Remissdebatt
Förslag till fjärde ändring av budgeten för år 2024 BF 2/2024-2025
Mats Perämaa Anförande | 13:07
Herr talman! Landskapsregeringen levererar nu sitt förslag till fjärde ändring av budgeten för år 2024. Här finns säkerligen några politiskt intressanta frågor som jag ska presentera och redogöra för i den ordningsföljd som ärendena nämnts under den allmänna motiveringen.
Nytt anslag för kompensationer till kommunerna gällande Ukrainaflyktingarna, till den del så kommer vicelantrådet att presentera åtgärder som landskapsregeringen har valt att gå in för. Jag kan också konstatera att landskapsregeringen föreslår vissa ändringar av hur PAF-medel ska kanaliseras för fritidsverksamhet till ungdomar. Vicelantrådet kommer att presentera landskapsregeringens tankar kring det på samma gång.
Sedan föreslår landskapsregeringen vissa bokföringstekniska åtgärder för att slutföra avvecklingen av riskkapitalbolaget Ålands Utvecklings AB. Tidigare beslut har fattats under flera mandatperioder som leder till den här slutknorren. Siffrorna sätts i ordning så att bolaget kan likvideras. Det har bland annat budgeterats för en avskrivning av ett lån till bolaget, ett lån givet av landskapsregeringen. I samband med denna ändringsbudget ska det också täcka en nedskrivning av de tillgångar i form av aktier som har funnits i bolaget, samt en post som leder till att landskapsregeringen kan infria landskapsgarantier om 80 000 euro gentemot bolaget Gesterby mjölk som har försatts i konkurs denna höst.
Sammantaget leder dessa ändringar till en kostnadspost på 1 225 000 euro. Det handlar i hög grad om bokföringsteknik, vilket inte innebär att pengar ska utbetalas i det här skedet, huvuddelen i varje fall.
Några ord om det som är siffermässigt. Den största posten i detta ändringsförslag, och kanske orsaken till att vi gick in för en fjärde ändringsbudget även detta år, är överföringen av medel till pensionsfonden om 40 miljoner euro. Alla känner vi till vad som skedde i riket. Vi gick in för att via budgetteknik återföra en stor summa pengar, 10 miljarder euro, som intäkt. Detta skedde med anledning av att vissa energipolitiska åtgärder inte förverkligades, vilket gav landskapet tilläggsintäkter på 47 miljoner euro, helt i enlighet med systemet.
Landskapsregeringen har fört diskussioner internt om vad man kunde göra med denna temporära intäkt. Jag har personligen fört vissa diskussioner med delar av oppositionen, och jag tycker mig till den delen ha haft goda diskussioner att förankra det som nu föreslås. Åtgärden är alltså att landskapsregeringen med lagtingets beslut skulle föra över 40 miljoner euro till pensionsfonden för normal kapitalförvaltning inom ramen för det regelverk som styr pensionsfonden, med lagstiftning i botten givetvis.
Pensionsfonden är en självständig myndighet och fattar sina placeringsbeslut utifrån sitt uppdrag. Med en beräknad nettoavkastning från tidigare år där man drar bort inflationsinverkan på kapitalet och avkastningen och med den bakgrunden som botten kunde det leda till en nettoavkastning om ungefär 3,7 % per år. Detta skulle kunna vara något som landskapsregeringen föreslår att överföra till Ålands budget årligen. Förslaget om en sådan intäkt finns också i det budgetförslag som nu behandlas av finans- och näringsutskottet.
Landskapsregeringens bedömning, utifrån preliminära förfrågningar om vad lån kostar för landskapet, är att om vi hamnar i en situation där vi behöver låna, skulle kostnaden för lånen understiga den förväntade nettoavkastningen som kan överföras till landskapet. Därmed anser landskapsregeringen att detta är ett bra sätt att hantera det tilläggskapital som vi via systemet fick oss till godo denna gång.
Jag kan nämna förslaget på sidan 10 gällande en begäran om att få köpa in ett nödvattensystem. Försörjningsberedskapscentralen har meddelat att landskapsregeringen kan erhålla ett bidrag om 230 000 euro. Landskapet skulle alltså förvärva detta nödvattensystem och sedan i samarbete med Ålands Vatten använda utrustningen för detta ändamål. Detta föranleder en viss brådska och det skulle behövas ett beslut under 2024 för att detta skulle kunna förverkligas.
Därmed är jag klar, herr talman.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:15
Talman! Tack för det anförande finansministern. Jag har två saker jag vill lyfta.
Det första är stöd för flyktingar för barnomsorg och grundskola. Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen nu fattar beslut om att kompensera de åländska kommunerna för dessa utgifter. Men jag ser det ändå som ett svaghetstillstånd från Republiken Finland att man inte under alla dessa år har klarat av att hitta en lösning. Det finns en känsla av att det inte riktigt finns en vilja att söka den.
Det som jag funderar mer över är den extra överföringen till landskapet Ålands pensionsfond. Landskapsregeringar har under årens lopp varit väldigt försiktiga med uttag för att säkerställa att det faktiskt ska finnas tillräckligt med pensionspengar.
Min fråga är om det har funnits någon diskussion om att man eventuellt skulle kunna ta 10 miljoner av detta och satsa på digitalisering, samt föra över kanske 30 miljoner till pensionsfonden och 10 miljoner för digitalisering?
Mats Perämaa Repliksvar | 13:16
Herr talman! I beredningen av denna fråga gällande pensionsfonden fördes vissa diskussioner om att man eventuellt kunde använda en del av kapitalet för investeringar. Å andra sidan, såsom landskapsregeringen nu föreslår, ger denna placering en nettoavkastning årligen som i sin tur kan hjälpa till med vilka investeringar eller åtgärder som helst.
Vi finner ändå detta sätt att hantera det extra tillskottet som ansvarsfullt, och det ger alla de möjligheter som man förstås kunde ha uppnått på det sätt som här förespråkas.
Sedan några ord om pengarna för Ukrainaflyktingarna. Ja, det är bara att konstatera att staten som helhet inte har infriat de löften som har getts.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:17
Talman! Jag måste återkoppla till överföringen till pensionsfonden igen av två anledningar. För det första tror jag mig veta att landskapsregeringar, långt tillbaka i tiden, har varit väldigt försiktiga med uttag ur pensionsfonden, just för att säkerställa att det ska finnas möjligheter att göra de utbetalningar som lagen strävar efter. Det andas mellan raderna här att man kanske inte har varit tillräckligt försiktig.
Det andra jag vill säga handlar om den senare lagstiftning som vi har idag kring informationshanteringslagen, där vi vet att det rör sig om investeringar i miljonklassen, med dubbla siffror, något mellan 10 och 30 miljoner. Med tanke på hur otroligt viktigt det är att vi skulle komma med på digitaliseringståget, så frågar jag igen: Har det förts ett djupare resonemang om att eventuellt satsa pengar på det här digitaliseringståget som nu verkligen behöver börja tuffa iväg från stationen?
Mats Perämaa Repliksvar | 13:18
Herr talman! Det är otvivelaktigt så att det krävs resurser för att investera i IT också, det har landskapsregeringen för avsikt att göra och visar det, menar jag, med all tydlighet.
Vad gäller försiktighet i förhållande till pensionskapitalet så tycker jag att landskapsregeringen visar en stor försiktighet genom att man faktiskt tillför 40 miljoner euro till fonden, som därmed närmar sig nivån 600 miljoner euro i kapital att förvalta. Det här understryker ju bara, menar vi, den försiktighet som har rått och som ska råda.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:19
Tack, herr talman! Det är bra det här, som finansministern var inne på, att han varit i kontakt med partierna för att diskutera en så här stor fråga. All heder åt ministern för det.
Men det som är nästa steg i det här, att man ska börja ta pengar ur pensionsfonderna, så där är vi kanske inte riktigt lika överens. Jag förstår syftet med att investera pengarna så att de växer istället för att ligga stilla. Men när man börjar ta pengar ur pensionsfonden för att finansiera diverse offentliga projekt, om det är det som är avsikten, så vi byter bara pengar från en offentlig hand till en annan offentlig hand, så att säga.
Om man vill ha den typen av fonder, är det inte klokare att skapa någon typ av investeringsfond istället för att blanda ihop pensionsfonder med offentliga investeringar?
Mats Perämaa Repliksvar | 13:20
Herr talman! Begreppet fond är ju lite krångligt till den delen, sett hur både riksdagen och lagtinget har hanterat frågorna. En fond innebär lagstiftningen. Man flyttar över budgetmakten till en annan part som förvaltar medel för ett visst syfte. Det är rätt komplicerat när man tar budgetmakten av ett parlament, vilket man har gjort just med pensionsfonden och pensionskapitalet. Syftet är att säkerställa att man tryggar de stora utgifter som kommer.
Det som landskapsregeringen föreslår är att föra in kapitalet, bibehålla det genom att tillåta att inflationsökningen påförs kapitalet men ta över nettoavkastningen, alltså det som är därutöver till Ålands budget.
Så landskapsregeringen går inte in för att lyfta ut mera pengar, utan för att bibehålla kapitalet i fonden.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:21
Tack, herr talman! Ändringsbudgeten är den fjärde som landskapsregeringen kommer med det här året. Jag undrar lite: Kommer vi att få se en fortsättning på det här också under nästa år? Vad är avsikten egentligen?
Det här systemet som vi jobbar i nu liknar ganska mycket det gamla systemet, åtminstone när man tittar på antalet ändringsbudgetar eller tilläggsbudgetar som det hette förut. Det vore intressant att få någon slags klargörande i den frågan.
Tidigare i tilläggsbudgeten nämndes plötsliga och oförutsedda kostnader. Till viss del stämmer det ju här i den här ändringsbudgeten, men till viss del stämmer det ju inte alls. Vi har en ny elbil här för 17 000 euro till exempel, som jag inte riktigt vet varför den inte kom med i årsbudgeten.
Mats Perämaa Repliksvar | 13:22
Herr talman! Varje dokument kan ju ha sitt skönhetsfel, men helheten tycker jag ändå är väldigt klar. Nu förekommer inga tilläggsbudgetar där man städar upp budgetmoment, som man gjorde tidigare, för att bokslutet skulle stämma bättre överens med verkligheten. Det budgeterade skulle stämma överens med de utgifter som man såg framför sig.
Det finns inga förslag till uppstädningar av budgetförslag, varken i den här ändringsbudgeten eller i tidigare. Det är bara då när det föreslås någon ändring av verksamheten som äskanden kan komma upp till behandling.
Men 40 miljoner till pensionsfonden är ju något större än en fråga om ett inköp av en begagnad elbil, men det momentet finns nu med för att det fanns en sådan möjlighet att göra det. (… taltiden slut).
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 13:23
Talman! Under moment 74 700, Övrig trafik, föreslås en ökning om 400 000 euro. Jag har några frågor kring dessa siffror.
Finansministern kunde berätta för oss här i lagtinget: Hur länge är det tänkt att dessa pengar ska räcka för att upprätthålla en flygtrafik till Åbo? Vilken typ av trafik är det fråga om som man funderar på? Är det bara taxiflyg för patienter eller handlar det om ett allmänt flyg?
Jag tror att det här är en väldigt viktig fråga för många ålänningar där ute. Kanske finansministern kan berätta lite mer för oss?
Mats Perämaa Repliksvar | 13:24
Herr talman! Jag ska gärna berätta det jag vet. Jag har inte ingått i det ministerutskottet som i sak har behandlat denna fråga.
Det torde ligga till ungefär på det här sättet. De här pengarna behövs för att fortsätta verksamheten till fördel för de patienter som har behovet under nästa år.
För att man ska kunna ge besked redan i år om kostnader som kan komma att uppstå, förs det diskussioner med leverantörer, av direkta patientflyg, mindre flyg. Det är inte lätt att hitta sådana samarbetspartner. Det pågår också diskussioner om att ha andra lösningar.
En beredning är på gång. Jag kan inte alla detaljer eller åtminstone inte berätta precis alla detaljer, för det pågår fortfarande.
Ledamot Anders Holmberg (M) Replik | 13:25
Talman! Tack för det svaret. Till sist vill även jag och Moderat Samling tacka finansministern för att han i ett tidigt skede involverade oss i tankarna kring pensionsfonden. Vi uppskattade det. Att involvera även oppositionen i viktiga frågor på detta sätt skapar bra förutsättningar för samförstånd och långsiktiga lösningar för Åland, vilket är bra.
Åland mår bra av parlamentariska överenskommelser och diskussioner. Vi i Moderaterna hoppas att vi återkommer till dessa parlamentariska diskussioner.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 13:25
Tack, talman! Respekten för Ålands status börjar hos oss själva, och i synnerhet hos oss folkvalda. Varför dessa pompösa ord? Jo, därför att i ändringsbudgetens textdel, under infrastrukturavdelningens ansvarsområde, hittar vi i självstyrelseterminologin det främmande begreppet "fastlandet". Många av er drar på munnen och skrattar åt det här och tycker till och med att jag är löjlig som lyfter det. Men vill vi ha respekt från omvärlden, bland annat när det gäller självstyrelsen och beredskapslagen i förhållande till Finland etc. så börjar faktiskt arbetet hos oss själva. Jag hoppas att detta är en lapsus som vi aldrig mer kommer att se under regeringen Sjögren tvåans fortsatta verksamhet.
Mats Perämaa Repliksvar | 13:26
Herr talman! Jag får väl konstatera för min del att jag ägnade den mesta tiden åt det behov som detta budgetmoment understryker, det vill säga flygtransporter till vård för de cancerpatienter som har drabbats. Om det uppfattas som fel av lagtingsledamot Jansson så är det i så fall en lapsus från min sida. Det är uppenbarligen inte bara jag som har gjort misstag, utan det är ett samlat regeringskollegium. Det är inte oväntat att det just ledamot Jansson som lyfter fram detta, men det är säkert en korrekt notering.
Ledamot Harry Jansson (C) Replik | 13:27
Det är väl kanske inte den tacksammaste rollen att försöka fungera som väktare i alla dessa frågor. Det är ju ett kollektivt ansvar som regeringsmedlemmar bär.
Själv har jag arbetat på andra sidan korridoren, och jag vet att självstyrelsekänslan inte alltid finns i ryggraden hos alla tjänstemän. Kanske behöver vi göra det på nytt, för år 2014 beslutade regering Gunell att informera hela kanslihuset om hur man ska hantera självstyrelseterminologin. Det kanske är dags att återupprepa det.
Mycket riktigt var det ledamot Jansson som låg bakom initiativet.
Vicelantråd Annika Hambrudd Anförande | 13:28
Tack, talman! Jag tänker informera om de områden som jag har ansvar för i förslaget till ändringsbudget nummer 4.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022. EU aktiverade EU-direktivet om tillfälligt skydd, så kallade EU:s massflyktsdirektiv strax därefter, vilket fortsättningsvis är aktiverat. Idag är över 6 miljoner ukrainare i flykt utanför deras land och flertal miljoner är i flykt inom sitt eget land Ukraina.
Över 300 personer har sökt sig till Åland och fick tillfälligt skydd enligt EU:s direktiv och många av dem som fått tillfälligt skydd finns kvar på Åland. Många ålänningar har hjälpt de som har kommit hit på flykt och fortsätter att ge stöd, vilket de ska ha ett stort tack för. Våra kommuner med personal inom bl.a. barnomsorg och skolor, har gjort och gör ett fint arbete för dessa barn och ungdomar.
I riket får kommunerna ersättning för bland annat de extra kostnader för barnomsorg och grundläggande undervisning som uppstår till följd av att personer med tillfälligt skydd bosätter sig i kommunen utan att ha den som hemkommun. Ersättningen till rikets kommuner kanaliseras genom statsandelssystemet, vilket gör att våra åländska kommuner inte har kunnat få del av den här ersättningen.
Talman! Politiskt har landskapsregeringen fått löfte från riket att Åland även ska få, och har rätt att ta del av ersättning, för de extra kostnaderna, men hittills har den utlovade ersättningen uteblivit med hänvisning att det inte finns lagstöd kring hur ersättningen ska utbetalas till landskapet. Ärendet lyfts kontinuerligt till olika ministerier, främst finans- och undervisningsministeriet, i Finland för att få frågan framåt.
Trots att landskapet och våra kommuner ännu inte har fått den utlovande ersättningen föreslår landskapsregeringen nu att de åländska kommunerna kompenseras via landskapsregeringens budget för de kostnader som uppstått under 2022 och 2023 och att kommunerna kompenseras utifrån antalet barn och elever på samma sätt som gäller om de hade varit bosatta/skrivna i kommunen.
Utbildnings- och kulturavdelningen har hämtat in underlag från alla kommuner och de beräknade kostnaderna som kommunerna har rätt uppgår till 1,1 miljoner och en budgetlag till detta, som nu är till lagtinget till kännedom. Den här beräkningen har skett på basen av kommunernas uppgifter om antalet barn som deltagit i barnomsorgs- och grundskoleverksamhet. Eftersom barnen i fråga har flyttat till kommunen vid olika tidpunkter under åren har antalet barn beaktats månadsvis. I beräkningen av ersättning har de olika intervallen för landskapsandelen för barnomsorg och grundskolan beaktats, liksom de skärgårdstillägg som finns inom landskapsandelssystemet.
Talman! Det bör även nämnas i sammanhanget att landskapsandel för den förberedande undervisningen har betalats ut redan till de åländska kommunerna sedan höstterminen 2022 vilket i dagsläget uppgår till cirka 815 000.
Talman! I ändringsbudgeten föreslås även ändring av budgetmomenten som berör penningautomatmedel för fritidsverksamhet för barn och unga som handlar om att budgeterade medel under överföringsmomentet överförs 250 000 till verksamhetsmomentet. Det här framgick även i förslaget till Ålands budget för 2025.Landskapsregeringen avser att fortsätta satsa, prioritera och utveckla möjligheten till en meningsfull fritid i anslutning till skoldagen. Syftet med projektet ÅL-In är att komma med långsiktiga lösningar inom och mellan kommuner, idrotts- och kulturfältet samt utbildningssektorn.
Åland har geografiska utmaningar och utbudet av fritidsaktiviteter skiljer sig kraftigt åt beroende var på Åland man är bosatt. Ur hälsa i skolan undersökningen 2023 framkom att nästan 30 % av de åländska ungdomarna som går i årskurs 8-9 anser att fritidsaktiviteterna är för långt borta. Forskning visar även att föräldrarnas engagemang och socioekonomiska status spelar en stor roll för ungas deltagande i fritidsaktiviteter. Ålands folkhälsostrategi ligger här till grund för att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa och lägga grund för en mer jämlik hälsa och delaktighet i samhället oavsett geografiska och ekonomiska förutsättningar. Tack!
Ledamot Rainer Juslin Replik | 13:33
Tack, talman! Tack vicelantrådet! Det är mycket tacknämligt att det här bidraget betalas ut till kommunerna. Kommunerna har de facto haft utgifter för den här utökade personalen, som man i många fall har varit tvungna att anställa för att ta hand om den här undervisningen.
Förstod jag det rätt att man redan har betalat ut understöd för den förberedande undervisningen, men att det kvarstår vissa delar? Jag tycker att det är en mycket viktig signal från landskapsregeringen till kommunerna, för de har redan väntat på detta ett par år faktiskt. Det är mycket tacksamt, jag är tacksam för det.
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:34
Tack, talman! Ett förtydligande, ja för den förberedande undervisningen har det betalats ut redan eftersom kommunerna kontinuerligt har redovisat hur många barn de har. Landskapsregeringen har tidigare, utifrån denna redovisning, betalat ut medel.
Detta hör också ihop med barnomsorgs- och grundskolelagen som redan idag stipulerar att barn som inte är skrivna i kommunen men som är bosatta har rätt till undervisning. Därav har landskapsregeringen betalat ut medel, även om barnen inte är skrivna i kommunerna.
Ledamot Rainer Juslin Replik | 13:34
Det handlar ju om barn och integrering och det är oerhört viktigt. Jag har goda erfarenheter av detta från min egen hemkommun där familjerna etablerar sig och till och med skaffar sig en fast bostad, trots att det har varit väldigt utmanande tider.
Ni har gjort ett mycket bra arbete. Tack!
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:35
Tack, herr talman! I likhet med tidigare talare tycker vi också från Obunden Samling att det är rätt och riktigt att kommunerna ska få kompensation för de kostnader de har haft till följd av detta massflyktingdirektiv.
Men när vi talar om mottagningen, eller flyktingförläggningen som det kallas i folkmun, så var avsikten att detta skulle etableras på Åland på grund av den stora vågen av människor som flyr från Ukraina. Det var syftet från början. Nu har det gått några år, och ungefär hälften av de som kom hit är fortfarande skrivna vid förläggningen, medan den andra hälften är registrerade i vår hemkommun på Åland.
Det som man börjar fundera på är att antalet har varit ganska konstant sedan människorna kom hit. Hur länge är det tänkt att vi ska fortsätta ha ett mottagningscenter på Åland eller en flyktingförläggning? Finns det också andra flyktingar, förutom ukrainare, som kommer hit? Eller finns det risk för det?
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:36
Tack, talman! Flyktingförläggningen är ett ansvar för Migrationsverket, och landskapsregeringen är väldigt glad över de kontakter som har skapats med riket. Att vi kunde etablera en flyktingförläggning var ett stort behov då, och det är fortfarande ett stort behov idag. De är redan fullt inskrivna där.
Det viktiga i det här sammanhanget är att kommunerna har bra integrationsmöjligheter för dem som är bosatta i kommunerna. Skulle dessa personer skriva sig i kommunerna, vilket de har möjlighet till? De som kommer på flykt har ju möjlighet att skriva sig i kommunerna efter ett år.
Det vore väldigt bra, för då får kommunerna också landskapsandelar för dessa personer. Kommunmedlemmarna ökar, och ytterligare skulle avräkningssystemet till Åland från riket bli större om vår befolkning ökar. Det skulle vara bra om kommunerna visar att de vill ta emot fler invånare.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 13:37
Tack, herr talman! Tack för den informationen, ministern. Men frågan handlar lite mer om framtiden.
Antalet har varit konstant, och jag är helt med på att vi behöver göra vårt yttersta för att hjälpa till med det krig som Ryssland och Ukraina måste hantera. Det tycker jag är viktigt. Men hur är fortsättningen tänkt?
En sådan här förläggning är ju egentligen inte kostnadseffektiv ur statens perspektiv. Den här typen av förlängning på Åland innebär att mängden människor som kommer från Ukraina inte har varit 300 de senaste åren, om jag förstår rätt. Om det inte ökar, vad innebär förlängningen här?
Ska vi fortsätta ha en flyktingförläggning även om och när kriget i Ukraina tar slut? Eller är det här något temporärt?
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:38
Tack, talman!
Nu är jag ju inte minister för integrationen, men jag tycker att det är viktigt att påpeka att det är Migrationsverket som gör bedömningen av behovet av en förläggning här. Det är positivt. Om man kommer till Åland och inte vi har en flyktingförläggning här för ukrainarna, då blir de skickade vidare till rikets flyktingförläggningar. Åland har ett stort behov av att få folk hit. Det är därför centralt att vi ser till att ha en bra integration. Det är viktigt att de nya ålänningarna stannar kvar här på Åland.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:39
Talman! Jag hade även en replik till finansministern och jag tycker att det är bra att landskapsregeringen nu påtar sig det här ekonomiska ansvaret som finska staten uppenbarligen inte klarar av.
Det finns ett ordspråk som säger "finns det en vilja så finns det en väg". Nu verkar det dock som om det uppenbarligen inte finns någon vilja. Jag har själv varit med under tidigare regeringsperioder och stridit för att få de här pengarna. Man har hållit på i tre år nu från rikssidan och man har fortfarande inte klarat av att kanalisera hit dem. Det finns således ingen vilja.
Min fråga är: På vilket sätt är den åländska riksdagsledamoten involverad och aktiv i det här projektet? Känner vicelantrådet till det?
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:40
Tack, talman! Kanske ledamoten, som också satt i den förra regeringen, ändå håller med om att det finns en politisk vilja. Men sedan gäller det att få de här överföringarna att verkligen ske praktiskt.
Enligt Ålands riksdagsledamot så förs det en dialog. Jag har själv haft kontakt med vår riksdagsledamot kring den här frågan, och han lyfter den kontinuerligt. Det han säger är att den politiska viljan finns. Men som sagt, det gäller att få fram ett lagstöd så att de här pengarna kan kanaliseras ut, främst till landskapsregeringen. Vi har också utgifter som har gått till rikets kommuner.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Replik | 13:40
Talman! Jovisst är det glädjande att den politiska viljan fortfarande finns. All heder åt de finländska politikerna som står upp för det som är rätt och riktigt.
Samtidigt är det lite sorgligt att man på tjänstemannanivå nu i tre års tid har bromsat de pengar som de åländska kommunerna är berättigade till. Man blir faktiskt bekymrad, alldeles på riktigt, när det är på det viset. Så svårt kan det inte vara att få fram en lagstiftning.
Jag är inte besviken på de finländska politikerna, men jag är mycket besviken på systemet som möjliggör att tjänstemän kan bromsa, trots att det enligt all tillgänglig lagstiftning och annat vore möjligt att få detta till stånd.
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:41
Tack, talman! Ja, det stämmer att den politiska viljan finns. Men jag har inte riktigt den uppfattningen att det är tjänstemännen som bromsar. Det handlar väl om de prioriteringar som görs på riksnivå helt enkelt.
Men frågan är fortfarande prioriterad, och vi utgår från att det politiska löftet förverkligas.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 13:42
Tack, herr talman! Jag vill lyfta upp en sak som jag tycker att är väldigt bra i den här ändringsbudgeten. Det handlar om All in fritidsprojektet som man nu satsar på. Man sänker tröskeln för alla barn och ungdomar att kunna delta i fritidsaktiviteter, både inom idrott och kultur. Vi vuxna vet hur tungt det kan vara att ta sig till sådana aktiviteter efter en arbetsdag, eller när allt annat pågår. När man är tonåring kan det vara svårt att tänka på fritidsaktiviteter, och det finns kanske inte alltid tid och möjlighet att engagera sig i dem.
Det är därför jättebra att man kopplar dessa aktiviteter i anslutning till skoldagarna och strävar efter att ha så låg tröskel som möjligt. Det väcker också intresse bland barn och ungdomar för saker som de kanske annars inte skulle ha möjlighet att delta i. Det är mycket bra.
Vicelantråd Annika Hambrudd Repliksvar | 13:43
Tack, talman! Tack ledamoten. Jag är helt övertygad om att det här konceptet med en fritidsaktivitet efter skolan kan utvecklas och det har också utvecklats. Vi har ju bara gjort det på prov. Det är oerhört viktigt att alla ska ha möjlighet att hitta en fritidsaktivitet som de vill fortsätta med i framtiden.
Det är ett faktum att åländska ungdomar rör sig mindre än genomsnittet i Finland. Hälsa i skola undersökningen från 2023 visar att 32 % av de åländska ungdomarna anser att deras hälsa är medelmåttig eller dålig. Här är det viktigt att försöka ha ett litet smörgåsbord så att flera hittar möjlighet till en aktiv fritid.
Ledamot Simon Påvals (Lib) Replik | 13:44
Tack, herr talman! När man har jobbat i den branschen med barn och ungdomar så vet man hur viktigt det är att tänka på friskfaktorer, vad som är bra och vad som fungerar.
Vi har diskuterat mycket kring dagens barn och unga, skärmtid och stillasittande och hur vi ska ta bort saker som är till skada. Men istället tror jag att man ska arbeta med friskfaktorer och att man ersätter skärmtid med rörelse och kulturuttryck av alla slag.
Jag säger inte att skärmtid är dåligt; tvärtom finns det enormt mycket kultur faktiskt och e-sport och liknande aktiviteter som kan utveckla hjärnan på många sätt.
Men jag tror att avsaknaden av rörelse är ett stort bekymmer i den här generationen just nu. Jag anser att det är ett viktigt folkhälsoprojekt för framtiden. Mycket bra.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Gruppanförande | 13:45
Tack, herr talman!
Jag vill börja med att säga att den här ändringsbudgeten innehåller många bra saker. Det finns flera områden som är värda att lyfta fram, och jag tänkte ta upp några av dem.
Vi börjar med flyktingsituationen. Det är positivt att landskapet går in och kompenserar kommunerna för de kostnader som uppkommit till följd av kriget i Ukraina. Hittills har den finska staten stått för dessa kostnader, men det är bra att landskapet agerar proaktivt och tar ansvar. Jag hoppas att detta system kan fortsätta så länge det behövs, fram till dess att staten tar över. Det är vårt ansvar att hjälpa till, med tanke på den allvarliga situationen i Ukraina.
Det här är dock en fråga som även berör barnomsorgen. Ungefär hälften av dem som kommit hit från Ukraina har inte hemkommun på Åland. Om man arbetar på Åland utan hemkommun betalar man källskatt, som går direkt till landskapet och inte till kommunen. Detta är en aspekt som bör tas med i övervägandena vid revideringen av barnomsorgslagen.
Vidare, när det gäller flyktingförläggningen på Åland, anser jag att dess syfte bör vara tydligt kopplat till kriget i Ukraina. När det kriget tar slut, eller behovet av placeringar här inte längre finns, bör också förläggningen avvecklas. Jag blev därför lite oroad när en representant för landskapsregeringen uttryckte att det är bra för Åland att ha en flyktingförläggning i allmänhet. Jag delar inte den uppfattningen. Vi bör ha en klar målsättning att detta är ett tillfälligt arrangemang kopplat till en specifik kris. Det är helt rimligt och något som vi anser inom gruppen. Jag hoppas att landskapsregeringen kan fundera på de långsiktiga konsekvenserna av det här och formulera en ståndpunkt i den här frågan.
Nästa punkt gäller flygtrafiken till Åbo. Det är positivt att landskapet nu avsätter medel för att finansiera transporter till och från Åbo, särskilt för patienter. 400 000 euro räcker inte för ett reguljärflyg, det är pengar för att se till att patienttransporterna fungerar till Åbo, att människor som är sjuka kommer till Åbo och tillbaka på ett smidigt sätt. Det är helt rätt och riktigt och det är oerhört glädjande att man tar ett avsteg från modellen när man förlitar sig på tredje sektorn för att upprätthålla en av landskapets kärnverksamheter. Det är inte bra.
Det är bra att landskapet har insett att det tidigare förfarande kanske inte var helt optimalt och att man nu övergår till ett förfarande som är mera hur det borde vara, dvs. att landskapet garanterar att flygtrafiken åtminstone för patienttransporterna fungerar till finska sidan.
Jag vill ge allt stöd i landskapets strävan att hitta ett reguljärflyg till finska sidan. Det har varit lite möten. Jag ger inte så mycket personligen för de här mötena angående flygtrafiken med finska bolag, finska staten. Jag har själv varit på många sådana möten och det har inte lett till så mycket resultat. Frågan är om vi behöver införa trafikplikt i förlängningen också mot finska sidan. Det behöver man ta ställning till ganska snart, kanske redan i den här budgeten, men jag förväntar mig besked under första halvåret nästa år. Tappar vi reguljärflyget till Åbo från årsskiftet så är det inte bra för vårt näringsliv. Det är inte bra för Ålands attraktionskraft.
När det gäller pensionsfonden är det bra att flytta över medel dit eftersom pengarna där kan växa. Men jag är skeptisk till idén att använda avkastningen från pensionsfonden för offentliga investeringar. Det finns en risk att detta öppnar dörren för att man börjar ta mer pengar från fonden än vad som är hållbart. Jag hade föredragit en renodlad investeringsfond för dessa ändamål för att undvika intressekonflikter.
Avslutningsvis vill jag kort nämna köpet av en ny elbil till landskapet. Det är en liten post i budgeten, men jag tycker att det skickar fel signaler i dessa tider när vi alla måste spara. Att köpa in en ny bil, även om det är en elbil, känns inte rätt i nuläget.
Sammanfattningsvis är vi i huvudsak positiva till ändringsbudgeten, men jag har lyft några punkter där vi har invändningar. Tack för ordet!
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 13:53
Tack, talman! Jag uppfattade att ledamoten Wikström gång på gång återkommer till Ålands förläggning, och de flyktingar som har kommit till Åland efter att kriget i Ukraina blossade upp, som en väldig nagel i ögat.
Nu är det ju helt klart, vilket vi också har diskuterat många gånger tidigare, att det är den finska staten och Migri som bestämmer om när man öppnar och när man stänger flyktingförläggningar. Åland kan ha åsikter kring det, men det är den finska staten som finansierar det här som helhet och också stänger förläggningarna när de anser att det inte finns behov.
Jag uppfattade att det som ledamoten Wikström sade är att det bara är flyktingar från Ukraina som är välkomna på Åland. Medan de människor som kommer från andra delar av världen och behöver skydd och asyl inte ska få komma hit om de inte kommer från just den här specifika regionen i världen. Är det så som Obunden Samling menar?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 13:54
Tack, herr talman!
För det första, den här förläggningen som etablerades på Åland kom till med landskapets godkännande. Jag var själv väldigt involverad i debatten kring flyktingförläggningen när den skulle sättas på plats. Det här är en fråga som jag arbetar med och som engagerar mig mycket.
Jag anser att vi kan ta emot upp till 300 personer, vilket är det maximala antalet. Det motsvarar 1 % av befolkningen, och jag tycker att det är för stort och för mycket för vårt lilla samhälle på lång sikt. Om vi fortsätter med den här typen av mottagande under en längre tid, tror jag att det skulle förändra samhället ganska mycket. När människor kommer från helt andra delar av världen och inte delar vår kultur, påverkar det samhället i grunden.
Så till viss del har de som är kritiska rätt. Den här förläggningen etablerades på grund av situationen i Ukraina och inte av någon annan anledning.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 13:55
Min utgångspunkt är att de värden som Obunden Samling säger sig värna om, de europeiska och nordiska värdena, vårt samhälle och vår kultur, bygger på rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och alla människors lika värde.
Jag hoppas innerligen att den regeringsmajoritet som jag är en del av inte delar Obunden Samlings syn på människor, vilka som är välkomna till Åland och vilka som inte är det. Jag hoppas att vi här kan acceptera att människor från hela världen kan komma till Åland, göra rätt för sig, bidra till ett öppet, friskt och demokratiskt samhälle, där vi inte gör skillnad på färg, religion eller vilken region man kommer ifrån. Vi bör istället se på vad de har att tillföra det åländska samhället, oavsett om de kommer hit via en förläggning, som kvotflyktingar eller som arbetskraftsinvandrare.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 13:56
Tack, herr talman!
Jag vill börja med att säga att en förlängning av mottagandet av 300 människor, vilket motsvarar 1 % av befolkningen, det är väldigt många. Jag har arbetat i Sverige och har sett hur situationen har utvecklats där. Jag tror inte att det finns något intresse för ett så stort mottagande på Åland i längden.
Det går bättre med människor som kommer från kulturer som liknar vår egen, och det är en observation som vi kan se tydliga exempel på i vårt närområde. Det är inget jag skäms för att påpeka; det är logiskt och riktigt.
Jag har egentligen inte så mycket mer att tillägga, förutom att stora delar av världen, inklusive Mellanöstern, är oroliga just nu. Vad kommer att hända i framtiden? Vi behöver en plan för detta, och jag hoppas att landskapsregeringen kan återgå till den ursprungliga planen, som var att denna förläggning skulle vara till för att hantera den oroliga situationen i Europa och inget annat.
Ledamot Aino Waller Replik | 13:57
Tack, talman!
Jag vill ställa en fråga till ledamot Wikström angående resonemanget kring flyktingbarn och barnomsorg. Barn som har flytt från krig utgör en särskilt utsatt grupp. Menar ledamot Wikström att krigsflyktingbarn inte ska ha samma rättigheter när det gäller tillgången till barnomsorg, oavsett vilken typ av skatt de betalar på Åland?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 13:58
Tack, herr talman!
Tidigare har det ju bara handlat om barnomsorgslagen, så det känns lite långsökt nu. Men när jag tog upp det i mitt anförande, så det är absolut relevant. Tidigare var det så att om du inte hade hemkommun på Åland, så hade du inte heller rätt till den kommunala barnomsorgen. Jag tycker att det är rätt, och jag anser att vi ska fortsätta ha det så i framtiden också.
Det får förstås konsekvenser. Vi pratar inte bara om flyktingarna, utan även om gästarbetare. De har rätt till barnomsorg på Åland, trots att de inte betalar skatt i den kommun där de bor och använder servicen. Jag anser att det är fel.
Ledamot Aino Waller Replik | 13:59
Vad anser ledamot Wikström om det som minister Hambrudd nämnde, nämligen att barnomsorg är viktigt med tanke på att vi behöver inflyttning och integration? Anser ledamot Wikström att det är önskvärt att vi har en stor grupp barn som står utanför samhällsstödet?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 13:59
Tack, herr talman!
Jag anser att man behöver ha hemkommun på Åland om man ska betala skatt, eller åtminstone om man arbetar här och betalar skatt i den kommunen som också har kostnader för ditt barns barnomsorg. Det är en viktig fråga för mig, och jag tycker att det bör vara på det viset.
I dag är det inte så. Jag tror inte att detta huvudsakligen handlar om flyktingsituationen, utan snarare om andra människor som kommer hit för att arbeta men väljer att inte skriva sig på Åland. Människor ska registrerar sig i den kommunen där de också nyttjar servicen. Det är ganska enkelt, man behöver bidra till det allmänna om man ska nyttja det allmänna.
Ledamot Peter Lindbäck (Lib) Replik | 14:00
Värderade herr talman!
När det gäller flyktingar från Ukraina, ledamot Wikström, utgår jag från att de som har kommit till Åland och som inte har registrerat sig som åländska flyktingar förmodligen planerar att återvända till Ukraina när möjligheten uppstår. Det är det första svaret på den problematiken eller den spekulation.
När det gäller eventuella framtida flyktingar är det uteslutande en riksbehörighet att avgöra vilka som får komma till Finland, inklusive Åland, som flyktingar. Det är också en uteslutande riksbehörighet att avgöra var man väljer att placera flyktingmottagningen, och det som placeras på Åland med anledning av Ukrainaflyktingarna var på begäran av självstyrelsen.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:01
Tack, herr talman! Det är jättebra att ledamoten förtydligar lite här.
Återvändandet till Ukraina är en fråga som berör de människor som har uppehållstillstånd i Finland. Det är upp till dem själva hur de vill göra. Om de integrerar sig väl i vårt samhälle och arbetar, så ser vi inget hinder för att de stannar kvar.
När det gäller riksbehörighet, precis som både ministern och ledamoten var inne på, så sker det i samarbete med landskapet. Vad har landskapet för ståndpunkt? Om den ståndpunkten är att detta ska fortsätta finnas kvar här, då är det är klart att de förmedlar sina synpunkter också åt rikshåll. Det handlar om att upprätthålla och säga att så här vill vi ha det. Då är sannolikheten mycket större att det blir kvar än om vi inte gör det. Därför behöver landskapet en tydlig ståndpunkt i den här frågan. Vår ståndpunkt när vi ingick det här samarbetet var att den här förläggningen ska hantera frågan om flyktingar från Ukraina och ingenting annat.
Ledamot Peter Lindbäck (Lib) Replik | 14:02
Värderade herr talman!
Om jag förstår det hela rätt att vi framöver kommer att få flyktingar som den finska statsmakten anser att vi ska ta emot i Finland, inklusive Åland, så har alltså ledamoten Wikström och det obundna partiet den åsikten att de ska tas emot i övriga Finland, men inte på Åland. Har jag förstått det rätt?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:03
Tack, herr talman!
Jag menar att Åland är för litet för en så stor flyktingförläggning på sikt i vårt landskap. Vi har verktyget med kvotflyktingar, och kommunerna har möjlighet att välja och anpassa sitt flyktingmottagande efter sin verklighet.
Vi behöver inte ha en flyktingförläggning på Åland när kriget i Ukraina är slut och vi inte längre har behov av det. Jag håller med om att den frågan bör hanteras i Finland, inte här.
Minister Mats Perämaa Replik | 14:03
Herr talman!
Det tycks råda ett missförstånd gällande landskapsregeringens möjligheter att lyfta pengar ur pensionsfonden för att möjliggöra det som repliken syftade till, sociala byggnader och liknande som nämns i budgetförslaget. Lagstiftningen ger möjlighet för landskapet att lyfta upp till 75 procent av pensionsutgifterna från fonden, och landskapsregeringen håller sig inom dessa ramar, med råge, även i det budgetförslag som har lagts.
Däremot kan landskapet, och säkerligen även Fastighetsverket, låna pengar av pensionsfonden för att förverkliga de projekt som planeras. Detta skulle ge en trygg avkastning åt pensionsfonden, som ju investerar i aktier och andra placeringar med syftet att säkerställa en stabil avkastning och trygghet. Det är detta som avses med budgetförslaget.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:04
Tack, herr talman!
Rätta mig om jag har fel, men pensionsfonden kan väl också välja att investera i offentliga projekt, så att säga. Det är väl lite det jag är inne på, att det handlar om offentliga pengar oavsett.
Om man investerar i ett projekt och får en avkastning, så kommer den avkastningen från Ålands budget. Det blir då som att bolla med pengar från ena handen till den andra. När tar det här bollandet slut? Det blir ju en typ av lån, kan man säga.
Det är väl det spåret som jag är orolig för, jag säger inte att det blir så här. Men vi öppnar lite asken här och börjar fundera på hur vi kan använda pensionsfondens pengar mer kreativt än vi tidigare har gjort. Det är den utvecklingen som jag ställer mig lite skeptisk till.
Minister Mats Perämaa Replik | 14:05
Herr talman!
I verkligheten är det så att pensionsfonden också investerar i sociala byggnader på andra håll och har gjort så många gånger och fattat beslut om mera kommersiella satsningar i byggnader på olika platser. Det är inget konstigt, pensionsfonden gör på det sättet.
Det här är snarare en öppning för en politisk vilja att man någon gång skulle kunna göra motsvarande placeringar här på Åland. Jag tycker inte alls att det är en dålig idé att de insamlade pensionsmedlen kan göra nytta på det här sättet, särskilt när man betalar ränta för pengarna här på Åland. I det här fallet skulle landskapsregeringen betala ränta till pensionsfonden, och på så sätt får man en lokal användning av kapitalet här lokalt.
Gällande förslaget om elbilar, så kan vi egentligen lämna det, det är inte en ny bil.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:06
Tack, herr talman!
Nej, det handlar precis om internränta från de egna pengarna. Det är de medel vi använder för att finansiera pensionsfondens placeringar med budgetmedel. Jag anser att det inte är bra; det är bättre att dessa pengar växer genom externa medel.
Genom att placera pengarna på ett sätt som genererar mer avkastning, istället för att vi ger pengar direkt till pensionsfonden, använder vi bara en del av vårt eget kapital. Som jag ser det betalar vi ränta för vårt eget kapital genom att använda våra egna pengar, mer eller mindre.
Det är bättre att dessa pengar kommer från placeringar som gör att fonden växer utan att budgeten minskar.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 14:07
Tack, talman!
Ledamot Wikström har riktat en del kritik mot Obunden Samling angående hanteringen av det så kallade "patientflyget". Han säger att mötet med den finska staten inte har gett något resultat. Jag antar att han talar utifrån egen erfarenhet i det här fallet. Men jag undrar: Ska vi isolera oss istället för att föra en dialog med externa samarbeten och tillsammans hitta lösningar? Den här frågan är så pass stor att vi inte kan isolera oss i en så viktig fråga.
Jag är också lite förvånad över den kritik som har riktats mot landskapsregeringen.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:08
Tack, herr talman!
Jag vill förtydliga att det är mycket bra att ha kontakter med den finska statsmakten och finska bolag som bedriver flygtrafik. Det är viktigt att se på den politiska situationen i Finland som helhet när man funderar på vart flygen går och hur man prioriterar dem.
Var stöder man flygtrafiken? Man stöder de flyg till platser där riksdagsledamöter har intressen. Det handlar inte om Åland. Finland befinner sig nu i en situation där man sparar på nästan allt, så jag ser det som högst osannolikt att man kommer att betala för ett flyg till Åland.
Samtidigt har vi en situation där vi behöver flygtrafik till den finska sidan på grund av vår attraktionskraft och liknande. Jag hoppas att vi under våren får se ett vägval från landskapet där man antingen säger "ja, vi går in nu och betalar för flyget" eller "nej, vi gör inte det". Men det här är nog något av ett förhalande nästan.
Ledamot Robert Mansén (C) Replik | 14:09
Vi behöver kanske inte förlänga diskussionen så mycket mer, men jag ville bara ha ett förtydligande eftersom det verkade mycket märkligt att man ska undvika att föra en dialog.
Jag tror att den här typen av frågor, eller i alla frågor, är det viktigt att man är öppen för en dialog. Att i talarstolen gå ut med att säga att det inte finns någon vits med att prata med finska staten i viktiga frågor, tycker jag låter mycket märkligt.
Ledamot Christian Wikström (Obs) Repliksvar | 14:09
Nej, det är klart att vi ska föra dialog. Men man behöver också fundera på alternativ två om dialogen inte leder till resultat. Det är inte en ny fråga, utan det är en fråga som snart har ett halvår på nacken.
Vi behöver komma till en lösning som är långsiktig och mer permanent än de lösningar vi har nu. Det som är högst prioriterat, oavsett vad, är att flygningarna till Åbo fungerar. Det är bra att man tar upp medel för det och att man gör framsteg i den här frågan, samt att man använder den tredje sektorn.
Jag tycker att det är bra att landskapet har tagit sitt förnuft till fånga och agerar på det här viset. Jag tror att vi i slutändan är ganska eniga i den här frågan.
Ledamot Anders Ekström (Lib) Gruppanförande | 14:10
Tack, talman!
Framför oss har vi förslaget till fjärde ändringsbudget. Det innebär egentligen att lagtinget har hanterat två ändringsbudgetar för mycket det här året. Landskapsregeringen borde sträva efter att hålla sig till två budgetar per år. Det finns dock en del förklarande orsaker till dessa fyra ärenden under året. Landskapsregeringen har hamnat i situationer där ÅHS har behövt starta upp ett nytt vårdinformationssystem, samt en situation där landskapsregeringen var tvungen att få igång upphandlingen av skärgårdstrafiken efter sommarens konkurser. Om landskapsregeringen själv hade fått styra sin planering hade man alltså kunnat klara sig med två ändringsbudgetar under året, och det är dit man bör sträva de kommande åren.
Den största posten i budgeten är överföringarna på 40 miljoner euro till pensionsfonden. Dessa medel kom in via en teknisk manöver i den finska statsbudgeten, och nu sparar vi dem genom att föra dem till pensionsfonden. I media har det framförts flera möjliga användningsområden för dessa medel, och om de blir kvar i landskapskassan finns det en uppenbar risk att de används för andra ändamål. Därför är det bästa vi kan göra just nu att låta pensionsfonden hantera medlen, samtidigt som vi lyfter avkastning under flera år framåt. Under 2025 planerar vi att lyfta ungefär 1,5 miljoner euro, vilket borde påverka resultatet direkt i bokslutet för 2025.
Den näst största posten är nedskrivningarna av Ålands Utvecklings Ab. Här är jag delaktig i processen då jag är styrelseledamot i Ålands Fastighets AB, som delvis är involverat i likvidationen av Ålands Utvecklings Ab. Ålands Fastighets Ab kommer att överta en liten del av tillgångarna, men jag vill betona att jag inte har något personligt intresse i något av dessa bolag, jag är endast styrelseledamot i Fastighets AB.
Själva nedskrivningen har en ganska lång historia. Redan 2015 gjordes en utbetalning i form av ett lån som garanterades via ett EU-program. Bolaget har inte lyckats återbetala lånet inom programperioden, och vi har redan under förra mandatperioden konstaterat att detta lån innebar en kreditrisk för landskapsregeringen. Kreditrisken har delvis redan hanterats via nedskrivningar i tidigare bokslut, och efter ägarbeslutet förra hösten att likvidera Ålands Utvecklings Ab så har processen fortsatt. Nu har man kommit fram till ett konkret belopp för den kvarstående risken, nämligen ungefär 1,2 miljoner euro. Det här är, som påpekades tidigare, inte en utbetalning från kontot utan en nedskrivning av ett bokfört värde. Nedskrivningen påverkar alltså bokslutet för 2024, men den påverkar inte likviditeten i landskapsregeringen.
Den tredje största posten i denna budget är stödet till kommunerna för ukrainska flyktingar på Åland. Riket har lovat stöd till kommunerna för att dessa familjer tog del av den kommunala servicen. Rikskommunerna har redan kompenserats via statsandelssystemet, men eftersom de åländska kommunerna inte är med där så har staten missat att betala ut de åländska stöden. Landskapsregeringen har återkommande påpekat detta, men det har varit förvånansvärt svårt att få dessa medel utbetalda. Det är faktiskt anmärkningsvärt att den finska staten har så stora problem med att förverkliga sina utlovade ersättningar. Nu tar landskapsregeringen ansvar för åren 2022-2023 och finansierar helt enkelt de stöd som borde ha utbetalats av finska staten. Det handlar om 1,1 miljon euro, och landskapsregeringen kommer att fortsätta påpeka denna Kafka-situation för finska staten, och vi hoppas att de utbetalda medlen för 2022, 2023 och 2024 kommer att betalas ut i framtiden.
Talman! Utöver dessa poster har vi två ytterligare saker att nämna. Den ena är budgetmomentet för patientflyget till Åbo. Här har landskapsregeringen nu anslagit pengar för ändamålet. Det återstår fortfarande att upphandla en aktör, men om denna fjärde budget antas av lagtinget så har landskapsregeringen därmed pengar avsatta.
Det andra som kan nämnas är omdisponeringen av fritidsmedel för att främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa genom projektet ÅL-IN fritid 2024-2027. Det handlar om att skapa möjligheter för barn i anslutning till skoldagen. Jag tror att dessa aktiviteter är oerhört centrala för barns fysiska och psykiska hälsa, och jag tycker att detta projekt är riktigt bra.
Talman! Avslutningsvis, om denna fjärde ändringsbudget antas, har vi alltså ett ackumulerat budgetunderskott för 2024 som visar på ett underskott om 27 miljoner euro. Nu vet jag att budget och bokslut är två olika saker, men med tanke på att 2025 års budget uppvisar ett motsvarande underskott så vill jag lyfta fram det långsiktiga arbetet med att få landskapets finanser i balans. Det arbetet behövs och måste fortsätta.
Med det sagt, den liberala gruppen stöder denna ändringsbudget och hoppas på en smidig behandling i finans- och näringsutskottet. Tack!
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Gruppanförande | 14:15
Talman! I tilläggsbudget nummer fyra för 2024 kan vi läsa om projektet ÅL-IN Fritid, ett nytt projekt som initierats av den åländska folkhälsostrategin för att främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Projektet syftar till att skapa möjligheter till en meningsfull och hållbar fritid i anslutning till skoldagen samt att lägga grunden till mer jämlik hälsa i samhället, oberoende av geografiska eller ekonomiska förutsättningar.
Är det så? Eller är det bara ett sätt att spara pengar som vi ser resultatet av här?Under 2023 arbetade en parlamentarisk tillsatt grupp fram en folkhälsostrategi och ett åtgärdsprogram för 2023 till 2025. Detta var ett grundligt överenskommet arbete där fokus låg på barn och ungas psykiska och fysiska hälsa. Det togs fram i en parlamentariskt tillsatt grupp och diskuterades och beslutades här i lagtinget. Pengarna anslogs och godkändes i budgeten.
I åtgärdsprogrammet fokuserades det framförallt på våra barn och unga och deras psykiska och fysiska mående. I åtgärdsprogrammet fördes det fram en hel del olika insatser som skulle göras under perioden. I punkt två i åtgärdsprogrammet kan vi läsa om fritidspengen som jag lyfte i förra budgetdebatten, men som vi nu kan se konsekvenserna av i denna budget. I åtgärdsprogrammet kopplat till folkhälsostrategin står det att fritidspengen för barn och unga utreds i brådskande ordning, med målsättningen att införa fritidspeng som ett försöksprojekt år 2024 och 2025. Det var alltså alla partier överens om, talman. Detta för att minska de ekonomiska hindren för att delta i fritidsaktiviteter, inklusive sådana som främjar fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Det står även att detta bidrar till att säkerställa barns rätt till fritid, lek, rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet. Utredningen skulle belysa bland annat vilka åldrar eller årskurser som skulle ha rätt till fritidspeng, vilken årlig summa som ska gälla och om detta ska vara olika för olika åldersgrupper, vilka aktiviteter som fritidspengen ska kunna användas till samt vilka kriterier som ska gälla. Mekanismer för godkännande, certifiering och försäkring av aktiviteter skulle utredas. Möjligheten att använda liknande applikationer som idag används för friskvårdsbidrag till arbetstagare skulle också utredas. Erbjudandet om fritidspeng till ett årligt belopp skulle fastställas vid beredning av beslut.
Men nu väljer landskapsregeringen att avsluta hela projektet innan det ens fått en chans att provas. Istället sparar man 750 000 euro. Pengar som redan var godkända för våra barn och erbjuder kommunerna 250 000 för aktiviteter efter skolan. Detta är inte bara otillräckligt, det är en tydlig signal om att barn och unga inte prioriteras. Att satsa mindre än en tredjedel av det ursprungliga godkända beloppet är inte en satsning. Det är faktiskt ett svek. Man väljer att spara 750 000 euro som var avsatta för detta projekt för våra barn, med hänvisningen att "jo, men vi satsar 250 000 euro på aktiviteter efter skolan som kommunerna får sköta om."
Jaha, men hur ska landskapsregeringen se till att alla barn och årskurser ska kunna få ta del av fritidsaktiviteter? I Jomala var det i år endast några årskurser som det riktades till, och resten blev utan. Hur ska högstadieskolorna lösa det här? Om landskapsregeringen hade orkat läsa hela åtgärdspaketet så finns det även fritidsaktiviteter efter skolan som punkt fyra, där vi lyfter möjligheten att i en ungdomslag säkerställa att skolorna måste tillhandahålla aktiviteter efter skolan utan ersättning från landskapsregeringen. I förslaget fanns 100 000 euro budgeterat för ändamålet, och detta var inledningsvis för att kommunerna skulle kunna söka det, då lagstiftningen inte var på plats.
Talman! Men hur gör andra då? Jag har fått höra att detta är en satsning för medelklassen eller de redan frälsta. De som idrottar, det är de som kommer att använda det här. Men hur vet ni det utan att ha testat det som det var tänkt?
På Island har man använt sig av Islandsmodellen länge. Islandsmodellen, som ursprungligen utvecklades på Island för att minska ungdomars alkohol- och drogbruk, har blivit en framgångsrik exportmodell och den används idag i mer än 30 länder världen över. Modellen har anpassats och implementerats i olika samhällen med fokus på att stärka skyddsfaktorer för ungdomar, minska riskbeteenden och främja hälsosamma fritidsaktiviteter.
Men det intressanta här är kanske hur man tänker i Sverige och Finland. I uppföljningen av regeringsprogram i Finland kan man läsa om olika sätt att utöva motion, idrott och hobbyns efter skoldagen provas. Metoder som enligt resultatet fungerar bäst tas i bruk permanent som en del av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
I Sverige kan man läsa på Folkhälsomyndighetens sida att barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, fritidsliv och övrigt föreningsliv. Målet är att alla barn och ungdomar som satsningen riktas till ska känna att de har en meningsfull fritid. Särskilt viktigt är det att stötta barn som lever i hushåll med ansträngd ekonomi eller som har en funktionsnedsättning.
Fritidskortet är ett statligt stöd för att fler barn, 8 till 16 år, ska kunna ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter inom kultur, idrott, friluftsliv, natur och annat föreningsliv. Satsningen innebär att alla barn får 500 kronor per år för nyttjande av fritidskortet, och barn som bor i socioekonomiskt utsatta hushåll, hushåll med bostadsbidrag, får 2 000 kronor per år.
Jag var på besök på Socialdepartementet i Stockholm under min tid som minister och fick projektet förklarat för mig, med vad man såg för faror och fördelar med projektet innan det kunde presenteras och förverkligas. Jag berättade om vårt projekt här på Åland. De var imponerade och avundsjuka på våra möjligheter att få till ett bra projekt, då de såg stora möjligheter med det. Tydligen kunde de se det som vi inte kan se här. Det svenska fritidskortet lanseras under hösten 2025.
Så våra grannar i väst och öst väljer att satsa på fritidssedlar för barn. Där går det tydligen att göra det enligt lagen. Här på Åland påstås det att lagen inte tillåter detta. Är vi verkligen så bakbundna här att vi inte ens kan utreda hur liknande initiativ skulle kunna fungera här? Varför fungerar det i våra grannländer men inte här? Är det verkligen barnens bästa som står i fokus, eller är det bara ett sätt att spara pengar på kort sikt?
Jag har även fått argumenten att det inte går att göra rättvist. Tänk på dem som bor på landet eller i skärgården! Ja, men kanske om man hade provat att införa detta, kunde man se att de som har en större möjlighet är den ensamstående föräldern som bor på landsbygden, att de har råd att kanske skjutsa sitt barn till musikinstitutet eller Dunderdansen om de slipper kostnaden för terminsavgiften.
Nu blir de alla istället helt i händerna på att det finns aktiva och engagerade fritidsledare som ansöker om medlen i kommunen där de bor. Och där behöver man ju då förstås se till att pengarna ges ut procentuellt, så att de stora kommunerna får mer pengar, för de har ju fler barngrupper att tillgodose aktiviteter för. Eller ? Nej, jag gissar på ett nej på den frågan.
Den ena åtgärden ska inte utesluta den andra. Här igen sparar man på fel saker. Vi var ju överens om att vi behöver göra allt för att få våra barn att röra på sig. Jag är så besviken att man inte ens vågar prova. Jag är besviken på att program som tas fram parlamentariskt inte hålls, och i alla fall hade man kunnat kalla partierna till en genomgång där man berättar varför man nu tar bort 750 000 euro av redan godkända medel för våra barn.
I samband med att vi tog det här förslaget så blev jag kontaktad av många glada föräldrar som var lättade och förhoppningsfulla. Jag tror tyvärr inte att det som kommunerna kan erbjuda kommer att kunna kompensera detta. Eller jag förstår inte hur de ska kunna göra det.
Slutligen måste jag fråga: Vad är ett parlamentariskt handslag egentligen värt? Detta var ett beslut som togs med bred enighet i lagtinget. Det var en tydlig prioritering för barn och unga och att nu överge projektet utan att ens konsultera de partier som var med och tog fram strategin, det är respektlöst, inte bara mot oss som folkvalda utan mot hela Ålands befolkning. Det är hög tid att vi ställer oss frågan: Är det verkligen barn och ungas bästa som prioriteras eller används det som en budgetpost att spara på när det passar? För mig är svaret glasklart. Vi sparar på fel saker. Våra barn förtjänar bättre! Tack!
Vicelantråd Annika Hambrudd Replik | 14:26
Tack, talman!
Tack ledamoten för ett engagerande anförande. Jag vet att ledamoten också brinner för just den här specifika fritidssedeln.
Först och främst, det här handlar inte om att spara; det handlar om att göra prioriteringar. Syftet är att unga ska komma i rörelse, och där är det ju väldigt tydligt vad ledamoten hänvisar till.
I Sverige har införandet av detta fått mycket kritik, särskilt med tanke på att forskning visar att föräldrarnas engagemang och socioekonomiska status spelar en stor roll för de ungas delaktighet i fritidsaktiviteter. Den folkhälsostrategi som har antagits löper ut 2030, och det väsentliga här är att fler kommer i rörelse. Det är just detta som är syftet.
Jag vill verkligen tydliggöra att detta är en satsning på barn och unga, så att de får tillgång till fritidsaktiviteter.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:27
Talman!
Ja, ministern vet mycket väl om mitt engagemang, och jag har också sett ministerns engagemang i den här frågan. Därför är jag så förvånad, för vi har ju också punkt fyra i åtgärdsprogrammet där det står att vi ska satsa på fritidsaktiviteter efter skolan. Vi var helt överens i den parlamentariska gruppen.
Fritidsaktiviteter efter skolan är jätteviktiga för att nå en bred massa, så att barnen får möjlighet att testa på saker som kan vara intressanta. Dessutom behöver vi stötta barnfamiljer, som idag har det tufft och ibland måste prioritera vad som är viktigt. Att kunna göra den här insatsen är därför avgörande. Ministern nämnde också i sitt anförande att våra barn rör på sig alldeles för lite.
Det ena behöver inte utesluta det andra. Vi satsar på fritidssedlar och vi satsar på fritidsaktiviteter efter skolan. Det står tydligt i åtgärdsprogrammet.
Vicelantråd Annika Hambrudd Replik | 14:28
Tack, talman!
Ledamoten satt som minister under förra mandatperioden och säkert har erfarenhet, precis som jag har från förra mandatperioden, men också nu. Det som ibland kan låta så enkelt att genomföra visar sig ofta vara mer komplicerat. Det handlar inte bara om att betala ut medel.
Till exempel, hur ska man hantera barnens personnummer? Ska det vara barnen själva eller föräldrarna som registrerar detta? Det är viktiga frågor som kräver kunskap och förståelse.
I detta sammanhang med ÅL-IN är det också viktigt att se på hur kringliggande regioner har utvecklat sina system. Det är inte uteslutet att vi kommer att ta del av dessa erfarenheter längre fram. Just det som ledamoten efterfrågar, och som ingick i åtgärdsprogrammet, behöver ett större underlag.
Just nu vill vi prioritera att så många som möjligt får möjlighet till fritidsaktiviteter inom idrott och kultur.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:29
Tack, talman!
Tydligen hittar man en lösning på hur man kan göra det här i Sverige och Finland, men inte här på Åland. Ibland tycker jag att man tar det för enkelt, och man säger att det där går inte, det är för svårt så nu struntar vi i det och jag blir ledsen av det.
Det som gör mig mest upprörd är att man inte ens har brytt sig om att berätta vad problemet är, när vi hade en parlamentarisk grupp. Istället gör man bara saker utan att informera. Självklart reagerar man på det. Om en miljon är avsatt för att stöda våra barn och unga, så försvinner plötsligt 750 000.
Herregud, ursäkta uttrycket, om det här handlade om skärgårdstrafik eller något annat, skulle flera bry sig i salen. Men nu handlar det bara om våra barn och unga, och 750 000 tas bort från dem. Jag tycker att det är respektlöst. Förlåt, men jag tycker verkligen det.
Hur ska man lösa det här? Varje barn ska få möjlighet till fritidsaktiviteter. I den kommun jag bor i fanns det bara några få alternativ.
Ledamot Tony Asumaa (Lib) Replik | 14:30
Tack, talman!
Ett upprört eller engagerat inlägg, det är svårt att bedöma. Det handlar kanske också om en personlig åsikt när det gäller att spara på barn och ungdomar och jag tror att ingen här i salen vill eller gör det.
Om vi ska jämföra våra siffror med de budgeterade medel med vad Finland gör egentligen så ÅL-IN modellen är i grunden Finlands modell, modifierad. Den finska staten satsar 14 miljoner euro på 400 000 barn, vilket innebär 35 euro per barn och ungdom. Här på Åland har landskapsregeringen 250 000 euro för 3 200 barn, vilket blir 78 euro per barn.
Så här på Åland satsar vi mer än dubbelt så mycket pengar som hela Finland gör på sina barn. Jag anser därför inte att vi sparar; vi satsar faktiskt dubbelt så mycket.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:31
Talman!
Det är jättebra att det satsas 250 000 euro på aktiviteter efter skolan. Men jag tycker att det är fel att man tar bort 750 000 euro för införandet av en fritidssedel. Det är min åsikt.
Jag ser också stora problem med hur man ska kunna nå alla barn i våra skolor. Hur ska det gå till? Det handlar helt och hållet om att det finns en engagerad fritidsledare i kommunen som söker pengarna. Så är det. Det är absolut min privata och min professionella åsikt att det hänger mycket på detta.
Vi har stora kommuner och vi har små kommuner. Hur ska vi få det att bli rättvist? Ska en kommun med bara några barn i skolan få lika mycket pengar som Mariehamns stad? Det blir ju orättvist, eller hur?
Jag ser många problem med att alla barn ska kunna få en fritidsaktivitet. Det är det ministern lovar nu, att alla barn ska få möjlighet till fritidsaktiviteter.
Ledamot Tony Asumaa (Lib) Replik | 14:32
Ledamot Holmberg-Jansson brukar jag se positivt på saker och ting, men nu verkar det inte finnas några möjligheter överhuvudtaget med det här. Jag skulle också kunna vara upprörd. Som minister tog jag fram ett idrottspolitiskt program som kanske har glömts bort, men jag är inte på det viset personligt upprörd.
Jag hoppas ändå att alla jobbar för barn och ungdomar hela tiden. Man måste kanske kunna gå vidare också.
Jag tänker på fritidssedeln och hur det fungerar. Lika svårt är det för de ungdomar som bor på platser där man överhuvudtaget inte kan använda fritidssedeln. Hur når man dem?
Man kan alltså dela ut sedlar till alla, och alla har fått dem. Men hur många kan utnyttja dessa fritidssedlar? Det beror nog på geografi och var man bor. Jag tror att utmaningen där är ännu större för att få fler att engagera sig och aktivera sig. Men det är min uppfattning.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:33
Talman!
I den parlamentariska gruppen satt Jesper Josefsson, Mia Skytten, Ebbe Delfs, John Holmberg Ann Carlsson, Hedvig Stenroos Johnny Landström och Johan Lindström. Vi var alla överens om att vi behöver satsa både på fritidsverksamhet och på aktiviteter efter skolan.
Vi hade en parlamentarisk grupp som arbetade med dessa frågor, och hela tanken var att gruppen skulle fortsätta över mandatperioder för att driva frågorna vidare. Därför ställde jag den sista frågan i mitt anförande: Vad är ett politiskt handslag värt idag? Tydligen inte så mycket, men jag förstår och hör vad ni säger. Om det här kommer att bli bra, så är jag jätteglad för det.
Jag ser dock faror i att kommunerna nu ska ansöka om dessa medel. Istället borde vi dela ut 78 euro per barn till varje skola för att ordna verksamheten.
Ledamot John Holmberg (Lib) Replik | 14:35
Tack, talman!
Tack ledamot Holmberg-Jansson. Jo, den diskussionen förs, inte bara på Åland. Vi kan konstatera att fritidssedeln ifrågasätts mer och mer. Jag tror inte att Sverige som land kommer att ha fritidssedeln kvar speciellt många år, om de ens ska genomföra det. Det visar ju att en hel del äts upp av byråkrati.
Det som också händer är att idrottsföreningarna höjer priserna. Det blir ungefär som en subvention för att köpa en elbil eller byta ut en oljepanna. Det skapas en inflation som gör att den där vinsten försvinner.
Det som är viktigt nu är att de som inte rör på sig börjar röra på sig. Det bästa sättet att nå dem är att förlänga skoldagen, alltså att ha aktiviteten direkt i anslutning till skoldagen. Det gjorde man på Island, men där satsade man betydligt mer än 1 miljon euro. Man investerade fruktansvärt många miljoner på att idrottsföreningar skulle ha sina träningar. All organiserad träning gick av stapeln efter skoltid, eftersom man ville att barn och ungdomar skulle spendera tid med sina familjer och läsa läxor på kvällarna.
Det var en jättesatsning (… taltiden slut).
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:36
Tack, talman!
Ledamot Holmberg och jag var de mest ivriga att införa aktiviteter efter skolan i åtgärdsprogrammet som punkt nummer fyra. Vi såg hur stora möjligheter det finns att få barn att aktivera sig efter skolan.
Det fanns dock andra utmaningar. Vi blev kontaktade av flera som sa att barnfamiljerna har det tufft, särskilt efter pandemin. Vi funderade på hur vi kan hjälpa familjerna att ha råd att låta sina barn delta i olika aktiviteter. Detta skulle kunna vara ett sätt att stöda dem, så att kostnaden inte blir en tröskel.
Tidigare nämndes också att det finns en brist på aktiviteter på vissa platser. Men man kan ju också ta aktiviteterna dit.
Ledamot John Holmberg (Lib) Replik | 14:37
Tack, talman!
Då pratar vi om stora pengar om vi ska flytta aktiviteterna till alla skolområden som finns runt om på Åland, inklusive skärgården. Det som är viktigt, som jag inledde med, är att få de som inte rör på sig att börja röra på sig. Att hitta en specifik aktivitet för någon som inte är aktiv, det är nog lite som att leta efter en nål i en höstack. Här finns ett föräldraansvar, och det finns också en ekonomisk aspekt, givetvis. Men det viktigaste är att barnen börjar röra på sig och att de får ett intresse för att det är roligt att vara aktiv.
Föreningarna kan sedan kopplas in och vara delaktiga i det här förslaget som nu kommer. Det viktiga är att alla fångas upp, så att ingen går hem och sitter framför datorn och spenderar tid där tills det är dags att äta middag. Man ska röra på sig, och det kan man göra efter skolan.
Genom detta skapar vi också den bredd som våra idrottsföreningar behöver, liksom kommande kulturföreningar. Så det handlar nog om att börja i någon ände. Att börja med fritidssedlar, kanske det skulle ha gått (… taltiden slut).
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Repliksvar | 14:38
Talman!
Vi är helt överens om att det är bra att satsa på aktiviteter efter skolan. I de senaste budgetarna har det funnits medel avsedda för att stöda sådana aktiviteter, både inom idrott och kultur. Jag instämmer helt i detta.
Däremot är jag inte överens om att man ska ta bort 750 000 euro av redan godkända medel här i Ålands lagting. För inte ens för ett år sedan godkändes dessa medel, och nu föreslås det att vi ska ta bort dem. Det är inte acceptabelt.
För mig känns det orättvist, eftersom jag inte har varit delaktig i processen och inte fått någon information överhuvudtaget om varför man agerar på det här sättet. Jag tycker att det är jättebra att man ger 250 000 euro till kommunerna som de kan ansöka om.
Jag är orolig för hur detta kommer att bli rättvist och hur alla ska få möjlighet att delta i aktiviteter. Jag anser att vi missar en bra chans att prova något nytt, och det var meningen (… taltiden slut).
Ledamot Roger Höglund (C) Gruppanförande | 14:39
Tack, herr talman!
Ärade lagting och åhörare. Ändringsbudget nr 4, Centern har noggrant gått igenom och konstaterar att den är bra. Den innehåller mycket som är bra och vi omfattar förslaget.
Det är välkommet här, och jag ser det som särskilt värt att lyfta fram, det handlar om kompensationen för de kostnader som har uppstått inom barnomsorg och grundskola. Så det här är bra, och det har som sagt utlovats för länge sedan. Jag kommer ihåg att man under min tid lovade att det skulle åtgärdas inom två veckor. Jag kan tänka mig att det var ungefär 70 eller 80 veckor sen man lovade något sådant. Det är bra att man fortsätter att trycka på detta, så att landskapet får motsvarande del av det man har rätt till. Det är också bra att man har gått kommunerna till mötes. Mycket bra.
Vad gäller övrig trafik är anslagen på 400 000 euro. Flygtransport till Åbo är väldigt bra. Vi står helt bakom det. Så får vi se var det landar, men det här är ett steg framåt.
Det som kanske är lite intressantare att diskutera är likvidationen av det helägda bolaget Ålands Utvecklings Ab. Det har pågått under ett antal år. År 2020 tog man ett anslag på 1 miljon för en väntad kreditförlust. I bokslutet 2022 så skrev man värdet på bolaget med 3 miljoner, om jag minns rätt. Nu skriver man ned ytterligare ett lån. Om jag förstår det rätt så kommer bolaget att likvideras, vilket antagligen kommer att förorsaka ytterligare kostnader. Om man räknar ihop alla dessa summor blir det en ordentlig summa.
Det är intressant att föra resonemang kring detta, som man kan kalla för riskkapitalbolag. Vi har ju Ålands Utvecklings Ab här och vi har det gamla Norra Ålands Industrihus som sedermera blev Ålands Fastighets AB. Båda dessa var i skepnaden av någon typ av riskkapitalbolag. Nu har vi egentligen inte haft aktiva sådana under ett antal år. Frågan är om det är bra eller dåligt. Visst är det alltid bra att ha ett riskkapitalbolag som kan gå in och stöda där det behövs, utan att konkurrera med annat, men istället gå in och stötta sådana bolag som kanske inte annars blir av. När det går som det ska kan det leda till ett företag som växer, anställer folk och gör vinst. Då gör riskkapitalbolaget en så kallad exit, som det så fint heter inom affärsvärlden. Man går ur bolaget, får tillbaka pengarna, kanske med vinst, och så har man pengar för ett nytt bolag.
Det är inte alltid det lyckas. Riskkapitalbolag ser vi ganska mycket av, och det handlar helt om riskkapitalisering. Ibland lyckas det, och lika ofta, eller oftare, lyckas det inte. Om ett av fem eller tio bolag lyckas kan vara bra, beroende på hur dessa bolag som lyckas utvecklar sig. Det här är lite vemodigt att se, eftersom möjligheten försvinner. Men som sagt, det här bolaget har varit under avveckling ett flertal år, och nu finns det ingen annan utväg än att likvidera det.
Den andra spännande frågan handlar om 40 miljoner. Som vi känner till var det på grund av bokföringsteknik i statsbokslut som Åland höll 47 miljoner, lite oförhappandes. Då konstaterade man i ett tidigt skede att dessa 47 miljoner inte ska användas inom den löpande driften, utan något speciellt ska göras med dem. Man hade olika idéer som diskuterades, och då fastande man att man skulle gå in för en kapitalisering av pensionsfonden med 40 miljoner. Det innebär att det förhoppningsvis kommer att ge avkastning, vilket troligtvis kommer att gynna landskapets budget. Så det här är helt bra, och det är vad man kom överens om.
Sedan kan man diskutera pensionsfonden vidare. Pensionsfonden placerar för att skapa bästa möjliga avkastning på sina medel för att trygga framtida pensionsutbetalningar. Kanske pensionsfonden också blir mer aktiv inom fastighetsmarknaden, tänker jag här. Jag tänker närmast på sjukhusbyggnaden. Där kan pensionsfonderna absolut ha en roll.
Jag vill också lyfta fram vårt PAF, en förening. Vi vet alla att PAF är otroligt välskött, med fin ledning och personal. Man har en yrkesstolthet och är glad när man ser att de pengar som genereras används för den så kallade allmännyttan och att pengarna gör gott i samhället. Vi vet också att PAF idag har en mycket god kassa. PAF har haft ett antal bra år och kommer antagligen att fortsätta ha bra år. Men så småningom, år 2027, finns det en stor risk att det nya licenssystemet träder i kraft. Då kanske inte boksluten blir lika bra. Det vet vi inte, men vi kan befara det.
Men i alla fall, kassan är god och kommer att bli ännu godare. Vad vore bättre än att ta den överlikviditet som antagligen finns i PAF? Kan det vara en del av finansieringen för ett sjukhusbygge? När vi pratar om ett nytt sjukhus handlar det kanske om 100 miljoner, plus minus några tiotals miljoner. Ingen vet exakt idag, men vi pratar i alla fall i den storleksordningen. Det här kommer att kräva finansiering. Vill vi då ta lån direkt i landskapet med de räntekostnader som kommer? Kanske pensionsfonden kan vara en part på något sätt, som finansiär, eller till och med äga byggnader? Eller kan man hitta en mix mellan de olika bolag och föreningar som vi har och har kontroll och styr över?
Så här tycker jag att PAF är ett fullgott alternativ. Det är enkelt att stå här och säga detta nu. Det här ska förstås föregås av en beredning, och det är alltid viktigt att ha alla parter med på tåget. Så där bör vi också diskutera med PAF:s ledning och förvaltningsrådet. Man behöver titta på regelverket som gäller när man lyfter PAF-medel. Det här är mer som en input inför framtiden och som kanske inte direkt har med ändringsbudgeten att göra, men som har med mycket pengar att göra och som kanske dyker upp här inom några år.
Jag är nöjd så. Tack för att ni orkat lyssna på detta.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:47
Talman! En av nackdelarna med att inte vara med i regeringen är att man inte är förtrogen med precis varenda diskussion som har förts inom regeringsblocket.
Jag funderar lite kring budgetmomentet serviceverksamhets investeringar, ett ramanslag där det aviseras en utgift på 17 000 euro. Det står: "En ersättande bil behöver anskaffas då batterikapaciteten för en tidigare anskaffade elbil är för låg." Är det alltså en fossilbil som ska anskaffas som ersättande bil?
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:48
Tack för frågan, ledamot Valve. Jag måste ärligt talat säga att jag vet inte desto mer än vad som står i budgetförslaget här.
Talmannen påminner om att hålla sig till det som har sagts i huvudanförandet. Talmannen minns inte att Höglund talade om bilen.
Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:48
Talmannen minns helt rätt, det var det enda som ledamoten Höglund inte nämnde i sitt anförande.
Rent allmänt så kan jag förundras över att utgifter i en storlek på 17 000 förekommer i budget. Men låt oss inte förlänga detta. Vi kan återkomma till detta i samband med utskottsbehandlingen där undertecknad och ledamoten Höglund båda sitter.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:49
Det är ju precis som vicetalmannen sade att bilen inte ingick i mitt anförande. Det kanske lämnades på grund av detalj okunskap.
Ledamot Tony Asumaa (Lib) Replik | 14:49
Talman!
Ledamot Höglund nämner Ålands Utvecklings Ab och avvecklandet och nämner också bolaget Ålands Fastighets AB. I tiden när de gjordes så var de behjärtansvärda på alla sätt. Företagsstöden är ganska begränsade på Åland, och detta har förstås varit en form av företagsstöd som nu kanske blivit lite dyrt i slutändan, men gott så.
Det är klart att ett riskbolag investerar i startup och så vill man göra en exit, vilket gynnar både de nystartade bolagen och de som har investerat. Samma sak gäller för Fastighets AB. Istället för att sitta med en stor balansräkning som företag så kanske man kan ha lite likvida medel istället.
Det är goda idéer, men kanske är vår marknad lite för liten. Hur ser Höglund på dessa två bolag?
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:50
Jo, det finns hur mycket som helst att säga om det här. Jag kan börja med Norra Ålands industrihus, just det som sedermera blev Ålands Fastighets AB. Jag var ju ganska delaktig i det bolaget då, från kommunalt håll bland annat. Det var ett lysande bolag med god ekonomi, och tack vare det bolaget har vi en stor plastindustri på norra Åland som gynnar hela Åland. Det var tydligt hur det här bolaget gjorde skillnad.
Sedan om vi kallar det för riskkapitalbolag, jag tycker inte riktigt om namnet, men det handlar väl ungefär om det, så tror jag att det finns ett behov, oavsett hur stort eller litet samhälle vi har. Det finns alltid de som har goda idéer men som inte klarar av finansieringen. Vi vet alla att bankerna idag ställer väldigt hårda krav, och med all rätta förstås.
Ledamot Aino Waller Replik | 14:51
Tack, talman!
Tack, ledamot Hägglund för ett tydligt och genomtänkt anförande.
Angående användningen av PAF-medel, vad anser ledamot Höglund om en eventuell fondering av medlen innan vinsten inom några år uppskattas minska? Syftet skulle vara att skapa en tillräckligt stor pott som både kan delas ut och växa.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:52
Jo, jag drar mig till minnes, inte en fond för en fond är ganska komplicerad. Det handlar om en reserv som byggdes upp under några år och som landade på 30 miljoner. Det var ju bara en post i den vanliga balansräkningen, och nu, på grund av utmaningarna med likviditet, kommer den reserven ändå att bli i princip nollad.
Om man ska göra det här på ett sådant sätt att pengarna inte går att röra, bör man skapa en fond med alla dessa regler. På så sätt blir pengarna låsta till den dag de används för det ändamål som de var avsedda för.
Ledamot Aino Waller Replik | 14:52
Tack, talman!
Jag tänkte bara fortsätta lite på den tankegången. Skulle det kunna vara ett bra sätt att säkerställa att en minskande vinst från föreningen, under ekonomiskt ansträngda tider, fortsatt skulle gå till så kallade goda ändamål? Det är en viktig del av PAF:s existensberättigande, berättelse och brand.
Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 14:53
Den frågan är egentligen enormt stor och har diskuterats i många år. Det vi har landat i tidigare är att PAF kanske kommer att få det betydligt tuffare under de kommande åren, särskilt med det nya licenssystemet. För att trygga tredje sektorn så lyfte vi 10 miljoner under ett par år, det fanns även 10 miljoner från 2014 som också var dedikerade till tredje sektorn. Totalt handlar det om 30 miljoner i en grundplåt.
Men vad händer om det blir några sämre år? Då ska man ändå kunna behålla den sedvanliga utdelningen till tredje sektorn. Det är också viktigt att titta på helheten, utdelningen från PAF till landskapet och hur den ska hanteras. Det står i budgeten för det här året att man ska göra en översyn.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Gruppanförande | 14:54
Talman! Bästa ledamöter, åhörare.
Jag vill framföra några korta synpunkter kring förslaget till fjärde ändringen av budgeten för år 2024. Jag misstänker att det även kommer att tillkomma en femte ändring innan allt är färdigt.
Jag delar lite den synpunkt som andra har haft, nämligen att det plötsligt och oförutsett dyker upp behov av att byta en bil, vilket kostar 17 000. Det känns som om man inte riktigt har full koll på situationen när sådana kostnader tas med i en tilläggsbudget.
Jag har tidigare lyft frågan om flyktingarna och Finlands oförmåga att hålla sina löften, och jag behöver kanske inte upprepa det. Men det är lite tråkigt. Jag önskar landskapsregeringen kraft och styrka att fortsätta diskussionerna så att ålänningarna får ta del av det som de har rätt till.
Vidare vill jag nämna att när det gäller flyget mellan Mariehamn och Åbo blev det oklart för mig efter finansministerns framställning om det handlar om ett specialplan för cancerpatienter och eventuellt andra patienter, eller om det är möjligt att boka platser. Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande kring den delen från någon i regeringsbänken.
Överlag vill jag säga att det är bra att landskapsregeringen ser till att flyget kan upprätthållas. Det är mycket viktigt. Tänk på den sociala hållbarheten; det skapar en stor oro för den som redan är sjuk när man inte vet om man kommer hem eller inte.
Jag har inte blivit inbjuden till några diskussioner om en extra överföring till Ålands pensionsfond om 40 miljoner. Det får man acceptera när man är ett enpersonsparti, att regeringen kanske väljer att exkludera. Å andra sidan hörde jag i ett tidigare anförande från ledamoten Holmberg-Jansson att där man tidigare har haft politiska överenskommelser och parlamentariska handslag, så gäller inte det längre. Sådana tider kan uppstå.
Det som gör mig lite fundersam, och det gäller inte bara denna regering utan även den regering jag ledde och även tidigare regeringar, är att man alltid har haft som målsättning att trygga framtida pensionsutbetalningar och varit mycket försiktig med uttagen. När jag nu läser den här texten får jag en indikation på att det behöver sättas in mer pengar. Jag betvivlar inte det, men samtidigt har vi denna otroligt stora digitala skuld. Varför är vi inte beredda att hjälpa till där från landskapets sida?
Vi har ett fyrtiotal myndigheter som ska uppgradera sina system, inte bara infrastrukturen utan även kunnandet hos de som använder datorerna. Det handlar om satsningar i miljonklassen som behöver göras. Jag skulle gärna vilja veta hur landskapsregeringen har resonerat kring detta. Vad är det som har gjort att alla pengar nu ska sättas i pensionsfonden? Det måste finnas en längre plan som jag inte har fått ta del av, och jag anser att jag har rätt som ledamot i Ålands lagting att få den informationen här i salen.
Till sist vill jag också nämna att när det gäller nödvattensystemet, som har aviserats från Försörjningsberedskapscentralen, så tror jag det är mycket klokt att vi på alla tillgängliga sätt förbereder oss för en verklighet som kanske kommer en vacker dag och som är betydligt svårare än den verklighet vi lever i idag. Tack!
Minister Mats Perämaa Replik | 14:59
Fru talman!
Gällande transporter av cancersjuka människor finns det ännu ingen klar lösning. Det förs diskussioner med aktörer som representerar både flygbolag och andra som har kapacitet för transporter. Det är inte särskilt lätt att hitta sådana alternativ, men man arbetar samtidigt med att hålla dörrarna öppna för att kunna bedriva verksamhet med större plan som kan bokas av andra samtidigt.
Just nu finns det inget färdigt avtal eller överenskommelse med någon aktör, och därför kan jag inte informera specifikt om vilka val som kommer att göras. Det viktiga just nu är att det finns ett mandat från lagtinget att genomföra åtgärder.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 15:00
Talman!
Som jag tidigare nämnt, tycker jag att landskapsregeringen arbetar bra med den här frågan. Det är viktigt att det finns en kontinuitet så att arbetet kan fortgå och att transporterna kan tryggas.
Jag accepterar den förklaring jag har fått, men jag skulle gärna vilja höra mer om resonemanget kring att trygga framtida tillskott för pensionsutbetalningar. Det känns som om detta har kommit lite plötsligt nu, med en summa på 40 miljoner.
Om vi inte hade fått en återbetalning på 40 miljoner, hur hade verkligheten då sett ut? Det är säkert ett resonemang som har förts inom landskapsregeringen, och jag skulle gärna ta del av det här i salen.
Minister Mats Perämaa Replik | 15:01
Fru talman!
Hade vi inte fått det tillskott som vi fick i systemet, så hade vi knappast kunnat göra en överföring på 40 miljoner euro till pensionsfonden. Det har jag svårt att se framför mig. Det fanns en grundläggande tanke om att detta skulle betraktas som en temporär intäkt som inte ska förbrukas med kostnader som man tar på sig framöver. Genom att göra på det här sättet får man en avkastning på medlen, och man kommer att kunna lyfta cirka 1,5 miljoner euro i året. Man låter kapitalet växa med valutaförändringen, så den årliga avkastningen kommet man att kunna ha kanske i tiotals år framöver. Det kommer att ge minst 10 miljoner euro, som har diskuterats som en möjlig investering för IT-satsningar. Jag anser att det är en bra åtgärd.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 15:02
Talman,
Jag säger inte att det är en dålig åtgärd. Jag har inte analyserat frågeställningarna på det viset. Men det är just den här skrivningen om att man ska trygga framtida pensionsutbetalningar som gör mig lite betänksam. Det skulle i så fall indikera att om man inte hade fått de här 40 miljonerna, så skulle framtida pensionsutbetalningar inte vara trygga, om man säger så. Därför skulle jag uppskatta om finans- och näringsutskottet kunde fördjupa sig något i den här frågeställningen också.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:02
Talman!
Jag tycker att det är intressant att ledamoten har samma tankar kring digitalisering och finansiering som vi från Moderat Samling har haft. Vi har haft möjlighet att föra fram dessa frågor till regeringen. Vi har sett att det kanske skulle vara bra att öronmärka en del av pengarna just för den här digitaliseringsresan. Detta diskuterades innan informationshanteringslagen behandlades i lag- och kulturutskottet, där vi blev medvetna om de utmaningar vi står inför.
Jag vill bara lyfta fram att det inte alltid handlar om att överföra pengar till kommunerna. Det kan också behövas en kunskapsenhet, eller något liknande, som hjälper kommunerna. Det är mycket som de små kommunerna nu ska klara av.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 15:03
Talman!
Vi har en stark samsyn i den här frågan, och jag kan ärligt talat säga att jag är djupt oroad när det gäller implementeringen av informationshanteringslagen, som är nästa ärende på vår agenda. Jag är mycket bekymrad över hur vi ska kunna lösa de finansiella frågorna.
Vi kommer alla att ta ett ansvar här i salen, både som lagtingsledamöter och som kommunala företrädare. Den diskussionen fortsätter lite senare idag.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:04
Talman!
Jag är helt överens med ledamoten. I de områden som jag kan bäst så ser jag utmaningar. Det handlar om de kostnader som kommunerna har för implementeringen av vårdinformationssystemet och även Visma, som är socialvårdens del, kommer att kosta per användare. Man hade till exempel kunnat bestämma sig för att gå in och betala för kommunerna, vilket skulle ha minskat oron för att det skulle bli olika system och olika sätt att hantera detta på Åland. Jag tror att man hade kunnat spara mycket pengar på det.
Vi hoppas att alla kommuner ändå ser möjligheterna med att använda samma system. Men det handlar om stora kostnader. Vi ska diskutera den här frågan vidare senare idag.
Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:05
Tack, talman!
Den fjärde ändringen av budgeten för 2024 är för oss socialdemokrater ganska odramatisk. Snarare kan vi säga att den bara innehåller bra och nödvändiga saker som kompensationen till kommunerna för kostnaderna för de ukrainska flyktingarna som bor på Åland, pengar för att upprätthålla patientflyg och pengar för fritidsaktiviteter för barn och ungdomar efter skolan.
Här kan vi konstatera att redan i utskottets behandling av budgeten för 2024 lyftes frågeställningar kring fritidssedeln, vilket nu har gett resultat. Den lilla kursändringen som har gjorts berör problematiken med byråkrati och svårigheterna för kommunerna att faktiskt använda sina fritidssedlar. Jag ser med all respekt inte den stora dramatiken i att en regering, med mer information om en fråga, ändrar kurs. Det gör vi hela tiden.
Det mest intressanta, tycker jag och vi socialdemokrater, i den här ändringsbudgeten är överföringen av medel till pensionsfonden och den möjliga kursändringen i hur pensionsfonden kan förvalta dessa pengar. Som jag ser det nu handlar det om två olika saker. Dels att man för över pengar till pensionsfonden för att genom avkastning garantera att pensionsfonden, som krymper hela tiden i och med att inte nya medel tillförs till den, kommer att ha tillräckligt med pengar tills den fasas ut, någon gång när ingen av oss längre är här.
Sedan är det en annan sak, som egentligen bara nämns i den allmänna motiveringen, att man möjliggör användning av pensionsfondens pengar för att utveckla Åland, när investeringar kanske kan vara väldigt tunga att bära och om de bara ska göras med lånade pengar. Pensionsfonder, både öster och väster om oss, är betydligt mer aktiva på hemmaplan än vad vår pensionsfond är. Det vore märkligt om vi vågar investera pensionsfondens pengar i andra sociala projekt utanför Åland, men inte använder dem för våra egna behov, utan bara passivt låter dem ligga där.
Jag tror att det kan vara en väldigt bra väg framåt att vi med pensionsfondens kapital och kanske Fastighetsverkets kunnande åstadkommer steg framåt som vårt samhälle nödvändigt behöver. Självklart med alla de avkastningskrav som ställs på pensionsfondens andra investeringar.
Både vad gäller pensionsfonden och de PAF-medel som nu har diskuterats, tycker vi att det är ologiskt att vi har stora resurser inom landskapet som bara passivt ligger där, medan nödvändig utveckling och investeringar blir ogjorda. Vi behöver hitta ett sätt att reglera användningen av PAF-medlen. Vi behöver aktivera pensionsfonden på Åland, för då kommer vi framåt med de stora projekten.
Man kan också konstatera att vi i många sammanhang efterlyser mer samarbete över de många gränser vi har på Åland, mellan kommuner, myndigheter och olika instanser. Om vi kunde hitta en väg här, att också kommunala investeringar, som blir på hälft, inom kommunalförbundet kan skjutas framåt på det här sättet, skulle vi bryta ner en barriär till fromma för helheten.
En lösning för patientflyg till Åbo är inte enkel att hitta. Som med många andra saker får vi förmodligen finna oss i att en framtida permanent lösning kan bli betydligt dyrare än den vi har haft tidigare. Om vi inte hittar en kommersiell aktör som vill flyga utan trafikplikt, kommer vi att behöva upphandla det, och då kommer det att kosta betydligt mer. Det behöver vi ha med oss. Den lösningen kan i så fall inte belasta ÅHS, utan det är pengar som ska tas från vår kassa.
Slutligen vill jag säga några ord om diskussionen kring pengarna till kommunerna för de ukrainska flyktingarna. Många gånger i debatten har man lyft, framförallt de obundna, fram Sverige som det avskräckande exemplet på hur illa det kan gå om man har en stor invandring eller tar emot flyktingar. Det finns självklart problem. I Sverige har man problem med integrationen, stora problem med segregerade bostadsområden och med kriminalitet. Men man har också en fantastisk stark och blomstrande ekonomi, den starkaste i Norden, direkt sammankopplad med att man har haft en stor invandring till Sverige och en demografi som ser annorlunda ut än i de andra länderna.
Så jag tycker att man kan vara stor nog att se med bägge ögonen och inte bara utmåla hoten med att det kommer andra människor utifrån till Åland som inte är exakt likadana som vi som är födda här. Tack, talman!
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:11
Tack, fru talman!
Förstår jag ledamoten rätt att när det gäller pensionsfonden så är hon och Socialdemokraterna villiga att använda de pengarna för att finansiera olika kommunala investeringar? De pengar vi investerar, till exempel i ett nytt sjukhus med hjälp av pensionsfonden, så den ränta som uppbärs kommer från landskapet.
Vi bollar ju runt pengar i vår egen kassa. Så frågan är: var kommer avkastningen ifrån? Vem ska betala avkastningen på pensionsfondernas placeringar? Samhället gör det själva. Det är våra pengar som vi sätter in i pensionsfonden, och den avkastningen. Om vi använder de pengarna för att investera i till exempel ett nytt sjukhus, då betalar vi också den inkomsten till fonden med offentliga sektorns egna pengar.
Är det så här som ledamoten resonerar att vi ska göra? Eller var det något som jag inte riktigt förstår i ledamotens resonemang?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:12
Jag vet inte om ledamoten inte förstår, eller om jag var otydlig. Pensionsfonden använder de medel som finns i pensionsfondens kassa, vilket uppgår till ca 540 miljoner. Dessa medel ligger inte bara passivt, utan de placeras i olika fonder. Man investerar till exempel i socialt byggande i andra länder.
Men man använder pengarna passivt, eller man använder dem inte på Åland. Man placerar ingenting på Åland på samma sätt som man skulle göra om det fanns en möjlighet att till exempel bygga ett sjukhus. Man skulle kunna hyra ut det till Ålands hälso- och sjukvård med ett avkastningskrav som ger pensionsfonden det som man enligt lag ska ha.
Så ser jag det, och jag ser bara positivt på detta. Varför skulle vi inte göra det?
Ledamot Christian Wikström (Obs) Replik | 15:13
Tack, fru talman!
Jag menar att vi använder våra egna pengar för att betala pensionsfondens avkastning. Dessa pengar är avsedda för att trygga pensionsutbetalningarna. Om vi börjar nalla på det och använder budgetmedel för att finansiera pensionsfondens avkastning befinner oss på mycket hal is. Jag vet inte var detta slutar eller hur länge politikerna tänker att vi kan fortsätta på detta sätt. Varje gång vi gör detta ökar belastningen om vi bygger ett sjukhus tull exempel. Är det inte bättre att pengarna kommer utifrån, att de förräntar sig som man brukar säga även om det inte är helt korrekt, på externa placeringar som är vinstdrivande, istället för att offentlig sektor använder sina egna pengar för att finansiera olika projekt. Det blir det en tankevurpa i det här.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:14
När ledamoten Wikström säger att vi ska nalla på de här pengarna så är det någonting helt annat än jag uppfattar att pensionsfonden i dag gör. Det är ju inte så att Pensions fondens pengar är inlåsta i en kassakista. Man stoppar in dem och så tar man ut bara sådant som ska betalas ut till pensioner. Och de pengarna jobbar hela tiden. De är placerade på olika sätt. Ibland i investeringar, ibland i fonder, räntor och alla möjliga saker. De ligger inte bara inlåsta. Jag menar, att använda dem aktivt på Åland är klokt.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:15
Talman!
Kursändring, absolut, jag är moderat och här står jag för att värna om att alla ska ha möjlighet att delta i de aktiviteter de vill. Men det är klart att om man bor på landsbygden eller i skärgården så måste man givetvis anpassa sig. Det går inte att ha alla aktiviteter där.
Men hur har man då tänkt att alla som går i de här olika skolorna ska få plats och idrotta direkt efter skolan? I Jomala, till exempel, finns det 300 elever i Vikingaåsen och 100 elever i Södersunda skola. Det finns två hallar; Vikingahallen och en liten gymnastiksal i Södersunda och dessutom finns det en ny gymnastiksal där. Hur ska alla dessa 400 elever få aktiviteter efter skolan, bara i Jomala?
För att inte tala om Mariehamn, som har 428 elever i årskurs 1 till 9 och 500 elever i Strandnäs. Det är enorma mängder barn som man nu ska försöka få in direkt efter skolan. Och det är där jag ser en viss fara.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:16
Jag är helt säker på att det finns olösta frågor kring det här systemet. Men utifrån de hörande vi hade i fjol och den redogörelse som vi nu har fått av minister Hambrudd anser jag att det är en vettigare och mindre byråkratisk väg att åstadkomma det som fritidssedlarna skulle göra.
Jag vill påminna om att det inte bara handlar om idrott, utan också om kultur för barn och unga, så att de kan ta del av olika former av kultur. Det kommer alltid att finnas en geografisk ojämlikhet när det gäller fritidsaktiviteter för barn och unga. Men den ojämlikheten skulle vara större med fritidssedlar än med aktiviteter efter skoldagen. Om man ändå kan nå alla barn, är det viktigt att komma ihåg att alla barn går i skolan.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:17
Talman!
Ja, det var därför vi hade två förslag i åtgärdsprogrammet; fritidssedel och aktiviteter efter skolan. Syftet var att fånga upp alla, särskilt de som inte har råd. Många tvingas välja bort aktiviteter de tidigare har deltagit i, helt enkelt för att familjen inte har råd längre.
Till exempel, att spela fotboll är betydligt billigare än att spela ishockey. Vi har inte råd med det. Det var därför vi ville att man skulle subventionera aktiviteter så att alla barn får möjlighet att prova på det de tycker om, särskilt aktiviteter direkt efter skolan. Vi ville komplettera de här två förslagen med varandra.
Vi har också fått höra från föreningar som delar ut pengar att de har sett en enorm ökning av ansökningar om medel för just fritidsaktiviteter. Det här skulle vara ett sätt att kunna hjälpa till.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:18
Tack, talman!
Jag förstår ledamoten Holmberg-Janssons besvikelse. Det är alltid tråkigt när man inte får det som man vill eller har tänkt att något ska vara på ett visst sätt, och när förändringar inträffar.
Jag tycker att det är klokt att anpassa sig när saker förändras. När man får mer information och tydligare direktiv och riktlinjer för olika frågor, bör man utveckla och justera sina ståndpunkter istället för att hålla fast vid något som en gång har beslutats i sten.
När det gäller fritidssedlarna tyckte jag att det var en jättebra idé att ge fritidssedlar till barn. Men när vi fick höra hur det faktiskt kan slå ut, insåg vi att det var för byråkratiskt, för krångligt och för dyrt.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 15:19
Tack, talman!
Jo, det är många tusen gånger som man har hört socialister försvara det svenska mångkulturella experimentet med just orden "bristande integration". Jag ska inte säga att det enbart är naivt att tänka så, utan jag skulle också säga att det är ett tecken på hybris att man tror att vår kultur är så överlägsen att alla som kommer hit och får se den tycker att den är så bra att de vill anamma den och byta ut sina egna kulturer mot vår. Så fungerar tyvärr inte världen.
Många kulturer skulle inte ens komma på tanken att bli en del av vår. Det handlar inte om integration; det är inte människor som behöver mer stöd i sin integration. Det finns människor som vill segregera sig. Har ledamoten tankar kring att det finns kulturer som kanske inte vill anamma vår kultur fullt ut?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:20
Ja, jag skulle svara med en motfråga. Tror ledamoten verkligen att vi har samma syn på kultur och värderingar i samhället, trots att vi är uppvuxna i en liknande nordisk kulturmiljö? Absolut inte. Vi har helt olika åsikter om nästan allting.
Jag anser inte att alla människor måste vara likadana. Det är inte nödvändigt att alla har samma kläder, lyssnar på samma musik eller läser samma böcker. Alla behöver inte uppfostra sina barn på samma sätt.
Vi kan vara olika, och i den olikheten blomstrar ett samhälle. Det handlar om att vara generös, tillåtande och öppen för att människor är olika på många sätt. Jag tycker att Sverige är ett bra exempel på hur många saker fungerar otroligt bra. Kulturlivet berikas, och ekonomin växer. Att man sen har andra problem (… taltiden slut).
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Replik | 15:21
Tack, talman! Jag hade en förhoppning om att vi kanske kunde hålla diskussionen på en mer intellektuell nivå och besvara våra frågor på ett hederligare sätt, istället för att ställa en motfråga som kanske inte var helt relevant.
Jag förstår naturligtvis att det finns en skillnad mellan att se på individnivå och att se på gruppnivå. Detta gäller oavsett om man pratar om kön, sexuell läggning, religion eller kulturer, vad det nu kan vara.
Det är roligt att ledamoten kan glädjas över att man kan gå på spännande kulturella festivaler i Sverige och äta intressant mat. Men det är kanske inte så kulturellt berikande med den brottslighet som vi ser i Sverige idag.
Jag vill återigen upprepa min fråga: Tror ledamoten att alla kulturer som kommer till väst vill anamma vår kultur?
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:22
Det enkla svaret är nej. Det tror jag inte, lika lite som ledamoten Egeland har kommit till Åland och anammat min syn på kultur eller det åländska samhället.
Det är fullt tillåtet i en demokrati att ha olika åsikter. Vi har yttrandefrihet, vi har religionsfrihet, vi har föreningsfrihet och det är grundvärderingar för ett nordiskt samhälle, för det åländska samhället.
Därför anser jag att det är berikande och viktigt att ha människor som kommer från olika ställen, pratar olika språk och har olika kulturer – gärna också olika maträtter. Om vi ska vara på den nivån.
Det som jag inte kan acceptera är det som Obunden Samling framhäver: att det ska vara skillnad på folk och folk. Människor från vissa länder är välkomna hit, men inte från andra. Det är för mig helt främmande att dela in människor på det sättet.
Ledamot Aino Waller Replik | 15:23
Tack, talman!
År 2020 fattade Traficom ett beslut om att införa trafikplikt mellan flera sträckor till och från Åland, till exempel mellan Mariehamn och Kapellskär. Syftet var att säkra försörjningen för både industrier och invånare.
Jag undrar om inte även patienttransporterna, som inte är av brådskande natur, borde kunna säkras på samma sätt, åtminstone tillfälligt? Jag vill gärna höra vad ledamot Fellman tycker om detta.
Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:24
Jag förstår inte hur det är möjligt. Trafikplikten infördes under undantagstillståndet i landet för att begränsa människors rörlighet på grund av smittrisken. Därför gick staten in och stödde transporterna.
Jag tror inte att det är möjligt nu. Här gissar jag, men jag tror verkligen inte att staten har något som helst intresse av att införa trafikplikt på Åland på det sättet.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Anförande | 15:25
Talman! Bästa lagting och övriga åhörare!
Jag tänkte säga några saker om denna ändringsbudget angående landskapets riskkapitalverksamhet. Jag vill börja med ett talesätt som jag tycker vi verkligen bör fundera på. Det är ett intressant talesätt som har använts länge: "Skomakare, bliv vid din läst."
För den som undrar hur detta talesätt uppkom, så var det en känd målare vid namn Apelles. Han var mest känd för att han var den enda som fick måla av Alexander den store, och han hade bland annat ett fint porträtt av Alexander den store i Artemistemplet i Efesos. En gång blev Apelles irriterad när en skomakare gick förbi en av hans målningar och påpekade att det var något fel på en detalj på skon som porträtterades. Då lär Apelles ha utbrustit: "Skomakare, bliv vid din läst. Du ska inte bedöma konst; du ska hålla på med skor."
Med den lilla inledningen vill jag övergå till det vi nu kan konstatera: vi slutar nu med riskkapitalverksamhet, och vi borde aldrig ha påbörjat den. Vi är skomakare; vi borde hålla på med skor, inte riskkapitalverksamhet. Jag vet att man brukar säga att "bränt barn skyr elden", så det kan hända att vi under några år kommer att lyckas hålla oss borta från denna typ av verksamhet.
Vi har ju faktiskt några bolag kvar som har nämnts vid namn här idag, och jag hoppas att vi kan säga att detta är början till slutet för dessa bolags existens. I praktiken är riskkapitalbolag ofta förtäckta statsstödsinstrument som vi också har fått smaka på genom tiderna. När EU börjar intressera sig för detta, eller när en privat aktör blir tillräckligt intresserad eller irriterad,
Om vi anser att vi behöver stöda företag, flera talare här har sagt att man använder de så kallade riskkapitalbolagen för att stöda företagsverksamhet på Åland, och om vi vill syssla med detta föreslår jag att vi på allvar stiftar en lag om det och inför ett system för det. Då skulle vi få rättssäkerhet, vilket innebär att det ska vara öppet för alla. Alla ska ha möjlighet och förutsättningar att söka detta företagsstöd. Om man inte är nöjd finns det alltid en möjlighet att överklaga.
Vi skulle få offentlighet och någon form av likabehandling. Just nu har vi noll offentlighet eftersom det handlar om ett privat bolag, Ålands Utvecklings AB, och vi har sannolikt haft noll likabehandling. Vi kan inte bedöma om det har varit likabehandling. Den som har varit i kontakt med Ålands Utvecklingsarbete och begärt pengar och fått nej, men vi vet ingenting om det. Vi kan se vilka investeringar som har gjorts, men vi har ingen aning om vem som inte har gynnats av våra offentliga pengar.
Om vi däremot hade haft detta i offentlig regi skulle vi ha offentlighet och någon form av likabehandling. Det skulle handla om myndighetsverksamhet med ansvar för att saker och ting sköts korrekt. Det skulle också vara fullt möjligt att samarbeta med befintliga riskkapitalbolag på Åland, som faktiskt har varit framgångsrika i åländska mått mätt.
Vi ska verkligen hålla i minnet: "Skomakare, bliv vid din läst." Vi sysslar här med samhällsverksamhet. Vi sköter samhällets infrastruktur och myndighetsverksamhet. Vi håller inte på med riskkapitalverksamhet.
Genom att skapa lagstiftning och bygga upp ett system för företagsstöd, om vi anser att det är viktigt, vilket det sannolikt kan vara, lär vi oss också att sköta sådan verksamhet. Vi kommer att hålla på med detta hela dagen, alla dagar, hela året. Vi kan lära oss ett annat ordspråk: "Ingen dag utan linjeövning." Det innebär att om man håller på med något man kan, blir man bättre på det hela tiden.
Riskkapitalverksamhet är en så liten verksamhet på Åland, och om det ska skötas av myndigheter eller Ålands landskapsregering, så lär ingen sig detta, och det blir aldrig bra. Vi har bevis på detta. Om man tittar på det senaste bokslutet, 2023 års bokslut, som är det sista man kan få från handelsregistret, ser vi att vi snart är uppe i 10 miljoner som vi har förlorat på detta projekt. Förlusterna är inte riktigt klara ännu, misstänker jag, och jag har åtminstone inte kunnat hitta en enda framgångsrik exit.
Det finns en exit där det faktiskt tjänades lite pengar för Ålands Utvecklings AB, och det var i samband med att landskapet hade parkerat Eget aktier som egentligen hörde till PAF. Det var en intern transaktion mellan PAF och landskapet och Eget, och där lyckades Ålands Utvecklings AB tjäna lite pengar. Om vi skulle ha gjort ett koncernbokslut för landskapet Åland skulle den transaktionen inte finnas med, eftersom det bara handlade om att ta lite pengar ur ena fickan och sätta dem i den andra. Det är den enda exit jag känner till att detta bolag någonsin har gjort.
Med detta lilla anförande vill jag återigen betona: "Skomakare, bliv vid din läst." Tack, talman! Tack!
Minister Jesper Josefsson Replik | 15:32
Tack, talman!
Tack till vicetalmannen för ett intressant anförande. Jag hade äran att hålla i den sista bolagsstämman för Ålands Utveckling idag, och då går förstås tankarna vidare. Vad gör vi nu? Åland har jämfört med andra närliggande regioner en liten lucka här i vårt näringsliv.
Det offentliga har ofta en viss roll när det kommer till riskkapital, och jag är helt på samma linje: det offentliga ska inte syssla med riskkapital i den här formen. Däremot kan det kanske vara intressant med något samarbete med det privata. Jag har inte några konkreta förslag eller idéer om hur det skulle kunna se ut, men jag tycker att det skulle vara en intressant diskussion och en idé att spinna vidare på.
Jag tar nästa replikskifte, om jag får chansen.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:33
Tack, talman!
Ministern Josefsson, det är bra om man kan lyckas hålla sig borta från att bilda nya bolag och ge sig in i det här. Faktum är att man inte kan och inte bör hålla på med det av rent principiella skäl. Men man bör titta på situationen.
Det finns en lag om företagsstöd som har diskuterats här tidigare, och jag tycker att man borde se över lagstiftningen och inrätta ett system för att bevilja företagsstöd på ett strukturerat sätt.
Det finns också möjligheter att använda pensionsfonden. Den har diskuterats, och man kan tänka sig att använda dessa pengar till mycket. Möjligtvis kan en liten del av pensionsfonden avsättas för detta ändamål. Den är säkert redan idag delvis inriktad på att göra sådana placeringar som små investeringar.
Men som sagt, jag tror att det finns mycket att fundera på.
Minister Jesper Josefsson Replik | 15:34
Det jag tänkte säga innan tiden tog slut är att jag fick en intressant artikel skickad till mig idag. Den handlar om ett gäng privata investerare i Österbotten som skapar en placeringsfond. I denna fond kommer man att titta på om det offentliga ska vara en del av projektet. Det är ett intressant exempel som man kan följa.
Jag tror att det är viktigt att om det offentliga ska engagera sig i riskkapital, så måste det involvera privata aktörer. Om det offentliga ska delta, kan det i så fall handla om mer kapital. Men när det kommer till kunskapsutveckling och utförande är det de privata aktörerna som behöver ha "skin in the game" så att säga, för att det ska vara intressant och välfungerande.
Första vicetalman Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:35
Tack, talman!
Minister Josefsson, jag är dock mycket skeptisk till att jämföra oss med andra regioner eller länder. Jag är inte riktigt med på det. Det handlar om större sammanhang och större organisationer där man eventuellt kan upprätthålla den kompetens som behövs.
Vi ska verkligen vara försiktiga med att ge oss in i sådant som inte är samhällets kärnverksamhet. Jag tycker också att vi på Åland inte har haft brist på riskvilliga företagare, åtminstone inte hittills. Vi har ett otroligt näringsliv som, trots de olika infrastrukturella problem som finns, lyckas år ut och år in.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 15:36
Tack, talman!
Angående det tidigare replikskiftet så kom det upp något om Obunden Samlings människosyn. Jag vill nämna att det absolut inte är något fel på vår människosyn. Vi vill att alla människor ska behandlas lika.
Vi ser dock att det mångkulturella experimentet, som verkar så eftersträvansvärt, inte står i strid med våra åsikter. Alla människor, oavsett kön, sexuell läggning eller vad det nu må vara, kultur, religion, ska behandlas lika. Det är därför vi är emot alla de konstiga jämställdhetsprojekt som man har, för att förutsättningarna ska vara lika. Rent humanistiskt finns det ingenting att vinna på att sammanföra extremt olika kulturer på samma plats.
Vi har aldrig sagt nej till att låta någon kultur, religion eller person med en viss läggning flytta hit till Åland. Det handlar bara det att vi ser inte självändamålet med det.
(Talmannen: Talmannen påminner om att ärendet handlar om tilläggsbudgeten och pengarna till de ukrainska barnens skolgång och dagis.)
Tack, talman! Jag ville bara bemöta det som sades om vår människosyn. Det handlade en del om kultur. Jag har en mening kvar, så ska jag avsluta. Vi anser inte att någon kultur är sämre än vår egen. Vi anser bara att vi vet vilken kultur som passar majoriteten i vårt samhälle bäst.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 15:38
Det mesta av det som ledamot Egeland sade är för mig obegripligt. Men vilken kultur är det som ledamoten Egeland anser att passar majoriteten bäst? Vilka ingår i den majoriteten? Och vad ska vi göra med den stackars minoriteten som det inte passar för?
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:38
Tack, talman!
Jag vet inte vilken den lilla minoriteten är som inte passar in i det här samhället. Passar inte det här samhället ganska bra för alla minoriteter? Vi lever väl i ett väldigt inkluderande samhälle?
Jag har lite svårt att besvara frågan om hur man ska behandla dessa minoriteter. I vårt öppna samhälle finns det ju plats för alla dessa minoriteter. Däremot, om man skulle ändra vårt samhälle och den utveckling som vi ser i våra närområden, så har man ett stort inflytande från religioner och kulturer som inte är ett dugg inkluderande. Det ser vi naturligtvis som ett problem.
Ledamot Nina Fellman (S) Replik | 15:39
Uttryckligen har de obundna ledamöterna sagt att vi på Åland inte ska ta emot flyktingar från vissa problematiska länder. Det är särskilt Obunden Samling som pratar om enhetskulturer. Vi tycker lika om saker. Jag menar att de värderingar som mitt parti står för handlar om att omfamna det faktum att människor är olika. Olika kulturer kan och måste finnas, och de har alltid funnits på samma geografiska områden.
Den segregering i världen som ledamoten Egeland står för är helt främmande för mig.
Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:40
Tack, talman!
Jag vet inte vilken segregering jag påstås stå för. Jag står inte för någon segregering. Bara för att man inte vill ha ett stort flyktingmottagande från kulturer som kanske inte alls är lika inkluderande som vår, betyder det inte att ingen får komma hit. Vi ser bara inget självändamål med att föra hit kulturer som inte passar med vår kultur. Vad är det för konstigt med det?
Man vill ha hit kulturer som inte är öppna. Man vill ha hit kulturer som har en helt annan kvinnosyn än den vi har här. Vi förbjuder ingen att komma hit, men vi ser inte självändamålet med att ta hit sådana kulturer.