nämligen det faktum att turismen ska gynna och stimulera den åländska ekonomin genom skapandet av skatteintäkter och arbetsplatser, därtill det faktum att det är av största betydelse för samhället att turismnäringen mår bra då den är en förutsättning för våra goda kommunikationer.

Det är också värt att även här påpeka samma sak som jag påpekade i debatten kring regeringsprogrammet, man har en automatik i att Visit Åland ska fortsätta sitt uppdrag. Jag vill åter betona att Visit Åland gör ett väldigt bra arbete, men av vilken anledning skrivs tidsbundna resultatavtal om man ändå inte konkurrensutsätter uppdraget? Vi måste i alla lägen värna om ålänningarnas pengar, därför bör vi konkurrensutsätta för att få ett facit på om vi får största möjlig intäkt till samhället för varje investerad cent, inte euro utan varje cent skattemedel som anslås för uppdraget. Om Visit Åland åter blir huvudman, vilket man kan tro, är det enbart en anledning att sträcka på sig. Man får då trots allt ytterligare ett kvitto på att man levererar bästa möjliga resultat på kostnadseffektivaste möjliga vis, således enbart en fjäder i hatten!

I inledningen till denna färdplan kan vi läsa om position, vision och mission. Positionen som ett land i landet är ett guldkorn, här har Åland mycket att vinna på att lyfta detta. Under pandemiåren noterade vi en kraftig ökning av inhemsk turism och detta är en potential som vi kan utveckla och utnyttja ännu mer, inte minst då vi till fastlandet har mycket utmärkta kommunikationer och känslan av resan utomlands börjar redan där.

Visionen att blomstra, ja, det är fina ord – men det passar kanske bättre i en strategi där man ska locka bosättning, inte i en turismstrategi. Hur många turister söker en plats att blomstra? Nog om det.

Missionen är nästan poetisk ”Havets och fredens röst” – men vad vill man ha sagt med det? Var är kopplingen till turismen? Hur är det förenligt med planerna på havsbaserad vindkraft? Är exploatering av våra havsområden förenligt med att vara havets röst?

Det lyfts som en av fyra framgångsfaktorer att platsen bör vara estetiskt tilltalande. Människor vill bo på och besöka platser som är vackra. Hur estetiskt tilltalade är dessa industrialiseringar av våra unika skärgårdsmiljöer? Ja, det råder uppenbart delade meningar om detta.

Missionen i den obundna världen borde vara att skapa en hållbar, ekonomiskt bärkraftig besöksnäring och en ännu attraktivare besöksort i Åland som destination. Det gör vi genom att skapa förutsättningar för att utveckla aktiviteter, genom att lyfta fram det unika och småskaliga och genom att låta våra turistföretagare fokusera på att ta hand om våra besökare och inte grubbla på dokumentering av hållbarhetsarbete.

Vår unika naturresurs ska tas tillvara och här vill vi gärna se insatser som ökar möjligheterna för turism på området. Jakt- och fisketurism är stort och här har Åland möjlighet att växa ytterligare. Jaktturism på jägarnas och markinnehavarnas villkor skapar dessutom incitament och utökade möjligheter för viltvårdsinsatser om kapitalflödet och möjligheterna att bedriva verksamhet på området ökar. Skärgården är på många sätt unik och inom detta område finns möjligheter att skapa livskraft och attraktionskraft genom dessa turistgrupper. Grupperna som utövar dessa aktiviteter är ofta kapitalstarka och lämnar generellt en hög spendering per person efter sig.

Att ha som mål att fler ska dokumentera sitt hållbarhetsarbete känns inte direkt som en drivande motor i turismen. Jag kan ha fel, men jag har inte noterat det som ett sökkriterium på någon av de populära bokningssidorna, men det kommer säkert lägre fram tillsammans med kryssrutan för ”utsikt mot vindmöllor”.

I färdplanen kan vi läsa att man avser att göra marknadsföringsinsatserna kraftigast i närregionerna, för därifrån har vi flest besökare. Det kanske inte är så konstigt eftersom det är just där som man har gjort marknadsföringsinsatser. Åland är unikt och som säsongsförlängare har vi alla möjligheter att satsa på turism från Europa, där semestern ofta är senare än i Norden. Här finns pengar att hämta. Likaså måste man betona vikten av aktivitetsturism där vi kan paketera och erbjuda så otroligt mycket, såväl inom idrott och sport som inom kultur. Vi måste vidga vyerna och utöka sjökortet. Det är just säsongsförlängningen som är nyckeln.

Något positivt, satsningen ska rikta sig till en ”slow traveller”, något som kanske hellre skulle kallas livsnjutaren då det harmoniserar med budskapet man vill leverera, dessutom klingar det då högt på vårt svenska språk. Och livsnjutning, det kan Åland utan tvivel leverera. I analysen av detta segment lyfter man att man vill uppleva det genuina och här kan vi koppla till näringslivspolitiken på annat håll. Det är av yttersta vikt att verka för att det genuina, småskaliga åländska företagandet har goda förutsättningar. Dessa uppskattas av våra besökare, kedjorna kan de hitta överallt. Hylla och lyft det unika som våra företagare har att erbjuda!

I färdplanen nämns digitaliseringen som en framgångsfaktor, men från obundet håll tycker vi att man åter förbiser det småskaliga. Den personliga servicen, det personliga tipset om just det där smultronstället, som jag själv har upplevt, är ovärderligt och det får vi inte underskatta.

Digitalisering är absolut viktigt, men precis som i sjöfarten får man inte glömma vikten av papperssjökortet. Och i besöksnäringen är det just den personliga kontakten som utgör sjökortet.

Landskapet avser att göra en större uppföljning av färdplanen 2029. Kollegor, det är alldeles för sent. En färdplan är riktlinjer, det här är ett arbete som måste ske årligen. Man kan inte navigera på fel sida om remmaren bara för att någon har ändrat farleden. Har man redan kört förbi dem så är det försent. Uppföljning bör ske i hög grad årligen, annars riskerar vi en kraftig grundstötning och det har inte rederi Ab Åland råd med.

Till denna färdplan har landskapsregeringen bifogat en halvfärdig handlingsplan som lämnar mycket att önska. Bland annat har man helt blankt under punkten Fysisk turistservice. Det är skrämmande. Att man vill ha en dialog med oppositionen är bra, men lagtinget är ingen remissinstans som sådan. Vill regeringen ha feedback och samarbete bör man tillsätta en arbetsgrupp på ett eller annat vis innan meddelandet går till landskapsregeringen.

Inom obundna har vi en stor tilltro till lokalt företagande, det unika småskaliga och den åländska entreprenörsandan. Vi tror mer på handling än på vackra ord och mer på konkret miljöarbete än fin dokumentation. Låt oss verka för att våra företag ska få jobba med det de älskar och brinner för och inte med en massa byråkrati! Tack, talman!

Tack, herr talman! Först så vill jag ta fasta lite på det som ledamoten sade om vissa saker som att blomstra och att hållbarhetsarbetet mera hör hemma i en strategi för att locka boenden till Åland och inte i en turiststrategi. Där tror jag att ledamoten håller med om att det är ju svårt att få folk att vilja flytta till Åland om man inte har besökt Åland. Den turismstrategin vi har här hänger ju väldigt nära ihop med arbetet att få folk att flytta till Åland. Där tror jag att ledamoten håller med.

Som en kommentar till när man väljer vart man ska åka som turist så är det ju reellt så att en del av valet för många turister är att man vet att det på hotellet finns lokalproducerad ekologisk frukost till exempel. Så nog spelar ju hållbarheten in när man väljer både att turista och bo.

Tack, talman! Jag håller förstås med ledamoten. Det är klart att man flyttar inte någonstans som man inte har besökt. Men jag tycker fortfarande att visionen "alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar" har väldigt lite med turismen som sådan att göra fortsättningsvis.

Talman! Jag håller också med när ledamoten säger att politikernas uppgift är att skapa förutsättningar. Det gäller egentligen för allt näringsliv. Vi ska inte bedriva näringsliv utan vi ska skapa förutsättningarna för det. Och där så hoppas jag att Obunden Samling kan sälla sig till Hållbart Initiativ när det gäller att vi ska trycka på för en förbättrad kollektivtrafik så att också turister som inte kommer hit med bil ska kunna turista på Åland. Och att vi ska säkra att det finns infrastruktur för att ladda elbilar och sådant. Det är just den sortens förutsättningar som vi politiker ska rikta vårt fokus på. Sedan att ta hand om de besökande och att ge aktiviteter och sådant, det är ju näringsidkarnas uppgift.

Tack! Jag håller absolut med ledamoten Röblom vad gäller kollektivtrafiken. Den är väldigt viktig för att man ska kunna ta sig fram och här måste vi också komma ihåg betallösningar. Jag kan nämna ett och annat nordiskt land där du enbart kan betala med Swish på en viss typ av färdmedel och det är inte särskilt lämpligt om man kommer som turist, så även det måste vi ta med oss.

Här vill jag faktiskt lyfta i denna handlingsplan det som man har skrivit, landskapsregeringen konstaterar att de sent fastställda tidtabellerna för vår skärgårdstrafik är ett problem. Tyvärr så har man inte satt som en målsättning att man ska komma med dem tidigare, det har man fullkomligt glömt bort. Men jag ser det som en del i vår kollektivtrafik och jag hoppas att regeringen kommer att jobba vidare med det.

Tack, herr talman! Jag tycker att ledamot Kanborg hade ett väldigt konstruktivt anförande, så klart lite kritik som sig bör från oppositionsbänken. Men jag tycker att den här diskussionen som vi har här har ett väldigt viktigt syfte, att få igång en diskussion också i samhället. Så det är jättebra att vi har den här diskussionen, det ska näringsminister Josefsson ha all heder för.

Kopplingen mellan samhällsutveckling och platsutveckling ändå är bra mycket närmare varandra än vi tror. Jag håller lite med om föregående replikskiftet här, att blomstra gäller nog lika mycket turismen. Det handlar om att komma till en plats där man kan ladda upp batterierna och möjliggöra personlig utveckling.

Ledamoten pratade om jakt- och fisketurism. Vi har enorma möjligheter att göra det, men det kräver ju också en samhällsutveckling och att vi inventerar det vi äger och har och ser till att möjliggöra det. Vi bestämmer här i salen, men också beslut som tas från förvaltningen.

Tack, talman! Jag instämmer absolut med ledamoten Påvals. Här är det också viktigt, som vicetalman Måtar nämnde, att vi måste se över våra lagstiftningar också för att möjliggöra just de här turismbenen och se till att vi har de förutsättningarna.

Jag ser fram emot att få se regeringen komma med konkreta paket för att möjliggöra och utöka vår turism.

Tack så mycket! Det är bra att det finns ett stenografiskt protokoll härifrån som man kan plocka godbitar ur, så det är bra att oppositionen tar det i beaktande.

Jag skulle säga så här, skillnaden på ett tivoli och en genuin destination är att platsutvecklingen är förankrad i samhällsutvecklingen. Det är ett ställe som inte bara är uppbyggt kring besökarens behov per se, utan det handlar om att du kommer till en plats som faktiskt genuint också tar hand om sina invånare. Det märker man ju själv turist om man turistar på andra ställen i världen. Man märker ganska hastigt skillnaden på när en plats är uppbyggd enbart för besökaren eller när du besöker ett samhälle som faktiskt funkar och mår bra. Jag tycker att det är viktigt att vi ändå tar det beaktande, att det vi gör som är bra för invånarna och bra för inflyttningen på Åland, det är också bra för turismen.

Tack, talman! Jag instämmer absolut med ledamoten Påvals att det är viktigt att vi bevarar det genuina och ser till det småskaliga, för det är just detta den här typen av resenärer vill se. De vill se det som är unikt. De vill ta del av våra lokala upplevelser, de vill ta del av våra lokala sedvänjor och de vill smaka våra lokala, fantastiska läckerheter. De vill uppleva vår underbara natur, det genuina som faktiskt är unikt på Åland. Få har en så vacker skärgårdsmiljö och miljö överlag som vi har att erbjuda våra besökare.

Talman! Visst skulle det vara intressant att veta hur mycket det kostar att få hit varje gäst som besöker Åland. Och då skulle vi också de facto behöva veta hur många det är som kommer till Åland och stiger iland. För någon sådan statistik finns inte i dag. Vad säger ledamoten? Är det också någonting som skulle behövas?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson. Absolut. Statistik är väldigt, väldigt viktigt för att vi ska kunna ta kloka, välgrundade beslut. Just det som ledamoten nämnde, att faktiskt får reda på hur många som stiger i land och passar på att uppleva och njuta av vad vi har att erbjuda, det är ett stort svart hål som vi inte har en aning om. Det vore väldigt, väldigt viktigt att få ett facit på hur det faktiskt ser ut.

Talman! Ledamoten var också inne på jaktturism och det är inte mitt område. Men i alla fall så pass mycket kommer jag ihåg att när vi diskuterade jaktlagen under förra mandatperioden så gör den nya jaktlagen det ännu lättare för bland annat svenskar att komma hit och turista inom just den genre. Här ser jag en mängd olika möjligheter och en tidigare ledamot var också inne på det, men det är en stor nisch som vi är lite dåliga på att ta tillvara.

Tack, talman! Jag instämmer precis med ledamoten att vi har varit lite blygsamma i att marknadsföra möjligheten, för att säga det på ett diplomatiskt sätt. Men vi kan bara titta framåt och vi kan bara bli bättre. Det här är en stor marknad och det finns oerhörd potential. Det är något som ger ringeffekter på våra uthyrare, det ger restaurangerna möjligheter och det ger alla näringslivsgrenar i princip väsentligt kapitaltillskott. Det vore synd att inte ta tillvara det som jaktturismen faktiskt är.

Tack, talman! Ledamot Kanborg verkar rätt negativt inställd till det som skrivs om hållbarhet, hållbarhetsarbete och uppföljning. Jag är rädd att det har blivit någon slags triggerpunkt för Obunden Samling. När man säger hållbarhet eller bärkraft eller blomstra då är allting fel.

När jag hörde ledamoten prata om den goda turismen så är den genuin, slow och den är unik. Den fokuserar på det småskaliga och det miljövänliga. Det är hållbar turism. Det är samma sak, men med andra ord. Jag förstår inte riktigt varför den här frågan att säga att någonting behöver vara hållbart, att man behöver mäta hur man når de målen, är så provocerande?

Tack, talman! Då vill jag bara förtydliga till ledamoten Fellman att jag har inte sagt någonting negativt överhuvudtaget gällande hållbarhetsarbete. Jag har däremot varit väldigt negativ till att man sätter fokus på dokumentationen. Jag anser att våra turismföretagare ska göra det som de är duktiga på. De ska ta hand om våra besökare och erbjuda upplevelser som besökarna berättar till alla sina vänner och bekanta att de har haft en fantastisk vistelse här. Att de istället ska lägga energi på att dokumentera sitt hållbarhetsarbete tycker vi inom Obundna att är fel, våra företagare ska jobba med det som de är duktiga på; företagande!

Tack, talman! Ja, jag kan till viss del hålla med om att ett onödigt dokumenterande kanske inte alltid ger bästa effekt. Men vi brukar också vara noga med att om samhällsmedel på något sätt ska användas så ska man kunna berätta vad man har gjort för pengarna på något sätt.

Jag undrar också om ledamoten Kanborg har bekantat sig med bärkraftsarbete och de mål som finns? Vi har bland annat mål 5 som handlar om attraktionskraft för boende, besökare och företag. Ett av målen mäter hur bra vi lyckas med hållbarhetsarbete och bärkraftsarbete i antalet anlända övernattande gäster i kommersiella anläggningar. Bärkraftsarbete är inte, till skillnad från vad jag uppfattar att ledamoten kanske tycker, flum. Det är väldigt konkret och väldigt uppspaltat i olika målsättningar och hur man kan uppnå dem. Jag skulle rekommendera ett besök på bärkrafts hemsida.

Tack, talman! Jag poängterar ånyo för ledamoten Fellman att det är själva dokumentationen som jag här vände mig emot. Det verkar vara lite oklart, men det är alltså dokumentationen om menlös byråkrati som vi inte riktigt är bekväma med.

Tack, talman! Ledamot Kanborg lyfte flera bra insikter och möjligheter som jag väljer att fokusera på.

En sak som han lyfte i sitt gruppanförande var att Visit Åland idag har en självskriven plats som kanske bör ifrågasättas eller i alla fall upphandlas, om jag förstod det rätt. Jag skulle bara vilja understryka att i min värld är Visit Åland inte vilken marknadsföringsbyrå som helst, utan de är ju i princip branschen på Åland. Det är också därför som de ges en lite speciell plats när man diskuterar turismen. Visit Åland har ju över 200 medlemmar som är åländska turistföretagare. Man kan ju också inte bara hjälpa dem att komma framåt utan också kanalisera deras idéer och frågeställningar. Förstår jag det rätt, vill obundna att vi ska frångå branschen och istället låta en ren marknadsföringsbyrå sköta arbetet?

Tack, talman! Tack ledamoten Ekström. För att betona det återigen så tycker vi att Visit Åland gör ett bra jobb. Däremot att konkurrensutsätta, det är nog det offentligas ansvar. Inte heller i skärgårdstrafiken väljer vi ut ett enstaka rederi och säger "de har nog gjort ett så bra jobb så vi förlänger avtalen med dem per automatik." Vi måste ta ansvar för alla offentliga medel.

Absolut. Visit Åland, som egentligen inte är ett företag utan en förening som representerar sina medlemmar, gör ju sedan en upphandling på sin marknadsföring. Det sker absolut en upphandling där. Och om det skulle finnas en konkurrerande förening som också har 200 andra medlemmar, då tror jag att det skulle bli en annan diskussion här på Åland. Men nu har man lyckats samla dem i det småskaliga Åland som vi är. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid det, annars tror jag att vi får svårare att gå framåt.

Tack, talman! Då återstår fortfarande frågan: Varför gör man dessa avtal tidsbundna? Då kan man lika bra skriva ett tillsvidare avtal. Det verkar mycket märkligt att man har en tidsbunden period på dessa avtal om man ändå avser att förlänga dem per automatik. Jag förstår inte logiken, men kanske ledamot Ekström och jag får ta en kaffe på utsidan och fortsätta diskussionen.

Tack, talman! Tack för anförandet ledamot Kanborg. Jag tänkte ta upp samma sak som ledamot Ekström nyss sade. Visit Åland upphandlar en stor del av sin marknadsföring. På sätt och vis kan man väl säga att det är en konkurrensutsättning, vilket jag är en god vän av att göra och privatisera. Men som sagt, Visit Åland är en medlemsorganisation som till stor del har de flesta turistföretagare bakom sig och de upphandlar.

Anledningen till att stödet för Visit Åland är tidsbundet är för att man tecknar ett resultatavtal och det är för att man vill ändra innehållet enligt avtalet och därför är det tidsbundet. Och, som sagt, det är också en förening som får PAF-medel som vilken annan förening som helst och det beviljas egentligen ett år i taget.

Ska vi bara gå i spekulations värld, talman, så kan vi ju fundera över varför någon ens skulle försöka grunda en motsvarande förening när man vet att den inte har en möjlighet att åtnjuta dessa förmåner som man automatiskt tilldelar Visit Åland.

Jag vill åter betona att Visit Åland gör ett bra jobb, men vi har inte insyn, påstår jag, i deras underupphandlingar och därför behöver vi fundera på att upphandla tjänsten från start.

Generellt så har alla föreningar möjlighet att skicka in ansökan om PAF-medel. Sen görs förstås ett resultatavtal med Visit Åland. Men jag behöver inte förlänga den debatten. Jag tror nog att vi alla får ta del av upphandlingarna om man frågar. Det är nog inget konstigt med det.

Sen tycker jag överlag att det är ganska naturligt att det är Visit Åland som utför upphandlingarna eftersom de jobbar med de här frågorna till vardags och vet vad man ska beställa. Alla upphandlingar via landskapet har inte varit särskilt lyckade och det är mycket för att man inte är insatt i det specifika området. Upphandlingar är väldigt svårt.

Jag tänkte jag säga något om marknaden, men det hinner jag inte.

Talman! Turismen, den hållbara turismen, är en av Ålands starkaste framtidsnäringar. Den har väldigt länge präglats av sjöfarten och färjenäringen med fokus på hur man kommer hit och vad man får köpa på båten. Det är därför vi har ett skatteundantag och en jobbig skattegräns och väldigt täta, fina transporter.

Den här färdplanen visar att det är viktigare än någonsin att Åland som destination, som plats, i högre grad frigör sig från transporten och börjar utveckla målet. Folk kommer hit och det finns bra incitament för det, men hur får vi dem att stanna? Hur får vi dem att komma tillbaka och hur får vi dem att berätta för sina kompisar när de kommer hem att Åland är något man inte får missa? Hur får vi flera att tänka - här vill jag bo? Dessa saker hänger självklart ihop.

Eftersom det ingår i vårt arbete så har jag varit med vid flera tillfällen i processen att ta fram denna färdplan. Jag har sett färdplanen växa fram, det har varit jätteintressant och en väldigt öppen process. Jag välkomnar det fokus på platsutveckling som finns, liksom den självklara utgångspunkten att det vi gör måste vara hållbart, både i meningen att det inte förstör våra livsförutsättningar och att utveckling sker med hållbarhet i ryggraden. För det är inte längre än en konkurrensfördel, det är vad folk förväntar sig och det visar de utredningar som ligger till grund för färdplanen att det är en utgångspunkt att turistdestinationer ska jobba med hållbarhet.

Jag tycker att det är ett jätteintressant grepp av näringsministern att inbjuda till diskussion ganska förutsättningslöst, öppet och utan ha något färdigt. Det är ju nästan det farligast som finns i politiken att inte ha tvärsäkra svar på allting och att blotta att man inte är klar med något. Jag tycker att det är jätteroligt, annars hade vi ju stått här och klagat på att det är alldeles för lite konkreta förslag på hur man egentligen ska gå tillväga.

Jag vill ägna resten av Socialdemokraternas anförande åt några spridda skurar högt och lågt. Det är tankar som har väckts av det som står i handlingsplanen och som jag i den mån det är möjligt hoppas att kan tas vidare.

En av de svåraste frågorna som lyfts i handlingsplanen för en positiv utveckling av turismnäringen är bristen på personal och kompetens inom olika områden. Man har lite förslag på hur man skulle kunna ha bättre utbildning och så vidare. Man konstaterar att det är för få som söker till utbildningarna och ännu färre som avslutar sina studier eller blir kvar eller ens inleder sitt arbete inom sina valda yrken. Det här är någonting som vi tycker att borde ge upphov till eftertanke. Det finns orsaker. Det är dåliga löner inom den här branschen, dåliga arbetsvillkor, jobbiga arbetstider, bristande trivsel och tyvärr inte helt strålande trackrecord när det gäller upplevelser av trakasserier eller ojämställdhet. Turismbranschen har inte alltid ett gott rykte som arbetsgivare. Det är någonting som man borde undersöka närmare och åtgärda i den mån som det är möjligt, så att folk ska känna att det här är ett jobb som jag vill ha, det här är något som jag kan leva på i framtiden.

Strategin tar upp att turism också handlar om inflyttning, att beskriva en plats man vill bo på. För att det ska funka så finns det en rad frågor som vi, trots idoga ansträngningar, inte har lyckats hantera. Här handlar det faktiskt om lagstiftningsfrågor. Det är fortfarande alldeles för krångligt och för byråkratiskt att validera en utomåländsk utbildning och på så sätt flytta hit. Det är inte självklart för alla vad man får köpa och om man får köpa om man vill flytta till Åland. Det är inte helt självklart hur man söker jobb eller hittar jobb. Alltför många okvalificerade jobb går till människor som man känner på Åland istället för att ha en rekrytering där meriter räknas. Allt det där behöver vi ändra på; mera anonym rekrytering till exempel, mer uppmuntran till mångfald och åtgärder som leder till mångfald i rekrytering.

Sommarjobbssedlarna lyfts fram här i dokumentet och det är jättebra. Ett varningens finger också här är på sin plats. Om sommarjobbssedlarna blir ett sätt att utnyttja unga människor som billig arbetskraft så är det människor som aldrig kommer tillbaka och det måste man se till i systemet att det inte blir så. Och jag säger inte att det har varit på det sättet, men risken finns ju där.

Det här kommer säkert inte en del att tro att är sant, men det här skrev jag före föregående talare. När det gäller certifieringar, dokumentationer och planer så vill jag påpeka från socialdemokratiskt håll; gör det inte för krångligt! Att skriva en fin rapport betyder inte att någonting har hänt. Det betyder bara att man har beskrivit någonting. Det är som när man har skickat ett mejl. Det känns som att man har jobbat, men det har inte hänt någonting.

När det gäller det goda värdskapet så det är någonting som är otroligt viktigt. Det finns många ambassadörer på Åland som vet precis hur det här går till, utnyttja dem. Nu ska jag inte nämna några namn på människor här. Men ta en fixare i Stormskärs Maja som vi alla vet vilken naturkraft hon är, ta en tidigare filmkommissionär och ta värdskapet när man kommer till Kobba Klintar eller till Silverskär - där finns människor som klarar av det här och vet precis hur man ska göra. Använd dem och deras kunskap i stället för att ta in konsulter som pratar om samma sak men på ett mer teoretiskt plan. Det goda värdskapet handlar om två saker. Det är att orka bry sig om sina gäster och sedan att gå den där extra kilometern för att lösa ett problem eller svara på en fråga.

Den digitala kompetensen har lyfts. Det är ett område där nästan alla på Åland är för dåliga, inklusive politiska partier och landskapsförvaltningen. Där borde vi verkligen hjälpas åt att få till det så att vi lyfter oss tillsammans så att de som vill besöka Åland hittar oss.

En punkt i handlingsprogrammet som jag tycker att är lite spännande att man lyfter upp och där jag verkligen tror att det finns jobb att göra är kartorna. Det är jättebra med kartor och det finns massor med material, men det är väldigt svårtillgängligt för de aktörer som vill använda dem. Beställ ett kartprojekt av en konstnär som t.ex. brukar göra satirteckningar i Nya Åland. Säg; ta fram en karta där man får se alla de knäppaste och godaste och sämsta sakerna med Åland, de där slukhålen som man ska undvika. Jag är säker på att det skulle bli en väldigt populär sak.

Kollektivtrafiken, där behöver vi absolut tänka nytt. Vi vet alla att stora tomma bussar löser inga problem. Vi behöver förstås en bastrafik från våra hamnar och sen förstås skolskjutsar. Men utöver det så måste vi ju tänka på ett annat sätt när vi vet att det som vi har inte fungerar. Vi behöver gå tillbaka till ett tidigare strategidokument och titta på samåkning, samarbete med taxibolag och servicelinjer. Ledamot Liz Mattsson pratade tidigare om Island som ett gott exempel. När man kommer till Island så finns det ju hur många bolag som helst som erbjuder rundturer. Se Island på en dag. Du kan se alla de viktigaste sevärdheterna och dessutom hinna med en fantastisk lunch, se ett vulkanutbrott och dricka svarta döden. Varför finns det inga sådana här? Var är våra rundturer?

Tillgängligheten, det handlar ju inte bara om rullstolsramper. Vare sig det handlar om en funktionsnedsättning, barnfamiljer med massa vagnar och grejer som behöver komma fram eller äldre människor som har svårt att höra och svårt att gå och människor som reser med djur som de behöver hantera på något sätt - alla ska kunna komma fram och njuta av Åland. Om vi löser tillgänglighetsproblemen så öppnar vi Åland för väldigt, väldigt många människor.

Åland har fantastisk mat. Jag kommer ursprungligen från Österbotten, från Jakobstad som är en stad ungefär av Ålands storlek. Maten där är inte någonting som går att jämföra med det som finns här. Vi har ett sådant utbud så det är helt makalöst. Men också där är vi lite dåliga på att paketera helheten. Det tror jag igen är någonting som vi måste bli bättre på.

Cykelturism nämns också. Jag har en partikamrat som åker till Spanien för att få cykla upp och ner för berg. Där finns en nisch som vi verkligen kunde jobba vidare med.

När människor åker utomlands så dokumenterar de i princip varenda smula mat som de äter. Det borde vi också jobba med.

En konsert på Dalhalla, den marknadsför sig själv för att folk är så aktiva med sina telefoner. Allt det här är inte helt självklart på Åland, men det är bara genom att samarbeta och genom att släppa avundsjukan och lyfta varandra som vi lyckas.

Slutligen en sak som inte nämns i det här dokumentet och det kanske har en tidsaspekt. Det är Stormskärs Maja. Den filmen kan det bli någonting av när det gäller fotspårsturism. Den uppmärksamhet som den redan har skapat kring Åland borde man ta vara på med en gång. Jag vet att det finns redan planer på det och det är verkligen en chans som man inte borde släppa. Korna på Mattas, det var väl en av kossorna där som var filmstjärna i filmen. Badklipporna som man kan ta en båttur till, Jan Karlsgården och Skärgårdsmuseet på Lappo - alla kan vinna på att bli en del av den historien. Men då ska vi inte snåla och tänka att de har ju redan fått pengar eller så. Vi måste jobba på det nu. Allt från - ursäkta nu - "bättre sex på skärgårdsklippor till lär dig rensa strömming som Maja" Tack!

Tack, herr talman! Jag har ingenting emot paketering av bättre sex på skärgårdsklipporna och annan paketering. Men den sortens paketering är ju sådant som kanske inte direkt ligger i våra politiska händer att göra. Det ska ju förhoppningsvis privata näringsidkare göra. Det som däremot ligger i våra händer är ju som sagt ganska konkreta saker och det nämnde ledamoten. Det är kollektivtrafik för de som kommer hit utan bil, det är cykelinfrastruktur och det är skärgårdstrafiken med dess information. Allt detta ligger ju i ledamotens partis händer i och med infrastrukturministerposten som nu innehas av Socialdemokraterna. Min fråga är egentligen; när kommer den konkreta uppföljningen på det som ledamoten vill se? När kommer landskapsregeringen med åtgärder som skapar de här förutsättningarna för den här sortens turism?

Ja, det känns väl litet snabbt påkommet att jag ska stå till svars för de idéerna just nu. Men jag vet åtminstone att när det gäller kollektivtrafiken så är det någonting som infrastrukturministern redan håller på att jobba med.

Nu diskuterar vi en handlingsplan för turismen där uttryckligen inte alla svar är givna. Därför ville vi från Socialdemokraterna komma in med de idéer och inspel som vi redan tidigare har lyft som färdkost både för näringsministern och infrastrukturministern.

Tack, herr talman! Jag har inga problem med att skriva under denna färdkost. Det är självklart så att vi behöver en gravt förbättrad, vågar jag påstå, och förnyad kollektivtrafik för att kunna möta det stora intresset som finns att komma till en ort utan att ha egen bil med sig.

Jag förstår också att det är tidigt på mandatperioden. Jag tycker ändå det skulle ha varit trevligt förstås - i och med att det är en så stark önskan från Socialdemokraterna - att vi kunde ha fått den här delen av turismstrategin och turismsatsningarna och att det kunde finnas lite mera konkreta tankar när det ska förverkligas enligt de tankar som finns i regeringen.

Tack, talman! Ja, som sagt så utgår jag ifrån att infrastrukturministern kommer att återkomma till den här frågan.

Nu pratar vi om det som näringsministern presenterade, det vill säga olika idéer för vilka områden man behöver satsa på. Socialdemokraternas färdkost är att det här är ett av de områden där vi ser att Åland ligger efter. Under hela förra mandatperioden hände det egentligen någonting positivt för kollektivtrafiken. Man cementerade det som tidigare har funnits, de stora bussarna som åker på huvudlinjerna och mestadels tomma.

Talman! Ledamoten var inne på sommarjobbssedlarna. Varför ska man alltid till viss mån se det värsta som kan hända? Kan man inte se det positiva? Ungdomar får en möjlighet att sommarjobba. När vi var unga så fanns det sommarjobb. Man kunde lätt få sommarjobb i ett bettland eller lökland från 11-12 år om du så ville. Idag finns inte de här jobben. Det här har ju varit en möjlighet för ungdomar att få komma in och känna på hur det är att jobba.

Jag håller med. Jag tycker att det har varit en fantastisk möjlighet att kunna prova på ett jobb och få erfarenhet på ett sätt som säkert vi fick automatiskt i alla möjliga sammanhang. Det som jag vill varna för bara är att om man har en negativ upplevelse av sitt första sommarjobb och man blir utnyttjad eller satt på att göra saker som man inte klarar av, då kommer man inte tillbaka. Det gäller också för den bransch som så många unga människor tycker att är väldigt jobbig. Det är tråkigt att det är så. En av orsakerna till att den här frågan finns i handlingsplanen är att det är ett sådant jätteproblem att få tag på personal. Det är ju flera månader sedan man såg de första annonserna för kockar, servitörer och annan servicepersonal inom turismbranschen.

Talman! De här sommarjobbssedlarna går ju inte nödvändigtvis bara till turistföretagare. Jag kan känna, varför ska alltid turistbranschen målas upp som den stora stygga, hemska vargen i den skimrande sagan? Det känns faktiskt 1990-tal för mig. Varför inte se allt det som branschen gör som är fantastiskt? Smakturism hade inte hänt om vi inte hade haft en restaurangbransch som var så bra som den var. Vi hade inte haft en sådan bra integration på Åland om de inte hade fått sina första jobb. De hade inte fått de här fantastiska upplevelserna när de kommer till Åland, ett fint boende och god mat. Så nej, jag tycker att det är jättetråkigt att det alltid är turismbranschen som utmålas som den stora stygga vargen.

Sen håller jag med ledamoten när det gäller fotspårsturismen. Visst är det fantastiskt! Det ska bli spännande att se vad Stormskärs Majas fotspår ger.

Det var absolut inte min avsikt. Jag kan nog inte komma ihåg att jag skulle ha uttalat sådana ord, att turismbranschen är den stora stygga vargen.

Däremot lyfts bristen på personal, bristen på kompetens och bristen på människor som vill utbilda sig inom branschen fram i den här handlingsplanen och det är ett problem. En del av problemet är att det finns människor som upplever att det är en jobbig arbetsplats och att lönerna inte är tillräckligt höga och så vidare. Kanske man måste göra utreda varför folk inte vill jobba inom den här branschen. Vilka är de specifika orsakerna? Vad kan man göra åt det? Det är klart att det skulle inte finnas en turismbransch om det inte skulle finnas människor som jobbar i den och företagare som driver den. Men om det här är ett problem så måste man ju fundera på varför det är det.

Talman! I Moderaternas gruppanförande vill jag belysa några saker som vi tycker att förtjänar en tanke i samband med att handlingsplanen nu tas fram under våren.

För det första vill jag lyfta en grupp som alltför ofta hamnar i skuggan när vi diskuterar ekonomiska frågor och turismens framtid. Jag talar om våra äldre medborgare, pensionärerna, som utgör en betydande del av vår befolkning och som framledes kommer att få en allt större del och mer viktig roll i turismens ekonomi.

Pensionärerna är en resurs som vi inte får underskatta när vi ser framåt mot turismens framtida utveckling. Deras roll sträcker sig långt bortom att vara en målgrupp för resor och fritidsaktiviteter. Genom deras erfarenheter, kunskap och köpkraft har de potential att påverka och forma turistekonomin på många sätt.

Det som vi inte ska glömma bort är att pensionärerna har tid och flexibilitet. Många av dem är inte bundna av arbetskrav och har därför möjlighet att resa under perioder som inte är högsäsong för turismen. Detta kan bidra till att skapa en mer jämn fördelning av turistflöden över året och minska trycket på destinationer under de mest populära tiderna som på Åland är i julimånad när de flesta som arbetar har semester.

I rapporter som Nordens välfärdscentrum producerat pratar man om den 3:e och 4:e åldern som pensionär och äldre. Den 3:e åldern är nog den vi ska satsa på för det är den åldern som du får vara frisk och där du helt plötsligt har en massa tid att fylla dagarna med det som du själv vill. Vissa har 15-20 friska år att se fram emot, år som de förhoppningsvis fyller med resor och upplevelser. Där måste vi vara det självklara valet för dem. Åland behöver bli ett åldersvänligt samhälle, det vinner vi alla på. Så frågan vi bör ställa oss är; hur kan vi attrahera denna stora grupp äldre?

För gruppen är stor. Idag finns det ungefär 5 miljoner människor i Norden som är 65 år eller äldre. Och enligt Eurostats huvudprognos kommer denna grupp att uppgå till 7,6 miljoner år 2050.  Så därför är det dumt att inte ha just denna grupp som en ”extra viktig grupp” i arbetet framöver med en hållbar turism på Åland.  De äldre har ofta också en djup förståelse för vikten av att bevara och respektera lokala samhällen och miljöer, och deras resvanor kan bli en modell för hållbart resande för kommande generationer.

Dessutom är pensionärer en ekonomisk kraft att räkna med. När landskapsregeringen i december 2022 gav Åbo Akademi i uppdrag att titta på den äldrebefolkningens roll i ekonomin på Åland så en av de saker som jag tror att överraskade många var att pensionärerna på Åland låg över genomsnittet när det kom till disponibel inkomst för 65+ och den kommer att öka då fler äldre kommer att arbeta längre i högre åldrar.

Nu är väl inte ålänningar den prioriterade gruppen när det gäller turism men det är klart att man kan turista på Åland som ålänning och dessutom om siffrorna ser ut så här på Åland så skiljer de sig inte så mycket i våra närområden tror vi.

Genom sina beslut om resor, boenden och aktiviteter kan de såklart ge en betydande skjuts åt den lokala ekonomin  Detta kan omfatta allt från att stöda lokala småföretag och hantverkare till att delta i kulturella evenemang och guidade turer. För att optimera pensionärernas roll i turismens ekonomi måste vi dock också överväga deras specifika behov och önskemål. Det kan inkludera tillgänglighet, hälsoaspekter och sociala aktiviteter som främjar en givande och meningsfull upplevelse för dem.

I Jämtland, Härjedalen har man som den enda regionen i Skandinavien med en representant i styrelsen för European Union Low Season Initiative. Som en del av detta publicerade turistföreningen Jämtland Härjedalen Turism en rapport år 2016 för Europeiska kommissionen med policyrekommendationer om att skapa tillväxt och minska säsongsmässiga variationer för hotellbranschen på EU-nivå. Rapporten understryker mångfalden inom åldersgruppen 55+ som identifierats av Europeiska kommissionen som en marknad för att minska säsongsmässiga variationer, de betonar istället vikten av gruppens intressen snarare än ålder, och det tror jag med.

Vi måste hitta saker och aktiviteter som lockar de äldre att komma till Åland och paketera in det med trygghet, tillgänglighet, förståelse och värme. Att sedan paketera in det och göra det tillgängligt och enkelt när du inte längre känner dig säker på att göra allt själv på datorn tror jag också är smart. Många vill göra det själv men gruppen som inte vågar eller kan boka boenden, resor och upplevelser själv, den gruppen måste vi också tänka på.

På 1990-talet kom det många pensionärsgrupper till Åland för en dag eller två, hur det är dag vet jag inte säkert men min känsla är att de har minskat. Jag vet att det var så då, för jag en av dem som såg till att de fick ett mål mat. Havslax i alla former var favoriten och många flaskor av Bongos äppelvin serverades därtill. Exotiskt och annorlunda. Idag vill pensionärerna ha helt andra saker, men att paketera behöver inte betyda att det är något dåligt, tvärtom. Det ger möjlighet att få med fler aktörer då många av de små inte har möjlighet att marknadsföra sig och nå ut på samma sätt. Vi får inte glömma bort att vi har åtminstone tre marknader nära med färjeförbindelser; Sverige, Finland och Estland.

Det andra vi vill lyfta är faktiskt bristen på statistik och realtidsdata. I dag så mäter vi endast inresande till Åland vilket innebär alla som reser till Åland. Det betyder att vi inte vet hur många som de facto kommer till Åland och stiger i land på besök. Det vore nog värdefullt att lägga till även den mätparametern när undersökningar görs för, som sagt, idag saknas det sådan statistik som man kommer åt. Exempelvis så har England 130 miljoner inresande och 100 miljoner av dessa endast mellanlandar på Gatwick och Heathrow, men det är inte relevant för dem om de vill veta hur många som verkligen besöker England.

Vi har 1,5-2 miljoner inresande till Åland, men endast 2,1 miljoner övernattningar på godkända kommersiella boenden, alltså inte på privata mindre boenden som Booking och Airbnb. Den statistiken, 2,1 miljoner övernattningar är faktiskt den enda statistik vi har som kan mäta något kring hur många som kommer till Åland.

Detsamma gäller även förädlingsvärdet för turismen, den statistiken görs vart 5:e år, vilket vi fått höra idag, och där vi vill se hur mycket turisten lämnar kvar på Åland. Problemet anser vi är att urvalen görs subjektivt och genom intervjuer. De kan lätt bli missvisande, som t.ex. den siffran att golfspelare generellt stannar i 3,9 nätter när branschen säger att de stannar 1 natt och max 2. Det är klart att siffrorna blir annorlunda och missvisande om du ställer frågan i juli på golfbanan. Här vore det bra om vi kunde hitta andra sätt att mäta detta på. Vi kunde ha egna mätinstrument där vi delar upp landturism och sjöturism, det används så ofta på andra orter. Jag vet att vi kan hitta vägar hur vi kan mäta hur mycket turismens spelar roll i den åländska ekonomin. Vi kan se i statistiken hur man genom att ändra frågeställning och formel kan få stora förändringar i statistiken. ÅSUB gjorde t.ex. mellan åren 2016-2017 just en sådan förändring vad man räknar med i formeln kring förädlingsvärde. Resultat blir sedan svårläst. Men förädlingsvärdet ser ut att skilja från 53 miljoner till 34 miljoner just på grund av en förändring i formeln och frågeställningar. Det blir svårt att veta vad som är vad sedan.

Talman! Det vi vill säga är att Åland behöver mera statistik, mera statistik som är anpassad till 2023. År 1990 fungerade det att mäta så som vi gör nu men vi behöver veta mera. Vi behöver även ett realtidsdatacenter som inte nödvändigtvis måste vara lokaliserat till Visit Åland. Vi behöver till exempel veta hur många av dem som reser till Åland med färjorna som är ålänningar och hur många som är turister. Om Gotland kan få fram sådana siffror så måste väl Åland också kunna få fram dessa. Ju mer vi vet, desto enklare blir det att marknadsföra Åland. Åland är fantastiskt och vi vill att så många som möjligt kommer hit. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för ett intressant anförande. Jag börjar med data och data är att veta. Statistik har ju också en baksida beroende på hur man tar fram den, men det medför byråkrati för företagen som kanske måste lämna in något. Men det är något som vi tar med oss, framförallt hur vi kan få fram mer realtidsdata tror jag att kan vara väldigt värdefullt för företagarna här på Åland. Då kanske man snabbt kan öppna upp sin butik, restaurang eller sitt stånd på torget. För en utmaning med lågsäsong på Åland är ju att få har öppet och det förstår man ju. Men om man skulle veta bättre när folk är här så skulle man också ha öppet och då blir Åland attraktivare.

Talman! Ja, till exempel när det gäller bokningsläget så förstår jag att det kan vara svårt, men om Gotland kan så kanske Åland kan. Men att få bokningsläget, att man ser kanske en vecka eller två framåt hur det är bokat på färjor och på boenden så då är det kanske lite lättare för andra företag att veta att nu kanske vi behöver ha öppet. Vi får bra information idag redan när det kommer in kryssningsfartyg, men det kan ju vara andra saker som spelar in, inte bara kryssningsfartyg.

Så ja, realtidsdata och att få veta och den information som jag har så har vi mycket att lära av Gotland när det gäller hur man gör och jobbar kring de här frågorna.

En utmaning som vi har jämfört med Gotland, nu antar jag bara, är att våra färjor är privata medan de på Gotland är upphandlade. Därav kanske statistiken är enklare att få del av. Men absolut, vi kan säkert få in mer statistik och det kan vi bli bättre på.

Just gällande äldre så är det mycket bra att ledamot lyfte dem. Det är en viktig målgrupp, precis som ledamot lyfte, de reser mycket och ofta utanför den allra brinnande högsäsongen. Det är något som vi också tar med oss

Talman! När vi satt och diskuterade den här frågan, hur vi kan komma in med saker som vi tycker saknas, så saknas detta. För äldre är en stor grupp idag och den blir så mycket större inom bara några år. Våra äldre är mycket friskare idag, många har 15-20 år där de kan spendera pengar, resa och njuta av livet, och då ska Åland absolut vara det naturliga valet för just den kundgruppen. De har också tiden, de är inte beroende av när man har semester, utan de kan resa hit på våren, på hösten eller på vintern. Vi ska se till att de känner den här tryggheten och förstås att det är tillgängligt.

Tack, herr talman! Först och främst vill jag säga att det är väldigt bra att det finns en färdplan, att den är framtagen och att åtgärderna som följer av den tas fram i ett brett och väl förankrat samarbete mellan många olika aktörer. Det är ju så som vi på Åland ska arbeta när det gäller utåt mot resten av världen. Vi är små i egentligen alla sammanhang, då gäller det att jobba gemensamt och smart tillsammans för att uppnå de bästa resultaten.
Det här samlade greppet kring den här frågan hoppas jag också att genomsyrar regeringens arbete med frågan.

Jag vill ju gärna sätta fokus på transporter, dvs. kollektivtrafik, skyltning och sådant som ligger på infrastrukturministerns bord. Även om det här är en turismstrategi och vi pratar om frågan generellt så bedömer jag i alla fall att frågan om vår hållbara turism i framtiden här på Åland är väldigt tätt förknippad med de satsningar som görs inom infrastrukturen också på Åland. Jag ser fram emot att det ska komma motsvarande diskussion ganska snart från infrastrukturministerns och landskapsregeringens sida om vilka satsningar man tänker göra för att förbättra kollektivtrafiken, skärgårdstrafiken, skyltningen och så vidare.

För det är verkligen där som vi bedömer att vi har de stora utmaningarna. Det blir lätt så, och ska vara i en sådan här debatt när man pratar så generellt om den hållbara turismen på Åland i framtiden, att man pratar och delar med sig av sin bild av vad som är ett trevligt Ålandsbesök. Hur ska det vara och hur borde det vara? Vad tycker man själv att skulle vara trevligt? Det tycker jag att är helt okej. Varför inte? Det är en slags tankesmedja och idésmedja som vi kan unna oss här i lagtinget när det handlar om en så här stor och viktig näring.

Men ganska snart när man lämnar det stadiet sedan så delas det upp vad som är samhällets ansvar. Vad är vårt ansvar att se till att fungerar? Vad är vårt ansvar för att skapa förutsättningarna för den här näringen? Och vad är sedan kreativitet och satsningar som görs inom näringslivet och de som ska göra detta? Det är därför jag nöter lite om den här kollektivtrafiken och möjligheten att röra sig på Åland.

Det är ju så idag ganska långt att kommer du till Åland och vill uppleva Åland så ska du ha bilen med dig. Det är inte direkt låga trösklar att komma i land gående här och sedan har du hela Ålands utbud till ditt förfogande genom till exempel en fungerande kollektivtrafik. Jag håller med om att landskapsregeringen måste tänka nytt. Hur kommer vi runt att det är stora bussar som kör enligt vissa linjer? Hur kan man hitta någon slags lösning på en större flexibilitet med mindre enheter som transporterar folk till t.ex. turistdestinationer under högsäsong och så vidare. Jag ser, som sagt, fram emot att få fortsätta den delen av diskussionen.

Samma är det med skyltningar och information, jag vet själv när man kommer som ny till ett ställe och inte har någon förhandskunskap, hur tar jag mig från punkt A till punkt B? Det kan inte vara tillräckligt informerat och tillräckligt tydligt. Vill jag ta mig till Kastelholms slott så ska jag göra så här och vill jag ta mig ut i skärgården ska jag göra så här. Det ska vara lätt tillgängligt när man kommer till Åland.

Från Hållbart Initiativs sida har vi i flera år lyft tanken att när landskapsregeringen digitaliserar skärgårdstrafiken, och gör det förhoppningsvis enklare att planera och boka sin resa ut i skärgården, så har vi stuckit ut hakan lite och sagt att en fortsättning på det kunde vara att man möjliggör för privata båtägare att ansluta sig till det här systemet. När en turist kommer till Åland och vill ta sig ut i skärgården så skulle man via den här appen kunna kolla om det är någon ålänning på väg ut till kobbarna eller på väg ut till Föglö med en privat båt som man kunde hänga med på och få den upplevelsen. Det är en slags kreativitet kring hur vi ska tänka kring de här frågorna.
Det här handlar ju inte om att landskapsregeringen ska starta ett system som konkurrerar med privata, utan att möjliggöra den digitala infrastrukturen för att förenkla en sådan här utveckling, att turister kan komma hit och samåka med ålänningarna när man ska någonstans.

Sen vill jag också nämna det som nämndes tidigare och som finns i det här underlaget och som det har skrikits om faktiskt från privata turistföretagares håll under en tid, och det är bristen på offentliga laddstationer för besökare. Där ligger vi efter. Men det torde vara så, vad jag förstår, att landskapsregeringen är helt införstådd med hur bråttom det är att utöka de här möjligheten. Vi får hoppas att vi ser verkstad snart, för annars blir det de facto ett hinder för folk som vill komma och turista till Åland och har en elbil. Har man hört från andra eller ser man på olika betygsajter på nätet "åk inte till Åland för ni kan inte ladda bilen någonstans", så blir det ett reellt hinder för folk att komma hit och det ska vi undvika.

Min huvudpoäng kopplat till turismen framöver är att vi måste få kollektivtrafiken och transportinfrastrukturen på plats. Det är vårt största ansvar härifrån sett när det gäller en av våra största ansvarsområden från politiskt håll.

Sen vill jag passa på att nämna två idéer som kanske är lite utanför det här, men som ändå är kopplade till att göra Åland känt och locka till besök. Det är den tanken som fanns under förra mandatperioden att landskapsregeringen borde utse självstyrelseambassadörer på olika strategiska platser i världen. Vi vet att har man träffat en ålänning och den ålänningen har pratat om Åland, berättat för det första att Åland finns, var Åland finns, att Åland är självstyrt och att det finns mycket häftigt att se här så lockar det besökare. Jag tycker att landskapsregeringen borde ta vidare den idén som påbörjades under förra mandatperioden och utse självstyrelseambassadörer, och även sett ur ett turistiskt perspektiv skulle det kunna ge bra effekt.

Sen vill jag lyfta en annan idé, lite under kategorin hur man som liten arbetar kreativt på en stor marknad. När vi gör våra stora gemensamma marknadsföringssatsningar av Åland ute i världen så är det ju ingenting som hindrar att också landskapsregeringen, lagtinget, kommuner och andra är med i den marknadsföringssatsningen. Jag har kallat det lite för att vi borde starta en Ålandsklubb där du får bli medlem. Om du så bor i Costa Rica, New York eller i Ulaanbaatar så kan du bli medlem i Ålandsklubben, och då får du till exempel en gång per år en Gott Nytt År hälsning från talmannen eller från lantrådet för att skapa den här känslan av att man hör till resmålet. Vi skulle skapa återkommande Ålandsvänner och Ålandsbesökare runt om i världen. Tack!

Talman! Ledamoten vet att jag går igång på de här självstyrelseambassadörerna och jag gillar Ålandsklubben också. Varför inte göra det? Tanken väcktes och den började liksom spinna vidare under förra mandatperioden. Jag hoppas också att den här landskapsregeringen ska kunna ta det i mål. Det är så enkelt. Tänk om man dessutom på sin dörr skulle kunna få ha "Jag är Ålandsambassadör". Jag tror att det skulle gå hem.

Det är bra att ledamoten lyfte upp hur viktigt det är att elbilsladdnings verkligen kommer på plats. När man är med på olika elbilsforum så är det här nästan topp prioritet och diskussionsfrågor hela tiden. Går det att åka dit och dit om man har elbil? Är det möjligt? Jag kan säga att det var kanske inte alldeles positiva ordalag över Åland förra sommaren. Det var bra att det lyftets upp.

Tack, talman! Tack för stödet ledamoten Holmberg-Jansson. Det är ju en del av den här omvärldsbevakningen på makronivå som vi måste göra hela tiden. Är det så att försäljningen av elbilar ökar markant i vår omvärld och fler och fler rör sig med elbilar så måste vi från det åländska politiska hållet och från landskapsregeringen se att okej, nu händer det här. Har vi infrastrukturen på plats för att för att möjliggöra att man besöker Åland också när man kommer med sådana fordon? Där är vi helt eniga.

Talman! Sen lyfte ledamoten upp vikten av skyltning och att det är enkelt att hitta. Jag vet att jag har någon gång har tänkt att när man kommer till Långnäs var är skylten "Välkommen till Åland"? Nu har jag inte tänkt på det, men förut i alla fall har jag reagerat på att den saknas. Man ska känna att nu är jag i Långnäs på Åland, välkommen! Det finns små skyltar men de borde vara lite större och mera amerikanskt kanske, så att man verkligen känner att man är på rätt plats och inte har stigit av i fel hamn.

Men sedan lyfte också ledamoten en app som skulle utvecklas när det gäller att ta sig till olika ställen. Det är väl ingenting som hindrar att ett privat företag utvecklar en app? Där tycker jag att samhället inte har det ansvaret. Ett privat företag skulle väl kunna utveckla en app som samlar båtar som har lust att köra någon ut till Kobba Klintar, Föglö eller annanstans.

Tack, talman! Jag blir jätteglad om det är någon privat som tar den idén vidare. Absolut. Det är viktigt att landskapsregeringen inte konkurrerar med de privata på det viset. Men jag tänker så här att det var mera som ett medskick till hur vi ska tänka när vi funderar kring hur vi ska bygga en bättre kollektivtrafik. Vi ska verkligen öka tillgängligheten för platser på Åland för turister att besöka. Om det nu inte är så att någon privat startar en sådan här app eller tjänst så kunde det vara på sin plats att landskapsregeringen åtminstone skapade den digitala infrastrukturen för aktörer att använda det här, eller för ålänningarna egentligen att använda det här. Det slog mig faktiskt att för några år sedan när jag hade besökare så visste jag inte ens vart jag skulle åka för att hitta en klippstrand. Vet man inte och har man inte direkt tillgång så kan det vara klurigt. Vi måste hjälpas åt.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom för ett bra anförande med också konkreta idéer och input. Just ambassadörer är en tanke som jag också gillar. Det har redan varit på tals en månad in i jobbet. Det är något som förhoppningsvis kommer att utvecklas lite redan under det här året. Man kanske börjar med att bilda ett slags nätverk av Ålandsambassadörer och så kan man se om man kan utveckla det vidare. Vi tar jättegärna emot input. Hur skulle formen vara? Jag tror att vi har många som vill och redan är Ålandsambassadörer. Så inledningsvis kanske vi kan bilda ett nätverk av dem.

Jag kan ta nästa replik gällande laddinfrastruktur, för det är väldigt viktigt.

Tack, fru talman! Bara för att det inte ska bli någon förvirring, så det här med ambassadörer används i olika sammanhang och med olika tankar kring vad den personen ska göra. Den tanken som utvecklades under förra mandatperioden var ju mera tänkt faktiskt som det officiella Ålands representant i olika länder eller regioner där man bedömer att det skulle behöva finnas en sådan. Alltså på gränsen, så nära vi kan komma, till en riktig ambassadör i diplomatisk tappning. Det var det som jag menade, att det skulle vara intressant om landskapsregeringen vill gå vidare med detta. Jag är övertygad om att även en sådan ambassadör eller representant skulle ha en besöksnäringsmässig funktion också naturligtvis, att sprida kunskap om Åland och locka grupper och andra till Åland.

Sen vet jag att det finns tankar på mera specifikt besöksnäringsambassadörer och de behöver inte utesluta varandra.

Jag tror att de går mycket väl hand i hand, just fokus på inflyttning och besökare. Man träffar nog målgruppen oavsett.

Jag vill understryka vikten av att vi får mer möjligheter för elbilar och laddning. Jag hänger en del ute på golfbanan på somrarna och där är det allt fler elbilar. Den utvecklingen kommer vi nog att se betydligt mera av. Bara här på Åland ser vi ju den utvecklingen. Just den målgrupp vi söker tror jag att kör elbil dessutom, så det är en viktig del som vi måste utveckla.

Tack, fru talman! Det har ju gjorts förut av landskapsregeringen sådana här satsningar för att få offentliga elbilsladdare på plats. Det är inte kärnfysik på det sättet, utan det går nog ganska snabbt för landskapsregeringen att få i gång den utvecklingen eller försnabba den utvecklingen om man så önskar. Jag ser fram emot att följa det arbetet.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag tar också fasta på den här diskussionen kring laddplatser för elfordon. Det är oerhört viktigt. Jag instämmer på alla sätt. Men, att komma ihåg, vi har rätt många laddplatser runt om på Åland idag. Jag har identifierat problemet att det är tillgängligheten som är ett av problemen, dvs. att kunna komma till dem och kunna få ladda. De är utplacerade i turistanläggningar på olika platser. Men i det stora hela, när vi pratar om en omställning där vi förväntar oss att det ska komma fler och fler elbilar, så måste vi också göra det här tillgängligt för besöksnäringen, men också för ålänningar som bor i flerbostadshus till exempel. Att fundera på är, hur skapar vi ett betalningssystem som gör det tillgängligt så att vi kan få flera laddplatser?

Tack, fru talman! Jag var ganska generell när jag sade att vi behöver säkra att det finns tillräckligt med elbilsladdare på Åland. Sedan vet jag att det finns olika former. Det finns laddare som du får använda om du handlar i den butiken eller om du bor vid just den anläggningen. Det som jag var ute efter är mera de här offentliga laddarna som finns för besökare att använda, oberoende om du är där och handlar eller inte. Jag håller med, vi behöver få till en fungerande infrastruktur som också innefattar betalningssystemet som ledamot Mansén nämnde.

Tack, talman! Det var absolut ingen kritik till ledamot Röblom. Jag håller helt med resonemanget som sådant.

Men bara för att visa på att flaskhalsen i mångt och mycket är möjligheten att komma åt laddplatser. Skulle man få betala för den tjänsten så tror jag att flera skulle erbjuda den också så skulle vi kanske slippa stödsystemen. Jag tror att flaskhalsen just nu är betalningssystemen. Det vore intressant om Åland till exempel skulle kunna gå i bräschen för en satsning, ett utvecklingsprojekt eller liknande kring det hela.

Jag vill samtidigt passa på att också göra lite reklam för ett tidigare projekt på Gotland. När man pratar om elbilslandet Gotland, gå gärna in och titta på de erfarenheterna som man har från projekt som startade 2014 när man tog upp de här frågorna. Så vi ligger verkligen efter på det här området. Men det är aldrig för sent och vi har goda förutsättningar att bygga ut.

Tack, fru talman! Jag håller med ledamoten Mansén. Vi är allierade i den här frågan. Jag hoppas att han ligger på och får det att hända inom regeringen.

Fru talman! I vår expanderande globaliserade ekonomi är det inte längre tillverkningsindustrin som växer och där nya arbetsplatser skapas. Det är istället i branscher inom IT, service, utbildning, kultur och turism som de nya arbetstillfällena kommer att finnas och skapas framöver.

En av de snabbast växande näringarna i vår omvärld är turism. Därav har flera länder och regioner sett turismen som en enkel och snabb lösning för att råda bot på ekonomiska problem.

Turism innebär i all sin enkelhet att konsumtion flyttas från en plats till en annan, vilket genererar intäkter för det område dit turister reser. Turismen har blivit en näring få länder och regioner har råd att ignorera. Denna utveckling har lett till att allt fler länder och regioner använder stora resurser för att satsa på turism.

Konkurrensen om turister mellan olika destinationer hårdnar, vilket leder till nya utmaningar för de destinationer som vill satsa på turism. Marknadsföringen av destinationer i våra närområden och över hela världen håller på att bli extremt konkurrensutsatt.

Hur ska vi då på Åland kunna vara med i den här matchen? Turismen kommer att spela en allt viktigare roll som växande näring och därav också ha en direkt betydelse för vår välfärd på Åland. Det finns nämligen tecken som tyder på att turismnäringen kommer att utgöra en av de största näringarna i världen under 2000-talet. Redan nu är turismen Ålands största exportnäring.

För att vi på Åland ska kunna dra nytta av turismen krävs en medveten strategi för hur detta ska gå till men också finansiering. Därför är det bra att vi nu har en gemensam färdplan fram till 2030 och en handlingsplan för de kommande åren. Lika viktigt är att landskapsregeringen avsätter budgetanslag de kommande åren så att strategin också kan förverkligas rent konkret.

Genom att en strategin och handlingsplanen till en stor del finansieras med offentliga medel så behöver mål och målsättningar och hur vi mäter dem vara tydliga och klara. I färdplanen anges fyra mål:

1) Land- och sjöturismens förädlingsvärde ökar

2) Kundnöjdheten för destinationen förbättras

3) Antalet övernattningar i kommersiella logi- anläggningar ökar

4) Fler företag dokumenterar årligen sitt hållbarhetsarbete

Målen i sig är helt okej, kunde kanske vara några fler, men ambitionsnivån att uppfylla dem är kanske inte så hög då då man har som målsättning att öka och förbättra. Jag tycker att målen eller nyckeltalen i detta fall borde vara mycket mera kvantitativa med tydliga siffror så att de är lätta följa upp under åren. Jag föreslår att regeringen tar in detta som en punkt under 2.5. Samverkan och samordning.

Fru talman! Vad gäller själva färdplanen fram till 2030 så har fem olika fokusområden definierats:

Kompetens & personalförsörjning

Tillgänglighet

Förläng och hitta nya säsonger

Öka kännedom

Samverka och samordna

Inget av dessa fokusområden är några nya utan vi har i princip alltid pratat om att exempelvis förlänga säsongen. En helt annan sak är, hur gör vi det? Jag har själv varit styrelseordförande i Skördefestens Vänner, där vi arrangerat Åland Grönskar i maj, Skördefesten i september och samordnat julmarknaderna i december under namnet Åland Glimrar. Alla dessa tre är fina exempel på hur vi med tillgängliga medel och ekonomiskt stöd från landskapsregeringen kan förlänga turistsäsongen på Åland. Vi har också många fina idrottsanläggningar på Åland där det arrangeras idrottsevenemang året runt och som förlänger turistsäsongen betydligt.

Så för oss gäller det att arbeta mera med det vi har och med de tillgångar som finns för att kunna förlänga turistsäsongen på Åland.

Fru talman! Under högsäsongen har alla turistföretagare öppet för då finns det kunder och turister på Åland och framför allt sommarpersonal. Utanför den absoluta högsäsongen är det rätt naturligt att många företagare har stängt för det finns ingen business och framförallt ingen sommarpersonal. Skulle vi exempelvis skjuta fram skolstarten till den 1 september så kunde vi bara med den åtgärden förlänga turistsäsongen och undvika att de turister som kommer hit i slutet av augusti inte möts av stängda kaféer, restauranger och andra besöksmål. Jag föreslår att regeringen tar in en punkt under 2.1. Kompetens- och personalförsörjning om att utreda möjligheten att flytta skolstarten på hösten för att förbättra personalförsörjningen. Jag är rätt säker att detta skulle ha en positiv effekt på kundnöjdheten, eller NPS, som man enligt strategin vill mäta och förbättra.

Sen vad gäller transporter och kollektivtrafik så vet vi alla att busstrafiken till största delen är uppbyggt enligt när skolorna börja och slutar och utöver de har vi vinter- och sommartidtabell. Enligt Ålandstrafiken börjar sommaren på Åland den 8 juni och slutar den 15 augusti. Om detta får jag nog säga som Tomas Ledin: ”Sommaren är kort”. Här finns nog en del att göra då vi pratar om att förlänga säsongen eller förbättra servicen vad gäller kollektivtrafiken.

Vad gäller att samverka och samordna så kan vi på Åland bli mycket bättre på det än vad vi är idag. Det finns många som gör satsningar inom turismen på Åland. Men det finns dock en baksida med de satsningar som görs inom turismen, och det är att de som investerar inte alltid är de som tjänar pengar på investeringarna. Detta på grund av att de turister som besöker en plats inte alltid lägger ner pengar på själva huvudattraktionen som kanske lockade dit dem från början, utan istället är det restauranger, boende och shopping som pengarna går till.
Detta är en utmaning som kanske kunde lösas genom att kommunerna, turismnäringen och andra företag satsar på att skapa koalitioner eller partnerskap för att det ska bli lönsamt och vinstgivande för samtliga parter. Detta kunde göras genom att till exempel komma överens om hur kostnader och intäkter kunde fördelas. Detta försökte jag själv redan år 2000 då jag var VD Eckeröhallen. Jag föreslog då för en företagare i logibranschen att hallen kunde få 5 euro för varje övernattning som jag ordnade åt honom. Det slutade med att jag blev utskälld och i princip utkastad.

Fru talman! Vi har en turiststrategi för hela Åland där Mariehamn är navet. Vackert så. Men vad gäller att samverka och samordna mellan landsbygds- och skärgårdskommuner på Åland så saknar vi helt en sådan strategi. Jag tror inte att en enda kommun eller region på Åland har en egen turiststrategi. Vi vet att en turiststrategi är en viktig förutsättning för att lyckas med turismsatsningar runt om på Åland och då måste ju avsaknaden av en sådan i kommunerna anses mera eller mindre som ett problem. Utan en strategi är risken att andra platser och närliggande områden hinner före i den hårdnande konkurrensen, och att potentiella arbetstillfällen och skatteintäkter, vilka är av vikt för den fortsatta välfärden, går förlorade för Åland och våra kommuner. Det är givetvis kommunerna eller regionerna som själva måste ta tag i detta. Frågan om hur detta kan eller bör göras lämnar jag öppen, men föreslår att regeringen lägger till detta som en punkt i utkastet till handlingsplan 2024-2025 under punkten 2.5 Samverkan och samordning.

Jag får slutligen tacka landskapsregeringen och näringsminister Josefsson för möjligheten att debattera utkastet till handlingsplanen 2024-2025. Jag ser framemot den slutliga versionen samt vilka åtgärder som kan och kommer att förverkligas genom budgetanslag 2025. Glöm inte hemestrarna! Tack, fru talman!

Talman! Jag har inte en fråga, utan mera ett understöd. Jag håller med om att det saknas mätbara mål. Det behövs mera som blir konkret. Det behövs för att man ska kunna se att vi gör en förändring. Det är lite för stora ord och lite för luddigt.

Men sen framförallt det som ledamoten lyfte upp när det gäller skolstarten. Jag tror att vi i den här globaliserade världen mer och mer behöver titta på att kanske ha tre terminer vilket man har på många andra ställen runt om i världen. Jag vet att lärarna här har varit väldigt mycket emot att förlänga vårterminen, men istället kanske man kunde ha en längre påskledighet för att orka lite in i juni månad för att sen kunna vara ledig längre på hösten när det är varmt i vattnet och skönt i luften. Juni brukar ju normalt sett vara lite svalare så jag tycker att det här är en bra idé.

Tack, fru talman! Vi som båda har erfarenheter av turistbranschen ser att säsongen också flyttar längre och längre fram, från juni mot augusti. Detta kanske skulle vara en lågt hängande frukt att på riktigt förlänga säsongen ut i augusti. När skolorna börjar i fastlandet är det väl ungefär som att släcka lamporna på Åland. Men det finns också européer som har augusti som en helt normal månad eller kanske den semestermånad som man har och när man kommer hit till stängda dörrar så ger det inte en så bra bild. Stora orsaker är ju att det finns inga sommarjobb och då stänger man caféer. Jag får tacka för understödet. Detta är ju ingen ny sak som lyfts, men jag tror att vi behöver lyfta det tills det kanske görs.

Talman! Vi kanske behöver lyfta den här frågan även inom det nordiska, på den nivån. Det kanske inte spelar så stor roll om skolorna här har en annan uppdelning eller börjar senare. Om man inte har sommarjobbssedel så kanske man kan ha nytta av dem. För de flesta som är inom turismbranschen är ju äldre och de studerar någon annanstans, men inte alla. Vi har förstås de som går på yrkesgymnasium. Men detta tycker jag att kunde vara en intressant tanke att ta med, jobba med och lyfta upp. Men jag vet som sagt att lärarna inte applåderar, men om man kunde sälja in det med att ha tre terminer istället för två, så kanske det vore möjligt.

Tack, talman! Tack ledamot Asumaa för ett bra anförande och han nämnde bland annat evenemang utanför säsong. Jag har varit ordförande för Skördefestens vänner och har sett hur en organisation har kunnat utvecklats och arrangera flera evenemang utanför säsong och detta är ett gott exempel. Jag undrar om ledamoten har andra goda exempel på hur man kunde locka flera besökare till destinationen Åland? Kunde han även kunde utveckla sin slutkläm med hemstrandet? Jag tycker att det också är intressant, hur vi verkligen kan dra nytta av ålänningarna att prova olika turismupplevelser och använda oss av ålänningar som ambassadörer utåt när de har sett vad vi har att erbjuda här på ön.

Tack, fru talman! Ja, ledamot Mattsson och jag har båda varit ordförande i Skördefestens vänner och vet hur man kan göra och kanske också med små medel för att få folk till Åland. Ett lysande exempel är ju "Åland Glimrar", med några tiotusentals euro får man hit ett tiotal bussar i december och hotellen fyllda i stan. Det är ju ett exempel.

Jag har också tidigare i tiden jobbat på Visit Åland. Jag nämner pilktävling, nu är det ju bra isar. Jag vet att bara en pilktävling drar enorma mängder människor på fastlandet. Pilktävlingar har vi aldrig haft här, men det är klart att isläget kan variera, så kanhända att det blir inställt. Men det var ett exempel.

Hemestra, vi ska inte underskatta det. Under coronan så pushade vi på ålänningarna att fara ut och hemestra och det hade en jättebra effekt. I helgen har vi också sett att skördefesten arrangerade en "Tryn på byn tur". Man körde runt med en buss till olika ställen på Åland där man sedan fick merförsäljning under en dag i januari när det annars hade varit tomt. Det finns saker bara man är lite kreativ.

Tack, talman! Jag tycker att den här debatten illustrerar det. Det finns liksom saker kvar att göra fortsättningsvis och det är väldigt roligt, för vi har potential på många plan. Gotland har lyfts här och hur man mäter statistik och hemester. Det här är ju som sagt en framåtsyftande diskussion. Jag ser egentligen bara många möjligheter med Åland. Ledamoten nämnde också "Åland Glimrar" som är ett exempel där man med små medel har kunnat locka en stor målgrupp från närregionen Estland också. Det är väldigt intressant. Det ska bli roligt att fortsätta och se vilken prioriteringsordning ministern tar angående färdplanen och handlingsplanerna. Det är ett bra dokument för framtiden.

Som jag tidigare sade så ska vi ta vara på våra resurser som vi har. Ledamot Kanborg nämnde tidigare det genuina. Detta är också "Åland Glimrar", man kan tycka att det är ingenting för världen. Jag frågade några som var på besök: Varför har ni kommit hit? Är det något att besöka, "Åland Glimrar"? Men det var det som var grejen, det genuina, det lite halvbondiga och enkla. Det var det som lockade i stället för stora julmarknader i Berlin eller något annat. Så vi ska inte vara blyga för att hålla oss till det genuina, för det är också detta som drar folk och vi ska inte försöka mera än vad vi klarar av och kan hantera.

Tack, fru talman! Tack ledamot Asumaa. Jag hängde inte riktigt med i det här resonemanget om senare skolstart. Jag har ju själv varit anställd inom servicebranschen nästan hela mitt yrkesverksamma liv, förutom att jag också har jobbat inom det sociala, men jag har klarat mig under somrar genom att jobba inom service. Jag förstår inte riktigt resonemanget. Är det eleverna som förväntas jobba inom servicebranschen, att de ska ta senare lov? Är man förälder och jobbar i servicebranschen så är det ju mycket lättare att arbeta längre på sommaren när barnen har börjat skolan än att man måste vara hemma och ta hand om dem på sommarlovet. Finns det någon forskning bakom varför detta skulle vara en bra idé? Eller är det bara en idé som man har kläckt? Hur djupt har man analyserat den?

Tack, fru talman! Det som jag efterlyste var givetvis de studerande och de som går i skola. Det finns personlig empirisk forskning bakom det här, personlig erfarenhet, att så här går det sedan när skolorna startar och jag tror att många andra företagare kan hålla med mig. Man är helt enkelt tvungen att stänga för det finns ingen sommarpersonal, annars kanske man kunde ha öppet några veckor till när det ändå rör sig turister under hela augusti på Åland. Det tror jag att skulle ge en bättre bild av både tillgänglighet och också som destination.

Ja, jag ser ju det på ett annat sätt. Man kanske kan jobba lite mera med arbetsmarknaden också för vuxna personer som är utanför arbetslivet och se till att man höjer utbildningen för vuxna inom servicesektorn. Man kan se till att Åland också blir en destination där man kanske inte alltid blir serverad av outbildade ungdomar, även fast det är väldigt bra att de har jobb. Just det som sades i tidigare anföranden angående kvalitetshöjning så överhuvudtaget så måste vi hålla i det. Vi kan inte bara öppna skolorna lite senare för att vi inte har personal. Jag tror att de här kugghjulen inte riktigt går ihop när det gäller vilken kvalitet jag skulle vilja ha inom service när jag går ut och det som ledamot Asumaa sade.

Tack, fru talman! Vad gäller arbetskraft under sommar så jag tror att alla som vill ha jobb får jobba på sommaren. Det kanske inte alltid är så lätt att få den personal som man efterlyser. Det är klart att har man fått personal som har kunnat jobba hela sommaren så är det kanske inte världens enklaste sedan att få kvalificerad personal för några veckor i slutet av augusti. Så därav skulle man ju gärna behålla samma personal hela sommaren och kanske ända till augusti för att kunna serva dem som fortfarande rör sig här på Åland. Det gäller både turister och hemestrare.

Talman! Turismen är Ålands största exportnäring. Var femte ålänning i den privata sektorn jobbar inom och med turism. Turismen har stor betydelse för Ålands attraktionskraft. Vi har idag debatterat färdplanen och utkastet till handlingsplan. Flera inlägg har handlat om allt annat än kommunikationer och hur turisterna kommer till och från Åland.

Om vi vill få den här färdplanen att fungera är det viktigt att det som står i färdplanen blir verklighet ”att det finns goda kommunikationer”. Vi bor ju på en ö. Vi är beroende av kommunikationer. Det är knappast någon som är förvånad över att jag tänker belysa det här.

Turismen är en oslipad diamant, så sade lantrådet Katrin Sjögren i sitt öppningstal vid HM-dagen som Ålands högskola arrangerade i onsdags förra veckan. Temat för dagen var ”Framtidens ledare i turism - världens största bransch”. Som lagtingsledamot hade jag helt missat det här evenemanget. Jag tror att det hade varit bra om vi alla hade fått information om att det här evenemanget fanns.

Inför dagens debatt har jag varit i kontakt med några större turistföretagare på Åland. Detta för att efterhöra hur de ser på turismen, färdplanen och framtiden. Jag har även grottat ner mig lite i siffror från ÅSUB från de senaste 23 åren. Jag har också tittat lite på Ålands turismstrategi för åren 2012-2022. Jag lyssnade faktiskt på lagtingsdebatten 2012 och vad ledamöterna sade då. Det var ganska intressant, mycket av det som har sagts idag sades även då.

Övernattningarna har sedan 2006 inte haft en särdeles positiv utveckling. Vad det beror på kan man fråga sig. Man ser en trend, 2006 började övernattningarna att minska på Åland och samtidigt började man med picknickkryssningar i allt större utsträckning och folk blev ombord på båtarna.

Att åländska företagare har tappat drygt 100 000 euro på grund av avbokningar och mindre bilkapacitet på färjorna till Åland 2023 eller att golfklubben tappat 20 % av gästerna, det är något vi behöver ta till oss när vi ska se framåt. Hela den här utvecklingen är mycket oroande. Det är viktigt att företag har en framtidstro och framförallt kan återinvestera.

Visit Åland är en branschorganisation med drygt 230 medlemmar. Ålands Näringsliv har runt 500 medlemsföretag. Vi har även många entreprenörer och duktiga föreningar runt om på Åland. De åländska rederierna driver sina verksamheter framgångsrikt utgående från sina förutsättningar. Det här är tillsammans en bra grund för den åländska turismen och färdplanen framåt. Men diamanten är fortfarande oslipad.

Ledamot Anders Ekström sade tidigare i debatten att vi måste prioritera vissa saker. För mig är det viktigt att prioritera några saker innan vi kan slipa den här diamanten och gå vidare och vidareutveckla turismen och få färdplanen att fungera. Vi bor på en ö, vi måste komma till och från Åland.

1. Vi behöver ha en fungerande flygtrafik till och från Åland.

2. Vi behöver ha bra kommunikationer och en fungerande kortrutt med tillräcklig kapacitet till och från Sverige.

3. Vi behöver ett öppet och mycket bredare samarbete mellan de åländska rederierna, det landbaserade näringslivet, företagarna och landskapsregeringen.

Talman! Inför den här debatten frågade jag tre av företagarna vad som var den allra viktigaste turismrelaterade frågan för dem och deras företag framöver. Alla tre svarade kortrutten till Sverige. Som företagare här i Ålands lagting så är det mitt ansvar att stå upp för de landbaserade företagarna. Jag tycker att vi lagtingspolitiker och landskapsregeringen behöver börja ställa mer krav på rederierna för att de utnyttjar det åländska skatteundantaget. Åland har under alla år jag kan minnas varit väldigt tillmötesgående för dem. Det är bra, de är viktiga för Åland.

Talman! Jag vill poängtera för er alla, en gång för alla, att jag är inte emot rederierna och deras verksamhet. Rederierna är duktiga och viktiga för Åland. Åland bör vara lika viktiga för rederierna. Men om vi nu ska kunna utveckla den åländska landbaserade turismen behövs krafttag och samarbete. Flera ledamöter har idag varit inne på att vi behöver ha samarbete.Det behövs ett mycket bredare samarbete. Den åländska avundsjukan som ledamot Nina Fellman pratade om, den behöver också sopas under matten.

På sid 18 under rollfördelningen tycker jag faktiskt att rederierna borde ha ett eget stycke i den här färdplanen, för så viktiga är de för Åland.

Det finns goda möjligheter att få tillväxt, fler övernattningar och ännu fler turister att komma till Åland. Vi har en vacker natur, ett rikt kultur- och evenemangsliv, fantastiska restauranger och fina idrottsarenor. Ju attraktivare Åland blir desto fler kommer att vilja resa hit och även flytta till Åland. Då kanske vi kan uppnå målet om 35 000 invånare som det står om i färdplanen.

Ökar befolkningen och vi får fler turister och pendlare att vilja resa till Åland gynnas även rederierna. Många grundförutsättningar för att Åland ska lyckas med turismen finns redan på plats. Färdplanen som är en vision känns kanske lite framstressad, men jag tycker att den generellt sett är bra. Det är bra att vi har ett dokument att jobba efter. Vi ska vara stolta över turismen och alla turistföretagare som kämpar på där ute.

Jag kanske hade velat ser mer visioner, målsättningar och nyckeltal. Jag saknar även vissa målgrupper som Åland kunde rikta in sig på. Flera ledamöter har varit inne på jättebra grejer idag. Jag saknar husbilsturismen som bara exploderar och ökar år efter år. De behöver också komma hit på något sätt. Det är svårt att köra på isen på sommaren till exempel. Vi behöver också se över hur vi kan få ställplatser för husbilarna.

Jag konstaterar att Visit Åland får otroligt mycket utrymme i färdplanen och i den kommande handlingsplanen. Det känns alldeles uppenbart att landskapsregeringen vill att det är Visit Åland som ska leda det här arbetet. De ska leda Åland och turismen framåt till 2030.

Har någon ens stämt av och följt upp turismstrategin för 2012-2018? Hur många av de uppställda målen har vi uppnått? Hur gick arbetet? Vad kan vi förändra? Varför är det bara Sverige och Finland som är marknaderna i den här färdplanen?

I mitt tidigare anförande om regeringsprogrammet så lyfte jag fram England, det var någon kanalö där som inte kände till Åland, det autonoma fina Åland.

Den åländska turismen går inte spikrakt uppåt längre. Den går lite nedför, ungefär i samma lutning som stadshusbacken.

Talman! Det är alltid lite intressant att jämföra Åland med Gotland. När man går ut på Destination Gotlands hemsidor ser man inte en enda båt. Man möts av naturbilder, information om aktiviteter och evenemang på Gotland och hotellpaket med mera. Man blir lockad att åka till Gotland.

Går man ut på de åländska rederiernas hemsidor möts man av båtar, taxfree, picknickkryssningar, 24- timmars nöjeskryssningar och artister ombord. Det finns inte mycket information om Åland på första sidan generellt. Förstås finns det undantag när det kommer till sommarsäsongen, men generellt syns Åland väldigt lite. Det handlar mest och dags- picknick- och 24-timmars kryssningar till Åland. Det är inte Åland som är destinationen. Det är resan som är destinationen. Detta behöver vi ta till oss och få en förändring om vi vill öka inresande till Åland.

Åland behöver tillväxt. Åland behöver och mår bra av en blomstrande turism. Den här diamanten, som lantrådet Katrin Sjögren pratade om, vi behöver slipa den lite. Den kommer sen att bli jättefin för vi har en diamant och det gäller bara att slipa den. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Anders Holmberg. Jag tror att det är lite besvärligt att dra kopplingen till picknick kryssningar och minskade övernattningar. Om jag inte missminner mig så gjordes statistiken gällande övernattningar om, man räknade speciellt stuggästnätter på ett helt annat sätt än vad man har gjort tidigare. Det gjorde också att det blev ett glapp i hela statistiken. Jag tror att de människor som väljer att åka på picknick kryssning har ett annat mål den dagen än den som väljer att komma till Åland för att gå på konsert, spela golf, fiska eller göra någonting sportigt. Det är helt olika kundgrupper. Det är en promille av de potentiella turister som Åland kan locka till Åland för att stanna, bo och turista. Man behöver inte göra den där kopplingen att picknick kryssare ska konkurrera med vår landbaserade turism. Tvärtom, det är väl ett sätt för våra rederier att tjäna pengar och bibehålla en trafik.

Tack ledamot Holmberg. Jag kan delvis hålla med dig om det där och det kan säkert stämma. Men jag har själv varit företagare över 30 år. När jag jobbade i Käringsund i början av 2000-talet så kunde vi servera flera hundratals luncher. Det gick dubbla minitåg ner till Käringsund, det var otroligt med turister som kom från Norrtäljeområdet, Stockholmsområdet och Mälarregionen. De kom med morgonbåten, steg av på Åland, de var hela dagen på Åland och de åkte tillbaka med sista båten. Idag sitter de på akterdäck och vinkar till ålänningarna i Berghamn. Det är inte en positiv utveckling för den landbaserade turismen.

Tack, talman! Nej, det säger ganska mycket om ledamot Holmbergs frukostkompetens. Det måste ha varit otroligt goda frukostar så det är synd att de har försvunnit därifrån.

Men att konkurrera med dagsresenärer, jag tycker att man ödslar energi på det. Det är upp till oss, det är upp till den landbaserade turismen att vara så intressant att man hellre åker till Åland och övernattar än att åka på en dagskryssning. Här tror jag att det finns en sådan stor mängd människor och potentiella turister att välja från. Man behöver inte dra parallellen att det skulle vara ett hot, se det istället som en möjlighet!

Fru talman! Under pandemin har jag aldrig sett så mycket folk på Mariehamns gator. Det vällde i land folk från kryssningsfartygen. Butikerna var välfyllda. Krögarna och butiksföretagarna klarade pandemin tak vare att rederierna körde hit folk.

Senaste sommar, jag sitter själv med i City Mariehamn, så såg vi en negativ utveckling av dagsresenärer som strosade runt i Mariehamn på grund av att en linje till Kapellskär lades ner. Det är fakta.

Tack, talman! Tack ledamoten för ett engagerat anförande. Det pratades mycket om samarbete med rederierna och det vill jag också understryka att jag tror att är väldigt viktigt för utvecklingen av hela turismÅland. Jag har själv sett att när man samarbetar med rederierna så har man också kunna utveckla till exempel evenemang så att man redan känner av Åland när man stiger ombord och vart man ska, alltså destinationen framför resan. Har ledamoten några konkreta idéer på just hur man kunde öka samarbetet med rederierna?

Fru talman! Tack ledamot Liz Mattsson. Jo det har, jag har många idéer och funderingar kring rederierna. Jag tänker inte dela med mig alla här nu, men jag tror på samarbete. Vi har jobbat på ett sätt i många år. När jag läste turismstrategin för 2012-2018 så kände jag bara att det här är ju förlegat. Vi måste börja tänka nytt! Hela rederibranschen har förändrats. Jag vet att de vill också förtjäna pengar och de är jätteduktiga på det. Men det landbaserade näringslivet behöver också förtjäna pengar. Det är synd, för det har gått så här långt att företagare på Åland tycker att vi ska skrota skattegränsen. Det tycker inte ledamot Holmberg, utan jag tycker att vi ska utveckla den tillsammans med rederierna och turismnäringen. Där finns det jättemycket att göra. Redan i mitt första anförande här i lagtinget så eftersökte jag samarbete. Jag vet inte, har landskapsregeringen suttit med rederierna och diskuterat hur man ska komma vidare?

Talman! Jag tyckte att det var roligt att ledamoten inledde med att han hade tittat på lagtingsdebatten från 2012 och att samma saker diskuterades även då. Det som jag med betraktarens öga kan se att har ändrats är lite hur man marknadsför idag jämfört med 2012 och lite hur man riktar marknadsföring och vilka kanaler man använder. Det är intressant att mäta. Vi har idag diskuterat olika sätt att mäta och jag tror att det är viktigt att vi har moderna mätverktyg så att vi har siffror att följa upp också så att man vet var man gör insatserna. Jag tycker att det är viktigt att fokusera på innehåll framför vissa marknadsföringsåtgärder. Det var en grej som jag tänkte på.

Statistiken från rederierna är också viktig, att man får ta del av den också på något sätt. Hur ser ledamoten på den saken?

Fru talman! Gällande statistiken så tror jag att den är viktig. Idag jobbar Visit Åland väldigt mycket mot Facebook och Facebook är inte lika populärt längre. Idag är det YouTube och TicToc. De företag som jag har jobbat med sista 20 åren så har lämnat Facebook och gått över till TicToc. Man anställde två personer i hela organisationen för att det var där utvecklingen fanns, det var där kunderna började finnas. Så det är klart att det händer saker där.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett intressant anförande. Jag tänker också ta upp kommunikationer, för det är en av de viktigaste sakerna som vi måste försöka få till, och också att bevara att folk enkelt kan ta sig hit. Jag och vi alla här inne kan instämma i att vi saknar Kapellskärslinjen. Frågan är hur och vad kan vi göra härifrån? Vi har en god diskussion med rederierna upplever jag. Jag upplever också att rederierna marknadsför Åland. Det är till exempel många busstur och vi kan ta skördefesten som ett gott exempel där rederierna hjälper till att marknadsföra. Jag tror mycket på att utveckla Åland och se till att vi har attraktiva evenemang och aktiviteter och på så sätt få upp antalet resenärer och också lönsamheten för eventuella fler linjer.

Fru talman! Tack ministern Josefsson. Så är det. Det finns mycket att göra. Jag har inte nämnt Kapellskärslinjen utan jag pratar om kortrutt. Det kan ju finnas andra möjligheter att få folk från Sverige till Åland.

Under pandemin så sköt landskapsregeringen in stöd för att hålla en färja i gång som skulle köra typ en sopbil till till till Sverige. Här pratar vi om tusentals människor som vill komma till Åland. Då måste vi också börja ställa oss frågan, vad vi kan göra, precis som minister Josefssons sade. Är det så att vi behöver skjuta in stöd för att få igång trafiken, så det är något som jag inte tycker att vi ska börja med överhuvudtaget som man gjorde tidigare. Här handlar det om att få marknaden att lösa det här. Men jag tror också att det finns aktörer som tittar på lösningar. Vi behöver tillsammans med branschen och rederierna sätta oss ner och ta ett krafttag kring det här. Det är så mycket som har förändrats och som inte ser likadant ut, men vi sitter här allihopa i den här salen och tycker att det här är jätteviktigt.

Så är det. Vi alla tycker att det är viktigt och hela Åland tycker nog att det är viktigt. Och, som sagt, jag tycker att vi har en väldigt god dialog med rederierna. Frågan är, vad kan vi göra mer? Ledamoten sade att vi ska lägga högre krav. Jag vet inte om det är vägen att gå och i så fall vad för krav? Men det är en jätte prioriterad fråga. Frågan är bara exakt hur vi får det. Det finns nog inga snabba svar på det här. Jag är inte alls en vän av att införa stöd heller. Jag vet att man gjorde det under pandemin, men det var väldigt exceptionella förhållanden, då måste man hålla i gång nödvändig infrastruktur för olika saker och inte i första hand för besöksnäringen.

Tack, talman! Egentligen hade jag inte tänkt säga någonting för det är så många som har sagt så mycket saker. Men jag blev så himla inspirerad när jag satt och googlade lite.

Jag vill slå ett slag för en möjlig nisch som ingen ännu har tagit upp ännu inom den åländska turismstrategin. Vi talade lite om det under förra mandatperioden när vi pratade om Ålands väg ut ur coronan och det är nördturismen, eller kanske den lite mörka turismen som man kallar den för.

Vi har många outforskade berättelser och sägner på Åland som kanske bara går vanliga ålänningar och turister förbi. Några kanske har läst lite i någon historiebok någon gång i tiden och kanske inte riktigt vet var det var som det hände. Men det här är en bra idé ska jag berätta för er.

Historieturism finns i nästan alla samhällen. Man har skyltar, man har berättelser, man har hus och man har hotell med olika sorters teman. Det är kanske inte alltid är en jätteglad och trevlig historia bakom. Men det här är någonting som lockar folk, det är lite spännande och det är lite obehagligt. Folk är hemskt nyfikna på sådana här saker.

Det finns några bra och roliga exempel här under senaste tiden. Vi hade ett hotell här på norra Åland som fixade hit spökjägare, som har över 130 000 följare på Youtube, för att göra en live. Ja, det här var väl kanske lite fånigt tyckte gemene ålänning, men det var en genial idé. Jag försökte hitta siffror på hur många som egentligen följde det här, men jag kan säkert säga att nästan alla ålänningar var nog in och trynade en gång eller två gånger på Youtube tills de stängde av den här grejen. Genialiskt! Jag tror att det här hotellet kommer att få väldigt många nya besökare som kanske vill veta om det spökar eller inte. Det tyckte jag att var en riktigt bra och cool grej.

Ja, vad har vi mera för händelser som har skett på Åland? Vi kan titta i historieböcker osv. Vi har häxprocesser, vi har avrättningsplatser och vi har olika gravar från olika tider. Vi har många spännande berättelser om ålänningars liv och att bo på en liten ö med ganska jobbiga förhållanden. Man pratar nu om Stormskärs Maja, men vi har också fyrvaktare som har bott på ensliga fyrar. Man kan göra en grej av det och en historia av det. Finns det något här som man kan utveckla? En rundtur i Ålands kanske lite mera spännande och lite mera udda resmål. Kom och testa att bo på en öde fyr en helg! Testa att bo som Stormskärs Maja! Kom och kolla häxorna - ja, ni förstår vart jag vill komma.

Vi har en hel skattkista med många små guldkorn som kanske kunde intressera en ny turistgrupp. Det är många som är intresserade av till exempel platsers estetik, historia och berättelser. Det är en nisch som kanske inte kräver mera än att hitta någon som är så där alldeles underbart in nördad och insnöad i någon av de här berättelserna och som får det här fina uppdraget att berätta det här vidare och starta upp någonting. Det behöver kanske inte kosta så mycket pengar. Skyltning och information är jätteviktigt. Tänk dig när du är ute och cyklar på Åland och mitt i allt så sätter du dig ner på en bänk och försöker fika och så står det någonting helt konstigt på den skylten. Va? Är det här verkligen en massgrav från vikingatiden? Det hade jag ingen aning om. Vad kanske man gör då? Då kanske man tar sig vidare till nästa ställe och det kanske finns flera. Vi har enorma, enorma utvecklingsmöjligheter.

Som ledamoten Röblom sade så är skyltning och information är jätteviktigt. Jag vet att det finns en hel del sådana här saker, men jag tror att det här är en viktig grej för till exempel museibyrån att ta vara på, alla de här hemliga, gömda skatterna som vi har runt om i vårt samhälle. "Oj, jaha, det var här det hände, det hade jag ingen aning om. Vad är det här för stenhög? Jaha, det är ett sådant här röse." Ni vet, historierna kan gå hur långt som helst.

Till sist. Jag skulle vilja säga att åländska kockar är med i svenska och finska program är en jättebra sak och att åländska deltagare deltar i svenska realityserier och underhållningsprogram är bra. Varje gång en ålänning gör karriär utomlands och lyfter Åland som sin hemort så är det helt superbra. Det är helt fantastiskt! Gud vad bra Åland är på den här sortens marknadsföring!

Vill du bara komma till Åland utan stress och måsten och inga evenemang så ska det också vara helt okej.

Sist och slutligen det viktigaste, det går inte att prata om en hållbar turism utan att i samma fråga lyfta den ekologiska hållbarheten och hur man åstadkommer en turism på en grön ö i ett blått hav. En av de största utmaningarna vi har är våra transporter just nu, att vi har så mycket utsläpp och att vi inte själva sköter om vår natur och den viktigaste resursen som vi har för en hållbar turism. Tack!

Jag gillar din nördturism och att man ska plocka fram de här udda grejerna. Men då måste man, precis som ledamoten var inne på, hitta de här udda grejerna. När man åker runt i många orter så är de duktiga på skyltning. Det är lätt att hitta. Jag var i Skottland och jag som har sett Outlander och förstås nördat in mig så ville titta lite grann var alla de här händelserna har skett. Det var väldigt enkelt att hitta dem, de hade speciella turer. Det är lite grann den här fot turismen som vi också har varit inne på under dagen. Jag tror helt på att vi behöver bli mycket bättre på att lyfta upp saker, om det så handlar om en hög med vikingar som är begravda eller en plats där man har hittat bronsålderssmycken eller någonting sådant, så behöver vi bara få upp den där skylten. Sen kan man göra en tur när man letar olika smycken eller något.

Ja, men det är det som är så superspännande. Jag har en stuga i Tranvik och jag har varit ute och gått med min hund på en väg där. Mitt i allt så hittar jag en informationsskylt om en hemlig massgrav som man hade hittat i skogen mitt i Tranvik, jag hade inte en aning om att detta fanns. Sen kunde jag ju börja nörda in mig i den krigshistorien och varför de här ryska gossarna är begravda där. Superspännande! Visste ni om att detta fanns? Nej, knappast visste ni det. Men far dit och titta och se om ni hittar den! Jag vet inte om det finns någon beskrivning från vägen, men när man kommer fram så hittar man den i alla fall.

Talman! Ja, just spökvandring är ju otroligt populärt i Stockholm, det är populärt i Edinburgh och det är klart att de har kanske lite andra förutsättningar än vad vi har. Men man kunde väl ha lite spökvandringar i Kastelholm, kanske i Bomarsund eller någonstans, inte vet jag, men det säljer. När man reser idag så vill man ha aktiviteter, speciellt om man åker med barn. Man vill ha aktiviteter att fylla dagarna med och då behöver det finnas någonting. Det finns en jättefin bok där man har samlat alla smycken och saker som har hittats på Åland. Men gör en karta och så kan man leta och titta var de har hittats! Det blir spännande, det blir en aktivitet och lite geomatchning.

Grejen är att oavsett om man tror på paranormala saker eller inte så är det ju just berättelsen som är den viktigaste, det som man levererar, mystiken bakom och frågorna bakom. Det kanske inte alltid kommer några svar, men det sätter igång fantasin hos människor. Jag tror att det också skapar ett större engagemang för själva platsen om man får utveckla de här sakerna lite grann. Så jag ser fram emot att få gå på den första nördturism vandringen på Åland inom kort.

Tack, talman! Det var ett kreativt anförande här i slutet av dagen. Jag måste säga att jag går igång lite på ledamotens anförande. Jag ser en potential här och då vill jag också bana över till evenemangsstöd igen som borde fokusera mera på innehåll och koordinering snarare än på marknadsföring, som också så klart är viktigt. Men jag tror att det kommer av sig självt, för om vi lyckas locka de här nördarna så berättar de sedan att Åland var fantastiskt roligt att komma till och till de här platserna som man kanske annars inte når. Men jag tror på paketering och jag tror att det finns en affärsidé i det här. Det är roligt att du lyfte det så här sent på dagen.

Tack, fru talman! Tack ledamoten Mattsson. Det är viktigt att man ger lite energi efter en sådan här lång dag så att folk kan gå hem och fundera lite på vad det finns för möjligheter. Jag tänker att turister som kommer hit kanske undrar; vad har vi som är helt udda och helt unikt för Åland? De flesta andra ställen så har ju mycket större och mycket bättre evenemang och olika platser, men vi har saker som är hemskt unika och hemskt udda bara för Åland och som inte finns någon annanstans. Jag tror att man kan lyfta fram sådant i större utsträckning också.

Tack, talman! Om vi ska spåna och vara lite mera kreativa. Jag återgår till Island där jag var på en konsert i en gammal ruin. Jag tänkte att det här skulle kunna vara toppen att också ha i våra Bomarsunds ruiner. Med det sagt så tror jag att det finns många idéer kvar som ålänningarna kan paketera. Men det måste alltid finna någon som håller i trådarna för att de här ska lyckas och jobba lite långsiktigt med det också.

Det knyter ju också ihop det lite med att en dagstur med sådana här evenemang, saker och upplevelser som vi har nämnt nu så är jättelätta att paketera in på en dag. Det tar inte så himla länge att åka runt hela Åland och kolla på lite häftiga platser. Man skulle ta del av berättelser av en guide i en buss om man är intresserad, istället för att sitta på färjan och bara åka tillbaka. Jag tror att det kan vara en öppning för hur vi får folk att stiga av båten och faktiskt lära sig någonting nytt om vår fina ö.

Tack, talman! Tack för ett inspirerande anförande. Jag går också lite i gång på nördturism och också enkelheten med en QR-kod inom kulturhistoriska miljöer och platser, precis som ledamoten lyfte. Massgravar är i och för sig inte så himla trevligt, men det finns information som man väldigt enkelt skulle kunna göra med en QR-kod. Man kunde få mer detaljer kring en berättelse eller att någon läser upp någonting. Är du intresserad av det? Detta finns i närheten som man kan söka upp. Det är oerhört mycket här på Åland som vi inte lyfter upp överhuvudtaget och det kan genomföras med rätt så enkla medel. Det är också någonting som jag hoppas att man kan arbeta med på min avdelning just kring kulturhistoriska miljöer och att göra det enkelt.

Ja, nu minns jag inte riktigt i vilket syfte man gjorde det, men det fanns en app vandring tidigare vid Kyrksundet, tror jag, som handlade om ganska hemska berättelser. Jag förstod att den var väldigt populär, men jag tror att den ligger nere nu. Det finns ju liksom en nisch för allting. Det kan ju också vara ett bättre sätt för åländska ungdomar och för medborgare i stort, att lära sig mera om vår egen historia och varför det är på ett visst sätt och sådant som man kanske inte talar om i andra sammanhang. Man kan sedan föra det vidare till turister, vet ni om att detta finns?

Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för känendom.