Enda behandling

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmanskonferensen föreslår att detta ärende inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat. Diskussion.

Tack, talman! Äntligen kan vi här i lagtinget få presentera en folkhälsostrategi för Åland. Ett dokument på över 120 sidor med lika många sidor i statistik.

Uppdraget att ta fram en strategi fanns med i regeringsprogrammet för denna mandatperiod. Tanken var att arbetet skulle ha inletts redan 2020, men som ni alla vet behövde jobbet skjutas framåt i tid på grund av covidpandemin men arbetet kunde inledas förra hösten.

Strategin ska fungera som ett övergripande ramverk som ska ligga till grund för specifika åtgärder och i strategin hittar ni ett antal folkhälsomål för 2023-2030. Strategin har tagits fram av en styrgrupp samt en parlamentarisk referensgrupp. Styrgruppen bestod av representanter från hälso- och sjukvårdsbyrån med bland annat vår landskapsläkare samt chefsläkare och klinikchefen från primärvården från ÅHS samt representanter från socialvårdsbyrån och undervisnings och kulturavdelning. I den parlamentariska gruppen har jag fungerat som ordförande och utbildnings och kulturminister Annika Hambrudd har varit viceordförande. Sedan har alla politiska partier haft en representant i gruppen. Landskapsläkaren har fungerat som sekreterare för referensgruppen.

När strategin skulle tas fram så har man inledningsvis tagit fram en sammanställning och tolkning av tillgänglig hälsostatistik och publicerade studier och rapporter. Parallellt med det arbetet så inventerades befintliga hälsofrämjande insatser på Åland, styrdokument och relevant lagstiftning. ÅSUB och ÅHS har bidragit med statistik. Högskolan på Åland har bidragit med forskning som pågår och THL:s olika nationella databaser har flitigt används. Förutom detta gedigna material som sammanställts så har en stor mängd höranden gjorts. När detta slutligen var sammanställt så höll vi ett gemensamt hörande där de olika aktörerna hade möjlighet att ge muntliga och skriftliga kommentarer på det fullständiga utkastet på den folkhälsostrategi som vi nu ska diskutera.

Vad är då folkhälsa? Ja, det är betydligt mer än bara frånvaro av sjukdom. Det är nog grunden för vårt samhälles välmående. Det är sannerligen en fråga som påverkar oss alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk bakgrund eller etnisk tillhörighet. Folkhälsa handlar mer om att skapa förutsättningar för människor att leva sina liv fullt ut med god fysisk och mental hälsa. För mig personligen handlar det om att arbeta för att förebygga sjukdomar, främja folkhälsa och säkerställa rättvisa och jämlika möjligheter till ett hälsosamt liv för alla. Det handlar om att förstå att det finns mycket som påverkar vårt mående och våra liv. Det är alltifrån den mat vi äter, hur mycket vi rör på oss och vår användning av tobak och alkohol till de samhälleliga och ekonomiska förhållandena som omger och påverkar oss.

Det handlar om att se bortom sjukdomar som drabbar den enskilde personen och i stället fokusera på att skapa hälsosammare samhällen där människor har möjlighet att göra hälsosamma val. För mig är folkhälsa en fråga om rättvisa och mänskliga rättigheter. Alla har rätt till god hälsa och välmående, och det är vårt ansvar som samhälle att se till att denna rättighet respekteras och uppfylls.

Talman! Hur gör vi då det? I den strategi ni har framför er så finns det olika prioriteringar. Bland de som är högt prioriterade finns området: Främjande av hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet där vi också till detta tagit fram ett första rätt omfattande förslag på åtgärdspaket.

I det föreliggande åtgärdspaketet finns åtgärder för att förbättra befolkningens matvanor och för att öka befolkningens fysiska aktivitet. Vi vet att vi behöver sätta in omfattade åtgärder snabbt för att förbättra våra levnadsvanor.

Exempel på utmaningar som vi har kunnat se är att både barn, unga och vuxna men även de äldre rör på sig betydligt mindre än rekommenderat och många har bristfälliga matvanor. Vi vet också att en av fem åländska vuxna lider av obesitas eller i folkmun; fetma. 10% av äldre ålänningar har diabetes och den trenden är ökande.

Jag vill snabbt bara göra fem resonemang kring hur man kan minska sjuklighet, dödlighet och öka livskvaliteten och samtidigt förbättra samhällsekonomin genom att man förebygger t.ex. fetma och diabetes
1. Man minskar risken för allvarliga hälsoproblem: Fetma och diabetes är starkt kopplade till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, stroke, njursjukdom och andra allvarliga hälsoproblem.
2. Man förbättrar livskvaliteten: Människor som lider av fetma och diabetes kan uppleva nedsatt livskvalitet på grund av fysiska och psykiska påfrestningar. Genom att förebygga dessa tillstånd kan man förbättra livskvaliteten och minska de dagliga utmaningarna.
3. Man minskar vårdkostnaderna. Behandling och hantering av fetma och diabetes kan vara mycket kostsamt för hälsovården och individer. Genom att förebygga dessa tillstånd kan man minska de långsiktiga vårdkostnaderna.
4. Man ökar produktiviteten och minskar kostnaderna i socialförsäkringen: Personer med fetma och diabetes kan ofta vara frånvarande från arbete och ha nedsatt produktivitet på grund av sjukdom och behandling. Förebyggande åtgärder kan hjälpa till att öka arbetskraftens produktivitet.

Men framför allt så får man en friskare befolkning.

Vad föreslår vi då?
1. En informationskampanj om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.
2. Åtgärder för barn och unga inom ramen för projektet Barn och ungas hälsa och välmående. Kunskapshöjande åtgärder där idrottsledare får lära sig om bemötande, hantering av ätstörningar mm
3. Fritidspeng till barn och unga. Det kommer att göras ett försöksprojekt 2024 och 2025. Här behövs det ännu politiska beslut om till vem sedlarna ska ges och vilken summa de ska vara på. Internationell forskning visar att fritidspeng kan öka fysisk aktivitet för ekonomiskt utsatta och samhällskostnaderna kan minska mer än investeringarna i främjande av fysisk aktivitet. Hela 54 % i Liitus rapport från 2021 av eleverna i åk 8 tyckte att det var för dyrt med idrott.
4. På landskapet saknas en resurs som kan koordinera styrningen av kost- och nutritionsrelaterade frågor i landskapet. Vi behöver sätta mer fokus på frågan än vad vi gjort tidigare. Vi vet egentligen väldigt lite om vad vi äter på våra äldreboenden och i våra skolor. Skulle jag fråga alla här i salen så skulle de flesta säga att vi serverar bra mat i våra skolor. Det tror jag med, men vi vet inte. Det vi vet är att på många ställen beror det helt på den enskilda kocken och kockarnas intresse. Vi har heller inte några undersökningar som visar vad vi vuxna äter, när vi äter och hur mycket vi äter. För barnen får vi viss information via undersökningen "Hälsa i skolan".
5. Beredning av en ungdomslag som säkerställer tillgången till fritidsaktiviteter för alla barn och unga. Hur kan vi få våra kommuner och skolor att göra flera aktiviteter i samband med skoldagen likt den Finlandsmodell som nu arbetas fram? Behövs det en ungdomslag för att tvinga kommunerna eller kommer det att ske på frivillig väg?
6. Mätning och återkoppling gällande fysisk förmåga hos barn och unga genom MOVE, en nationell mätning som mäter den fysiska förmågan hos barn.
7. Mera insatser inom ÅHS kring primär- och sekundärprevention
Det var de åtgärder som finns i det först åtgärdspaketet.

De andra högt prioriterade områdena är till exempel psykisk hälsa där det finns mycket stora satsningar kring det området just nu och pågående projekt.

Det är framförallt i åtgärderna som de politiska besluten finns och där vi tillsammans behöver enas om vägen framåt. Arbetet i den parlamentariska referensgruppen har varit framåtsyftande och även i denna grupp har det funnits en stor samsyn. Jag har tänkt när vi haft våra möten att detta är politik när det är som bäst. Vi har möjligheten att fatta beslut som kan göra skillnad för generationer nu och generationer i framtiden.

Talman! Till sist så kanske jag går lite utanför protokollet. Jag vill berätta att landskapsregeringen vill ge en uppmaning till den åländska befolkningen att vi behöver en bild eller flera bilder som berättar för alla vad folkhälsa är för just dig. Folkhälsostrategin saknar just nu en framsida och innan den går till tryck så hoppas vi att vi kunde få bilder av er ålänningar på vad ni tycker skulle vara en bra bild på vad folkhälsa är för just er. Genom detta skulle vi få alla att fundera på vad folkhälsa verkligen är. En bild säger mer än 1 000 ord brukar man säga. Bilden kan mejlas in till tavling@regeringen.ax senast den 8.10. Mer information om hur man går tillväga finns på landskapsregeringens hemsida. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen. Det är ett gediget och bra arbete som har gjorts. Jag har några reflektioner som jag gärna vill fråga ministern. Det ena är den psykiska ohälsan som ändå är rätt stor bland den arbetsföra befolkningen, kopplingen till arbetsmarknaden och hur folk ska orka i arbetslivet. Kan ministern säga någonting om det?

Det andra är detta att röra sig och schemalagda timmar för idrott och hälsa i skolan. Varför är det sådan skillnad mellan de som går i yrkesgymnasiet och de som går i det teoretiska gymnasiet, man har mycket mera idrott i Ålands lyceum än vad man har i yrkesutbildningen?

Tack, talman! Tack för bra frågor ledamot Gunell. När det gäller det psykiska måendet och när det gäller den arbetsföra befolkningen så visst är det så. Det är också något som lyfts upp i rapporten att det här är en utmaning som vi måste sätta fingret på. När man tittar på det ur ett annat perspektiv också så är det väldigt viktigt att man äter bra, att man rör på sig och också har fysisk aktivitet för att må bra psykiskt. Det är en del av det. Det kommer att vara uppföljning vartefter när man tittar på det och det finns ju några prioriterade mål, men det finns ju också väldigt många andra mål i den här folkhälsostrategin som man kommer att arbeta på vartefter. Jag känner mig ganska lugn med landslagsläkaren vid rodret. Han kommer att hålla ögonen på det här och han har en stor kunskap kring det här området.

Jag kan ge ministern möjlighet att återkomma i andra repliken som handlade om skillnaden mellan timmar i idrott och hälsa på yrkesgymnasiet och i lyceet. Under en del terminer sitter studenter timtal, från morgon till kväll, vid sin dator och det kan finnas en timme schemalagd på en hel termin. Det är ju liksom helt oacceptabelt om vi ändå ska fostra våra unga att också orka i arbetslivet.

Tack, talman! Jag är fel person att svara på varför det skiljer sig mellan gymnasiet och yrkesgymnasiet. Däremot så kan vi ju hoppas genom den här folkhälsostrategin och de satsningar som görs att man också ska titta på just den frågan. Jag håller med om att det är helt orimligt. Jag lämnade ju ungdomslag där man för de yngre barnen skulle ha en koppling till skolan och till verksamheter efter skolan, vilket har visat sig ha en väldigt god effekt. Jag hoppas med den här folkhälsostrategin att vi får ett större fokus och en större diskussion kring ämnet, vilket kanske inte alltid har funnits.

Talman! Jag vill lyfta en ganska stor och abstrakt fråga så ministern får göra sitt bästa. Gratulerar för övrigt till ett mycket väl genomfört arbete, ministern!

Samhällets föreställningar om olika människor med olika problematik är väldigt olika. Har man en fysisk sjukdom så möter man ofta stor förståelse från omgivningen, medan en psykisk sjukdom inte möter samma förståelse. Samma sak brukar man ofta säga kring ätstörningar. De som drabbas av anorexi och annat så finns det en ganska hög beredvillighet att hjälpa, medan samhällets attityder mot dem som har sjuklig fetma får liksom skylla sig själva. Vi har mycket sådana föreställningar som kopplar ihop med folkhälsoarbetet och där människor känner sig utanför och hjälplösa. Hur ser ministern på de här frågorna?

Talman! Det var en stor fråga. Men visst är det ju så där som ledamoten lyfte upp. Man har olika föreställningar kring hur man är och varför och att man får skylla sig själv och liknande. Därför så tycker jag att det är bra nu att vi börjar prata om det. Det är bra att det har kommit upp som ett initiativ från idrottsledare och att de tycker att det här är väldigt svårt att prata om. Nu kommer vi att göra insatser kring att kunna prata om kroppen. Att man ska prata om ätstörningar, prata just om det att någon tycker att man är tjock, att våga börja prata om det och veta hur man ska prata om det utan att det blir fel.

Talman! För den enskilda individen så är all problematik tung oavsett om det är somatiskt, psykiskt eller kraftig fetma eller ifall man har någon annan typ av ätstörning. Men sedan kan det finnas andra typer av samhällsfunktioner som gör det ännu svårare att begära hjälp i vissa skeden.

Just frågan som ministern lyfte kring ätstörningar och idrottande så jag har suttit i några idrottsorganisationers styrelser där vi har pratat om de här sakerna. Men det är ju frågor som kanske inte heller lämpar sig att dessa ofta 15-, 16- och 17-åriga ledare ska ta med sina barngrupper. Jag tror att en kunskapsspridning till den delen skulle vara oerhört viktig. Att de äldre vuxna - och vi har ju föreningar där många anställda - skulle jobba med den gruppen, att den gruppen skulle få ett ansvar. Det tror jag att skulle vara en jättebra sak att göra, för i många idrotter så är det ganska hårt vikthets.

Tack, talman! När man läser i åtgärdsprogrammet så är syftet att minska stigmatisering som bygger på negativa och diskriminerande attityder gällande kroppsvikt och att förebygga uppkomst av ätbeteende som kan leda till ätstörningar, övervikt samt främja en positiv kroppsuppfattning. Ansvaret kommer att ligga inom projektet Barn och ungas hälsa och välmående i samarbete förstås med kommunerna, skolorna, hälso- och sjukvården, idrottsföreningarna och fritidsledarna. Man har plockat upp att man verkligen tycker att det här har varit svårt att prata om. Man är så rädd att man ska prata om frågan på fel sätt.

Tack, talman! Lever man sunt så är det med stor sannolikhet väldigt bra både för individen och samhället. Det är väl det som är sammanfattningen av den här stora luntan.

Det är en mening här som jag undrar om ministern kunde redogöra lite grann för? Det är på sidan 15 ganska högt upp och det står så här: "De med sämst ekonomisk situation och de med de svagaste sociala nätverken har mindre möjlighet att anamma hälsosamma beteenden." Kan det verkligen vara så? Och så fortsätter det "och löper störst risk att exponeras för hälsorisker." Och jag frågar igen, kan det verkligen vara så?

Talman! Nu ser jag att jag tydligen har fel sidor jämfört med vad ledamoten har, enligt min utskrift. Jag var helt fokuserad på att hitta rätt i texten så jag lyssnade inte riktigt på vad ledamoten sade. Förlåt! Men om det gäller de socioekonomiska förutsättningarna så finns det forskning kring det. Lever man i ett socioekonomiskt utanförskap eller i en sådan situation så har man betydligt sämre förutsättningar att leva ett hälsosamt liv.

Tack, talman! Ja, jag kan förstå att man har större möjligheter att pysslat med både det ena och det andra om man har ekonomiska förutsättningar för det. Men i detta så står det att man "har svårt att anamma hälsosamma beteenden." Det finns ju många saker, åtminstone i min uppväxt, som man kunde göra utan att behöva höra till ett hockeylag med massa utrustning och sådant. Så möjligheterna finns ju trots allt, utan att någon ska betala.

Tack, talman! Absolut, det är precis så som ledamoten sade. Det som man menar med att anamma så är väl det sociala arvet också. Lever du i familj där man kanske har psykisk ohälsa eller missbruk så det är klart att det är svårare och tuffare för den individen än om du lever i en familj som inte har det.

Just den här fritidspengen, som nu föreslås som en av åtgärderna, att ges till våra barn och unga för att kunna ta del av olika aktiviteter så det tror jag att är helt rätt väg att gå. Speciellt när vi fick höra de nya siffrorna idag om vad inflationen är på Åland och de kostnadsansträngningar som ligger på varje familj just nu, då ska vi i alla fall se till att våra barn och unga har råd att idrotta.

Tack, talman! Äntligen har Åland en folkhälsostrategi! Den är väldigt fyllig. Jag ska göra mitt bästa för att hålla ett relativt kort anförande.

I stort så ger strategin fakta och indikatorer om vår hälsa. Det är viktig fakta som tidigare saknats. Det finns nyckeltal som man regelbundet kommer att följa upp och utvärdera vilka åtgärder man bör göra. Det här är något som kommer ge resultat!

På det här sättet blir det systematik i det hela, vilket är bra för vi behöver arbeta över såväl strukturer som partigränser för att lyckas. Hälsoarbete är långsiktigt och komplext.

Om vi tittar lite närmare på vad folkhälsostrategin säger så börjar jag med det bästa. Vi ser att vi ålänningar generellt mår bra.
Vi har till och med högst medellivslängd i Norden och vi är friskast i Finland. Detta är något vi ska vara stolta över och använda i vår kommunikation om Åland både som besöksort och boendeort.

Just nu går det en dokumentär på Netflix som heter “Lev till 100: De blåa zonernas hemligheter”. Man besöker platser i världen där folk lever ovanligt länge och hälsosamt. Det är just det som kallas för en "Blå zon". Det skulle vara kul att se hur långt Åland är ifrån att vara en blå zon och kanske vi till och med borde ha som uttalat mål att bli en!

Men vi kan också se en del negativa trender, t.ex. att sjukdomar som diabetes typ 2 ökar, att en rätt hög andel vuxna och barn lider av fetma och att en majoritet av ålänningar rör på sig alldeles för lite, även lungcancer ökar till viss del. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och den upplevda psykiska hälsan har försämrats framförallt bland barn och unga.

Därför är det förebyggande hälsoarbete så viktigt, speciellt i en värld som utvecklas i rasande fart med lösningar som gör att vi människor inte behöver röra på oss eller ens behöver ha tråkigt. Det har konsekvenser för vår hälsa. Våra kroppar är egentligen utformade att leva aningen mer obekvämt.

Men det är klurigt att veta hur och vad man ska satsa på. Inledningsvis ser man bara kostnader och resultaten ser man först om många, många år.

Därför kommer den här strategin att bli ett viktigt verktyg, inte minst för oss politiker som måste prioritera. Eftersom jag är politiker, åtminstone en månad till, så vill jag passa på att lyfta några saker som jag och Centern vill jobba för under nästa mandatperiod med strategin och åtgärdspaketet i åtanke.

Det som jag tror att kan ha bäst effekt är att se till att det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter kopplat till skoldagen. Man ser tydligt att fysisk aktivitet och andra fritidsaktiviteter är en viktig faktor till hälsa. Vårt mål borde vara att det är åländsk kultur att direkt efter skoldagen eller arbetsdagen så gör man en fritidsaktivitet.

Vi är också positiva till en fritidspeng för barn och unga. I dagens läge finns det familjer som avstår från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt, speciellt om ens barn går på olika aktiviteter upp mot 5-6 gånger i veckan så blir det snabbt dyrt. Exakt vad summan ska ligga på, hur det ska funka i praktiken och vilka åldrar så vet jag att man ser över just nu. Förhoppningsvis är det med i nästa års budget.

Vårt föreningsliv och tredje sektorn är väldigt viktiga aktörer i hälsoarbete och något vi alltid måste värna om. Jag vet att landskapsregeringen har börjat titta på att bevilja fleråriga PAF-bidrag istället för ett år i taget som idag. Det är idag ganska svårt för föreningar att planera och också svårt att hitta långvariga anställda till följd av detta. Anställda - jag har varit en före lagtinget bland annat - så lägger ganska mycket tid på ansökningar och byråkrati istället för utveckling av aktiviteter för medlemmarna. Här kan en del förenklingar ske och den stafettpinnen hoppas jag att nästa landskapsregering kan ta över och slutföra.

Slutligen vill jag lyfta ÅHS roll och framförallt potential att jobba mer förebyggande. Vi behöver skapa en bättre struktur för rekommendationer om hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och förskrivning av bl.a. fysisk aktivitet på recept. Det handlar inte om så mycket merarbete utan snarare om ett tanke- och arbetssätt som i flera fall kan leda till färre patienter som är i behov av vård. WHO säger till exempel 90 % av diabetes typ 2-fallen kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Som ministern sade så har vi en ganska stor andel av den åländska befolkningen som har diabetes typ 2 och man ser också att det ökar.

Jag sätter punkt här. Jag avslutar med att tacka den parlamentariska arbetsgruppen. Alla partier har varit med och bidragit, framförallt landskapsläkaren Knut Lönnroth som har hållit i arbetet och sett till att strategin blir ett viktigt verktyg för att fler människor ska må bättre. Tack!

Tack, talman! Tack för Centerns gruppanförande. Det var bra. Det är ju just det som kanske är politik. Vad ska man satsa på och vad ska man våga satsa på? Hur kan man sälja in det? Det blir initialt kostnader direkt och vi kanske inte är politiker när vi ser resultaten. Men jag tycker och jag hör att ledamoten tycker samma sak att det är ju det som är vårt ansvar, att våga ta de besluten. Det är därför som jag sade i mitt anförande att jag tycker att det har varit ett så roligt arbete. Man ser att man på riktigt kan göra skillnad för generationer framåt med tanke på det som man kommer fram till.

Utmaningen med just folkhälsa och att prioritera det så först och främst är det jättesvårt att se om det man satsar på kommer att ha effekt. Därför kommer denna strategi att vara så viktig och uppföljningen av nyckeltalen så att vi ser att vi går åt rätt håll. Då kan man också förhoppningsvis se att den här insatsen sänkte vissa nyckeltal och så vidare. Det tror jag att är det viktigaste som den här strategin bidrar med. En nyckel är just att ha med åtgärder så att det blir lite som en verktygsbox som varje landskapsregering kan plocka ur. Jag tror inte att vi kommer att kunna genomföra allt av ekonomiska skäl, men just att varje landskapsregeringen gör någonting för att förebygga.

Tack, talman! Vi ser nu också på möjligheten att kunna använda oss av PAF-medel. För om det är något som PAF-medlena kunde gå till så är det väl till folkhälsa, med tanke på att det var Folkhälsan, Röda Korset med flera som ändå startade igång PAF. Jag tycker att det ligger helt inom rimlighetens ramar.

När det gäller fritidspengen, som ledamoten var inne på, så 50 % av dem som går i årskurs 4 till 5 rör på sig minst en timme per dag och bara 15 % som går i årskurs 8 till 9 rör på sig minst en timmer per dag. WHO:s rekommendation är minst en timme per dag för barn i åldern 7 till 17 år.

Mitt replikskifte med ledamot Gunell handlade om att titta på skolans schemaläggning (… taltiden slut).

Man ser ju att med åldern så sjunker också aktiviteterna. Det som är lite ironiskt är att ofta blir det dyrare ju äldre man blir att gå på aktiviteter. Inledningsvis gör fritidspengen antagligen mest nytta bland den åldersgruppen.

Sen vet jag också att PAF-bidragen till åtminstone idrottsföreningar är utbyggt så att man får en större andel för just den målgruppen, så har det varit de senaste åren. Där är jag lite osäker på resultaten och vi kanske inte kan se resultat av det för vi har inte följt upp det här tidigare. Återigen, att följa upp det så kommer att vara ett jätteviktigt verktyg framöver.

Talman! Ledamot Josefsson pratade om fritidspeng och längre tidsbundna aktivitetspengar med PAF-medel till föreningarna. Jag undrar, har ni diskuterat individanpassad fritidspeng till unga personer för att igång flera och aktivera flera personer? Vi vet från kommunerna i varje fall att det är en stor grupp som inte är aktiverad överhuvudtaget. De passar inte in. Skulle de ha en individpeng som de själva skulle ansvara för så skulle de aktivera sig, tror jag. Har ni diskuterat det i kommittén?

Det har vi och det är exakt som ledamot Salmén sade, det är ofta en viss grupp som inte hittar en aktivitet som de tycker om helt enkelt. Och de som ofta är aktiva är väldigt aktiva i stället. Tanken med fritidspengen är just att ungdomarna själva ska få använda den till vilken aktivitet som helst. Det ska vara lite som friskvårdskuponger som bland annat vi har och de flesta som har ett arbete på Åland. Man får en viss summa och så får man använda den till vilken aktivitet som man själv vill använda den till. Det inte är bundet till bara fotboll eller innebandy eller liknande. Det ingår också inte bara fysisk idrott utan man har också pratat om kulturaktiviteter så att säga.

Talman! Tack för den redogörelsen. De som är inaktivast är svårast att komma åt. Det är kanske de som behöver inte bara en fysisk aktivitet utan kanske en kulturell aktivitet. Det skulle vara jättebra om man skulle få igång något. Ur folkhälsosynpunkt så skulle man vinna väldigt mycket på att få igång sådana personer som kanske mest sitter framför skärmar och kör elmopeder. Tack för den upplysningen!

Så är det. Därför tror jag att initiativet att se till att det finns ett brett utbud efter skoldagen kommer att ha störst effekt. Jag skulle vilja att det blir en slags åländsk kultur att efter skoldagen och efter arbetsdagen så gör man någon aktivitet. Då måste vi ha bredden för alla tycker inte om samma saker.

Talman! Det här är ett jättestort ärende. Med full förståelse för att ledamoten Josefsson inte hann ta upp all tematik i folkhälsostrategin och alla åtgärder så vill jag ändå ställa en tilläggsfråga eller föra ett resonemang kring kulturens betydelse för folkhälsan. Vi kommer inte heller att hinna ta upp allting i vårt gruppanförande, jag förstår det. Men hur har Centern resonerat och hur ser de generella prioriteringarna ut när det gäller just kulturfrågorna?

Det har vi också diskuterat en hel del i arbetsgruppen när vi tog fram folkhälsostrategin. Fritidsaktiviteter, vilket är det ord som jag använde, inkluderar jag ju också kulturaktiviteter av alla dess slag. Det har en väldigt viktig faktor på hälsan och framförallt på den psykiska hälsan att göra en aktivitet tillsammans med andra. I aktiviteter där man också är fysisk får man kanske en annan aspekt, men båda är oerhört viktiga. Det kulturella kanske väcker fram den kreativa förmågan som också återigen är jättebra för samhället, men också för hälsan på individnivå.

Talman! Tidigare i debatten så pratade vi om arbetsmarknadsfrågor, folkhälsan och kopplingarna däremellan. Jag tycker att den här frågan också är intressant till den delen, för Josefsson var inne på att en god fysik och goda levnadsvanor är viktigt för att människor ska vara starka. I en framtida värld där människor gör det som är bra så det kommer att bli ännu viktigare. Andra gör det som människor inte är så bra på, typ skriva in siffror i ett Excelark. Just den kreativa delen blir allt viktigare också i yrkeslivet och i det livslånga lärandet och alla de delarna. Så det är jättebra. Jag noterade när jag läste att det står fritidsaktiviteter, så att man inte bara pratar om idrott. Det är ett jättebra grepp i folkhälsostrategin och just också de här sociala frågorna. Men också de som inte tycker om att agera i grupp så finns det konstområden och kulturområden där man kan utöva sitt fält helt självständigt.

Det finns hur mycket som helst. Det är väl det som utmaningen kommer att bli också när man går in för att ha mycket olika fritidsaktiviteter direkt efter skoldagen i alla kommuner, även ute i skärgården och att kunna erbjuda olika slags aktiviteter. Men jag tror att om vi går in för det tillsammans allihop också i alla kommuner, så tror jag man kan hitta ganska bra lösningar. Att vissa kommer ut till skolorna och vissa har samkörning till Mariehamn till exempel, gymnastikhallen ligger i Jomala nuförtiden, kom jag på. Om vi verkligen har det som mål så tror jag att vi hittar lösningar, men det kommer vara utmanande utan tvekan. För alla tycker om att göra olika saker.

Tack, talman! Bästa lagting, åhörare. Åland och hela västvärlden står inför en mycket allvarlig samhällsutmaning. Inaktiviteten, stillasittandet, skjutsandet, skärmtider, kostvanor m.m. Alla dessa trender pekar i en riktning som är mycket oroväckande. Det är en snöboll i rullning som växer snabbt, fylld med individuella problem, men också samhällskostnader.

Denna folkhälsostrategi fylld med indikatorer och nyckeltal inom en mängd områden tar upp och strävar till bättre välmående för alla. Folkhälsostrategin måste ses som en form av väckarklocka men också en kompass som visar färdriktningen. Stort tack till alla inblandade, inte minst landskapsläkare Knut Lönnroth, minister Holmberg-Jansson och minister Hambrudd.

Jag kommer fokusera på rörelse för barn och unga, men mina kolleger kommer med kompletteringar i sina anföranden kring kultur och ANDTS och äldres folkhälsa.

Levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och ju äldre barnen blir desto svårare blir det att påverka och ändra ett beteende, därför börjar äldrevården redan på BB. Fritiden är en möjlighet för barn att stärka sitt sociala sammanhang, men också få möjlighet till ökad rörelseglädje. De socioekonomiska faktorerna styr barns möjlighet till en aktiv fritid, precis som den styr kostvanor, studieresultat och karriärvägar. Möjlighet till en aktiv fritid får aldrig bli en plånboksfråga. Fler unga idag sysslar med en idrott än före pandemin, men fler än någonsin är också helt inaktiva. Detta behöver synas i PAF-fördelningen till idrotten. Starka idrottsföreningar och tredje sektorn är nyckeln till rörlig fritid. Men vi får aldrig glömma bort föräldraansvaret. En aktiv fritid kan vara att gå eller cykla till skolan, svampplockning, promenad runt kvarteret, byn eller till biblioteket. Föräldraansvaret kan och får aldrig ersättas av samhället. Detsamma gäller det individuella ansvaret som äldre. Men samhället får heller inte se på när klyftan mellan barn och unga som är aktiva eller inaktiva växer.

Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Fysisk aktivitet stärker vårt skelett och bygger muskler, men bidrar också till att minska risk för sjukdomar och ökar och förbättrar vårt psykiska välbefinnande. De vanor vi får med oss som barn påverkar vilka vanor vi har som vuxna. Därför är barn- och ungas fritids- och kostvanor 100 % förebyggande arbete.

Fetma och övervikt är stora orsaker till sjukdom och förlorade levnadsår. För barn och ungdomar med övervikt och fetma är risken stor att övervikt och fetma även kvarstår i vuxen ålder. Andelen barn och ungdomar med fetma eller övervikt har ökat dramatiskt under de senaste 30 åren. Fysisk aktivitet har inte bara en skyddande effekt för våra stora folkhälsosjukdomar utan påverkar även barn och vuxnas psykiska hälsa. Allt fler studier visar att fysisk aktivitet inte bara gynnar den fysiska hälsan utan även den psykiska, både hos barn och vuxna. Det här är viktigt. En systematisk sammanställning av olika studier som fokuserat på ökad fysisk aktivitet och förekomsten av depressiva symtom bland ungdomar visar på en tydlig minskning av sådana symptom vid ökad fysisk aktivitet.

Internationella riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn från fem år ska ägna sig åt måttlig till hög fysisk aktivitet minst 60 minuter per dag i genomsnitt, men trots rekommendationen är det få barn som når upp till detta. I Sverige år 2023 är det bara två av tio barn som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag. Jag anar att vi ligger i paritet med Sverige.

Barn och ungdomar vars vårdnadshavare har en låg inkomst når rekommendationen om aktivitet i mindre utsträckning än de barn och ungdomar vars vårdnadshavare har en hög inkomst. Beslut som rör samhällsbyggnad bör inkludera barnkonsekvensanalys med fokus på aktiviteter. Skolvägar, skolgårdar eller i princip alla offentliga rum ska locka till rörelse. Därför är infrastrukturen en betydande pusselbit för en bättre folkhälsa. Trots hög levnadsstandard visar forskning på skillnader i hälsa och dödlighet mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Mellan människor med olika yrken, utbildningsnivå eller med olika stor inkomst finns idag stora skillnader i förväntad livslängd, sjukdomsrisk och hälsa. Barn och ungdomar med olika familjebakgrund har därför olika förutsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Skillnaden i rörelse och aktivitet återspeglas även i studieresultat och utbildningsnivåer. Det är ett socioekonomiskt arv svårt att bryta, men som riskerar skapa en allt djupare och bredare samhällsklyfta. Idag handlar det inte längre bara om vem som har råd med snyggaste jackan eller sportlovsresan. Idag syns det även i fråga om folkhälsa, studieresultat och arbetskapacitet. Därför är folkhälsostrategin så viktig. Alla ska med!

I barnkonventionens artikel 2 står att alla barn har rätt till alla rättigheter i barnkonventionen, oavsett barnets eller vårdnadshavares bakgrund. Det innebär att inget barn får diskrimineras. I artikel 3 står att barnets bästa är barnkonventionens grundpelare och ska alltid beaktas i beslut och åtgärder som rör barn. Artikel 24 tar upp att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Alla barn har rätt till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och har rätt att växa och utvecklas under förhållanden som främjar deras hälsa. Artikel 31 står det att alla barn har rätt till lek, vila och fritid som är anpassad efter barnets ålder. Barnkonventionen är viktig att ta med i framtida beslut och budgeteringar.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som andra och ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och idrott på samma villkor som andra. Undersökningar visar dock att personer med funktionsnedsättningar deltar i lägre utsträckning än andra i organiserad idrott.

Talman! Det vi diskuterar just nu är tillväxt. Folkhälsostrategin ska ses som en tillväxtsatsning. Tillväxt för den enskilde individen, tillväxt för samhällsekonomin i form av avplanande sjukvårdskostnader, tillväxt för samhällsekonomi genom fler i arbete och ökad produktivitet, tillväxt för kompetensförsörjning och kapacitet att orka jobba och tillväxt genom bättre studieresultat.

Rent demografiskt pågår en strukturell åldersförändring i snabb takt. 1970 fanns på Åland ca 2 700 +65-åringar. I fjol 2022 var samma åldersgrupp 7 200 personer, det är ju fantastiskt, en ökning med 4 500 personer. Det som dock ska beaktas är att 1970 fanns 5 500 personer i åldersgruppen 20-40 år och år 2022 var det 6 500 personer, en ökning med 1 000 personer. Det här måste ses som ett stort alibi till att motverka inaktivitet och dåliga kostvanor. Vi behöver orka arbeta längre för att händer, hjärnor och fötter ska räcka till i framtiden.

En färsk undersökning på Åland visar att mobilanvändandet hos hälften av de studerande vid lyceet är upp till 5 timmar om dagen, för 87 % är siffran 3 timmar om dagen. Hos högstadieeleverna använder 35 % mobilen upp till 5 timmar dagligen. Drar vi då bort tid för sömn och skola finns det inte så många timmar fritid kvar.

Folkhälsostrategin är en bibel med fakta och rön. Arbetsverktyget blir det kommande åtgärdspaketet, där vi får hoppas att den politiska insikten, viljan och ambitionen att förverkliga den nya folkrörelsen "folkhälsa till alla" blir konkret verkstad. Det kommer att krävas lagstiftning för att förlänga skoldagarna och på så sätt aktivera alla barn och unga. Det behövs översyn av PAF-medel för att bättre resursera idrotten som redan idag får för lite, sett till hur antalet föreningsmedlemmar ökar. Precis som kollegan Jesper sade så behöver det finnas en översyn av PAF- resurseringen. Det behöver bli mindre byråkrati, längre framförhållning och det ska bli lättare att vara i tredje sektorn och erbjuda service åt ålänningarna.

De socioekonomins baksidorna får inte synas när det gäller fritidsaktiviteter, därför är det också viktig att PAF-medlen styrs på ett sätt som gör att alla har råd att ha en vettig fritid.

Det behövs mycket bättre samordning mellan offentlig sektor och tredje sektor. Det behövs finansiering för att sjösätta en Ålandsmodell där ingen under 18 år oberoende förälders inkomst ska behöva stå utan fritidsaktivitet. En Islandsmodell som blir en Ålandsmodell som verkligen får med alla. Det enda sättet att få med alla, det är att göra det i anslutning till skolan, då når vi alla. Det ska finnas rörelseaktiviter och kulturaktiviteter. Ingen ska låta bli att hitta något den tycker om, det ska finnas något för alla.

Det här förekommer i allt stigande grad i våra grannländer och regioner och ursprunget kommer från Islandsmodellen och lovar gott. Det är inte gratis, det betyder en politisk övertygelse om att det här måste vi göra. Jag tror att folkhälsostrategin kommer att vara beviset för det.

Det behövs rörelse på recept som alternativ till läkemedel. Idrotten ska fortsätta att vara den integreringsdörr som den redan är idag. Alla nya ålänningar ska snabbt veta vad som gäller och vilka möjligheter som finns.

Vi ska heller inte arbeta dumt och uppfinna ett hjul som många redan uppfunnit. Vi ska vara med i nationella undersökningar, dra nytta av inte minst Folkhälsan på Åland när det gäller vetenskap, resurser och idéer. Vi ska stimulera och bejaka samarbeten över gränser, över kommungränser men också över föreningsgränser och gränser inom offentlig sektor.

Vi ska dra samhällsekonomisk nytta av hur idrotten i tiotals år arbetat gentemot turistbranschen och skapat aktiviteter som inte bara lockar ålänningar till rörelse utan även drar turister till Åland.

Vi behöver ha en fungerande arbetsmarknad där det lönar sig att arbeta och studera, just det är en stor del i arbetet med att minska socioekonomiska klyftor.

Vi ska politiskt se vinsterna med god folkhälsa för alternativet förskräcker. Folkhälsostrategin är ett levande dokument och bör ses som ett långtidsverkande vaccin som går från vaggan till graven. Målet är att skapa glädje, psykisk hälsa, vänskap, meningsfullhet, styrka, balans och positiv energi som räcker hela livet. Folkhälsostrategin bygger till stor del på förebyggande åtgärder. Det handlar om en mängd strategiska beslut där alla komponenter hänger ihop; arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur, tredje sektor, föräldraansvar, individuellt ansvar och mycket mer. Folkhälsoarbetet kommer aldrig i mål, men kan förhoppningsvis skapa förändring för så många som möjligt så tidigt som möjligt. Att informationen om folkhälsostrategin når ut brett till nyblivna föräldrar, vårdpersonal och skolor så att det bär frukt och ger ringar på vattnet. Arbetet med bättre folkhälsa behöver stort utrymme för information, kampanjer och utbildning, där betydelsen av goda levnadsvanor sipprar ut till fler och fler. Målgruppen måste vara alla de som inte får med sig de goda vanorna hemifrån, de ska kunna få dem ändå.

Det handlar om att ur alla perspektiv tänka folkhälsa på ett helhetssätt som aldrig tidigare gjorts, att ha folkhälsoglasögonen på för politiker, tjänstemän, personalchefer, arbetsledare och lärare, ja alla.

Vi kan i dessa dagar, när vi har diskuterat ett finanspolitiskt ramverk, kanske kalla detta för ett hälsopolitiskt ramverk i syfte att nå ett hälsomål. Ju bättre vi politiskt prioriterar folkhälsan, desto bättre minskar vi samhällsklyftor och socioekonomiska arvet. Vi kan uppnå lägre sjuktal, lägre kostnader och vi kan göra Åland till ett praktexempel på den gröna ön i det blåa havet där alla åldrar mår bra.

Denna folkhälsostrategi kan lyfta det demilitariserade, självstyrda Åland och göra oss unika som det mest välmående folket. Den resan har börjat och fortsätter om några månader när förhoppningsvis 30 mycket folkhälsomedvetna lagtingspolitiker tar sig an budget 2024.

Jag önskar att nästa landskapsregering ser vikten av folkhälsostrategin och sänder detta meddelande, kanske en omarbetad form, till det nya lagtinget. För det här behöver utskottsarbetas och det hinns inte med nu. Men det är ett så pass viktigt och dyrbart dokument att jag hoppas att det nya lagtinget får en ordentlig skolning i vad det innebär med folkhälsa och vad denna landskapsregering och detta lagting har tyckt. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett engagerat och bra anförande. Man känner riktigt att det här är någonting som ligger ledamoten varmt om hjärtat.

Det är bra att ledamoten lyfte upp föräldraansvaret. Det är också bra att ledamoten lyfte upp att vi måste skyddsnätet för alla som inte har föräldrar som hinner med eller som inte finns tillgängliga i sina barns liv på det sätt som de kanske behöver. De behöver både pushar och morötter för att få till sin fysiska eller kulturella aktivitet. Ledamoten var inne på det och det är alltså 60 % av ålänningar i åldern 20 plus som rör på sig för lite.

Tack, talman! Vi ska ju också minnas att det här är ju inget Ålandsproblem heller, utan det här är ju ett I-landsproblem. Alla västländer har samma utmaning. Men jag tror att vi har möjligheter att vara lite mer snabbfotade i den här utmaningen. Vi har ett PAF-system, bidragssystem till vår tredje sektor. Vi har en lyhörd landskapsregering som ansvarar för folkhälsostrategin, vi har en väldigt aktiv tredje sektor och vi har bra utbildningssäten. Vi har egentligen alla verktyg. Nu gäller det bara att skapa samordning och verkligen visa att det här behöver vi göra. Vi är 30 000 människor och jag tror att den här utmaningen att bli det mest levnadsglada hälsosamma folket, i alla fall i Norden som vi väl kan ha som utgångspunkt, så det är nåbart tack vare den här folkhälsostrategin.

Tack, talman! Ledamoten var också inne på vikten av att ha aktiviteter just efter skolan, om jag kommer ihåg rätt och även ledamot Josefsson var inne på det. Det är ett väldigt enkelt sätt att få barn och unga att våga prova på saker. Det ska vara lätt för våra barn och unga att göra saker. Där tror jag väldigt mycket på den här fritidspengen som nu är föreslagen. Man håller på att planera för det i Sverige, man har haft det i Norge. Man har det delvis i Finland, man håller på att titta på det och det finns med i regeringens Orpos regeringsprogram. Och sen har vi Island som är det slående bra exemplet. Det är klart att vi ska ha en Ålandsmodell. Jag håller helt och hållet med ledamoten i det. Jag tror också, precis som ledamoten, att det är absolut görbart.

Tack, talman! Tack än en gång minister Holmberg-Jansson. Diskuterar vi Ålandsmodellen så är det kanske bra att vissa saker får ta lite tid. Islandsmodellen var upp förra mandatperioden och det är en stor munsbit. Det är både lagstiftning, fritidspeng och utbildning av ledare och tränare. Att hitta en Ålandsmodell, vi kan vara överens om att om vi ska nå alla de barn och unga som vi vill nå så måste det ske via skolan för annars får vi ingen täckning av den här klyftan som finns idag. Och ska det ske via skolan så behöver det ske efter skoltid som en anslutning och då ska det finnas ett litet aktivitetssmörgåsbord beroende på vad man är intresserad av just då. Ingen ska kunna bli nekad att vara med, för den här fritidspengen, som man sedan politiskt får ta ställning till storleken på, så ska garantera att alla kan göra någonting på sin fritid. Det är nog den stora nyckeln. Jag tror att vi kommer att kunna få stor, stor PR för (… taltiden slut).

Folkhälsostrategin är ett gediget dokument. Det finns otroligt mycket matnyttigt här. För första gången, som har påpekats här, så kartlägger vi ju hur det ser ut. Vi kanske har trott att det har varit bra, men det har inte varit det egentligen när det gäller vår folkhälsa.

Jag skulle ändå vilja ta upp en speciell sak som ledamot Holmberg tog upp i sitt anförande och det var rörelse kopplat till psykisk ohälsa och där finns det också otroligt mycket att göra. Det har kommit väldigt, väldigt mycket forskning de här senaste fem åren. Rör man på sig och motionerar så har det stort genomslag på psykisk ohälsa, lättare depression, ångestsymptom. Och det här är också ett budskap att förmedla till de unga människorna.

Tack, talman! Det är precis så. Det är inte någon enskild forskare i något enskilt land som har hittat det här sambandet mellan aktivitet, rörelse och psykisk hälsa eller ohälsa, utan det finns många. Allt visar i den riktningen. Det är detta som gör det så hoppfullt också. Det är ju inte någon raketforskning egentligen. Det gäller att alla använder sig av goda vanor, god sömn, god kost och någorlunda god aktivitet, rörelse. Rörelse behöver inte kosta någonting om man inte vill. Det kan vara en enkel promenad, det kan vara att cykla till eller från skolan eller jobbet. Man behöver inte rida, spela tennis eller golf, utan det kan vara väldigt, väldigt basic. Enkla goda vanor är grunden.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det här är ju ett mycket viktigt ämne. Jag brukar roa mig ibland med att läsa Finlands regeringsprogram. Den näst sista punkten, nummer elva, i regeringsprogrammet för hela landet har som rubrik Att sätta Finland i rörelse. Där går man igenom vissa fakta som är intressanta för oss också. I landet anses den här minskade rörligheten och den minskade fysiska aktiviteten hos befolkningen kosta ungefär 3,2 miljarder euro på årsbasis. Och tar man då den här delen på 0,5 % av det så kommer vi till 16 miljoner skäl för oss att verkligen fundera på det här.

Det är ju jättebra att vi funderar på en strategi, få folk i rörelse och få folk fysiskt aktiva. Vi har många olika saker som man kan göra. Man kan underlätta för idrott och man kan underlätta för kultur. Man kan underlätta för jakt, fiske och motion överhuvudtaget.

Obunden Samling står fast vid att det är jättegoda idéer. Det är förstås någonting som jag tror att vi alla kan enas om.

I Finlands regeringsprogram finns det 16 punkter med konkreta förslag. Vi ska titta på dem och vi ska låta oss inspireras av dem. Jag konstaterar att vi redan har många bra organisationer. Jag brukar i synnerhet tänka att Ålands Idrott gör ett viktigt arbete och att vi ska stöda dem i att bli ännu bättre på att göra det som de gör, det vill säga fördela pengar till organisationer. Bland annat tycker jag att olika idrottsevenemang och även kulturevenemang kan få en del av det stöd som från början i praktiken kan härledas till våra PAF-pengar. De används då på klokt sätt om det kan få folk fysiskt aktiva.

Med detta så har vi sagt våra ord om den här folkhälsostrategin. Tack, talman!

Tack, talman! Jag är glad att Obunden Samling genom ledamot Måtar också för fram förståelsen att det är nog faktiskt nu som vi måste göra någonting för att också klara av utmaningen framåt. Vi ska se till att vi vuxna håller oss friska så länge som möjligt och den grunden sätts bland våra barn och unga genom att ha bra möjligheter till någon fysisk aktivitet.

Jag har också läst om åtgärderna som finns i programmet. Mycket lyfter regeringsprogrammet i Finland lyfter upp och vi har ju väldigt mycket av det i strategin redan som förslag. Det är bra att se också från de som har mycket resurser angående forskning och också evidens. För det har jag lärt mig i arbetet med en landskapsläkare, utan evidens och statistik så kan man inte föra fram något förslag.

Tack, talman! Ja, vi har samma uppfattning i den här frågan. Det är jättebra. Som sagt, kan man ta goda idéer både härifrån och därifrån så är det ju bra. Att börja från början, börja med barnen så är jätteviktigt, men nog också över hela fältet. Även äldre personer kan börja med fysisk aktivitet. Det är aldrig för sent så att säga.

Tack, fru talman! Tack till minister Holmberg-Jansson för ett bra arbete, både demokratiskt med många partier inblandade och förstås med en stark kompetens i landskapsläkare Lönnroth som jag har förstått att har hållit i pennan här. Programmet är både välformulerat, omfattande och har ett bra upplägg. Det som jag har att säga får mera ses som reflektioner att ta med sig i det fortsatta arbetet.

Hälsa, det förebyggande arbetet, insatser av olika slag och kunskap och förmåga att ta hand om sig själv är ju ändå djupt grundat i vilka förutsättningar man har från början. Mycket handlar om socioekonomiska utgångspunkter. Har man ett starkt socialt kapital i sitt hem och kommer man från ett hem där det finns resurser, både finansiella och andra resurser, så har man bättre möjligheter att både sköta sin hälsa och sin skolgång och så vidare. Vi får inte glömma bort det här perspektivet för det präglar verkligen det mesta. Sen är ju skolan en fantastisk plats när det gäller att utjämna skillnader och klyftor i samhället och ge alla barn lika möjligheter.

Jag skulle ändå vilja ge några perspektiv. Gällande barnfattigdom så har vi ännu fortsättningsvis mycket att göra. Andelen barnfamiljer på Åland som lever i risk för fattigdom har ökat sedan 2001. Även Rädda Barnen påpekar att det är otroligt viktigt både för fysisk och psykisk hälsa. Begränsade utbildningsmöjligheter, färre aktiviteter leder till ökad risk för utsatthet i vuxen ålder. Jag tror att vi måste vara vaksamma vad som händer med barnfamiljernas ekonomiska situation, särskilt om de försämringar träder i kraft på Åland som har aviserats också i riket, särskilt när det gäller försämringar för personer som blir utan arbete. Här är det väldigt viktigt att Åland bibehåller nivån på transfereringarna till utsatta familjer så att vi inte får ännu fler barn som hamnar i en oönskad fattigdomsfälla och där det är svårt att komma upp.

Målet att minska våld i nära relationer är viktigt. Men man kanske också borde fundera över hur våld i nära relationer drabbar barn och hur man hanterar det så att man har en nollvision och ett uttalat mål. Inga barn ska utsättas för våld eller uppleva våld i ett hem. Att uppleva våld som barn har både långvariga och skadliga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det här är ett väldigt viktigt område.

Motion har lyfts fram. Det håller jag helt med om. Det är viktigt på alla sätt och vis. Jag vill påminna om att det finns olikheter idag på gymnasialstadiet mellan yrkesgymnasiet och lyceet när gäller antalet schemalagda timmar för idrott och hälsa. Jag tycker att man ska titta på det här. Det är väldigt viktigt att de som ska jobba inom vården, i verkstaden, som frisörer och inom IT där man sitter många timmar framför datorn, att de också får möjlighet till idrott och hälsa i skolan. Jag hoppas jag att man kan göra en genomgång kring detta och försöka hitta en större jämlikhet.

Det finns ett mål att förbättra tillgång på vård och omsorg i avlägsna områden som i skärgården eller ytterskärgården och att ha en jämlik och högkvalitativ barnomsorg och skola och även tillgång till idrotts- och andra fritidsaktiviteter på lika villkor i randområden, ytterskärgård. Det är en ambitiös ambition. Jag håller med om att det är otroligt viktigt att också barn i skärgårds- och landskommuner får tillgång till både kvalitativ skola, barnomsorg och fritidsaktiviteter på lika villkor. Men det är en bra bit att gå. Det är inte så att det är på lika villkor idag. Möjligheterna är väldigt begränsade. Man måste kanske börja jobba mycket mera med digitala redskap för att kunna ge undervisning i musik. Det är svårt att spela fotboll om man är väldigt få och inte får ihop ett lag. Utmaningarna finns inom det här området, jag stöder de fullt ut, men jag vill påtala svårigheterna.

Sen det här med delaktighet, tillit och inflytande både över sin egen livssituation men också känslan av att kunna vara med och påverka. Det finns ett starkt samband mellan det och människors hälsa och hur man upplever sin både fysiska och psykiska situation. Man behöver också koppla det här med folkhälsa och till känslan av att kunna påverka både sitt liv och sitt samhälle, särskilt i tider av val.

En annan reflektion ytterligare. Jag har bara två kvar, fru talman. Den ena handlar om arbetsmarknaden. Vi tillbringar väldigt mycket av vår tid på vårt jobb. Jag kan se i statistiken att den psykiska ohälsan är stor bland människor i arbetsför ålder. Det betyder att det måste i många fall vara kopplat till arbetsmarknaden. Vi har en arbetsmarknad som är alltmer pressad av ekonomiska realiteter och där människor tänjer sig nästan i spagat för att kunna klara av att orka i sitt arbetsliv. Jag skulle vilja knyta samman perspektiven kring det här med välmående och trivsel i arbetet med folkhälsoperspektivet, så att man också tar med det.

Jag stöder fullt ut att Åland behöver en ungdomslag, men jag tror att den behövs av flera skäl än rätten till fritidsaktiviteter. Om man tittar på den finländska ungdomslagen så är den ganska bred i att reglera ungdomars rättigheter. Den handlar både om delaktighet, påverkansmöjligheter, den handlar om ungas uppväxt och levnadsvillkor och förstås också om att tillgodose deras rättigheter och så vidare. Jag hoppas att man på Åland också, om man nu stiftar en ungdomslag vilket jag tror att vi behöver göra, har ett ganska brett perspektiv men där fritidsaktiviteter också kan ingå. Tack, fru talman!

Tack, talman! Jag håller helt med ledamot Gunell när det gäller Ålands gymnasium. Det är en stor skillnad och har varit det länge, kanske hela tiden i den fysiska fostran, mellan idrottslektionerna på yrkesgymnasiet och idrottslektionerna på lyceet. Vi kan ju också dras till minnes att det går att bedriva en elitsatsning i idrott för det är mycket lättare om du går i lyceet än om du går i yrkesgymnasiet. Det finns en skillnad och så ska det ju inte vara. Jag vet att förra perioden så satt jag med i gymnasiestyrelsen och vi tittade på det där. Jag vet att idrottslärarna på yrkesgymnasium var frustrerade för de ville gärna komma åt dem, det såg ju behovet. Men det var då väldigt problematiskt. Det är LIA-perioder och andra saker som gjorde det omöjligt. Men det är en fråga som borde lösas. Alla behöver ha en god fysisk fostran för att klara sig i ett yrkesliv, inte minst de yrkeskategorier som utbildas i Ålands yrkesgymnasium. Det här är någonting som man borde ta fasta på. Det ska inte finnas den här klyftan beroende på var (… taltiden slut).

Jag tackar för det stödet. Jag tror överlag att det är väldigt viktigt, jag menar, hela Norden är i brist på yrkesutbildade människor, att vi satsar lika mycket på båda grupper. Båda är ju jätteviktiga och båda behövs. Men ska man orka i ett arbetsliv så är det ju helt avgörande att man har rutiner för motion så att man både bygger muskler och uthållighet och också den psykiska hälsa som man behöver för att klara ett krävande arbetsliv.

Tack, talman! Man behöver också titta här och nu, för det finns också fakta och studier på att om du rör på dig så har du lättare att uppnå goda studieresultat eller bättre studieresultat. Det finns till och med skolor runt om oss som har tagit bort en teoretisk lektion för att sätta in en fysisk aktivitet istället, enbart för att få igång hjärnan och få bättre studieresultat. Det finns det fakta på. Vi kan också konstatera att det skulle vara viktigt i yrkesgymnasiet av den orsaken, men också för att bli starkare i sitt kommande arbetsliv. Rörligheten är viktig. Jag tror också att det hänger ihop med den psykiska ohälsan på arbetsmarknaden. Jag säger inte att man kan generalisera, men jag tror att skulle vi få igång en fysisk rörelse och kanske en kulturell rörelse också om vi säger så, så skulle också den psykiska ohälsan snabbt minska på Åland. Det handlar också om ett individuellt ansvar att sköta om sig och ha de där goda vanorna. Allt hänger ihop.

Vi är eniga här, tror jag. En timme idrott kan vara en investering i lärande här och nu samtidigt som det är en investering i ett hälsosammare liv, också i det långa perspektivet. Jag tror att det är viktigt att de här frågorna kring just idrott och hälsa och tillgången till det görs så jämlik som möjligt mellan de olika studieinriktningarna. Jag förstår att det kan schemamässigt vara mycket krävande att hitta timmar till allt, särskilt om man har mycket praktikperioder och sådant. Men det får heller inte bli som den här gruppen med datatekniker som hade en timme schemalagt på en hel termin. Så får vi inte ha det i vårt samhälle.

Tack, talman! Vi är nog alla överens här tror jag att det måste finnas en möjlighet att få till idrott under en skoldag.

Jag satt och tittade på lite staplar. Hälsa i skolan för 2021, det nya resultatet borde komma nästa vecka. Men Hälsa i skolan 2021 så där ser man att andelen skolelever som rör på sig minst en timme per dag så är det faktiskt bara 14 % av dem som går i gymnasiet och de som går i yrkesgymnasium ligger på 17 %. Kanske att de är duktigare på att röra på sig på sin fritid. Man har kanske mera arbete efter skolan när man går i gymnasiet, i lyceet. Så kan det vara, jag vet inte.

Men det är också bra att vi har de här diskussionerna. Vi budgeterar 100 000 euro för kultur, fritid och sport.

Jag får återkomma i nästa replik.

Oavsett vad ungdomarna gör på sin fritid så är det ändå en fråga om vad skolan ska erbjuda. Är det viktigt att skolan bygger in de här timmarna av rörelse under en skolvecka? Eller ska man lämna det helt och hållet åt fritiden så att man får bestämma själv och sköta det utanför skolan? Men vilket man än går in för så borde modellen vara så jämlik som möjligt.

Tack, talman! Ja, vi är överens. Vi budgeterade 100 000 för kultur och 100 000 för idrott som kommunerna kunde söka. Jag tror inte att ministern ännu har fattat besluten, men jag vet att det var trögt att få in ansökningar från kommunerna. De kom sedan precis dagarna före de skulle vara inne och det kanske alltid är så, jag vet inte, att det ska komma i sista minuten. Jag tycker ändå att det visar på att vi kanske måste sätta lite mera tryck på kommunerna att ordna de här fritidsaktiviteterna. Och är det så att det behövs en ungdomslag så kanske det är så. Men jag hoppas på att kommunerna, i och med vi lyfter det här i folkhälsostrategin nu, också inser att det här är någonting som är väldigt smart för kommunerna att göra. De får barn och unga som mår mycket bättre. De kanske behöver sätta mindre resurser på assistenter och på oroligheter i klasserna för att barnen rör på sig. (… taltiden slut).

Jag tycker också att man borde ha en bättre uppföljning gällande landskapsandelar som tilldelas kommunerna just för idrotts- och fritidsaktiviteter och också för kultur till barn och ungdomar och att de faktiskt används till det. Det har även här i valdebatten varit diskussion om kultur för äldre. Det är också en stimulans och en folkhälsofråga, att de äldre får tillgång till kultur på äldreboenden. Jag tycker att det är lite snålt hållet i dagsläget från kommunalt håll med att bjuda på de här välmående karamellerna.

Talman! På temat ekonomisk utsatthet så kan vi läsa på Ålands Radios hemsida idag om hur kombinationen av inflation och hög ränta pressar de åländska hushållen. Egentligen är det väl så att den stärkning av grundavdraget som vi gjorde här för ett år sedan var ju en sällsynt bra idé för att stärka hushållens ekonomi och för att arbete ska löna sig. Eller hur?

Jag är inte helt säker på att det är de helt rätta åtgärderna för att komma åt just de här familjerna som har det allra svårast. Jag håller med om att det är mycket ekonomiskt pressande situationer för många hushåll. Det kommer säkert att bli en tuff höst och år här för många som har investerat i stora hus och har höga räntekostnader till exempel. Men åtgärderna för att komma åt till exempel barnfattigdom så tror jag att minister Valve, som tidigare också varit socialminister, känner till att man behöver rikta på ett annat sätt.

Jag noterade ledamoten Gunells skepsis mot grundavdraget. Jag vill påminna om att Socialdemokraterna, av oppositionspartierna, stödde den åtgärden ifall det har glömts bort.

Vad gäller det övriga resonemanget i ledamoten Gunells anförande, frågan om hur man får ungdomar i rörelse så hade vi förmånen att göra ett studiebesök hos Ålands Idrott och vi diskuterade den frågan också. Hur kan man sänka tröskeln för att få den där ungdomen att röra på sig, den som sitter framför skärmen och knappt vill gå ut ur huset? Svaret som vi fick där då var att all form av stimulans är godo. Om målet är att uppmuntra våra unga att röra på sig så kan det vara jättebra med lite pianospelande eller bild och form för då är kompisgängen likartade och tröskeln sänks för att komma i rörelse. Och det stöds av forskning, det tycker jag är viktigt. (… taltiden slut).

Självklart stödde vi en ökning av grundavdraget eftersom det gällde ju en skattelättnad till många grupper som är i behov av det. Däremot så tror jag att om man ska hjälpa familjer i en särskilt socioekonomisk grupp så krävs det en hel palett av olika åtgärder för att komma i hamn med det. Särskilt aktsam tycker jag att man behöver vara ifall det blir försämringar i föräldratillägg och bostadsbidrag som kommer från rikshåll och där vi själva inom självstyrelsen har rätt att bestämma annorlunda. Jag hoppas att vi hittar en majoritet för att bibehålla en god nivå på de här transfereringarna också även inom nästa lagtingsperiod.

Tack, fru talman! Det är väldigt välkommet med en gedigen folkhälsostrategi som ger en bild av och insikt i folkhälsoläget på Åland. Som alltid med strategier så är det ju viktigast vilka åtgärder som sen följer av strategin. Det som vi från Hållbart Initiativ uppskattar med den här strategin är att den sätter ett hälsofrämjande perspektiv på hela samhället. Att främja befolkningens hälsa ligger ju inte enbart på social- och miljöavdelningen inom landskapsregeringen. Det ligger på många aktörer i samhället och naturligtvis inte minst på individen själv.

När man arbetar fram åtgärder från det offentliga för att stärka folkhälsan så är det viktigt att ha i åtanke att det inte alltid kräver stora dyra satsningar. Låter man folkhälsoperspektivet genomsyra varje politisk sektor så kan även till synes små åtgärder här och där leda till en förstärkning på det stora hela.

Från Hållbart Initiativs sida har vi under hela mandatperioden understrukit vikten av en attraktiv och fungerande kollektivtrafik. Som vi ser det är kollektivtrafiken folkhälsobefrämjande. Inte bara för att man rör sig mer genom att gå till och från bussen i stället för att åka bil från dörr till dörr, utan också för den sociala samvaron som kan uppstå när man använder kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ringar alltså in åtminstone två faktorer som nämns som särskilt viktiga i folkhälsostrategin. Människan är ju en social varelse som behöver röra på sig. En attraktiv kollektivtrafik som på riktigt blir en del av ålänningarnas vardag främjar folkhälsan.

Det finns också åtgärder som man kan vidta för att främja vardagsmotionen kopplat till kollektivtrafiken. Man kan till exempel bygga attraktiva busshållplatser med cykelparkeringar som innebär att även folk som bor lite längre bort från busshållplatsen kan cykla till bussen och sedan pendla till jobbet.

Talman! En annan sak som kanske åligger kommunerna mer än landskapsregeringen, men som ändå ingår i folkhälsokedjan, är hur vi planerar våra gemensamma utrymmen. Då menar jag också utrymmen ute. I kommunerna finns det goda möjligheter. I stället för att satsa stora pengar på bara enstaka lekparker så kan man placera ut olika hinderbanor till exempel tunnlar, rep och stubbar att balansera på längs populära vandringsleder. På det sättet främjar man familjens gemensamma promenadkultur. Det är något som vi i Hållbart Initiativ i Mariehamn kommer att föreslå inom stan. Familjen kan samtala medan de tar sig an de fysiska utmaningar som finns längs vägen. Det främjar hela familjens rörelse. Samtidigt är det förstås viktigt att alltid säkerställa att de offentliga miljöerna är tillgänglighetsanpassade så att de blir tillgängliga för alla. Alla ska ha möjlighet att använda sig av våra gemensamma aktiva utemiljöer.

Talman! Under pandemin såg vi, av ganska naturliga skäl, en boom när det gäller att röra sig i de åländska naturreservaten. Också ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att skapa nya naturreservat samtidigt som vi utvecklar de befintliga naturreservaten så att de har attraktiva vandringsleder, god information längs vägen och så vidare. Detta är något som befrämjar motionen, men man kan också lägga till att en vandring i våra naturreservat ökar välbefinnandet generellt eftersom det stärker människans kontakt med naturen och genom att man lär sig mera om naturen.

Jag vill också här slå ett slag för kulturen och konstens inverkan på folkhälsan. Det är inte bara för att kreativiteten är hälsobefrämjande och att man får delta i olika aktiviteter som främjar olika delar av ens intressen och kreativitet, utan också för ensamheten. Det finns ingenting som är så toxic, som är så giftigt som en ofrivillig ensamhet och där spelar kulturevenemang och konstevenemang en stor roll för de som som kämpar med ensamhet.

När det gäller att stärka den psykiska hälsan bland våra ungdomar så menar Hållbart Initiativ att vi måste fortsätta stärka insatserna när det gäller HBTQIA+personer och regnbågsfamiljer. Man kan bara ana vilken press och stress det skapar för en ung människa som känner sig osäker på sin sexualitet. Jag kan ta mig själv som exempel, när jag gick i högstadiet så fanns det inte en enda homosexuell i hela skolan. Det är klart att det fanns det, men det var helt enkelt ingenting man var öppen med som tonåring för 25 år sedan. Det kunde i sin tur leda till andra utmaningar och psykisk ohälsa. Tack och lov har läget förbättrats vad det verkar. Men vi ska inte vila på lagrarna och tro att det är helt oproblematiskt i dag. Vi ser ännu i dag, 2023, stora utmaningar och mycket fördomar kring bland annat transpersoner och deras situation. Hållbart Initiativ föreslår också att vi ska ta fram ett åländskt åtgärdsprogram mot mobbning och ett åländskt åtgärdsprogram mot sexuella övergrepp. Det är viktigt rent generellt kopplat till folkhälsan att kunskapen ökar om sexualitetens betydelse för vårt välmående och också så att vi blir mer klara över var våra gränser går. När invaderar en person en annan persons privata sfär? Det är hemskt att många ungdomar vittnar om problem med sexuella övergrepp och trakasserier. Vi måste öka respekten för varandras gränser!

Talman! Det finns ofta en risk när man talar om vissa samhällsutmaningar att man vill skjuta mer och mer ansvar och arbete till skolorna. Hållbart Initiativ vill se mer fysisk aktivitet i skolorna. Men det behöver inte automatiskt betyda att det behövs alltför många fler gymnastiktimmar. Det handlar mer om att inkorporera den fysiska aktiviteten i den övriga undervisningen. Finns det flera lektioner som man kan ha utomhus så att man rör sig samtidigt som man lär sig? Kan man ta flera korta pauser under en lektion och röra på sig en stund? Kan man hålla vissa föreläsningar som promenadföreläsningar? Detta är små enkla exempel på hur man kan och bör ta in den fysiska aktiviteten mer i den ordinarie verksamheten.

När det gäller utbildningen kring fysisk aktivitet, gymnastik och så vidare så vill jag slå ett extra slag för att kroppen är mer avancerad än att den bara behöver röra på sig. Det behöver inte vara bollsporter alltid. Det behöver inte vara tävling alltid. Det måste vara lustfyllt. Kroppen är en avancerad apparat där både psyke och fysik hänger ihop, både kropp och själ ska vara med i ekvationen. Därför måste vi också vara medvetna om andningens betydelse till exempel. Andningen är nyckeln till kroppens välbefinnande. Den hjälper oss att slappna av när vi är stressade. Vi ser att stressade människor har en tendens att andas väldigt ytligt och får antingen för lite eller för mycket syre i sig. Det är också viktigt att nämna rösten. Rösten är ett av våra absolut viktigaste instrument, inte bara för fysiskt välbefinnande utan också förstås för kommunikationen i arbetslivet.

En annan aspekt som rör skolorna är ju maten. Jag tänker inte gå in och kommentera skolorna eller de offentliga kökens menyer, även om vegetarisk mat är viktig. I stället vill jag lyfta kopplingen till maten, att barn och ungdomar främst förstår var maten kommer ifrån. Även om vi på Åland har närhet till lantbruk och landsbygd så finns det barn och unga som inte har en direkt koppling till hur maten blir till. Här på Åland, där vi har så nära till lantbruk och landsbygd, så borde det vara relativt lätt ordnat. Känner man från tidig ålder till var maten kommer ifrån, vet man vad maten innehåller, vad man bör äta mycket av och vad man kan ta lite mindre av, så har man bättre förutsättningar för en sund kosthållning under resten av livet.

Talman! Hållbart Initiativ står för en politik där vi återkommande sätter ljuset på den generella hetsen, stressen och pressen i vårt samhälle. Vi har detta presterande, detta statusjagande och denna produktionsiver där man ska hinna mer och mer. Tiden blir dyrbarare och dyrbarare. Hetsen, stressen och pressen är en av vår tids stora utmaningar. Problemet är svårt att komma åt. Det finns inte bara en åtgärd som löser det problemet, det kräver en hel palett. Från Hållbart Initiativ för vi fram att vi borde införa ett omställningsstöd för folk som vill byta jobb mitt i karriären. Man kan bara tänka sig hur jobbigt det är om man har fastnat i ett ekorrhjul som man inte trivs i, men man saknar de ekonomiska musklerna eller de praktiska möjligheterna att komma ur det. Att sitta i ett ekorrhjul som man inte trivs i riskerar att leda till ett osunt leverne och dålig psykisk hälsa.

Sammanfattningsvis, talman, vi i Hållbart Initiativ är nöjda över att det nu finns en folkrörelsestrategi. Vi tycker att det är trist att vi inte hinner utskottsbehandla den med tanke på alla de viktiga frågor som finns i strategin. Vi borde få fördjupa oss ordentligt i dem, men vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen av åtgärdsförslag och program. Tack, talman!

Tack, talman! Tack för ett bra anförande. Jag tänker på den så kallade Ålandsmodellen. Det är ju inte så att det är lärarna i skolan som ska sköta om detta, få ännu fler arbetstimmar och bli belastade ännu mer. Tanken med Ålandsmodellen är att den ska vara i anslutning till skoldagen för att få med alla och där ska speciellt tredje sektorn och föreningar erbjuda diverse saker, både kultur och fysisk aktivitet.

Sedan när det gäller infrastrukturen så håller jag helt med. Det finns mycket att göra på Åland. Varje gång vi gör en infrastrukturell satsning, om det sen är en skolgård, en vandringsled eller vad det än må vara, så borde vi tänka rörelseaktivitet. Det gör man på många andra ställen och har börjat göra, för det blir en naturlig del av vardagen för dem som rör sig där. Till exempel i Danmark har man börjat göra bilparkeringen, när föräldrar skjutsar sina barn till skolan, 300-400 meter ifrån skolan för att barnen ska tvingas gå en liten bit i alla fall.

Tack, talman! Ja, jag håller med ledamoten Holmberg. Det behöver inte handla om så mycket dyra pengar i sig när man gör de här satsningarna. Det handlar om att man tänker till och försöker få den här helhetsbilden, också med informationsskyltar om djur och natur och så vidare. För vi människor har ju en tendens att när vi lär oss mera om någonting så får vi också en ökad förståelse för det. Det handlar om att vara kreativ där och tänka vad man kan göra bättre.

Tack, talman! Sen är det på något sätt som att vi krånglar till det. Dagens människor krånglar till det. De basala sakerna som var naturliga i en vardag förut var att man promenerade på jobb eller cyklade på jobb eller speciellt promenerade eller cyklade till skolan. Visst, det är många som cyklar på jobb idag, det ser vi på cykelparkeringshuset här vid lagtingshuset. Men ändå så har cyklingen i Norden bland barn och unga minskat med hälften på 30 år. På 30 år så har det minskat med hälften när det gäller att gå eller cykla till skolan. Det är hälften färre som gör det. Det är ju jätteoroväckande. Det var ju i princip gratis och det var liksom en naturlig del av den dagens fysiska aktivitet. Vad ersätter man det med? Ingenting för många eller så blir det en arrangerad aktivitet på kvällen. Men det naturliga försvinner och där finns det nog också ett föräldraansvar att ta när det gäller att ta sig till exempel till och från skolan eller fritidsaktiviteterna.

Tack, talman! Jag håller helt med. Det är skrämmande siffror på hur lite barn och unga rör sig och hur lite barn och unga är utomhus. Det är framgångens baksida med utvecklingen. De tekniska hjälpmedel som finns att förflytta sig, alltifrån elsparkhjulingar till moppebilar, har på något vis bidragit till den delen av en osund utveckling. Det blir för lätt att slippa använda de egna benen. Jag tänker på det ibland - med risk för att låta äldre än vad jag är, jag har ju trots allt ändå faktiskt fyllt 40 - men när jag var tonåring så fanns inte på kartan att jag skulle få skjuts, utan jag måste nog cykla själv. Det har skett någon slags förändring i mentaliteten.

Talman! Det har ju skett en väldigt stor förändring i mentaliteten, inte minst under senaste pandemi då man verkligen kunde säga att ute är det nya inne. En del av oss fick ju uppleva lite udda upplevelser som ett kommunfullmäktigemöte på en idrottsplan och så. Men jag har aldrig någonsin motionerat så mycket som under pandemin, gått så mycket på vandringsleder, spelat så mycket frisbeegolf och varit för mycket ute. Jag tror att det är klokt generellt av Åland att planera för möjligheter till mera utomhusaktiviteter, mera utomhusturism för att du tryggt ska kunna ta en löptur ner till Nåtö och Järsö och tillbaka. Jag tror det ligger mycket i det.

Tack, talman! Jag håller helt med ledamoten Valve. En av de få positiva saker med pandemin var ju att det verkade som om många av oss hittade ut på ett annat sätt än tidigare och också hittade nya ställen på Åland som vi inte hade besökt förut. En tanke är att vi sitter ju väldigt mycket och det finns en viss fyrkantighet också inom offentlig sektor. Man sitter väldigt mycket på kontoret och framför datorn. Men det finns ju faktiskt möjligheter att också där försöka främja en kreativitet så att man kan ta promenadmöten. Varför inte ha ett fullmäktigemöte utomhus -jag tyckte att det lät spännande - eller vad som helst där man gör någonting annat än att sitta just i den här 90 graders vinkeln, för då stryper hela man kroppens flöde 8 timmar om dagen.

Ledamot Röblom har helt rätt. Vi sitter väldigt mycket. Faktiskt är det så att vår talman utmanade oss att ta en promenad i Tullarns äng. Vi vet alla att förändring startar med oss själva. Vi har pratat en timme om motion. Jag tycker att det är dags att vi börjar motionera. Jag utmanar utmaningen, jag tänker bege mig ut i Tullarns äng nu och den som vill hänga med får göra det.

Den här talarstolen är tyvärr inte portabel, men när jag kommer ner från den så kan jag göra ledamoten sällskap.

Talman! Jag uppskattade ledamoten Röbloms anförande till de allra största delarna, kanske inte den där delen där han nödvändigtvis måste poängtera att det var ett kvartssekel sedan vi gick i högstadiet, men i övrigt var det inspirerande och bra.

Jag funderade på frågan kring ensamhet och just vikten av att det finns en väldigt stor bredd i aktiviteter. Alltså både de stora lagidrotterna och de stora körerna men även sammanhang där de som inte känner sig så trivsamma i de stora grupperna också har möjligheter. Det kopplar ju tätt ihop med det som vi tidigare har diskuterat, ledamoten Valve var med i den gruppen, nämligen spaningen om nördturism. Där har discgolfen varit en jättestor framgångssaga och det potential som finns inom det skrået med allt nörderi som är fantastiskt runt omkring i världen.

Talman! Absolut, jag tror mycket på nördarnas kraft. Även fast man lockar hit en liten del av världens nördar så är det för åländska mått mätt ganska stora mängder människor.

Men just den här ensamheten som jag nämnde, det går väldigt fort för en människa som är påtvingad ensam att få problem med sina egna tankar och problem som växer sig jättestora och allt möjligt. Vi mår inte bra av det. Och där är ju kulturen en otroligt viktig hälsobefrämjare. Dessa kulturyttringar som innebär att man samlas på en plats så innebär ju ett tryggt forum för en människa som annars är mycket ensam att ta sig dit och känna mänsklig närvaro. Det om någonting är ju en hälsoinsats.

Talman! Ledamoten talade också om det trista att vi inte kan utskottsbehandla det här ärendet, så är det ju förstås på alla sätt och vis och det går inte att göra någonting åt. Det som är trist är att den här typen av strategier är en av de viktigaste sakerna för oss som folkvalda och är väldigt kunskapshöjande för oss alla. Så jag tycker vi behöver fundera på det där. Jag har det första anförandet på måndag. Jag har för avsikt att prata med ansvarig minister om vi kanske kunde lägga till ärendet att landskapsläkaren kunde hålla en fortbildning för det nya lagtinget sen i ärendet så att man kan få en genomgång av det på bredden då.

Tack, talman! Tack för förslaget. Jag understöder det direkt. Jag tycker att det är viktigt att viktiga dokument förs över till nästa lagting. Rent allmänt så håller jag med ledamoten om att sådana här strategier och meddelanden om viktiga samhällsfrågor så där borde utskotten mera ta den funktionen också. I samband med ett ärende skulle man fördjupa sig i frågorna och sedan vidareförmedla det till partigrupperna. Då bygger vi också hela tiden mera kunskap i det här rummet så att vi kan hålla en upplyst och förhoppningsvis god debatt.

Tack, fru talman! Jag vill för min del också bara säga att jag tycker ledamoten Röblom höll ett mycket bra anförande och han lyfte också många viktiga grupper och perspektiv på de här frågorna där man kanske måste anstränga sig lite extra. Särskilt vill jag också understryka behovet av kultur och motion för äldre. Jag var med i Mariehamns stad för länge sedan och initierade det som heter "kultur på dagtid" dvs. om man äldre till exempel eller hemma med barn eller arbetslös så kanske man inte vill gå på kvällarna, när det är mörkt och sådär, utan det skulle kunna finnas kulturaktiviteter som erbjuds på dagtid. Det är både gemenskap och främjar både tänkandet och välmående på så många viktiga sätt.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för det inlägget. Jag håller med naturligtvis. Om vi ser framåt så finns det ju en viss förstelning i att man skapar upplägg som bygger på den här 9 till 5 tillvaron och att det ska passa alla. Det är långt ifrån alla människor som lever sina liv så. Jag tänker också på dem som arbetar natt på sjukhus och så vidare och som kanske alltid missar kulturupplevelser och annat som ordnas. Så att också föra in det perspektivet, att skapa och erbjuda de här möjligheterna med den flexibiliteten så tror jag att vi kommer att bli nödgade till mer och mer, och det är ju bara till fromma för samhället.

Bara en sista kommentar. Att ha motion för barn och unga som inte är kopplat till prestation, det tror jag också att är väldigt viktigt. Vi vill gärna främja att Åland skulle ta fram en cykelstrategi. Om man åker till Köpenhamn så ser man hur otroligt många som kan färdas med cykel till sina arbeten till exempel. Där har vi mycket att göra på Åland, både fler cykelvägar och andra åtgärder för att främja cykling. Vi ser ju också utanför skolorna idag att det är många som kommer med elmopeder och elbrädor som man står på istället för vanliga traditionella cyklar som har sina förtjänster.

Jag vill inte låta konservativ. Men jag nämnde redan att cykla till skolan så var en självklarhet för mig. Jag håller med Gunell om att det har sina förtjänster.

Det är jätteviktigt att slippa prestationen i gymnastiken i skolan till exempel. Jag minns väldigt väl hur jobbigt jag tyckte att det var, för att tillåta mig att vara lite anekdotisk, att man skulle väljas ut i två lag och sen skulle man spring runt med den där bollen. Det passar inte alla att röra på sig på det sättet, även fast lagsporter har sina fördelar på andra sätt. Det finns andra lustfyllda sig att röra sig som inte behöver handla om prestation.

Nu avbryts behandlingen av folkhälsostrategin och fortsätter vid ett senare plenum, antagligen på onsdag. Vi återkommer till det.